Stockholm

More documents

Recommendations

Info

ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholm stad ANNONS GRÖN STAD Text: Per-Åke Hultberg Foto: Rosie Alm Nya stadsträdgårdsmästaren: Staden behöver sina gröna off – Stockholm är inne i en mycket expansiv period med stor inflyttning. En av de stora utmaningarna är att bygga nya bostäder och samtidigt se till att stadens offentliga rum, som parker, torg, platser och gator vårdas, bevaras och utvecklas. God tillgänglighet, och ett utvecklat nät av gång- och cykelbanor är frågor som ligger högt på dagordningen, säger Elisabeth Rosenquist Saidac när hon berättar om sitt nya arbete. Som stadsträdgårdsmästare är hon en av dem i Stockholms stad som ansvarar för drift, underhåll och förnyelse av stadens offentliga rum. På trafikkontoret där stadsträdgårdsmästaren arbetar ligger ansvaret för till exempel Kungsträdgården, Norra Bantorget och Järva friområde. I ansvaret ingår också förvaltning av stadens träd på gatumark. – Uppgiften är att vårda och förnya den offentliga miljön, på både kort och lång sikt, inte minst genom en genomtänkt och omsorgsfull skötsel som gör staden välkomnande, trivsam och trygg. ”Att arbeta med alla de här frågorna ligger mig mycket varmt om hjärtat, i synnerhet som jag är född och uppvuxen i Stockholm.” Elisabeth Rosenquist Saidac, stadsträdgårdsmästare för Stockholms stad Som stadsträdgårdsmästare har hon också ett övergripande ansvar för policyfrågor som rör de offentliga rummen, till exempel utveckling av styrdokument som ger råd och riktlinjer. – Vi samarbetar med stadsdelarna och övriga förvaltningar inom Stockholms stad. När det gäller nya exploateringsområden är vi en viktig dialogpartner med tanke på förvaltningen av de nya stadsrummen, förklarar Elisabeth Rosenquist Saidac. Hon betonar att Stockholms attraktion till stor del bygger på alla gröna miljöer, många vackert belägna nära vatten. I alla sammanhang, inte minst internationellt, lyfts Stockholms unika blandning av blå och gröna rum fram. – Vi ska heller inte glömma betydelsen av den goda staden i utvecklingen av de ”grå” stadsrummen, det vill säga våra gator, torg och platser som är betydelsefulla i stadsutvecklingen över hela Stockholm. Stockholm är ju unikt, poängterar Elisabeth Rosenquist Saidac, byggd som den är på olika öar ofta med utpräglad topografi som knyts samman av broar för gående, cyklister och bilister. Vi vill att den ska vara ännu mer tillgänglig för alla, unga, barnfamiljer, äldre och människor med funktionshinder. Det är en mycket viktig del av stadsplaneringen och vårt arbete. – Parker, gröna länkar och grönskande gator, torg och platser blandar upp staden och bidrar till vårt välbefinnande. Växterna ger oss även bättre luftkvalitet, påpekar hon. En stad med alla dess invånare behöver grönska nära bostad och arbete, vilsamma pausplatser där man kan koppla av, följa årstiderna utan att behöva åka långt för att hitta dem. – Alla har rätten att vistas i våra offentliga parker och grönområden men även skyldigheten att visa respekt för dem. Det är vår gemensamma egendom som vi tillsammans ska värna och bevara. Den nya stadsträdgårdsmästaren vill inte rangordna vilka gröna miljöer som kan komma i fråga för ny bebyggelse. Som i all stadsplanering handlar det om att både ge och ta. Men det är viktigt att slå vakt om kvaliteter som gör Stockholm till en jämförelsevis hälsosam huvudstad att leva och vistas i. – Vi måste värdera varje enskild plats förutsättningar. Det går inte att ge ett generellt svar. Vad som kan tyckas mindre betydelsefullt för det stora flertalet kan vara avgörande för dem som bor i närområdet. Men den här frågan handlar inte bara om att bevara eller ta bort grönska, Här är Stockholms naturreservat Stockholms stad har sju naturreservat, ett kulturreservat och flera nya är på gång. Det vill säga platser där du kan vandra i skogen, promenera längs märkta leder, paddla i vattendrag, klättra bland grottor, fiska och spana efter fåglar. Flaten Har ett varierat landskap och omväxlande natur med vida hällmarker, sänkor med örtrika lundmiljöer, mindre våtmarker och många strövstigar. Grimsta Bjuder på lummiga strandpromenader, kuperade barrskogar, örtrika blandskogspartier och våtmarker. Hansta Har gammal urskogsliknande barrskog och lundar med hassel och flerhundraåriga ekar. Här finns hundratals olika svamparter. Igelbäckens kulturreservat Är ett gammalt odlingslandskap med anor från bronsåldern. Här finns Stockholms stads artrikaste bäck. 18
ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholm stad ANNONS Foto: Rosie Alm entliga rum menar Elisabeth Rosenquist Saidac. – Det är även viktigt att skapa nya gröna rum, inte bara i nybyggda områden utan även inne i den befintliga stadsbebyggelsen, som pocket parks, sedumtak och takterrasser. Att arbeta med alla de här frågorna ligger mig mycket varmt om hjärtat, i synnerhet som jag är född och uppvuxen i Stockholm. ■ Stadsträdgårdsmästarens favoritpark? – Det är svårt att välja en, det finns så många fina parker. Berzeliipark är en av pärlorna och en del av stadens historia. Parken har restaurerats varsamt och har samtidigt förnyats på ett skickligt sätt. Fakta Elisabeth Rosenquist Saidac är landskapsarkitekt LAR/MSA, och har tidigare arbetat på Trafikverket och senast varit chef för Landskap och Planenheten Stockholm-Eskilstuna på teknikföretaget Ramböll. Sedan september 2015 är hon stadsträdgårdsmästare i Stockholms stad. Klimatförändringarna spås bli mer påtagliga i framtiden, med längre ihållande värmeböljor och kraftigare nederbörd. Lösningen kan vara att skapa gröna mångfunktionella ytor där man använder ekosystemtjänster för att lindra effekterna. Naturen ska göra nytta i staden Det ska bli allt vanligare med biodlingar, urbana odlingar, växtklädda tak med solpaneler och gröna väggar i Stockholm. Inte minst i nya bostadsområden och i utvecklingen av de allmänna platserna. När Stockholm växer och stockholmarna blir allt fler, ska staden bli klimatsmart och arbetet med att tillvarata ekosystemtjänster i staden blir en viktig del för en hållbar stadsutveckling, säger Christina Wikberger, projektledare vid miljöförvaltningen på Stockholms stad. Med ekosystemtjänster menas de många nyttor naturen har för människan. Det kan handla om frisk luft och rent vatten, om rekreationsvärden och välgörande faktorer för hälsan och trivseln. Men ekosystemtjänster handlar lika mycket om humlors och bins pollinering av Växtväggen vid Björns trädgård på Södermalm: är ett hem för olika insekter och växter. Består av klassiska svenska skogs- och hedväxter som lingon, stensöta, smultron, gräs och olika sorters sedum. – Växtväggar kan ge miljömässiga fördelar, som minskad avrinning av dagvatten, bättre luftkvalitet och mikroklimat, och till och med energibesparingar. De kan fungera ljuddämpande mot buller och trafik. Vi växter, om den nytta träd och annan grönska har för att dämpa buller och fånga upp vatten och därmed minska översvämningsrisker vid stora regnmängder. – Stockholm är känt för sin vackra natur med lättillgängliga grönområden och parker. Nu när staden växer och blir tätare är det viktigt att också hitta nya sätt att tillföra grönska till stadsrummet. Ett smart och långsiktigt klimatarbete är därför betydelsefullt, säger Christina Wikberger. Att se parker och grönområden som nyttiga funktioner kring trivsel och rekreation är inget nytt, förklarar hon. Det som däremot är nytt är att begreppet ekosystemtjänster och dess djupare funktion nu börjar ta plats i stadsplaneringen. – I ett internationellt perspektiv ligger Stockholm väldigt långt framme kring de här frågorna. Många städer och kommuner tittar på oss, vad vi gör och vill ta efter. kommer att mäta och utvärdera vilka effekter just den här växtväggen får, säger Emelie Bjurå, fastighetsstrateg på Stockholms stad. Ett utmärkt exempel är Norra Djurgårdsstaden som har högsta klass inom klimatanpassning, rekreation och stärkandet av biologisk mångfald. Just nu pågår ett arbete med att ta fram en långsiktig strategi kring ekosystemtjänster för Stockholms stad. Men redan idag tillämpas den till viss del i form av stadens så kallade grönytefaktor, ett hjälpmedel för byggherrar som vid byggnation av nya bostadsmiljöer även bidrar till att skapa ekosystemtjänster. – Det här arbetet tar vi nu vidare till utvecklingen av våra allmänna platser, våra gaturum, torg och parker. Målet är att få dem så mångfunktionella som möjligt kring klimatanpassning, rekreation och biologisk mångfald. Med tanke på klimatförändringarna och den pågående urbaniseringen finns det verkligen inget att vänta på, avslutar Christina Wikberger. ■ Två projekt på temat ekosystemtjänster Tekniska nämndhusets urbana odling på Kungsholmen: består av 20 odlingslotter och 30 träd, där fokus ligger på ätbara växter. Under sommaren besökte förskoleverksamheten på Kungsholmen odlingen regelbundet. Det var ett pilotprojekt där staden provar att använda sina egna fastigheter för att skapa nya miljöer för ekosystemtjänster. – Jag tycker att man redan som barn ska introduceras för ekosystemtjänster, så att de tidigt förstår värdet av den urbana naturen. Det urbana odlandet har också en viktig social aspekt, och kan vara en plats där man kan mötas, säger Emelie Bjurå. ■ Judarskogen Är Stockholms första naturreservat. Här finns sjön Judarn, öppna ängsmarker och kuperade skogsmarker. Kyrksjölöten Är en av stadens största fuktlövskogar med många fågelarter, insekter, grodor och vedsvampar. Nackareservatet Delas mellan Stockholms stad och Nacka kommun. Bjuder på kulturmarker, fuktlövskog, barrblandskog och ek- och hasselmiljöer. Sätraskogen Här kan du vandra genom öppna ängar, kulturhistoriska miljöer, ekbackar och gammal granskog. Har utsikt över Mälaren mot Ekerölandet. Strandpromenad som sträcker sig från Liljeholmen till Vårberg. Foto: Johan Pontén Upptäck naturreservaten med din mobil ■ ”Upptäck Stockholm” är en app som guidar till 1 500 utomhusplatser i Stockholms stad. Exempelvis alla nio naturreservaten. ■ Appen är gratis och du laddar ner den enkelt genom att i din mobil söka ”Upptäck Stockholm” i App Store eller Google Play. 19
Page 1 and 2: ANNONS Hela denna bilaga är en ann
Page 17: ANNONS Hela denna bilaga är en ann

Stockholm

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?