Stockholm
Stockholm, en stad för alla - Stadsbyggnad 19 oktober 2015
Stockholm, en stad för alla - Stadsbyggnad 19 oktober 2015
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
ANNONS<br />
Hela denna bilaga är en annons från <strong>Stockholm</strong> stad<br />
ANNONS<br />
The Capital of Scandinavia<br />
<strong>Stockholm</strong><br />
En stad för alla<br />
Vi ska<br />
bygga stadsmiljöer,<br />
inte<br />
bara bostäder<br />
10<br />
140 000 bostäder<br />
Fokus på att bygga hyresrätter med rimliga<br />
hyror men även bostadsrätter behövs. 4<br />
Vi vill bo i stadsmiljöer 6 Så skapas moderna <strong>Stockholm</strong> 14 Framtid i dialog 16<br />
Nya stadsträdgårdsmästaren 18 Smart stadstillväxt med Årsta i täten 20<br />
Norra Djurgårdsstaden – “Det här blir bra” 26 Hållbart resande 30<br />
Välj cykeln 32 Stadsantikvarien om att bygga och bevara 34<br />
Medföljer som bilaga i Svenska Dagbladet 19 oktober 2015.
ANNONS<br />
En miljon<br />
invånare<br />
år 2020<br />
<strong>Stockholm</strong>s stad har sedan<br />
1980-talet stadigt ökat sin befolkning,<br />
de senaste åren i rasande<br />
fart. Mellan 2008 och 2014 ökade<br />
stadens befolkning med drygt<br />
100 000 personer, vilket i genomsnitt<br />
är cirka 46 personer per dag.<br />
I dag är <strong>Stockholm</strong> en av de<br />
fem snabbast växande regionerna i<br />
Europa. Allt fler väljer att flytta hit<br />
samtidigt som vi lever längre och<br />
fler barn föds. Tillväxttakten är högre<br />
än tidigare beräknat och i februari<br />
2014 blev vi 900 000 invånare.<br />
År 2020 beräknas <strong>Stockholm</strong><br />
stad ha en miljon invånare.<br />
INLEDARE<br />
Hela denna bilaga är en annons från <strong>Stockholm</strong> stad<br />
ANNONS<br />
Staden ska vara attraktiv<br />
för alla som bor här och<br />
välkomna dem som vill<br />
flytta hit.<br />
Visste du att ...<br />
En stad<br />
attraktiv för alla<br />
... du kan läsa om hur<br />
<strong>Stockholm</strong> växer på en särskild<br />
del av stadens webbplats. Där<br />
hittar du information om alla stora<br />
stadsutvecklingsprojekt och<br />
om klimat, miljö, energi och arkitektur<br />
i staden.<br />
Se stockholm.se/vaxer<br />
... om du har en idé<br />
om hur du vill att staden<br />
ska utvecklas kan du lämna<br />
ett medborgarförslag.<br />
Läs mer om hur du gör på<br />
stockholm.se/medborgarforslag<br />
<strong>Stockholm</strong> växer och det i snabb takt. Det är såklart en positiv<br />
utveckling, men också en utveckling som för med sig en<br />
rad utmaningar när det gäller hur vi bygger och planerar vår<br />
stad framöver. Det mest akuta är bostadsbristen. Det måste bli<br />
enklare att få tag i ett boende. Våra ungdomar ska kunna flytta<br />
hemifrån till en första egen bostad, det ska finnas studentlägenheter<br />
för alla de studenter som söker sig till våra högskolor<br />
och universitet. Och när stadens företag nyanställer ska<br />
det gå att få tag på ett boende för den som vill flytta till<br />
<strong>Stockholm</strong> för att jobba.<br />
Det handlar inte bara om att bygga hus i snabb takt. Det<br />
handlar om att bygga stad. Och när vi bygger stad så vet vi att<br />
det behövs mer än bara bostäder. Vi måste klara av att bygga<br />
förskolorna och skolorna, rekrytera lärare och pedagoger. Det<br />
ställer krav både på själva byggandet och på den nya infrastruktur<br />
som måste till för att människor ska kunna ta sig<br />
fram och tillbaka från skolan, jobbet och fritidsaktiviteter. Att<br />
det finns parker, idrottsanläggningar och ett rikt kultur- och<br />
nöjesliv. Det handlar om att bygga klimatsmart<br />
och långsiktigt hållbart. Konkret kan det handla<br />
om att främja hållbar utveckling genom att planera<br />
bättre för cykel, gående och kollektivtrafik<br />
och stimulera miljövänliga transporter.<br />
Staden ska vara attraktiv för alla som bor här<br />
och välkomna dem som vill flytta hit.<br />
Staden byggs av människor i samarbete. Det är<br />
när vi samverkar som vi gemensamt kan skapa förutsättningar<br />
för att <strong>Stockholm</strong> ska kunna växa på ett<br />
hållbart sätt. <strong>Stockholm</strong> ökar nu takten i byggandet,<br />
men vi måste också bygga på ett sätt som gör att staden<br />
håller samman och kan erbjuda den livskvalitet som gör<br />
vår stad så attraktiv. En sammanhållen stad är målet. ■<br />
Karin Wanngård,<br />
finansborgarråd, S<br />
En tidning om att bygga stad<br />
<strong>Stockholm</strong> ska vara en stad<br />
för alla. Den här tidningen<br />
riktar sig till alla som är intresserade<br />
av hur den moderna<br />
hållbara staden växer<br />
fram.<br />
Till år 2030 ska 140 00 nya<br />
bostäder byggas i <strong>Stockholm</strong>s<br />
stad. Det görs för att fler ska<br />
kunna bo här men också för<br />
att ge dem som redan är<br />
stockholmare fler möjligheter<br />
att välja ett boende som passar<br />
just dem. <strong>Stockholm</strong> ska<br />
vara en stad som håller samman<br />
där förutsättningar och<br />
möjligheter ska vara lika för<br />
alla. Utöver bostäder ska det<br />
byggas till exempel ny tunnelbana,<br />
nya och förbättrade<br />
gång- och cykelbanor och<br />
modern vattenrening. Stadens<br />
service till stockholmarna<br />
måste naturligtvis också utvecklas<br />
i den växande staden.<br />
Vi ska helt enkelt bygga stad<br />
för stockholmarna med bostäder,<br />
arbetsplatser, butiker,<br />
kultur, idrott, skolor och bra<br />
möjligheter att ta sig fram på<br />
ett hållbart sätt. Samtidigt ska<br />
stadens unika närhet till vatten<br />
och grönområden bevaras<br />
så att vi kan fortsätta att njuta<br />
av det som gör <strong>Stockholm</strong> så<br />
speciellt.<br />
Men att staden växer så<br />
kraftigt som den gör nu innebär<br />
oundvikligt att störningar<br />
kommer uppstå runt om i staden.<br />
Framkomligheten kommer<br />
ibland vara begränsad,<br />
byggkranar och byggplank<br />
kommer ibland störa utsikten<br />
och vissa platser kommer<br />
ibland behöva stängas av.<br />
Det här händer därför att<br />
<strong>Stockholm</strong> är Sveriges tillväxtmotor<br />
och många vill<br />
flytta hit. Att staden växer är<br />
ett kvitto på att <strong>Stockholm</strong> är<br />
en attraktiv stad i en innovativ<br />
och stark region där möjligheterna<br />
för både företag<br />
och invånare ska vara goda.<br />
Att staden växer är bra både<br />
för oss som redan bor här och<br />
för dem som vill flytta hit.<br />
Tillsammans bygger vi framtidens<br />
<strong>Stockholm</strong>.<br />
PRODUCERAD AV:<br />
Active MediaPartner Nordic AB<br />
TEXTANSVARIGA: Per-Åke Hultberg &<br />
Samuel Hultberg<br />
FORMGIVNING: Lorens Palmgren &<br />
Joakim Forsberg<br />
REPRO: Bildrepro Sthlm AB<br />
TRYCK: V-TAB<br />
FÖR BILAGOR KONTAKTA:<br />
Jörgen Lundh, 070-282 07 50<br />
e-post: jorgen.lundh@activemediapartner.com<br />
www.activemediapartner.com<br />
VID FRÅGOR OM INNEHÅLLET KONTAKTA:<br />
Pia Stenervall, kommunikationsstrateg<br />
Stadsledningskontoret kommunikationsenheten<br />
08-508 29 255 pia.stenervall@stockholm.se<br />
www.stockholm.se<br />
2
ANNONS<br />
Hela denna bilaga är en annons från <strong>Stockholm</strong> stad<br />
ANNONS<br />
Gammal affärsidé<br />
hållbar på lång sikt<br />
”Vi har stor kunskap<br />
och erfarenhet av<br />
hur man bör bygga<br />
ur försäkringssynpunkt<br />
och bidrar<br />
gärna med vår kunskap<br />
om skadeförebyggande<br />
åtgärder<br />
redan i planeringsprocessen.”<br />
Fredrik Bergström, vd för<br />
Länsförsäkringar <strong>Stockholm</strong>.<br />
– VI ÄR 171 ÅR gamla och har i<br />
grunden samma affärsidé som<br />
när vi startade. Så här kan vi<br />
verkligen med stolthet tala om<br />
en hållbar affärsmodell, även in i<br />
framtiden.<br />
Det säger Fredrik Bergström, vd<br />
för Länsförsäkringar <strong>Stockholm</strong>,<br />
ett kundägt bolag med totalt cirka 500 000<br />
personer i <strong>Stockholm</strong>s län som ägare.<br />
– Vår affärsidé är helt enkelt att vi menar<br />
att det är bra att gå samman för att<br />
spara ihop till en gemensam kassa när<br />
någon drabbats, till exempel av brand eller<br />
annan skada.<br />
Den här grunden från mitten av<br />
1800-talet som Länsförsäkringar fortsatt<br />
bygga vidare på, är minst lika aktuell<br />
idag som någonsin tidigare, menar<br />
Fredrik Bergström.<br />
– Nu när <strong>Stockholm</strong> växer så otroligt<br />
så menar vi att vi har något oerhört viktigt<br />
att bidra med. Vi har dels våra olika<br />
försäkringslösningar som tryggar våra<br />
kunders egendomar, och dels vår bank<br />
genom vilken vi kan hjälpa till med finansieringen<br />
vid köp av ny bostad. Vi<br />
hjälper dessutom till vid försäljning och<br />
köp av bostäder via 23 fastighetsmäklarkontor<br />
runt om i länet.<br />
ATT ALLT DET här verkligen behövs på<br />
en marknad med snabb tillväxt säger sig<br />
självt. Det nybyggda måste ju både försäkras<br />
och finansieras samtidigt som befintliga<br />
bostäder förmedlas. Fredrik<br />
Berg ström lyfter dock fram ytterligare<br />
en kompetens som Länsförsäkringar<br />
gärna bidrar med.<br />
– Vi har stor kunskap och erfarenhet<br />
av hur man bör bygga ur försäkringssynpunkt<br />
och bidrar gärna med vår kunskap<br />
om skadeförebyggande åtgärder i olika<br />
planeringsprocesser. Det handlar med<br />
andra ord om att man ska bygga så att<br />
det går att försäkra till en rimlig kostnad,<br />
betonar Fredrik Bergström.<br />
Att till exempel inte bygga för nära<br />
vatten eller att bygga så att man undviker<br />
översvämmade källare vid kraftiga<br />
regn. Det kan också handla om att undvika<br />
onödig brandrisk. Inte minst vid<br />
planering av nya bostäder och i synnerhet<br />
vid nya skolor och förskolor.<br />
– I allt det här har vi en bra erfarenhetsbank<br />
att hämta från. Kunskaper som<br />
såväl kommuner, bygg- och fastighetsbolag<br />
har stor nytta av och som vi gärna<br />
delar med oss av. Här kan vi samverka<br />
fram optimala lösningar.<br />
YTTERLIGARE ETT perspektiv Fredrik<br />
Berg ström gärna lyfter fram i fråga om<br />
hållbar utveckling är Länsförsäkringar<br />
Stock holms konkreta engagemang på<br />
både det miljömässiga och sociala området.<br />
Här har man valt att stödja<br />
Fryshuset och ”Hållbara hav” på respektive<br />
område.<br />
– Fryshuset på grund av deras kunskap<br />
om hur man genom att förverkliga<br />
ungdomars drömmar, inom bland annat<br />
idrott, musik och teater, kan förebygga<br />
och motverka utanförskap. Och precis<br />
som i <strong>Stockholm</strong> Stads Framtidsutredning<br />
arbetar Fryshuset aktivt med<br />
att <strong>Stockholm</strong> ska vara en stad där människor<br />
med olika social och etnisk bakgrund<br />
möts i det dagliga livet. I alla delar<br />
av staden ska det finnas en blandning av<br />
bostäder, företag, kultur och service. Det<br />
vill vi stödja och det är en otroligt viktig<br />
aspekt att ta med i stadsbyggandet.<br />
NÄR DET GÄLLER ”Hållbara hav”<br />
handlar det om att stödja deras målmedvetna<br />
arbete med Östersjöns överlevnad<br />
som mål. De är som Fredrik Bergström<br />
påpekar mycket duktiga på att föra samman<br />
forskarvärlden med myndigheter<br />
och näringsliv.<br />
– För oss känns det oerhört angeläget<br />
att kroka arm med organisationer som<br />
har spetskompetens inom hållbar utveckling.<br />
Ytterst handlar det ju om vår<br />
gemensamma framtid, att även kommande<br />
generationer ska kunna bo och<br />
leva här på jorden.<br />
Ägt av kunderna sedan 1844<br />
Länsförsäkringar <strong>Stockholm</strong> är<br />
ett lokalt, kundägt försäkringsbolag.<br />
Vi fi nns till för dig som<br />
bor och verkar i <strong>Stockholm</strong><br />
med alla fördelar av att fi nnas<br />
nära våra kunder. Att vi är<br />
kundägda innebär att vi inte<br />
har några andra intressenter än<br />
våra egna kunder.<br />
Vi finns där du finns<br />
Allt vi gör går ut på att skapa<br />
trygghet åt människor. Vi fi nns<br />
där du fi nns och behöver oss<br />
och erbjuder dig hjälp i livets alla<br />
faser och behov. Vi erbjuder inte<br />
bara försäkringar utan också<br />
sparande, bolån, fastighetsförmedling<br />
och allt du behöver för<br />
din ekonomiska trygghet.<br />
www.lansforsakringar.se/stockholm<br />
3
ANNONS<br />
Hela denna bilaga är en annons från <strong>Stockholm</strong> stad<br />
ANNONS<br />
BO-STADEN<br />
Text: Per-Åke Hultberg<br />
Uppdrag:<br />
Fixa 140 000 bostäder<br />
För att <strong>Stockholm</strong> ska fortsätta fungera och<br />
vara en attraktiv stad krävs fler bostäder.<br />
Fram till 2030 ska hela 140 000 nya bostäder<br />
byggas. Uppdraget att göra det möjligt ligger<br />
på byggeneralen Torleif Falk.<br />
Ett helt Malmö,<br />
140 000 bostäder,<br />
ska byggas fram till<br />
2030 i <strong>Stockholm</strong>s<br />
stad. Redan till 2020 ska 40 000<br />
nya bostäder finnas på plats.<br />
– Fokus är att bygga hyresrätter<br />
med rimliga hyror både med hjälp<br />
av allmännyttan och privata aktörer,<br />
men även fler bostadsrätter behövs.<br />
Studentlägenheter är prioriterat och<br />
vi kommer också behöva lösa bostadsfrågan<br />
för tillfälliga boenden<br />
till flyktningar och människor med<br />
andra sociala behov. Det är ambitiösa<br />
mål som kräver mycket samarbete<br />
och samordning, både inom staden<br />
och med alla som vill bygga i<br />
<strong>Stockholm</strong>. Med ett gott samarbete<br />
över alla gränser är jag övertygad om<br />
att vi kommer att klara av det, säger<br />
Torleif Falk.<br />
2.<br />
Vällingby<br />
Spånga<br />
Han kallas ofta för byggeneral<br />
men är formellt bostadssamordnare i<br />
<strong>Stockholm</strong>s stad. Hans roll är ny sedan<br />
februari 2015 och uppdraget är<br />
att vara spindeln i nätet när staden<br />
höjer takten i bostadsbyggandet. Och<br />
han borde veta hur det ska fungera.<br />
– Jag har jobbat i många delar av<br />
byggprocessen, jag har både ritat och<br />
projekterat hus och även varit delaktig<br />
på byggen,<br />
jobbat som byggherre,<br />
med projektutveckling<br />
och drivit<br />
detaljplaner och exploatering.<br />
Jag har sett problemen men också<br />
möjligheterna. Med den kunskapen<br />
försöker jag utveckla hur saker och<br />
ting fungerar, både inom staden<br />
men också i kontakten med<br />
alla som vill bygga här, säger<br />
Torleif Falk.<br />
Utmaningarna<br />
som han jobbar<br />
med är flera och<br />
de växer i takt<br />
med att staden växer.<br />
– Vi ska bygga många bostäder<br />
och service på kort tid med hög kvalitet<br />
samtidigt som miljökraven höjs,<br />
fler människor påverkas av byggen<br />
och trafiken blir allt mer intensiv<br />
trots att vi strävar efter motsatsen.<br />
Bostadssamordnaren Torlef Falk har uppdraget att vara spindeln i nätet när<br />
staden höjer takten i bostadsbyggandet.<br />
Foto: Lennart Johansson<br />
1.<br />
Kista<br />
Skärholmen<br />
Brommaplan<br />
4.<br />
Fruängen<br />
3.<br />
Centrala stadens utvidgning<br />
Älvsjö<br />
5.<br />
6.<br />
7.<br />
Högdalen<br />
Marken att<br />
bygga på är också<br />
begränsad. Allt det<br />
här gör att byggprocesserna<br />
blir allt mer komplexa och kräver<br />
mer och mer samarbete för att stadens<br />
resurser ska kunna användas på<br />
bästa möjliga sätt.<br />
Torleif Falk återkommer ofta till hur<br />
viktigt samarbete är.<br />
– De allra flesta jag träffar är överens<br />
om att det är bra att <strong>Stockholm</strong><br />
växer, sedan finns det lite olika uppfattningar<br />
och vägar hur staden ska<br />
växa. <strong>Stockholm</strong>s stad har givetvis en<br />
mycket stor och viktig roll i det här<br />
men privata byggbolag, markägare<br />
och alla entreprenörer som faktiskt<br />
bygger är jätteviktiga. Utan samarbete<br />
skulle vi aldrig kunna nå målen<br />
och bygga en stad där det blir möjligt<br />
för alla att hitta ett bra boende.<br />
Från att det finns en idé om vad<br />
9.<br />
10.<br />
Farsta<br />
8.<br />
som borde byggas var tills att någon<br />
kan flytta in i sin bostad är det många<br />
steg som måste gås igenom. I stadens<br />
övergripande planering ingår<br />
redan i dag drygt 115 000 bostäder.<br />
Nästan 30 000 är pågående i detaljplaner<br />
och kring 17 000 bostäder har<br />
färdig detaljplan och är redo att börja<br />
byggas så fort det är praktiskt möjligt.<br />
Så att staden håller på att växa<br />
råder det inga tvivel om.<br />
– Ungefär hälften av de 5 000 bostäder<br />
som enligt planen ska färdigställas<br />
i år är redan klara. Vi kommer<br />
också påbörja ungefär 5 000 ytterligare<br />
bostäder i år.<br />
■<br />
1. Rinkebystråket<br />
och Rinkebyterassen<br />
moderniserar Rinkeby och<br />
kopplar samman stadsdelen<br />
med Järvafältet på ett<br />
helt nytt sätt.<br />
2. Hässelby strand centrum<br />
Totalt ska över 200 nya<br />
lägenheter byggas i ett<br />
av flera stora projekt i<br />
Hässelby-Vällingby.<br />
3. Den centrala staden<br />
utvidags bland annat<br />
väster och söderut.<br />
På så sätt växer stadens<br />
olika delar samman allt<br />
mer och uppdelningen<br />
mellan inner- och ytterstad<br />
suddas ut.<br />
4. När staden växer<br />
koncenteras byggandet<br />
extra på vissa platser som<br />
är så kallade tyngdpunkter.<br />
Exempel är Skärholmen,<br />
Farsta, Älvsjö, Brommaplan<br />
och Kista.<br />
5. Älvsjö centrum<br />
600 bosäder, kollektivtrafik<br />
och service.<br />
6. Årstafältet<br />
6 000 nya bostäder och en<br />
park i hjärtat av söderort.<br />
7. Hagastaden<br />
6 000 bostäder och<br />
36 000 nya arbetsplatser<br />
när Solna stad och <strong>Stockholm</strong>s<br />
stad växer samman.<br />
8. Norra djurgårdsstaden<br />
12 000 nya bostäder,<br />
35 000 nya arbetsplatser i<br />
en ny miljöstadsdel.<br />
9. Söderstaden<br />
Den centrala staden växer<br />
söderut med området runt<br />
Globen, Slakthusområdet,<br />
Södra Skanstull och<br />
Gullmarsplan-Nynäsvägen.<br />
10. Tunnelbanan<br />
byggs ut och möjliggör för<br />
ytterligare bostäder med<br />
tillgång till goda kommunikationer.<br />
Vilken är <strong>Stockholm</strong>s finaste byggnad?<br />
Daniel Helldén, MP Ann-Margarethe Livh, V Gita Nabavi, FI<br />
FÖRSTA<br />
HÖTORGSSKRAPAN<br />
VID KONSERTHUSET.<br />
– Det är en vacker<br />
byggnad som vittnar om<br />
ett effektivt men stilrent<br />
byggande där man inte gjort avkall på detaljerna.<br />
Tvärt om. Både de låga huskropparna<br />
som själva höghuset är av yppersta<br />
stadsbyggnadskvalitet som borde få fler<br />
efterföljare. Inte minst hur man låtit<br />
konstnärlig utsmyckning samspela med<br />
arkitekturen.<br />
– REFLEXEN I<br />
KÄRRTORP, det är en<br />
vacker ljus funkisbyggnad<br />
fylld av kulturverksamhet.<br />
– Om jag ska välja vilken<br />
<strong>Stockholm</strong>sbyggnad jag<br />
tycker bäst om blir det<br />
FORSGRENSKA MED-<br />
BORGARHUSET PÅ<br />
MEDIS för att det rymmer<br />
så mycket av staden. Där får allt från bibliotek<br />
och föreningsliv till klubbar och<br />
bad plats. Till och med tunnelbanan, säger<br />
Gita Nabavi, gruppledare för F! i<br />
<strong>Stockholm</strong>s stadshus.<br />
Forsgrenska medborgarhuset.<br />
Foto: Holger Ellgaard<br />
4
ANNONS<br />
Hela denna bilaga är en annons från <strong>Stockholm</strong> stad<br />
ANNONS
ANNONS<br />
STADSLIVET<br />
Text: Per-Åke Hultberg<br />
Foto: Rosie Alm<br />
Hela denna bilaga är en annons från <strong>Stockholm</strong> stad<br />
ANNONS<br />
KTH-professorn<br />
Vi vill bo i<br />
”Grönska och vackra parker<br />
är otroligt uppskattat av<br />
stadsbon. Det vore direkt<br />
förödande att ta bort, så det<br />
ska vi nog passa oss för.”<br />
Göran Cars, professor<br />
i samhällsbyggnad på KTH<br />
stadsmiljöer<br />
– Vi vill bo i stan, trenden<br />
är generell och gäller hela<br />
världen. Det här går i vågor.<br />
Efter drömmen om<br />
förortslivet och gröna vågen<br />
har viljan att bo i<br />
stan, med allt vad den erbjuder<br />
av mötesplatser,<br />
kultur- och nöjesliv och så<br />
vidare, vuxit sig allt starkare.<br />
Det säger Göran Cars, professor<br />
i samhällsbyggnad<br />
på Kungliga Tekniska<br />
Högskolan, KTH. Just nu<br />
arbetar han som stadsutvecklare i<br />
Kiruna. Även där möter han samma<br />
efterfrågan på urbanitet.<br />
Efterfrågan att bo centralt i staden<br />
är som Göran Cars säger stekhet, och<br />
det gäller både små och stora städer.<br />
Som stadsplanerare, ser du det ser<br />
som ett problem?<br />
– Nej, inte alls. Det handlar snarare<br />
om att man måste vara medveten<br />
om att det skett en tydlig värderingsförändring<br />
hos folk och då gäller det<br />
att vi som stadsplanerare hänger med.<br />
Och det är alltså ingen tvekan om<br />
att det är täta städer som efterfrågas,<br />
påpekar Göran Cars, städer med<br />
mycket människor och mycket aktiviteter.<br />
Självklart gäller det inte alla men<br />
tillräckligt många för att man ska kunna<br />
tala om en stark och tydlig trend.<br />
– Naturligtvis innebär det utmaningar.<br />
Den täta staden får ju inte gå<br />
till överdrift, att det blir så tätt att det<br />
blir odrägligt. Det är en balansgång<br />
där man samtidigt måste släppa fram<br />
så mycket ljus som möjligt genom att<br />
bygga med varierade höjder på husen.<br />
Det som byggs måste bli bra, annars<br />
missar vi ju hela poängen. Det<br />
samma gäller risken med sociala utestängningseffekter.<br />
Jag är övertygad<br />
om att det går att undvika, just genom<br />
att bygga mycket och varierat.<br />
Du säger att det som byggs måste<br />
bli bra, vad är det då som är just<br />
stadskvalitet?<br />
– Det som gör att folk dras till den<br />
täta staden är bland annat utbudet av<br />
många olika typer av mötesplatser,<br />
inklusive parker och grönområden.<br />
Det är också viktigt hur vi utformar<br />
gator och torg och att det finns tydliga<br />
stråk för att handla. I nya bostadsmiljöer<br />
måste det finnas liv i gatuplanet.<br />
Husen måste naturligtvis också<br />
ha en god arkitektur.<br />
Att som tidigare separera bostäder<br />
från arbetsplatser är alltså helt fel<br />
menar Göran Cars. Om det bara är<br />
kontor och butiker så dör staden när<br />
det blir kväll. Det optimala är alltså<br />
en blandad bebyggelse med bostäder,<br />
arbetsplatser, butiker, restauranger<br />
och caféer, kompletterat med<br />
ett rikt kulturutbud.<br />
– Om det bara är kontor så dör staden<br />
när det blir kväll. Det är lika fel<br />
tänkt som miljonprogramsområdena<br />
som blev ödsliga sovstäder. Idag vill<br />
vi blanda på ett sätt som vi inte gjort<br />
tidigare.<br />
Vad säger du om rädslan att det<br />
gröna riskerar att byggas bort?<br />
– Grönska och vackra parker är ju<br />
otroligt uppskattat av stadsbon, så<br />
det vore direkt förödande att ta bort.<br />
Då försvinner ju en jätteviktig del i<br />
den attraktiva staden, så det ska vi<br />
nog passa oss för, säger Göran Cars<br />
och skrattar.<br />
Hållbarhetsaspekten talas det<br />
också väldigt mycket om?<br />
– Ja, även här gäller det att hitta en<br />
vettig balans. Ambitionerna med till<br />
exempel Norra Djurgårdsstaden är<br />
väldigt bra. Miljö- och hållbarhetsmässigt<br />
är det ”top notch”, men frågan<br />
är, vilka har råd att bo där? Jag<br />
menar att man måste lyfta den sociala<br />
aspekten så att inte den kommer i<br />
andra hand.<br />
Hur ser du annars på det nuvarande<br />
stadsbyggandet i <strong>Stockholm</strong>?<br />
– Det är uppenbart att beslutsfattarna<br />
har förstått att här finns en efterfrågan,<br />
att man bejakat människors<br />
önskemål om att bo i stan, om<br />
inte i själva innerstaden så åtminstone<br />
i stadsmiljöer. Nu handlar det mer<br />
om att gå vidare, att ta vara på efterfrågan<br />
genom att fortsätta bygga den<br />
täta staden. Den stad som inte gör<br />
det, som inte lyssnar in vilka trender<br />
som gäller kommer att bli oattraktiv.<br />
Och vem vill det i den allt tilltagande<br />
konkurrensen mellan städer och regioner.<br />
■<br />
Historikern Mats Hayen: ”Städer måste växa”<br />
Att <strong>Stockholm</strong> växer är<br />
ingen direkt nyhet men<br />
frågan är, har den alltid<br />
gjort det och är det en<br />
bra utveckling? Mats<br />
Hayen, välkänd historiker<br />
på Stadsarkivet vet att<br />
berätta om det mesta<br />
som rör stadens historia.<br />
Under många århundraden<br />
var <strong>Stockholm</strong> en liten<br />
stad på runt 10 000 invånare,<br />
berättar han. Det första<br />
riktiga lyftet kom på 1600-talet då<br />
statsförvaltningen lokaliserades hit.<br />
Även militärförband placerades i och<br />
runt <strong>Stockholm</strong> samtidigt som många<br />
adelsfamiljer valde att bosätta sig här.<br />
Befolkningen ökade därför ganska<br />
snabbt till omkring 50 000 personer.<br />
6<br />
Men sedan blev det en stagnation.<br />
Mats Hayen betonar betydelsen<br />
av tillväxtmotorer, att om sådana<br />
saknas blir det heller ingen befolkningsökning.<br />
Efter en ganska långsam<br />
tillväxt under 1700-talet och tidiga<br />
1800-talet kom så från mitten<br />
på 1800-talet den stora internationella<br />
tillväxtmotorn även till<br />
<strong>Stockholm</strong>, industrialismen.<br />
1860 hade <strong>Stockholm</strong> 100 000 invånare<br />
och var fortfarande en förhållandevis<br />
liten stad. Men så hände<br />
mycket på en gång. Industrier växte<br />
fram på löpande band, järnvägar började<br />
byggas, samtidigt som den stora<br />
utvandringen från landsbygden till<br />
städerna tog fart. Detta som en följd<br />
av effektivare produktionsmetoder<br />
inom jordbruket. Andra valde istället<br />
ett nytt liv i Amerika.<br />
Under ett halvt sekel nära nog fyrdubblas<br />
<strong>Stockholm</strong>s befolkning. År<br />
1900 bodde här 313 000 personer.<br />
1930 ytterligare 200 000. 1960 hela<br />
808 000. Men sedan händer något.<br />
<strong>Stockholm</strong> stad börjar tappa befolkning.<br />
– Det var nu som miljonprogramsområdena<br />
växte fram. Många som<br />
bott trångt i små lägenheter inne i<br />
<strong>Stockholm</strong> flyttade ut till de nya förorterna.<br />
Det vill säga en stor del av tillväxten<br />
skedde i våra grannkommuner.<br />
Storstockholmsområdet fortsatte alltså<br />
växa, men inte <strong>Stockholm</strong>s stad<br />
som i stället till viss del avfolkades, i<br />
synnerhet innerstaden. De delar som<br />
växte var de nya stadsdelarna<br />
Skärholmen, Farsta och Norra Järva.<br />
Områden som dittills varit obebyggda.<br />
Sedan hände inte så mycket.<br />
Under mer än två decennier minskade<br />
befolkningen. Visserligen bebyggdes<br />
Södra stationsområdet under<br />
80-talet, en nu självklar del av<br />
kvartersstrukturen på Södermalm. På<br />
90-talet började så omvandlingen av<br />
Hammarbyhamnen. Men i övrigt har<br />
<strong>Stockholm</strong> haft en begränsad tillväxt<br />
fram till början av 2000-talet. Först<br />
2008 var antalet invånare tillbaka på<br />
nivån från 1960, det vill säga 808 000<br />
personer.<br />
– Faktum är att ifråga om snabb<br />
befolkningstillväxt finns stora likheter<br />
mellan 1950-talet och 2015. Det<br />
är samma tempo i urbaniseringen,<br />
samma drift att ta sig till <strong>Stockholm</strong>.<br />
När så många vill hit, samtidigt som<br />
vi under många år byggt alldeles för<br />
få bostäder med bostadsbrist som<br />
följd, är det svårt att hålla tempo i<br />
bostadsbyggandet. Det byggs idag<br />
lika många bostäder per år som när<br />
det byggdes som mest under 40- och<br />
50-talet, mer än under miljonprogrammet.<br />
Mellan 5 000 till 7 000 nya<br />
lägenheter per år. Det som nu krävs<br />
– 140 000 lägenheter fram till 2030<br />
– är ett betydligt högre byggtempo<br />
med en årlig produktion av uppåt<br />
10 000 lägenheter.<br />
Vad är då som driver<br />
utvecklingen idag?<br />
– Jag skulle säga att det dels beror<br />
på hur näringslivet och arbetsmarknaden<br />
ser ut. Behovet av närhet till<br />
nätverk, att företag vill vara nära sina<br />
uppdragsgivare, leverantörer och<br />
kunder. Dels på behovet av att vilja<br />
vara där det händer och det är i staden,<br />
helst den stora staden. IT-
ANNONS<br />
Hela denna bilaga är en annons från <strong>Stockholm</strong> stad<br />
ANNONS<br />
Min favoritplats<br />
i <strong>Stockholm</strong><br />
Medborgarplatsen –<br />
en smältdelgel för allt det<br />
staden kan erbjuda; restauranger,<br />
saluhall, shopping,<br />
kultur och platser<br />
för spontana möten.<br />
Göran Cars, professor i samhällsbyggnad<br />
på KTH. Just nu arbetar han som<br />
stadsutvecklare i Kiruna där han möter<br />
samma efterfrågan på urbanitet som i<br />
<strong>Stockholm</strong>.<br />
utvecklingen att kunna arbeta var<br />
som helst har tydligen inte haft någon<br />
större betydelse i det fallet.<br />
Är det bra att <strong>Stockholm</strong> växer?<br />
– Ja, absolut. <strong>Stockholm</strong>sregionen<br />
är en av de snabbast växande regionerna<br />
i Europa. Det är om något ett<br />
tecken på attraktionskraft. Att städer<br />
växer är en global trend där stora städer<br />
konkurrerar med varandra. Så<br />
visst är det bra att <strong>Stockholm</strong> har en<br />
stark tillväxt. Städer måste växa och<br />
här finns utan tvekan möjlighet att<br />
växa ytterligare. Många attraktiva<br />
städer i Europa och runt om i världen<br />
är mycket mer tättbefolkade än<br />
<strong>Stockholm</strong>.<br />
■<br />
Foto: Rosie Alm<br />
– Det är samma drift att ta sig till <strong>Stockholm</strong> idag som<br />
det vara på 1950-talet, säger historikerna Mats Hayen.<br />
7
ANNONS<br />
FLER HYRESRÄTTER<br />
Hela denna bilaga är en annons från <strong>Stockholm</strong> stad<br />
ANNONS<br />
Staden samlar kraft<br />
i <strong>Stockholm</strong>shusen<br />
<strong>Stockholm</strong>shusen är en<br />
satsning där <strong>Stockholm</strong>s<br />
stad samlar sin egen<br />
bostads byggarkraft med<br />
målet att skapa tusentals<br />
nya hyresrätter. Samarbete<br />
både inom staden och med<br />
byggherrar ger förutsättningar<br />
för att bygga snabbt,<br />
kostnadseffektivt och med<br />
hög kvalitet.<br />
Bostadsbrist är i grunden ett<br />
symptom på ett samhälle<br />
under förändring och utveckling,<br />
oftast till det positiva.<br />
<strong>Stockholm</strong> växer och allt fler<br />
vill flytta dit framtidsutsikterna är<br />
som störst. Samtidigt är bostadsbristen<br />
en av stadens och regionens<br />
största utmaningar.<br />
Arbetet med att nå målet om<br />
40000 nya bostäder till år 2020 och<br />
140000 bostäder till 2030 handlar<br />
delvis om ett bättre samarbete mellan<br />
stadens olika delar och byggherrar.<br />
Byggeneralen Torleif Falks uppdrag<br />
(se artikeln på sidan 4 i denna tidning)<br />
är en del i detta arbete. En annan del<br />
är <strong>Stockholm</strong>s husen, där staden samlar<br />
sin bostadsbyggarkraft inom förvaltningarna<br />
och de allmännyttiga<br />
bostadsbolagen <strong>Stockholm</strong>shem,<br />
Familje bostäder och Svenska bostäder.<br />
Målet är att bolagen tillsammans<br />
ska fördubbla sin byggnation de kommande<br />
åren och en viktig del av satsningen<br />
är Stock holms husen. 3500–<br />
5000 bygg star tade hyresbostäder ska<br />
fram till 2020.<br />
<strong>Stockholm</strong>shusen är en viktig del av de allmännyttiga bostadsbolagens satsning att tillsammans fördubbla sin byggnation av nya bostäder<br />
de kommande åren. Observera att det är skissbilder. Utseendet på husen kan alltså komma att ändras.<br />
Utvecklingen av <strong>Stockholm</strong>shusen<br />
är nu i full gång. Konceptet ska uppfylla<br />
stadens högt ställda krav på exempelvis<br />
energianvändning och tillgänglighet.<br />
Genom samarbete genom<br />
hela processen ska både tidsåtgång<br />
och kostnader kunna hållas nere.<br />
– Genom arbetet med <strong>Stockholm</strong>shusen<br />
utvecklar vi ett sätt att få fram<br />
fler bostäder snabbare än tidigare,<br />
utan att ge avkall på vare sig arkitektur<br />
eller teknisk kvalitet, säger Eva<br />
Nygren, vd på <strong>Stockholm</strong>shem.<br />
Byggherrar och andra aktörer på<br />
marknaden ska bjudas in för att kunna<br />
vara med och utveckla konceptet.<br />
En upphandling om totalentreprenad<br />
<strong>Stockholm</strong>shusen ska uppfylla högt ställda krav på energianvändning.<br />
kommer att genomföras.<br />
– Genom att samla oss kan vi sätta<br />
press på byggbranschen att skapa bra och<br />
kostnadseffektiva lösningar, säger Pelle<br />
Björklund, vd på Svenska Bostäder.<br />
Senast hösten 2017 är tanken att<br />
de första <strong>Stockholm</strong>shusen ska byggstartas.<br />
Husen kommer framför allt<br />
att byggas i områden där stadens bostadsbolag<br />
redan idag finns. En annan<br />
viktig faktor är att det ska finnas<br />
tillgång till bra kollektivtrafik. ■<br />
”Genom arbetet<br />
med <strong>Stockholm</strong>shusen<br />
utvecklar vi ett sätt<br />
att få fram fler bostäder<br />
snabbare än<br />
tidigare.”<br />
Eva Nygren,<br />
vd på <strong>Stockholm</strong>shem<br />
”Genom att samla<br />
oss kan vi sätta press<br />
på byggbranschen<br />
att skapa bra och<br />
kostnadseffektiva<br />
lösningar.”<br />
Pelle Björklund,<br />
vd på Svenska Bostäder<br />
Vilken är <strong>Stockholm</strong>s finaste byggnad?<br />
Anna König Jerlmyr, M Lotta Edholm, FP Karin Ernlund, C<br />
STADSHUSET är en unik<br />
byggnad såväl på utsidan<br />
som på insidan och<br />
det är en förmån att få<br />
arbeta i huset. Jag är<br />
svag för tegel, älskar gamla<br />
tegelhus och stadshuset är den vackraste<br />
med tornet som reser sig över staden, den<br />
nationalromantiska stilen och koppartaket.<br />
Men ibland undrar jag om inte insidan är<br />
än vackrare med dess konst och utsmyckningar.<br />
SKOGSKYRKO-<br />
GÅRDEN är <strong>Stockholm</strong>s<br />
vackraste byggnad.<br />
Förvisso inte endast<br />
en byggnad utan också en<br />
begravningsplats och en<br />
park. Gunnar Asplunds monument över liv<br />
och död är ett mästerverk i varje detalj. Att<br />
platsen är <strong>Stockholm</strong>s stads enda världsarv<br />
är välförtjänt. Platsen visar att god arkitektur<br />
faktiskt kan bidra till att lindra den<br />
smärta som så många av Skogskyrkogårdens<br />
besökare känner.<br />
KUNGSTORNEN på<br />
Kungsgatan. Europas<br />
första skyskrapor som<br />
uppfördes redan på<br />
1920-talet. New Yorkinspirerad<br />
arkitektur som<br />
visar på dåtidens ambitioner och framåtanda.<br />
Tornen blev snabbt en symbol för<br />
det nya <strong>Stockholm</strong>. På 1920-talet vågade<br />
<strong>Stockholm</strong> ta ut svängarna och bygga högt<br />
och tätt – någonting Centerpartiet fortsätter<br />
driva politiskt.<br />
Stadshuset.<br />
Foto: Yanan Li<br />
8
ANNONS<br />
Hela denna bilaga är en annons från <strong>Stockholm</strong> stad<br />
ANNONS<br />
Kooperativa hyresrättslägenheter<br />
Ett unikt alternativ<br />
BYGGA HYRESRÄTTER eller<br />
bostadsrätter? Varför inte kooperativa<br />
hyresrätter som är en mix<br />
av båda, en boendeform som har<br />
funnits i <strong>Stockholm</strong> i snart 100 år.<br />
– Vi startade 1916 och har sedan<br />
dess varit med om att bygga<br />
<strong>Stockholm</strong> med vår unika form av hyresrätter,<br />
och det vill vi fortsätta med, säger<br />
Eva Nordström, vd för SKB, <strong>Stockholm</strong>s<br />
Kooperativa Bostads förening.<br />
Under dessa hundra år har föreningen<br />
byggt nästan 8 000 kooperativa hyreslägenheter,<br />
vilket gör SKB till den största<br />
privata hyresrättsaktören på stockholmsmarknaden.<br />
Merparten av det befintliga<br />
bostadsbeståndet finns i <strong>Stockholm</strong>s<br />
stad, hälften innanför tullarna, den övriga<br />
delen strax utanför.<br />
– Vi bygger i både hög- och lågkonjunktur.<br />
Men just nu växlar vi upp rejält<br />
med målet att inom fem år ta fram minst<br />
tusen nya lägenheter, vilket är väldigt<br />
hög ambition sett till vår storlek, säger<br />
Eva Nordström.<br />
Eva Nordström, vd för SKB, <strong>Stockholm</strong>s Kooperativa Bostads förening.<br />
UNDER 2014 färdigställdes två bostadsprojekt,<br />
ett i Fruängen och ett i Annedal.<br />
Tre projekt pågår för fullt, varav kvarteret<br />
Muddus med 100 lägenheter i Norra<br />
Djurgårdsstaden, har inflyttning vid årsskiftet.<br />
Kvarteret Gräsklipparen i Hässelby<br />
med sammanlagt 111 lägenheter har<br />
inflyttning just nu medan kvarteret Kronogården<br />
i Ursvik, Sundbyberg, med 148 lägenheter,<br />
har inflyttning i april 2016.<br />
I samtliga fall handlar det alltså om<br />
kooperativa hyresrättslägenheter, en mix<br />
av hyresrätt och bostadsrätt. Eva Nordström<br />
förklarar:<br />
– Till en vanlig bostadsrätt i <strong>Stockholm</strong><br />
måste du låna flera miljoner kronor. Den<br />
stora fördelen med våra bostäder är att du<br />
som medlem hos oss betalar en upplåtelseinsats<br />
som är betydligt lägre, för våra äldre<br />
fastigheter ungefär 40 000 kronor och i vår<br />
nyproduktion ungefär 200 000 kronor (för<br />
en 3:a på 75 kvadrat), pengar som du dessutom<br />
får tillbaka när du byter bostad. Vårt<br />
upplägg gör det alltså möjligt för betydligt<br />
fler att skaffa en ny bostad. Givetvis blir ju<br />
hyran lägre då man betalat en insats.<br />
– Skillnaden mot hyresrätter är också<br />
att du är medlem i SKB som är en ekonomisk<br />
förening. Du får via ditt kvartersråd<br />
insyn i hur fastigheten sköts och<br />
möjlighet att bidra med idéer. Här finns<br />
med andra ord ingen spekulation, vare<br />
sig från lägenhetsinnehavaren eller från<br />
oss som bostadsförening. Här finns inte<br />
heller några aktieägare som ska tjäna<br />
pengar på verksamheten.<br />
EVA NORDSTRÖM betonar det långsiktiga<br />
förvaltarskapet, att SKB faktiskt<br />
aldrig sålt ett hus under alla dessa år. Att<br />
bygga in kvalitet i alla fastigheter, att<br />
alltid vara noga med materialval och en<br />
service utöver det vanliga, är därför en<br />
självklarhet. I varje kvarter finns till exempel<br />
en fastighetsskötarlokal, dessutom<br />
en kvarterslokal och alltid extra förråd<br />
i källaren för de boende. Hur vanligt<br />
är det nu för tiden?<br />
– Vi ska ju finnas kvar och bygger alltid<br />
utifrån ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv.<br />
Det är inget nytt för oss, det har<br />
vi alltid gjort eftersom vi vet att bra kvalitet<br />
på sikt blir billigare för de boende.<br />
Att den här bostadsformen med dess<br />
långsiktighet och servicegrad uppskattas<br />
av bostadsinnehavarna är det knappast<br />
någon tvekan om. Fem år i rad har nu<br />
SKB vunnit utmärkelsen Kundkristallen<br />
i kategorin högsta serviceindex, ett pris<br />
där hyresgästerna utser vinnarna.<br />
Om man nu är intresserad av era nyproducerade<br />
bostäder, hur gör man då?<br />
Då går man in på www.skb.org, anmäler<br />
sig som medlem och börjar bospara.<br />
Sedan anmäler man intresse för<br />
de nyproducerade bostäderna. I nyproduktion<br />
går det att få lägenhet med relativt<br />
korta kötider.<br />
Och om man är intresserad av en<br />
bostad i ert befintliga bestånd?<br />
– Ja, då gäller samma sak. Medlemsskap<br />
och bosparande. Dock är kötiderna<br />
betydligt längre i vårt befintliga bestånd.<br />
Så ett tips är att ställa alla barn och barnbarn<br />
i kö redan då de föds. En god investering<br />
för framtiden.<br />
Kooperativa hyresrätter –<br />
så här funkar det<br />
SKB – <strong>Stockholm</strong>s<br />
Kooperativa Bostadsförening<br />
■ Det är en egen upplåtelseform, varken hyresrätt eller bostadsrätt men principen<br />
är densamma som för hyresrätter. Det är kötiden som i första hand avgör<br />
om du får bostaden eller inte. Kravet är, förutom kötid, att du betalar medlemsavgift<br />
och bosparar i föreningen. Det huvudsakliga syftet är att lägenheten inte<br />
blir en handelsvara.<br />
■ Till strukturen liknar de kooperativa hyresrätterna dock en bostadsrättsförening.<br />
SKB ägs av sina medlemmar. De utser styrelse och har infl ytande över<br />
verksamheten. Intäkter till SKB, som medlemmarnas hyror, återinvesteras i<br />
företaget och dess verksamhet.<br />
■ Även en pengainsats så kallad upplåtelseinsats, som varierar beroende<br />
på antal kvadratmeter och ålder på fastigheten, är obligatorisk. Pengarna får<br />
medlemmen sedan tillbaka när denne fl yttar. Insatsen gör att hyran blir lägre.<br />
■ Är en kooperativ hyresrättsförening<br />
med drygt 85 000<br />
medlemmar, varav en tredjedel är<br />
under 18 år.<br />
■ Det huvudsakliga syftet är att<br />
bygga och långsiktigt förvalta bostadsfastigheter,<br />
samt att upplåta<br />
lägenheterna med kooperativ<br />
hyresrätt till medlemmarna.<br />
■ Föreningen som bildades 1916<br />
äger och förvaltar drygt 7 600<br />
lägenheter.<br />
■ Målsättningen är att bygga<br />
tusen nya lägenheter inom fem år.<br />
www.skb.org<br />
9
ANNONS<br />
Hela denna bilaga är en annons från <strong>Stockholm</strong> stad<br />
ANNONS<br />
HÅLLBAR STAD<br />
Text: Ola Eriksson<br />
Foto: Rosie Alm<br />
”Vi ska bygga livsmiljöer,<br />
inte bara bostäder”<br />
Hur staden byggs och utformas<br />
har stor påverkan på de<br />
människor som lever här. En<br />
medvetet utformad stad<br />
kan ge mindre segregation<br />
och en mer rättvis fördelning<br />
av stadens resurser.<br />
När <strong>Stockholm</strong>s översiktsplan<br />
uppdateras ges den sociala<br />
hållbarheten en mer<br />
framträdande plats.<br />
Ien översiktsplan beskrivs hur mark<br />
och vatten i en stad ska användas.<br />
Den är även ett av de viktigaste<br />
styrmedlen för att uttrycka ambitionerna<br />
om hur framtidens stad ska se ut.<br />
– Att bygga en hållbar stad utifrån<br />
ekonomiska och ekologiska aspekter<br />
är ofta självklart. Nu vill vi ytterligare<br />
lyfta de sociala aspekterna som<br />
är betydelsefulla för samhället som<br />
helhet och inte minst för stockholmarnas<br />
vardagsliv. När vi uppdaterar<br />
översiktsplanen ska därför alla hållbarhetsaspekter<br />
tydligare integreras,<br />
säger Åsa Dahlin.<br />
Hon är utvecklingsledare för området<br />
Boende och stadsmiljö inom<br />
Kom missionen för ett socialt hållbart<br />
Stock holm, och arbetar som arkitekt<br />
på stadsbyggnadskontoret. Tillsammans<br />
med fristående forskare ska<br />
kommissionen i höst titta på hur översiktsplanen<br />
kan utvecklas så att stadsbyggandet<br />
bidrar till bättre och mer<br />
jämlika livsvillkor för stockholmarna.<br />
– Det kan handla om var i staden<br />
större centrum byggs, att vi säkerställer<br />
att boenden som ägs och hyrs<br />
blandas och att stadsrummen gestaltas<br />
med omsorg om barn och äldre,<br />
säger Åsa Dahlin.<br />
Ann Legeby, forskare vid Arkitektur<br />
skolan vid Kungliga Tekniska<br />
Högskolan, KTH och kopplad till<br />
kommissionen fyller i.<br />
– Staden behöver ligga steget före<br />
för att vi ska komma dit vi vill och nå<br />
olika hållbarhetsmål. Här hoppas vi<br />
forskare kunna ge ett stöd och bidra<br />
med olika perspektiv. Till exempel kan<br />
vi inte fastna i vad som idag anses vara<br />
bra lägen. Vi måste fokusera på vad vi<br />
vill ska bli bra områden i framtiden.<br />
Stadsbyggandet kan också påverka<br />
människors val. Byggs en stad<br />
som förenklar bilanvändning så<br />
kommer människor att åka bil.<br />
Byggs en stad där stadsdelar hålls åtskilda<br />
så försvåras också möjligheterna<br />
för människors möten och möjligheter<br />
att dela erfarenheter, vilket<br />
är negativt både ur ett tillväxtperspektiv<br />
och ur ett socialt perspektiv.<br />
Det är inga nya tankar, men de behöver<br />
tydliggöras i översiktsplanen.<br />
Och tidpunkten att göra det är bättre<br />
än någonsin.<br />
– En växande befolkning ger oss en<br />
unik chans att skapa en sammanhållen<br />
stad. Staden kan byggas samman där<br />
det behövs och vi kan förstärka kollektivtrafiken<br />
och annan service i eftersatta<br />
områden. Kvaliteten i våra<br />
gemensamma stadsrum kan bli bättre<br />
med hjälp av ny arkitektur och varsamhet<br />
om befintliga lokala värden.<br />
Det skulle vara mycket svårare i en<br />
stad som inte växer. Tar vi inte tag i<br />
den sociala hållbarheten nu kommer<br />
vi ha ännu större utmaningar med<br />
ojämlika livsvillkor om 20 år, säger<br />
Åsa Dahlin.<br />
Att bygga en sammanhållen stad<br />
inne bär också att se till så att samhället<br />
finns närvarande i stadens alla delar.<br />
”En växande befolkning<br />
ger oss en unik<br />
chans att skapa en<br />
sammanhållen stad.”<br />
Åsa Dahlin<br />
– Vi behöver bygga på ett sätt som<br />
ger mycket tillbaka till platsen och till<br />
staden som helhet, ny bebyggelse kan<br />
inte bara åka snålskjuts på de kvaliteter<br />
som redan finns. Exempelvis får bra<br />
lägen för näringsliv inte slarvas bort<br />
utan tas till vara med lokaler i markplan.<br />
Likaså är skolor, bibliotek och<br />
andra etableringar betydelsefulla för<br />
att synliggöra samhället på en plats.<br />
Tillgängligheten till dessa är en viktig<br />
stadsbyggnadsuppgift. Det handlar om<br />
att bygga livsmiljöer, inte bara att bygga<br />
bostäder, säger Ann Legeby. ■<br />
Kommissionen för ett socialt<br />
hållbart <strong>Stockholm</strong> ska i höst<br />
titta på hur översiktsplanen<br />
kan utvecklas så att stadsbyggandet<br />
bidrar till bättre<br />
och mer jämlika livsvillkor för<br />
stockholmarna, berättar Åsa<br />
Dahlin, arkitekt på stadsbyggnadskontoret<br />
och Ann<br />
Legeby, forskare vid<br />
Arkitekturskolan vid KTH.<br />
Social hållbarhet i <strong>Stockholm</strong>s stad<br />
Kommissionen för ett socialt hållbart <strong>Stockholm</strong> tillsattes under 2015 och<br />
leds av <strong>Stockholm</strong>s stads hållbarhetschef. Uppdraget för kommissionen<br />
är att analysera skillnader i livsvillkor i <strong>Stockholm</strong> och ge förslag på konkreta<br />
åtgärder för en socialt hållbar utveckling i staden.<br />
Kommissionens arbete organiseras kring följande fyra utvecklingsområden:<br />
■ Uppväxt och utbildning ■ Arbete och försörjning<br />
■ Boende och stadsmiljö ■ Demokrati och trygghet<br />
Kommissionens analyser och åtgärdsförslag ska vila på vetenskaplig grund<br />
och fristående forskare knyts till arbetet som pågår till 2017. Läs mer om<br />
kommissionens arbete på stockholm.se/hallbarhetskommissionen<br />
Vilken är <strong>Stockholm</strong>s finaste byggnad?<br />
Erik Slottner, KD<br />
JUGENDPALATSET<br />
(hotell Diplomat på<br />
Strandvägen) är en vacker<br />
och smakfull byggnad<br />
som varierar i uttryck och<br />
form. Byggnaden smälter in<br />
i Strandvägens övriga fint gestaltade<br />
bebyggelse men sticker ändå ut i sitt unika<br />
uttryckssätt. Taket är utformat på ett intressant<br />
och tilltalande sätt som höjer byggnadens<br />
arkitektoniska uttryck. Den tidens gestaltningsideal<br />
har värden som bör inspirera<br />
vår nutid.<br />
Dan Kareliusson, SD<br />
NORDISKA MUSEET<br />
– På Lejonslätten på<br />
Djurgården står Nordiska<br />
museet ståndaktigt.<br />
Byggd av svenskt material,<br />
såsom sandsten från<br />
Roslagen och kalksten från Gotland.<br />
Förutom att vara en fantastiskt vacker<br />
byggnad så rymmer även Nordiska museet<br />
stora delar av Sveriges historia. Museet<br />
har jag besökt många gånger och miljön<br />
runtomkring är utmärkt för promenader.<br />
Nordiska Museet<br />
Foto: Mats Landin, Nordiska Museet<br />
10
ANNONS<br />
Hela denna bilaga är en annons från <strong>Stockholm</strong> stad<br />
ANNONS<br />
”Vi har ett större ansvar än att<br />
bara bygga hus”<br />
– DE GRUNDVÄRDERINGAR som<br />
präglar vårt tänkande kring<br />
stadsbyggnad har vi givetvis med<br />
oss i alla våra utvecklingsprojekt.<br />
Våra nyligen färdigställda kvarter<br />
med bostadsrätter i Högdalen blir<br />
en utmärkt referens också nu när<br />
vi avser gå vidare med att skapa<br />
hyresrätter för egen förvaltning.<br />
Det säger Per Arwidsson, grundare,<br />
ägare och vd för Granen<br />
Fastighetsutveckling AB. Det engagemang<br />
han visar när han berättar om vikten<br />
av olika samverkansformer för att<br />
kunna skapa harmoniska helheter i våra<br />
livsmiljöer, går inte att ta miste på. Inte<br />
heller hans ambition att låta den gamla<br />
byggmästartraditionens kvalitetstänkande<br />
och yrkesstolthet möta nutidens krav<br />
i bostadsbyggandet.<br />
– Vi vill skapa byggnader och miljöer<br />
där människor ska leva, trivas och må bra<br />
i generationer framöver. Därför är det<br />
nödvändigt att vi som bostadsutvecklare<br />
tar ansvar för att med stor omtanke gestalta<br />
inte bara byggnaderna men också<br />
funktionerna och utrymmena mellan husen.<br />
I detta finns även konstnärliga inslag,<br />
såsom i Högdalstorget där vi tillsammans<br />
med <strong>Stockholm</strong>s stad fått stor<br />
uppmärksamhet, säger Per Arwidsson.<br />
Området i fråga handlar om två kvarter<br />
med totalt 134 bostäder. Marken som anvisades<br />
av <strong>Stockholm</strong>s stad var tidigare en<br />
bortglömd grop mellan gata och tunnelbana.<br />
Här har Granen Fastighets utveckling<br />
med sina nya kvarter bidragit till att skapa<br />
en attraktiv, trygg och levande miljö som<br />
knyter ihop Högdalen Centrum med Sthlm<br />
Subsurfers nya skate park.<br />
– Jag är mycket stolt över att ha medverkat<br />
i det här fina projektet, både för de kvaliteter<br />
som vi byggt in och för att projektet<br />
bidragit till ett lyft för ett större område,<br />
säger projektledaren Per Bask Forsell.<br />
– För mig personligen känns det särskilt<br />
stimulerande att kunna låta konsten<br />
skapa mervärden inte bara för våra direkta<br />
kunder bostadsköparna, men för<br />
alla dem som bor och vistas i de närmiljöer<br />
vi medverkar till att skapa, inflikar<br />
Per Arwidsson.<br />
HAN BETONAR ATT det i just det här<br />
fallet varit mycket inspirerande att ha<br />
genomfört ett helt unikt samverkansprojekt<br />
mellan det privata näringslivet,<br />
Stock holm konst och exploateringskontoret.<br />
I synnerhet som slutresultatet till<br />
fullo harmonierar med hans egna och<br />
Granens grundare, ägare och vd Per Arwidsson till vänster, projektledaren Per Bask<br />
Forsell till höger.<br />
företagets vision och grundvärderingar.<br />
Nu går arbetet vidare att hitta lämplig<br />
mark för nya bostäder, i första hand hyresrätter<br />
för eget ägande med långsiktig<br />
förvaltning. Gärna större projekt med<br />
upp till 500 lägenheter.<br />
– Vi söker samverkansformer med<br />
kommuner i stockholmsregionen som<br />
delar våra idéer om att bygga harmoniska<br />
helheter. Självklart även med <strong>Stockholm</strong>s<br />
stad, där ju kvarteren i Högdalen<br />
är lysande exempel på gott samarbete,<br />
avslutar Per Arwidsson.<br />
www.granen.se<br />
Bostäder för studentplånböcker<br />
Den ljusnande framtid är vår!<br />
Men för <strong>Stockholm</strong>s studenter sänker sig höstmörkret över bostadshimlen. De som får tag på en lägenhet kan<br />
få betala cirka 6000 kr/månad även långt från campus. Desto ljusare är det för de 150 studenter som har flyttat in<br />
i Abacus nybyggda studentbostäder i Tallkrogen. Med en kostnad på 4244 kr/mån för lägenheten eller 2944 kr/mån<br />
med fullt bostadsbidrag är det lättare att koncentrera sig på studierna.<br />
11
ANNONS<br />
Hela denna bilaga är en annons från <strong>Stockholm</strong> stad<br />
ANNONS<br />
Vi lägger mycket<br />
energi på bra arkitektur<br />
DET FAMILJEÄGDA bygg & fastighetsföretaget Åke<br />
Sundvall har sedan starten 1942 i högsta grad bidragit till<br />
<strong>Stockholm</strong>s stadsbild genom bostadsrätter, hyresrätter<br />
och entreprenaduppdrag åt andra.<br />
– Ambitionen är att genom kvalitet och omtanke skapa stadens<br />
mest omtyckta områden, säger Johan Lins, vd för Åke Sundvall<br />
Projekt AB. Det vill säga den del inom koncernen som står för nyproduktion<br />
av bostäder, både hyresrätter, bostadsrätter och småhusområden,<br />
främst i <strong>Stockholm</strong>sregionen.<br />
Med kvalitetstänkande som viktigaste ledstjärna är ambitionen att<br />
fortsätta på den inslagna vägen med egenproducerade bostäder, ungefär<br />
400 per år, både bostadsrätter och hyresrätter.<br />
– Det är väldigt roligt att vi nu även är igång med att bygga hyresrätter.<br />
Det var ju där vi en gång startade, säger Johan Lins.<br />
JOHANS KUSIN, ägarrepresentanten Martin Sundvall betonar att bolaget<br />
idag är ett modernt kundorienterat byggföretag med allt vad det<br />
innebär, samtidigt starkt präglat av familjens gedigna byggmästartraditioner.<br />
Det innebär att allt sker i egen regi, både projektutveckling och<br />
själva byggandet. Det senare i det egna byggbolaget som även bedriver<br />
entreprenadverksamhet.<br />
– Vi är ytterst angelägna om att alltid lämna efter oss något vi själva<br />
kan vara stolta över. Därför bygger vi med omtanke och tar tillsammans<br />
med arkitekter fram det optimala huset utifrån platsens specifika förutsättningar.<br />
Därför har vi inte heller några färdiga plattformar, som annars<br />
är så vanligt i byggbranschen, säger Martin Sundvall. Det faktum att vi<br />
är ett familjeföretag gör oss flexibla och snabbfotade, något som är en<br />
stor fördel i dagens samhälle, tillägger Martin.<br />
– Ja, vi är ju byggmästare, så vi gillar att bygga och framförallt att<br />
bygga fina saker, inflikar Johan Lins med ett leende.<br />
– Vi vill bygga bostäder och hus som uppskattas av dem som bor i<br />
dem, men som också uppmärksammas av människor som passerar.<br />
INTE UNDRA PÅ att byggnadspriser har radats upp genom åren. Bara<br />
under 2014 hela tre stycken. Årets Byggnad i Södertälje för Brf<br />
Gräshoppan, Huddinge kommuns skönhetspris för bostadsområdet<br />
Ängsnäs Glänta, och inte minst Årets <strong>Stockholm</strong>sbyggnad för det<br />
mycket uppmärksammade Skagershuset i Årsta.<br />
– Vi är givetvis stolta och glada över alla de utmärkelser vi fått, framförallt<br />
ser vi dem som kvitton på att vi lyckas med vår målsättning att<br />
alltid skapa fina byggnader med hög kvalitet. Skagershuset är ett bra<br />
exempel. Det består av 33 lägenheter och är helt byggt i trä. Det har en<br />
vacker cederträfasad som kommer att åldras med värdighet och som<br />
smälter väl in i det omgivande gamla klassiska tegelhusområdet i Årsta.<br />
PÅ LIKNANDE SÄTT, med bra arkitektur och hög kvalitet, tar Åke<br />
Sundvall nu sig an höghuset i Tensta Centrum. Här precis som i alla<br />
befintliga hyresfastigheter och framtida hyresrättsprojekt handlar det<br />
om ett långsiktigt ägande och förvaltande i det egna<br />
fastighetsbolaget.<br />
– Men det måste passa oss, det ska<br />
som sagt vara projekt som vi själva<br />
kan vara stolta över, annars väntar<br />
vi hellre. Vårt varumärke har signa-<br />
lerat kvalitet i snart 75 år. Det är<br />
det viktigaste vi har. Vi är<br />
därför ytterst omsorgsfulla<br />
när vi drar igång projekt.<br />
Kva li tet tummar vi<br />
aldrig på, avslutar<br />
Johan Lins.<br />
Glada kusiner i<br />
familje företaget Åke<br />
Sundvall: Johan Lins<br />
och Martin Sundvall.<br />
Fakta<br />
Åke Sundvall är ett familjeföretag med verksamhet inom traditionell<br />
entreprenadverksamhet, förvaltning av våra egna bostads- och kontorsfastigheter<br />
samt nyproduktion av bostäder i egen regi i <strong>Stockholm</strong>s- och<br />
Malmöregionen. Det senare genom SundProjekt AB.<br />
Studentlägenheter med<br />
utsikt utöver<br />
det vanliga<br />
PÅ PLATSEN där det tidigare var ett kommunhus i Tensta centrum,<br />
alldeles intill tunnelbanan pågår febril byggaktivitet. Här byggs just<br />
nu kvarteret Bränninge, ett minst sagt spännande höghus på 18 våningar<br />
med 240 studentlägenheter.<br />
Att det centralt belägna bygget<br />
väcker Tenstabornas intresse råder<br />
det inget tvivel om. Något nytt har<br />
för övrigt inte byggts i stadsdelen på<br />
närmare tio år. I just det här projektet har<br />
byggherren Åke Sundvall medvetet valt<br />
att låta folk ha full insyn över byggarbetsplatsen.<br />
Hela tiden stannar folk upp<br />
för att se vad som händer och ställer<br />
också frågor som platschefen Martin<br />
Schreiber och hans medarbetare i möjligaste<br />
mån försöker besvara.<br />
– Just nu är det en arbetsplats med cirka<br />
20 personer, berättar han. Som mest<br />
intensivt kommer det att vara nästa sommar<br />
med uppåt hundra byggarbetare och<br />
hantverkare på plats. Då när slutfinish<br />
med eldragning, måleri, plattsättning, installation<br />
av vitvaror och så vidare ska<br />
ske inför inflyttningen januari 2017.<br />
– Det är lika spännande för oss, det är<br />
ju våra första studentlägenheter, säger<br />
fastighetschefen Susanna Sundvall. Men<br />
också vår första nyproduktion av hyreslägenheter<br />
på väldigt många år, så för mig<br />
som ansvarar för hela vårt fastighetsbestånd,<br />
varav merparten är äldre hus på<br />
malmarna, är det här jättespännande.<br />
SOM I ALLT Åke Sundvall bygger handlar<br />
det även här om kvalitet. I synnerhet<br />
här, betonar Susanna Sundvall. Studenter<br />
flyttar in och ut, det sliter hårt, så här<br />
gäller det i högsta grad att bygga ur ett<br />
förvaltningsperspektiv med stort fokus<br />
på långsiktig hållbarhet. Men även på<br />
Unika terrasslägenheter<br />
vid sjön Magelungen<br />
– Det är ett väldigt häftigt och genomarbetat<br />
bostadsprojekt med<br />
spännande planlösningar i olika storlekar.<br />
Dessutom terränganpassat till den soliga<br />
södersluttningen ner mot sjön. Be byggelsen<br />
liksom växer ner mot vattnet, förklarar<br />
projektledaren Mattias Cegrell.<br />
Det handlar alltså om 23 radhusliknande<br />
bostadsrätter, alla med egen separat<br />
entré och med generösa terrasser. De<br />
flesta av lägenheterna har dessutom fönster<br />
i tre eller fyra väderstreck, vilket ger<br />
ett fint ljus och härlig utsikt.<br />
Platschefen Martin Schreiber och<br />
fastighetschefen Susanna Sundvall vid<br />
bygget av kvarteret Bränninge i Tensta.<br />
smarta tekniklösningar, till exempel<br />
elektroniskt nyckelsystem.<br />
– Huset är framtaget specifikt för just<br />
den här platsen, precis som vi alltid gör.<br />
Det är alltså inget koncepthus utan specialanpassat<br />
för just studenter. Det känns extra<br />
kul, för vissa är det kanske den första bostaden.<br />
Då vill vi stå till hands med all<br />
tänkbar service med kontor i huset dit de<br />
kan vända sig. Det ska vara enkelt och smidigt<br />
att bo här, betonar Susanna Sundvall.<br />
– För mig som byggare känns det väldigt<br />
spännande att få vara med om att<br />
förnya ett miljonprogramsområde, dessutom<br />
med ett så häftigt hus som det här,<br />
säger platschefen Martin Schreiber.<br />
Eftersom Tensta centrum är så högt<br />
beläget kommer huset faktiskt att mäta<br />
sig i höjd med Victoria Tower i Kista,<br />
skyskrapan på andra sidan Järvafältet.<br />
Så här kan man verkligen tala om både<br />
hus och utsikt utöver det vanliga.<br />
I NÄRA SAMARBETE med Arkitektmagasinet uppför Åke Sundvall 23<br />
terrasslägenheter med utsikt över sjön Magelungen i Farsta strand.<br />
Byggstart äger rum nu i höst med inflyttning våren 2017.<br />
Mattias Cegrell berättar att man tillsammans<br />
med Arkitektmagasinet lagt<br />
ner stor omsorg på arkitektoniska detaljer,<br />
som gröna tak, smakfulla materialval<br />
och franska balkonger. Extra viktigt<br />
har varit att terrasserna ska upplevas privata<br />
och ge maximalt ljusinsläpp, en oas<br />
med bara himlen ovanför och naturen<br />
framför sig.<br />
– Vi ser att det här unika upplägget<br />
med radhusliknande bostadsrätter av<br />
hög kvalitet kan attrahera även radhusoch<br />
villaköpare. Det är helt enkelt ett<br />
12
ANNONS<br />
Hela denna bilaga är en annons från <strong>Stockholm</strong> stad<br />
ANNONS<br />
Kvarteret Bränninge är framtaget<br />
specifikt för den här platsen i<br />
Tensta centrum, precis som Åke<br />
Sundvall gör i alla sina projekt.<br />
väldigt bekvämt<br />
alternativ till äganderätt,<br />
säger Mattias Cegrell.<br />
HÄR BOR DU, som han uttrycker det,<br />
med fantastiska sjö- och naturområden<br />
som granne, bara 20 minuter från <strong>Stockholm</strong><br />
city. Kommunikationerna är utmärkta<br />
med både pendeltåg och tunnelbana. På<br />
gång- och cykelavstånd finns skola och<br />
dagis, även centrum med ett rikligt utbud<br />
av shopping och annan service.<br />
Du som är intresserad av BRF Magelungsterrassen kan besöka hem sidan<br />
(www.magelungsterassen.se) eller det showroom som finns hos Eldhs<br />
Fastighetsmäkleri i Hammarby Sjöstad.<br />
www.akesundvall.se<br />
13
ANNONS<br />
BYGGPROCESSEN<br />
Text: Malin Juell-Skielse<br />
Hela denna bilaga är en annons från <strong>Stockholm</strong> stad<br />
ANNONS<br />
Från idé till inflyttning<br />
– så skapas det moderna <strong>Stockholm</strong><br />
I <strong>Stockholm</strong> ska det byggas 40 000 nya bostäder de närmaste fem åren – och 140 000 fram till år 2030.<br />
En växande stad behöver inte bara bostäder, den ställer också krav på fler förskolor, skolor, idrottshallar,<br />
parker, äldreboenden och allt annat som behövs för att människor ska kunna bo och verka.<br />
Dessutom behöver vi skapa förutsättningar för nya arbetsplatser, bibliotek, restauranger, teatrar och<br />
allt annat som hör ihop med en metropol av <strong>Stockholm</strong>s rang.<br />
Så här funkar det:<br />
<strong>Stockholm</strong>s översiktsplan – Promenadstaden 2010 – drar<br />
upp riktlinjerna för hur staden ska växa på lång sikt.<br />
Tillsammans med stadens vision, budget och andra övergripande<br />
politiska styrdokument sätter översiktsplanen<br />
ramarna för stadens utveckling.<br />
Program för större områden<br />
För större områden görs oftast ett så kallat program.<br />
Genom programarbetet utreds tillgången till offentliga<br />
platser och parker, infrastruktur och kollektivtrafik, liksom<br />
tillgång till förskolor och skolor och annan samhällsservice.<br />
Även tekniska frågor som till exempel luftkvalitet,<br />
buller, vatten och avlopp studeras.<br />
Detaljplanen beslutas<br />
Efter utställningen bestämmer politikerna om detaljplanen<br />
ska genomföras. Nu skrivs ett exploateringsavtal som<br />
ger byggbolaget tillgång till marken och reglerar dennes<br />
ansvar för genomförandet, kvalitet i utförandet, miljöoch<br />
energifrågor med mera.<br />
Förtätning och nya stadsdelar<br />
För att värna om parker och grönområden förtätas<br />
främst platser som redan är bebyggda. Även stora markområden<br />
blir nya stadsdelar, till exempel Hagastaden,<br />
Norra Djurgårdsstaden och Årstafältet. Ombyggnad av<br />
kontorshus till bostäder är ytterligare ett sätt att möta en<br />
växande befolkning.<br />
Alla idéer utvärderas<br />
Processen fram till första spadtaget kan se lite olika ut,<br />
fast början är alltid densamma: någon har en idé om hur<br />
marken ska användas.<br />
När det är en privatperson, företag eller organisation<br />
som har en idé börjar processen med en ansökan om<br />
markanvisning eller planändring. Staden gör en så kallad<br />
förhandsbedömning av idén utifrån bland annat översiktsplanens<br />
inriktning, planer för det aktuella området<br />
samt frågor som till exempel miljö och buller.<br />
Ett projekt kan också starta genom att staden har en<br />
idé om sin egen mark.<br />
Staden planerar först<br />
och säljer sedan marken<br />
Om idén är möjlig att gå vidare med fattar staden ett så<br />
kallat inriktningsbeslut och gör en markanvisning, som är<br />
ett löfte till byggherren om att ensam få förhandla med<br />
staden om den aktuella tomten.<br />
Många bidrar med<br />
idéer och kunskap<br />
I programarbetet är det viktigt att få idéer, synpunkter<br />
och kunskap från dem som bor och verkar i området. Det<br />
får staden genom att hålla så kallade samråd och medborgardialog.<br />
För dig som är intresserad av hur staden utvecklas<br />
är det här bra aktiviteter att delta i. Under samrådet<br />
hämtas också synpunkter in från andra myndigheter.<br />
Synpunkter vägs mot varandra och arbetas in i programförslaget<br />
som förändras ända tills det antas av<br />
stadsbyggnadsnämnden, samt i förekommande fall i<br />
kommunfullmäktige. Programmet delas sedan in i flera<br />
detaljplaner.<br />
Innan man sätter igång med själva planarbetet ska politikerna<br />
i stadsbyggnadsnämnden ta ställning. I ett så<br />
kallat start-PM beskrivs detaljplanen tillsammans med en<br />
tidplan. Om politikerna är positiva kan planarbetet börja.<br />
Genom detaljplanen slås fast vad som ska byggas, var<br />
på tomten det ska stå, hur högt det ska bli samt många<br />
fler konkreta frågor.<br />
Synpunkter samlas in<br />
och vägs samman<br />
Även i arbetet med detaljplaner behövs synpunkter från<br />
dem som bor och verkar i området, liksom från andra<br />
myndigheter. Synpunkterna vägs samman och ett slutligt<br />
planförslag arbetas fram. Det ställs ut så att alla som<br />
lämnat synpunkter kan granska arbetet och se om deras<br />
synpunkter har kunnat tillgodoses.<br />
Dags för bygglov och projektering<br />
När detaljplanen är antagen ritar byggherren och staden<br />
vidare på byggnad och mark. Ritningar och beskrivningar<br />
tas fram. Bygglovsansökan görs och den mer detaljerade<br />
bygghandlingsprojekteringen kan ta vid.<br />
Byggstart<br />
Innan byggstarten ska byggbolaget göra en bygganmälan,<br />
genomföra byggsamråd samt upprätta en kontrollplan.<br />
Byggsamrådet är till för att underlätta samarbetet<br />
mellan alla som medverkar i arbetet.<br />
Slutbesked och inflyttning<br />
När byggnaden är färdig genomför byggherren en<br />
besiktning och ansöker om slutbesked. Staden granskar<br />
då byggnaden, och om allt är som det ska utfärdas ett<br />
slutbesked – nu är det klart för inflyttning.<br />
Om Promenadstaden<br />
Läs mer om Promenadstaden – <strong>Stockholm</strong>s översiktsplan<br />
på stockholm.se/oversiktsplan<br />
Vi bryr oss om<br />
människorna, husen<br />
och staden<br />
einarmattsson.se<br />
14
ANNONS<br />
Hela denna bilaga är en annons från <strong>Stockholm</strong> stad<br />
ANNONS<br />
Det behövs lite fantasi för att<br />
föreställa sig framtidens boende<br />
På NCC har vi bestämt oss för att höja blicken bortom ritningar, armeringsjärn och<br />
betong. Varje dag utmanar vi oss själva att skapa en bättre morgondag med hållbara<br />
lösningar. Just nu driver vi mer än 50 bostadsprojekt i <strong>Stockholm</strong>sregionen där vi<br />
lyssnar, delar idéer och samarbetar. Ta gärna kontakt med oss på ncc.se så visar<br />
vi runt både i planerade och färdigbyggda bostadsområden.<br />
15
ANNONS<br />
Hela denna bilaga är en annons från <strong>Stockholm</strong> stad<br />
ANNONS<br />
DIALOG<br />
Foto: Stefan Bohlin<br />
Så påverkar du framtidens<br />
När ett hus ska byggas finns<br />
det tydliga regler för vem<br />
som får tycka till om vad och<br />
när. Allmänhetens synpunkter,<br />
både de som faktiskt är<br />
berörda och bor eller lever i<br />
närheten men även alla andra<br />
som har en åsikt om hur<br />
framtidens <strong>Stockholm</strong> ska se<br />
ut, är en viktig del i att forma<br />
den stad som vi vill ha.<br />
I<strong>Stockholm</strong>s stad hålls samråd eller<br />
öppet hus där allmänheten<br />
bjuds in i samband med att det<br />
finns en detaljplan. Att kommunen<br />
ska erbjuda möjlighet till påverkan<br />
via samråd är reglerat i plan- och<br />
bygglagen. Men traditionella möten<br />
och utställningar når ofta bara en begränsad<br />
del av invånarna.<br />
– Staden försöker hela tiden hitta<br />
nya vägar att nå invånarna och skapa<br />
dialog för att tillsammans bygga framtidens<br />
<strong>Stockholm</strong>. Vi ser ett ökat intresse<br />
att vara delaktig i vad som händer<br />
i staden och det vill vi hela tiden<br />
uppmuntra, säger Birgitta Holmström,<br />
projektledare för stadens dialogarbete<br />
på stadsbyggnadskontoret.<br />
En utmaning är att nå alla delar av<br />
befolkningen. Många människor arbetar<br />
på dagarna och har andra åtaganden<br />
på kvällar och helger som<br />
gör att det är svårt att hinna med att<br />
gå på utställningar eller möten runt<br />
stadsutveckling. Genom att komplettera<br />
de traditionella samrådsformerna<br />
med nya hoppas staden nå ut till<br />
flera som kan tycka till om framtidens<br />
<strong>Stockholm</strong>.<br />
Ett av de nya sätten för att nå fler<br />
som vill tycka till är att ha digitala<br />
dialoger. Det här testas just nu i ett<br />
pilotprojekt för Kolkajen-Ropsten.<br />
– Genom att visualisera området<br />
kan man hemma vid datorn få en förståelse<br />
för hur stora husen blir, hur<br />
skuggor faller, hur mycket grönytor<br />
med mera det blir. Här kan man i<br />
lugn och ro sitta hemma och fundera.<br />
Det ska vara enkelt att lämna synpunkter<br />
direkt på sajten, du ska inte<br />
behöva vara arkitekt för att förstå hur<br />
området är tänkt att bli.<br />
Arbetet runt Kolkajen-Ropsten är<br />
fortfarande i ett mycket tidigt skede<br />
och med den digitala dialogen hoppas<br />
staden att kunna få in idéer för<br />
hur platsen till slut ska utformas.<br />
– Vi vill ha en öppen och ärlig dialog<br />
där alla får vara med, även om<br />
man inte har någon koppling till området.<br />
Sedan är det viktigt att staden<br />
är tydlig med vilka förväntningar<br />
man kan ha på sitt inflytande i processen,<br />
att det finns en översiktsplan<br />
och politiska beslut som behöver följas.<br />
Staden lyssnar på alla idéer men<br />
allt är inte genomförbart.<br />
Sedan ett drygt år tillbaka har staden<br />
också en mobil dialogpaviljong<br />
som kan besökas runt om i staden.<br />
Den har hittills använts vid åtta tillfällen.<br />
Med dialogpaviljongen kan<br />
staden möta invånarna där de bor och<br />
på ett bra sätt finnas i de miljöer som<br />
ska förändras. Tester med designdialog<br />
som är en form av workshop där<br />
allmänheten bjuds in till att sitta ner<br />
tillsammans med experter för att titta<br />
på ett projekt har också provats liksom<br />
flera andra dialogverktyg.<br />
Staden jobbar också med att få<br />
igång dialogen ännu tidigare i många<br />
projekt.<br />
– Mer dialog innebär givetvis fler<br />
idéer och förslag men det gör också<br />
att projekten kan drivas mer effektivt<br />
och att man tidigt för en bred förankring<br />
och förståelse för vad det är som<br />
kommer att hända i ett område. På<br />
det stora hela tror jag att mer dialog i<br />
förlängningen innebär att det kan gå<br />
snabbare att bygga staden, säger<br />
Birgitta Holmström.<br />
■<br />
Det finns ett ökat intresse att vara<br />
delaktig i vad som händer i staden.<br />
Så följer du<br />
den växande staden<br />
■ Besök samråd och öppna hus<br />
för enskilda projekt, till exempel<br />
genom Dialogpaviljongen.<br />
■ Besök <strong>Stockholm</strong>srummet i<br />
Kulturhuset.<br />
■ Läs mer om projekten på<br />
stockholm.se/vaxer<br />
■ Ställ frågor och lämna dina idéer<br />
till stadens politiker och tjänstemän.<br />
Kontaktuppgifter hittar<br />
du på stockholm.se<br />
<strong>Stockholm</strong>srummet – upplev förvandlingen<br />
D<br />
en 20 oktober öppnar det<br />
nya <strong>Stockholm</strong>srummet i<br />
Kulturhuset. <strong>Stockholm</strong>srummet<br />
är stadens nya mötesplats<br />
för att visa, förklara och samtala<br />
med stockholmarna om den växande<br />
staden och hur den kan utvecklas<br />
på ett hållbart sätt. I det nya större rummet<br />
visas gårdagens, dagens och framtidens<br />
<strong>Stockholm</strong> med 3D-modeller,<br />
bakgrundsfakta, temautställningar och<br />
en stor modell över staden.<br />
Redan 2014 öppnade det första<br />
<strong>Stockholm</strong>srummet i Kulturhuset.<br />
Rummet har besökts av många intresserade,<br />
både stockholmare och<br />
från andra delar av landet.<br />
– Vi vill på ett roligt och lättillgängligt<br />
sätt öka besökarnas kunskap om och<br />
intresse för hur staden växer, säger Jenni<br />
Almgren, kommunikationschef på<br />
Stock holms stads exploateringskontor.<br />
”Det nya <strong>Stockholm</strong>srummet<br />
ökar besökarnas<br />
kunskap om och<br />
intresse för hur staden<br />
växer på ett roligt och<br />
lättillgängligt sätt.”<br />
Jenni Almgren<br />
Det är inte bara <strong>Stockholm</strong> som<br />
växer, även <strong>Stockholm</strong>srummet har<br />
haft lite växtvärk och nu är det dags<br />
att flytta in i nya större lokaler. Det<br />
nya <strong>Stockholm</strong>srummet blir mer än<br />
dubbelt så stort som det gamla och<br />
ger ännu större möjligheter att berätta<br />
om den framtida staden och om den<br />
stadsutveckling som pågår just nu.<br />
– Vi kommer att ha olika teman i<br />
<strong>Stockholm</strong>srummet som rör stadens<br />
hållbara utveckling och vi kommer<br />
att bjuda in till föreläsningar och möten<br />
med olika företrädare för staden.<br />
Nytt är att den stora modellen över<br />
staden som tidigare stått på annan<br />
plats i Kulturhuset nu flyttar in i<br />
<strong>Stockholm</strong>srummet för att samla allt<br />
om den växande staden på samma<br />
ställe, säger Jenni Almgren.<br />
Det nya <strong>Stockholm</strong>srummet är inte<br />
bara större utan enklare att hitta till<br />
eftersom att det ligger i Kulturhusets<br />
bottenplan med glasfasad ut mot<br />
Sergels torg. Välkommen hit! ■<br />
<strong>Stockholm</strong>srummet<br />
Vad: En utställning om hur<br />
<strong>Stockholm</strong> växer.<br />
Var: Kulturhuset, Sergels torg.<br />
Öppettider: Vardagar kl 10–19<br />
och helger kl 11–16 från och med<br />
20 oktober.<br />
Följ programmet på<br />
stockholm.se/stockholmsrummet<br />
Den stora modellen över<br />
staden som tidigare stått på<br />
annan plats i Kulturhuset flyttar<br />
nu in i <strong>Stockholm</strong>srummet för<br />
att samla allt om den växande<br />
staden på samma ställe.<br />
16
ANNONS<br />
Hela denna bilaga är en annons från <strong>Stockholm</strong> stad<br />
ANNONS<br />
<strong>Stockholm</strong><br />
”Mer dialog innebär givetvis<br />
fler idéer och förslag och<br />
att man tidigt får en bred<br />
förankring och förståelse<br />
för vad som kommer att<br />
hända i ett område.”<br />
Birgitta Holmström<br />
Tillsammans<br />
tryggar vi<br />
Östersjön.<br />
Att skapa trygghet handlar inte bara om att<br />
ersätta saker som förlorats, utan också om<br />
att försöka skydda saker som är oersättliga.<br />
Därför är vi engagerade i Initiativet<br />
Hållbara Hav. Tillsammans med forskare,<br />
politiker, näringsliv, miljöorganisationer<br />
och medborgare arbetar vi för att sprida<br />
kunskap om hur Östersjön kan bli ett<br />
friskare och mer välmående hav.<br />
Vill du veta vad du själv kan göra, gå till<br />
hallbarahav.nu/tipsorad<br />
Vi stödjer<br />
Initiativet HållbaraHav<br />
17
ANNONS<br />
Hela denna bilaga är en annons från <strong>Stockholm</strong> stad<br />
ANNONS<br />
GRÖN STAD<br />
Text: Per-Åke Hultberg<br />
Foto: Rosie Alm<br />
Nya stadsträdgårdsmästaren:<br />
Staden behöver sina gröna off<br />
– <strong>Stockholm</strong> är inne i en<br />
mycket expansiv period med<br />
stor inflyttning. En av de<br />
stora utmaningarna är att<br />
bygga nya bostäder och<br />
samtidigt se till att stadens<br />
offentliga rum, som parker,<br />
torg, platser och gator vårdas,<br />
bevaras och utvecklas.<br />
God tillgänglighet, och ett<br />
utvecklat nät av gång- och<br />
cykelbanor är frågor som<br />
ligger högt på dagordningen,<br />
säger Elisabeth Rosenquist<br />
Saidac när hon berättar om sitt nya arbete.<br />
Som stadsträdgårdsmästare är hon<br />
en av dem i <strong>Stockholm</strong>s stad som ansvarar<br />
för drift, underhåll och förnyelse<br />
av stadens offentliga rum. På trafikkontoret<br />
där stadsträdgårdsmästaren<br />
arbetar ligger ansvaret för till exempel<br />
Kungsträdgården, Norra Bantorget<br />
och Järva friområde. I ansvaret ingår<br />
också förvaltning av stadens träd på<br />
gatumark.<br />
– Uppgiften är att vårda och förnya<br />
den offentliga miljön, på både kort och<br />
lång sikt, inte minst genom en genomtänkt<br />
och omsorgsfull skötsel som gör<br />
staden välkomnande, trivsam och trygg.<br />
”Att arbeta med alla de här<br />
frågorna ligger mig mycket<br />
varmt om hjärtat, i synnerhet<br />
som jag är född och uppvuxen<br />
i <strong>Stockholm</strong>.”<br />
Elisabeth Rosenquist Saidac, stadsträdgårdsmästare<br />
för <strong>Stockholm</strong>s stad<br />
Som stadsträdgårdsmästare har<br />
hon också ett övergripande ansvar för<br />
policyfrågor som rör de offentliga rummen,<br />
till exempel utveckling av styrdokument<br />
som ger råd och riktlinjer.<br />
– Vi samarbetar med stadsdelarna<br />
och övriga förvaltningar inom<br />
<strong>Stockholm</strong>s stad. När det gäller nya<br />
exploateringsområden är vi en viktig<br />
dialogpartner med tanke på förvaltningen<br />
av de nya stadsrummen, förklarar<br />
Elisabeth Rosenquist Saidac.<br />
Hon betonar att <strong>Stockholm</strong>s attraktion<br />
till stor del bygger på alla gröna<br />
miljöer, många vackert belägna nära<br />
vatten. I alla sammanhang, inte minst<br />
internationellt, lyfts <strong>Stockholm</strong>s unika<br />
blandning av blå och gröna rum fram.<br />
– Vi ska heller inte glömma betydelsen<br />
av den goda staden i utvecklingen<br />
av de ”grå” stadsrummen, det vill säga<br />
våra gator, torg och platser som är betydelsefulla<br />
i stadsutvecklingen över<br />
hela <strong>Stockholm</strong>.<br />
<strong>Stockholm</strong> är ju unikt, poängterar<br />
Elisabeth Rosenquist Saidac, byggd<br />
som den är på olika öar ofta med utpräglad<br />
topografi som knyts samman<br />
av broar för gående, cyklister och bilister.<br />
Vi vill att den ska vara ännu mer<br />
tillgänglig för alla, unga, barnfamiljer,<br />
äldre och människor med funktionshinder.<br />
Det är en mycket viktig del av<br />
stadsplaneringen och vårt arbete.<br />
– Parker, gröna länkar och grönskande<br />
gator, torg och platser blandar<br />
upp staden och bidrar till vårt välbefinnande.<br />
Växterna ger oss även bättre<br />
luftkvalitet, påpekar hon.<br />
En stad med alla dess invånare behöver<br />
grönska nära bostad och arbete,<br />
vilsamma pausplatser där man kan<br />
koppla av, följa årstiderna utan att behöva<br />
åka långt för att hitta dem.<br />
– Alla har rätten att vistas i våra offentliga<br />
parker och grönområden men<br />
även skyldigheten att visa respekt för<br />
dem. Det är vår gemensamma egendom<br />
som vi tillsammans ska värna och<br />
bevara.<br />
Den nya stadsträdgårdsmästaren vill<br />
inte rangordna vilka gröna miljöer som<br />
kan komma i fråga för ny bebyggelse.<br />
Som i all stadsplanering handlar det om<br />
att både ge och ta. Men det är viktigt att<br />
slå vakt om kvaliteter som gör <strong>Stockholm</strong><br />
till en jämförelsevis hälsosam<br />
huvudstad att leva och vistas i.<br />
– Vi måste värdera varje enskild<br />
plats förutsättningar. Det går inte att ge<br />
ett generellt svar. Vad som kan tyckas<br />
mindre betydelsefullt för det stora flertalet<br />
kan vara avgörande för dem som<br />
bor i närområdet.<br />
Men den här frågan handlar inte bara<br />
om att bevara eller ta bort grönska,<br />
Här är <strong>Stockholm</strong>s<br />
naturreservat<br />
<strong>Stockholm</strong>s stad har sju naturreservat, ett<br />
kulturreservat och flera nya är på gång.<br />
Det vill säga platser där du kan vandra i<br />
skogen, promenera längs märkta leder,<br />
paddla i vattendrag, klättra bland grottor,<br />
fiska och spana efter fåglar.<br />
Flaten<br />
Har ett varierat landskap och<br />
omväxlande natur med vida<br />
hällmarker, sänkor med örtrika<br />
lundmiljöer, mindre våtmarker<br />
och många strövstigar.<br />
Grimsta<br />
Bjuder på lummiga<br />
strandpromenader, kuperade<br />
barrskogar, örtrika<br />
blandskogspartier och<br />
våtmarker.<br />
Hansta<br />
Har gammal urskogsliknande<br />
barrskog och lundar med hassel<br />
och flerhundraåriga ekar.<br />
Här finns hundratals olika<br />
svamparter.<br />
Igelbäckens kulturreservat<br />
Är ett gammalt odlingslandskap<br />
med anor från bronsåldern.<br />
Här finns <strong>Stockholm</strong>s<br />
stads artrikaste bäck.<br />
18
ANNONS<br />
Hela denna bilaga är en annons från <strong>Stockholm</strong> stad<br />
ANNONS<br />
Foto: Rosie Alm<br />
entliga rum<br />
menar Elisabeth Rosenquist Saidac.<br />
– Det är även viktigt att skapa nya<br />
gröna rum, inte bara i nybyggda områden<br />
utan även inne i den befintliga<br />
stadsbebyggelsen, som pocket parks,<br />
sedumtak och takterrasser. Att arbeta<br />
med alla de här frågorna ligger mig<br />
mycket varmt om hjärtat, i synnerhet<br />
som jag är född och uppvuxen i<br />
<strong>Stockholm</strong>.<br />
■<br />
Stadsträdgårdsmästarens<br />
favoritpark?<br />
– Det är svårt att välja en, det<br />
finns så många fina parker.<br />
Berzeliipark är en av pärlorna<br />
och en del av stadens historia.<br />
Parken har restaurerats varsamt<br />
och har samtidigt förnyats på<br />
ett skickligt sätt.<br />
Fakta<br />
Elisabeth Rosenquist Saidac är<br />
landskapsarkitekt LAR/MSA, och<br />
har tidigare arbetat på<br />
Trafikverket och senast varit chef<br />
för Landskap och Planenheten<br />
<strong>Stockholm</strong>-Eskilstuna på teknikföretaget<br />
Ramböll. Sedan september<br />
2015 är hon stadsträdgårdsmästare<br />
i <strong>Stockholm</strong>s stad.<br />
Klimatförändringarna spås bli mer påtagliga i framtiden, med längre ihållande värmeböljor och kraftigare nederbörd.<br />
Lösningen kan vara att skapa gröna mångfunktionella ytor där man använder ekosystemtjänster för<br />
att lindra effekterna.<br />
Naturen ska<br />
göra nytta i staden<br />
Det ska bli allt vanligare<br />
med biodlingar, urbana odlingar,<br />
växtklädda tak med<br />
solpaneler och gröna väggar<br />
i <strong>Stockholm</strong>. Inte minst<br />
i nya bostadsområden och i<br />
utvecklingen av de allmänna<br />
platserna.<br />
När <strong>Stockholm</strong> växer och<br />
stockholmarna blir allt<br />
fler, ska staden bli klimatsmart<br />
och arbetet<br />
med att tillvarata ekosystemtjänster<br />
i staden blir en viktig del för en hållbar<br />
stadsutveckling, säger Christina<br />
Wikberger, projektledare vid miljöförvaltningen<br />
på <strong>Stockholm</strong>s stad.<br />
Med ekosystemtjänster menas de<br />
många nyttor naturen har för människan.<br />
Det kan handla om frisk luft<br />
och rent vatten, om rekreationsvärden<br />
och välgörande faktorer för hälsan<br />
och trivseln. Men ekosystemtjänster<br />
handlar lika mycket om<br />
humlors och bins pollinering av<br />
Växtväggen vid Björns trädgård<br />
på Södermalm: är ett hem för olika<br />
insekter och växter. Består av<br />
klassiska svenska skogs- och hedväxter<br />
som lingon, stensöta, smultron,<br />
gräs och olika sorters sedum.<br />
– Växtväggar kan ge miljömässiga<br />
fördelar, som minskad avrinning<br />
av dagvatten, bättre luftkvalitet och<br />
mikroklimat, och till och med energibesparingar.<br />
De kan fungera ljuddämpande<br />
mot buller och trafik. Vi<br />
växter, om den nytta träd och annan<br />
grönska har för att dämpa buller och<br />
fånga upp vatten och därmed minska<br />
översvämningsrisker vid stora<br />
regnmängder.<br />
– <strong>Stockholm</strong> är känt för sin vackra<br />
natur med lättillgängliga grönområden<br />
och parker. Nu när staden<br />
växer och blir tätare är det viktigt att<br />
också hitta nya sätt att tillföra grönska<br />
till stadsrummet. Ett smart och<br />
långsiktigt klimatarbete är därför<br />
betydelsefullt, säger Christina<br />
Wikberger.<br />
Att se parker och grönområden<br />
som nyttiga funktioner kring trivsel<br />
och rekreation är inget nytt, förklarar<br />
hon. Det som däremot är nytt är<br />
att begreppet ekosystemtjänster och<br />
dess djupare funktion nu börjar ta<br />
plats i stadsplaneringen.<br />
– I ett internationellt perspektiv<br />
ligger <strong>Stockholm</strong> väldigt långt<br />
framme kring de här frågorna.<br />
Många städer och kommuner tittar<br />
på oss, vad vi gör och vill ta efter.<br />
kommer att mäta och utvärdera vilka<br />
effekter just den här växtväggen<br />
får, säger Emelie Bjurå, fastighetsstrateg<br />
på <strong>Stockholm</strong>s stad.<br />
Ett utmärkt exempel är Norra<br />
Djurgårdsstaden som har högsta<br />
klass inom klimatanpassning, rekreation<br />
och stärkandet av biologisk<br />
mångfald.<br />
Just nu pågår ett arbete med att ta<br />
fram en långsiktig strategi kring<br />
ekosystemtjänster för <strong>Stockholm</strong>s<br />
stad. Men redan idag tillämpas den<br />
till viss del i form av stadens så<br />
kallade grönytefaktor, ett hjälpmedel<br />
för byggherrar som vid byggnation<br />
av nya bostadsmiljöer även bidrar<br />
till att skapa ekosystemtjänster.<br />
– Det här arbetet tar vi nu vidare<br />
till utvecklingen av våra allmänna<br />
platser, våra gaturum, torg och parker.<br />
Målet är att få dem så mångfunktionella<br />
som möjligt kring klimatanpassning,<br />
rekreation och biologisk<br />
mångfald. Med tanke på klimatförändringarna<br />
och den pågående<br />
urbaniseringen finns det verkligen<br />
inget att vänta på, avslutar<br />
Christina Wikberger.<br />
■<br />
Två projekt på temat ekosystemtjänster<br />
Tekniska nämndhusets urbana<br />
odling på Kungsholmen: består<br />
av 20 odlingslotter och 30 träd, där<br />
fokus ligger på ätbara växter. Under<br />
sommaren besökte förskoleverksamheten<br />
på Kungsholmen odlingen<br />
regelbundet. Det var ett pilotprojekt<br />
där staden provar att använda<br />
sina egna fastigheter för att skapa<br />
nya miljöer för ekosystemtjänster.<br />
– Jag tycker att man redan som<br />
barn ska introduceras för ekosystemtjänster,<br />
så att de tidigt förstår<br />
värdet av den urbana naturen. Det<br />
urbana odlandet har också en viktig<br />
social aspekt, och kan vara en plats<br />
där man kan mötas, säger Emelie<br />
Bjurå.<br />
■<br />
Judarskogen<br />
Är <strong>Stockholm</strong>s första naturreservat.<br />
Här finns<br />
sjön Judarn, öppna ängsmarker<br />
och kuperade<br />
skogsmarker.<br />
Kyrksjölöten<br />
Är en av stadens största<br />
fuktlövskogar med<br />
många fågelarter, insekter,<br />
grodor och vedsvampar.<br />
Nackareservatet<br />
Delas mellan <strong>Stockholm</strong>s stad<br />
och Nacka kommun. Bjuder på<br />
kulturmarker, fuktlövskog, barrblandskog<br />
och ek- och hasselmiljöer.<br />
Sätraskogen<br />
Här kan du vandra genom öppna ängar, kulturhistoriska<br />
miljöer, ekbackar och gammal granskog.<br />
Har utsikt över Mälaren mot Ekerölandet.<br />
Strandpromenad som sträcker sig från<br />
Liljeholmen till Vårberg.<br />
Foto: Johan Pontén<br />
Upptäck naturreservaten<br />
med din mobil<br />
■ ”Upptäck <strong>Stockholm</strong>” är en<br />
app som guidar till 1 500 utomhusplatser<br />
i <strong>Stockholm</strong>s stad.<br />
Exempelvis alla nio naturreservaten.<br />
■ Appen är gratis och du laddar<br />
ner den enkelt genom att i din<br />
mobil söka ”Upptäck <strong>Stockholm</strong>”<br />
i App Store eller Google Play.<br />
19
ANNONS<br />
Hela denna bilaga är en annons från <strong>Stockholm</strong> stad<br />
ANNONS<br />
SMART<br />
Text: Per-Åke Hultberg<br />
Foto: Rosie Alm<br />
Med start i Årsta tar <strong>Stockholm</strong> täten i<br />
europeisk storsatsning<br />
på smarta städer<br />
Europa behöver växa smartare<br />
än hittills. Det är precis<br />
vad EU-projektet<br />
GrowSmarter handlar om<br />
att med spetsteknik inom<br />
miljöområdet utveckla klimatsmarta<br />
stadsmiljöer och<br />
samtidigt skapa jobb.<br />
S<br />
tockholms stad har fått förmånen<br />
att leda projektet<br />
som även inkluderar städerna<br />
Köln och Barcelona samt<br />
fem följestäder. Dessutom deltar ett<br />
antal företagmed sina olika miljötekniklösningar.<br />
I <strong>Stockholm</strong> ligger fokus på de<br />
befintliga bostäderna kring Valla torg<br />
i Årsta. Även två fastigheter i<br />
Slakthusområdet ingår i projektet.<br />
Målet generellt är att minska energiförbrukningen<br />
och utsläppen av<br />
växthusgaser från transporter med 60<br />
procent samt skapa tillväxt i Europa.<br />
– Det här är en jättespännande<br />
hållbarhetssatsning, i synnerhet som<br />
fokus ligger på förnyelse av den befintliga<br />
bebyggelsen. Och nu börjar<br />
vi komma igång på allvar, säger projektkoordinatorn<br />
Gustaf Landahl,<br />
<strong>Stockholm</strong>s stads miljöförvaltning.<br />
”Det här är en jättespännande<br />
hållbarhetssatsning, i synnerhet<br />
som fokus ligger på förnyelse av<br />
den befintliga bebyggelsen.”<br />
Gustaf Landahl, avdelningschef på<br />
<strong>Stockholm</strong>s stads miljöförvaltning<br />
Totalt ska tolv miljötekniklösningar<br />
testas och utvärderas under de närmaste<br />
fem åren inom tre områden, bebyggelse,<br />
transporter och infrastruktur.<br />
Bland annat testas lokalproducerad<br />
fjärrvärme, smarta elnät, ett bygglogistikcenter,<br />
bilpooler, lånecykelsystem<br />
och en smart sopsorteringslösning.<br />
– De flesta husen som vi jobbar<br />
med i Årsta är byggda på 50- och<br />
60-talet. Här finns alltså väldigt stora<br />
möjligheter att göra olika energieffektiviserande<br />
åtgärder.<br />
– Ta bara hissarnavars belysning<br />
drar mer el än själva hissmaskineriet.<br />
Med sensorer som känner av rörelser<br />
kan man enkelt undvika att belysningen<br />
är tänd när den inte behövs.<br />
Bara här finns massor av energi att<br />
spara och det är ändå bara en detalj i<br />
helheten, betonar Gustaf Landahl.<br />
Nästa höst kommer en visningslägenhet<br />
att finnas tillgänglig i Årsta.<br />
Om tre år ska allt vara infört, därefter<br />
påbörjas en utställning då resultatet<br />
av projektet i sin helhet ska visas upp<br />
under två år.<br />
– Det handlar om att sprida den här<br />
kunskapen inom hela EU. Vi står ju<br />
alla inför samma miljöutmaning. Ju<br />
större spridning desto mer påverkan,<br />
både på klimatet och på jobben, säger<br />
Gustaf Landahl, som ser GrowSmarter<br />
som en fantastisk möjlighet att med<br />
De flesta husen som som ingår i<br />
GrowSmarter finns i Årsta och<br />
är byggda på 50- och 60-talen.<br />
Här finns väldigt stora möjligheter<br />
att göra energieffektiviserande<br />
åtgärder.<br />
goda exempel lära av varandra.<br />
– För vår del här i <strong>Stockholm</strong>,<br />
även för de medverkande företagen,<br />
innebär det en unik chans att som europeisk<br />
förebild ligga i framkant<br />
ifråga om hållbar stadsutveckling. ■<br />
Foto: Grow Smarter<br />
GrowSmarter:<br />
■ Det europeiska prestigeprojektet<br />
GrowSmarter, där även städerna<br />
Köln och Barcelona deltar,<br />
leds av <strong>Stockholm</strong>s stad med<br />
miljöförvaltningen som koordinator.<br />
■ Projektet pågår i fem år och<br />
handlar om hur städer med<br />
hjälp av smarta miljötekniklösningar<br />
kan skapa fler jobb och<br />
växa, samtidigt som de blir mer<br />
energieffektiva, lättframkomliga<br />
och attraktiva för invånarna.<br />
■ Det drivs inom EU:s ramprogram<br />
för forskning och innovation. EU<br />
kommissionen bidrar med 25 miljoner<br />
euro till de tekniska lösningarna.<br />
■ Därutöver tillkommer kostnaderna<br />
för ombyggnation av befintliga<br />
fastigheter. Den totala satsningen<br />
uppgår till cirka 100 miljoner<br />
euro.<br />
■ Från Sverige deltar <strong>Stockholm</strong>s<br />
stad och KTH samt företagen<br />
<strong>Stockholm</strong>shem, Skanska, Envac,<br />
Dalkia, Carrier, Info 24 och IBM.<br />
20
ANNONS<br />
Hela denna bilaga är en annons från <strong>Stockholm</strong> stad<br />
ANNONS<br />
Fibernätet växer<br />
med <strong>Stockholm</strong><br />
Fibernätet är en förutsättning för all<br />
mobil kommunikation då stora datamängder<br />
måste hanteras.<br />
TROTS ATT DET operatörsneutrala<br />
fibernätet är världens<br />
största öppna nät, fortsätter<br />
<strong>Stockholm</strong>s stad att bygga ut det.<br />
Både för att <strong>Stockholm</strong> växer och<br />
för att behoven ökar.<br />
Efter att ha byggt ut fibernätet till<br />
90 procent av hushållen i <strong>Stockholm</strong>,<br />
fortsätter utbyggnaden för fullt.<br />
Dels till nya exploateringsområden, och<br />
dels till industriområden i ytterstaden.<br />
– Det ska vara lika enkelt att vara företagare<br />
i Rågsved och Vinsta, som vid<br />
Stureplan eller Kista, säger Lars Gustavson,<br />
projektledare för nätutbyggnaden.<br />
Skälet till fiberutbyggnaden är flera.<br />
Såväl hushåll som företag efterfrågar i<br />
allt högre utsträckning driftsäker uppkoppling<br />
med hög kapacitet. Fiber är<br />
den enda tekniken som klarar detta. Ett<br />
väl utbyggt fibernät är också en förutsättning<br />
för all mobil kommunikation<br />
och alla de "gröna" it-lösningar som behövs<br />
för att <strong>Stockholm</strong> ska kunna vara<br />
en fossilbränslefri stad till år 2040.<br />
En spännande utveckling sker nu inom<br />
området "smart city". Här satsar<br />
<strong>Stockholm</strong> extra hårt i Norra Djurgårdsstaden,<br />
i Grow Smarter-projektet i Årsta<br />
och i Kista med Urban ICT Arena.<br />
– I stadsmiljön bygger detta på användning<br />
av en mängd olika smarta<br />
tjänster, exempelvis trafikstyrning i realtid,<br />
mätning av luftkvalitet, automatiska<br />
system för underhåll av gator, behov av<br />
tömning av papperskorgar etc, berättar<br />
Anders Broberg, informationschef för<br />
Stokab.<br />
INOMHUS HANDLAR det om möjligheten<br />
att leverera så kallade välfärdstjänster,<br />
exempelvis hemsjukvård och<br />
omsorgstjänster, på ett säkert sätt. Säkert<br />
utifrån både integritets- och teknikaspekten.<br />
Förutsättningen för den här<br />
typen av tjänster är fiber ända fram till<br />
bostaden varför krav om detta finns för<br />
de som bygger i Norra Djurgårdsstaden.<br />
Redan idag har den samhällsekonomiska<br />
vinsten av nätet beräknats till<br />
minst 16 miljarder kronor, dvs minst tre<br />
Med övervakning dygnet runt årets alla<br />
dagar är beredskapen hög när fel behöver<br />
åtgärdas.<br />
gånger investeringen, enligt forskningsinstitutet<br />
Acreo Swedish ICT. Vinsten<br />
består bland annat i fler jobb, ökat fastighetsvärde<br />
och lägre bredbandspriser.<br />
Nätet har möjliggjort att konkurrens<br />
skapats med ett stort utbud av tjänster,<br />
valmöjligheter och i ett internationellt<br />
perspektiv låga priser för hushåll och företag.<br />
Eftersom nätet byggts ut successivt<br />
i över 20 år och hyrs ut, har nätet<br />
kunnat byggas på marknadsmässiga<br />
villkor.<br />
Det öppna fibernätet har varje år byggts<br />
ut. Nu pågår utbyggnaden till såväl nya<br />
exploateringsområden som till befintliga<br />
kommersiella fastigheter.<br />
www.stokab.se<br />
Välkommen till<br />
Maxera Bostad<br />
Vår styrka är att vi kan bygga både attraktiva<br />
hyresrätter och bostadsrätter efter platsens<br />
förutsättningar och marknadens efterfrågan.<br />
Vi har med vår långa erfarenhet sett vad kunder<br />
efterfrågar och vilka behov de har. Vårt mål är<br />
att möta de bostadsdrömmarna.<br />
I vårt senaste projekt har vi tillsammans med<br />
<strong>Stockholm</strong>s Stad utvecklat Älvsjö Torg. Här har<br />
vi skapat en trevlig miljö för de boende med<br />
närhet till service och kommunikationer.<br />
Läs gärna mer om våra kommande projekt –<br />
välkommen till oss!<br />
www.maxerabostad.se<br />
21
ANNONS<br />
Hela denna bilaga är en annons från <strong>Stockholm</strong> stad<br />
ANNONS<br />
RENT VATTEN<br />
Text: Samuel Hultberg<br />
Här byggs<br />
världens modernaste avloppssystem<br />
med fördubblad kapacitet<br />
I en snabbt växande stad<br />
ska vi vara rädda om vårt<br />
vatten, därför behöver stadens<br />
avloppssystem förnyas<br />
och det främst med ett jättebygge,<br />
bland annat en 14<br />
km lång tunnel från<br />
Bromma till Henriksdal.<br />
Varje år blir vi 20 000 fler<br />
stockholmare som ska duscha,<br />
gå på toaletten, diska<br />
och tvätta kläder. Det betyder<br />
att allt mer avloppsvatten behöver<br />
renas.<br />
– För att klara hårdare miljökrav,<br />
minska belastningen på Mälaren och<br />
Östersjön och samtidigt kunna rena<br />
mer vatten, bygger vi just nu om och<br />
förnyar <strong>Stockholm</strong>s avloppssystem<br />
och det rejält, säger Rickard Andersson,<br />
projektchef på <strong>Stockholm</strong>s framtida<br />
avloppsrening.<br />
I det ingår att Henriksdals reningsverk<br />
får dubbel kapacitet jämfört med<br />
idag och byggs om till ett av världens<br />
modernaste. Bromma reningsverk läggs<br />
därmed ner, vilket möjliggör fler nya<br />
bostäder i den delen av <strong>Stockholm</strong>.<br />
Västerorts avloppsvatten leds istället<br />
över till Henriksdals reningsverk genom<br />
en planerad 14 km lång tunnel 30-<br />
90 meter under mark.<br />
– Medan vi väntar på miljödom så<br />
rustar vi upp delar av Henriksdals reningsverk.<br />
Tunnelbygget och ombyggnationen<br />
av Henriksdal och Sickla reningsverk<br />
påbörjas när det fått miljödom.<br />
”Vattnet i Mälaren blir ännu<br />
renare genom minskade utsläpp<br />
vid kraftiga regn. Den nya<br />
lösningen minskar även utsläppen<br />
kraftigt i Östersjön.”<br />
Richard Andersson, projektchef på<br />
<strong>Stockholm</strong>s framtida avloppsrening<br />
Ombyggnaden av Henriksdals reningsverk<br />
säkrar avloppsreningen i<br />
<strong>Stockholm</strong> fram till 2040. Därefter<br />
finns möjlighet till en ytterligare utbyggnad<br />
av reningsverket. Men avloppslyftet<br />
betyder mer än så. <strong>Stockholm</strong>s<br />
framtida avloppsrening är också<br />
ett projekt för att få renare vatten i<br />
Mälaren och Östersjön.<br />
– Vattnet i Mälaren blir ännu renare<br />
genom minskade utsläpp vid kraftiga<br />
regn. Den nya lösningen minskar även<br />
utsläppen kraftigt i Östersjön. Dessutom<br />
försvinner transporter av avloppsslam<br />
genom bostadsområden.<br />
Under byggtiden kommer stockholmarna<br />
nog framför allt märka av transporterna<br />
av sprängmassor, men vårt<br />
mål är naturligtvis att störa så lite som<br />
möjligt, avslutar Rickard Andersson,<br />
projektchef för <strong>Stockholm</strong>s framtida<br />
avloppsrening.<br />
■<br />
Rickard Andersson, projektchef på<br />
<strong>Stockholm</strong>s framtida avloppsrening.<br />
Foto: <strong>Stockholm</strong> Vatten<br />
Fakta<br />
■ För att klara <strong>Stockholm</strong>s snabba befolkningsökning behöver stadens<br />
avloppsvattenrening nu förnyas.<br />
■ Det befintliga reningsverket i Henriksdal utvecklas till ett av världens<br />
mest moderna reningsverk.<br />
■ Bromma reningsverk stängs och en ny 14 km lång avloppstunnel dras<br />
30–90 meter under marken från Bromma till Sickla.<br />
■ Satsningen innebär att vattnet i Mälaren blir ännu renare, vi minskar<br />
på utsläppen i Östersjön och transporter av avloppsslam genom bostadsområden<br />
försvinner.<br />
22
ANNONS<br />
Hela denna bilaga är en annons från <strong>Stockholm</strong> stad<br />
ANNONS<br />
JM BYGGER FÖR FRAMTIDEN<br />
I år firar JM 70 år i bostadsbranschen. Hållbarhetstänket har varit med sedan starten,<br />
men under åren har ordet hållbarhet utvecklats från att handla om miljö till att innefatta allt från<br />
tydligare krav på leverantörer till jämställdhet och mångfald – från det att vi förvärvar mark och<br />
vilka leverantörer vi köper byggmaterial av till det att vi har färdiga bostäder.<br />
Sedan 1945 har JM varit en samhällsbyggare som<br />
byggt hållbara hem. Vi har sett vår omvärld förändras,<br />
och förändrats med den. Från att hjälpa<br />
till att lösa bostadsnöden efter andra världskriget<br />
och bygga miljonprogram på 1970-talet till att<br />
bygga Sveriges högsta bostadshus i dag.<br />
Vi har lyckats med bedriften att ha bostadsbranschens<br />
mest nöjda kunder sex år i rad (enligt<br />
Prognoscentrets Nöjd Kund Index) mycket tack<br />
vare att vi aldrig slutar vara intresserade av vad<br />
våra kunder har att säga.<br />
Långsiktigt och miljömedvetet<br />
JM eftersträvar att skapa långsiktiga värden och<br />
att bidra till en hållbar utveckling i samhället. Det<br />
gör vi genom att ta ansvar för den påverkan våra<br />
aktiviteter och beslut har på samhället och miljön.<br />
Genom att utforma våra bostäder och boendemiljöer<br />
utifrån olika hållbarhetsperspektiv formar<br />
vi framtidens bostäder. Vi har alltid legat i framkant<br />
när det kommer till hållbarhetsfrågor. 1993<br />
blev JM först i Europa inom vår sektor med att<br />
ta fram en miljöpolicy med en hel rad höga krav<br />
som skulle efterlevas. Vi följer även UN Global<br />
Compact om sociala förhållanden, mänskliga<br />
rättigheter och miljö.<br />
För att utvecklas på hållbarhetsområdet har<br />
JM historiskt tagit fram ett antal hus med spetsområden<br />
– exempelvis det återvunna huset,<br />
allergihuset och det tysta huset. Från de här husen<br />
har vi sedan utvärderat resultaten och tagit in<br />
kunskapen som standard i det som byggs. Ett<br />
bra hållbarhetsarbete kräver även en kontroll av<br />
att de krav och ambitioner som ställs upp i<br />
LÄS MER PÅ JM.SE<br />
verksam heten efterlevs, både inom JM och hos<br />
våra leverantörer. JM fokuserar på att minska<br />
energianvändningen och energibehovet under<br />
såväl produktions- som driftskedet och därmed<br />
företagets påverkan på växthuseffekten.<br />
I Sverige köps endast miljöel (Bra Miljöval). Vi<br />
använder alltid använder sunda och beprövade<br />
naturmaterial i vår byggnation som kakel, klinker<br />
och trä. Alla etableringar har energieffektiva<br />
bodar och lågenergibelysning med ljus- och<br />
närvarostyrning.<br />
All projektutveckling av bostäder som JM initierat<br />
i Sverige sedan 2008 har skett utifrån JMs<br />
koncept för lågenergihus. Lågenergihus är hus<br />
som väsentligt underskrider myndigheternas<br />
gällande krav för energiåtgång under drift.<br />
En omvärld i förändring<br />
De hus som JM bygger i dag ska stå i minst 100 år.<br />
Men, hållbarhet handlar inte bara om enstaka<br />
byggnader, eller ens miljö. Den långsiktiga målsättningen<br />
med en hållbar utveckling innebär en<br />
utveckling som tillgodoser dagens behov utan att<br />
äventyra kommande generationers möjligheter<br />
att tillgodose sina behov.<br />
Sedan 1945 i har vi sett många förändringar<br />
i hur människor lever sina liv i och runt bostaden.<br />
Som en viktig samhällsaktör måste vi följa utvecklingen.<br />
Det gör vi också genom att bredda<br />
vår palett för att fylla marknadens behov. Vi<br />
bygger student-, ungdoms- och äldrebostäder.<br />
Ägande-, hyres- och bostadsrätter, fl erfamiljsoch<br />
småhus. JM kommer att fortsätta bygga där<br />
människor vill bo och med olika upplåtelseformer.<br />
Det handlar inte bara om att förvärva mark<br />
och bygga hus. Det handlar om att öka livskvaliteten<br />
för våra kunder.<br />
Vi bidrar exempelvis med att skapa estetiska,<br />
trygga och hållbara boende- och stadsmiljöer,<br />
höja de sociala och ekologiska värdena i staden,<br />
stötta utsatta ungdomar i utanförskap, erbjuda<br />
ungdomar praktikplatser, skapa lokala arbetstillfällen<br />
och bidra med vår kunskap till ett utvecklat<br />
hållbart byggande i samhället. Även jämställdhet<br />
och mångfald är en stor fråga för ett företag<br />
som premierar hållbarhet. Här handlar det exempelvis<br />
om hur vi rekryterar och vilka som<br />
premieras och varför? Hur ser könsfördelningar<br />
på olika positioner ut? Bland våra tjänstemän är<br />
det relativt jämnt fördelat men ute på byggarbetsplatserna<br />
är skillnaden större – det kräver ett<br />
långsiktigt arbete för att förändra. Ny teknik och<br />
ökad medvetenhet som ställer hårdare krav på<br />
oss som bostadsproducenter gör att vi ständigt är<br />
i utveckling, och utvärderande. Att vi har haft bostadsbranschens<br />
nöjdaste kunder sex år i rad är<br />
inte något som gör att vi kan luta oss tillbaka och<br />
vara nöjda, tvärtom tar vi sikte på nästa år. Och<br />
100 år framåt.<br />
23
ANNONS<br />
Hela denna bilaga är en annons från <strong>Stockholm</strong> stad<br />
ANNONS<br />
Skanskas huvudkontor Entré<br />
Lindhagen är miljöcertifierat på<br />
högsta nivå (LEED platinum).<br />
Kontoret som Skanska<br />
flyttade in i 2014 delas<br />
med Nordea.<br />
Kvarteret Iskristallen på Kungsholmen där Skanska har byggt<br />
både bostäder och hotell. Kvarteret har skapat en naturlig<br />
förlängning av stenstaden västerut mot Lindhagensplan.<br />
Först Västra Kungsholmen, nu Fredriksdal<br />
Nya stadsdelar med både<br />
bostäder och kontor<br />
NU LÄGGS SISTA PUSSELBITEN i Hammarby sjöstad när det nya<br />
området Fredriksdal växer fram invid Skanstullsbroarna och knyts<br />
samman med Södermalm.<br />
En viktig aktör i den stora<br />
stadsomvandlingen i Fredriksdal<br />
är Skanska som<br />
bidrar till att skapa en levande<br />
stadsmiljö i ett gigantiskt exploateringsområde.<br />
– Vi har tagit med oss mycket lärdomar<br />
från västra Kungsholmen som genomgått<br />
en likande resa. En blandad stadsmiljö behöver<br />
både bostäder och kontor men också<br />
service i form av restauranger och butiker,<br />
säger Caroline Arehult, vd Skanska<br />
Fastigheter Stock holm.<br />
Att nya stadsdelar kan växa fram<br />
snabbt är västra Kungsholmen ett bevis<br />
på. För 15 år sedan kändes området väldigt<br />
otillgängligt och hade en karaktär<br />
av industri.<br />
– Idag är det en mycket populär del av<br />
Kungsholmen som upplevs ligga väldigt<br />
centralt i <strong>Stockholm</strong>, säger Peter Skott,<br />
affärsutvecklingschef Skanska Nya Hem.<br />
PÅ VÄSTRA KUNGSHOLMEN återstår<br />
det nu 200 bostadsrätter med inflyttning<br />
om ett par år för Skanska. I området har<br />
Skanska även byggt sitt nya huvudkontor<br />
Entré Lindhagen, ett större kontorshus<br />
som man delar med Nordea, och inom<br />
samma kvarter har Skanska även byggt<br />
Väster malms Atrium, en bostadsrättsförening<br />
med 190 lägenheter. På andra sidan<br />
Essinge leden låg tidigare ett renodlat<br />
verksamhetsområde, där har <strong>Stockholm</strong>s<br />
Stad skapat en ny stadsdel. Här ligger nu<br />
700 lägenheter som Skanska varit med<br />
och byggt.<br />
– Vi har själva valt att flytta vårt huvudkontor<br />
hit och det visar att vi verkligen<br />
tycker om den här stadsdelen. Själva<br />
startskottet till omvandlingen var<br />
Skanskas köp av S:t Görans Barnsjukhus<br />
för 20 år sedan. Utefter Lindhagengatan<br />
började vi bygga kontor men ganska<br />
snart insåg vi att det också fanns behov<br />
av bostäder. Vi har även en markanvisning<br />
för ytterligare 65 000 kvm kontor i<br />
området, säger Caroline Arehult.<br />
DET BÖRJADE MED två bostadshus<br />
nedanför St Görans sjukhus år 2002 och<br />
sammanlagt har 600 bostäder byggts längs<br />
Lindhagensterrassen i en blandning med<br />
kontor. Utvecklingen av västra Kungsholmen<br />
har sedan dess gått i rasande fart<br />
och fortsatt ned mot Mälaren med ett flertal<br />
byggherrar involverade. Fram har vuxit<br />
ett levande område med en bra mix av bostäder<br />
och kontor. Genom sin styrka att<br />
kunna utveckla stora integrerade stadsmiljöer<br />
har Skanska haft en mycket betydelsefull<br />
roll för områdets framväxt.<br />
– Det känns otroligt hur fort det kan<br />
gå. Tänk att en helt ny stadsdel skapats<br />
på 15 år, som på ett fantastiskt fint sätt<br />
läkt Kungsholmens sår. Att all nödvändig<br />
infrastruktur, inte minst tunnelbana<br />
fanns på plats, har säkert bidragit till<br />
både den snabba processen och till områdets<br />
popularitet, säger Peter Skott som<br />
menar att läget vid Essingeleden är ytterligare<br />
en plusfaktor, i synnerhet för<br />
alla som arbetar i området.<br />
ERFARENHETERNA från västra Kungsholmen<br />
tar nu Skanska med sig när<br />
Fredriks dal, den sista pusselbiten av<br />
Hammarby sjöstad, ska byggas. På bostadssidan<br />
handlar det om tre stora etapper<br />
med 429 lägenheter, den första med inflyttning<br />
2016. Området får också ett rejält<br />
tillskott av nya arbetsplatser genom kontorsområdet<br />
Sthlm New Creative Business<br />
Spaces som innehåller ca 100 000 kvm<br />
Just nu pågår bygget av bostadsområdet Fredriksdal. Första inflyttning<br />
beräknas till 2016.<br />
kontor. Kontors projektet är nu i full gång<br />
och 2016–2017 är det inflyttning i den första<br />
etappen på drygt 20 000 kvm. Parallellt<br />
pågår också bygget av en ny bussdepå där<br />
Skanska är entreprenör.<br />
Sthlm New är ett spännande och viktigt<br />
projekt. I dagsläget finns relativt få<br />
kontorsmiljöer söder om innerstan, de<br />
logistiska flödena i <strong>Stockholm</strong> är obalanserade<br />
och nu jämnas de ut.<br />
– Genom Sthlm New skapas en bättre<br />
balans mellan bostäder och arbetsplatser i<br />
Hammarby Sjöstad. Så det är en viktig<br />
satsning för att få en bättre fungerande<br />
stadsdel, poängterar Caroline Arehult.<br />
Det stora intresset Skanska möter från<br />
företag som är intresserade av att flytta<br />
till Sthlm New, är ett bevis på att<br />
Skanska tänkt rätt, menar hon.<br />
– Tillsammans med våra arkitekter<br />
skapar vi en stimulerande miljö för innovatörer<br />
inom alla kreativa branscher:<br />
mode, reklam, it, spel, media och musik,<br />
fortsätter Caroline Arehult.<br />
OMRÅDETS KRONJUVEL blir den 30<br />
våningar höga skrapan <strong>Stockholm</strong> 01<br />
med en skybar som erbjuder en enormt<br />
häftig vy. Här finns möjlighet att ge sina<br />
anställda en arbetsmiljö utöver det vanliga.<br />
Inte undra på att kölistan växer för<br />
varje dag.<br />
– Folk vill bo i staden, i spännande<br />
miljöer med liv och rörelse dygnet runt.<br />
Fredriksdal blir en förlängning av<br />
Södermalm, det blir ett fantastiskt område<br />
med känslan av att bo och arbeta i<br />
stan. De fina kajer som staden bygger<br />
parallellt med våra projekt, ger oss<br />
stockholmare dessutom en ny strandpromenad,<br />
från Årsta längs hela Hammarby<br />
kanal, avslutar Peter Skott.<br />
24
ANNONS<br />
Hela denna bilaga är en annons från <strong>Stockholm</strong> stad<br />
ANNONS<br />
Utefter Lindhagensgatan finns många kontorsbyggnader<br />
som Skanska har byggt. Närheten till bra kommunikationer<br />
har gjort området attraktivt för många företag.<br />
Det första bostadshuset<br />
på 16 våningar som byggdes<br />
nedanför S.t Görans<br />
Sjukhus. Ett av de första<br />
bostadshusen i utvecklingen<br />
av västra Kungsholmen.<br />
En levande gatumiljö på västra Kungsholmen<br />
med bostadsrättsföreningen<br />
Lindhagensterassen i bakgrunden.<br />
Vy över stadsutvecklingsområdet<br />
Fredriksdal. Skyskrapan <strong>Stockholm</strong> 01<br />
tornar upp sig över Sthlm New Creative<br />
Business Spaces och vid vattnet ses de<br />
nya bostäderna. Skanska har tagit med<br />
sig många erfarenheter från utvecklingen<br />
av västra Kungsholmen.<br />
www.skanska.se<br />
25
ANNONS<br />
Hela denna bilaga är en annons från <strong>Stockholm</strong> stad<br />
ANNONS<br />
NY STAD<br />
Text: Per-Åke Hultberg<br />
Foto: Rosie Alm<br />
Norra Djurgårdsstaden –<br />
Det här blir verkligen bra<br />
Nu känner säkert de flesta<br />
stockholmare till den hållbarhetsprofilerade<br />
stadsdelen<br />
Norra Djurgårdsstaden.<br />
Men frågan är om man riktigt<br />
kan föreställa sig hur<br />
området kommer att se ut<br />
när allt är färdigbyggt en bit<br />
in på 2030-talet?<br />
Det vill säga, när de olika<br />
delarna – Hjorthagen,<br />
Värtahamnen, Frihamnen<br />
och Loudden – länkats<br />
samman och blivit en naturlig del av<br />
<strong>Stockholm</strong>s innerstad.<br />
Kan man verkligen bygga en helt<br />
ny och hållbar stadsdel här bland<br />
gamla gasklockor, industrier och<br />
vidsträckta hamnområden för färje-,<br />
olje- och containertrafik?<br />
– Ja, varför inte, det är väl bara att<br />
erinra sig Hammarbyhamnen innan<br />
Hammarby Sjöstad började växa<br />
fram. Och det är just den här typen<br />
av områden som omvandlas nu när<br />
<strong>Stockholm</strong> ska bebyggas med nya<br />
stadsmiljöer, säger Staffan Lorentz,<br />
projektchef för Norra Djurgårdsstaden<br />
på <strong>Stockholm</strong>s stad.<br />
Det bärande greppet är alltså att ta<br />
till vara på de verksamhetsområden,<br />
– Stor möda läggs på både innehåll och utformning så att det verkligen blir<br />
en stadsdel för alla stockholmare, säger projektledaren Staffan Lorentz.<br />
hamn- och terminalområden som<br />
finns. På tur står nu till exempel<br />
Årstafältet och Slakthusområdet.<br />
– Den stora utmaningen i Norra<br />
Djurgårdstaden är att ta bort alla barriärer,<br />
alla järnvägsspår och avgränsningar.<br />
Det krävs för att kunna koppla<br />
samman de olika delarna, främst<br />
för gående, cyklister och kollektivtrafik,<br />
och sedan länka hela stadsdelen<br />
med den övriga staden, säger<br />
Staffan Lorentz, och betonar vikten<br />
av att Norra Djurgårdsstaden inte får<br />
bli en isolerad solitär utan en integrerad<br />
del i staden.<br />
Stor möda läggs därför på både<br />
innehåll och utformning så att det<br />
verkligen blir en stadsdel för alla<br />
stockholmare, en plats dit man gärna<br />
vill och enkelt kan ta sig, lockad av<br />
butiker, caféer och restauranger, och<br />
kanske framförallt av olika kulturevenemang,<br />
teater och konserter vid<br />
det gamla gasverksområdet.<br />
– Det känns väldigt roligt nu när<br />
den första delen vid gamla gasverksområdet<br />
är befolkad och att de boende<br />
verkligen trivs och är stolta<br />
över sin stadsdel, inte minst av alla<br />
miljösatsningar. En sak är säker, det<br />
här blir verkligen bra.<br />
Som projektchef har Staffan Lorentz<br />
levt med Norra Djurgårds staden sedan<br />
visionen konkretiserades med egen<br />
projektorganisation 2006. Bygg starten<br />
ägde rum fem år senare, nu med ett<br />
byggtempo på cirka 500 lägenheter<br />
om året. I den första delen, runt gasverket<br />
i Hjort hagen, är nu knappt 2000<br />
lägenheter byggda och inom kort kommer<br />
projektet att vara igång på två<br />
fronter då Södra Värtahamnen börjar<br />
bebyggas, för att sedan fortsätta till<br />
Frihamnen och Loudden.<br />
– <strong>Stockholm</strong>s Hamn bygger ut<br />
Värtapiren för att förbereda för ny bebyggelse,<br />
stadsmiljöer i form av bostäder<br />
och kontor. De senare för att skydda<br />
från buller från den färje- och kryssningstrafik<br />
som kommer att vara kvar.<br />
Olje- och containerhanteringen kommer<br />
inte att finnas kvar i Värtan.<br />
Norra Djurgårdsstaden har ju en<br />
stark miljöprofil. Finns det inte en<br />
risk att miljökraven innebär att bostäderna<br />
blir för dyra?<br />
– Nej, inte på grund av att vi bygger<br />
hållbart. Det beror i så fall på andra<br />
faktorer. Tvärtom, det långsiktigt<br />
hållbara blir billigare på sikt. Vi måste<br />
lära oss att bygga bättre stadsmiljöer<br />
så huvudsyftet med Norra Djurgårdsstaden<br />
är inte att vara ett experimentområde.<br />
Allt vi bygger måste vara<br />
långsiktigt hållbart. Även om det är<br />
kostsamt i utvecklingsfasen kommer<br />
det att visa sig vara välinvesterade<br />
pengar, avslutar Staffan Lorentz. ■<br />
Norra Djurgårdsstaden<br />
■ Ny stadsdel med stark hållbarhetsprofil<br />
som sträcker sig från Husarviken<br />
i norr till Loudden i söder.<br />
■ När hela området är färdigutvecklat<br />
omkring år 2030 kommer<br />
<strong>Stockholm</strong> att ha tillförts minst<br />
12 000 nya bostäder och 35 000<br />
arbetsplatser.<br />
26
ANNONS<br />
Hela denna bilaga är en annons från <strong>Stockholm</strong> stad<br />
ANNONS<br />
Alla våra bostäder har hög kvalitet och standard för att hålla i flera generationer.<br />
”Vi vill bygga många<br />
lägenheter med<br />
hyresrätt i <strong>Stockholm</strong>”<br />
Visionsbild över Söderhöjden, Järfälla.<br />
– Det är otroligt spännande att<br />
vara med i den byggboom vi nu<br />
upplever i landets tillväxtregioner,<br />
framförallt här i <strong>Stockholm</strong>, säger<br />
Göran Wendel, vd för Tornet, ett<br />
förhållandevis nytt fastighetsbolag<br />
med inriktning på produktion<br />
och förvaltning av hyresrätter.<br />
– Vi vill bygga betydligt mer än<br />
vi gjort hittills och har också de<br />
ekonomiska förutsättningarna att göra<br />
det, poängterar Göran Wendel.<br />
Tornets fokus är Storstockholm-Mälardalen,<br />
Göteborg och Malmö med en ambition<br />
att årligen bygga uppåt 700 lägenheter,<br />
varav minst hälften i Stock holm där<br />
ju behoven är som störst.<br />
Göran Wendel betonar bolagets uttalade<br />
önskan om att medverka i <strong>Stockholm</strong>s<br />
fortsatta stadsbyggande, både i<br />
förtätningsprojekt i befintlig stadsutveckling<br />
och i nya utvecklingsområden.<br />
– Det som kännetecknar oss är att<br />
som en klassisk byggmästare ta fram hyresrätter<br />
för långsiktigt ägande med<br />
egen förvaltning. Vi utvecklar alltså bostäder<br />
för att behålla dem. Det i sig innebär<br />
att vi alltid har som mål att bygga<br />
hållbara bostadsmiljöer med hög kvalitet<br />
och standard, samtidigt med låga<br />
driftskostnader. Det vill säga bostäder<br />
som håller i många generationer.<br />
Det handlar alltså om energieffektivt<br />
byggande, resurseffektivt materialutnyttjande<br />
och hållbara produktval.<br />
I <strong>Stockholm</strong>s stad har Tornet hittills<br />
uppfört ett kvarter i Kärrtorp, men avsikten<br />
är som sagt att bygga mycket. Även<br />
på Lidingö finns ett färdigbyggt projekt,<br />
flera är dessutom under produktion i<br />
Sundbyberg, Järfälla och Kungs ängen.<br />
– Att vi vill investera i hyresfastigheter<br />
är ingen tillfällighet. Vår bedömning<br />
är att hyresrätten med sina fördelar kommer<br />
att efterfrågas i allt högre grad, av<br />
både unga och äldre. Visst, det är alltid<br />
dyrt att bygga nytt men med yteffektiva<br />
lägenheter, både små och större, gör vi<br />
allt vi kan för att hålla hyrorna på en<br />
rimlig och attraktiv nivå.<br />
GENOM ATT PRODUCERA nya hyresrätter<br />
hoppas Göran Wendel också att<br />
Tornet ska kunna bidra till en ökad rörlighet<br />
på bostadsmarknaden. Det som<br />
alltså krävs för att ungdomar ska få större<br />
möjlighet att skaffa eget boende, även<br />
att villaägare som önskar sig ett bekvämare<br />
boende ska hitta bra alternativ i sin<br />
hemkommun.<br />
– Kort sagt, vill vi med våra lägenheter<br />
ge möjlighet för många bostadssökande<br />
att hitta en bostad och samtidigt<br />
medverka till att skapa dynamik på bostadsmarknaden.<br />
Fakta om Tornet<br />
■ Bygger och förvaltar fastigheter för att<br />
utveckla och behålla dem.<br />
■ Har 700 lägenheter och ytterligare<br />
700 i produktion i <strong>Stockholm</strong>sregionen,<br />
Göteborg och Skåne.<br />
■ Ägs av Fastighets AB Balder, Peab<br />
AB, Folksam och Riksbyggen.<br />
tornet.se<br />
Vi hjälper <strong>Stockholm</strong> att växa<br />
STOCKHOLMSBYGGMÄSTARNA<br />
Tio byggmästarföretag med mycket stark förankring i <strong>Stockholm</strong>.<br />
Vi representerar flera generationer av byggmästartradition och producerar<br />
en variationsrik, prisvärd bebyggelse av hög kvalitet. Att arbeta tillsammans<br />
med <strong>Stockholm</strong>sbyggmästarna ger en mångfald av upplåtelseformer och<br />
en varierad utformning av bebyggelsen.<br />
NÄTVERKET STOCKHOLMSBYGGMÄSTARNA UTGÖRS AV:<br />
Anders Bodin Fastigheter AB, Byggnadsfirman Erik Wallin AB,<br />
Byggnadsfirman Viktor Hanson AB, Folkhem Produktion AB,<br />
Järntorget Bostad AB, Lennart Ericsson Fastigheter AB, Olov Lindgren AB,<br />
Q-gruppen AB, Reinhold Gustafsson Förvaltnings AB, Åke Sundvall AB<br />
Byggnadsfirman<br />
VIKTOR HANSON<br />
27
ANNONS<br />
SKÖN STAD<br />
Text: Per-Åke Hultberg<br />
Foto: Rosie Alm<br />
Hela denna bilaga är en annons från <strong>Stockholm</strong> stad<br />
ANNONS<br />
Spännande att vara med från början<br />
NISSE BRUNDIN bor i Hjorthagen<br />
och har tre minuter till jobbet som<br />
kökschef på Selma Deli i Norra<br />
Djurgårdsstaden, den första serviceaktören<br />
som öppnade i den<br />
nya stadsdelen.<br />
– Det är jättespännande att<br />
vara med från början. Och<br />
vi har haft väldig tur att det<br />
har gått så bra. Vi har jättetrevliga<br />
matintresserade<br />
gäster, riktiga stammisar.<br />
Så vi fungerar som en kvarterskrog<br />
där vi känner våra<br />
kunder med namn och vet precis<br />
vad de vill ha, säger Nisse<br />
Brundin som nu ser fram emot att<br />
den här delen av Norra Djurgårdsstaden<br />
ska bli färdigbyggd.<br />
– Det blir en jättefin och bra stadsdel<br />
men visst börjar man bli sugen<br />
på att det ska bli klart.<br />
■<br />
MIKAELA SUNDBERG, med lilla<br />
Axel i barnvagnen, ska ta bussen ner<br />
till stan. Hon och sambon har nu<br />
bott här i ett år efter att tidigare ha<br />
bott på Gärdet.<br />
– Det är helt fantastiskt. Det är 30<br />
minuters promenad till Stureplan,<br />
ändå så nära naturen. Vi ser kor beta<br />
från vårt fönster. Det är få bilar, breda<br />
fina gator, mycket gröna inslag<br />
och en jättebra lekpark.<br />
– Visst saknar man ännu vissa<br />
saker, lite mer liv och rörelse,<br />
och visst är det fortfarande<br />
en byggarbetsplats till en<br />
del, men samtidigt ser man<br />
ju hur bra det kommer att<br />
bli. Allt är ju nytt med blandad<br />
och bra mix ifråga om<br />
arkitektur. Det är också en<br />
bra mix av folk som flyttar hit.<br />
Många barnfamiljer, många friluftsmänniskor<br />
men också en hel<br />
del äldre som sålt sina villor. Och nu<br />
byggs det också studentbostäder så<br />
det kommer att bli jättebra. ■<br />
Vårt bidrag till<br />
<strong>Stockholm</strong>sresenärerna<br />
<strong>Stockholm</strong> växer, resenärerna blir fler och trafikläget är<br />
ansträngt. Strukton Rail rustar spåren för att förenkla<br />
resandet för alla pendlare.<br />
Som Sveriges största privata järnvägsentreprenör bygger,<br />
driver och underhåller vi järnväg åt Trafikverket och SL.<br />
I <strong>Stockholm</strong> pågår flera projekt som ger ökad kapacitet<br />
och bättre punktlighet.<br />
Vi bygger Citybanan, som sägs bli lösningen på <strong>Stockholm</strong>s<br />
tågkaos. När den är klar fördubblas spårkapaciteten<br />
i centrala <strong>Stockholm</strong>. Ett annat exempel är upprustning<br />
av tunnelbanebron i Gamla stan – en av <strong>Stockholm</strong>s<br />
mest trafikerade spårsträckor.<br />
Genom att se till att spåren håller god standard bidrar vi<br />
till att möta behoven hos en växande befolkning.<br />
Läs mer om Strukton Rail på www.strukton.se<br />
We find it before it breaks!<br />
28
ANNONS<br />
Hela denna bilaga är en annons från <strong>Stockholm</strong> stad<br />
ANNONS<br />
Fortum Värme har med sin produktion av fjärrvärme, fjärrkyla och el bidragit till att <strong>Stockholm</strong> räknas som en av världens renaste huvudstäder.<br />
Hållbara lösningar<br />
för en hållbar framtid<br />
ENERGIMARKNADEN utvecklas<br />
snabbt, nya energilösningar<br />
skapas som gynnar <strong>Stockholm</strong>s<br />
invånare. I framtiden åker vi<br />
kollektivt, återvinner material till<br />
nya produkter och spillvärme till<br />
fjärrvärmesystemet i ett kretslopp<br />
som drivs av förnybar energi.<br />
Fortum Värme tänker vara en<br />
ledande aktör i den utvecklingen<br />
med fokus på att förse <strong>Stockholm</strong>s<br />
invånare med förnybar<br />
och återvunnen energi.<br />
Det är knappast någon som ifrågasätter<br />
det faktum att Fortum<br />
Värme med sin produktion av fjärrvärme,<br />
fjärrkyla och el har bidragit till att<br />
<strong>Stockholm</strong> räknas som en av världens<br />
renaste huvudstäder. Med den nu snabba<br />
befolkningstillväxten blir det fortsatta<br />
arbetet i den riktningen allt viktigare.<br />
En helt förnybar<br />
och återvunnen värme<br />
– Få vet att över hälften av stock holmarnas<br />
fjärrvärme kommer från källor inom länet.<br />
Spillvärme från stor-stockholmarnas<br />
avloppsvatten återvinns, energi tas om<br />
hand ur brännbart avfall från<br />
länets kommuner, värme<br />
hämtas från havsvatten<br />
och biobränslen kommer<br />
från regionala källor.<br />
Idag kommer nästan<br />
90 procent av fjärrvärmen<br />
ur förnybar eller<br />
återvunnen energi. Men<br />
målet är att stockholmaren<br />
ska kunna<br />
njuta av en helt<br />
förnybar värme,<br />
och förutsättningarna är goda tack vare<br />
<strong>Stockholm</strong>s väl utbyggda fjärrvärmenät.<br />
– För vår del är omställningen till<br />
hundra procent förnybar och återvunnen<br />
fjärrvärme högprioriterat och i full gång,<br />
säger Ulf Wikström, hållbarhetschef på<br />
Fortum Värme, som ägs gemensamt av<br />
Fortum och <strong>Stockholm</strong>s stad.<br />
Nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk<br />
värmer 190 000 hushåll<br />
Fortum Värme har flera viktiga utvecklingsprojekt<br />
som ska bidra till att utveckla<br />
stadens kretslopp med stort fokus på<br />
förnybar och återvunnen energi. Ett<br />
kretslopp där småskaliga producenter av<br />
sol och vind kommer att bli allt viktigare.<br />
– Vårt nya biobränslebaserade kraftvärmeverk<br />
i Värtan, som tas i drift vid<br />
årsskiftet, är ett viktigt steg i utvecklingen<br />
av en hållbar energiförsörjning här i<br />
<strong>Stockholm</strong>. Det blir ett av världens<br />
största biobränslebaserade kraftvärmeverk<br />
som kommer att värma 190 000<br />
hushåll, påpekar Ulf Wikström.<br />
Kraftvärme är, som han förklarar, ett<br />
mycket effektivt sätt att samtidigt producera<br />
fjärrvärme och el ur samma bränsle.<br />
Faktum är att 90 procent av energin i<br />
bränslet, som i den nya anläggningen enbart<br />
består av skogsflis, kan användas.<br />
– Utöver att värma stockholmarna får<br />
vi på köpet en stabil produktion av grön<br />
el. Eftersom vi producerar vår förnybara<br />
elenergi även när det är minus tjugo grader,<br />
natt och vindstilla, kompletterar vi<br />
den växande väderberoende elenergin<br />
från vind och sol, säger Ulf Wikström.<br />
Datahallars restvärme blir en<br />
tillgång för alla<br />
”Öppen fjärrvärme” är en annan viktig<br />
del i Fortum Värmes verksamhet med fokus<br />
på hållbar energi. Med Öppen fjärrvärme<br />
tas överskottsvärmen från exempelvis<br />
livsmedelsbutiker, gallerior och<br />
datorhallar tillvara i fjärrvärmenätet.<br />
– Vi älskar begagnad energi och potentialen<br />
är stor. Överskottsvärmen i <strong>Stockholm</strong><br />
skulle räcka till att värma upp en<br />
stad stor som Norrköping, säger Ulf<br />
Wikström och lyfter speciellt fram avtalet<br />
mellan Bahnhof och Fortum Värme som<br />
tecknades på försommaren. Här är det<br />
fråga om värmeåtervinning från Bahnhofs<br />
planerade datahall ”Green Hub” i centrala<br />
Stock holm. Fortum Värme kommer att<br />
leverera kyla till Bahnhof som i sin tur<br />
säljer tillbaka överskottsvärme till fjärrvärmesystemet.<br />
– Vi ser en enorm potential i att locka<br />
internationella datahallar att etablera sig<br />
i <strong>Stockholm</strong>, och därmed också bidra till<br />
att staden får helt fossilfri fjärrvärme.<br />
<strong>Stockholm</strong>arnas sorterade hushållsavfall<br />
värmer dusch och hem<br />
Bristaverket i Märsta är ytterligare en betydelsefull<br />
del av Fortum Värmes hållbarhetsarbete.<br />
Den relativt nya anläggningen<br />
för avfallsförbränning har ett<br />
mycket viktigt syfte, utöver att ta vara på<br />
energi från avfall och vända det tillbaka<br />
till samhället i form av värme och el.<br />
– Anläggningen tar också hand om<br />
miljöfarliga ämnen, kemiska produkter<br />
och tungmetaller som här destrueras och<br />
kapslas in, ämnen som diffust finns i<br />
samhället och därmed i vårt avfall, säger<br />
Ulf Wikström och poängterar hur viktigt<br />
det är att avfall sorteras och återvinns så<br />
mycket det bara går.<br />
Sorteringen, tror Ulf, kommer att öka<br />
i takt med att vi lär oss att ta fram varor<br />
och produkter som är renare och enklare<br />
att återvinna.<br />
Bristaverket i Märsta.<br />
– På sikt förbränner vi endast det som<br />
över huvud taget inte kan återvinnas<br />
längre. Det handlar om att skapa kretslopp<br />
med minimala läckage av farliga<br />
ämnen, så att vi spar på jordens resurser.<br />
Förbränning för fjärrvärme kommer att<br />
vara en kugge i detta, men framförallt<br />
måste återvinningen av material öka.<br />
Samarbete ska ge mer biogas till<br />
stadens bussar och bilar<br />
– Jag vill till sist nämna vårt samarbete<br />
med <strong>Stockholm</strong> Vatten, om en ny<br />
anläggning för ökad utsortering av matavfall<br />
i anslutning till Fortum Värmes<br />
kraftvärmeverk i Högdalen. Matavfallet<br />
ska sedan rötas av <strong>Stockholm</strong> Vatten för<br />
produktion av biogas – ett förnybart<br />
drivmedel. Samtidigt kan näringsämnen<br />
föras tillbaka till åkern. Ambitionen är<br />
att samla in 70 procent av <strong>Stockholm</strong>s<br />
matavfall till år 2020 och därmed bidra<br />
till kretsloppet med mer biogas till stadens<br />
bussar och bilar.<br />
Anläggningen som optiskt sorterar ut<br />
de gröna påsarna från hushållen med<br />
matavfall i är en viktig del för att vi, tillsammans<br />
med staden och våra kunder<br />
ska kunna ta ett nytt stort steg mot ökat<br />
kretslopp, avslutar Ulf Wikström.<br />
– Vårt nya biobränsle baserade kraftvärmeverk i Värtan, som<br />
tas i drift vid årsskiftet, är ett viktigt steg i utvecklingen<br />
av en hållbar energiförsörjning här i <strong>Stockholm</strong>, säger<br />
Fortum Värmes hållbarhetschef Ulf Wikström.<br />
www.fortum.se<br />
29
ANNONS<br />
HÅLLBART RESANDE<br />
Text: Samuel Hultberg<br />
Foto: Rosie Alm<br />
Hela denna bilaga är en annons från <strong>Stockholm</strong> stad<br />
ANNONS<br />
Så ska <strong>Stockholm</strong> möta<br />
det ökade resandet<br />
Trycket ökar, vi blir allt fler.<br />
Men gatorna blir inte bredare<br />
än de är idag, vägarna inte<br />
fler. Så vad gör man?<br />
Satsar på kollektivtrafik,<br />
gång och cykel.<br />
<strong>Stockholm</strong>are är generellt<br />
duktiga på att resa på ett sätt<br />
som är hållbart. Trenden de<br />
senaste tio åren är att antalet<br />
cyklister och resenärer i kollektivtrafiken<br />
hela tiden ökar. När trängselskatten<br />
infördes minskade biltrafiken<br />
och har därefter varit oförändrad.<br />
– På det stora hela tycker jag att<br />
trafiksituationen i <strong>Stockholm</strong> funkar<br />
rätt bra. Vi har en kollektivtrafik som<br />
sväljer de stora massorna. Faktum är<br />
att det är få städer i världen som har<br />
ett så pass välfungerande system, säger<br />
Mattias Lundberg på <strong>Stockholm</strong>s<br />
stads trafikkontor. Men trots att han<br />
alltså gör tummen upp för hur trafiken<br />
i stora drag fungerar väntar jätteutmaningar<br />
runt hörnet.<br />
Fram till 2030 väntas <strong>Stockholm</strong>s<br />
län växa med 500 000 nya invånare,<br />
från dagens två miljoner. Det vill säga,<br />
betydligt fler ska samsas på samma<br />
yta, i trafiken och gaturummet.<br />
– Det här ställer oerhört stora krav.<br />
Vi blir fler människor, men gatorna blir<br />
inte direkt bredare än de är idag. En annan<br />
stor utmaning är miljöproblemen<br />
med den huvudsakligen fossilbränsledrivna<br />
biltrafiken. Men vi står inte och<br />
faller inför detta faktum. Tvärtom. Vi<br />
på <strong>Stockholm</strong>s stad är förberedda, planerar<br />
och satsar för framtiden i detta<br />
nu, säger Mattias Lundberg<br />
I runda tal är 100 miljarder kronor<br />
öronmärkta för att utveckla trafiksystemet<br />
i och kring <strong>Stockholm</strong>. Citybanan,<br />
Förbifart <strong>Stockholm</strong>, förlängningar av<br />
tunnelbanan och tvärbanan och Norra<br />
30<br />
”Vi har en kollektivtrafik<br />
som sväljer de stora<br />
massorna. Faktum är<br />
att det är få städer i<br />
världen med ett så pass<br />
välfungerande system.”<br />
Mattias Lundberg<br />
Huvuddragen i Framkomlighetsstrategin:<br />
■ Mer plats till bussar och cyklister,<br />
det vill säga fler reserverade körfält.<br />
En stillastående buss i en kö<br />
lockar inte någon att åka kollektivt<br />
om man har andra alternativ.<br />
■ Trafiken ska bli mer pålitlig. Du<br />
ska kunna räkna ut ungefär hur<br />
lång tid resan tar, oavsett hur du<br />
väljer att resa. Kollektivtrafiken<br />
ska komma fram lättare på sina<br />
reserverade körfält.<br />
■ Gångtrafikanterna får bättre förutsättningar.<br />
Det kan till exempel<br />
handla om mer plats för vistelse<br />
och gång, bättre belysning, bättre<br />
städning och bättre snöröjning<br />
på trottoarerna.<br />
■ Minska de negativa effekterna<br />
som trafiken kan ha på storstadslivet.<br />
För att avleda trafiken<br />
från innerstaden byggs Norra<br />
Länken och Förbifart <strong>Stockholm</strong>.<br />
Kollektivtrafiken utökas med<br />
bland annat Citybanan och förlängning<br />
av Tvärbanan. Vi ska<br />
också bygga om gatorna för att<br />
förbättra för busstrafiken, gående<br />
och cyklister.<br />
länken är de mest välkända exemplen.<br />
Men mycket talar för att de inte räcker<br />
till för att möta det ökade resandet och<br />
samtidigt upprätthålla en god livsmiljö<br />
i staden.<br />
– Det är omöjligt att bygga så<br />
mycket vägar och gator att alla alltid<br />
kan åka bil och samtidigt ha en hållbar<br />
och trivsam stad. Det som krävs<br />
är därför ett förändrat sätt att se på<br />
resande och trafik, särskilt i rusningstrafik,<br />
förklarar Mattias Lundberg.<br />
Det han beskriver är själva kärnan<br />
i <strong>Stockholm</strong> stads övergripande och<br />
långsiktiga trafikplan, den så kallade<br />
Framkomlighetsstrategin. En plan<br />
som visar hur det ökade resandet ska<br />
mötas genom att göra avvägningar<br />
och prioriteringar i det utrymme som<br />
finns. Konkret visar strategin hur stadens<br />
vägar och gator ska användas<br />
och vilka färdsätt som ska prioriteras.<br />
– Utgångspunkten är att öka de färdsätt<br />
som kan transportera flest människor<br />
på minst yta, och med minst<br />
miljö belastning. Och det är kollektivtrafik,<br />
gång och cykel. Det hållbara resandet,<br />
betonar Mattias Lundberg.<br />
Så hur ska det här förverkligas? Jo,<br />
genom att bygga om gator och skapa<br />
fler reserverade körfält ska mer plats<br />
ges till cyklister och bussar, vilket möjliggör<br />
att restider kan förkortas och bli<br />
mer pålitliga. Att förbättra belysning,<br />
städning och snöröjning ska ge gångtrafikanter<br />
bättre förutsättningar. Det<br />
här är bara några axplock av aktuella<br />
satsningar. Styrmedel av olika slag och<br />
avledning av biltrafiken från innerstaden<br />
är andra fokusområden.<br />
– Bilutrymmet är begränsat och<br />
det är svårt att bygga ut det särskilt<br />
mycket. Så är det inte på samma sätt<br />
för gång, cykel och kollektivtrafiken.<br />
Poängen handlar om att göra de hållbara<br />
resmöjligheterna så pass attraktiva<br />
att fler helt enkelt väljer bort bilen<br />
som transportmedel.<br />
Trots alla stora utmaningar är<br />
Mattias Lundberg övertygad om att<br />
staden kommer att ha ett hållbart och<br />
bra system även i framtiden. Men<br />
han understryker att det kommer att<br />
bli många trafikstörningar när gator<br />
och spår ska renoveras och nya bostäder<br />
byggas, därför är det viktigare<br />
än någonsin att ha överseende med<br />
det pågående ”renoveringsarbetet”.<br />
– Det gäller att ha tålamod. Allt kommer<br />
inte att bli bra på en gång. Men det<br />
vi gör nu lägger grunden för ett framtida<br />
<strong>Stockholm</strong>. En stad som välkomnar<br />
nya invånare med öppna armar. ■<br />
– Bilutrymmet är begränsat<br />
och det är svårt att bygga ut det<br />
särskilt mycket, men så är det inte<br />
med gång, cykel och kollektivtrafiken,<br />
säger Mattias Lundberg<br />
på <strong>Stockholm</strong>s stads trafikkontor.<br />
Tre viktiga kollektivtrafiksatsningar<br />
i <strong>Stockholm</strong><br />
■ Tunnelbanan: Är en viktig och<br />
omfattande pusselbit för hela<br />
<strong>Stockholm</strong>sregionens utveckling.<br />
Blir 19 km nya spår och tio stationer.<br />
Bland annat till Barkarby,<br />
Nacka centrum, Arenastaden och<br />
Gullmarsplan. Arbetet pågår just<br />
nu. Byggs etappvis. Klart ca<br />
2025.<br />
■ Stombussar: Trafikförvaltningen,<br />
Keolis och <strong>Stockholm</strong>s stad gör<br />
just nu en gemensam satsning<br />
för att förbättra stombussarnas<br />
framkomlighet. Målet är tillförlitligare<br />
och bättre restider.<br />
■ Citybanan: Är en sex kilometer<br />
lång pendeltågstunnel under<br />
<strong>Stockholm</strong>s innerstad, med nya<br />
stationer under T-centralen och<br />
vid Odenplan. Kommer att förbättra<br />
tillgänglighet till innerstaden<br />
samt öka kapaciteten för såväl<br />
pendel- som gods-, regionaloch<br />
fjärrtågtrafik. Väntas bli klar<br />
under 2017.
ANNONS<br />
Hela denna bilaga är en annons från <strong>Stockholm</strong> stad<br />
ANNONS<br />
Taxi – ett hållbart sätt att resa i <strong>Stockholm</strong><br />
TAXI ÄR ETT utmärkt exempel på<br />
delningsekonomi, det vill säga<br />
den snabbväxande internationella<br />
trenden som innebär olika upp -<br />
lägg för att hyra, dela eller låna<br />
saker istället för att själv äga dem.<br />
Det menar Lars Strömberg, vd<br />
för Taxi <strong>Stockholm</strong>, vars ambition<br />
är att fortsätta vara ledande i branschen<br />
vad gäller hållbar utveckling.<br />
– Jag tycker att man kan fråga sig varför<br />
stockholmare har egen bil. Tänk hur<br />
mycket de står stilla. Man kanske kör<br />
någon mil på helgerna, säger Lars<br />
Strömberg och betonar att taxi i grunden<br />
handlar om att många människor delar<br />
på en och samma bil och chaufför.<br />
– Det är ett mycket kostnadseffektivt<br />
sätt att förflytta människor i staden där<br />
vi fungerar som ett utmärkt komplement<br />
till all övrig kollektivtrafik. I synnerhet<br />
här i <strong>Stockholm</strong> där trängseln i trafiken<br />
blir allt mer uppenbar.<br />
– Skillnaden mellan oss och andra<br />
kollektiva transportsätt är vår flexibilitet,<br />
att kunna erbjuda resor vid tidpunkter,<br />
platser och situationer som resenären<br />
själv väljer och där andra lösningar<br />
har sina begränsningar.<br />
Men taxis styrka handlar givetvis inte<br />
bara om kostnadseffektivitet. Minst lika<br />
angelägen är miljöaspekten som Taxi<br />
Taxi är ett kostnadseffektivt och miljövänligt komplement till all övrig kollektivtrafik.<br />
<strong>Stockholm</strong> prioriterat i många år. En<br />
fråga som man också vet är viktig för<br />
både kunder och medarbetare.<br />
– VI HAR LÄNGE haft ett aktivt miljöarbete<br />
och ambitionen att vara fortsatt ledande<br />
i branschen vad gäller hållbar utveckling.<br />
Vi är till exempel föregångare<br />
för miljöanpassade bränslen. Beställ<br />
Taxi <strong>Stockholm</strong> så vet du att det alltid är<br />
en miljöbil. Undantaget är våra storbilar<br />
där det inte finns några passande miljöklassade<br />
bilar, annars hade vi självklart<br />
haft det, säger Lars Strömberg.<br />
Sustainable Brand Index visar att<br />
Taxi <strong>Stockholm</strong>s miljöarbete verkligen<br />
gett resultat. I undersökningen där<br />
svenska konsumenter bedömt 253 företag<br />
utifrån upplevelsen om miljöarbete<br />
och socialt ansvarstagande, rankas Taxi<br />
<strong>Stockholm</strong> som Sveriges mest hållbara<br />
taxiföretag och det för fjärde året i rad.<br />
LARS STRÖMBERG berättar att man<br />
under 2014 tog in sina första elbilar. Idag<br />
handlar det om ett tiotal, varav sju Tesla<br />
som rullar hela 40 mil på en laddning. Och<br />
efterfrågan på just elbilar bara ökar. Det<br />
stora hindret för att satsa stort är den än så<br />
länge begränsade tillgången på elstolpar.<br />
– Vi vill gärna driva på utvecklingen<br />
med elbilar inom taxibranschen men det<br />
förutsätter en välutbyggd infrastruktur<br />
för laddningsstolpar i <strong>Stockholm</strong> med<br />
omnejd, säger Lars Strömberg och lyfter<br />
fram Taxi <strong>Stockholm</strong>s vision om en helt<br />
fossilfri bilflotta.<br />
– Vår potential är 1 600 elbilar men det<br />
kräver kraftfulla åtgärder från både samhällets<br />
och marknadens sida, avslutar han.<br />
www.taxistockholm.se<br />
Ska vi ta och bygga<br />
lite studentbostäder<br />
ihop?<br />
Just nu utvecklar och bygger vi 650 hyresrätter<br />
för studenter och ungdomar i <strong>Stockholm</strong>s-<br />
<br />
samma sak?<br />
Ring Pero på 070 - 325 33 82<br />
eller Mattias på 070 - 325 33 80<br />
31
ANNONS<br />
CYKLA I STADEN<br />
Hela denna bilaga är en annons från <strong>Stockholm</strong> stad<br />
Text: Per-Åke Hultberg<br />
Foto: Rosie Alm<br />
ANNONS<br />
Lina, varför<br />
cyklar du?<br />
Lina Lundström är 36 år, bor i<br />
Aspudden och cyklar varje dag, i<br />
ur och skur, till <strong>Stockholm</strong>s universitet<br />
i Frescati där hon är doktorand<br />
i barn- och utbildningsvetenskap.<br />
– Varför jag cyklar, för att må<br />
bra helt enkelt. Det går dessutom<br />
snabbare än att åka tunnelbana,<br />
30 minuter istället för 45.<br />
Hur är det då att cykla i<br />
<strong>Stockholm</strong>?<br />
– Det är helt okej, visst kan<br />
man önska mer men det blir hela<br />
tiden bättre och bättre förutsättningar.<br />
Det jag framförallt skulle<br />
önska vore bättre och mer dynamiska<br />
trafikanter. Att cyklister,<br />
fotgängare och bilister skulle bete<br />
sig trevligare och mer empatiskt<br />
mot varandra. Nu är det så aggressivt,<br />
cyklister mot bilister och<br />
vice versa. Många blir så arga.<br />
Pye Seaton, projektledare på <strong>Stockholm</strong>s stads trafikkontor.<br />
En del säger att cykla i<br />
<strong>Stockholm</strong> gör man med livet<br />
som insats, vad säger du?<br />
– Om man cyklar i city så gäller<br />
det att ta det lugnt. Det är alla<br />
de som har så bråttom som gör<br />
att det kan vara farligt, det gäller<br />
alla, både fotgängare, cyklister<br />
och bilister. Om alla tog det lite<br />
lugnare, vore lite mer empatiska<br />
och trevliga mot varandra så<br />
skulle allt bli så mycket bättre.<br />
Ökad befolkning gör att man<br />
från stadens sida vill uppmuntra<br />
fler att cykla, vad är receptet<br />
tror du?<br />
– För att fler ska cykla behöver<br />
det kännas roligt, tryggt och<br />
enkelt. Då kan vi alla tänka: hur<br />
är vi mot varandra i trafiken så<br />
att fler lämnar bilen hemma och<br />
tar cykeln istället? Om fler ska<br />
cykla behövs också ännu bättre<br />
förutsättningar: bättre cykelbanor<br />
och mer empatiska trafikanter,<br />
cyklister, gångare och bilister. ■<br />
Tre anledningar<br />
att cykla:<br />
■ Smidighet. Cykeln tar liten<br />
plats vilket innebär mindre<br />
trängsel i trafiken.<br />
■ Miljön. Cykeln ger inga luftföroreningar<br />
och inget buller.<br />
■ Hälsoeffekten. Att cykla ger<br />
motion och bättre hälsa.<br />
Läs mer om satsningen på<br />
cykling på:<br />
stockholm.se/cykla och<br />
stockholm.se/cykelprojekt<br />
32<br />
Välj cykeln<br />
– för bättre framkomlighet, miljö och hälsa<br />
Det hållbara resandet<br />
ska öka. En viktig pusselbit<br />
är cykeln. För att fler<br />
ska kunna cykla enkelt<br />
och säkert i <strong>Stockholm</strong>strafiken<br />
investeras därför<br />
en miljard kronor<br />
fram till 2018.<br />
Cykeltrafiken ökar kraftigt<br />
i <strong>Stockholm</strong>. Så har trenden<br />
varit under många år.<br />
Under högsäsong passerar<br />
omkring 12 000 cyklister Slussen<br />
varje dag. Idag finns det 211 mil<br />
gång- och cykelbanor i staden. <strong>Stockholm</strong><br />
börjar alltså allt mer ta formen<br />
av en riktig cykelstad. Men förutsättningarna<br />
att cykla kan fortfarande<br />
bli betydligt bättre. Därför tar<br />
<strong>Stockholm</strong>s stad ett helhetsgrepp<br />
för att göra det både enklare och<br />
säkrare att cykla.<br />
– Vi vill att fler ska börja cykla.<br />
Vi vill att fler ska välja att cykla<br />
större delar av året och längre<br />
sträckor. Målet är att 15 procent av<br />
alla resor i rusningstrafik ska ske<br />
med cykel år 2030. Det är en ambitiös<br />
satsning. Men fullt möjlig, säger<br />
Pye Seaton, projektledare på<br />
<strong>Stockholm</strong>s stads trafikkontor.<br />
De senaste åren har nya cykelbanor<br />
och cykelstråk tillkommit i<br />
<strong>Stockholm</strong> och arbetet med att bygga<br />
ut cykelvägnätet har inte avtagit.<br />
Staden har ett stort cykelvägnät som<br />
delvis byggdes under en tid då cykel<br />
inte stod i fokus som den gör nu.<br />
– Det innebär att vi måste bygga<br />
om, bygga ihop och bygga nytt eftersom<br />
vi är många som ska samsas<br />
om samma yta. Det handlar mycket<br />
om att disponera befintligt utrymme<br />
på bästa sätt.<br />
Under 2015 har korsningen S:t<br />
Eriksgatan/Fleminggatan byggts om<br />
för att förbättra framkomligheten och<br />
trafiksäkerheten, främst för cyklister.<br />
Cykelstråket längs Södertäljevägen<br />
har fått en rakare sträckning genom<br />
en ny cykelbro över Korpmossevägen.<br />
Arbetet har inletts för att bredda cykelbanan<br />
längs Norr Mälarstrand.<br />
Framöver väntar många fler förbättringar<br />
i cykelvägnätet.<br />
– Men <strong>Stockholm</strong>s cykelsatsning<br />
handlar inte bara om planering och<br />
ombyggnation av cykelvägnätet.<br />
Möjligheterna att cykla ska förbättras<br />
på flera olika plan, berättar Pye<br />
Seaton. Hon understryker även vikten<br />
av att förbättra drift och underhåll.<br />
En kort titt i backspegeln vittnar<br />
om tydliga serviceåtgärder. Förra<br />
året byggdes 3 000 nya cykelparkeringar.<br />
Omkring 2 000 nya tillkommer<br />
i år. Det finns dessutom 19 cykelpumpstationer<br />
och 140 lånecykelstationer<br />
runt om i <strong>Stockholm</strong>.<br />
Skyltar för vägvisning har också<br />
förbättrats längs cykelvägnätet.<br />
Staden ger ut en cykelkarta gratis<br />
och du kan planera din resväg på<br />
cykel genom trafiken.nu.<br />
– Förutsättningarna att cykla blir<br />
allt bättre, även möjligheterna att<br />
cykla under vinterhalvåret, vilket är<br />
ett prioriterat område, säger Pye<br />
Seaton.<br />
Sedan 2012 har vintercyklismen<br />
ökat med hela 30 procent. En förklaring<br />
är stadens satsning på vinterunderhåll.<br />
Sopsaltningsmetoden innebär<br />
att en maskin borstar bort snö<br />
Cykling i <strong>Stockholm</strong><br />
Cykling i siffror:<br />
■ 15 procent av alla resor i högtrafik<br />
ska ske med cykel år 2030.<br />
■ Ca 12 000 cyklister passerar<br />
dagligen Slussen under högsäsong.<br />
■ Med 30 procent har vintercyklingen<br />
ökat sen 2012.<br />
■ Medelsträckan är 7-9 km för den<br />
som cyklar till <strong>Stockholm</strong>s innerstad.<br />
■ I september cyklar man mest.<br />
och samtidigt sprider en saltlösning.<br />
– Denna insats håller utvalda<br />
prioriterade cykelstråk fria från snö<br />
och is. Arbetet omfattar lövsopning,<br />
halkbekämpning och snöröjning.<br />
Med denna metod kan vi tidigt under<br />
hösten sopa bort löv och minska<br />
risken för olyckor med lövhalka.<br />
När våren kommer kan vi också<br />
minska risken för cyklister att åka<br />
omkull i rullgruset, som är en annan<br />
stor olycksfaktor.<br />
– För att öka året-runt-cyklandet<br />
är det här arbetet jätteviktigt. Nu till<br />
vintern kommer därför fler stråk att<br />
hållas fina och fria från snö och is så<br />
det blir ännu mer attraktivt med vintercykling,<br />
avslutar Pye Seaton. ■<br />
■ Det finns 140 stationer där du<br />
kan låna en cykel. Även 19<br />
pumpstationer.<br />
■ <strong>Stockholm</strong> har 211 mil gångoch<br />
cykelvägar.<br />
■ 120 kilometer cykelbana<br />
sopsaltas.
ANNONS<br />
Hela denna bilaga är en annons från <strong>Stockholm</strong> stad<br />
ANNONS<br />
Stad och hamn<br />
växer sida vid sida<br />
DE STORA FÖRÄNDRINGAR SOM STOCKHOLMS HAMNAR<br />
nu genomför bidrar i högsta grad till att lösa de utmaningar som<br />
staden står inför som följd av den snabba tillväxten. Nya hamnar<br />
byggs för att trygga effektiv varuförsörjning och för att utveckla<br />
den snabbt växande turistnäringen. Samtidigt växer nya bostäder<br />
och kontor fram i de gamla hamnområdena.<br />
– Vår planering bygger på att<br />
<strong>Stockholm</strong> växer samtidigt som vi<br />
måste utveckla ny modern hamnkapacitet<br />
för att möta dagens krav där fartygen blir<br />
större och större. Det gör att flera gamla<br />
hamnar blir för trånga, säger Johan Castwall,<br />
vd för <strong>Stockholm</strong>s Hamnar.<br />
Det innebär att vissa hamnar avvecklas<br />
medan andra utvecklas och en helt ny tillkommer.<br />
Den mest påtagliga förändringen<br />
i <strong>Stockholm</strong> sker i de hamnområden där<br />
den fortsatta exploateringen av Norra Djurgårdsstaden<br />
ska äga rum. Det vill säga i<br />
Värtahamnen, Frihamnen och Loudden.<br />
– Vi är en viktig del i bostadsbyggandet.<br />
Det handlar om flera tusen bostäder.<br />
Just nu bygger vi om Värtahamnen som<br />
kommer att vara klar nästa år. Därmed<br />
flyttas den befintliga färje- och kryssningstrafiken<br />
längre ut med nya kajlägen<br />
och ny terminal. Det gamla hamnläget<br />
kommer på så sätt att ge plats åt<br />
nya stadsmiljöer med bostäder, kontor<br />
och handel, förtydligar Johan Castwall.<br />
PARALLELLT PÅGÅR förberedelser för<br />
att avveckla och flytta verksamheterna<br />
vid Frihamnen och Loudden, det vill säga<br />
containerhantering och oljeverksamhet.<br />
– Vi måste följa med i utvecklingen<br />
för att kunna ta emot riktigt stora fartyg<br />
som klarar större volymer. Sjöfart är<br />
det absolut mest klimatsmarta transportalternativet.<br />
Vi behöver helt enkelt större,<br />
djupare och effektivare hamnar med<br />
kort och snabb insegling. Det handlar i<br />
grunden om effektiv, hållbar varuförsörjning<br />
och att utveckla den viktiga turistnäringen<br />
i en starkt växande region, betonar<br />
Johan Castwall.<br />
DÄRFÖR GÖRS NU en rejäl utbyggnad<br />
av Kapellskärs hamn. Men den största<br />
satsningen återstår, det efterlängtade bygget<br />
av en ny internationell godshamn,<br />
<strong>Stockholm</strong> Norvik, utanför Nynäshamn.<br />
Just nu pågår tillståndsprövning.<br />
– Vi hoppas att komma igång under<br />
nästa år. Då kan den nya hamnanläggningen<br />
vara klar att ta över containerhanteringen<br />
från Frihamnen 2019. Att containerterminalen<br />
stängs ner är en förutsättning<br />
för att Norra Djurgårds staden i sin helhet<br />
ska kunna byggas.<br />
Värtahamnen byggs nu om för att vara<br />
klar nästa år. Då flyttar den befintliga<br />
färje- och kryssningstrafiken till den nya<br />
Värtapiren, som byggts ut med 85 000<br />
kvadratmeter. Den gamla hamnen<br />
kommer på så sätt att ge plats åt nya<br />
stadsmiljöer med bostäder, kontor och<br />
handel.<br />
VI BYGGER<br />
DITT NYA DRÖMHEM<br />
BYT UPP DIG I HÖST<br />
Från gammalt till nytt. Från litet till stort. Från vädringsbalkong<br />
till terrass. Från trångt till luftigt. Från långt bort till<br />
nära. Från mörkt till ljust. Från asfalt till grönska. Från avgaser<br />
till havsbris. Från badhus till strand. Från instängt till utsikt.<br />
Från ovänligt till barnvänligt. Från plastmatta till ekparkett.<br />
Från slitet till modernt.<br />
Just nu visar vi stolt upp våra bostadsprojekt här:<br />
LILJEHOLMEN Lägenheter med toppläge och vid utsikt<br />
SKÖNDAL Villor och kedjehus med city inom räckhåll<br />
SOLNA Ljusa ytsmarta takvåningar i charmiga Råsunda<br />
TYRESÖ STRAND Havsnära radhus precis vid Erstaviken<br />
TÄBY NÄSBYPARK Lägenheter med fritt läge över parken<br />
UPPSALA Radhus med sjönära drömläge i Vårdsätra<br />
@besqab @besqab_ab<br />
33
ANNONS<br />
BEVARAD STAD<br />
Text: Per-Åke Hultberg<br />
Foto: Rosie Alm<br />
Hela denna bilaga är en annons från <strong>Stockholm</strong> stad<br />
ANNONS<br />
Stadsantikvarien Ann-Charlotte Backlund:<br />
”Det är viktigt att känna<br />
– Jag har arbetat med<br />
kulturhistoriska miljöer<br />
under hela mitt yrkesliv<br />
sedan början på 80-talet.<br />
Det är jättespännande,<br />
utan tvekan ett av de roligaste<br />
jobben man kan<br />
tänka sig, säger Ann-<br />
Charlotte Backlund.<br />
Som stadsantikvarie är hon<br />
också chef för Stadsmuseet,<br />
den institution inom staden<br />
som har som uppgift att identifiera<br />
och slå vakt om <strong>Stockholm</strong>s<br />
kulturhistoriskt värdefulla byggnader.<br />
Har <strong>Stockholm</strong> generellt varit<br />
bra på att värna värdefulla byggnadsmiljöer?<br />
– Ja, det tycker jag. Vi har en lång<br />
tradition på det området och är faktiskt<br />
en av de städer i världen som<br />
var tidigast ute att inventera och bevara<br />
värdefull bebyggelse. En modell<br />
togs fram redan under tidigt<br />
1900-tal. Och det handlar inte bara<br />
om monumentalbyggnader. Vi har<br />
varit duktiga på att ta hand om vardagsbebyggelsen<br />
som generellt är<br />
väldigt väl bevarad i <strong>Stockholm</strong>.<br />
Gamla stan är helt unik. Vi har även<br />
inventerat och tagit ställning till det<br />
kulturhistoriska värdet i alla flerfamiljshus<br />
byggda före 1990.<br />
Cirka 800 byggnader har ni bedömt<br />
ha mycket stort kulturhistoriskt värde,<br />
så kallade blåmärkta byggnader.<br />
Hur går ni vidare så att er bedömning<br />
verkligen tas till vara?<br />
– Först och främst måste stadsbyggnadsnämnden<br />
ta hänsyn till vår<br />
bedömning innan beslut kan tas i<br />
byggärenden. Även de privata fastighetsägarna<br />
får del av vår bedömning<br />
och kan sedan använda<br />
den som kunskapsunderlag<br />
i sin fortsatta planering.<br />
Även om byggnaderna inte<br />
är skyddade rent formellt<br />
så är den kulturhistoriska<br />
värderingen ett kunskapsunderlag<br />
för bygglov och planer.<br />
Rent allmänt kan<br />
man säga att det<br />
finns stor förståelse<br />
för de här frågorna,<br />
samtidigt en hel del<br />
okunskap. Därför jobbar<br />
vi mycket med<br />
information och kommunikation<br />
med fastighetsägarna.<br />
Varför är bevarandearbetet<br />
så<br />
viktigt i staden?<br />
– Därför att det<br />
är viktigt att känna<br />
igen sig i sin stad.<br />
Förändringar ska<br />
alltså inte vara större<br />
och mer omfattande<br />
än att man känner<br />
igen sig. Att till exempel<br />
titta på ett foto taget för<br />
34<br />
hundra år sedan och ändå känna igen<br />
de byggnader och miljöer man ser är<br />
något som alla gillar. På ett djupare<br />
plan är det viktigt att veta hur man<br />
byggde hus förr, hur byggprocesserna<br />
såg ut och hur själva hantverket<br />
gick till.<br />
Som stadsantikvarie med uppgift att<br />
bevara, hur ser du på förändring?<br />
– Förändring är kulturhistoria. Det<br />
vill säga, det vi skapar idag är framtidens<br />
kulturhistoria. Så en stad ska<br />
vara föränderlig. Vårt arbete handlar<br />
mer om förändringstakt och kvalitet.<br />
Jag är absolut inte emot förändring<br />
om nu någon skulle tro det, tvärtom.<br />
Ta till exempel hela cityomvandlingen<br />
på 60-talet. Oavsett vad man tycker<br />
om att hela kvarter jämnades med<br />
marken så har vi nu istället fått nya<br />
kulturhistoriska värden med hög kvalitet<br />
i byggandet. Ytterst handlar det<br />
om att förstå hur människor levt och<br />
tänkt genom tiderna och då är det ju<br />
husen som står kvar som är det enda<br />
fysiska uttrycket och beviset och därför<br />
ofta värda att bevara.<br />
– Samtidigt måste man vara medveten<br />
om att det finns så många aspekter<br />
på det här med bevarande,<br />
med ständigt nya krav, inte minst<br />
miljömässiga. Att bevara handlar<br />
alltså också om långsiktig resurshushållning.<br />
– Men det är viktigt att göra avvägningar,<br />
vad är möjligt och vad är<br />
extra intressant? Ibland handlar det<br />
om hela huset, ibland fasaden, ibland<br />
bara en del av huset, till exempel en<br />
oinredd vind från 1700-talet. Det<br />
gäller alltså att ta tillvara på det speciella<br />
och i övrigt göra nödvändiga<br />
förändringar. Oftast går det dessutom<br />
bra att föra in moderna funktioner<br />
i en äldre byggnad. Nu när vi till<br />
exempel står inför en stor renovering<br />
av Stadsmuseet vid<br />
Slussen tittar vi på hur man<br />
kan få in ett bra klimat i en<br />
byggnad från 1600-talet. Det<br />
kräver både komplicerade utredningar<br />
och viktiga<br />
avvägningar,<br />
avslutar<br />
Ann-Charlotte<br />
Back lund. ■<br />
”<br />
Det vi skapar idag<br />
är framtidens kulturhistoria..”<br />
Ann-Charlotte Backlund,<br />
stadsantikvarie.
ANNONS<br />
Hela denna bilaga är en annons från <strong>Stockholm</strong> stad<br />
ANNONS<br />
igen sin stad”<br />
Mina<br />
favoritbyggnader<br />
i <strong>Stockholm</strong><br />
Kulturhuset och<br />
Riddarhuset. Det senare är<br />
en väldigt vacker tegelbyggnad<br />
i en stil som finns<br />
på olika platser i norra<br />
Europa, till exempel<br />
Köpenhamn och<br />
Holland.<br />
Ett vårdprogram har tagits fram för att skydda <strong>Stockholm</strong>s kulturhistoriskt<br />
mest värdefulla byggnader. Först ut att skyddas formellt i detaljplanen är<br />
Börshuset i Gamla Stan.<br />
Så ska blåmärkta<br />
byggnader skyddas<br />
– Att bygga är viktigt, lika<br />
viktigt är det att bevara.<br />
Frågan är vad vi ska lämna<br />
för avtryck efter oss<br />
och då gäller det naturligtvis<br />
att gå varsamt<br />
fram med den äldre bebyggelsen.<br />
Det säger Pontus Werlinder,<br />
utvecklingsavdelningen på<br />
fastighetskontoret, den enhet<br />
inom staden som ansvarar<br />
för bevarandefrågor för den bebyggelse<br />
som staden äger. Bland de intressanta<br />
byggnader och bebyggelsemiljöer<br />
som staden äger, ingår<br />
Stadsbiblioteket, Östermalms saluhall,<br />
Börshuset i Gamla stan och Stadsmuseet.<br />
Ofta talas det om K-märkta hus<br />
men det är ett begrepp utan vare sig<br />
formell eller juridisk innebörd. I<br />
<strong>Stockholm</strong> ska man istället leta efter<br />
de blåmärkta husen, det vill säga<br />
byggnader som pekats ut som synnerligen<br />
kulturhistoriskt värdefulla. I<br />
<strong>Stockholm</strong>s stad är det Stadsmuseet<br />
som sedan många år tillbaka har det<br />
uppdraget. Cirka 800 byggnader i<br />
<strong>Stockholm</strong> är idag blåmärkta, varav<br />
staden äger ett 100-tal.<br />
För att säkra att stadens kulturhistoriskt<br />
mest värdefulla byggnader<br />
förvaltas och underhålls på bästa sätt<br />
har vårdprogram tagits fram som<br />
innebär ett förstärkt skydd för dessa<br />
byggnader.<br />
– Konkret handlar det om en noggrann<br />
byggnadsinventering, rum för<br />
rum, i både bild och text. Ett dokument<br />
som sedan fungerar som underlag<br />
vid löpande förvaltning och underhåll<br />
och dessutom vid framtida<br />
renoveringar, då det ju är oerhört<br />
viktigt att känna till de värden som<br />
bör skyddas, säger Pontus Werlinder.<br />
Det kan handla om allt från val<br />
av material som stämmer med ursprungliga<br />
byggnadstekniker till hur<br />
man ska gå till väga för att möta nutida<br />
krav, till exempel energi- och<br />
miljömål. Nyinstallation av hiss eller<br />
andra moderna funktioner, hur<br />
ska det göras utan att värdet på<br />
byggnaden minskas? Det kan också<br />
handla om att återställa en byggnad<br />
i ursprungligt skick.<br />
Vårdprogrammen som fastighetskontoret<br />
tagit fram i samarbete med<br />
Stadsmuseet och Länsstyrelsen, har<br />
nu testats under ett par år på ett tiotal<br />
byggnader och visat sig fungera<br />
mycket bra, anser Pontus Werlinder.<br />
– Förvaltningen av de byggnader<br />
som genomgått processen har både<br />
förenklats och kvalitetsäkrats. Nästa<br />
steg är att de byggnader som fått<br />
vårdprogram också ska skyddas formellt<br />
i detaljplanen. Först ut är<br />
Börshuset.<br />
■<br />
Fastighetskontorets...<br />
... vårdprogram hittar du i sin helhet<br />
på stockholm.se/hallbarafastigheter.<br />
Mer information om<br />
Stadsmuseets kulturhistoriska klassificeringssystem<br />
finns på hemsidan<br />
stadsmuseet.stockholm.se<br />
Blå, gröna och gula hus<br />
Stadsmuseets tre klassificeringar<br />
■ Blått är den högsta klassen och omfattar synnerligen kulturhistoriskt värdefull<br />
bebyggelse som motsvarar fordringarna för byggnadsminnen i kulturminneslagen.<br />
■ Grön klassning innebär också ett högt kulturhistoriskt värde och betyder<br />
att bebyggelsen är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig<br />
eller konstnärlig synpunkt.<br />
Stadsantikvarien Ann-Charlotte<br />
Backlund är också chef för<br />
Stadsmuseet, den institution<br />
inom staden som har som uppgift<br />
att identifiera och slå vakt<br />
om <strong>Stockholm</strong>s kulturhistoriskt<br />
värdefulla byggnader.<br />
■ Gult är den tredje nivån som används vid klassificering. Gult innebär att<br />
bebyggelsen har positiv betydelse för stadsbilden och/eller har ett visst<br />
kulturhistoriskt värde. Fastighet markerad med grått går inte att hänföra<br />
till någon av ovanstående kategorier. Det finns även fastigheter som är<br />
markerade med streck vilket betyder att de ännu inte är klassificerade, alternativ<br />
att fastigheten är obebyggd. Fastigheter som inte är klassificerade<br />
kan ha stora kulturhistoriska värden, även om Stadsmuseet ännu inte tagit<br />
ställning till dessa värden.<br />
■<br />
35
ANNONS<br />
HÅLLPLATS<br />
Bild: Kristine Jensen Tegnestue<br />
Hela denna bilaga är en annons från <strong>Stockholm</strong> stad<br />
ANNONS<br />
Järva utvecklas med<br />
ny begravningsplats<br />
Det händer mycket i områdena<br />
runt Järvafältet<br />
och stadsdelar som<br />
Rinkeby öppnas upp mot<br />
fältet genom till exempel<br />
Rinkebyterassen. Men<br />
även själva Järvafältet<br />
utvecklas och förädlas. En<br />
del i detta är en begravningsplats<br />
för upp mot<br />
20 000 gravar.<br />
En ökad befolkning i <strong>Stockholm</strong><br />
gör att behovet av fler gravplatser<br />
ökar. Det finns framför<br />
allt en brist på gravmark i<br />
Nordvästra <strong>Stockholm</strong>. Tanken är att<br />
en ny begravningsplats i sydvästra<br />
hörnet av Järvafältet ska bli en lika<br />
viktig del i staden som Skogs kyrkogården<br />
i södra <strong>Stockholm</strong> blivit.<br />
På Järva begravningsplats kan en<br />
integration mellan forntid, nutid och<br />
framtid uppnås. Här är ett område<br />
med gravar från vikingatid och medeltid<br />
som tillsammans med nya gravskick<br />
skapar integration i tid och rum,<br />
mellan gammalt och nytt samt mellan<br />
olika kulturyttringar och traditioner.<br />
Läs mer om Järva begravningsplats på<br />
stockholm.se/jarva-begravningsplats<br />
Begravningsplatsen ska ge utrymme<br />
för en mångfald av olika gravtyper,<br />
både kistgravar, minneslunder<br />
och två ceremonibyggnader. Platsen<br />
ska vara en stämningsfull och rofylld<br />
plats för besökaren. Redan idag har<br />
platsen stora kultur- och naturvärden<br />
och ambitionen är att begravningsplatsen<br />
ska förstärka och utveckla<br />
detta ytterligare till en än mer vacker,<br />
trygg och tillgänglig miljö.<br />
Att bygga en begravningsplats är en<br />
lång process som löper över flera decennier<br />
eftersom att en begravningsplats<br />
ofta byggs ut i flera etapper. Planen är<br />
att de första gravsättningarna ska kunna<br />
göras under 2017 eller 2018. ■<br />
Staden växer med<br />
utbyggd tunnelbana<br />
I slutet av 2013 presenterades<br />
planerna på utbyggd<br />
tunnelbana i<br />
<strong>Stockholm</strong>sregionen.<br />
Sammanlagt ska tio nya<br />
stationer och 19 kilometer<br />
ny tunnelbana byggas.<br />
Det är <strong>Stockholm</strong>s läns<br />
landsting, som är ansvariga<br />
för att bygga ut tunnelbanan,<br />
och <strong>Stockholm</strong>s<br />
stad är ansvariga att bygga<br />
nya bostäder längs de<br />
nya linjerna.<br />
Ny tunnelbana behövs eftersom att<br />
<strong>Stockholm</strong> växer kraftigt. Befolkningen<br />
i <strong>Stockholm</strong>s län växer med 35 000-<br />
40 000 personer per år och väntas ha<br />
36<br />
2,6 miljoner invånare 2030. Här finns<br />
en tredjedel av landets arbetsmarknad<br />
och här skapas en tredjedel av<br />
landets ekonomiska tillväxt. Utbyggd<br />
kollektivtrafik behövs för att regionen<br />
ska kunna fortsätta att växa även<br />
i framtiden. Ny tunnelbana är en viktig<br />
del i detta.<br />
Utbyggnaden görs också för att<br />
det ska bli möjligt att bygga ett stort<br />
antal nya bostäder i regionen. Inom<br />
<strong>Stockholm</strong>s stad beräknas det bli<br />
cirka 46 000 nya bostäder i samband<br />
med att tunnelbanan byggs ut.<br />
Samman lagt i <strong>Stockholm</strong>s stad, Solna<br />
stad, Järfälla kommun och Nacka<br />
kommun ska 78 000 nya bostäder byggas<br />
i anslutning till tunnelbanan. ■<br />
Utbyggd tunnelbana är viktigt för att<br />
<strong>Stockholm</strong>s regionen ska kunna fortsätta växa.<br />
Foto: iStockphoto<br />
Fyra nya tunnelbanesträckningar<br />
Enligt överenskommelsen ska<br />
fyra olika utbyggnader av<br />
tunnelbanan göras:<br />
■ Tunnelbanan byggs ut från<br />
Odenplan till Hagastaden<br />
och vidare till Arenastaden.<br />
Den beräknas vara klar<br />
2022.<br />
■ Tunnelbanan byggs ut från<br />
Kungsträdgården, med<br />
stationer vid Sofia och<br />
Gullmarsplan, med fortsättning<br />
söderut till den gröna<br />
Hagsätragrenen och en ny<br />
station i Slakthusområdet.<br />
■ Tunnelbanan byggs ut från<br />
Kungsträdgården, med stationer<br />
vid Sofia, Hammarby<br />
kanal, Sickla, Järla och<br />
Nacka centrum. Sträckan<br />
mellan Kungsträdgården<br />
och Sofia är gemensam<br />
med den sträckning som<br />
går till Gullmarsplan.<br />
Sträckningen beräknas<br />
vara klar cirka 2025.<br />
■ Tunnelbanan byggs ut från<br />
Akalla med stationer vid<br />
Barkarbystaden och<br />
Barkarby station.<br />
Sträckningen beräknas<br />
vara klar cirka 2021.<br />
Sammanlagt blir det tio nya<br />
stationer och 19 kilometer ny<br />
tunnelbana. Utbyggnaden<br />
beräknas börja nästa år.<br />
Mer info om nya tunnelbanan:<br />
sll.se/nyatunnelbanan
ANNONS<br />
Hela denna bilaga är en annons från <strong>Stockholm</strong> stad<br />
ANNONS<br />
Vi skapar era<br />
framtida lokaler<br />
Klövern är Sveriges näst största fastighetsbolag sett till ytan med nästan 3 000 000 m 2 . Kanske är<br />
vi störst när det gäller att skapa och tillvarata framtidslägen i <strong>Stockholm</strong> och starka regionstäder.<br />
Elite Hotels och Länsstyrelsen i Uppsala, Tele2 i Kista och Linköpings Universitet i Norrköping är<br />
bara några exempel på projekt vi ligger bakom. Hur vill du att dina lokaler ska vara?<br />
Fastighetsbolaget med mer närhet och engagemang<br />
klovern.se | info@klovern.se<br />
37
ANNONS<br />
FRITID & FRAMTID<br />
Text: Samuel Hultberg<br />
Foto: iStockphoto<br />
Hela denna bilaga är en annons från <strong>Stockholm</strong> stad<br />
ANNONS<br />
Stora idrottsinvesteringar<br />
på gång<br />
Det råder brist på idrottsanläggningar<br />
i <strong>Stockholm</strong>.<br />
Men hjälpen är på väg.<br />
<strong>Stockholm</strong>s stad lägger<br />
stora resurser på att möta<br />
det växande behovet. Det<br />
handlar både om att rusta<br />
upp och att bygga nytt.<br />
Genom att möta behovet<br />
av nya anläggningar är<br />
målsättningen att få fler<br />
stockholmare i fysisk aktivitet,<br />
och då särskilt de prioriterade<br />
målgrupperna unga tjejer, personer<br />
med funktionsnedsättning och socioekonomiskt<br />
utsatta grupper.<br />
Det säger Sophie Dahlberg, projektledare<br />
på idrottsförvaltningen i<br />
<strong>Stockholm</strong>s stad, som precis tagit<br />
fram en investeringsplan för att möta<br />
det långsiktiga behovet av nya<br />
idrottsanläggningar. Behoven utgår<br />
från den växande befolkningen, planerad<br />
bostadsbebyggelse, nuvarande<br />
utbud av idrottsanläggningar, idrottsrörelsens<br />
behov och stockholmarnas<br />
önskemål om idrottsanläggningar.<br />
Investeringsplanen pekar på sju<br />
olika strategier. Att bygga nya anläggningar<br />
i stadsutvecklingsområden<br />
och underförsedda bostadsområden,<br />
att utveckla befintliga anläggningar<br />
till starkare mötesplatser och<br />
att skapa fler idrottscentrum är några<br />
konkreta exempel.<br />
– Investeringsplanen tar ett helhetsgrepp<br />
kring idrotten. En ny och<br />
viktig strategi är att öka samverkan<br />
mellan idrottsförvaltningen och utbildningsförvaltningen.<br />
Det innebär<br />
att pröva om en fullstor idrottshall<br />
eller konstgräsplan kan byggas vid<br />
byggnation av nya F-9 skolor, säger<br />
Investeringsplanen för satsningar på nya idrottsanläggningar pekar ut fullstora idrottshallar och konstgräsplaner<br />
som de främsta behoven.<br />
Sophie Dahlberg.<br />
– Det fungerar på liknande sätt<br />
kring nya stadsutvecklingsprojekt.<br />
Exempelvis Hagastaden där vi för<br />
diskussion om en ny idrottshall med<br />
en extern aktör.<br />
I ett första skede tar investeringsplanen<br />
sikte på år 2022. De främsta<br />
behoven gäller nya fullstora idrottshallar<br />
och konstgräsplaner. Men självklart<br />
kommer satsningar även på simhallar,<br />
ishallar, friidrottsanläggningar<br />
och andra typer av idrottsanläggningar,<br />
understryker Sophie Dahlberg.<br />
Fastighetskontoret och idrottsförvaltningen<br />
driver en mängd idrottsanläggningsprojekt.<br />
Här är ett litet<br />
axplock av kommande satsningar:<br />
• 4 konstgräsplaner i Olovslund i<br />
Bromma, Långholmen, Axelsberg<br />
i Hägersten och Gärdesskolan.<br />
• 7 fullstora idrottshallar i Bromma,<br />
Hjorthagen, Kristineberg, Kämpetorp<br />
i Älvsjö, Järva, Västberga och<br />
Rödabergsskolan i Vasastan.<br />
De totala anläggningsbehoven<br />
fram till 2022:<br />
■ 20 konstgräsplaner.<br />
■ 18 fullstora idrottshallar.<br />
■ 4 simhallar.<br />
■ 3 ishallar.<br />
■ 4 friidrottshallar.<br />
■<br />
– Målsättningen med nya<br />
idrottsanläggningar är att få fler<br />
stockholmare i fysisk aktivitet,<br />
säger Sophie Dahlberg, projektledare<br />
på idrottsförvaltningen.<br />
Foto: Rosie Alm<br />
Här byggs nya skolor<br />
När <strong>Stockholm</strong> växer med<br />
fler bostäder och invånare<br />
ökar också antalet barn<br />
och ungdomar i stadens<br />
skolor. Fram till 2030 beräknas<br />
27 000 fler elever<br />
gå i grundskolan i staden.<br />
Då behövs många nya<br />
skolor.<br />
När helt nya stadsdelar som<br />
Norra Djurgårdsstaden eller<br />
Årstafältet tar form är<br />
det inte bara nya bostäder<br />
och vägar som behöver byggas. När<br />
nya invånare kommer till staden innebär<br />
det också att fler behöver en förskoleplats<br />
eller gå i skolan. De prognoser<br />
som finns idag visar på ungefär 27 000<br />
fler elever i grundskolan 2030 jämfört<br />
med idag. Går vi tio år längre fram i tiden<br />
är det 37 000 fler elever än idag.<br />
Det här ställer givetvis stora krav på att<br />
fler skolor byggs och att befintliga kan<br />
användas på ett ännu bättre sätt.<br />
38<br />
Men att bygga nya skolor är i<br />
många fall mer komplext än att bygga<br />
bostäder. Skolor behöver speciallokaler<br />
som idrottshallar, slöjdsalar,<br />
stora kök och matsalar. Det här gör<br />
att det krävs extra planering i ett tidigt<br />
skede för att planera in skolor<br />
när staden växer.<br />
– När <strong>Stockholm</strong> växer är det stad<br />
vi ska bygga där service och verksamheter<br />
som förskolor och skolor<br />
ska finnas där människor bor och lever.<br />
Därför är det viktigt att ha kunskap<br />
och förståelse för hur befolkningen<br />
förändras i ett område och<br />
vilka som förväntas flytta in när staden<br />
bygger hela nya områden, säger<br />
Anders Carstorp, biträdande stadsdirektör<br />
i <strong>Stockholm</strong>s stad.<br />
För att klara ökningen byggs nya<br />
skolor samtidigt som befintliga rustas<br />
upp och byggs ut. Under förra<br />
året invigdes flera nya eller helt ombyggda<br />
skolor samtidigt som än fler<br />
byggen pågår eller planeras. Ett exempel<br />
är den stora utbyggnaden av<br />
Kungsholmens grundskola. Till höstterminen<br />
2016 är det tänkt att över<br />
6 000 kvadratmeter ny skola ska stå<br />
klar med plats för upp till 1 000<br />
elevers lärande.<br />
I Hägersten-Liljeholmen har många<br />
nya bostäder byggts samtidigt som<br />
befolkningen har föryngrats och allt<br />
Mariehällsskolan i Annedal som invigdes 2014 är ett bra exempel på<br />
nybyggd skola i ny stadsdel.<br />
Foto: Oskar Kullander<br />
fler barnfamiljer har flyttat in. Här<br />
byggs därför helt nya skolor samtidigt<br />
som befintliga byggs ut.<br />
Hägerstenshamnens skola är en av<br />
de skolor som byggs ut och beräknas<br />
vara klar under 2017.<br />
■<br />
Fler pågående skolprojekt<br />
Runt 20 större skolprojekt pågår<br />
runt om i staden. Några av dem är:<br />
■ Norra Djurgårdsstaden föreslås<br />
få en ny skola med cirka 900<br />
elevplatser. I början kommer skolan<br />
även användas som förskola.<br />
■ Långbrodalsskolan i Älvsjö byggs<br />
ut så att eleverna kan gå kvar till<br />
årskurs 6 istället för till årskurs 4.<br />
■ Sjöviksskolan blir en helt nya skola<br />
i Årstadal.<br />
Läs mer på stockholm.se/flerskolor
ANNONS<br />
Hela denna bilaga är en annons från <strong>Stockholm</strong> stad<br />
ANNONS<br />
HÄR<br />
KOMMER<br />
NÅGON<br />
LÄRA<br />
SIG GÅ,<br />
CYKLA OCH<br />
KYSSAS<br />
Just nu planerar vi för nya bostäder på den<br />
här kajen vid Telegrafberget i Nacka. Bostäder<br />
byggda utifrån vår syn på det goda boendet, där<br />
livet och vardagen kan ha sin naturliga gång. Här<br />
kommer vi utforma gårdar där man kan koppla av<br />
och umgås. Här kommer vi att smycka byggnader<br />
och trappuppgångar med spännande och unika<br />
konstprojekt. Allt för att du ska känna dig som<br />
hemma, även när du är utanför lägenheten. För<br />
det goda boendet handlar inte bara om själva<br />
bostaden. Det handlar också om allt runtomkring.<br />
Läs mer om det goda boendet, våra nya bostäder<br />
och hur du får förtur på HSB.se<br />
FOTO: PETER HOELSTAD / AGENT MOLLY<br />
UPPTÄCK VÅR<br />
NYA STAD<br />
<strong>Stockholm</strong> utvecklas och växer för varje dag som går<br />
och bebyggs nu i alla väderstreck. Både i, nära och<br />
längre bort från själva city.<br />
Vi på Bostadsförmedlingen förmedlar många av<br />
dessa nybyggda hyresrätter. Ofta med en kortare<br />
kötid. Därför kan det vara en bra idé att ställa sig i<br />
vår kö. Eller om du redan har gjort det, att titta närmare<br />
på vad vi har att erbjuda.<br />
Ett annat tips är att öppna dina sinnen för att hitta<br />
andra områden i <strong>Stockholm</strong> än du kanske i första<br />
hand tänkt på.<br />
PS.<br />
Fram till årsskiftet kommer vi att<br />
förmedla cirka 500 nyproducerade bostäder i<br />
bland annat Björkhagen, Vällingby och Bredäng.<br />
EN DEL AV STOCKHOLMS STAD<br />
BOSTAD.STOCKHOLM.SE<br />
39
ANNONS<br />
VINJETT PÅ STAN<br />
Text: Per-Åke Hultberg<br />
Foto: Rosie Alm<br />
Hela denna bilaga är en annons från <strong>Stockholm</strong> stad<br />
ANNONS<br />
Det är bra att <strong>Stockholm</strong> växer<br />
Tänk om vi blev färre ...<br />
Varför flyttade du till <strong>Stockholm</strong>?<br />
Lotta Hoff, 37, jobbar med tv, bor på<br />
Södermalm. Är från Skåne men flyttade hit<br />
från Kalmar 2004.<br />
– Det var kärlek och jobb som drog hit mig.<br />
Kärleken tog slut men jobben finns kvar. Det bästa med<br />
<strong>Stockholm</strong> är att allt finns här. Hårt och mjukt, vatten,<br />
fina hus och det gröna, allt på liten yta.<br />
Är det bra att <strong>Stockholm</strong> växer?<br />
Karl Sorman, 48, försäkringstjänsteman,<br />
stockholmare som bor i Täby.<br />
– Ja, det är jättebra! Mycket folk gör att det händer<br />
saker. Tänk om vi blev färre, vad tragiskt det vore.<br />
Är det bra att <strong>Stockholm</strong> växer?<br />
Alexander Berhane, 23, kaffentreprenör som bor i Spånga,<br />
född i <strong>Stockholm</strong> med familj från Etiopien.<br />
”– Ja, absolut. Det är spännande med<br />
nya människor och det är bra med<br />
mycket folk. Man lär av varandra.<br />
Och man lever tryggt här, det är det<br />
bästa med <strong>Stockholm</strong>.”<br />
När flyttade du till <strong>Stockholm</strong>?<br />
Tuija Kalliomäki, 57 år, bor i Sundbyberg, jobbar<br />
som sekreterare på Sverigefinska riksförbundet.<br />
– Vi flyttade hit från Helsingfors när jag var 10<br />
år. Bodde först i Upplands Väsby, sedan i Rinkeby.<br />
Jag fick en bra start från början och har alltid trivts<br />
här i <strong>Stockholm</strong>. Det är min stad, jag verkligen trivs<br />
när jag går runt i stan. Det är en skön och mjuk atmosfär,<br />
och jag har alltid känt så.<br />
Varför flyttade du till <strong>Stockholm</strong>?<br />
Emma Johansson, 25, jobbar i försvarsmakten,<br />
flyttade hit från Simrishamn för två år sedan.<br />
– Jag flyttade hit för jobbet och trivs jättebra, både<br />
med jobbet och med <strong>Stockholm</strong>. Har precis flyttat till<br />
Aspudden, det är lugnt och skönt, nära till natur och<br />
vatten, men inget går ju upp mot Österlen förstås!<br />
40
ANNONS<br />
Hela denna bilaga är en annons från <strong>Stockholm</strong> stad<br />
ANNONS<br />
HEBA bidrar med nya hyreslägenheter<br />
när <strong>Stockholm</strong> växer<br />
EFTER ATT UNDER många<br />
år enbart ha ägnat sig åt att<br />
förvalta sitt befintliga bostadsbestånd,<br />
3 100 lägenheter<br />
huvudsakligen byggda på 1950-<br />
och 60-talen, har sedan några<br />
år tillbaka HEBA Fastighets AB<br />
åter börjat bygga bostäder.<br />
– Bolaget grundades 1952 av två<br />
byggmästare så vi är nu tillbaka<br />
där allt en gång började, det vill säga<br />
med att bygga bostäder, enbart hyresrätter<br />
för egen långsiktig förvaltning, säger<br />
vd Lennart Karlsson.<br />
Hittills handlar det om sex egenutvecklade<br />
bostadsprojekt, cirka 400 hyreslägenheter<br />
i Liljeholmen, Lidingö, Annedal och<br />
Täby. Ytterligare tre projekt är nu igång<br />
med sammanlagt 313 lägenheter, samtliga<br />
med påbörjad inflyttning under 2016.<br />
– Det känns väldigt stimulerande att<br />
återgå till grundarnas ambition att som<br />
byggmästare bygga hyresbostäder för<br />
egen förvaltning och bidra till stadsutvecklingen<br />
i <strong>Stockholm</strong>sregionen, säger<br />
Lennart Karlsson.<br />
HEBA PLANERAR ATT årligen bygga<br />
cirka 200 lägenheter. Först ut av pågående<br />
projekt är två lågenergihus med 57<br />
lägenheter intill Gubbängens T-banestation.<br />
Be tydligt större är bolagets projekt<br />
i Hud dinge. Här i den nya stadsdelen<br />
Flemings bergsdalen, med både fjärroch<br />
pendeltågsstation inpå knuten och<br />
bara 19 minuter med tåg till <strong>Stockholm</strong>s<br />
central, bygger HEBA fyra hyreshus.<br />
Totalt 184 lägenheter, 1–4 rok.<br />
Precis som all övrig nyproduktion i<br />
bolagets regi förmedlas hälften av lägenheterna<br />
av <strong>Stockholm</strong>s Bostads förmedling.<br />
Till övriga lägenheter finns det<br />
möjlighet att göra en intresseanmälan<br />
fyra till sex månader före inflyttning.<br />
Först till kvarn gäller.<br />
MEN DET MEST spektakulära projektet<br />
är nog ändå de 72 klimatanpassade lägenheter<br />
som HEBA bygger i Norra Djurgårds<br />
staden, som ju är ett spjutspetsområde<br />
i fråga om miljövänligt byggande.<br />
– Här kommer vi bland annat att genom<br />
solceller på taken producera egen<br />
elenergi som ska täcka en del av elbehovet<br />
för hissar, fläktar och allmänbelysning,<br />
berättar Lennart Karlsson. Det<br />
handlar alltså om nya tekniklösningar<br />
som testas för att sedan kunna användas<br />
i kommande nyproduktion.<br />
HEBA deltar dessutom i ett utvecklingsprojekt<br />
som rör smarta elnät med<br />
HEBA kommer att uppföra 72 nya klimatanpassade hyreslägenheter i<br />
kv. Sonfjället 1 i Norra Djurgårdsstaden.<br />
bland annat smarta vitvaror. Ett samarbete<br />
med Fortum, Ericsson, ABB och<br />
Elektrolux som ska leda till energieffektiva<br />
och energiaktiva fastigheter i ett<br />
framtida elnät med Norra Djurgårdsstaden<br />
som testområde.<br />
– Det känns väldigt spännande. Inte i<br />
första hand för teknikens skull. Utan snarare<br />
för att se hur hyresgästerna upplever<br />
tekniken och möjligheten att själva påverka<br />
och följa sin egen förbrukning av el,<br />
värme och vatten, även sin egen koldi oxidförbrukning,<br />
avslutar Lennart Karlsson.<br />
www.hebafast.se<br />
Välkomna till <strong>Stockholm</strong>!<br />
Nu ska vi ordna så ni har någonstans att bo.<br />
<strong>Stockholm</strong> växer. Varje dag flyttar i genomsnitt 100 personer hit av olika anledningar och med<br />
olika drömmar. Det ställer krav på många nya bostäder. I närmare 80 år har vi byggt hyresrätter<br />
till stockholmarna och idag har över 140 000 människor sitt hem hos oss. Nu kraftsamlar vi för<br />
att i hög takt bygga nya bostäder till nya stockholmare. Tillsammans har vi i nuläget planer för<br />
minst 11 500 nya hyresrätter åren 2015-2018. Och fler kommer det att bli!<br />
<strong>Stockholm</strong>s allmännytta. Vi bygger för dig.<br />
41
ANNONS<br />
Många jobbar för att <strong>Stockholm</strong><br />
ska kunna växa. <strong>Stockholm</strong>s stad<br />
är en av Sveriges största arbetsgivare<br />
och tillsammans skapar<br />
stadens 40 000 medarbetare<br />
det som ska bli framtidens<br />
stad. Möt Mark Shafti som är<br />
fastighets ingenjör.<br />
UPPKOPPLAD STAD<br />
Hela denna bilaga är en annons från <strong>Stockholm</strong> stad<br />
Text: Olle Eriksson<br />
Foto: Stokab<br />
ANNONS<br />
Hallå där<br />
Mark Shafti,<br />
fastighetsingenjör<br />
i <strong>Stockholm</strong>s stad.<br />
Vad jobbar du med?<br />
– Jag jobbar i flera olika ombyggnads-<br />
och energiprojekt. Vi<br />
har ett ansvar för att våra fastigheter<br />
är klimatsmarta och inte<br />
drar massor av energi i onödan.<br />
Därför installeras bland annat<br />
solcellspaneler och styrsystem<br />
för ventilation, element och belysning.<br />
Genom att vi minskar<br />
energianvändningen minskar vi<br />
också vår miljöpåverkan, och<br />
stockholmarna får en mer hållbar<br />
stad att bo i.<br />
Vad är det bästa med ditt jobb?<br />
– Vi har ett otroligt gott arbetsklimat!<br />
Jag har fantastiska<br />
arbetskamrater som alltid ställer<br />
upp. Den goda arbetsmiljön och<br />
spännande arbetsuppgifter gör<br />
det roligt att gå till jobbet. Att leda<br />
och jobba i projekt är dessutom<br />
någonting som jag verkligen<br />
får en kick av. Jag har många olika<br />
projekt och det gör att det alltid<br />
händer nya saker. Jag vill hela<br />
tiden se och ta nästa steg för att<br />
komma fram till en slutprodukt<br />
att vara nöjd över.<br />
■<br />
Läs mer om ...<br />
... hur det är att jobba i<br />
<strong>Stockholm</strong>s stad och hur du<br />
kan vara med och bidra till den<br />
växande staden på<br />
stockholm.se/medarbetare<br />
<strong>Stockholm</strong>s stad finns<br />
på LinkedIn.<br />
Just nu följer över 13 000<br />
personer staden på LinkedIn<br />
där de får ta del av spännande<br />
nyheter och vilka tjänster som<br />
är lediga just nu.<br />
<strong>Stockholm</strong> stad<br />
är en av Sveriges<br />
största arbetsgivare<br />
I december 2014 var totalt 39 081<br />
personer anställda i <strong>Stockholm</strong>s<br />
stad. Av dessa var 36 473 anställda i<br />
stadens nämnder och 2 608 var anställda<br />
i stadens bolag. ■<br />
42<br />
Även fast fibernätet i <strong>Stockholm</strong> är världens största öppna fibernät, med en längd motsvarande 35 varv runt jorden, byggs det fortfarande ut.<br />
Digital infrastruktur<br />
35 varv runt jorden<br />
Många tycker att det är<br />
självklart att staden ska<br />
ansvara för vägarna och<br />
avloppsrören. Lika självklart<br />
är det för Staffan<br />
Ingvarsson, vd på<br />
Stokab, att staden ska<br />
ansvara för den digitala<br />
infrastrukturen.<br />
Vi skapar förutsättningar<br />
för att <strong>Stockholm</strong> ska<br />
kunna hävda sig i den digitala<br />
globala ekonomin<br />
och samtidigt gör vi det möjligt att<br />
minska de digitala klyftorna i staden,<br />
säger han och menar att bolagets<br />
uppgift är densamma idag som<br />
när det bildades för 20 år sedan.<br />
– Vi ska bygga och hyra ut svartfiber.<br />
Det som förändras är hur och<br />
till vem. Det är min uppgift att förstå<br />
framtiden.<br />
Svartfiber är ett uttryck som återkommer<br />
i Stokabs värld. Fiber är de<br />
kablar där data kan skickas som<br />
ljussignaler i extremt hög hastighet<br />
och som utgör ryggraden i internet<br />
och alla andra moderna datornätverk.<br />
Med svartfiber menas att det<br />
inte finns några ljussignaler i dem.<br />
– Stokab har bara hand om infrastrukturen<br />
och inte några tjänster.<br />
Man kan likna det med att<br />
<strong>Stockholm</strong>s stad bygger vägarna<br />
men vi kör inte några bussar eller<br />
bilar på dem, vi bygger förutsättningen<br />
för att andra ska kunna göra<br />
det, säger Staffan Ingvarsson.<br />
På samma sätt som vatten-, avlopps-<br />
och el-ledningar var en förutsättning<br />
för industrialiseringen är ett<br />
väl utbyggt fibernät en förutsättning<br />
för digitaliseringen och det moderna<br />
samhälle som idag byggs. Runt om i<br />
Sverige finns cirka 170 lokala stadsnät<br />
som drivs av kommuner.<br />
<strong>Stockholm</strong>s och Stokabs nät är det<br />
absolut största. Alla kablar når tillsammans<br />
35 varv runt jorden. Det<br />
innebär att det inte bara är Sveriges<br />
utan världens största öppna fibernätverk,<br />
men det byggs fortfarande ut.<br />
”Vi skapar en grundförutsättning<br />
för att<br />
minimera de digitala<br />
klyftorna och därmed<br />
ge en mer jämlik och<br />
socialt hållbar stad.”<br />
Staffan Ingvarsson<br />
– Stokab och andra stadsnät är en<br />
förutsättning för den konkurrens som<br />
finns på marknaden och som gör att<br />
du som konsument kan välja på<br />
många olika tjänster. Konkurrensen<br />
ger också lägre pris.<br />
Stokab har nästan 1 000 kunder,<br />
cirka 100 av dem är operatörer som<br />
i sin tur säljer tjänster till andra.<br />
Övriga kunder är stora och små företag<br />
men även <strong>Stockholm</strong>s läns<br />
landsting och så klart <strong>Stockholm</strong>s<br />
stad är kunder. På Stokab jobbar<br />
cirka 90 personer och bolaget omsätter<br />
ungefär 700 miljoner kronor<br />
och ska enligt ägardirektiven från<br />
kommunfullmäktige leverera ett<br />
överskott som ska återinvesteras i<br />
mer infrastruktur. I år blir överskottet<br />
drygt 190 miljoner kronor.<br />
Samtidigt investerar Stokab 200<br />
miljoner i nya fiberförbindelser.<br />
– Vi finns i mer eller mindre alla<br />
flerfamiljshus i staden. Nästa steg är<br />
att nå alla kommersiella fastigheter i<br />
ytterstaden och sedan uppgradera<br />
nätet i innerstaden.<br />
Målet är att alla fastigheter i <strong>Stockholm</strong>s<br />
stad ska vara anslutna till<br />
Stokabs nät.<br />
– Vi skapar en grundförutsättning<br />
för att minimera de digitala klyftorna<br />
och därmed ge en mer jämlik och<br />
socialt hållbar stad. Vi ska göra det<br />
lika enkelt för en företagare att vara<br />
en del i den digitala ekonomin i<br />
Rågsved som i Kista som vid<br />
Sergels torg, säger Staffan<br />
Ingvarsson.<br />
Att Stokab kan stå för den stora<br />
majoriteten av fiberutbyggnaden i<br />
staden minimerar också onödiga<br />
grävarbeten i gatorna. Fibertekniken<br />
i sig är miljövänlig och ger möjlighet<br />
för människor och företag att<br />
leva ett mer digitalt liv.<br />
– Ska <strong>Stockholm</strong> blir en fossilbränslefri<br />
stad till år 2040 är ett väl<br />
utbyggt fibernät en förutsättning som<br />
bland annat möjliggör digitala möten.<br />
Stokab ger också möjlighet för<br />
stadens verksamheter att utvecklas.<br />
– Nätet behövs både för dagens<br />
och framtidens välfärdstjänster.<br />
Äldreomsorgens arbete med att<br />
kunna erbjuda digitala larm med<br />
flera sensorer för att kunna märka<br />
om någon ramlar, skicka högupplöst<br />
video eller se om det börjar brinna<br />
har redan kommit långt. Det här kan<br />
ge ökad trygghet för äldre och anhöriga<br />
men för att det ska fungera behövs<br />
stabila höghastighetsuppkopplingar<br />
som staden själv styr över.<br />
Det har vi genom Stokab.<br />
Bolaget och <strong>Stockholm</strong>s modellen,<br />
som just innebär att bolaget tillhandahåller<br />
oberoende konkurrensneutral<br />
svartfiber får mycket uppmärksamhet.<br />
Runt 100 besök från runt om i<br />
världen tas varje år emot.<br />
– Många av våra kunder säger att<br />
de aldrig skulle kunna ha funnits om<br />
inte Stokab funnits. Vi ger en förutsättning<br />
för nischade produkter och<br />
tjänster och är därför en viktig del<br />
av den it-scen vi har i <strong>Stockholm</strong><br />
och därmed också ett viktigt it-politiskt<br />
verktyg för staden i utvecklandet<br />
av <strong>Stockholm</strong> som framstående<br />
it-stad<br />
■<br />
– Ett neutralt fibernät är en förutsättning<br />
för att skapa konkurrens<br />
och låga priser, säger Staffan<br />
Ingvarsson, vd på Stokab.
ANNONS<br />
Hela denna bilaga är en annons från <strong>Stockholm</strong> stad<br />
ANNONS<br />
Nytt stadsrum med internationell<br />
attraktionskraft – mitt i city<br />
MITT I STOCKHOLM CITY<br />
skapas just nu ett nytt stadsrum<br />
med namnet Urban Escape, ett<br />
av citys mest intressanta stadsutvecklingsprojekt.<br />
– Det började med att Swedbank<br />
skulle flytta sitt huvudkontor. Det<br />
gav oss en tankeställare, vad gör vi nu?<br />
Det uppstod en fantastisk möjlighet att<br />
skapa liv i ett stort och centralt område<br />
som är ödsligt så snart butikerna har<br />
stängt för dagen.<br />
Karolin Forsling berättar engagerat<br />
om den omvandling som redan är i full<br />
gång, en minst sagt omfattande ombyggnad<br />
och tillbyggnad där de olika<br />
husen i området binds samman.<br />
– Vi bestämde tidigt att göra något helt<br />
nytt och annorlunda, inte bara snabbrenovera<br />
och lika snabbt hitta nya hyresgäster.<br />
AMF Fastigheter valde istället att gå<br />
grundligt till väga, se hur de internationella<br />
trenderna ser ut i fråga om globalisering,<br />
urbanisering och digitalisering.<br />
Allt för att förstå behoven hos unga<br />
innovativa storstadsmänniskor och vilken<br />
typ av arbetsplatsmiljö de vill ha.<br />
– Hus i sig själva är värdelösa om vi<br />
inte fyller behoven hos dem som ska<br />
vara där. Vi insåg att det är emotionella<br />
Karolin Forsling är chef för stadsutveckling<br />
och marknad på AMF Fastigheter.<br />
värden som gäller. Utifrån det började<br />
vårt koncept ta form med målet att skapa<br />
en plats där företagare, kreatörer och<br />
stockholmare vill samarbeta och umgås.<br />
RESULTATET BLEV Urban Escape<br />
Stock holm som drivs utifrån visionen att<br />
utveckla ett stadsrum med internationell<br />
attraktionskraft. Målet är att vitalisera<br />
<strong>Stockholm</strong> city och skapa en levande<br />
plats där innovation stimuleras och talanger<br />
tillvaratas.<br />
– När staden växer behöver vi fokusområden.<br />
Därför tar vi till vara hela<br />
kvarteret inklusive taken och torgen. Vi<br />
binder nu samman tre tak där vi skapar<br />
olika mötesplatser för stockholmarna.<br />
Där jobb och nöje finns på gångavstånd,<br />
platser med olika tempon, sköna och<br />
Stadsbyggnadprojektet Urban Escape består av fem hus, två torg och fyra gator:<br />
Hamngatan, Regeringsgatan, Jakobsgatan samt Malmskillnadsgatan.<br />
trivsamma miljöer för kultur, träning,<br />
rekreation, caféer och restauranger.<br />
Även gröna oaser där vi kan andas, fortsätter<br />
Karolin Forsling.<br />
Redan inflyttade innovationshuset Epicenter<br />
passar här som handen i handsken,<br />
en plats för kreativa möten, med fokus på<br />
kunskapsöverföring och tillväxtdrivna bolag<br />
inom den digitala industrin.<br />
– Dessutom blir det två helt nya hotellvarumärken,<br />
med framsidan mot Brunkebergstorg,<br />
båda drivna av Petter Stordalen.<br />
När de öppnar 2017 kommer<br />
Brunke bergstorg åter att bli den sprudlande<br />
stadsmiljö det en gång varit.<br />
www.amffastigheter.se<br />
VI BYGGER<br />
med omtanke<br />
för framtiden<br />
MED KREATIVITET<br />
& ENGAGEMANG<br />
skapar vi attraktiva<br />
boendemiljöer<br />
VI SKAPAR<br />
unika livsstilsprojekt<br />
Prisbelönat 2013<br />
Prisbelönat 2012<br />
43
ANNONS<br />
STOCKHOLM KONST<br />
Hela denna bilaga är en annons från <strong>Stockholm</strong> stad<br />
Text: Per-Åke Hultberg<br />
Foto: Lennart Johansson<br />
ANNONS<br />
<strong>Stockholm</strong> ska vara en stad där<br />
alla människors möjligheter tas<br />
till vara. Det innebär till exempel<br />
att funktionshindrade och barn<br />
och ungas rättigheter är centrala<br />
i samhälls- och bostadsplaneringen.<br />
Sedan i våras har<br />
<strong>Stockholm</strong>s stad en egen barnombudsman<br />
som jobbar med<br />
dessa frågor.<br />
Konstens viktiga roll<br />
i den växande staden<br />
Hallå där<br />
Agneta Widerståhl<br />
Hur känns det att vara<br />
<strong>Stockholm</strong>s stads första barnombudsman?<br />
– Jätteroligt! Jag är verkligen<br />
glad att ha fått det här fantastiskt<br />
spännande uppdraget eftersom<br />
jag tycker att barn och ungas rättigheter<br />
är så angelägna frågor.<br />
Så vad innebär uppdraget?<br />
– Det innebär att jag ska driva<br />
och stödja <strong>Stockholm</strong>s stads arbete<br />
att följa FN:s konvention om<br />
barnets rättigheter, som ju i grunden<br />
handlar om barn och ungas<br />
rättigheter, likabehandling och<br />
inflytande. Barnperspektivet ska<br />
vara en central del i stadens alla<br />
verksamheter och väga tungt i alla<br />
planerings- och beslutsprocesser.<br />
Att helt enkelt alltid ta med,<br />
synliggöra och värna barnets perspektiv.<br />
Även utvärdera och analysera<br />
effekter. Det får alltså aldrig<br />
vara en liten fråga i marginalen<br />
att bara bocka av. Det gäller<br />
även i stadsplaneringen.<br />
Kan du ge något exempel?<br />
– När vi planerar vår stad är det<br />
till exempel jättevikigt att det<br />
finns platser speciellt framtagna<br />
för barn och ungdomar. Att det tidigt<br />
i processen görs en barnkonsekvensanalys<br />
och framförallt att<br />
de själva är delaktiga och har möjlighet<br />
att medverka i dialogen så<br />
att de får ett verkligt inflytande.<br />
Hur beaktar <strong>Stockholm</strong>s stad<br />
barnperspektivet idag?<br />
– Det görs många bra saker<br />
men att vi nu har en egen barnombudsman<br />
innebär naturligtvis<br />
att det finns en ambition att staden<br />
ska bli riktigt bra på att se till<br />
barns bästa och att deras röster<br />
blir hörda. Vi ska göra skillnad.<br />
Kan du säga vad uppdraget<br />
inte innebär?<br />
– Jag ska driva på och hjälpa<br />
stadens verksamheter att hålla fokus<br />
på barn rättigheter, samverka,<br />
uppmärksamma och stödja den<br />
här utvecklingen. Min roll är att<br />
påverka stadens arbete så att det<br />
blir bättre för alla barn och unga,<br />
som ju verkligen inte är någon<br />
homogen grupp. Om jag ser att<br />
det finns problem inom ett område<br />
så kan jag rapportera om det<br />
till politikerna. Däremot tar jag<br />
inte emot klagomål eller går in i<br />
enskilda barns problem. ■<br />
44<br />
Ett stort utbud av offentlig<br />
konst är väl en självklarhet<br />
i varje stad med<br />
kulturell självaktning? I<br />
takt med att <strong>Stockholm</strong><br />
växer ser vi också nya<br />
verk ta plats i våra parker,<br />
på gator och torg<br />
men också på skolor och<br />
äldreboenden.<br />
Vi har en av landets största<br />
konstsamlingar. Vår uppgift<br />
är att förnya den och<br />
samtidigt vidmakthålla en<br />
hundraårig tradition av att ge stockholmarna<br />
den allra bästa konsten, säger<br />
Mårten Castenfors, chef för <strong>Stockholm</strong><br />
konst, den del av <strong>Stockholm</strong>s stad som<br />
arbetar med ny offentlig gestaltning.<br />
Nu när staden växer, hänger<br />
<strong>Stockholm</strong> som konststad med i<br />
samma takt?<br />
– Både ja, och nej! Vi har enprocentregeln<br />
fastslagen 1963, som säger<br />
att en procent av varje byggbudget<br />
vid ny-, om- och tillbyggnad ska<br />
avsättas för konstnärlig gestaltning.<br />
Det når vi inte upp till och har inte<br />
gjort på länge. Här har vi en pedagogisk<br />
uppgift att förklara konstens<br />
betydelse för stockholmarnas välbefinnande<br />
för dem som planerar och<br />
genomför våra byggen.<br />
– Men det går definitivt åt rätt<br />
håll. För åtta år sedan när den nuvarande<br />
organisationen <strong>Stockholm</strong><br />
konst inrättades hade vi cirka 13 nya<br />
konstprojekt på gång samtidigt, nu<br />
är vi uppe i 90. Framförallt finns det<br />
en stark vilja från stadens olika bolag<br />
och förvaltningar att jobba med<br />
konst, så det är en klar förbättring.<br />
Hur jobbar ni vid nybyggnation,<br />
till exempel en ny stadsdel som<br />
Norra Djurgårdsstaden?<br />
– Parallellt med stadsplaneringen<br />
tar vi fram ett konstprogram. Helst<br />
vill vi in så tidigt som möjligt. Vi vill<br />
inte bara slänga ut en massa grejer,<br />
sminka och dekorera i efterhand. Det<br />
handlar om att förstärka olika platser<br />
utifrån områdets karaktär och att ge<br />
verkliga avtryck från vår egen tid. När<br />
det gäller just Norra Djurgårdsstaden<br />
är de olika konstnärerna självklart väl<br />
medvetna om områdets historia med<br />
sina berömda gasklockor och har även<br />
beaktat det i sina verk. Men det betyder<br />
ju inte att konstverken därför är<br />
utformade som gasklockor.<br />
– Bland konstverken finns Gunilla<br />
Klingbergs jättefina gångstråk som binder<br />
samman Hjorthagen med den nya<br />
bebyggelsen, en 700 meter lång mönstrad<br />
gång- och cykelväg i svart granit,<br />
Vardagslivets Gång. Här kan man verkligen<br />
tala om konst med funktion, avslutar<br />
Mårten Castenfors. ■<br />
Mårten Castenfors, chef för<br />
<strong>Stockholm</strong> konst, som ansvarar<br />
för ny offentlig gestaltning i<br />
<strong>Stockholm</strong>s stad.<br />
Nästa sommar börjar nya Slussen byggas<br />
Slussen är efter nästan 80 år utsliten<br />
och behöver rivas och byggas<br />
upp från grunden. Förberedande<br />
ledningsarbeten har pågått under en<br />
tid vid Slussen och sommaren 2016<br />
kommer arbetet igång på allvar.<br />
Framtidens Slussen ska anpassas<br />
för att möta behoven hos dagens<br />
och morgondagens stockholmare.<br />
Slussen ska bli en effektiv och trygg<br />
knutpunkt för gående, cyklister och<br />
kollektivtrafik. Det ska också bli en<br />
av <strong>Stockholm</strong>s mest attraktiva mötesplatser<br />
med parkliv, nöjen och<br />
kultur, restauranger och caféer.<br />
Med femdubblad kapacitet att<br />
släppa ut vatten från Mälaren till<br />
Foto: Mats Liliequist<br />
Nya konstprojekt<br />
Ny offentliga konst som kommit<br />
på plats under det senaste<br />
året presenteras på webbplatsen:<br />
www.stockholmkonst.se och<br />
även i bokform. Här finns både<br />
platsspecifik konst, som är<br />
skapad direkt för en särskild<br />
plats och miljö, och inköpt<br />
konst till stadens olika verksamheter.<br />
Saltsjön minskas också risken för<br />
översvämningar i <strong>Stockholm</strong> och<br />
Mälardalen. Det säkrar vattentillgången<br />
för de cirka två miljoner<br />
människor som får sitt dricksvatten<br />
från Mälaren.<br />
■
ANNONS<br />
Hela denna bilaga är en annons från <strong>Stockholm</strong> stad<br />
ANNONS<br />
Skärholmen är bra.<br />
Men vi vill och vi kan<br />
göra det ännu bättre.<br />
Stadsdelen Skärholmen är bra. Riktigt bra till och med. Här finns citypuls, mötesplatser,<br />
shopping och kultur men också naturreservat, vackra parker och glittrande Mälaren.<br />
Men bra kan alltid bli ännu lite bättre, om man vill. Vi vill.<br />
I ett växande Skärholmen vill vi vara med att ta tillvara på det bästa av stadsdelen, men<br />
också addera nya tankar – i och mellan husen. Till exempel vill vi förstärka närheten till<br />
vattnet och skapa ett levande stråk med torg och mötesplatser – från Vårberg C hela vägen<br />
ner till Mälaren. Vi vill även vara med att förbättra infrastrukturen. Idag får bilarna vara ovan<br />
jord och människorna under jord. Tänk om vi skulle göra precis tvärtom. Det kanske kunde<br />
skapa ännu mer levande och trygga kvarter. Eftersom vi vill utveckla stadsdelar som sparar<br />
på naturens resurser föreslår vi även gröna lösningar som till exempel gemensamma bil- och<br />
cykelpooler, biodlingar på taken och kolonilotter.<br />
Och allt det här vill vi göra i nära samarbete med kommun, näringsliv och invånare.<br />
Tillsammans vill vi, kan vi – ännu lite mer.<br />
Vi vill och vi kan göra Skärholmen ännu lite bättre.<br />
Riksbyggen utvecklar, förvaltar och förbättrar rummen som du bor och arbetar i.
ANNONS<br />
Hela denna bilaga är en annons från <strong>Stockholm</strong> stad<br />
ANNONS<br />
GARAGE<br />
Text: Per-Åke Hultberg<br />
Foto: <strong>Stockholm</strong> Parkering<br />
Bilarna tar plats under jord<br />
Bilparkeringar har en<br />
viktig roll i ett växande<br />
<strong>Stockholm</strong>. Med nya<br />
parkeringslösningar, till<br />
exempel under jord, kan<br />
gaturummet frigöras att<br />
användas mer effektivt<br />
än för stillastående bilar.<br />
Fakta:<br />
<strong>Stockholm</strong> Parkering ansvarar<br />
för 231 garage/p-hus och<br />
drygt 1 000 ytparkeringar,<br />
totalt ca 78600 parkeringsplatser<br />
inom <strong>Stockholm</strong>s stad.<br />
Den här processen, som<br />
handlar om att skapa utrymme<br />
för <strong>Stockholm</strong> att<br />
växa, är igång sedan flera<br />
år tillbaka men nu med ett ännu tydligare<br />
fokus, säger Christian Rockberger,<br />
vd för det kommunala bolaget<br />
<strong>Stockholm</strong> Parkering.<br />
Han poängterar att bolagets viktigaste<br />
uppgift är att bygga nya parkeringsplatser,<br />
vilket man också gjort i<br />
både inner- och ytterstan, hela 4 500<br />
under de senaste 30 åren.<br />
– Parkerade bilar längs gatorna tar<br />
stor plats som istället kan utnyttjas<br />
för gående, cyklister, kollektivtrafik<br />
och godstransporter, säger Christian<br />
Rockberger och förklarar att varje ny<br />
parkeringsplats motsvarar cirka tio<br />
meter kantstensparkerade bilar. Det<br />
innebär med andra ord att staden genom<br />
<strong>Stockholm</strong> Parkering tagit fram<br />
parkeringsplatser motsvarande 45<br />
kilometer, vilket motsvarar två varv<br />
runt <strong>Stockholm</strong>s innerstad.<br />
I takt med <strong>Stockholm</strong>s starka tillväxt<br />
har trycket ökat på att få ner parkerade<br />
bilar under jord, inte bara från<br />
<strong>Stockholm</strong>s stads sida utan också från<br />
företag, allmänheten och folk som bor<br />
och arbetar i staden. Det senaste större<br />
tillskottet är Stigbergsgaraget på<br />
Renstiernas Gata på Södermalm med<br />
300 parkeringsplatser, varav 60 har<br />
laddplatser för elbilar. 300 är dubbelt så<br />
många som ryms länge hela<br />
Folkungagatan.<br />
– Att på det här sättet bygga underjordiska<br />
garage, där bilarna kan<br />
parkera och inte ta utrymme från gatan,<br />
är ett utmärkt exempel på hur effektiva<br />
parkeringslösningar kan bidra<br />
till <strong>Stockholm</strong>s tillväxt, säger<br />
Christian Rockberger.<br />
När nu nya stadsdelar växer fram,<br />
exempelvis Norra Djurgårdsstaden,<br />
Hagastaden och Årstafältet finns planer<br />
för parkeringslösningar med redan<br />
från början, både under och ovan jord.<br />
Hagastaden kommer att få ett jättegarage<br />
med 1 100 parkeringsplatser under<br />
den park om ska byggas i stadsdelen.<br />
Norra Djurgårdsstaden kommer<br />
att få 1 200 parkeringsplatser, även<br />
här under jord. Men till skillnad mot<br />
Stigbergsgaraget behövs inte lika<br />
mycket utsprängning av berg. Här<br />
kommer nämligen ett befintligt bergrum<br />
under Hjorthagen, som tidigare<br />
inrymt lager för <strong>Stockholm</strong>s stadsgasförsörjning,<br />
att byggas om och<br />
anpassas till garage.<br />
■<br />
Underjordiska garage är<br />
ett utmärkt exempel på<br />
hur effektiva parkeringslösningar<br />
kan bidra till<br />
<strong>Stockholm</strong>s tillväxt, säger<br />
Christian Rockberger,<br />
vd <strong>Stockholm</strong> Parkering.<br />
Foto: Thomas Henriksson<br />
Vi har producerat<br />
hyresrätter i 25 år.<br />
Nu fortsätter vårt arbete för en levande<br />
och växande stad. Läs mer om Hefab<br />
på hefab.se<br />
46
ANNONS<br />
Hela denna bilaga är en annons från <strong>Stockholm</strong> stad<br />
ANNONS<br />
Ikano Bostad vill skapa<br />
framtidens boende.<br />
Robert Jaaniste och Lotta Sjödin, vd respektive utvecklingsledare på Ikano Bostad.<br />
Hur kommer framtidens bostäder att se ut? Vilka behov kommer människor<br />
att ha och hur ska vi ta oss an den allt starkare urbaniseringstrenden?<br />
Det här är frågor som Ikano Bostad söker svar på. År 2013 inledde man ett<br />
samarbete med Ikea, under namnet Homes to Love. Syftet är att skapa<br />
hållbara och flexibla bostäder för framtiden.<br />
Tiderna förändras. Våra livsstilar och behov ser annorlunda<br />
ut idag jämfört med för bara 20 år sedan.<br />
Den traditionella kärnfamiljen ersätts allt oftare av<br />
andra sätt att leva. Ena veckan har man kanske barnen<br />
och är förälder, för att i nästa bo ensam som singel<br />
med helt andra rutiner. Detta ställer nya krav på våra<br />
bostäder, speciellt i kombination med den ökade urbaniseringen.<br />
Det tycker i alla fall bostadsföretaget<br />
Ikano Bostad, som både bygger och förvaltar fastigheter.<br />
Drivkraften bakom programmet Homes to Love<br />
är nyfikenhet och en vilja att förstå framtidens behov.<br />
– För oss handlar det om att förenkla vardagen för<br />
de många människorna. Det är visionen som vi alltid<br />
eftersträvar. Första steget var att få ökad förståelse<br />
och kunskap kring människors behov och önskemål i<br />
hemmet. Nu gäller det att omsätta kunskapen i praktiken<br />
också, och bygga ännu fler hållbara bostäder som<br />
ännu fler har råd att bo i, säger Ikano Bostads<br />
vd Robert Jaaniste.<br />
Kvadratsmart och flexibelt<br />
Homes to Love innehåller flera delområden. Just nu<br />
fokuserar man på smarta och flexibla lösningar inuti<br />
bostaden. I fjol byggde Ikano Bostad upp ett så kallat<br />
”Living Lab” i Malmö. En klassisk, svensk 80-talslägenhet<br />
utrustades med ett antal flexibla lösningar, bland<br />
annat flyttbara väggar och eluttag. Åtta familjer från<br />
närområdet fick prova på att bo i lägenheten, vilket<br />
gav Ikano Bostad en djupare förståelse för människors<br />
behov i hemmet. De flexibla lösningarna skapade inte<br />
bara smartare förvaring, utan fick även andra mer<br />
oväntade konsekvenser.<br />
– Vi blev förvånade över att vårt Living Lab fick så<br />
pass stora och positiva effekter på familjerna som<br />
bodde där. En pappa sa till exempel att han fick en<br />
bättre relation till sina söner tack vare flyttbara väggar<br />
och nya sociala ytor. Det värmer i hjärtat. Då vet vi att<br />
vi är något riktigt bra på spåren, säger Lotta Sjödin,<br />
utvecklingsledare på Ikano Bostad.<br />
Under 2016 är det säljstart för ett antal nya bostadsrätter<br />
i Gustavsberg på Värmdö, med inflyttning 2017.<br />
Tanken är att några av dessa ska bli de första riktiga<br />
bostäderna med flexibla lösningar. På sikt vill man<br />
tillämpa lösningarna även i befintliga bostäder. Allt<br />
för att göra dem tillgängliga för så många människor<br />
som möjligt.<br />
– Bostäder med flexibla och innovativa lösningar har<br />
funnits ganska länge. Problemet är att de ofta är exklusiva<br />
och dyra, vilket exkluderar många människor.<br />
Vi gör allt vi kan för att inte hamna där. I vår värld ska<br />
alla kunna bo i kvadratsmarta, moderna och hållbara<br />
bostäder, säger Lotta Sjödin.<br />
Hållbarhet och helhetstänk<br />
Flexibla lösningar och effektiv förvaring är bara en<br />
del av Homes to Love. Ett annat fokusområde är hållbarhet<br />
i bostadsområdet. Här vill Ikano Bostad skapa<br />
förutsättningar för de boende att dela på ytor och<br />
funktioner som man inte använder hela tiden. På så<br />
vis vill man skapa mänskliga möten, samtidigt som<br />
hela bostadsområdet kan användas mer effektivt.<br />
Det skulle till exempel kunna handla om en bilpool eller<br />
en gemensam cykelverkstad som alla har tillgång till.<br />
Gemensamma lösningar ger ekonomiska fördelar<br />
och har en positiv inverkan på både den sociala<br />
sammanhållningen och miljön.<br />
– När det kommer till hållbarhet gäller det att hela<br />
tiden ha ett helhetstänk. Själva bostaden är en del,<br />
men även omgivningen är viktig. Här tror vi stenhårt<br />
på bostadsområden med gemensamma ytor och<br />
funktioner. Det är bra för både ekonomin och miljön.<br />
Dessutom får det människor att umgås och trivas tillsammans,<br />
vilket i sin tur ger en trygg och stabil<br />
närmiljö. Allt hänger ihop, säger Robert Jaaniste.<br />
Det är enkelt att se den röda tråden hos Ikano Bostad<br />
och Homes to Love. Man vill skapa hållbara bostäder<br />
för framtiden, och man vill göra det på ett sätt som<br />
förenklar livet så mycket som möjligt för så många som<br />
möjligt. Och Lotta Sjödin ser hoppfullt på framtiden.<br />
– Om vi med våra bostäder kan få människor att<br />
umgås mer, trivas bättre och få en högre livskvalitet,<br />
då kan vi vara riktigt stolta över oss själva. Och vi är<br />
övertygade om att vi är på rätt väg.<br />
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••<br />
Fakta: Ikano Bostad<br />
Ikano Bostad äger, utvecklar och bygger både nya bostadsrätter och<br />
hyresrätter i <strong>Stockholm</strong>, Göteborg, Mälardalen, Öresundsområdet och<br />
tillväxt regioner. Ikano Bostad är en del av affärsområdet Fastigheter som är<br />
en långsiktig fastighetsägare och projektutvecklare. Affärsområde Fastigheter<br />
är en del av Ikano, en internationell företagsgrupp med verksamheter inom<br />
finans, fastighet, försäkring och detaljhandel. Gruppen har cirka 3800 anställda<br />
i 14 länder. Läs mer på www.ikanobostad.se<br />
Medarbetare: ca 300 Bostäder i produktion: ca 1200<br />
Vd: Robert Jaaniste Hyresrätter: 5800<br />
Ägare: Familjen Kamprad Huvudkontor: Landsvägen 52, Sundbyberg<br />
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
ANNONS<br />
Hela denna bilaga är en annons från <strong>Stockholm</strong> stad<br />
ANNONS<br />
”För oss är hyresrätten viktig för att kunna värva talangfulla<br />
spelare. I nio fall av tio spelar bostadsfrågan in när vi värvar.<br />
Ett bra boende är en förutsättning för att kunna prestera på<br />
elitnivå.”<br />
ANDREA RUIZ, SPORTCHEF HAMMARBY DAMFOTBOLL<br />
För att <strong>Stockholm</strong> också i framtiden ska kunna vara en attraktiv region för människor<br />
som vill jobba, studera och verka behövs det hyresrätter till rimlig kostnad.<br />
Hyresrätten är en förutsättning för ett hållbart samhälle med goda livsvillkor för alla<br />
invånare. Ett samhälle som utvecklas.<br />
I RÄTTEN ATT HYRA BOR MÖJLIGHETEN<br />
dittlivsboende.se