Stockholm
Stockholm, en stad för alla - Stadsbyggnad 19 oktober 2015
Stockholm, en stad för alla - Stadsbyggnad 19 oktober 2015
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
ANNONS<br />
BYGGPROCESSEN<br />
Text: Malin Juell-Skielse<br />
Hela denna bilaga är en annons från <strong>Stockholm</strong> stad<br />
ANNONS<br />
Från idé till inflyttning<br />
– så skapas det moderna <strong>Stockholm</strong><br />
I <strong>Stockholm</strong> ska det byggas 40 000 nya bostäder de närmaste fem åren – och 140 000 fram till år 2030.<br />
En växande stad behöver inte bara bostäder, den ställer också krav på fler förskolor, skolor, idrottshallar,<br />
parker, äldreboenden och allt annat som behövs för att människor ska kunna bo och verka.<br />
Dessutom behöver vi skapa förutsättningar för nya arbetsplatser, bibliotek, restauranger, teatrar och<br />
allt annat som hör ihop med en metropol av <strong>Stockholm</strong>s rang.<br />
Så här funkar det:<br />
<strong>Stockholm</strong>s översiktsplan – Promenadstaden 2010 – drar<br />
upp riktlinjerna för hur staden ska växa på lång sikt.<br />
Tillsammans med stadens vision, budget och andra övergripande<br />
politiska styrdokument sätter översiktsplanen<br />
ramarna för stadens utveckling.<br />
Program för större områden<br />
För större områden görs oftast ett så kallat program.<br />
Genom programarbetet utreds tillgången till offentliga<br />
platser och parker, infrastruktur och kollektivtrafik, liksom<br />
tillgång till förskolor och skolor och annan samhällsservice.<br />
Även tekniska frågor som till exempel luftkvalitet,<br />
buller, vatten och avlopp studeras.<br />
Detaljplanen beslutas<br />
Efter utställningen bestämmer politikerna om detaljplanen<br />
ska genomföras. Nu skrivs ett exploateringsavtal som<br />
ger byggbolaget tillgång till marken och reglerar dennes<br />
ansvar för genomförandet, kvalitet i utförandet, miljöoch<br />
energifrågor med mera.<br />
Förtätning och nya stadsdelar<br />
För att värna om parker och grönområden förtätas<br />
främst platser som redan är bebyggda. Även stora markområden<br />
blir nya stadsdelar, till exempel Hagastaden,<br />
Norra Djurgårdsstaden och Årstafältet. Ombyggnad av<br />
kontorshus till bostäder är ytterligare ett sätt att möta en<br />
växande befolkning.<br />
Alla idéer utvärderas<br />
Processen fram till första spadtaget kan se lite olika ut,<br />
fast början är alltid densamma: någon har en idé om hur<br />
marken ska användas.<br />
När det är en privatperson, företag eller organisation<br />
som har en idé börjar processen med en ansökan om<br />
markanvisning eller planändring. Staden gör en så kallad<br />
förhandsbedömning av idén utifrån bland annat översiktsplanens<br />
inriktning, planer för det aktuella området<br />
samt frågor som till exempel miljö och buller.<br />
Ett projekt kan också starta genom att staden har en<br />
idé om sin egen mark.<br />
Staden planerar först<br />
och säljer sedan marken<br />
Om idén är möjlig att gå vidare med fattar staden ett så<br />
kallat inriktningsbeslut och gör en markanvisning, som är<br />
ett löfte till byggherren om att ensam få förhandla med<br />
staden om den aktuella tomten.<br />
Många bidrar med<br />
idéer och kunskap<br />
I programarbetet är det viktigt att få idéer, synpunkter<br />
och kunskap från dem som bor och verkar i området. Det<br />
får staden genom att hålla så kallade samråd och medborgardialog.<br />
För dig som är intresserad av hur staden utvecklas<br />
är det här bra aktiviteter att delta i. Under samrådet<br />
hämtas också synpunkter in från andra myndigheter.<br />
Synpunkter vägs mot varandra och arbetas in i programförslaget<br />
som förändras ända tills det antas av<br />
stadsbyggnadsnämnden, samt i förekommande fall i<br />
kommunfullmäktige. Programmet delas sedan in i flera<br />
detaljplaner.<br />
Innan man sätter igång med själva planarbetet ska politikerna<br />
i stadsbyggnadsnämnden ta ställning. I ett så<br />
kallat start-PM beskrivs detaljplanen tillsammans med en<br />
tidplan. Om politikerna är positiva kan planarbetet börja.<br />
Genom detaljplanen slås fast vad som ska byggas, var<br />
på tomten det ska stå, hur högt det ska bli samt många<br />
fler konkreta frågor.<br />
Synpunkter samlas in<br />
och vägs samman<br />
Även i arbetet med detaljplaner behövs synpunkter från<br />
dem som bor och verkar i området, liksom från andra<br />
myndigheter. Synpunkterna vägs samman och ett slutligt<br />
planförslag arbetas fram. Det ställs ut så att alla som<br />
lämnat synpunkter kan granska arbetet och se om deras<br />
synpunkter har kunnat tillgodoses.<br />
Dags för bygglov och projektering<br />
När detaljplanen är antagen ritar byggherren och staden<br />
vidare på byggnad och mark. Ritningar och beskrivningar<br />
tas fram. Bygglovsansökan görs och den mer detaljerade<br />
bygghandlingsprojekteringen kan ta vid.<br />
Byggstart<br />
Innan byggstarten ska byggbolaget göra en bygganmälan,<br />
genomföra byggsamråd samt upprätta en kontrollplan.<br />
Byggsamrådet är till för att underlätta samarbetet<br />
mellan alla som medverkar i arbetet.<br />
Slutbesked och inflyttning<br />
När byggnaden är färdig genomför byggherren en<br />
besiktning och ansöker om slutbesked. Staden granskar<br />
då byggnaden, och om allt är som det ska utfärdas ett<br />
slutbesked – nu är det klart för inflyttning.<br />
Om Promenadstaden<br />
Läs mer om Promenadstaden – <strong>Stockholm</strong>s översiktsplan<br />
på stockholm.se/oversiktsplan<br />
Vi bryr oss om<br />
människorna, husen<br />
och staden<br />
einarmattsson.se<br />
14
Change language