Stockholm

More documents

Recommendations

Info

ANNONS CYKLA I STADEN Hela denna bilaga är en annons från Stockholm stad Text: Per-Åke Hultberg Foto: Rosie Alm ANNONS Lina, varför cyklar du? Lina Lundström är 36 år, bor i Aspudden och cyklar varje dag, i ur och skur, till Stockholms universitet i Frescati där hon är doktorand i barn- och utbildningsvetenskap. – Varför jag cyklar, för att må bra helt enkelt. Det går dessutom snabbare än att åka tunnelbana, 30 minuter istället för 45. Hur är det då att cykla i Stockholm? – Det är helt okej, visst kan man önska mer men det blir hela tiden bättre och bättre förutsättningar. Det jag framförallt skulle önska vore bättre och mer dynamiska trafikanter. Att cyklister, fotgängare och bilister skulle bete sig trevligare och mer empatiskt mot varandra. Nu är det så aggressivt, cyklister mot bilister och vice versa. Många blir så arga. Pye Seaton, projektledare på Stockholms stads trafikkontor. En del säger att cykla i Stockholm gör man med livet som insats, vad säger du? – Om man cyklar i city så gäller det att ta det lugnt. Det är alla de som har så bråttom som gör att det kan vara farligt, det gäller alla, både fotgängare, cyklister och bilister. Om alla tog det lite lugnare, vore lite mer empatiska och trevliga mot varandra så skulle allt bli så mycket bättre. Ökad befolkning gör att man från stadens sida vill uppmuntra fler att cykla, vad är receptet tror du? – För att fler ska cykla behöver det kännas roligt, tryggt och enkelt. Då kan vi alla tänka: hur är vi mot varandra i trafiken så att fler lämnar bilen hemma och tar cykeln istället? Om fler ska cykla behövs också ännu bättre förutsättningar: bättre cykelbanor och mer empatiska trafikanter, cyklister, gångare och bilister. ■ Tre anledningar att cykla: ■ Smidighet. Cykeln tar liten plats vilket innebär mindre trängsel i trafiken. ■ Miljön. Cykeln ger inga luftföroreningar och inget buller. ■ Hälsoeffekten. Att cykla ger motion och bättre hälsa. Läs mer om satsningen på cykling på: stockholm.se/cykla och stockholm.se/cykelprojekt 32 Välj cykeln – för bättre framkomlighet, miljö och hälsa Det hållbara resandet ska öka. En viktig pusselbit är cykeln. För att fler ska kunna cykla enkelt och säkert i Stockholmstrafiken investeras därför en miljard kronor fram till 2018. Cykeltrafiken ökar kraftigt i Stockholm. Så har trenden varit under många år. Under högsäsong passerar omkring 12 000 cyklister Slussen varje dag. Idag finns det 211 mil gång- och cykelbanor i staden. Stockholm börjar alltså allt mer ta formen av en riktig cykelstad. Men förutsättningarna att cykla kan fortfarande bli betydligt bättre. Därför tar Stockholms stad ett helhetsgrepp för att göra det både enklare och säkrare att cykla. – Vi vill att fler ska börja cykla. Vi vill att fler ska välja att cykla större delar av året och längre sträckor. Målet är att 15 procent av alla resor i rusningstrafik ska ske med cykel år 2030. Det är en ambitiös satsning. Men fullt möjlig, säger Pye Seaton, projektledare på Stockholms stads trafikkontor. De senaste åren har nya cykelbanor och cykelstråk tillkommit i Stockholm och arbetet med att bygga ut cykelvägnätet har inte avtagit. Staden har ett stort cykelvägnät som delvis byggdes under en tid då cykel inte stod i fokus som den gör nu. – Det innebär att vi måste bygga om, bygga ihop och bygga nytt eftersom vi är många som ska samsas om samma yta. Det handlar mycket om att disponera befintligt utrymme på bästa sätt. Under 2015 har korsningen S:t Eriksgatan/Fleminggatan byggts om för att förbättra framkomligheten och trafiksäkerheten, främst för cyklister. Cykelstråket längs Södertäljevägen har fått en rakare sträckning genom en ny cykelbro över Korpmossevägen. Arbetet har inletts för att bredda cykelbanan längs Norr Mälarstrand. Framöver väntar många fler förbättringar i cykelvägnätet. – Men Stockholms cykelsatsning handlar inte bara om planering och ombyggnation av cykelvägnätet. Möjligheterna att cykla ska förbättras på flera olika plan, berättar Pye Seaton. Hon understryker även vikten av att förbättra drift och underhåll. En kort titt i backspegeln vittnar om tydliga serviceåtgärder. Förra året byggdes 3 000 nya cykelparkeringar. Omkring 2 000 nya tillkommer i år. Det finns dessutom 19 cykelpumpstationer och 140 lånecykelstationer runt om i Stockholm. Skyltar för vägvisning har också förbättrats längs cykelvägnätet. Staden ger ut en cykelkarta gratis och du kan planera din resväg på cykel genom trafiken.nu. – Förutsättningarna att cykla blir allt bättre, även möjligheterna att cykla under vinterhalvåret, vilket är ett prioriterat område, säger Pye Seaton. Sedan 2012 har vintercyklismen ökat med hela 30 procent. En förklaring är stadens satsning på vinterunderhåll. Sopsaltningsmetoden innebär att en maskin borstar bort snö Cykling i Stockholm Cykling i siffror: ■ 15 procent av alla resor i högtrafik ska ske med cykel år 2030. ■ Ca 12 000 cyklister passerar dagligen Slussen under högsäsong. ■ Med 30 procent har vintercyklingen ökat sen 2012. ■ Medelsträckan är 7-9 km för den som cyklar till Stockholms innerstad. ■ I september cyklar man mest. och samtidigt sprider en saltlösning. – Denna insats håller utvalda prioriterade cykelstråk fria från snö och is. Arbetet omfattar lövsopning, halkbekämpning och snöröjning. Med denna metod kan vi tidigt under hösten sopa bort löv och minska risken för olyckor med lövhalka. När våren kommer kan vi också minska risken för cyklister att åka omkull i rullgruset, som är en annan stor olycksfaktor. – För att öka året-runt-cyklandet är det här arbetet jätteviktigt. Nu till vintern kommer därför fler stråk att hållas fina och fria från snö och is så det blir ännu mer attraktivt med vintercykling, avslutar Pye Seaton. ■ ■ Det finns 140 stationer där du kan låna en cykel. Även 19 pumpstationer. ■ Stockholm har 211 mil gångoch cykelvägar. ■ 120 kilometer cykelbana sopsaltas.
ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholm stad ANNONS Stad och hamn växer sida vid sida DE STORA FÖRÄNDRINGAR SOM STOCKHOLMS HAMNAR nu genomför bidrar i högsta grad till att lösa de utmaningar som staden står inför som följd av den snabba tillväxten. Nya hamnar byggs för att trygga effektiv varuförsörjning och för att utveckla den snabbt växande turistnäringen. Samtidigt växer nya bostäder och kontor fram i de gamla hamnområdena. – Vår planering bygger på att Stockholm växer samtidigt som vi måste utveckla ny modern hamnkapacitet för att möta dagens krav där fartygen blir större och större. Det gör att flera gamla hamnar blir för trånga, säger Johan Castwall, vd för Stockholms Hamnar. Det innebär att vissa hamnar avvecklas medan andra utvecklas och en helt ny tillkommer. Den mest påtagliga förändringen i Stockholm sker i de hamnområden där den fortsatta exploateringen av Norra Djurgårdsstaden ska äga rum. Det vill säga i Värtahamnen, Frihamnen och Loudden. – Vi är en viktig del i bostadsbyggandet. Det handlar om flera tusen bostäder. Just nu bygger vi om Värtahamnen som kommer att vara klar nästa år. Därmed flyttas den befintliga färje- och kryssningstrafiken längre ut med nya kajlägen och ny terminal. Det gamla hamnläget kommer på så sätt att ge plats åt nya stadsmiljöer med bostäder, kontor och handel, förtydligar Johan Castwall. PARALLELLT PÅGÅR förberedelser för att avveckla och flytta verksamheterna vid Frihamnen och Loudden, det vill säga containerhantering och oljeverksamhet. – Vi måste följa med i utvecklingen för att kunna ta emot riktigt stora fartyg som klarar större volymer. Sjöfart är det absolut mest klimatsmarta transportalternativet. Vi behöver helt enkelt större, djupare och effektivare hamnar med kort och snabb insegling. Det handlar i grunden om effektiv, hållbar varuförsörjning och att utveckla den viktiga turistnäringen i en starkt växande region, betonar Johan Castwall. DÄRFÖR GÖRS NU en rejäl utbyggnad av Kapellskärs hamn. Men den största satsningen återstår, det efterlängtade bygget av en ny internationell godshamn, Stockholm Norvik, utanför Nynäshamn. Just nu pågår tillståndsprövning. – Vi hoppas att komma igång under nästa år. Då kan den nya hamnanläggningen vara klar att ta över containerhanteringen från Frihamnen 2019. Att containerterminalen stängs ner är en förutsättning för att Norra Djurgårds staden i sin helhet ska kunna byggas. Värtahamnen byggs nu om för att vara klar nästa år. Då flyttar den befintliga färje- och kryssningstrafiken till den nya Värtapiren, som byggts ut med 85 000 kvadratmeter. Den gamla hamnen kommer på så sätt att ge plats åt nya stadsmiljöer med bostäder, kontor och handel. VI BYGGER DITT NYA DRÖMHEM BYT UPP DIG I HÖST Från gammalt till nytt. Från litet till stort. Från vädringsbalkong till terrass. Från trångt till luftigt. Från långt bort till nära. Från mörkt till ljust. Från asfalt till grönska. Från avgaser till havsbris. Från badhus till strand. Från instängt till utsikt. Från ovänligt till barnvänligt. Från plastmatta till ekparkett. Från slitet till modernt. Just nu visar vi stolt upp våra bostadsprojekt här: LILJEHOLMEN Lägenheter med toppläge och vid utsikt SKÖNDAL Villor och kedjehus med city inom räckhåll SOLNA Ljusa ytsmarta takvåningar i charmiga Råsunda TYRESÖ STRAND Havsnära radhus precis vid Erstaviken TÄBY NÄSBYPARK Lägenheter med fritt läge över parken UPPSALA Radhus med sjönära drömläge i Vårdsätra @besqab @besqab_ab 33
Page 1 and 2: ANNONS Hela denna bilaga är en ann
Page 31: ANNONS Hela denna bilaga är en ann

Stockholm

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?