Stockholm

ANNONS 

Hela denna bilaga är en annons från Stockholm stad 

ANNONS 

The Capital of Scandinavia 

Stockholm 

En stad för alla 

Vi ska 

bygga stadsmiljöer, 

inte 

bara bostäder 

10 

140 000 bostäder 

Fokus på att bygga hyresrätter med rimliga 

hyror men även bostadsrätter behövs. 4 

Vi vill bo i stadsmiljöer 6 Så skapas moderna Stockholm 14 Framtid i dialog 16 

Nya stadsträdgårdsmästaren 18 Smart stadstillväxt med Årsta i täten 20 

Norra Djurgårdsstaden – “Det här blir bra” 26 Hållbart resande 30 

Välj cykeln 32 Stadsantikvarien om att bygga och bevara 34 

Medföljer som bilaga i Svenska Dagbladet 19 oktober 2015.

ANNONS 

En miljon 

invånare 

år 2020 

Stockholms stad har sedan 

1980-talet stadigt ökat sin befolkning, 

de senaste åren i rasande 

fart. Mellan 2008 och 2014 ökade 

stadens befolkning med drygt 

100 000 personer, vilket i genomsnitt 

är cirka 46 personer per dag. 

I dag är Stockholm en av de 

fem snabbast växande regionerna i 

Europa. Allt fler väljer att flytta hit 

samtidigt som vi lever längre och 

fler barn föds. Tillväxttakten är högre 

än tidigare beräknat och i februari 

2014 blev vi 900 000 invånare. 

År 2020 beräknas Stockholm 

stad ha en miljon invånare. 

INLEDARE 


ANNONS 

Staden ska vara attraktiv 

för alla som bor här och 

välkomna dem som vill 

flytta hit. 

Visste du att ... 

En stad 

attraktiv för alla 

... du kan läsa om hur 

Stockholm växer på en särskild 

del av stadens webbplats. Där 

hittar du information om alla stora 

stadsutvecklingsprojekt och 

om klimat, miljö, energi och arkitektur 

i staden. 

Se stockholm.se/vaxer 

... om du har en idé 

om hur du vill att staden 

ska utvecklas kan du lämna 

ett medborgarförslag. 

Läs mer om hur du gör på 

stockholm.se/medborgarforslag 

Stockholm växer och det i snabb takt. Det är såklart en positiv 

utveckling, men också en utveckling som för med sig en 

rad utmaningar när det gäller hur vi bygger och planerar vår 

stad framöver. Det mest akuta är bostadsbristen. Det måste bli 

enklare att få tag i ett boende. Våra ungdomar ska kunna flytta 

hemifrån till en första egen bostad, det ska finnas studentlägenheter 

för alla de studenter som söker sig till våra högskolor 

och universitet. Och när stadens företag nyanställer ska 

det gå att få tag på ett boende för den som vill flytta till 

Stockholm för att jobba. 

Det handlar inte bara om att bygga hus i snabb takt. Det 

handlar om att bygga stad. Och när vi bygger stad så vet vi att 

det behövs mer än bara bostäder. Vi måste klara av att bygga 

förskolorna och skolorna, rekrytera lärare och pedagoger. Det 

ställer krav både på själva byggandet och på den nya infrastruktur 

som måste till för att människor ska kunna ta sig 

fram och tillbaka från skolan, jobbet och fritidsaktiviteter. Att 

det finns parker, idrottsanläggningar och ett rikt kultur- och 

nöjesliv. Det handlar om att bygga klimatsmart 

och långsiktigt hållbart. Konkret kan det handla 

om att främja hållbar utveckling genom att planera 

bättre för cykel, gående och kollektivtrafik 

och stimulera miljövänliga transporter. 

Staden ska vara attraktiv för alla som bor här 

och välkomna dem som vill flytta hit. 

Staden byggs av människor i samarbete. Det är 

när vi samverkar som vi gemensamt kan skapa förutsättningar 

för att Stockholm ska kunna växa på ett 

hållbart sätt. Stockholm ökar nu takten i byggandet, 

men vi måste också bygga på ett sätt som gör att staden 

håller samman och kan erbjuda den livskvalitet som gör 

vår stad så attraktiv. En sammanhållen stad är målet. ■ 

Karin Wanngård, 

finansborgarråd, S 

En tidning om att bygga stad 

Stockholm ska vara en stad 

för alla. Den här tidningen 

riktar sig till alla som är intresserade 

av hur den moderna 

hållbara staden växer 

fram. 

Till år 2030 ska 140 00 nya 

bostäder byggas i Stockholms 

stad. Det görs för att fler ska 

kunna bo här men också för 

att ge dem som redan är 

stockholmare fler möjligheter 

att välja ett boende som passar 

just dem. Stockholm ska 

vara en stad som håller samman 

där förutsättningar och 

möjligheter ska vara lika för 

alla. Utöver bostäder ska det 

byggas till exempel ny tunnelbana, 

nya och förbättrade 

gång- och cykelbanor och 

modern vattenrening. Stadens 

service till stockholmarna 

måste naturligtvis också utvecklas 

i den växande staden. 

Vi ska helt enkelt bygga stad 

för stockholmarna med bostäder, 

arbetsplatser, butiker, 

kultur, idrott, skolor och bra 

möjligheter att ta sig fram på 

ett hållbart sätt. Samtidigt ska 

stadens unika närhet till vatten 

och grönområden bevaras 

så att vi kan fortsätta att njuta 

av det som gör Stockholm så 

speciellt. 

Men att staden växer så 

kraftigt som den gör nu innebär 

oundvikligt att störningar 

kommer uppstå runt om i staden. 

Framkomligheten kommer 

ibland vara begränsad, 

byggkranar och byggplank 

kommer ibland störa utsikten 

och vissa platser kommer 

ibland behöva stängas av. 

Det här händer därför att 

Stockholm är Sveriges tillväxtmotor 

och många vill 

flytta hit. Att staden växer är 

ett kvitto på att Stockholm är 

en attraktiv stad i en innovativ 

och stark region där möjligheterna 

för både företag 

och invånare ska vara goda. 

Att staden växer är bra både 

för oss som redan bor här och 

för dem som vill flytta hit. 

Tillsammans bygger vi framtidens 

Stockholm. 

PRODUCERAD AV: 

Active MediaPartner Nordic AB 

TEXTANSVARIGA: Per-Åke Hultberg & 

Samuel Hultberg 

FORMGIVNING: Lorens Palmgren & 

Joakim Forsberg 

REPRO: Bildrepro Sthlm AB 

TRYCK: V-TAB 

FÖR BILAGOR KONTAKTA: 

Jörgen Lundh, 070-282 07 50 

e-post: jorgen.lundh@activemediapartner.com 

www.activemediapartner.com 

VID FRÅGOR OM INNEHÅLLET KONTAKTA: 

Pia Stenervall, kommunikationsstrateg 

Stadsledningskontoret kommunikationsenheten 

08-508 29 255 pia.stenervall@stockholm.se 

www.stockholm.se 

2

ANNONS 


ANNONS 

Gammal affärsidé 

hållbar på lång sikt 

”Vi har stor kunskap 

och erfarenhet av 

hur man bör bygga 

ur försäkringssynpunkt 

och bidrar 

gärna med vår kunskap 

om skadeförebyggande 

åtgärder 

redan i planeringsprocessen.” 

Fredrik Bergström, vd för 

Länsförsäkringar Stockholm. 

– VI ÄR 171 ÅR gamla och har i 

grunden samma affärsidé som 

när vi startade. Så här kan vi 

verkligen med stolthet tala om 

en hållbar affärsmodell, även in i 

framtiden. 

Det säger Fredrik Bergström, vd 

för Länsförsäkringar Stockholm, 

ett kundägt bolag med totalt cirka 500 000 

personer i Stockholms län som ägare. 

– Vår affärsidé är helt enkelt att vi menar 

att det är bra att gå samman för att 

spara ihop till en gemensam kassa när 

någon drabbats, till exempel av brand eller 

annan skada. 

Den här grunden från mitten av 

1800-talet som Länsförsäkringar fortsatt 

bygga vidare på, är minst lika aktuell 

idag som någonsin tidigare, menar 

Fredrik Bergström. 

– Nu när Stockholm växer så otroligt 

så menar vi att vi har något oerhört viktigt 

att bidra med. Vi har dels våra olika 

försäkringslösningar som tryggar våra 

kunders egendomar, och dels vår bank 

genom vilken vi kan hjälpa till med finansieringen 

vid köp av ny bostad. Vi 

hjälper dessutom till vid försäljning och 

köp av bostäder via 23 fastighetsmäklarkontor 

runt om i länet. 

ATT ALLT DET här verkligen behövs på 

en marknad med snabb tillväxt säger sig 

självt. Det nybyggda måste ju både försäkras 

och finansieras samtidigt som befintliga 

bostäder förmedlas. Fredrik 

Berg ström lyfter dock fram ytterligare 

en kompetens som Länsförsäkringar 

gärna bidrar med. 

– Vi har stor kunskap och erfarenhet 

av hur man bör bygga ur försäkringssynpunkt 

och bidrar gärna med vår kunskap 

om skadeförebyggande åtgärder i olika 

planeringsprocesser. Det handlar med 

andra ord om att man ska bygga så att 

det går att försäkra till en rimlig kostnad, 

betonar Fredrik Bergström. 

Att till exempel inte bygga för nära 

vatten eller att bygga så att man undviker 

översvämmade källare vid kraftiga 

regn. Det kan också handla om att undvika 

onödig brandrisk. Inte minst vid 

planering av nya bostäder och i synnerhet 

vid nya skolor och förskolor. 

– I allt det här har vi en bra erfarenhetsbank 

att hämta från. Kunskaper som 

såväl kommuner, bygg- och fastighetsbolag 

har stor nytta av och som vi gärna 

delar med oss av. Här kan vi samverka 

fram optimala lösningar. 

YTTERLIGARE ETT perspektiv Fredrik 

Berg ström gärna lyfter fram i fråga om 

hållbar utveckling är Länsförsäkringar 

Stock holms konkreta engagemang på 

både det miljömässiga och sociala området. 

Här har man valt att stödja 

Fryshuset och ”Hållbara hav” på respektive 

område. 

– Fryshuset på grund av deras kunskap 

om hur man genom att förverkliga 

ungdomars drömmar, inom bland annat 

idrott, musik och teater, kan förebygga 

och motverka utanförskap. Och precis 

som i Stockholm Stads Framtidsutredning 

arbetar Fryshuset aktivt med 

att Stockholm ska vara en stad där människor 

med olika social och etnisk bakgrund 

möts i det dagliga livet. I alla delar 

av staden ska det finnas en blandning av 

bostäder, företag, kultur och service. Det 

vill vi stödja och det är en otroligt viktig 

aspekt att ta med i stadsbyggandet. 

NÄR DET GÄLLER ”Hållbara hav” 

handlar det om att stödja deras målmedvetna 

arbete med Östersjöns överlevnad 

som mål. De är som Fredrik Bergström 

påpekar mycket duktiga på att föra samman 

forskarvärlden med myndigheter 

och näringsliv. 

– För oss känns det oerhört angeläget 

att kroka arm med organisationer som 

har spetskompetens inom hållbar utveckling. 

Ytterst handlar det ju om vår 

gemensamma framtid, att även kommande 

generationer ska kunna bo och 

leva här på jorden. 

Ägt av kunderna sedan 1844 

Länsförsäkringar Stockholm är 

ett lokalt, kundägt försäkringsbolag. 

Vi fi nns till för dig som 

bor och verkar i Stockholm 

med alla fördelar av att fi nnas 

nära våra kunder. Att vi är 

kundägda innebär att vi inte 

har några andra intressenter än 

våra egna kunder. 

Vi finns där du finns 

Allt vi gör går ut på att skapa 

trygghet åt människor. Vi fi nns 

där du fi nns och behöver oss 

och erbjuder dig hjälp i livets alla 

faser och behov. Vi erbjuder inte 

bara försäkringar utan också 

sparande, bolån, fastighetsförmedling 

och allt du behöver för 

din ekonomiska trygghet. 

www.lansforsakringar.se/stockholm 

3

ANNONS 


ANNONS 

BO-STADEN 

Text: Per-Åke Hultberg 

Uppdrag: 

Fixa 140 000 bostäder 

För att Stockholm ska fortsätta fungera och 

vara en attraktiv stad krävs fler bostäder. 

Fram till 2030 ska hela 140 000 nya bostäder 

byggas. Uppdraget att göra det möjligt ligger 

på byggeneralen Torleif Falk. 

Ett helt Malmö, 

140 000 bostäder, 

ska byggas fram till 

2030 i Stockholms 

stad. Redan till 2020 ska 40 000 

nya bostäder finnas på plats. 

– Fokus är att bygga hyresrätter 

med rimliga hyror både med hjälp 

av allmännyttan och privata aktörer, 

men även fler bostadsrätter behövs. 

Studentlägenheter är prioriterat och 

vi kommer också behöva lösa bostadsfrågan 

för tillfälliga boenden 

till flyktningar och människor med 

andra sociala behov. Det är ambitiösa 

mål som kräver mycket samarbete 

och samordning, både inom staden 

och med alla som vill bygga i 

Stockholm. Med ett gott samarbete 

över alla gränser är jag övertygad om 

att vi kommer att klara av det, säger 

Torleif Falk. 

2. 

Vällingby 

Spånga 

Han kallas ofta för byggeneral 

men är formellt bostadssamordnare i 

Stockholms stad. Hans roll är ny sedan 

februari 2015 och uppdraget är 

att vara spindeln i nätet när staden 

höjer takten i bostadsbyggandet. Och 

han borde veta hur det ska fungera. 

– Jag har jobbat i många delar av 

byggprocessen, jag har både ritat och 

projekterat hus och även varit delaktig 

på byggen, 

jobbat som byggherre, 

med projektutveckling 

och drivit 

detaljplaner och exploatering. 

Jag har sett problemen men också 

möjligheterna. Med den kunskapen 

försöker jag utveckla hur saker och 

ting fungerar, både inom staden 

men också i kontakten med 

alla som vill bygga här, säger 

Torleif Falk. 

Utmaningarna 

som han jobbar 

med är flera och 

de växer i takt 

med att staden växer. 

– Vi ska bygga många bostäder 

och service på kort tid med hög kvalitet 

samtidigt som miljökraven höjs, 

fler människor påverkas av byggen 

och trafiken blir allt mer intensiv 

trots att vi strävar efter motsatsen. 

Bostadssamordnaren Torlef Falk har uppdraget att vara spindeln i nätet när 

staden höjer takten i bostadsbyggandet. 

Foto: Lennart Johansson 

1. 

Kista 

Skärholmen 

Brommaplan 

4. 

Fruängen 

3. 

Centrala stadens utvidgning 

Älvsjö 

5. 

6. 

7. 

Högdalen 

Marken att 

bygga på är också 

begränsad. Allt det 

här gör att byggprocesserna 

blir allt mer komplexa och kräver 

mer och mer samarbete för att stadens 

resurser ska kunna användas på 

bästa möjliga sätt. 

Torleif Falk återkommer ofta till hur 

viktigt samarbete är. 

– De allra flesta jag träffar är överens 

om att det är bra att Stockholm 

växer, sedan finns det lite olika uppfattningar 

och vägar hur staden ska 

växa. Stockholms stad har givetvis en 

mycket stor och viktig roll i det här 

men privata byggbolag, markägare 

och alla entreprenörer som faktiskt 

bygger är jätteviktiga. Utan samarbete 

skulle vi aldrig kunna nå målen 

och bygga en stad där det blir möjligt 

för alla att hitta ett bra boende. 

Från att det finns en idé om vad 

9. 

10. 

Farsta 

8. 

som borde byggas var tills att någon 

kan flytta in i sin bostad är det många 

steg som måste gås igenom. I stadens 

övergripande planering ingår 

redan i dag drygt 115 000 bostäder. 

Nästan 30 000 är pågående i detaljplaner 

och kring 17 000 bostäder har 

färdig detaljplan och är redo att börja 

byggas så fort det är praktiskt möjligt. 

Så att staden håller på att växa 

råder det inga tvivel om. 

– Ungefär hälften av de 5 000 bostäder 

som enligt planen ska färdigställas 

i år är redan klara. Vi kommer 

också påbörja ungefär 5 000 ytterligare 

bostäder i år. 

■ 

1. Rinkebystråket 

och Rinkebyterassen 

moderniserar Rinkeby och 

kopplar samman stadsdelen 

med Järvafältet på ett 

helt nytt sätt. 

2. Hässelby strand centrum 

Totalt ska över 200 nya 

lägenheter byggas i ett 

av flera stora projekt i 

Hässelby-Vällingby. 

3. Den centrala staden 

utvidags bland annat 

väster och söderut. 

På så sätt växer stadens 

olika delar samman allt 

mer och uppdelningen 

mellan inner- och ytterstad 

suddas ut. 

4. När staden växer 

koncenteras byggandet 

extra på vissa platser som 

är så kallade tyngdpunkter. 

Exempel är Skärholmen, 

Farsta, Älvsjö, Brommaplan 

och Kista. 

5. Älvsjö centrum 

600 bosäder, kollektivtrafik 

och service. 

6. Årstafältet 

6 000 nya bostäder och en 

park i hjärtat av söderort. 

7. Hagastaden 

6 000 bostäder och 

36 000 nya arbetsplatser 

när Solna stad och Stockholms 

stad växer samman. 

8. Norra djurgårdsstaden 

12 000 nya bostäder, 

35 000 nya arbetsplatser i 

en ny miljöstadsdel. 

9. Söderstaden 

Den centrala staden växer 

söderut med området runt 

Globen, Slakthusområdet, 

Södra Skanstull och 

Gullmarsplan-Nynäsvägen. 

10. Tunnelbanan 

byggs ut och möjliggör för 

ytterligare bostäder med 

tillgång till goda kommunikationer. 

Vilken är Stockholms finaste byggnad? 

Daniel Helldén, MP Ann-Margarethe Livh, V Gita Nabavi, FI 

FÖRSTA 

HÖTORGSSKRAPAN 

VID KONSERTHUSET. 

– Det är en vacker 

byggnad som vittnar om 

ett effektivt men stilrent 

byggande där man inte gjort avkall på detaljerna. 

Tvärt om. Både de låga huskropparna 

som själva höghuset är av yppersta 

stadsbyggnadskvalitet som borde få fler 

efterföljare. Inte minst hur man låtit 

konstnärlig utsmyckning samspela med 

arkitekturen. 

– REFLEXEN I 

KÄRRTORP, det är en 

vacker ljus funkisbyggnad 

fylld av kulturverksamhet. 

– Om jag ska välja vilken 

Stockholmsbyggnad jag 

tycker bäst om blir det 

FORSGRENSKA MED- 

BORGARHUSET PÅ 

MEDIS för att det rymmer 

så mycket av staden. Där får allt från bibliotek 

och föreningsliv till klubbar och 

bad plats. Till och med tunnelbanan, säger 

Gita Nabavi, gruppledare för F! i 

Stockholms stadshus. 

Forsgrenska medborgarhuset. 

Foto: Holger Ellgaard 

4

ANNONS 


ANNONS

ANNONS 

STADSLIVET 


Foto: Rosie Alm 


ANNONS 

KTH-professorn 

Vi vill bo i 

”Grönska och vackra parker 

är otroligt uppskattat av 

stadsbon. Det vore direkt 

förödande att ta bort, så det 

ska vi nog passa oss för.” 

Göran Cars, professor 

i samhällsbyggnad på KTH 

stadsmiljöer 

– Vi vill bo i stan, trenden 

är generell och gäller hela 

världen. Det här går i vågor. 

Efter drömmen om 

förortslivet och gröna vågen 

har viljan att bo i 

stan, med allt vad den erbjuder 

av mötesplatser, 

kultur- och nöjesliv och så 

vidare, vuxit sig allt starkare. 

Det säger Göran Cars, professor 

i samhällsbyggnad 

på Kungliga Tekniska 

Högskolan, KTH. Just nu 

arbetar han som stadsutvecklare i 

Kiruna. Även där möter han samma 

efterfrågan på urbanitet. 

Efterfrågan att bo centralt i staden 

är som Göran Cars säger stekhet, och 

det gäller både små och stora städer. 

Som stadsplanerare, ser du det ser 

som ett problem? 

– Nej, inte alls. Det handlar snarare 

om att man måste vara medveten 

om att det skett en tydlig värderingsförändring 

hos folk och då gäller det 

att vi som stadsplanerare hänger med. 

Och det är alltså ingen tvekan om 

att det är täta städer som efterfrågas, 

påpekar Göran Cars, städer med 

mycket människor och mycket aktiviteter. 

Självklart gäller det inte alla men 

tillräckligt många för att man ska kunna 

tala om en stark och tydlig trend. 

– Naturligtvis innebär det utmaningar. 

Den täta staden får ju inte gå 

till överdrift, att det blir så tätt att det 

blir odrägligt. Det är en balansgång 

där man samtidigt måste släppa fram 

så mycket ljus som möjligt genom att 

bygga med varierade höjder på husen. 

Det som byggs måste bli bra, annars 

missar vi ju hela poängen. Det 

samma gäller risken med sociala utestängningseffekter. 

Jag är övertygad 

om att det går att undvika, just genom 

att bygga mycket och varierat. 

Du säger att det som byggs måste 

bli bra, vad är det då som är just 

stadskvalitet? 

– Det som gör att folk dras till den 

täta staden är bland annat utbudet av 

många olika typer av mötesplatser, 

inklusive parker och grönområden. 

Det är också viktigt hur vi utformar 

gator och torg och att det finns tydliga 

stråk för att handla. I nya bostadsmiljöer 

måste det finnas liv i gatuplanet. 

Husen måste naturligtvis också 

ha en god arkitektur. 

Att som tidigare separera bostäder 

från arbetsplatser är alltså helt fel 

menar Göran Cars. Om det bara är 

kontor och butiker så dör staden när 

det blir kväll. Det optimala är alltså 

en blandad bebyggelse med bostäder, 

arbetsplatser, butiker, restauranger 

och caféer, kompletterat med 

ett rikt kulturutbud. 

– Om det bara är kontor så dör staden 

när det blir kväll. Det är lika fel 

tänkt som miljonprogramsområdena 

som blev ödsliga sovstäder. Idag vill 

vi blanda på ett sätt som vi inte gjort 

tidigare. 

Vad säger du om rädslan att det 

gröna riskerar att byggas bort? 

– Grönska och vackra parker är ju 

otroligt uppskattat av stadsbon, så 

det vore direkt förödande att ta bort. 

Då försvinner ju en jätteviktig del i 

den attraktiva staden, så det ska vi 

nog passa oss för, säger Göran Cars 

och skrattar. 

Hållbarhetsaspekten talas det 

också väldigt mycket om? 

– Ja, även här gäller det att hitta en 

vettig balans. Ambitionerna med till 

exempel Norra Djurgårdsstaden är 

väldigt bra. Miljö- och hållbarhetsmässigt 

är det ”top notch”, men frågan 

är, vilka har råd att bo där? Jag 

menar att man måste lyfta den sociala 

aspekten så att inte den kommer i 

andra hand. 

Hur ser du annars på det nuvarande 

stadsbyggandet i Stockholm? 

– Det är uppenbart att beslutsfattarna 

har förstått att här finns en efterfrågan, 

att man bejakat människors 

önskemål om att bo i stan, om 

inte i själva innerstaden så åtminstone 

i stadsmiljöer. Nu handlar det mer 

om att gå vidare, att ta vara på efterfrågan 

genom att fortsätta bygga den 

täta staden. Den stad som inte gör 

det, som inte lyssnar in vilka trender 

som gäller kommer att bli oattraktiv. 

Och vem vill det i den allt tilltagande 

konkurrensen mellan städer och regioner. 

■ 

Historikern Mats Hayen: ”Städer måste växa” 

Att Stockholm växer är 

ingen direkt nyhet men 

frågan är, har den alltid 

gjort det och är det en 

bra utveckling? Mats 

Hayen, välkänd historiker 

på Stadsarkivet vet att 

berätta om det mesta 

som rör stadens historia. 

Under många århundraden 

var Stockholm en liten 

stad på runt 10 000 invånare, 

berättar han. Det första 

riktiga lyftet kom på 1600-talet då 

statsförvaltningen lokaliserades hit. 

Även militärförband placerades i och 

runt Stockholm samtidigt som många 

adelsfamiljer valde att bosätta sig här. 

Befolkningen ökade därför ganska 

snabbt till omkring 50 000 personer. 

6 

Men sedan blev det en stagnation. 

Mats Hayen betonar betydelsen 

av tillväxtmotorer, att om sådana 

saknas blir det heller ingen befolkningsökning. 

Efter en ganska långsam 

tillväxt under 1700-talet och tidiga 

1800-talet kom så från mitten 

på 1800-talet den stora internationella 

tillväxtmotorn även till 

Stockholm, industrialismen. 

1860 hade Stockholm 100 000 invånare 

och var fortfarande en förhållandevis 

liten stad. Men så hände 

mycket på en gång. Industrier växte 

fram på löpande band, järnvägar började 

byggas, samtidigt som den stora 

utvandringen från landsbygden till 

städerna tog fart. Detta som en följd 

av effektivare produktionsmetoder 

inom jordbruket. Andra valde istället 

ett nytt liv i Amerika. 

Under ett halvt sekel nära nog fyrdubblas 

Stockholms befolkning. År 

1900 bodde här 313 000 personer. 

1930 ytterligare 200 000. 1960 hela 

808 000. Men sedan händer något. 

Stockholm stad börjar tappa befolkning. 

– Det var nu som miljonprogramsområdena 

växte fram. Många som 

bott trångt i små lägenheter inne i 

Stockholm flyttade ut till de nya förorterna. 

Det vill säga en stor del av tillväxten 

skedde i våra grannkommuner. 

Storstockholmsområdet fortsatte alltså 

växa, men inte Stockholms stad 

som i stället till viss del avfolkades, i 

synnerhet innerstaden. De delar som 

växte var de nya stadsdelarna 

Skärholmen, Farsta och Norra Järva. 

Områden som dittills varit obebyggda. 

Sedan hände inte så mycket. 

Under mer än två decennier minskade 

befolkningen. Visserligen bebyggdes 

Södra stationsområdet under 

80-talet, en nu självklar del av 

kvartersstrukturen på Södermalm. På 

90-talet började så omvandlingen av 

Hammarbyhamnen. Men i övrigt har 

Stockholm haft en begränsad tillväxt 

fram till början av 2000-talet. Först 

2008 var antalet invånare tillbaka på 

nivån från 1960, det vill säga 808 000 

personer. 

– Faktum är att ifråga om snabb 

befolkningstillväxt finns stora likheter 

mellan 1950-talet och 2015. Det 

är samma tempo i urbaniseringen, 

samma drift att ta sig till Stockholm. 

När så många vill hit, samtidigt som 

vi under många år byggt alldeles för 

få bostäder med bostadsbrist som 

följd, är det svårt att hålla tempo i 

bostadsbyggandet. Det byggs idag 

lika många bostäder per år som när 

det byggdes som mest under 40- och 

50-talet, mer än under miljonprogrammet. 

Mellan 5 000 till 7 000 nya 

lägenheter per år. Det som nu krävs 

– 140 000 lägenheter fram till 2030 

– är ett betydligt högre byggtempo 

med en årlig produktion av uppåt 

10 000 lägenheter. 

Vad är då som driver 

utvecklingen idag? 

– Jag skulle säga att det dels beror 

på hur näringslivet och arbetsmarknaden 

ser ut. Behovet av närhet till 

nätverk, att företag vill vara nära sina 

uppdragsgivare, leverantörer och 

kunder. Dels på behovet av att vilja 

vara där det händer och det är i staden, 

helst den stora staden. IT-

ANNONS 


ANNONS 

Min favoritplats 

i Stockholm 

Medborgarplatsen – 

en smältdelgel för allt det 

staden kan erbjuda; restauranger, 

saluhall, shopping, 

kultur och platser 

för spontana möten. 

Göran Cars, professor i samhällsbyggnad 

på KTH. Just nu arbetar han som 

stadsutvecklare i Kiruna där han möter 

samma efterfrågan på urbanitet som i 


utvecklingen att kunna arbeta var 

som helst har tydligen inte haft någon 

större betydelse i det fallet. 

Är det bra att Stockholm växer? 

– Ja, absolut. Stockholmsregionen 

är en av de snabbast växande regionerna 

i Europa. Det är om något ett 

tecken på attraktionskraft. Att städer 

växer är en global trend där stora städer 

konkurrerar med varandra. Så 

visst är det bra att Stockholm har en 

stark tillväxt. Städer måste växa och 

här finns utan tvekan möjlighet att 

växa ytterligare. Många attraktiva 

städer i Europa och runt om i världen 

är mycket mer tättbefolkade än 


■ 


– Det är samma drift att ta sig till Stockholm idag som 

det vara på 1950-talet, säger historikerna Mats Hayen. 

7

ANNONS 

FLER HYRESRÄTTER 


ANNONS 

Staden samlar kraft 

i Stockholmshusen 

Stockholmshusen är en 

satsning där Stockholms 

stad samlar sin egen 

bostads byggarkraft med 

målet att skapa tusentals 

nya hyresrätter. Samarbete 

både inom staden och med 

byggherrar ger förutsättningar 

för att bygga snabbt, 

kostnadseffektivt och med 

hög kvalitet. 

Bostadsbrist är i grunden ett 

symptom på ett samhälle 

under förändring och utveckling, 

oftast till det positiva. 

Stockholm växer och allt fler 

vill flytta dit framtidsutsikterna är 

som störst. Samtidigt är bostadsbristen 

en av stadens och regionens 

största utmaningar. 

Arbetet med att nå målet om 

40000 nya bostäder till år 2020 och 

140000 bostäder till 2030 handlar 

delvis om ett bättre samarbete mellan 

stadens olika delar och byggherrar. 

Byggeneralen Torleif Falks uppdrag 

(se artikeln på sidan 4 i denna tidning) 

är en del i detta arbete. En annan del 

är Stockholms husen, där staden samlar 

sin bostadsbyggarkraft inom förvaltningarna 

och de allmännyttiga 

bostadsbolagen Stockholmshem, 

Familje bostäder och Svenska bostäder. 

Målet är att bolagen tillsammans 

ska fördubbla sin byggnation de kommande 

åren och en viktig del av satsningen 

är Stock holms husen. 3500– 

5000 bygg star tade hyresbostäder ska 

fram till 2020. 

Stockholmshusen är en viktig del av de allmännyttiga bostadsbolagens satsning att tillsammans fördubbla sin byggnation av nya bostäder 

de kommande åren. Observera att det är skissbilder. Utseendet på husen kan alltså komma att ändras. 

Utvecklingen av Stockholmshusen 

är nu i full gång. Konceptet ska uppfylla 

stadens högt ställda krav på exempelvis 

energianvändning och tillgänglighet. 

Genom samarbete genom 

hela processen ska både tidsåtgång 

och kostnader kunna hållas nere. 

– Genom arbetet med Stockholmshusen 

utvecklar vi ett sätt att få fram 

fler bostäder snabbare än tidigare, 

utan att ge avkall på vare sig arkitektur 

eller teknisk kvalitet, säger Eva 

Nygren, vd på Stockholmshem. 

Byggherrar och andra aktörer på 

marknaden ska bjudas in för att kunna 

vara med och utveckla konceptet. 

En upphandling om totalentreprenad 

Stockholmshusen ska uppfylla högt ställda krav på energianvändning. 

kommer att genomföras. 

– Genom att samla oss kan vi sätta 

press på byggbranschen att skapa bra och 

kostnadseffektiva lösningar, säger Pelle 

Björklund, vd på Svenska Bostäder. 

Senast hösten 2017 är tanken att 

de första Stockholmshusen ska byggstartas. 

Husen kommer framför allt 

att byggas i områden där stadens bostadsbolag 

redan idag finns. En annan 

viktig faktor är att det ska finnas 

tillgång till bra kollektivtrafik. ■ 

”Genom arbetet 

med Stockholmshusen 

utvecklar vi ett sätt 

att få fram fler bostäder 

snabbare än 

tidigare.” 

Eva Nygren, 

vd på Stockholmshem 

”Genom att samla 

oss kan vi sätta press 

på byggbranschen 

att skapa bra och 

kostnadseffektiva 

lösningar.” 

Pelle Björklund, 

vd på Svenska Bostäder 


Anna König Jerlmyr, M Lotta Edholm, FP Karin Ernlund, C 

STADSHUSET är en unik 

byggnad såväl på utsidan 

som på insidan och 

det är en förmån att få 

arbeta i huset. Jag är 

svag för tegel, älskar gamla 

tegelhus och stadshuset är den vackraste 

med tornet som reser sig över staden, den 

nationalromantiska stilen och koppartaket. 

Men ibland undrar jag om inte insidan är 

än vackrare med dess konst och utsmyckningar. 

SKOGSKYRKO- 

GÅRDEN är Stockholms 

vackraste byggnad. 

Förvisso inte endast 

en byggnad utan också en 

begravningsplats och en 

park. Gunnar Asplunds monument över liv 

och död är ett mästerverk i varje detalj. Att 

platsen är Stockholms stads enda världsarv 

är välförtjänt. Platsen visar att god arkitektur 

faktiskt kan bidra till att lindra den 

smärta som så många av Skogskyrkogårdens 

besökare känner. 

KUNGSTORNEN på 

Kungsgatan. Europas 

första skyskrapor som 

uppfördes redan på 

1920-talet. New Yorkinspirerad 

arkitektur som 

visar på dåtidens ambitioner och framåtanda. 

Tornen blev snabbt en symbol för 

det nya Stockholm. På 1920-talet vågade 

Stockholm ta ut svängarna och bygga högt 

och tätt – någonting Centerpartiet fortsätter 

driva politiskt. 

Stadshuset. 

Foto: Yanan Li 

8

ANNONS 


ANNONS 

Kooperativa hyresrättslägenheter 

Ett unikt alternativ 

BYGGA HYRESRÄTTER eller 

bostadsrätter? Varför inte kooperativa 

hyresrätter som är en mix 

av båda, en boendeform som har 

funnits i Stockholm i snart 100 år. 

– Vi startade 1916 och har sedan 

dess varit med om att bygga 

Stockholm med vår unika form av hyresrätter, 

och det vill vi fortsätta med, säger 

Eva Nordström, vd för SKB, Stockholms 

Kooperativa Bostads förening. 

Under dessa hundra år har föreningen 

byggt nästan 8 000 kooperativa hyreslägenheter, 

vilket gör SKB till den största 

privata hyresrättsaktören på stockholmsmarknaden. 

Merparten av det befintliga 

bostadsbeståndet finns i Stockholms 

stad, hälften innanför tullarna, den övriga 

delen strax utanför. 

– Vi bygger i både hög- och lågkonjunktur. 

Men just nu växlar vi upp rejält 

med målet att inom fem år ta fram minst 

tusen nya lägenheter, vilket är väldigt 

hög ambition sett till vår storlek, säger 

Eva Nordström. 

Eva Nordström, vd för SKB, Stockholms Kooperativa Bostads förening. 

UNDER 2014 färdigställdes två bostadsprojekt, 

ett i Fruängen och ett i Annedal. 

Tre projekt pågår för fullt, varav kvarteret 

Muddus med 100 lägenheter i Norra 

Djurgårdsstaden, har inflyttning vid årsskiftet. 

Kvarteret Gräsklipparen i Hässelby 

med sammanlagt 111 lägenheter har 

inflyttning just nu medan kvarteret Kronogården 

i Ursvik, Sundbyberg, med 148 lägenheter, 

har inflyttning i april 2016. 

I samtliga fall handlar det alltså om 

kooperativa hyresrättslägenheter, en mix 

av hyresrätt och bostadsrätt. Eva Nordström 

förklarar: 

– Till en vanlig bostadsrätt i Stockholm 

måste du låna flera miljoner kronor. Den 

stora fördelen med våra bostäder är att du 

som medlem hos oss betalar en upplåtelseinsats 

som är betydligt lägre, för våra äldre 

fastigheter ungefär 40 000 kronor och i vår 

nyproduktion ungefär 200 000 kronor (för 

en 3:a på 75 kvadrat), pengar som du dessutom 

får tillbaka när du byter bostad. Vårt 

upplägg gör det alltså möjligt för betydligt 

fler att skaffa en ny bostad. Givetvis blir ju 

hyran lägre då man betalat en insats. 

– Skillnaden mot hyresrätter är också 

att du är medlem i SKB som är en ekonomisk 

förening. Du får via ditt kvartersråd 

insyn i hur fastigheten sköts och 

möjlighet att bidra med idéer. Här finns 

med andra ord ingen spekulation, vare 

sig från lägenhetsinnehavaren eller från 

oss som bostadsförening. Här finns inte 

heller några aktieägare som ska tjäna 

pengar på verksamheten. 

EVA NORDSTRÖM betonar det långsiktiga 

förvaltarskapet, att SKB faktiskt 

aldrig sålt ett hus under alla dessa år. Att 

bygga in kvalitet i alla fastigheter, att 

alltid vara noga med materialval och en 

service utöver det vanliga, är därför en 

självklarhet. I varje kvarter finns till exempel 

en fastighetsskötarlokal, dessutom 

en kvarterslokal och alltid extra förråd 

i källaren för de boende. Hur vanligt 

är det nu för tiden? 

– Vi ska ju finnas kvar och bygger alltid 

utifrån ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv. 

Det är inget nytt för oss, det har 

vi alltid gjort eftersom vi vet att bra kvalitet 

på sikt blir billigare för de boende. 

Att den här bostadsformen med dess 

långsiktighet och servicegrad uppskattas 

av bostadsinnehavarna är det knappast 

någon tvekan om. Fem år i rad har nu 

SKB vunnit utmärkelsen Kundkristallen 

i kategorin högsta serviceindex, ett pris 

där hyresgästerna utser vinnarna. 

Om man nu är intresserad av era nyproducerade 

bostäder, hur gör man då? 

Då går man in på www.skb.org, anmäler 

sig som medlem och börjar bospara. 

Sedan anmäler man intresse för 

de nyproducerade bostäderna. I nyproduktion 

går det att få lägenhet med relativt 

korta kötider. 

Och om man är intresserad av en 

bostad i ert befintliga bestånd? 

– Ja, då gäller samma sak. Medlemsskap 

och bosparande. Dock är kötiderna 

betydligt längre i vårt befintliga bestånd. 

Så ett tips är att ställa alla barn och barnbarn 

i kö redan då de föds. En god investering 

för framtiden. 

Kooperativa hyresrätter – 

så här funkar det 

SKB – Stockholms 

Kooperativa Bostadsförening 

■ Det är en egen upplåtelseform, varken hyresrätt eller bostadsrätt men principen 

är densamma som för hyresrätter. Det är kötiden som i första hand avgör 

om du får bostaden eller inte. Kravet är, förutom kötid, att du betalar medlemsavgift 

och bosparar i föreningen. Det huvudsakliga syftet är att lägenheten inte 

blir en handelsvara. 

■ Till strukturen liknar de kooperativa hyresrätterna dock en bostadsrättsförening. 

SKB ägs av sina medlemmar. De utser styrelse och har infl ytande över 

verksamheten. Intäkter till SKB, som medlemmarnas hyror, återinvesteras i 

företaget och dess verksamhet. 

■ Även en pengainsats så kallad upplåtelseinsats, som varierar beroende 

på antal kvadratmeter och ålder på fastigheten, är obligatorisk. Pengarna får 

medlemmen sedan tillbaka när denne fl yttar. Insatsen gör att hyran blir lägre. 

■ Är en kooperativ hyresrättsförening 

med drygt 85 000 

medlemmar, varav en tredjedel är 

under 18 år. 

■ Det huvudsakliga syftet är att 

bygga och långsiktigt förvalta bostadsfastigheter, 

samt att upplåta 

lägenheterna med kooperativ 

hyresrätt till medlemmarna. 

■ Föreningen som bildades 1916 

äger och förvaltar drygt 7 600 

lägenheter. 

■ Målsättningen är att bygga 

tusen nya lägenheter inom fem år. 

www.skb.org 

9

ANNONS 


ANNONS 

HÅLLBAR STAD 

Text: Ola Eriksson 


”Vi ska bygga livsmiljöer, 

inte bara bostäder” 

Hur staden byggs och utformas 

har stor påverkan på de 

människor som lever här. En 

medvetet utformad stad 

kan ge mindre segregation 

och en mer rättvis fördelning 

av stadens resurser. 

När Stockholms översiktsplan 

uppdateras ges den sociala 

hållbarheten en mer 

framträdande plats. 

Ien översiktsplan beskrivs hur mark 

och vatten i en stad ska användas. 

Den är även ett av de viktigaste 

styrmedlen för att uttrycka ambitionerna 

om hur framtidens stad ska se ut. 

– Att bygga en hållbar stad utifrån 

ekonomiska och ekologiska aspekter 

är ofta självklart. Nu vill vi ytterligare 

lyfta de sociala aspekterna som 

är betydelsefulla för samhället som 

helhet och inte minst för stockholmarnas 

vardagsliv. När vi uppdaterar 

översiktsplanen ska därför alla hållbarhetsaspekter 

tydligare integreras, 

säger Åsa Dahlin. 

Hon är utvecklingsledare för området 

Boende och stadsmiljö inom 

Kom missionen för ett socialt hållbart 

Stock holm, och arbetar som arkitekt 

på stadsbyggnadskontoret. Tillsammans 

med fristående forskare ska 

kommissionen i höst titta på hur översiktsplanen 

kan utvecklas så att stadsbyggandet 

bidrar till bättre och mer 

jämlika livsvillkor för stockholmarna. 

– Det kan handla om var i staden 

större centrum byggs, att vi säkerställer 

att boenden som ägs och hyrs 

blandas och att stadsrummen gestaltas 

med omsorg om barn och äldre, 

säger Åsa Dahlin. 

Ann Legeby, forskare vid Arkitektur 

skolan vid Kungliga Tekniska 

Högskolan, KTH och kopplad till 

kommissionen fyller i. 

– Staden behöver ligga steget före 

för att vi ska komma dit vi vill och nå 

olika hållbarhetsmål. Här hoppas vi 

forskare kunna ge ett stöd och bidra 

med olika perspektiv. Till exempel kan 

vi inte fastna i vad som idag anses vara 

bra lägen. Vi måste fokusera på vad vi 

vill ska bli bra områden i framtiden. 

Stadsbyggandet kan också påverka 

människors val. Byggs en stad 

som förenklar bilanvändning så 

kommer människor att åka bil. 

Byggs en stad där stadsdelar hålls åtskilda 

så försvåras också möjligheterna 

för människors möten och möjligheter 

att dela erfarenheter, vilket 

är negativt både ur ett tillväxtperspektiv 

och ur ett socialt perspektiv. 

Det är inga nya tankar, men de behöver 

tydliggöras i översiktsplanen. 

Och tidpunkten att göra det är bättre 

än någonsin. 

– En växande befolkning ger oss en 

unik chans att skapa en sammanhållen 

stad. Staden kan byggas samman där 

det behövs och vi kan förstärka kollektivtrafiken 

och annan service i eftersatta 

områden. Kvaliteten i våra 

gemensamma stadsrum kan bli bättre 

med hjälp av ny arkitektur och varsamhet 

om befintliga lokala värden. 

Det skulle vara mycket svårare i en 

stad som inte växer. Tar vi inte tag i 

den sociala hållbarheten nu kommer 

vi ha ännu större utmaningar med 

ojämlika livsvillkor om 20 år, säger 

Åsa Dahlin. 

Att bygga en sammanhållen stad 

inne bär också att se till så att samhället 

finns närvarande i stadens alla delar. 

”En växande befolkning 

ger oss en unik 

chans att skapa en 

sammanhållen stad.” 

Åsa Dahlin 

– Vi behöver bygga på ett sätt som 

ger mycket tillbaka till platsen och till 

staden som helhet, ny bebyggelse kan 

inte bara åka snålskjuts på de kvaliteter 

som redan finns. Exempelvis får bra 

lägen för näringsliv inte slarvas bort 

utan tas till vara med lokaler i markplan. 

Likaså är skolor, bibliotek och 

andra etableringar betydelsefulla för 

att synliggöra samhället på en plats. 

Tillgängligheten till dessa är en viktig 

stadsbyggnadsuppgift. Det handlar om 

att bygga livsmiljöer, inte bara att bygga 

bostäder, säger Ann Legeby. ■ 

Kommissionen för ett socialt 

hållbart Stockholm ska i höst 

titta på hur översiktsplanen 

kan utvecklas så att stadsbyggandet 

bidrar till bättre 

och mer jämlika livsvillkor för 

stockholmarna, berättar Åsa 

Dahlin, arkitekt på stadsbyggnadskontoret 

och Ann 

Legeby, forskare vid 

Arkitekturskolan vid KTH. 

Social hållbarhet i Stockholms stad 

Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm tillsattes under 2015 och 

leds av Stockholms stads hållbarhetschef. Uppdraget för kommissionen 

är att analysera skillnader i livsvillkor i Stockholm och ge förslag på konkreta 

åtgärder för en socialt hållbar utveckling i staden. 

Kommissionens arbete organiseras kring följande fyra utvecklingsområden: 

■ Uppväxt och utbildning ■ Arbete och försörjning 

■ Boende och stadsmiljö ■ Demokrati och trygghet 

Kommissionens analyser och åtgärdsförslag ska vila på vetenskaplig grund 

och fristående forskare knyts till arbetet som pågår till 2017. Läs mer om 

kommissionens arbete på stockholm.se/hallbarhetskommissionen 


Erik Slottner, KD 

JUGENDPALATSET 

(hotell Diplomat på 

Strandvägen) är en vacker 

och smakfull byggnad 

som varierar i uttryck och 

form. Byggnaden smälter in 

i Strandvägens övriga fint gestaltade 

bebyggelse men sticker ändå ut i sitt unika 

uttryckssätt. Taket är utformat på ett intressant 

och tilltalande sätt som höjer byggnadens 

arkitektoniska uttryck. Den tidens gestaltningsideal 

har värden som bör inspirera 

vår nutid. 

Dan Kareliusson, SD 

NORDISKA MUSEET 

– På Lejonslätten på 

Djurgården står Nordiska 

museet ståndaktigt. 

Byggd av svenskt material, 

såsom sandsten från 

Roslagen och kalksten från Gotland. 

Förutom att vara en fantastiskt vacker 

byggnad så rymmer även Nordiska museet 

stora delar av Sveriges historia. Museet 

har jag besökt många gånger och miljön 

runtomkring är utmärkt för promenader. 

Nordiska Museet 

Foto: Mats Landin, Nordiska Museet 

10

ANNONS 


ANNONS 

”Vi har ett större ansvar än att 

bara bygga hus” 

– DE GRUNDVÄRDERINGAR som 

präglar vårt tänkande kring 

stadsbyggnad har vi givetvis med 

oss i alla våra utvecklingsprojekt. 

Våra nyligen färdigställda kvarter 

med bostadsrätter i Högdalen blir 

en utmärkt referens också nu när 

vi avser gå vidare med att skapa 

hyresrätter för egen förvaltning. 

Det säger Per Arwidsson, grundare, 

ägare och vd för Granen 

Fastighetsutveckling AB. Det engagemang 

han visar när han berättar om vikten 

av olika samverkansformer för att 

kunna skapa harmoniska helheter i våra 

livsmiljöer, går inte att ta miste på. Inte 

heller hans ambition att låta den gamla 

byggmästartraditionens kvalitetstänkande 

och yrkesstolthet möta nutidens krav 

i bostadsbyggandet. 

– Vi vill skapa byggnader och miljöer 

där människor ska leva, trivas och må bra 

i generationer framöver. Därför är det 

nödvändigt att vi som bostadsutvecklare 

tar ansvar för att med stor omtanke gestalta 

inte bara byggnaderna men också 

funktionerna och utrymmena mellan husen. 

I detta finns även konstnärliga inslag, 

såsom i Högdalstorget där vi tillsammans 

med Stockholms stad fått stor 

uppmärksamhet, säger Per Arwidsson. 

Området i fråga handlar om två kvarter 

med totalt 134 bostäder. Marken som anvisades 

av Stockholms stad var tidigare en 

bortglömd grop mellan gata och tunnelbana. 

Här har Granen Fastighets utveckling 

med sina nya kvarter bidragit till att skapa 

en attraktiv, trygg och levande miljö som 

knyter ihop Högdalen Centrum med Sthlm 

Subsurfers nya skate park. 

– Jag är mycket stolt över att ha medverkat 

i det här fina projektet, både för de kvaliteter 

som vi byggt in och för att projektet 

bidragit till ett lyft för ett större område, 

säger projektledaren Per Bask Forsell. 

– För mig personligen känns det särskilt 

stimulerande att kunna låta konsten 

skapa mervärden inte bara för våra direkta 

kunder bostadsköparna, men för 

alla dem som bor och vistas i de närmiljöer 

vi medverkar till att skapa, inflikar 

Per Arwidsson. 

HAN BETONAR ATT det i just det här 

fallet varit mycket inspirerande att ha 

genomfört ett helt unikt samverkansprojekt 

mellan det privata näringslivet, 

Stock holm konst och exploateringskontoret. 

I synnerhet som slutresultatet till 

fullo harmonierar med hans egna och 

Granens grundare, ägare och vd Per Arwidsson till vänster, projektledaren Per Bask 

Forsell till höger. 

företagets vision och grundvärderingar. 

Nu går arbetet vidare att hitta lämplig 

mark för nya bostäder, i första hand hyresrätter 

för eget ägande med långsiktig 

förvaltning. Gärna större projekt med 

upp till 500 lägenheter. 

– Vi söker samverkansformer med 

kommuner i stockholmsregionen som 

delar våra idéer om att bygga harmoniska 

helheter. Självklart även med Stockholms 

stad, där ju kvarteren i Högdalen 

är lysande exempel på gott samarbete, 

avslutar Per Arwidsson. 

www.granen.se 

Bostäder för studentplånböcker 

Den ljusnande framtid är vår! 

Men för Stockholms studenter sänker sig höstmörkret över bostadshimlen. De som får tag på en lägenhet kan 

få betala cirka 6000 kr/månad även långt från campus. Desto ljusare är det för de 150 studenter som har flyttat in 

i Abacus nybyggda studentbostäder i Tallkrogen. Med en kostnad på 4244 kr/mån för lägenheten eller 2944 kr/mån 

med fullt bostadsbidrag är det lättare att koncentrera sig på studierna. 

11

ANNONS 


ANNONS 

Vi lägger mycket 

energi på bra arkitektur 

DET FAMILJEÄGDA bygg & fastighetsföretaget Åke 

Sundvall har sedan starten 1942 i högsta grad bidragit till 

Stockholms stadsbild genom bostadsrätter, hyresrätter 

och entreprenaduppdrag åt andra. 

– Ambitionen är att genom kvalitet och omtanke skapa stadens 

mest omtyckta områden, säger Johan Lins, vd för Åke Sundvall 

Projekt AB. Det vill säga den del inom koncernen som står för nyproduktion 

av bostäder, både hyresrätter, bostadsrätter och småhusområden, 

främst i Stockholmsregionen. 

Med kvalitetstänkande som viktigaste ledstjärna är ambitionen att 

fortsätta på den inslagna vägen med egenproducerade bostäder, ungefär 

400 per år, både bostadsrätter och hyresrätter. 

– Det är väldigt roligt att vi nu även är igång med att bygga hyresrätter. 

Det var ju där vi en gång startade, säger Johan Lins. 

JOHANS KUSIN, ägarrepresentanten Martin Sundvall betonar att bolaget 

idag är ett modernt kundorienterat byggföretag med allt vad det 

innebär, samtidigt starkt präglat av familjens gedigna byggmästartraditioner. 

Det innebär att allt sker i egen regi, både projektutveckling och 

själva byggandet. Det senare i det egna byggbolaget som även bedriver 

entreprenadverksamhet. 

– Vi är ytterst angelägna om att alltid lämna efter oss något vi själva 

kan vara stolta över. Därför bygger vi med omtanke och tar tillsammans 

med arkitekter fram det optimala huset utifrån platsens specifika förutsättningar. 

Därför har vi inte heller några färdiga plattformar, som annars 

är så vanligt i byggbranschen, säger Martin Sundvall. Det faktum att vi 

är ett familjeföretag gör oss flexibla och snabbfotade, något som är en 

stor fördel i dagens samhälle, tillägger Martin. 

– Ja, vi är ju byggmästare, så vi gillar att bygga och framförallt att 

bygga fina saker, inflikar Johan Lins med ett leende. 

– Vi vill bygga bostäder och hus som uppskattas av dem som bor i 

dem, men som också uppmärksammas av människor som passerar. 

INTE UNDRA PÅ att byggnadspriser har radats upp genom åren. Bara 

under 2014 hela tre stycken. Årets Byggnad i Södertälje för Brf 

Gräshoppan, Huddinge kommuns skönhetspris för bostadsområdet 

Ängsnäs Glänta, och inte minst Årets Stockholmsbyggnad för det 

mycket uppmärksammade Skagershuset i Årsta. 

– Vi är givetvis stolta och glada över alla de utmärkelser vi fått, framförallt 

ser vi dem som kvitton på att vi lyckas med vår målsättning att 

alltid skapa fina byggnader med hög kvalitet. Skagershuset är ett bra 

exempel. Det består av 33 lägenheter och är helt byggt i trä. Det har en 

vacker cederträfasad som kommer att åldras med värdighet och som 

smälter väl in i det omgivande gamla klassiska tegelhusområdet i Årsta. 

PÅ LIKNANDE SÄTT, med bra arkitektur och hög kvalitet, tar Åke 

Sundvall nu sig an höghuset i Tensta Centrum. Här precis som i alla 

befintliga hyresfastigheter och framtida hyresrättsprojekt handlar det 

om ett långsiktigt ägande och förvaltande i det egna 

fastighetsbolaget. 

– Men det måste passa oss, det ska 

som sagt vara projekt som vi själva 

kan vara stolta över, annars väntar 

vi hellre. Vårt varumärke har signa- 

lerat kvalitet i snart 75 år. Det är 

det viktigaste vi har. Vi är 

därför ytterst omsorgsfulla 

när vi drar igång projekt. 

Kva li tet tummar vi 

aldrig på, avslutar 

Johan Lins. 

Glada kusiner i 

familje företaget Åke 

Sundvall: Johan Lins 

och Martin Sundvall. 

Fakta 

Åke Sundvall är ett familjeföretag med verksamhet inom traditionell 

entreprenadverksamhet, förvaltning av våra egna bostads- och kontorsfastigheter 

samt nyproduktion av bostäder i egen regi i Stockholms- och 

Malmöregionen. Det senare genom SundProjekt AB. 

Studentlägenheter med 

utsikt utöver 

det vanliga 

PÅ PLATSEN där det tidigare var ett kommunhus i Tensta centrum, 

alldeles intill tunnelbanan pågår febril byggaktivitet. Här byggs just 

nu kvarteret Bränninge, ett minst sagt spännande höghus på 18 våningar 

med 240 studentlägenheter. 

Att det centralt belägna bygget 

väcker Tenstabornas intresse råder 

det inget tvivel om. Något nytt har 

för övrigt inte byggts i stadsdelen på 

närmare tio år. I just det här projektet har 

byggherren Åke Sundvall medvetet valt 

att låta folk ha full insyn över byggarbetsplatsen. 

Hela tiden stannar folk upp 

för att se vad som händer och ställer 

också frågor som platschefen Martin 

Schreiber och hans medarbetare i möjligaste 

mån försöker besvara. 

– Just nu är det en arbetsplats med cirka 

20 personer, berättar han. Som mest 

intensivt kommer det att vara nästa sommar 

med uppåt hundra byggarbetare och 

hantverkare på plats. Då när slutfinish 

med eldragning, måleri, plattsättning, installation 

av vitvaror och så vidare ska 

ske inför inflyttningen januari 2017. 

– Det är lika spännande för oss, det är 

ju våra första studentlägenheter, säger 

fastighetschefen Susanna Sundvall. Men 

också vår första nyproduktion av hyreslägenheter 

på väldigt många år, så för mig 

som ansvarar för hela vårt fastighetsbestånd, 

varav merparten är äldre hus på 

malmarna, är det här jättespännande. 

SOM I ALLT Åke Sundvall bygger handlar 

det även här om kvalitet. I synnerhet 

här, betonar Susanna Sundvall. Studenter 

flyttar in och ut, det sliter hårt, så här 

gäller det i högsta grad att bygga ur ett 

förvaltningsperspektiv med stort fokus 

på långsiktig hållbarhet. Men även på 

Unika terrasslägenheter 

vid sjön Magelungen 

– Det är ett väldigt häftigt och genomarbetat 

bostadsprojekt med 

spännande planlösningar i olika storlekar. 

Dessutom terränganpassat till den soliga 

södersluttningen ner mot sjön. Be byggelsen 

liksom växer ner mot vattnet, förklarar 

projektledaren Mattias Cegrell. 

Det handlar alltså om 23 radhusliknande 

bostadsrätter, alla med egen separat 

entré och med generösa terrasser. De 

flesta av lägenheterna har dessutom fönster 

i tre eller fyra väderstreck, vilket ger 

ett fint ljus och härlig utsikt. 

Platschefen Martin Schreiber och 

fastighetschefen Susanna Sundvall vid 

bygget av kvarteret Bränninge i Tensta. 

smarta tekniklösningar, till exempel 

elektroniskt nyckelsystem. 

– Huset är framtaget specifikt för just 

den här platsen, precis som vi alltid gör. 

Det är alltså inget koncepthus utan specialanpassat 

för just studenter. Det känns extra 

kul, för vissa är det kanske den första bostaden. 

Då vill vi stå till hands med all 

tänkbar service med kontor i huset dit de 

kan vända sig. Det ska vara enkelt och smidigt 

att bo här, betonar Susanna Sundvall. 

– För mig som byggare känns det väldigt 

spännande att få vara med om att 

förnya ett miljonprogramsområde, dessutom 

med ett så häftigt hus som det här, 

säger platschefen Martin Schreiber. 

Eftersom Tensta centrum är så högt 

beläget kommer huset faktiskt att mäta 

sig i höjd med Victoria Tower i Kista, 

skyskrapan på andra sidan Järvafältet. 

Så här kan man verkligen tala om både 

hus och utsikt utöver det vanliga. 

I NÄRA SAMARBETE med Arkitektmagasinet uppför Åke Sundvall 23 

terrasslägenheter med utsikt över sjön Magelungen i Farsta strand. 

Byggstart äger rum nu i höst med inflyttning våren 2017. 

Mattias Cegrell berättar att man tillsammans 

med Arkitektmagasinet lagt 

ner stor omsorg på arkitektoniska detaljer, 

som gröna tak, smakfulla materialval 

och franska balkonger. Extra viktigt 

har varit att terrasserna ska upplevas privata 

och ge maximalt ljusinsläpp, en oas 

med bara himlen ovanför och naturen 

framför sig. 

– Vi ser att det här unika upplägget 

med radhusliknande bostadsrätter av 

hög kvalitet kan attrahera även radhusoch 

villaköpare. Det är helt enkelt ett 

12

ANNONS 


ANNONS 

Kvarteret Bränninge är framtaget 

specifikt för den här platsen i 

Tensta centrum, precis som Åke 

Sundvall gör i alla sina projekt. 

väldigt bekvämt 

alternativ till äganderätt, 

säger Mattias Cegrell. 

HÄR BOR DU, som han uttrycker det, 

med fantastiska sjö- och naturområden 

som granne, bara 20 minuter från Stockholm 

city. Kommunikationerna är utmärkta 

med både pendeltåg och tunnelbana. På 

gång- och cykelavstånd finns skola och 

dagis, även centrum med ett rikligt utbud 

av shopping och annan service. 

Du som är intresserad av BRF Magelungsterrassen kan besöka hem sidan 

(www.magelungsterassen.se) eller det showroom som finns hos Eldhs 

Fastighetsmäkleri i Hammarby Sjöstad. 

www.akesundvall.se 

13

ANNONS 

BYGGPROCESSEN 

Text: Malin Juell-Skielse 


ANNONS 

Från idé till inflyttning 

– så skapas det moderna Stockholm 

I Stockholm ska det byggas 40 000 nya bostäder de närmaste fem åren – och 140 000 fram till år 2030. 

En växande stad behöver inte bara bostäder, den ställer också krav på fler förskolor, skolor, idrottshallar, 

parker, äldreboenden och allt annat som behövs för att människor ska kunna bo och verka. 

Dessutom behöver vi skapa förutsättningar för nya arbetsplatser, bibliotek, restauranger, teatrar och 

allt annat som hör ihop med en metropol av Stockholms rang. 

Så här funkar det: 

Stockholms översiktsplan – Promenadstaden 2010 – drar 

upp riktlinjerna för hur staden ska växa på lång sikt. 

Tillsammans med stadens vision, budget och andra övergripande 

politiska styrdokument sätter översiktsplanen 

ramarna för stadens utveckling. 

Program för större områden 

För större områden görs oftast ett så kallat program. 

Genom programarbetet utreds tillgången till offentliga 

platser och parker, infrastruktur och kollektivtrafik, liksom 

tillgång till förskolor och skolor och annan samhällsservice. 

Även tekniska frågor som till exempel luftkvalitet, 

buller, vatten och avlopp studeras. 

Detaljplanen beslutas 

Efter utställningen bestämmer politikerna om detaljplanen 

ska genomföras. Nu skrivs ett exploateringsavtal som 

ger byggbolaget tillgång till marken och reglerar dennes 

ansvar för genomförandet, kvalitet i utförandet, miljöoch 

energifrågor med mera. 

Förtätning och nya stadsdelar 

För att värna om parker och grönområden förtätas 

främst platser som redan är bebyggda. Även stora markområden 

blir nya stadsdelar, till exempel Hagastaden, 

Norra Djurgårdsstaden och Årstafältet. Ombyggnad av 

kontorshus till bostäder är ytterligare ett sätt att möta en 

växande befolkning. 

Alla idéer utvärderas 

Processen fram till första spadtaget kan se lite olika ut, 

fast början är alltid densamma: någon har en idé om hur 

marken ska användas. 

När det är en privatperson, företag eller organisation 

som har en idé börjar processen med en ansökan om 

markanvisning eller planändring. Staden gör en så kallad 

förhandsbedömning av idén utifrån bland annat översiktsplanens 

inriktning, planer för det aktuella området 

samt frågor som till exempel miljö och buller. 

Ett projekt kan också starta genom att staden har en 

idé om sin egen mark. 

Staden planerar först 

och säljer sedan marken 

Om idén är möjlig att gå vidare med fattar staden ett så 

kallat inriktningsbeslut och gör en markanvisning, som är 

ett löfte till byggherren om att ensam få förhandla med 

staden om den aktuella tomten. 

Många bidrar med 

idéer och kunskap 

I programarbetet är det viktigt att få idéer, synpunkter 

och kunskap från dem som bor och verkar i området. Det 

får staden genom att hålla så kallade samråd och medborgardialog. 

För dig som är intresserad av hur staden utvecklas 

är det här bra aktiviteter att delta i. Under samrådet 

hämtas också synpunkter in från andra myndigheter. 

Synpunkter vägs mot varandra och arbetas in i programförslaget 

som förändras ända tills det antas av 

stadsbyggnadsnämnden, samt i förekommande fall i 

kommunfullmäktige. Programmet delas sedan in i flera 

detaljplaner. 

Innan man sätter igång med själva planarbetet ska politikerna 

i stadsbyggnadsnämnden ta ställning. I ett så 

kallat start-PM beskrivs detaljplanen tillsammans med en 

tidplan. Om politikerna är positiva kan planarbetet börja. 

Genom detaljplanen slås fast vad som ska byggas, var 

på tomten det ska stå, hur högt det ska bli samt många 

fler konkreta frågor. 

Synpunkter samlas in 

och vägs samman 

Även i arbetet med detaljplaner behövs synpunkter från 

dem som bor och verkar i området, liksom från andra 

myndigheter. Synpunkterna vägs samman och ett slutligt 

planförslag arbetas fram. Det ställs ut så att alla som 

lämnat synpunkter kan granska arbetet och se om deras 

synpunkter har kunnat tillgodoses. 

Dags för bygglov och projektering 

När detaljplanen är antagen ritar byggherren och staden 

vidare på byggnad och mark. Ritningar och beskrivningar 

tas fram. Bygglovsansökan görs och den mer detaljerade 

bygghandlingsprojekteringen kan ta vid. 

Byggstart 

Innan byggstarten ska byggbolaget göra en bygganmälan, 

genomföra byggsamråd samt upprätta en kontrollplan. 

Byggsamrådet är till för att underlätta samarbetet 

mellan alla som medverkar i arbetet. 

Slutbesked och inflyttning 

När byggnaden är färdig genomför byggherren en 

besiktning och ansöker om slutbesked. Staden granskar 

då byggnaden, och om allt är som det ska utfärdas ett 

slutbesked – nu är det klart för inflyttning. 

Om Promenadstaden 

Läs mer om Promenadstaden – Stockholms översiktsplan 

på stockholm.se/oversiktsplan 

Vi bryr oss om 

människorna, husen 

och staden 

einarmattsson.se 

14

ANNONS 


ANNONS 

Det behövs lite fantasi för att 

föreställa sig framtidens boende 

På NCC har vi bestämt oss för att höja blicken bortom ritningar, armeringsjärn och 

betong. Varje dag utmanar vi oss själva att skapa en bättre morgondag med hållbara 

lösningar. Just nu driver vi mer än 50 bostadsprojekt i Stockholmsregionen där vi 

lyssnar, delar idéer och samarbetar. Ta gärna kontakt med oss på ncc.se så visar 

vi runt både i planerade och färdigbyggda bostadsområden. 

15

ANNONS 


ANNONS 

DIALOG 

Foto: Stefan Bohlin 

Så påverkar du framtidens 

När ett hus ska byggas finns 

det tydliga regler för vem 

som får tycka till om vad och 

när. Allmänhetens synpunkter, 

både de som faktiskt är 

berörda och bor eller lever i 

närheten men även alla andra 

som har en åsikt om hur 

framtidens Stockholm ska se 

ut, är en viktig del i att forma 

den stad som vi vill ha. 

IStockholms stad hålls samråd eller 

öppet hus där allmänheten 

bjuds in i samband med att det 

finns en detaljplan. Att kommunen 

ska erbjuda möjlighet till påverkan 

via samråd är reglerat i plan- och 

bygglagen. Men traditionella möten 

och utställningar når ofta bara en begränsad 

del av invånarna. 

– Staden försöker hela tiden hitta 

nya vägar att nå invånarna och skapa 

dialog för att tillsammans bygga framtidens 

Stockholm. Vi ser ett ökat intresse 

att vara delaktig i vad som händer 

i staden och det vill vi hela tiden 

uppmuntra, säger Birgitta Holmström, 

projektledare för stadens dialogarbete 

på stadsbyggnadskontoret. 

En utmaning är att nå alla delar av 

befolkningen. Många människor arbetar 

på dagarna och har andra åtaganden 

på kvällar och helger som 

gör att det är svårt att hinna med att 

gå på utställningar eller möten runt 

stadsutveckling. Genom att komplettera 

de traditionella samrådsformerna 

med nya hoppas staden nå ut till 

flera som kan tycka till om framtidens 


Ett av de nya sätten för att nå fler 

som vill tycka till är att ha digitala 

dialoger. Det här testas just nu i ett 

pilotprojekt för Kolkajen-Ropsten. 

– Genom att visualisera området 

kan man hemma vid datorn få en förståelse 

för hur stora husen blir, hur 

skuggor faller, hur mycket grönytor 

med mera det blir. Här kan man i 

lugn och ro sitta hemma och fundera. 

Det ska vara enkelt att lämna synpunkter 

direkt på sajten, du ska inte 

behöva vara arkitekt för att förstå hur 

området är tänkt att bli. 

Arbetet runt Kolkajen-Ropsten är 

fortfarande i ett mycket tidigt skede 

och med den digitala dialogen hoppas 

staden att kunna få in idéer för 

hur platsen till slut ska utformas. 

– Vi vill ha en öppen och ärlig dialog 

där alla får vara med, även om 

man inte har någon koppling till området. 

Sedan är det viktigt att staden 

är tydlig med vilka förväntningar 

man kan ha på sitt inflytande i processen, 

att det finns en översiktsplan 

och politiska beslut som behöver följas. 

Staden lyssnar på alla idéer men 

allt är inte genomförbart. 

Sedan ett drygt år tillbaka har staden 

också en mobil dialogpaviljong 

som kan besökas runt om i staden. 

Den har hittills använts vid åtta tillfällen. 

Med dialogpaviljongen kan 

staden möta invånarna där de bor och 

på ett bra sätt finnas i de miljöer som 

ska förändras. Tester med designdialog 

som är en form av workshop där 

allmänheten bjuds in till att sitta ner 

tillsammans med experter för att titta 

på ett projekt har också provats liksom 

flera andra dialogverktyg. 

Staden jobbar också med att få 

igång dialogen ännu tidigare i många 

projekt. 

– Mer dialog innebär givetvis fler 

idéer och förslag men det gör också 

att projekten kan drivas mer effektivt 

och att man tidigt för en bred förankring 

och förståelse för vad det är som 

kommer att hända i ett område. På 

det stora hela tror jag att mer dialog i 

förlängningen innebär att det kan gå 

snabbare att bygga staden, säger 

Birgitta Holmström. 

■ 

Det finns ett ökat intresse att vara 

delaktig i vad som händer i staden. 

Så följer du 

den växande staden 

■ Besök samråd och öppna hus 

för enskilda projekt, till exempel 

genom Dialogpaviljongen. 

■ Besök Stockholmsrummet i 

Kulturhuset. 

■ Läs mer om projekten på 

stockholm.se/vaxer 

■ Ställ frågor och lämna dina idéer 

till stadens politiker och tjänstemän. 

Kontaktuppgifter hittar 

du på stockholm.se 

Stockholmsrummet – upplev förvandlingen 

D 

en 20 oktober öppnar det 

nya Stockholmsrummet i 

Kulturhuset. Stockholmsrummet 

är stadens nya mötesplats 

för att visa, förklara och samtala 

med stockholmarna om den växande 

staden och hur den kan utvecklas 

på ett hållbart sätt. I det nya större rummet 

visas gårdagens, dagens och framtidens 

Stockholm med 3D-modeller, 

bakgrundsfakta, temautställningar och 

en stor modell över staden. 

Redan 2014 öppnade det första 

Stockholmsrummet i Kulturhuset. 

Rummet har besökts av många intresserade, 

både stockholmare och 

från andra delar av landet. 

– Vi vill på ett roligt och lättillgängligt 

sätt öka besökarnas kunskap om och 

intresse för hur staden växer, säger Jenni 

Almgren, kommunikationschef på 

Stock holms stads exploateringskontor. 

”Det nya Stockholmsrummet 

ökar besökarnas 

kunskap om och 

intresse för hur staden 

växer på ett roligt och 

lättillgängligt sätt.” 

Jenni Almgren 

Det är inte bara Stockholm som 

växer, även Stockholmsrummet har 

haft lite växtvärk och nu är det dags 

att flytta in i nya större lokaler. Det 

nya Stockholmsrummet blir mer än 

dubbelt så stort som det gamla och 

ger ännu större möjligheter att berätta 

om den framtida staden och om den 

stadsutveckling som pågår just nu. 

– Vi kommer att ha olika teman i 

Stockholmsrummet som rör stadens 

hållbara utveckling och vi kommer 

att bjuda in till föreläsningar och möten 

med olika företrädare för staden. 

Nytt är att den stora modellen över 

staden som tidigare stått på annan 

plats i Kulturhuset nu flyttar in i 

Stockholmsrummet för att samla allt 

om den växande staden på samma 

ställe, säger Jenni Almgren. 

Det nya Stockholmsrummet är inte 

bara större utan enklare att hitta till 

eftersom att det ligger i Kulturhusets 

bottenplan med glasfasad ut mot 

Sergels torg. Välkommen hit! ■ 

Stockholmsrummet 

Vad: En utställning om hur 

Stockholm växer. 

Var: Kulturhuset, Sergels torg. 

Öppettider: Vardagar kl 10–19 

och helger kl 11–16 från och med 

20 oktober. 

Följ programmet på 

stockholm.se/stockholmsrummet 

Den stora modellen över 

staden som tidigare stått på 

annan plats i Kulturhuset flyttar 

nu in i Stockholmsrummet för 

att samla allt om den växande 

staden på samma ställe. 

16

ANNONS 


ANNONS 

Stockholm 

”Mer dialog innebär givetvis 

fler idéer och förslag och 

att man tidigt får en bred 

förankring och förståelse 

för vad som kommer att 

hända i ett område.” 

Birgitta Holmström 

Tillsammans 

tryggar vi 

Östersjön. 

Att skapa trygghet handlar inte bara om att 

ersätta saker som förlorats, utan också om 

att försöka skydda saker som är oersättliga. 

Därför är vi engagerade i Initiativet 

Hållbara Hav. Tillsammans med forskare, 

politiker, näringsliv, miljöorganisationer 

och medborgare arbetar vi för att sprida 

kunskap om hur Östersjön kan bli ett 

friskare och mer välmående hav. 

Vill du veta vad du själv kan göra, gå till 

hallbarahav.nu/tipsorad 

Vi stödjer 

Initiativet HållbaraHav 

17

ANNONS 


ANNONS 

GRÖN STAD 



Nya stadsträdgårdsmästaren: 

Staden behöver sina gröna off 

– Stockholm är inne i en 

mycket expansiv period med 

stor inflyttning. En av de 

stora utmaningarna är att 

bygga nya bostäder och 

samtidigt se till att stadens 

offentliga rum, som parker, 

torg, platser och gator vårdas, 

bevaras och utvecklas. 

God tillgänglighet, och ett 

utvecklat nät av gång- och 

cykelbanor är frågor som 

ligger högt på dagordningen, 

säger Elisabeth Rosenquist 

Saidac när hon berättar om sitt nya arbete. 

Som stadsträdgårdsmästare är hon 

en av dem i Stockholms stad som ansvarar 

för drift, underhåll och förnyelse 

av stadens offentliga rum. På trafikkontoret 

där stadsträdgårdsmästaren 

arbetar ligger ansvaret för till exempel 

Kungsträdgården, Norra Bantorget 

och Järva friområde. I ansvaret ingår 

också förvaltning av stadens träd på 

gatumark. 

– Uppgiften är att vårda och förnya 

den offentliga miljön, på både kort och 

lång sikt, inte minst genom en genomtänkt 

och omsorgsfull skötsel som gör 

staden välkomnande, trivsam och trygg. 

”Att arbeta med alla de här 

frågorna ligger mig mycket 

varmt om hjärtat, i synnerhet 

som jag är född och uppvuxen 

i Stockholm.” 

Elisabeth Rosenquist Saidac, stadsträdgårdsmästare 

för Stockholms stad 

Som stadsträdgårdsmästare har 

hon också ett övergripande ansvar för 

policyfrågor som rör de offentliga rummen, 

till exempel utveckling av styrdokument 

som ger råd och riktlinjer. 

– Vi samarbetar med stadsdelarna 

och övriga förvaltningar inom 

Stockholms stad. När det gäller nya 

exploateringsområden är vi en viktig 

dialogpartner med tanke på förvaltningen 

av de nya stadsrummen, förklarar 

Elisabeth Rosenquist Saidac. 

Hon betonar att Stockholms attraktion 

till stor del bygger på alla gröna 

miljöer, många vackert belägna nära 

vatten. I alla sammanhang, inte minst 

internationellt, lyfts Stockholms unika 

blandning av blå och gröna rum fram. 

– Vi ska heller inte glömma betydelsen 

av den goda staden i utvecklingen 

av de ”grå” stadsrummen, det vill säga 

våra gator, torg och platser som är betydelsefulla 

i stadsutvecklingen över 

hela Stockholm. 

Stockholm är ju unikt, poängterar 

Elisabeth Rosenquist Saidac, byggd 

som den är på olika öar ofta med utpräglad 

topografi som knyts samman 

av broar för gående, cyklister och bilister. 

Vi vill att den ska vara ännu mer 

tillgänglig för alla, unga, barnfamiljer, 

äldre och människor med funktionshinder. 

Det är en mycket viktig del av 

stadsplaneringen och vårt arbete. 

– Parker, gröna länkar och grönskande 

gator, torg och platser blandar 

upp staden och bidrar till vårt välbefinnande. 

Växterna ger oss även bättre 

luftkvalitet, påpekar hon. 

En stad med alla dess invånare behöver 

grönska nära bostad och arbete, 

vilsamma pausplatser där man kan 

koppla av, följa årstiderna utan att behöva 

åka långt för att hitta dem. 

– Alla har rätten att vistas i våra offentliga 

parker och grönområden men 

även skyldigheten att visa respekt för 

dem. Det är vår gemensamma egendom 

som vi tillsammans ska värna och 

bevara. 

Den nya stadsträdgårdsmästaren vill 

inte rangordna vilka gröna miljöer som 

kan komma i fråga för ny bebyggelse. 

Som i all stadsplanering handlar det om 

att både ge och ta. Men det är viktigt att 

slå vakt om kvaliteter som gör Stockholm 

till en jämförelsevis hälsosam 

huvudstad att leva och vistas i. 

– Vi måste värdera varje enskild 

plats förutsättningar. Det går inte att ge 

ett generellt svar. Vad som kan tyckas 

mindre betydelsefullt för det stora flertalet 

kan vara avgörande för dem som 

bor i närområdet. 

Men den här frågan handlar inte bara 

om att bevara eller ta bort grönska, 

Här är Stockholms 

naturreservat 

Stockholms stad har sju naturreservat, ett 

kulturreservat och flera nya är på gång. 

Det vill säga platser där du kan vandra i 

skogen, promenera längs märkta leder, 

paddla i vattendrag, klättra bland grottor, 

fiska och spana efter fåglar. 

Flaten 

Har ett varierat landskap och 

omväxlande natur med vida 

hällmarker, sänkor med örtrika 

lundmiljöer, mindre våtmarker 

och många strövstigar. 

Grimsta 

Bjuder på lummiga 

strandpromenader, kuperade 

barrskogar, örtrika 

blandskogspartier och 

våtmarker. 

Hansta 

Har gammal urskogsliknande 

barrskog och lundar med hassel 

och flerhundraåriga ekar. 

Här finns hundratals olika 

svamparter. 

Igelbäckens kulturreservat 

Är ett gammalt odlingslandskap 

med anor från bronsåldern. 

Här finns Stockholms 

stads artrikaste bäck. 

18

ANNONS 


ANNONS 


entliga rum 

menar Elisabeth Rosenquist Saidac. 

– Det är även viktigt att skapa nya 

gröna rum, inte bara i nybyggda områden 

utan även inne i den befintliga 

stadsbebyggelsen, som pocket parks, 

sedumtak och takterrasser. Att arbeta 

med alla de här frågorna ligger mig 

mycket varmt om hjärtat, i synnerhet 

som jag är född och uppvuxen i 


■ 

Stadsträdgårdsmästarens 

favoritpark? 

– Det är svårt att välja en, det 

finns så många fina parker. 

Berzeliipark är en av pärlorna 

och en del av stadens historia. 

Parken har restaurerats varsamt 

och har samtidigt förnyats på 

ett skickligt sätt. 

Fakta 

Elisabeth Rosenquist Saidac är 

landskapsarkitekt LAR/MSA, och 

har tidigare arbetat på 

Trafikverket och senast varit chef 

för Landskap och Planenheten 

Stockholm-Eskilstuna på teknikföretaget 

Ramböll. Sedan september 

2015 är hon stadsträdgårdsmästare 

i Stockholms stad. 

Klimatförändringarna spås bli mer påtagliga i framtiden, med längre ihållande värmeböljor och kraftigare nederbörd. 

Lösningen kan vara att skapa gröna mångfunktionella ytor där man använder ekosystemtjänster för 

att lindra effekterna. 

Naturen ska 

göra nytta i staden 

Det ska bli allt vanligare 

med biodlingar, urbana odlingar, 

växtklädda tak med 

solpaneler och gröna väggar 

i Stockholm. Inte minst 

i nya bostadsområden och i 

utvecklingen av de allmänna 

platserna. 

När Stockholm växer och 

stockholmarna blir allt 

fler, ska staden bli klimatsmart 

och arbetet 

med att tillvarata ekosystemtjänster 

i staden blir en viktig del för en hållbar 

stadsutveckling, säger Christina 

Wikberger, projektledare vid miljöförvaltningen 

på Stockholms stad. 

Med ekosystemtjänster menas de 

många nyttor naturen har för människan. 

Det kan handla om frisk luft 

och rent vatten, om rekreationsvärden 

och välgörande faktorer för hälsan 

och trivseln. Men ekosystemtjänster 

handlar lika mycket om 

humlors och bins pollinering av 

Växtväggen vid Björns trädgård 

på Södermalm: är ett hem för olika 

insekter och växter. Består av 

klassiska svenska skogs- och hedväxter 

som lingon, stensöta, smultron, 

gräs och olika sorters sedum. 

– Växtväggar kan ge miljömässiga 

fördelar, som minskad avrinning 

av dagvatten, bättre luftkvalitet och 

mikroklimat, och till och med energibesparingar. 

De kan fungera ljuddämpande 

mot buller och trafik. Vi 

växter, om den nytta träd och annan 

grönska har för att dämpa buller och 

fånga upp vatten och därmed minska 

översvämningsrisker vid stora 

regnmängder. 

– Stockholm är känt för sin vackra 

natur med lättillgängliga grönområden 

och parker. Nu när staden 

växer och blir tätare är det viktigt att 

också hitta nya sätt att tillföra grönska 

till stadsrummet. Ett smart och 

långsiktigt klimatarbete är därför 

betydelsefullt, säger Christina 

Wikberger. 

Att se parker och grönområden 

som nyttiga funktioner kring trivsel 

och rekreation är inget nytt, förklarar 

hon. Det som däremot är nytt är 

att begreppet ekosystemtjänster och 

dess djupare funktion nu börjar ta 

plats i stadsplaneringen. 

– I ett internationellt perspektiv 

ligger Stockholm väldigt långt 

framme kring de här frågorna. 

Många städer och kommuner tittar 

på oss, vad vi gör och vill ta efter. 

kommer att mäta och utvärdera vilka 

effekter just den här växtväggen 

får, säger Emelie Bjurå, fastighetsstrateg 


Ett utmärkt exempel är Norra 

Djurgårdsstaden som har högsta 

klass inom klimatanpassning, rekreation 

och stärkandet av biologisk 

mångfald. 

Just nu pågår ett arbete med att ta 

fram en långsiktig strategi kring 

ekosystemtjänster för Stockholms 

stad. Men redan idag tillämpas den 

till viss del i form av stadens så 

kallade grönytefaktor, ett hjälpmedel 

för byggherrar som vid byggnation 

av nya bostadsmiljöer även bidrar 

till att skapa ekosystemtjänster. 

– Det här arbetet tar vi nu vidare 

till utvecklingen av våra allmänna 

platser, våra gaturum, torg och parker. 

Målet är att få dem så mångfunktionella 

som möjligt kring klimatanpassning, 

rekreation och biologisk 

mångfald. Med tanke på klimatförändringarna 

och den pågående 

urbaniseringen finns det verkligen 

inget att vänta på, avslutar 

Christina Wikberger. 

■ 

Två projekt på temat ekosystemtjänster 

Tekniska nämndhusets urbana 

odling på Kungsholmen: består 

av 20 odlingslotter och 30 träd, där 

fokus ligger på ätbara växter. Under 

sommaren besökte förskoleverksamheten 

på Kungsholmen odlingen 

regelbundet. Det var ett pilotprojekt 

där staden provar att använda 

sina egna fastigheter för att skapa 

nya miljöer för ekosystemtjänster. 

– Jag tycker att man redan som 

barn ska introduceras för ekosystemtjänster, 

så att de tidigt förstår 

värdet av den urbana naturen. Det 

urbana odlandet har också en viktig 

social aspekt, och kan vara en plats 

där man kan mötas, säger Emelie 

Bjurå. 

■ 

Judarskogen 

Är Stockholms första naturreservat. 

Här finns 

sjön Judarn, öppna ängsmarker 

och kuperade 

skogsmarker. 

Kyrksjölöten 

Är en av stadens största 

fuktlövskogar med 

många fågelarter, insekter, 

grodor och vedsvampar. 

Nackareservatet 

Delas mellan Stockholms stad 

och Nacka kommun. Bjuder på 

kulturmarker, fuktlövskog, barrblandskog 

och ek- och hasselmiljöer. 

Sätraskogen 

Här kan du vandra genom öppna ängar, kulturhistoriska 

miljöer, ekbackar och gammal granskog. 

Har utsikt över Mälaren mot Ekerölandet. 

Strandpromenad som sträcker sig från 

Liljeholmen till Vårberg. 

Foto: Johan Pontén 

Upptäck naturreservaten 

med din mobil 

■ ”Upptäck Stockholm” är en 

app som guidar till 1 500 utomhusplatser 


Exempelvis alla nio naturreservaten. 

■ Appen är gratis och du laddar 

ner den enkelt genom att i din 

mobil söka ”Upptäck Stockholm” 

i App Store eller Google Play. 

19

ANNONS 


ANNONS 

SMART 



Med start i Årsta tar Stockholm täten i 

europeisk storsatsning 

på smarta städer 

Europa behöver växa smartare 

än hittills. Det är precis 

vad EU-projektet 

GrowSmarter handlar om 

att med spetsteknik inom 

miljöområdet utveckla klimatsmarta 

stadsmiljöer och 

samtidigt skapa jobb. 

S 

tockholms stad har fått förmånen 

att leda projektet 

som även inkluderar städerna 

Köln och Barcelona samt 

fem följestäder. Dessutom deltar ett 

antal företagmed sina olika miljötekniklösningar. 

I Stockholm ligger fokus på de 

befintliga bostäderna kring Valla torg 

i Årsta. Även två fastigheter i 

Slakthusområdet ingår i projektet. 

Målet generellt är att minska energiförbrukningen 

och utsläppen av 

växthusgaser från transporter med 60 

procent samt skapa tillväxt i Europa. 

– Det här är en jättespännande 

hållbarhetssatsning, i synnerhet som 

fokus ligger på förnyelse av den befintliga 

bebyggelsen. Och nu börjar 

vi komma igång på allvar, säger projektkoordinatorn 

Gustaf Landahl, 

Stockholms stads miljöförvaltning. 

”Det här är en jättespännande 

hållbarhetssatsning, i synnerhet 

som fokus ligger på förnyelse av 

den befintliga bebyggelsen.” 

Gustaf Landahl, avdelningschef på 

Stockholms stads miljöförvaltning 

Totalt ska tolv miljötekniklösningar 

testas och utvärderas under de närmaste 

fem åren inom tre områden, bebyggelse, 

transporter och infrastruktur. 

Bland annat testas lokalproducerad 

fjärrvärme, smarta elnät, ett bygglogistikcenter, 

bilpooler, lånecykelsystem 

och en smart sopsorteringslösning. 

– De flesta husen som vi jobbar 

med i Årsta är byggda på 50- och 

60-talet. Här finns alltså väldigt stora 

möjligheter att göra olika energieffektiviserande 

åtgärder. 

– Ta bara hissarnavars belysning 

drar mer el än själva hissmaskineriet. 

Med sensorer som känner av rörelser 

kan man enkelt undvika att belysningen 

är tänd när den inte behövs. 

Bara här finns massor av energi att 

spara och det är ändå bara en detalj i 

helheten, betonar Gustaf Landahl. 

Nästa höst kommer en visningslägenhet 

att finnas tillgänglig i Årsta. 

Om tre år ska allt vara infört, därefter 

påbörjas en utställning då resultatet 

av projektet i sin helhet ska visas upp 

under två år. 

– Det handlar om att sprida den här 

kunskapen inom hela EU. Vi står ju 

alla inför samma miljöutmaning. Ju 

större spridning desto mer påverkan, 

både på klimatet och på jobben, säger 

Gustaf Landahl, som ser GrowSmarter 

som en fantastisk möjlighet att med 

De flesta husen som som ingår i 

GrowSmarter finns i Årsta och 

är byggda på 50- och 60-talen. 

Här finns väldigt stora möjligheter 

att göra energieffektiviserande 

åtgärder. 

goda exempel lära av varandra. 

– För vår del här i Stockholm, 

även för de medverkande företagen, 

innebär det en unik chans att som europeisk 

förebild ligga i framkant 

ifråga om hållbar stadsutveckling. ■ 

Foto: Grow Smarter 

GrowSmarter: 

■ Det europeiska prestigeprojektet 

GrowSmarter, där även städerna 

Köln och Barcelona deltar, 

leds av Stockholms stad med 

miljöförvaltningen som koordinator. 

■ Projektet pågår i fem år och 

handlar om hur städer med 

hjälp av smarta miljötekniklösningar 

kan skapa fler jobb och 

växa, samtidigt som de blir mer 

energieffektiva, lättframkomliga 

och attraktiva för invånarna. 

■ Det drivs inom EU:s ramprogram 

för forskning och innovation. EU 

kommissionen bidrar med 25 miljoner 

euro till de tekniska lösningarna. 

■ Därutöver tillkommer kostnaderna 

för ombyggnation av befintliga 

fastigheter. Den totala satsningen 

uppgår till cirka 100 miljoner 

euro. 

■ Från Sverige deltar Stockholms 

stad och KTH samt företagen 

Stockholmshem, Skanska, Envac, 

Dalkia, Carrier, Info 24 och IBM. 

20

ANNONS 


ANNONS 

Fibernätet växer 

med Stockholm 

Fibernätet är en förutsättning för all 

mobil kommunikation då stora datamängder 

måste hanteras. 

TROTS ATT DET operatörsneutrala 

fibernätet är världens 

största öppna nät, fortsätter 

Stockholms stad att bygga ut det. 

Både för att Stockholm växer och 

för att behoven ökar. 

Efter att ha byggt ut fibernätet till 

90 procent av hushållen i Stockholm, 

fortsätter utbyggnaden för fullt. 

Dels till nya exploateringsområden, och 

dels till industriområden i ytterstaden. 

– Det ska vara lika enkelt att vara företagare 

i Rågsved och Vinsta, som vid 

Stureplan eller Kista, säger Lars Gustavson, 

projektledare för nätutbyggnaden. 

Skälet till fiberutbyggnaden är flera. 

Såväl hushåll som företag efterfrågar i 

allt högre utsträckning driftsäker uppkoppling 

med hög kapacitet. Fiber är 

den enda tekniken som klarar detta. Ett 

väl utbyggt fibernät är också en förutsättning 

för all mobil kommunikation 

och alla de "gröna" it-lösningar som behövs 

för att Stockholm ska kunna vara 

en fossilbränslefri stad till år 2040. 

En spännande utveckling sker nu inom 

området "smart city". Här satsar 

Stockholm extra hårt i Norra Djurgårdsstaden, 

i Grow Smarter-projektet i Årsta 

och i Kista med Urban ICT Arena. 

– I stadsmiljön bygger detta på användning 

av en mängd olika smarta 

tjänster, exempelvis trafikstyrning i realtid, 

mätning av luftkvalitet, automatiska 

system för underhåll av gator, behov av 

tömning av papperskorgar etc, berättar 

Anders Broberg, informationschef för 

Stokab. 

INOMHUS HANDLAR det om möjligheten 

att leverera så kallade välfärdstjänster, 

exempelvis hemsjukvård och 

omsorgstjänster, på ett säkert sätt. Säkert 

utifrån både integritets- och teknikaspekten. 

Förutsättningen för den här 

typen av tjänster är fiber ända fram till 

bostaden varför krav om detta finns för 

de som bygger i Norra Djurgårdsstaden. 

Redan idag har den samhällsekonomiska 

vinsten av nätet beräknats till 

minst 16 miljarder kronor, dvs minst tre 

Med övervakning dygnet runt årets alla 

dagar är beredskapen hög när fel behöver 

åtgärdas. 

gånger investeringen, enligt forskningsinstitutet 

Acreo Swedish ICT. Vinsten 

består bland annat i fler jobb, ökat fastighetsvärde 

och lägre bredbandspriser. 

Nätet har möjliggjort att konkurrens 

skapats med ett stort utbud av tjänster, 

valmöjligheter och i ett internationellt 

perspektiv låga priser för hushåll och företag. 

Eftersom nätet byggts ut successivt 

i över 20 år och hyrs ut, har nätet 

kunnat byggas på marknadsmässiga 

villkor. 

Det öppna fibernätet har varje år byggts 

ut. Nu pågår utbyggnaden till såväl nya 

exploateringsområden som till befintliga 

kommersiella fastigheter. 

www.stokab.se 

Välkommen till 

Maxera Bostad 

Vår styrka är att vi kan bygga både attraktiva 

hyresrätter och bostadsrätter efter platsens 

förutsättningar och marknadens efterfrågan. 

Vi har med vår långa erfarenhet sett vad kunder 

efterfrågar och vilka behov de har. Vårt mål är 

att möta de bostadsdrömmarna. 

I vårt senaste projekt har vi tillsammans med 

Stockholms Stad utvecklat Älvsjö Torg. Här har 

vi skapat en trevlig miljö för de boende med 

närhet till service och kommunikationer. 

Läs gärna mer om våra kommande projekt – 

välkommen till oss! 

www.maxerabostad.se 

21

ANNONS 


ANNONS 

RENT VATTEN 

Text: Samuel Hultberg 

Här byggs 

världens modernaste avloppssystem 

med fördubblad kapacitet 

I en snabbt växande stad 

ska vi vara rädda om vårt 

vatten, därför behöver stadens 

avloppssystem förnyas 

och det främst med ett jättebygge, 

bland annat en 14 

km lång tunnel från 

Bromma till Henriksdal. 

Varje år blir vi 20 000 fler 

stockholmare som ska duscha, 

gå på toaletten, diska 

och tvätta kläder. Det betyder 

att allt mer avloppsvatten behöver 

renas. 

– För att klara hårdare miljökrav, 

minska belastningen på Mälaren och 

Östersjön och samtidigt kunna rena 

mer vatten, bygger vi just nu om och 

förnyar Stockholms avloppssystem 

och det rejält, säger Rickard Andersson, 

projektchef på Stockholms framtida 

avloppsrening. 

I det ingår att Henriksdals reningsverk 

får dubbel kapacitet jämfört med 

idag och byggs om till ett av världens 

modernaste. Bromma reningsverk läggs 

därmed ner, vilket möjliggör fler nya 

bostäder i den delen av Stockholm. 

Västerorts avloppsvatten leds istället 

över till Henriksdals reningsverk genom 

en planerad 14 km lång tunnel 30- 

90 meter under mark. 

– Medan vi väntar på miljödom så 

rustar vi upp delar av Henriksdals reningsverk. 

Tunnelbygget och ombyggnationen 

av Henriksdal och Sickla reningsverk 

påbörjas när det fått miljödom. 

”Vattnet i Mälaren blir ännu 

renare genom minskade utsläpp 

vid kraftiga regn. Den nya 

lösningen minskar även utsläppen 

kraftigt i Östersjön.” 

Richard Andersson, projektchef på 

Stockholms framtida avloppsrening 

Ombyggnaden av Henriksdals reningsverk 

säkrar avloppsreningen i 

Stockholm fram till 2040. Därefter 

finns möjlighet till en ytterligare utbyggnad 

av reningsverket. Men avloppslyftet 

betyder mer än så. Stockholms 

framtida avloppsrening är också 

ett projekt för att få renare vatten i 

Mälaren och Östersjön. 

– Vattnet i Mälaren blir ännu renare 

genom minskade utsläpp vid kraftiga 

regn. Den nya lösningen minskar även 

utsläppen kraftigt i Östersjön. Dessutom 

försvinner transporter av avloppsslam 

genom bostadsområden. 

Under byggtiden kommer stockholmarna 

nog framför allt märka av transporterna 

av sprängmassor, men vårt 

mål är naturligtvis att störa så lite som 

möjligt, avslutar Rickard Andersson, 

projektchef för Stockholms framtida 

avloppsrening. 

■ 

Rickard Andersson, projektchef på 

Stockholms framtida avloppsrening. 

Foto: Stockholm Vatten 

Fakta 

■ För att klara Stockholms snabba befolkningsökning behöver stadens 

avloppsvattenrening nu förnyas. 

■ Det befintliga reningsverket i Henriksdal utvecklas till ett av världens 

mest moderna reningsverk. 

■ Bromma reningsverk stängs och en ny 14 km lång avloppstunnel dras 

30–90 meter under marken från Bromma till Sickla. 

■ Satsningen innebär att vattnet i Mälaren blir ännu renare, vi minskar 

på utsläppen i Östersjön och transporter av avloppsslam genom bostadsområden 

försvinner. 

22

ANNONS 


ANNONS 

JM BYGGER FÖR FRAMTIDEN 

I år firar JM 70 år i bostadsbranschen. Hållbarhetstänket har varit med sedan starten, 

men under åren har ordet hållbarhet utvecklats från att handla om miljö till att innefatta allt från 

tydligare krav på leverantörer till jämställdhet och mångfald – från det att vi förvärvar mark och 

vilka leverantörer vi köper byggmaterial av till det att vi har färdiga bostäder. 

Sedan 1945 har JM varit en samhällsbyggare som 

byggt hållbara hem. Vi har sett vår omvärld förändras, 

och förändrats med den. Från att hjälpa 

till att lösa bostadsnöden efter andra världskriget 

och bygga miljonprogram på 1970-talet till att 

bygga Sveriges högsta bostadshus i dag. 

Vi har lyckats med bedriften att ha bostadsbranschens 

mest nöjda kunder sex år i rad (enligt 

Prognoscentrets Nöjd Kund Index) mycket tack 

vare att vi aldrig slutar vara intresserade av vad 

våra kunder har att säga. 

Långsiktigt och miljömedvetet 

JM eftersträvar att skapa långsiktiga värden och 

att bidra till en hållbar utveckling i samhället. Det 

gör vi genom att ta ansvar för den påverkan våra 

aktiviteter och beslut har på samhället och miljön. 

Genom att utforma våra bostäder och boendemiljöer 

utifrån olika hållbarhetsperspektiv formar 

vi framtidens bostäder. Vi har alltid legat i framkant 

när det kommer till hållbarhetsfrågor. 1993 

blev JM först i Europa inom vår sektor med att 

ta fram en miljöpolicy med en hel rad höga krav 

som skulle efterlevas. Vi följer även UN Global 

Compact om sociala förhållanden, mänskliga 

rättigheter och miljö. 

För att utvecklas på hållbarhetsområdet har 

JM historiskt tagit fram ett antal hus med spetsområden 

– exempelvis det återvunna huset, 

allergihuset och det tysta huset. Från de här husen 

har vi sedan utvärderat resultaten och tagit in 

kunskapen som standard i det som byggs. Ett 

bra hållbarhetsarbete kräver även en kontroll av 

att de krav och ambitioner som ställs upp i 

LÄS MER PÅ JM.SE 

verksam heten efterlevs, både inom JM och hos 

våra leverantörer. JM fokuserar på att minska 

energianvändningen och energibehovet under 

såväl produktions- som driftskedet och därmed 

företagets påverkan på växthuseffekten. 

I Sverige köps endast miljöel (Bra Miljöval). Vi 

använder alltid använder sunda och beprövade 

naturmaterial i vår byggnation som kakel, klinker 

och trä. Alla etableringar har energieffektiva 

bodar och lågenergibelysning med ljus- och 

närvarostyrning. 

All projektutveckling av bostäder som JM initierat 

i Sverige sedan 2008 har skett utifrån JMs 

koncept för lågenergihus. Lågenergihus är hus 

som väsentligt underskrider myndigheternas 

gällande krav för energiåtgång under drift. 

En omvärld i förändring 

De hus som JM bygger i dag ska stå i minst 100 år. 

Men, hållbarhet handlar inte bara om enstaka 

byggnader, eller ens miljö. Den långsiktiga målsättningen 

med en hållbar utveckling innebär en 

utveckling som tillgodoser dagens behov utan att 

äventyra kommande generationers möjligheter 

att tillgodose sina behov. 

Sedan 1945 i har vi sett många förändringar 

i hur människor lever sina liv i och runt bostaden. 

Som en viktig samhällsaktör måste vi följa utvecklingen. 

Det gör vi också genom att bredda 

vår palett för att fylla marknadens behov. Vi 

bygger student-, ungdoms- och äldrebostäder. 

Ägande-, hyres- och bostadsrätter, fl erfamiljsoch 

småhus. JM kommer att fortsätta bygga där 

människor vill bo och med olika upplåtelseformer. 

Det handlar inte bara om att förvärva mark 

och bygga hus. Det handlar om att öka livskvaliteten 

för våra kunder. 

Vi bidrar exempelvis med att skapa estetiska, 

trygga och hållbara boende- och stadsmiljöer, 

höja de sociala och ekologiska värdena i staden, 

stötta utsatta ungdomar i utanförskap, erbjuda 

ungdomar praktikplatser, skapa lokala arbetstillfällen 

och bidra med vår kunskap till ett utvecklat 

hållbart byggande i samhället. Även jämställdhet 

och mångfald är en stor fråga för ett företag 

som premierar hållbarhet. Här handlar det exempelvis 

om hur vi rekryterar och vilka som 

premieras och varför? Hur ser könsfördelningar 

på olika positioner ut? Bland våra tjänstemän är 

det relativt jämnt fördelat men ute på byggarbetsplatserna 

är skillnaden större – det kräver ett 

långsiktigt arbete för att förändra. Ny teknik och 

ökad medvetenhet som ställer hårdare krav på 

oss som bostadsproducenter gör att vi ständigt är 

i utveckling, och utvärderande. Att vi har haft bostadsbranschens 

nöjdaste kunder sex år i rad är 

inte något som gör att vi kan luta oss tillbaka och 

vara nöjda, tvärtom tar vi sikte på nästa år. Och 

100 år framåt. 

23

ANNONS 


ANNONS 

Skanskas huvudkontor Entré 

Lindhagen är miljöcertifierat på 

högsta nivå (LEED platinum). 

Kontoret som Skanska 

flyttade in i 2014 delas 

med Nordea. 

Kvarteret Iskristallen på Kungsholmen där Skanska har byggt 

både bostäder och hotell. Kvarteret har skapat en naturlig 

förlängning av stenstaden västerut mot Lindhagensplan. 

Först Västra Kungsholmen, nu Fredriksdal 

Nya stadsdelar med både 

bostäder och kontor 

NU LÄGGS SISTA PUSSELBITEN i Hammarby sjöstad när det nya 

området Fredriksdal växer fram invid Skanstullsbroarna och knyts 

samman med Södermalm. 

En viktig aktör i den stora 

stadsomvandlingen i Fredriksdal 

är Skanska som 

bidrar till att skapa en levande 

stadsmiljö i ett gigantiskt exploateringsområde. 

– Vi har tagit med oss mycket lärdomar 

från västra Kungsholmen som genomgått 

en likande resa. En blandad stadsmiljö behöver 

både bostäder och kontor men också 

service i form av restauranger och butiker, 

säger Caroline Arehult, vd Skanska 

Fastigheter Stock holm. 

Att nya stadsdelar kan växa fram 

snabbt är västra Kungsholmen ett bevis 

på. För 15 år sedan kändes området väldigt 

otillgängligt och hade en karaktär 

av industri. 

– Idag är det en mycket populär del av 

Kungsholmen som upplevs ligga väldigt 

centralt i Stockholm, säger Peter Skott, 

affärsutvecklingschef Skanska Nya Hem. 

PÅ VÄSTRA KUNGSHOLMEN återstår 

det nu 200 bostadsrätter med inflyttning 

om ett par år för Skanska. I området har 

Skanska även byggt sitt nya huvudkontor 

Entré Lindhagen, ett större kontorshus 

som man delar med Nordea, och inom 

samma kvarter har Skanska även byggt 

Väster malms Atrium, en bostadsrättsförening 

med 190 lägenheter. På andra sidan 

Essinge leden låg tidigare ett renodlat 

verksamhetsområde, där har Stockholms 

Stad skapat en ny stadsdel. Här ligger nu 

700 lägenheter som Skanska varit med 

och byggt. 

– Vi har själva valt att flytta vårt huvudkontor 

hit och det visar att vi verkligen 

tycker om den här stadsdelen. Själva 

startskottet till omvandlingen var 

Skanskas köp av S:t Görans Barnsjukhus 

för 20 år sedan. Utefter Lindhagengatan 

började vi bygga kontor men ganska 

snart insåg vi att det också fanns behov 

av bostäder. Vi har även en markanvisning 

för ytterligare 65 000 kvm kontor i 

området, säger Caroline Arehult. 

DET BÖRJADE MED två bostadshus 

nedanför St Görans sjukhus år 2002 och 

sammanlagt har 600 bostäder byggts längs 

Lindhagensterrassen i en blandning med 

kontor. Utvecklingen av västra Kungsholmen 

har sedan dess gått i rasande fart 

och fortsatt ned mot Mälaren med ett flertal 

byggherrar involverade. Fram har vuxit 

ett levande område med en bra mix av bostäder 

och kontor. Genom sin styrka att 

kunna utveckla stora integrerade stadsmiljöer 

har Skanska haft en mycket betydelsefull 

roll för områdets framväxt. 

– Det känns otroligt hur fort det kan 

gå. Tänk att en helt ny stadsdel skapats 

på 15 år, som på ett fantastiskt fint sätt 

läkt Kungsholmens sår. Att all nödvändig 

infrastruktur, inte minst tunnelbana 

fanns på plats, har säkert bidragit till 

både den snabba processen och till områdets 

popularitet, säger Peter Skott som 

menar att läget vid Essingeleden är ytterligare 

en plusfaktor, i synnerhet för 

alla som arbetar i området. 

ERFARENHETERNA från västra Kungsholmen 

tar nu Skanska med sig när 

Fredriks dal, den sista pusselbiten av 

Hammarby sjöstad, ska byggas. På bostadssidan 

handlar det om tre stora etapper 

med 429 lägenheter, den första med inflyttning 

2016. Området får också ett rejält 

tillskott av nya arbetsplatser genom kontorsområdet 

Sthlm New Creative Business 

Spaces som innehåller ca 100 000 kvm 

Just nu pågår bygget av bostadsområdet Fredriksdal. Första inflyttning 

beräknas till 2016. 

kontor. Kontors projektet är nu i full gång 

och 2016–2017 är det inflyttning i den första 

etappen på drygt 20 000 kvm. Parallellt 

pågår också bygget av en ny bussdepå där 

Skanska är entreprenör. 

Sthlm New är ett spännande och viktigt 

projekt. I dagsläget finns relativt få 

kontorsmiljöer söder om innerstan, de 

logistiska flödena i Stockholm är obalanserade 

och nu jämnas de ut. 

– Genom Sthlm New skapas en bättre 

balans mellan bostäder och arbetsplatser i 

Hammarby Sjöstad. Så det är en viktig 

satsning för att få en bättre fungerande 

stadsdel, poängterar Caroline Arehult. 

Det stora intresset Skanska möter från 

företag som är intresserade av att flytta 

till Sthlm New, är ett bevis på att 

Skanska tänkt rätt, menar hon. 

– Tillsammans med våra arkitekter 

skapar vi en stimulerande miljö för innovatörer 

inom alla kreativa branscher: 

mode, reklam, it, spel, media och musik, 

fortsätter Caroline Arehult. 

OMRÅDETS KRONJUVEL blir den 30 

våningar höga skrapan Stockholm 01 

med en skybar som erbjuder en enormt 

häftig vy. Här finns möjlighet att ge sina 

anställda en arbetsmiljö utöver det vanliga. 

Inte undra på att kölistan växer för 

varje dag. 

– Folk vill bo i staden, i spännande 

miljöer med liv och rörelse dygnet runt. 

Fredriksdal blir en förlängning av 

Södermalm, det blir ett fantastiskt område 

med känslan av att bo och arbeta i 

stan. De fina kajer som staden bygger 

parallellt med våra projekt, ger oss 

stockholmare dessutom en ny strandpromenad, 

från Årsta längs hela Hammarby 

kanal, avslutar Peter Skott. 

24

ANNONS 


ANNONS 

Utefter Lindhagensgatan finns många kontorsbyggnader 

som Skanska har byggt. Närheten till bra kommunikationer 

har gjort området attraktivt för många företag. 

Det första bostadshuset 

på 16 våningar som byggdes 

nedanför S.t Görans 

Sjukhus. Ett av de första 

bostadshusen i utvecklingen 

av västra Kungsholmen. 

En levande gatumiljö på västra Kungsholmen 

med bostadsrättsföreningen 

Lindhagensterassen i bakgrunden. 

Vy över stadsutvecklingsområdet 

Fredriksdal. Skyskrapan Stockholm 01 

tornar upp sig över Sthlm New Creative 

Business Spaces och vid vattnet ses de 

nya bostäderna. Skanska har tagit med 

sig många erfarenheter från utvecklingen 

av västra Kungsholmen. 

www.skanska.se 

25

ANNONS 


ANNONS 

NY STAD 



Norra Djurgårdsstaden – 

Det här blir verkligen bra 

Nu känner säkert de flesta 

stockholmare till den hållbarhetsprofilerade 

stadsdelen 

Norra Djurgårdsstaden. 

Men frågan är om man riktigt 

kan föreställa sig hur 

området kommer att se ut 

när allt är färdigbyggt en bit 

in på 2030-talet? 

Det vill säga, när de olika 

delarna – Hjorthagen, 

Värtahamnen, Frihamnen 

och Loudden – länkats 

samman och blivit en naturlig del av 

Stockholms innerstad. 

Kan man verkligen bygga en helt 

ny och hållbar stadsdel här bland 

gamla gasklockor, industrier och 

vidsträckta hamnområden för färje-, 

olje- och containertrafik? 

– Ja, varför inte, det är väl bara att 

erinra sig Hammarbyhamnen innan 

Hammarby Sjöstad började växa 

fram. Och det är just den här typen 

av områden som omvandlas nu när 

Stockholm ska bebyggas med nya 

stadsmiljöer, säger Staffan Lorentz, 

projektchef för Norra Djurgårdsstaden 


Det bärande greppet är alltså att ta 

till vara på de verksamhetsområden, 

– Stor möda läggs på både innehåll och utformning så att det verkligen blir 

en stadsdel för alla stockholmare, säger projektledaren Staffan Lorentz. 

hamn- och terminalområden som 

finns. På tur står nu till exempel 

Årstafältet och Slakthusområdet. 

– Den stora utmaningen i Norra 

Djurgårdstaden är att ta bort alla barriärer, 

alla järnvägsspår och avgränsningar. 

Det krävs för att kunna koppla 

samman de olika delarna, främst 

för gående, cyklister och kollektivtrafik, 

och sedan länka hela stadsdelen 

med den övriga staden, säger 

Staffan Lorentz, och betonar vikten 

av att Norra Djurgårdsstaden inte får 

bli en isolerad solitär utan en integrerad 

del i staden. 

Stor möda läggs därför på både 

innehåll och utformning så att det 

verkligen blir en stadsdel för alla 

stockholmare, en plats dit man gärna 

vill och enkelt kan ta sig, lockad av 

butiker, caféer och restauranger, och 

kanske framförallt av olika kulturevenemang, 

teater och konserter vid 

det gamla gasverksområdet. 

– Det känns väldigt roligt nu när 

den första delen vid gamla gasverksområdet 

är befolkad och att de boende 

verkligen trivs och är stolta 

över sin stadsdel, inte minst av alla 

miljösatsningar. En sak är säker, det 

här blir verkligen bra. 

Som projektchef har Staffan Lorentz 

levt med Norra Djurgårds staden sedan 

visionen konkretiserades med egen 

projektorganisation 2006. Bygg starten 

ägde rum fem år senare, nu med ett 

byggtempo på cirka 500 lägenheter 

om året. I den första delen, runt gasverket 

i Hjort hagen, är nu knappt 2000 

lägenheter byggda och inom kort kommer 

projektet att vara igång på två 

fronter då Södra Värtahamnen börjar 

bebyggas, för att sedan fortsätta till 

Frihamnen och Loudden. 

– Stockholms Hamn bygger ut 

Värtapiren för att förbereda för ny bebyggelse, 

stadsmiljöer i form av bostäder 

och kontor. De senare för att skydda 

från buller från den färje- och kryssningstrafik 

som kommer att vara kvar. 

Olje- och containerhanteringen kommer 

inte att finnas kvar i Värtan. 

Norra Djurgårdsstaden har ju en 

stark miljöprofil. Finns det inte en 

risk att miljökraven innebär att bostäderna 

blir för dyra? 

– Nej, inte på grund av att vi bygger 

hållbart. Det beror i så fall på andra 

faktorer. Tvärtom, det långsiktigt 

hållbara blir billigare på sikt. Vi måste 

lära oss att bygga bättre stadsmiljöer 

så huvudsyftet med Norra Djurgårdsstaden 

är inte att vara ett experimentområde. 

Allt vi bygger måste vara 

långsiktigt hållbart. Även om det är 

kostsamt i utvecklingsfasen kommer 

det att visa sig vara välinvesterade 

pengar, avslutar Staffan Lorentz. ■ 

Norra Djurgårdsstaden 

■ Ny stadsdel med stark hållbarhetsprofil 

som sträcker sig från Husarviken 

i norr till Loudden i söder. 

■ När hela området är färdigutvecklat 

omkring år 2030 kommer 

Stockholm att ha tillförts minst 

12 000 nya bostäder och 35 000 

arbetsplatser. 

26

ANNONS 


ANNONS 

Alla våra bostäder har hög kvalitet och standard för att hålla i flera generationer. 

”Vi vill bygga många 

lägenheter med 

hyresrätt i Stockholm” 

Visionsbild över Söderhöjden, Järfälla. 

– Det är otroligt spännande att 

vara med i den byggboom vi nu 

upplever i landets tillväxtregioner, 

framförallt här i Stockholm, säger 

Göran Wendel, vd för Tornet, ett 

förhållandevis nytt fastighetsbolag 

med inriktning på produktion 

och förvaltning av hyresrätter. 

– Vi vill bygga betydligt mer än 

vi gjort hittills och har också de 

ekonomiska förutsättningarna att göra 

det, poängterar Göran Wendel. 

Tornets fokus är Storstockholm-Mälardalen, 

Göteborg och Malmö med en ambition 

att årligen bygga uppåt 700 lägenheter, 

varav minst hälften i Stock holm där 

ju behoven är som störst. 

Göran Wendel betonar bolagets uttalade 

önskan om att medverka i Stockholms 

fortsatta stadsbyggande, både i 

förtätningsprojekt i befintlig stadsutveckling 

och i nya utvecklingsområden. 

– Det som kännetecknar oss är att 

som en klassisk byggmästare ta fram hyresrätter 

för långsiktigt ägande med 

egen förvaltning. Vi utvecklar alltså bostäder 

för att behålla dem. Det i sig innebär 

att vi alltid har som mål att bygga 

hållbara bostadsmiljöer med hög kvalitet 

och standard, samtidigt med låga 

driftskostnader. Det vill säga bostäder 

som håller i många generationer. 

Det handlar alltså om energieffektivt 

byggande, resurseffektivt materialutnyttjande 

och hållbara produktval. 

I Stockholms stad har Tornet hittills 

uppfört ett kvarter i Kärrtorp, men avsikten 

är som sagt att bygga mycket. Även 

på Lidingö finns ett färdigbyggt projekt, 

flera är dessutom under produktion i 

Sundbyberg, Järfälla och Kungs ängen. 

– Att vi vill investera i hyresfastigheter 

är ingen tillfällighet. Vår bedömning 

är att hyresrätten med sina fördelar kommer 

att efterfrågas i allt högre grad, av 

både unga och äldre. Visst, det är alltid 

dyrt att bygga nytt men med yteffektiva 

lägenheter, både små och större, gör vi 

allt vi kan för att hålla hyrorna på en 

rimlig och attraktiv nivå. 

GENOM ATT PRODUCERA nya hyresrätter 

hoppas Göran Wendel också att 

Tornet ska kunna bidra till en ökad rörlighet 

på bostadsmarknaden. Det som 

alltså krävs för att ungdomar ska få större 

möjlighet att skaffa eget boende, även 

att villaägare som önskar sig ett bekvämare 

boende ska hitta bra alternativ i sin 

hemkommun. 

– Kort sagt, vill vi med våra lägenheter 

ge möjlighet för många bostadssökande 

att hitta en bostad och samtidigt 

medverka till att skapa dynamik på bostadsmarknaden. 

Fakta om Tornet 

■ Bygger och förvaltar fastigheter för att 

utveckla och behålla dem. 

■ Har 700 lägenheter och ytterligare 

700 i produktion i Stockholmsregionen, 

Göteborg och Skåne. 

■ Ägs av Fastighets AB Balder, Peab 

AB, Folksam och Riksbyggen. 

tornet.se 

Vi hjälper Stockholm att växa 

STOCKHOLMSBYGGMÄSTARNA 

Tio byggmästarföretag med mycket stark förankring i Stockholm. 

Vi representerar flera generationer av byggmästartradition och producerar 

en variationsrik, prisvärd bebyggelse av hög kvalitet. Att arbeta tillsammans 

med Stockholmsbyggmästarna ger en mångfald av upplåtelseformer och 

en varierad utformning av bebyggelsen. 

NÄTVERKET STOCKHOLMSBYGGMÄSTARNA UTGÖRS AV: 

Anders Bodin Fastigheter AB, Byggnadsfirman Erik Wallin AB, 

Byggnadsfirman Viktor Hanson AB, Folkhem Produktion AB, 

Järntorget Bostad AB, Lennart Ericsson Fastigheter AB, Olov Lindgren AB, 

Q-gruppen AB, Reinhold Gustafsson Förvaltnings AB, Åke Sundvall AB 

Byggnadsfirman 

VIKTOR HANSON 

27

ANNONS 

SKÖN STAD 




ANNONS 

Spännande att vara med från början 

NISSE BRUNDIN bor i Hjorthagen 

och har tre minuter till jobbet som 

kökschef på Selma Deli i Norra 

Djurgårdsstaden, den första serviceaktören 

som öppnade i den 

nya stadsdelen. 

– Det är jättespännande att 

vara med från början. Och 

vi har haft väldig tur att det 

har gått så bra. Vi har jättetrevliga 

matintresserade 

gäster, riktiga stammisar. 

Så vi fungerar som en kvarterskrog 

där vi känner våra 

kunder med namn och vet precis 

vad de vill ha, säger Nisse 

Brundin som nu ser fram emot att 

den här delen av Norra Djurgårdsstaden 

ska bli färdigbyggd. 

– Det blir en jättefin och bra stadsdel 

men visst börjar man bli sugen 

på att det ska bli klart. 

■ 

MIKAELA SUNDBERG, med lilla 

Axel i barnvagnen, ska ta bussen ner 

till stan. Hon och sambon har nu 

bott här i ett år efter att tidigare ha 

bott på Gärdet. 

– Det är helt fantastiskt. Det är 30 

minuters promenad till Stureplan, 

ändå så nära naturen. Vi ser kor beta 

från vårt fönster. Det är få bilar, breda 

fina gator, mycket gröna inslag 

och en jättebra lekpark. 

– Visst saknar man ännu vissa 

saker, lite mer liv och rörelse, 

och visst är det fortfarande 

en byggarbetsplats till en 

del, men samtidigt ser man 

ju hur bra det kommer att 

bli. Allt är ju nytt med blandad 

och bra mix ifråga om 

arkitektur. Det är också en 

bra mix av folk som flyttar hit. 

Många barnfamiljer, många friluftsmänniskor 

men också en hel 

del äldre som sålt sina villor. Och nu 

byggs det också studentbostäder så 

det kommer att bli jättebra. ■ 

Vårt bidrag till 

Stockholmsresenärerna 

Stockholm växer, resenärerna blir fler och trafikläget är 

ansträngt. Strukton Rail rustar spåren för att förenkla 

resandet för alla pendlare. 

Som Sveriges största privata järnvägsentreprenör bygger, 

driver och underhåller vi järnväg åt Trafikverket och SL. 

I Stockholm pågår flera projekt som ger ökad kapacitet 

och bättre punktlighet. 

Vi bygger Citybanan, som sägs bli lösningen på Stockholms 

tågkaos. När den är klar fördubblas spårkapaciteten 

i centrala Stockholm. Ett annat exempel är upprustning 

av tunnelbanebron i Gamla stan – en av Stockholms 

mest trafikerade spårsträckor. 

Genom att se till att spåren håller god standard bidrar vi 

till att möta behoven hos en växande befolkning. 

Läs mer om Strukton Rail på www.strukton.se 

We find it before it breaks! 

28

ANNONS 


ANNONS 

Fortum Värme har med sin produktion av fjärrvärme, fjärrkyla och el bidragit till att Stockholm räknas som en av världens renaste huvudstäder. 

Hållbara lösningar 

för en hållbar framtid 

ENERGIMARKNADEN utvecklas 

snabbt, nya energilösningar 

skapas som gynnar Stockholms 

invånare. I framtiden åker vi 

kollektivt, återvinner material till 

nya produkter och spillvärme till 

fjärrvärmesystemet i ett kretslopp 

som drivs av förnybar energi. 

Fortum Värme tänker vara en 

ledande aktör i den utvecklingen 

med fokus på att förse Stockholms 

invånare med förnybar 

och återvunnen energi. 

Det är knappast någon som ifrågasätter 

det faktum att Fortum 

Värme med sin produktion av fjärrvärme, 

fjärrkyla och el har bidragit till att 

Stockholm räknas som en av världens 

renaste huvudstäder. Med den nu snabba 

befolkningstillväxten blir det fortsatta 

arbetet i den riktningen allt viktigare. 

En helt förnybar 

och återvunnen värme 

– Få vet att över hälften av stock holmarnas 

fjärrvärme kommer från källor inom länet. 

Spillvärme från stor-stockholmarnas 

avloppsvatten återvinns, energi tas om 

hand ur brännbart avfall från 

länets kommuner, värme 

hämtas från havsvatten 

och biobränslen kommer 

från regionala källor. 

Idag kommer nästan 

90 procent av fjärrvärmen 

ur förnybar eller 

återvunnen energi. Men 

målet är att stockholmaren 

ska kunna 

njuta av en helt 

förnybar värme, 

och förutsättningarna är goda tack vare 

Stockholms väl utbyggda fjärrvärmenät. 

– För vår del är omställningen till 

hundra procent förnybar och återvunnen 

fjärrvärme högprioriterat och i full gång, 

säger Ulf Wikström, hållbarhetschef på 

Fortum Värme, som ägs gemensamt av 

Fortum och Stockholms stad. 

Nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk 

värmer 190 000 hushåll 

Fortum Värme har flera viktiga utvecklingsprojekt 

som ska bidra till att utveckla 

stadens kretslopp med stort fokus på 

förnybar och återvunnen energi. Ett 

kretslopp där småskaliga producenter av 

sol och vind kommer att bli allt viktigare. 

– Vårt nya biobränslebaserade kraftvärmeverk 

i Värtan, som tas i drift vid 

årsskiftet, är ett viktigt steg i utvecklingen 

av en hållbar energiförsörjning här i 

Stockholm. Det blir ett av världens 

största biobränslebaserade kraftvärmeverk 

som kommer att värma 190 000 

hushåll, påpekar Ulf Wikström. 

Kraftvärme är, som han förklarar, ett 

mycket effektivt sätt att samtidigt producera 

fjärrvärme och el ur samma bränsle. 

Faktum är att 90 procent av energin i 

bränslet, som i den nya anläggningen enbart 

består av skogsflis, kan användas. 

– Utöver att värma stockholmarna får 

vi på köpet en stabil produktion av grön 

el. Eftersom vi producerar vår förnybara 

elenergi även när det är minus tjugo grader, 

natt och vindstilla, kompletterar vi 

den växande väderberoende elenergin 

från vind och sol, säger Ulf Wikström. 

Datahallars restvärme blir en 

tillgång för alla 

”Öppen fjärrvärme” är en annan viktig 

del i Fortum Värmes verksamhet med fokus 

på hållbar energi. Med Öppen fjärrvärme 

tas överskottsvärmen från exempelvis 

livsmedelsbutiker, gallerior och 

datorhallar tillvara i fjärrvärmenätet. 

– Vi älskar begagnad energi och potentialen 

är stor. Överskottsvärmen i Stockholm 

skulle räcka till att värma upp en 

stad stor som Norrköping, säger Ulf 

Wikström och lyfter speciellt fram avtalet 

mellan Bahnhof och Fortum Värme som 

tecknades på försommaren. Här är det 

fråga om värmeåtervinning från Bahnhofs 

planerade datahall ”Green Hub” i centrala 

Stock holm. Fortum Värme kommer att 

leverera kyla till Bahnhof som i sin tur 

säljer tillbaka överskottsvärme till fjärrvärmesystemet. 

– Vi ser en enorm potential i att locka 

internationella datahallar att etablera sig 

i Stockholm, och därmed också bidra till 

att staden får helt fossilfri fjärrvärme. 

Stockholmarnas sorterade hushållsavfall 

värmer dusch och hem 

Bristaverket i Märsta är ytterligare en betydelsefull 

del av Fortum Värmes hållbarhetsarbete. 

Den relativt nya anläggningen 

för avfallsförbränning har ett 

mycket viktigt syfte, utöver att ta vara på 

energi från avfall och vända det tillbaka 

till samhället i form av värme och el. 

– Anläggningen tar också hand om 

miljöfarliga ämnen, kemiska produkter 

och tungmetaller som här destrueras och 

kapslas in, ämnen som diffust finns i 

samhället och därmed i vårt avfall, säger 

Ulf Wikström och poängterar hur viktigt 

det är att avfall sorteras och återvinns så 

mycket det bara går. 

Sorteringen, tror Ulf, kommer att öka 

i takt med att vi lär oss att ta fram varor 

och produkter som är renare och enklare 

att återvinna. 

Bristaverket i Märsta. 

– På sikt förbränner vi endast det som 

över huvud taget inte kan återvinnas 

längre. Det handlar om att skapa kretslopp 

med minimala läckage av farliga 

ämnen, så att vi spar på jordens resurser. 

Förbränning för fjärrvärme kommer att 

vara en kugge i detta, men framförallt 

måste återvinningen av material öka. 

Samarbete ska ge mer biogas till 

stadens bussar och bilar 

– Jag vill till sist nämna vårt samarbete 

med Stockholm Vatten, om en ny 

anläggning för ökad utsortering av matavfall 

i anslutning till Fortum Värmes 

kraftvärmeverk i Högdalen. Matavfallet 

ska sedan rötas av Stockholm Vatten för 

produktion av biogas – ett förnybart 

drivmedel. Samtidigt kan näringsämnen 

föras tillbaka till åkern. Ambitionen är 

att samla in 70 procent av Stockholms 

matavfall till år 2020 och därmed bidra 

till kretsloppet med mer biogas till stadens 

bussar och bilar. 

Anläggningen som optiskt sorterar ut 

de gröna påsarna från hushållen med 

matavfall i är en viktig del för att vi, tillsammans 

med staden och våra kunder 

ska kunna ta ett nytt stort steg mot ökat 

kretslopp, avslutar Ulf Wikström. 

– Vårt nya biobränsle baserade kraftvärmeverk i Värtan, som 

tas i drift vid årsskiftet, är ett viktigt steg i utvecklingen 

av en hållbar energiförsörjning här i Stockholm, säger 

Fortum Värmes hållbarhetschef Ulf Wikström. 

www.fortum.se 

29

ANNONS 

HÅLLBART RESANDE 




ANNONS 

Så ska Stockholm möta 

det ökade resandet 

Trycket ökar, vi blir allt fler. 

Men gatorna blir inte bredare 

än de är idag, vägarna inte 

fler. Så vad gör man? 

Satsar på kollektivtrafik, 

gång och cykel. 

Stockholmare är generellt 

duktiga på att resa på ett sätt 

som är hållbart. Trenden de 

senaste tio åren är att antalet 

cyklister och resenärer i kollektivtrafiken 

hela tiden ökar. När trängselskatten 

infördes minskade biltrafiken 

och har därefter varit oförändrad. 

– På det stora hela tycker jag att 

trafiksituationen i Stockholm funkar 

rätt bra. Vi har en kollektivtrafik som 

sväljer de stora massorna. Faktum är 

att det är få städer i världen som har 

ett så pass välfungerande system, säger 

Mattias Lundberg på Stockholms 

stads trafikkontor. Men trots att han 

alltså gör tummen upp för hur trafiken 

i stora drag fungerar väntar jätteutmaningar 

runt hörnet. 

Fram till 2030 väntas Stockholms 

län växa med 500 000 nya invånare, 

från dagens två miljoner. Det vill säga, 

betydligt fler ska samsas på samma 

yta, i trafiken och gaturummet. 

– Det här ställer oerhört stora krav. 

Vi blir fler människor, men gatorna blir 

inte direkt bredare än de är idag. En annan 

stor utmaning är miljöproblemen 

med den huvudsakligen fossilbränsledrivna 

biltrafiken. Men vi står inte och 

faller inför detta faktum. Tvärtom. Vi 

på Stockholms stad är förberedda, planerar 

och satsar för framtiden i detta 

nu, säger Mattias Lundberg 

I runda tal är 100 miljarder kronor 

öronmärkta för att utveckla trafiksystemet 

i och kring Stockholm. Citybanan, 

Förbifart Stockholm, förlängningar av 

tunnelbanan och tvärbanan och Norra 

30 

”Vi har en kollektivtrafik 

som sväljer de stora 

massorna. Faktum är 

att det är få städer i 

världen med ett så pass 

välfungerande system.” 

Mattias Lundberg 

Huvuddragen i Framkomlighetsstrategin: 

■ Mer plats till bussar och cyklister, 

det vill säga fler reserverade körfält. 

En stillastående buss i en kö 

lockar inte någon att åka kollektivt 

om man har andra alternativ. 

■ Trafiken ska bli mer pålitlig. Du 

ska kunna räkna ut ungefär hur 

lång tid resan tar, oavsett hur du 

väljer att resa. Kollektivtrafiken 

ska komma fram lättare på sina 

reserverade körfält. 

■ Gångtrafikanterna får bättre förutsättningar. 

Det kan till exempel 

handla om mer plats för vistelse 

och gång, bättre belysning, bättre 

städning och bättre snöröjning 

på trottoarerna. 

■ Minska de negativa effekterna 

som trafiken kan ha på storstadslivet. 

För att avleda trafiken 

från innerstaden byggs Norra 

Länken och Förbifart Stockholm. 

Kollektivtrafiken utökas med 

bland annat Citybanan och förlängning 

av Tvärbanan. Vi ska 

också bygga om gatorna för att 

förbättra för busstrafiken, gående 

och cyklister. 

länken är de mest välkända exemplen. 

Men mycket talar för att de inte räcker 

till för att möta det ökade resandet och 

samtidigt upprätthålla en god livsmiljö 

i staden. 

– Det är omöjligt att bygga så 

mycket vägar och gator att alla alltid 

kan åka bil och samtidigt ha en hållbar 

och trivsam stad. Det som krävs 

är därför ett förändrat sätt att se på 

resande och trafik, särskilt i rusningstrafik, 

förklarar Mattias Lundberg. 

Det han beskriver är själva kärnan 

i Stockholm stads övergripande och 

långsiktiga trafikplan, den så kallade 

Framkomlighetsstrategin. En plan 

som visar hur det ökade resandet ska 

mötas genom att göra avvägningar 

och prioriteringar i det utrymme som 

finns. Konkret visar strategin hur stadens 

vägar och gator ska användas 

och vilka färdsätt som ska prioriteras. 

– Utgångspunkten är att öka de färdsätt 

som kan transportera flest människor 

på minst yta, och med minst 

miljö belastning. Och det är kollektivtrafik, 

gång och cykel. Det hållbara resandet, 

betonar Mattias Lundberg. 

Så hur ska det här förverkligas? Jo, 

genom att bygga om gator och skapa 

fler reserverade körfält ska mer plats 

ges till cyklister och bussar, vilket möjliggör 

att restider kan förkortas och bli 

mer pålitliga. Att förbättra belysning, 

städning och snöröjning ska ge gångtrafikanter 

bättre förutsättningar. Det 

här är bara några axplock av aktuella 

satsningar. Styrmedel av olika slag och 

avledning av biltrafiken från innerstaden 

är andra fokusområden. 

– Bilutrymmet är begränsat och 

det är svårt att bygga ut det särskilt 

mycket. Så är det inte på samma sätt 

för gång, cykel och kollektivtrafiken. 

Poängen handlar om att göra de hållbara 

resmöjligheterna så pass attraktiva 

att fler helt enkelt väljer bort bilen 

som transportmedel. 

Trots alla stora utmaningar är 

Mattias Lundberg övertygad om att 

staden kommer att ha ett hållbart och 

bra system även i framtiden. Men 

han understryker att det kommer att 

bli många trafikstörningar när gator 

och spår ska renoveras och nya bostäder 

byggas, därför är det viktigare 

än någonsin att ha överseende med 

det pågående ”renoveringsarbetet”. 

– Det gäller att ha tålamod. Allt kommer 

inte att bli bra på en gång. Men det 

vi gör nu lägger grunden för ett framtida 

Stockholm. En stad som välkomnar 

nya invånare med öppna armar. ■ 

– Bilutrymmet är begränsat 

och det är svårt att bygga ut det 

särskilt mycket, men så är det inte 

med gång, cykel och kollektivtrafiken, 

säger Mattias Lundberg 

på Stockholms stads trafikkontor. 

Tre viktiga kollektivtrafiksatsningar 


■ Tunnelbanan: Är en viktig och 

omfattande pusselbit för hela 

Stockholmsregionens utveckling. 

Blir 19 km nya spår och tio stationer. 

Bland annat till Barkarby, 

Nacka centrum, Arenastaden och 

Gullmarsplan. Arbetet pågår just 

nu. Byggs etappvis. Klart ca 

2025. 

■ Stombussar: Trafikförvaltningen, 

Keolis och Stockholms stad gör 

just nu en gemensam satsning 

för att förbättra stombussarnas 

framkomlighet. Målet är tillförlitligare 

och bättre restider. 

■ Citybanan: Är en sex kilometer 

lång pendeltågstunnel under 

Stockholms innerstad, med nya 

stationer under T-centralen och 

vid Odenplan. Kommer att förbättra 

tillgänglighet till innerstaden 

samt öka kapaciteten för såväl 

pendel- som gods-, regionaloch 

fjärrtågtrafik. Väntas bli klar 

under 2017.

ANNONS 


ANNONS 

Taxi – ett hållbart sätt att resa i Stockholm 

TAXI ÄR ETT utmärkt exempel på 

delningsekonomi, det vill säga 

den snabbväxande internationella 

trenden som innebär olika upp - 

lägg för att hyra, dela eller låna 

saker istället för att själv äga dem. 

Det menar Lars Strömberg, vd 

för Taxi Stockholm, vars ambition 

är att fortsätta vara ledande i branschen 

vad gäller hållbar utveckling. 

– Jag tycker att man kan fråga sig varför 

stockholmare har egen bil. Tänk hur 

mycket de står stilla. Man kanske kör 

någon mil på helgerna, säger Lars 

Strömberg och betonar att taxi i grunden 

handlar om att många människor delar 

på en och samma bil och chaufför. 

– Det är ett mycket kostnadseffektivt 

sätt att förflytta människor i staden där 

vi fungerar som ett utmärkt komplement 

till all övrig kollektivtrafik. I synnerhet 

här i Stockholm där trängseln i trafiken 

blir allt mer uppenbar. 

– Skillnaden mellan oss och andra 

kollektiva transportsätt är vår flexibilitet, 

att kunna erbjuda resor vid tidpunkter, 

platser och situationer som resenären 

själv väljer och där andra lösningar 

har sina begränsningar. 

Men taxis styrka handlar givetvis inte 

bara om kostnadseffektivitet. Minst lika 

angelägen är miljöaspekten som Taxi 

Taxi är ett kostnadseffektivt och miljövänligt komplement till all övrig kollektivtrafik. 

Stockholm prioriterat i många år. En 

fråga som man också vet är viktig för 

både kunder och medarbetare. 

– VI HAR LÄNGE haft ett aktivt miljöarbete 

och ambitionen att vara fortsatt ledande 

i branschen vad gäller hållbar utveckling. 

Vi är till exempel föregångare 

för miljöanpassade bränslen. Beställ 

Taxi Stockholm så vet du att det alltid är 

en miljöbil. Undantaget är våra storbilar 

där det inte finns några passande miljöklassade 

bilar, annars hade vi självklart 

haft det, säger Lars Strömberg. 

Sustainable Brand Index visar att 

Taxi Stockholms miljöarbete verkligen 

gett resultat. I undersökningen där 

svenska konsumenter bedömt 253 företag 

utifrån upplevelsen om miljöarbete 

och socialt ansvarstagande, rankas Taxi 

Stockholm som Sveriges mest hållbara 

taxiföretag och det för fjärde året i rad. 

LARS STRÖMBERG berättar att man 

under 2014 tog in sina första elbilar. Idag 

handlar det om ett tiotal, varav sju Tesla 

som rullar hela 40 mil på en laddning. Och 

efterfrågan på just elbilar bara ökar. Det 

stora hindret för att satsa stort är den än så 

länge begränsade tillgången på elstolpar. 

– Vi vill gärna driva på utvecklingen 

med elbilar inom taxibranschen men det 

förutsätter en välutbyggd infrastruktur 

för laddningsstolpar i Stockholm med 

omnejd, säger Lars Strömberg och lyfter 

fram Taxi Stockholms vision om en helt 

fossilfri bilflotta. 

– Vår potential är 1 600 elbilar men det 

kräver kraftfulla åtgärder från både samhällets 

och marknadens sida, avslutar han. 

www.taxistockholm.se 

Ska vi ta och bygga 

lite studentbostäder 

ihop? 

Just nu utvecklar och bygger vi 650 hyresrätter 

för studenter och ungdomar i Stockholms- 

 

samma sak? 

Ring Pero på 070 - 325 33 82 

eller Mattias på 070 - 325 33 80 

31

ANNONS 

CYKLA I STADEN 




ANNONS 

Lina, varför 

cyklar du? 

Lina Lundström är 36 år, bor i 

Aspudden och cyklar varje dag, i 

ur och skur, till Stockholms universitet 

i Frescati där hon är doktorand 

i barn- och utbildningsvetenskap. 

– Varför jag cyklar, för att må 

bra helt enkelt. Det går dessutom 

snabbare än att åka tunnelbana, 

30 minuter istället för 45. 

Hur är det då att cykla i 

Stockholm? 

– Det är helt okej, visst kan 

man önska mer men det blir hela 

tiden bättre och bättre förutsättningar. 

Det jag framförallt skulle 

önska vore bättre och mer dynamiska 

trafikanter. Att cyklister, 

fotgängare och bilister skulle bete 

sig trevligare och mer empatiskt 

mot varandra. Nu är det så aggressivt, 

cyklister mot bilister och 

vice versa. Många blir så arga. 

Pye Seaton, projektledare på Stockholms stads trafikkontor. 

En del säger att cykla i 

Stockholm gör man med livet 

som insats, vad säger du? 

– Om man cyklar i city så gäller 

det att ta det lugnt. Det är alla 

de som har så bråttom som gör 

att det kan vara farligt, det gäller 

alla, både fotgängare, cyklister 

och bilister. Om alla tog det lite 

lugnare, vore lite mer empatiska 

och trevliga mot varandra så 

skulle allt bli så mycket bättre. 

Ökad befolkning gör att man 

från stadens sida vill uppmuntra 

fler att cykla, vad är receptet 

tror du? 

– För att fler ska cykla behöver 

det kännas roligt, tryggt och 

enkelt. Då kan vi alla tänka: hur 

är vi mot varandra i trafiken så 

att fler lämnar bilen hemma och 

tar cykeln istället? Om fler ska 

cykla behövs också ännu bättre 

förutsättningar: bättre cykelbanor 

och mer empatiska trafikanter, 

cyklister, gångare och bilister. ■ 

Tre anledningar 

att cykla: 

■ Smidighet. Cykeln tar liten 

plats vilket innebär mindre 

trängsel i trafiken. 

■ Miljön. Cykeln ger inga luftföroreningar 

och inget buller. 

■ Hälsoeffekten. Att cykla ger 

motion och bättre hälsa. 

Läs mer om satsningen på 

cykling på: 

stockholm.se/cykla och 

stockholm.se/cykelprojekt 

32 

Välj cykeln 

– för bättre framkomlighet, miljö och hälsa 

Det hållbara resandet 

ska öka. En viktig pusselbit 

är cykeln. För att fler 

ska kunna cykla enkelt 

och säkert i Stockholmstrafiken 

investeras därför 

en miljard kronor 

fram till 2018. 

Cykeltrafiken ökar kraftigt 

i Stockholm. Så har trenden 

varit under många år. 

Under högsäsong passerar 

omkring 12 000 cyklister Slussen 

varje dag. Idag finns det 211 mil 

gång- och cykelbanor i staden. Stockholm 

börjar alltså allt mer ta formen 

av en riktig cykelstad. Men förutsättningarna 

att cykla kan fortfarande 

bli betydligt bättre. Därför tar 

Stockholms stad ett helhetsgrepp 

för att göra det både enklare och 

säkrare att cykla. 

– Vi vill att fler ska börja cykla. 

Vi vill att fler ska välja att cykla 

större delar av året och längre 

sträckor. Målet är att 15 procent av 

alla resor i rusningstrafik ska ske 

med cykel år 2030. Det är en ambitiös 

satsning. Men fullt möjlig, säger 

Pye Seaton, projektledare på 

Stockholms stads trafikkontor. 

De senaste åren har nya cykelbanor 

och cykelstråk tillkommit i 

Stockholm och arbetet med att bygga 

ut cykelvägnätet har inte avtagit. 

Staden har ett stort cykelvägnät som 

delvis byggdes under en tid då cykel 

inte stod i fokus som den gör nu. 

– Det innebär att vi måste bygga 

om, bygga ihop och bygga nytt eftersom 

vi är många som ska samsas 

om samma yta. Det handlar mycket 

om att disponera befintligt utrymme 

på bästa sätt. 

Under 2015 har korsningen S:t 

Eriksgatan/Fleminggatan byggts om 

för att förbättra framkomligheten och 

trafiksäkerheten, främst för cyklister. 

Cykelstråket längs Södertäljevägen 

har fått en rakare sträckning genom 

en ny cykelbro över Korpmossevägen. 

Arbetet har inletts för att bredda cykelbanan 

längs Norr Mälarstrand. 

Framöver väntar många fler förbättringar 

i cykelvägnätet. 

– Men Stockholms cykelsatsning 

handlar inte bara om planering och 

ombyggnation av cykelvägnätet. 

Möjligheterna att cykla ska förbättras 

på flera olika plan, berättar Pye 

Seaton. Hon understryker även vikten 

av att förbättra drift och underhåll. 

En kort titt i backspegeln vittnar 

om tydliga serviceåtgärder. Förra 

året byggdes 3 000 nya cykelparkeringar. 

Omkring 2 000 nya tillkommer 

i år. Det finns dessutom 19 cykelpumpstationer 

och 140 lånecykelstationer 

runt om i Stockholm. 

Skyltar för vägvisning har också 

förbättrats längs cykelvägnätet. 

Staden ger ut en cykelkarta gratis 

och du kan planera din resväg på 

cykel genom trafiken.nu. 

– Förutsättningarna att cykla blir 

allt bättre, även möjligheterna att 

cykla under vinterhalvåret, vilket är 

ett prioriterat område, säger Pye 

Seaton. 

Sedan 2012 har vintercyklismen 

ökat med hela 30 procent. En förklaring 

är stadens satsning på vinterunderhåll. 

Sopsaltningsmetoden innebär 

att en maskin borstar bort snö 

Cykling i Stockholm 

Cykling i siffror: 

■ 15 procent av alla resor i högtrafik 

ska ske med cykel år 2030. 

■ Ca 12 000 cyklister passerar 

dagligen Slussen under högsäsong. 

■ Med 30 procent har vintercyklingen 

ökat sen 2012. 

■ Medelsträckan är 7-9 km för den 

som cyklar till Stockholms innerstad. 

■ I september cyklar man mest. 

och samtidigt sprider en saltlösning. 

– Denna insats håller utvalda 

prioriterade cykelstråk fria från snö 

och is. Arbetet omfattar lövsopning, 

halkbekämpning och snöröjning. 

Med denna metod kan vi tidigt under 

hösten sopa bort löv och minska 

risken för olyckor med lövhalka. 

När våren kommer kan vi också 

minska risken för cyklister att åka 

omkull i rullgruset, som är en annan 

stor olycksfaktor. 

– För att öka året-runt-cyklandet 

är det här arbetet jätteviktigt. Nu till 

vintern kommer därför fler stråk att 

hållas fina och fria från snö och is så 

det blir ännu mer attraktivt med vintercykling, 

avslutar Pye Seaton. ■ 

■ Det finns 140 stationer där du 

kan låna en cykel. Även 19 

pumpstationer. 

■ Stockholm har 211 mil gångoch 

cykelvägar. 

■ 120 kilometer cykelbana 

sopsaltas.

ANNONS 


ANNONS 

Stad och hamn 

växer sida vid sida 

DE STORA FÖRÄNDRINGAR SOM STOCKHOLMS HAMNAR 

nu genomför bidrar i högsta grad till att lösa de utmaningar som 

staden står inför som följd av den snabba tillväxten. Nya hamnar 

byggs för att trygga effektiv varuförsörjning och för att utveckla 

den snabbt växande turistnäringen. Samtidigt växer nya bostäder 

och kontor fram i de gamla hamnområdena. 

– Vår planering bygger på att 

Stockholm växer samtidigt som vi 

måste utveckla ny modern hamnkapacitet 

för att möta dagens krav där fartygen blir 

större och större. Det gör att flera gamla 

hamnar blir för trånga, säger Johan Castwall, 

vd för Stockholms Hamnar. 

Det innebär att vissa hamnar avvecklas 

medan andra utvecklas och en helt ny tillkommer. 

Den mest påtagliga förändringen 

i Stockholm sker i de hamnområden där 

den fortsatta exploateringen av Norra Djurgårdsstaden 

ska äga rum. Det vill säga i 

Värtahamnen, Frihamnen och Loudden. 

– Vi är en viktig del i bostadsbyggandet. 

Det handlar om flera tusen bostäder. 

Just nu bygger vi om Värtahamnen som 

kommer att vara klar nästa år. Därmed 

flyttas den befintliga färje- och kryssningstrafiken 

längre ut med nya kajlägen 

och ny terminal. Det gamla hamnläget 

kommer på så sätt att ge plats åt 

nya stadsmiljöer med bostäder, kontor 

och handel, förtydligar Johan Castwall. 

PARALLELLT PÅGÅR förberedelser för 

att avveckla och flytta verksamheterna 

vid Frihamnen och Loudden, det vill säga 

containerhantering och oljeverksamhet. 

– Vi måste följa med i utvecklingen 

för att kunna ta emot riktigt stora fartyg 

som klarar större volymer. Sjöfart är 

det absolut mest klimatsmarta transportalternativet. 

Vi behöver helt enkelt större, 

djupare och effektivare hamnar med 

kort och snabb insegling. Det handlar i 

grunden om effektiv, hållbar varuförsörjning 

och att utveckla den viktiga turistnäringen 

i en starkt växande region, betonar 

Johan Castwall. 

DÄRFÖR GÖRS NU en rejäl utbyggnad 

av Kapellskärs hamn. Men den största 

satsningen återstår, det efterlängtade bygget 

av en ny internationell godshamn, 

Stockholm Norvik, utanför Nynäshamn. 

Just nu pågår tillståndsprövning. 

– Vi hoppas att komma igång under 

nästa år. Då kan den nya hamnanläggningen 

vara klar att ta över containerhanteringen 

från Frihamnen 2019. Att containerterminalen 

stängs ner är en förutsättning 

för att Norra Djurgårds staden i sin helhet 

ska kunna byggas. 

Värtahamnen byggs nu om för att vara 

klar nästa år. Då flyttar den befintliga 

färje- och kryssningstrafiken till den nya 

Värtapiren, som byggts ut med 85 000 

kvadratmeter. Den gamla hamnen 

kommer på så sätt att ge plats åt nya 

stadsmiljöer med bostäder, kontor och 

handel. 

VI BYGGER 

DITT NYA DRÖMHEM 

BYT UPP DIG I HÖST 

Från gammalt till nytt. Från litet till stort. Från vädringsbalkong 

till terrass. Från trångt till luftigt. Från långt bort till 

nära. Från mörkt till ljust. Från asfalt till grönska. Från avgaser 

till havsbris. Från badhus till strand. Från instängt till utsikt. 

Från ovänligt till barnvänligt. Från plastmatta till ekparkett. 

Från slitet till modernt. 

Just nu visar vi stolt upp våra bostadsprojekt här: 

LILJEHOLMEN Lägenheter med toppläge och vid utsikt 

SKÖNDAL Villor och kedjehus med city inom räckhåll 

SOLNA Ljusa ytsmarta takvåningar i charmiga Råsunda 

TYRESÖ STRAND Havsnära radhus precis vid Erstaviken 

TÄBY NÄSBYPARK Lägenheter med fritt läge över parken 

UPPSALA Radhus med sjönära drömläge i Vårdsätra 

@besqab @besqab_ab 

33

ANNONS 

BEVARAD STAD 




ANNONS 

Stadsantikvarien Ann-Charlotte Backlund: 

”Det är viktigt att känna 

– Jag har arbetat med 

kulturhistoriska miljöer 

under hela mitt yrkesliv 

sedan början på 80-talet. 

Det är jättespännande, 

utan tvekan ett av de roligaste 

jobben man kan 

tänka sig, säger Ann- 

Charlotte Backlund. 

Som stadsantikvarie är hon 

också chef för Stadsmuseet, 

den institution inom staden 

som har som uppgift att identifiera 

och slå vakt om Stockholms 

kulturhistoriskt värdefulla byggnader. 

Har Stockholm generellt varit 

bra på att värna värdefulla byggnadsmiljöer? 

– Ja, det tycker jag. Vi har en lång 

tradition på det området och är faktiskt 

en av de städer i världen som 

var tidigast ute att inventera och bevara 

värdefull bebyggelse. En modell 

togs fram redan under tidigt 

1900-tal. Och det handlar inte bara 

om monumentalbyggnader. Vi har 

varit duktiga på att ta hand om vardagsbebyggelsen 

som generellt är 

väldigt väl bevarad i Stockholm. 

Gamla stan är helt unik. Vi har även 

inventerat och tagit ställning till det 

kulturhistoriska värdet i alla flerfamiljshus 

byggda före 1990. 

Cirka 800 byggnader har ni bedömt 

ha mycket stort kulturhistoriskt värde, 

så kallade blåmärkta byggnader. 

Hur går ni vidare så att er bedömning 

verkligen tas till vara? 

– Först och främst måste stadsbyggnadsnämnden 

ta hänsyn till vår 

bedömning innan beslut kan tas i 

byggärenden. Även de privata fastighetsägarna 

får del av vår bedömning 

och kan sedan använda 

den som kunskapsunderlag 

i sin fortsatta planering. 

Även om byggnaderna inte 

är skyddade rent formellt 

så är den kulturhistoriska 

värderingen ett kunskapsunderlag 

för bygglov och planer. 

Rent allmänt kan 

man säga att det 

finns stor förståelse 

för de här frågorna, 

samtidigt en hel del 

okunskap. Därför jobbar 

vi mycket med 

information och kommunikation 

med fastighetsägarna. 

Varför är bevarandearbetet 

så 

viktigt i staden? 

– Därför att det 

är viktigt att känna 

igen sig i sin stad. 

Förändringar ska 

alltså inte vara större 

och mer omfattande 

än att man känner 

igen sig. Att till exempel 

titta på ett foto taget för 

34 

hundra år sedan och ändå känna igen 

de byggnader och miljöer man ser är 

något som alla gillar. På ett djupare 

plan är det viktigt att veta hur man 

byggde hus förr, hur byggprocesserna 

såg ut och hur själva hantverket 

gick till. 

Som stadsantikvarie med uppgift att 

bevara, hur ser du på förändring? 

– Förändring är kulturhistoria. Det 

vill säga, det vi skapar idag är framtidens 

kulturhistoria. Så en stad ska 

vara föränderlig. Vårt arbete handlar 

mer om förändringstakt och kvalitet. 

Jag är absolut inte emot förändring 

om nu någon skulle tro det, tvärtom. 

Ta till exempel hela cityomvandlingen 

på 60-talet. Oavsett vad man tycker 

om att hela kvarter jämnades med 

marken så har vi nu istället fått nya 

kulturhistoriska värden med hög kvalitet 

i byggandet. Ytterst handlar det 

om att förstå hur människor levt och 

tänkt genom tiderna och då är det ju 

husen som står kvar som är det enda 

fysiska uttrycket och beviset och därför 

ofta värda att bevara. 

– Samtidigt måste man vara medveten 

om att det finns så många aspekter 

på det här med bevarande, 

med ständigt nya krav, inte minst 

miljömässiga. Att bevara handlar 

alltså också om långsiktig resurshushållning. 

– Men det är viktigt att göra avvägningar, 

vad är möjligt och vad är 

extra intressant? Ibland handlar det 

om hela huset, ibland fasaden, ibland 

bara en del av huset, till exempel en 

oinredd vind från 1700-talet. Det 

gäller alltså att ta tillvara på det speciella 

och i övrigt göra nödvändiga 

förändringar. Oftast går det dessutom 

bra att föra in moderna funktioner 

i en äldre byggnad. Nu när vi till 

exempel står inför en stor renovering 

av Stadsmuseet vid 

Slussen tittar vi på hur man 

kan få in ett bra klimat i en 

byggnad från 1600-talet. Det 

kräver både komplicerade utredningar 

och viktiga 

avvägningar, 

avslutar 

Ann-Charlotte 

Back lund. ■ 

” 

Det vi skapar idag 

är framtidens kulturhistoria..” 

Ann-Charlotte Backlund, 

stadsantikvarie.

ANNONS 


ANNONS 

igen sin stad” 

Mina 

favoritbyggnader 


Kulturhuset och 

Riddarhuset. Det senare är 

en väldigt vacker tegelbyggnad 

i en stil som finns 

på olika platser i norra 

Europa, till exempel 

Köpenhamn och 

Holland. 

Ett vårdprogram har tagits fram för att skydda Stockholms kulturhistoriskt 

mest värdefulla byggnader. Först ut att skyddas formellt i detaljplanen är 

Börshuset i Gamla Stan. 

Så ska blåmärkta 

byggnader skyddas 

– Att bygga är viktigt, lika 

viktigt är det att bevara. 

Frågan är vad vi ska lämna 

för avtryck efter oss 

och då gäller det naturligtvis 

att gå varsamt 

fram med den äldre bebyggelsen. 

Det säger Pontus Werlinder, 

utvecklingsavdelningen på 

fastighetskontoret, den enhet 

inom staden som ansvarar 

för bevarandefrågor för den bebyggelse 

som staden äger. Bland de intressanta 

byggnader och bebyggelsemiljöer 

som staden äger, ingår 

Stadsbiblioteket, Östermalms saluhall, 

Börshuset i Gamla stan och Stadsmuseet. 

Ofta talas det om K-märkta hus 

men det är ett begrepp utan vare sig 

formell eller juridisk innebörd. I 

Stockholm ska man istället leta efter 

de blåmärkta husen, det vill säga 

byggnader som pekats ut som synnerligen 

kulturhistoriskt värdefulla. I 

Stockholms stad är det Stadsmuseet 

som sedan många år tillbaka har det 

uppdraget. Cirka 800 byggnader i 

Stockholm är idag blåmärkta, varav 

staden äger ett 100-tal. 

För att säkra att stadens kulturhistoriskt 

mest värdefulla byggnader 

förvaltas och underhålls på bästa sätt 

har vårdprogram tagits fram som 

innebär ett förstärkt skydd för dessa 

byggnader. 

– Konkret handlar det om en noggrann 

byggnadsinventering, rum för 

rum, i både bild och text. Ett dokument 

som sedan fungerar som underlag 

vid löpande förvaltning och underhåll 

och dessutom vid framtida 

renoveringar, då det ju är oerhört 

viktigt att känna till de värden som 

bör skyddas, säger Pontus Werlinder. 

Det kan handla om allt från val 

av material som stämmer med ursprungliga 

byggnadstekniker till hur 

man ska gå till väga för att möta nutida 

krav, till exempel energi- och 

miljömål. Nyinstallation av hiss eller 

andra moderna funktioner, hur 

ska det göras utan att värdet på 

byggnaden minskas? Det kan också 

handla om att återställa en byggnad 

i ursprungligt skick. 

Vårdprogrammen som fastighetskontoret 

tagit fram i samarbete med 

Stadsmuseet och Länsstyrelsen, har 

nu testats under ett par år på ett tiotal 

byggnader och visat sig fungera 

mycket bra, anser Pontus Werlinder. 

– Förvaltningen av de byggnader 

som genomgått processen har både 

förenklats och kvalitetsäkrats. Nästa 

steg är att de byggnader som fått 

vårdprogram också ska skyddas formellt 

i detaljplanen. Först ut är 

Börshuset. 

■ 

Fastighetskontorets... 

... vårdprogram hittar du i sin helhet 

på stockholm.se/hallbarafastigheter. 

Mer information om 

Stadsmuseets kulturhistoriska klassificeringssystem 

finns på hemsidan 

stadsmuseet.stockholm.se 

Blå, gröna och gula hus 

Stadsmuseets tre klassificeringar 

■ Blått är den högsta klassen och omfattar synnerligen kulturhistoriskt värdefull 

bebyggelse som motsvarar fordringarna för byggnadsminnen i kulturminneslagen. 

■ Grön klassning innebär också ett högt kulturhistoriskt värde och betyder 

att bebyggelsen är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig 

eller konstnärlig synpunkt. 

Stadsantikvarien Ann-Charlotte 

Backlund är också chef för 

Stadsmuseet, den institution 

inom staden som har som uppgift 

att identifiera och slå vakt 

om Stockholms kulturhistoriskt 

värdefulla byggnader. 

■ Gult är den tredje nivån som används vid klassificering. Gult innebär att 

bebyggelsen har positiv betydelse för stadsbilden och/eller har ett visst 

kulturhistoriskt värde. Fastighet markerad med grått går inte att hänföra 

till någon av ovanstående kategorier. Det finns även fastigheter som är 

markerade med streck vilket betyder att de ännu inte är klassificerade, alternativ 

att fastigheten är obebyggd. Fastigheter som inte är klassificerade 

kan ha stora kulturhistoriska värden, även om Stadsmuseet ännu inte tagit 

ställning till dessa värden. 

■ 

35

ANNONS 

HÅLLPLATS 

Bild: Kristine Jensen Tegnestue 


ANNONS 

Järva utvecklas med 

ny begravningsplats 

Det händer mycket i områdena 

runt Järvafältet 

och stadsdelar som 

Rinkeby öppnas upp mot 

fältet genom till exempel 

Rinkebyterassen. Men 

även själva Järvafältet 

utvecklas och förädlas. En 

del i detta är en begravningsplats 

för upp mot 

20 000 gravar. 

En ökad befolkning i Stockholm 

gör att behovet av fler gravplatser 

ökar. Det finns framför 

allt en brist på gravmark i 

Nordvästra Stockholm. Tanken är att 

en ny begravningsplats i sydvästra 

hörnet av Järvafältet ska bli en lika 

viktig del i staden som Skogs kyrkogården 

i södra Stockholm blivit. 

På Järva begravningsplats kan en 

integration mellan forntid, nutid och 

framtid uppnås. Här är ett område 

med gravar från vikingatid och medeltid 

som tillsammans med nya gravskick 

skapar integration i tid och rum, 

mellan gammalt och nytt samt mellan 

olika kulturyttringar och traditioner. 

Läs mer om Järva begravningsplats på 

stockholm.se/jarva-begravningsplats 

Begravningsplatsen ska ge utrymme 

för en mångfald av olika gravtyper, 

både kistgravar, minneslunder 

och två ceremonibyggnader. Platsen 

ska vara en stämningsfull och rofylld 

plats för besökaren. Redan idag har 

platsen stora kultur- och naturvärden 

och ambitionen är att begravningsplatsen 

ska förstärka och utveckla 

detta ytterligare till en än mer vacker, 

trygg och tillgänglig miljö. 

Att bygga en begravningsplats är en 

lång process som löper över flera decennier 

eftersom att en begravningsplats 

ofta byggs ut i flera etapper. Planen är 

att de första gravsättningarna ska kunna 

göras under 2017 eller 2018. ■ 

Staden växer med 

utbyggd tunnelbana 

I slutet av 2013 presenterades 

planerna på utbyggd 

tunnelbana i 

Stockholmsregionen. 

Sammanlagt ska tio nya 

stationer och 19 kilometer 

ny tunnelbana byggas. 

Det är Stockholms läns 

landsting, som är ansvariga 

för att bygga ut tunnelbanan, 

och Stockholms 

stad är ansvariga att bygga 

nya bostäder längs de 

nya linjerna. 

Ny tunnelbana behövs eftersom att 

Stockholm växer kraftigt. Befolkningen 

i Stockholms län växer med 35 000- 

40 000 personer per år och väntas ha 

36 

2,6 miljoner invånare 2030. Här finns 

en tredjedel av landets arbetsmarknad 

och här skapas en tredjedel av 

landets ekonomiska tillväxt. Utbyggd 

kollektivtrafik behövs för att regionen 

ska kunna fortsätta att växa även 

i framtiden. Ny tunnelbana är en viktig 

del i detta. 

Utbyggnaden görs också för att 

det ska bli möjligt att bygga ett stort 

antal nya bostäder i regionen. Inom 

Stockholms stad beräknas det bli 

cirka 46 000 nya bostäder i samband 

med att tunnelbanan byggs ut. 

Samman lagt i Stockholms stad, Solna 

stad, Järfälla kommun och Nacka 

kommun ska 78 000 nya bostäder byggas 

i anslutning till tunnelbanan. ■ 

Utbyggd tunnelbana är viktigt för att 

Stockholms regionen ska kunna fortsätta växa. 

Foto: iStockphoto 

Fyra nya tunnelbanesträckningar 

Enligt överenskommelsen ska 

fyra olika utbyggnader av 

tunnelbanan göras: 

■ Tunnelbanan byggs ut från 

Odenplan till Hagastaden 

och vidare till Arenastaden. 

Den beräknas vara klar 

2022. 


Kungsträdgården, med 

stationer vid Sofia och 

Gullmarsplan, med fortsättning 

söderut till den gröna 

Hagsätragrenen och en ny 

station i Slakthusområdet. 


Kungsträdgården, med stationer 

vid Sofia, Hammarby 

kanal, Sickla, Järla och 

Nacka centrum. Sträckan 

mellan Kungsträdgården 

och Sofia är gemensam 

med den sträckning som 

går till Gullmarsplan. 

Sträckningen beräknas 

vara klar cirka 2025. 


Akalla med stationer vid 

Barkarbystaden och 

Barkarby station. 

Sträckningen beräknas 

vara klar cirka 2021. 

Sammanlagt blir det tio nya 

stationer och 19 kilometer ny 

tunnelbana. Utbyggnaden 

beräknas börja nästa år. 

Mer info om nya tunnelbanan: 

sll.se/nyatunnelbanan

ANNONS 


ANNONS 

Vi skapar era 

framtida lokaler 

Klövern är Sveriges näst största fastighetsbolag sett till ytan med nästan 3 000 000 m 2 . Kanske är 

vi störst när det gäller att skapa och tillvarata framtidslägen i Stockholm och starka regionstäder. 

Elite Hotels och Länsstyrelsen i Uppsala, Tele2 i Kista och Linköpings Universitet i Norrköping är 

bara några exempel på projekt vi ligger bakom. Hur vill du att dina lokaler ska vara? 

Fastighetsbolaget med mer närhet och engagemang 

klovern.se | info@klovern.se 

37

ANNONS 

FRITID & FRAMTID 


Foto: iStockphoto 


ANNONS 

Stora idrottsinvesteringar 

på gång 

Det råder brist på idrottsanläggningar 

i Stockholm. 

Men hjälpen är på väg. 

Stockholms stad lägger 

stora resurser på att möta 

det växande behovet. Det 

handlar både om att rusta 

upp och att bygga nytt. 

Genom att möta behovet 

av nya anläggningar är 

målsättningen att få fler 

stockholmare i fysisk aktivitet, 

och då särskilt de prioriterade 

målgrupperna unga tjejer, personer 

med funktionsnedsättning och socioekonomiskt 

utsatta grupper. 

Det säger Sophie Dahlberg, projektledare 

på idrottsförvaltningen i 

Stockholms stad, som precis tagit 

fram en investeringsplan för att möta 

det långsiktiga behovet av nya 

idrottsanläggningar. Behoven utgår 

från den växande befolkningen, planerad 

bostadsbebyggelse, nuvarande 

utbud av idrottsanläggningar, idrottsrörelsens 

behov och stockholmarnas 

önskemål om idrottsanläggningar. 

Investeringsplanen pekar på sju 

olika strategier. Att bygga nya anläggningar 

i stadsutvecklingsområden 

och underförsedda bostadsområden, 

att utveckla befintliga anläggningar 

till starkare mötesplatser och 

att skapa fler idrottscentrum är några 

konkreta exempel. 

– Investeringsplanen tar ett helhetsgrepp 

kring idrotten. En ny och 

viktig strategi är att öka samverkan 

mellan idrottsförvaltningen och utbildningsförvaltningen. 

Det innebär 

att pröva om en fullstor idrottshall 

eller konstgräsplan kan byggas vid 

byggnation av nya F-9 skolor, säger 

Investeringsplanen för satsningar på nya idrottsanläggningar pekar ut fullstora idrottshallar och konstgräsplaner 

som de främsta behoven. 

Sophie Dahlberg. 

– Det fungerar på liknande sätt 

kring nya stadsutvecklingsprojekt. 

Exempelvis Hagastaden där vi för 

diskussion om en ny idrottshall med 

en extern aktör. 

I ett första skede tar investeringsplanen 

sikte på år 2022. De främsta 

behoven gäller nya fullstora idrottshallar 

och konstgräsplaner. Men självklart 

kommer satsningar även på simhallar, 

ishallar, friidrottsanläggningar 

och andra typer av idrottsanläggningar, 

understryker Sophie Dahlberg. 

Fastighetskontoret och idrottsförvaltningen 

driver en mängd idrottsanläggningsprojekt. 

Här är ett litet 

axplock av kommande satsningar: 

• 4 konstgräsplaner i Olovslund i 

Bromma, Långholmen, Axelsberg 

i Hägersten och Gärdesskolan. 

• 7 fullstora idrottshallar i Bromma, 

Hjorthagen, Kristineberg, Kämpetorp 

i Älvsjö, Järva, Västberga och 

Rödabergsskolan i Vasastan. 

De totala anläggningsbehoven 

fram till 2022: 

■ 20 konstgräsplaner. 

■ 18 fullstora idrottshallar. 

■ 4 simhallar. 

■ 3 ishallar. 

■ 4 friidrottshallar. 

■ 

– Målsättningen med nya 

idrottsanläggningar är att få fler 

stockholmare i fysisk aktivitet, 

säger Sophie Dahlberg, projektledare 

på idrottsförvaltningen. 


Här byggs nya skolor 

När Stockholm växer med 

fler bostäder och invånare 

ökar också antalet barn 

och ungdomar i stadens 

skolor. Fram till 2030 beräknas 

27 000 fler elever 

gå i grundskolan i staden. 

Då behövs många nya 

skolor. 

När helt nya stadsdelar som 

Norra Djurgårdsstaden eller 

Årstafältet tar form är 

det inte bara nya bostäder 

och vägar som behöver byggas. När 

nya invånare kommer till staden innebär 

det också att fler behöver en förskoleplats 

eller gå i skolan. De prognoser 

som finns idag visar på ungefär 27 000 

fler elever i grundskolan 2030 jämfört 

med idag. Går vi tio år längre fram i tiden 

är det 37 000 fler elever än idag. 

Det här ställer givetvis stora krav på att 

fler skolor byggs och att befintliga kan 

användas på ett ännu bättre sätt. 

38 

Men att bygga nya skolor är i 

många fall mer komplext än att bygga 

bostäder. Skolor behöver speciallokaler 

som idrottshallar, slöjdsalar, 

stora kök och matsalar. Det här gör 

att det krävs extra planering i ett tidigt 

skede för att planera in skolor 

när staden växer. 

– När Stockholm växer är det stad 

vi ska bygga där service och verksamheter 

som förskolor och skolor 

ska finnas där människor bor och lever. 

Därför är det viktigt att ha kunskap 

och förståelse för hur befolkningen 

förändras i ett område och 

vilka som förväntas flytta in när staden 

bygger hela nya områden, säger 

Anders Carstorp, biträdande stadsdirektör 


För att klara ökningen byggs nya 

skolor samtidigt som befintliga rustas 

upp och byggs ut. Under förra 

året invigdes flera nya eller helt ombyggda 

skolor samtidigt som än fler 

byggen pågår eller planeras. Ett exempel 

är den stora utbyggnaden av 

Kungsholmens grundskola. Till höstterminen 

2016 är det tänkt att över 

6 000 kvadratmeter ny skola ska stå 

klar med plats för upp till 1 000 

elevers lärande. 

I Hägersten-Liljeholmen har många 

nya bostäder byggts samtidigt som 

befolkningen har föryngrats och allt 

Mariehällsskolan i Annedal som invigdes 2014 är ett bra exempel på 

nybyggd skola i ny stadsdel. 

Foto: Oskar Kullander 

fler barnfamiljer har flyttat in. Här 

byggs därför helt nya skolor samtidigt 

som befintliga byggs ut. 

Hägerstenshamnens skola är en av 

de skolor som byggs ut och beräknas 

vara klar under 2017. 

■ 

Fler pågående skolprojekt 

Runt 20 större skolprojekt pågår 

runt om i staden. Några av dem är: 

■ Norra Djurgårdsstaden föreslås 

få en ny skola med cirka 900 

elevplatser. I början kommer skolan 

även användas som förskola. 

■ Långbrodalsskolan i Älvsjö byggs 

ut så att eleverna kan gå kvar till 

årskurs 6 istället för till årskurs 4. 

■ Sjöviksskolan blir en helt nya skola 

i Årstadal. 

Läs mer på stockholm.se/flerskolor

ANNONS 


ANNONS 

HÄR 

KOMMER 

NÅGON 

LÄRA 

SIG GÅ, 

CYKLA OCH 

KYSSAS 

Just nu planerar vi för nya bostäder på den 

här kajen vid Telegrafberget i Nacka. Bostäder 

byggda utifrån vår syn på det goda boendet, där 

livet och vardagen kan ha sin naturliga gång. Här 

kommer vi utforma gårdar där man kan koppla av 

och umgås. Här kommer vi att smycka byggnader 

och trappuppgångar med spännande och unika 

konstprojekt. Allt för att du ska känna dig som 

hemma, även när du är utanför lägenheten. För 

det goda boendet handlar inte bara om själva 

bostaden. Det handlar också om allt runtomkring. 

Läs mer om det goda boendet, våra nya bostäder 

och hur du får förtur på HSB.se 

FOTO: PETER HOELSTAD / AGENT MOLLY 

UPPTÄCK VÅR 

NYA STAD 

Stockholm utvecklas och växer för varje dag som går 

och bebyggs nu i alla väderstreck. Både i, nära och 

längre bort från själva city. 

Vi på Bostadsförmedlingen förmedlar många av 

dessa nybyggda hyresrätter. Ofta med en kortare 

kötid. Därför kan det vara en bra idé att ställa sig i 

vår kö. Eller om du redan har gjort det, att titta närmare 

på vad vi har att erbjuda. 

Ett annat tips är att öppna dina sinnen för att hitta 

andra områden i Stockholm än du kanske i första 

hand tänkt på. 

PS. 

Fram till årsskiftet kommer vi att 

förmedla cirka 500 nyproducerade bostäder i 

bland annat Björkhagen, Vällingby och Bredäng. 

EN DEL AV STOCKHOLMS STAD 

BOSTAD.STOCKHOLM.SE 

39

ANNONS 

VINJETT PÅ STAN 




ANNONS 

Det är bra att Stockholm växer 

Tänk om vi blev färre ... 

Varför flyttade du till Stockholm? 

Lotta Hoff, 37, jobbar med tv, bor på 

Södermalm. Är från Skåne men flyttade hit 

från Kalmar 2004. 

– Det var kärlek och jobb som drog hit mig. 

Kärleken tog slut men jobben finns kvar. Det bästa med 

Stockholm är att allt finns här. Hårt och mjukt, vatten, 

fina hus och det gröna, allt på liten yta. 


Karl Sorman, 48, försäkringstjänsteman, 

stockholmare som bor i Täby. 

– Ja, det är jättebra! Mycket folk gör att det händer 

saker. Tänk om vi blev färre, vad tragiskt det vore. 


Alexander Berhane, 23, kaffentreprenör som bor i Spånga, 

född i Stockholm med familj från Etiopien. 

”– Ja, absolut. Det är spännande med 

nya människor och det är bra med 

mycket folk. Man lär av varandra. 

Och man lever tryggt här, det är det 

bästa med Stockholm.” 

När flyttade du till Stockholm? 

Tuija Kalliomäki, 57 år, bor i Sundbyberg, jobbar 

som sekreterare på Sverigefinska riksförbundet. 

– Vi flyttade hit från Helsingfors när jag var 10 

år. Bodde först i Upplands Väsby, sedan i Rinkeby. 

Jag fick en bra start från början och har alltid trivts 

här i Stockholm. Det är min stad, jag verkligen trivs 

när jag går runt i stan. Det är en skön och mjuk atmosfär, 

och jag har alltid känt så. 

Varför flyttade du till Stockholm? 

Emma Johansson, 25, jobbar i försvarsmakten, 

flyttade hit från Simrishamn för två år sedan. 

– Jag flyttade hit för jobbet och trivs jättebra, både 

med jobbet och med Stockholm. Har precis flyttat till 

Aspudden, det är lugnt och skönt, nära till natur och 

vatten, men inget går ju upp mot Österlen förstås! 

40

ANNONS 


ANNONS 

HEBA bidrar med nya hyreslägenheter 

när Stockholm växer 

EFTER ATT UNDER många 

år enbart ha ägnat sig åt att 

förvalta sitt befintliga bostadsbestånd, 

3 100 lägenheter 

huvudsakligen byggda på 1950- 

och 60-talen, har sedan några 

år tillbaka HEBA Fastighets AB 

åter börjat bygga bostäder. 

– Bolaget grundades 1952 av två 

byggmästare så vi är nu tillbaka 

där allt en gång började, det vill säga 

med att bygga bostäder, enbart hyresrätter 

för egen långsiktig förvaltning, säger 

vd Lennart Karlsson. 

Hittills handlar det om sex egenutvecklade 

bostadsprojekt, cirka 400 hyreslägenheter 

i Liljeholmen, Lidingö, Annedal och 

Täby. Ytterligare tre projekt är nu igång 

med sammanlagt 313 lägenheter, samtliga 

med påbörjad inflyttning under 2016. 

– Det känns väldigt stimulerande att 

återgå till grundarnas ambition att som 

byggmästare bygga hyresbostäder för 

egen förvaltning och bidra till stadsutvecklingen 

i Stockholmsregionen, säger 

Lennart Karlsson. 

HEBA PLANERAR ATT årligen bygga 

cirka 200 lägenheter. Först ut av pågående 

projekt är två lågenergihus med 57 

lägenheter intill Gubbängens T-banestation. 

Be tydligt större är bolagets projekt 

i Hud dinge. Här i den nya stadsdelen 

Flemings bergsdalen, med både fjärroch 

pendeltågsstation inpå knuten och 

bara 19 minuter med tåg till Stockholms 

central, bygger HEBA fyra hyreshus. 

Totalt 184 lägenheter, 1–4 rok. 

Precis som all övrig nyproduktion i 

bolagets regi förmedlas hälften av lägenheterna 

av Stockholms Bostads förmedling. 

Till övriga lägenheter finns det 

möjlighet att göra en intresseanmälan 

fyra till sex månader före inflyttning. 

Först till kvarn gäller. 

MEN DET MEST spektakulära projektet 

är nog ändå de 72 klimatanpassade lägenheter 

som HEBA bygger i Norra Djurgårds 

staden, som ju är ett spjutspetsområde 

i fråga om miljövänligt byggande. 

– Här kommer vi bland annat att genom 

solceller på taken producera egen 

elenergi som ska täcka en del av elbehovet 

för hissar, fläktar och allmänbelysning, 

berättar Lennart Karlsson. Det 

handlar alltså om nya tekniklösningar 

som testas för att sedan kunna användas 

i kommande nyproduktion. 

HEBA deltar dessutom i ett utvecklingsprojekt 

som rör smarta elnät med 

HEBA kommer att uppföra 72 nya klimatanpassade hyreslägenheter i 

kv. Sonfjället 1 i Norra Djurgårdsstaden. 

bland annat smarta vitvaror. Ett samarbete 

med Fortum, Ericsson, ABB och 

Elektrolux som ska leda till energieffektiva 

och energiaktiva fastigheter i ett 

framtida elnät med Norra Djurgårdsstaden 

som testområde. 

– Det känns väldigt spännande. Inte i 

första hand för teknikens skull. Utan snarare 

för att se hur hyresgästerna upplever 

tekniken och möjligheten att själva påverka 

och följa sin egen förbrukning av el, 

värme och vatten, även sin egen koldi oxidförbrukning, 

avslutar Lennart Karlsson. 

www.hebafast.se 

Välkomna till Stockholm! 

Nu ska vi ordna så ni har någonstans att bo. 

Stockholm växer. Varje dag flyttar i genomsnitt 100 personer hit av olika anledningar och med 

olika drömmar. Det ställer krav på många nya bostäder. I närmare 80 år har vi byggt hyresrätter 

till stockholmarna och idag har över 140 000 människor sitt hem hos oss. Nu kraftsamlar vi för 

att i hög takt bygga nya bostäder till nya stockholmare. Tillsammans har vi i nuläget planer för 

minst 11 500 nya hyresrätter åren 2015-2018. Och fler kommer det att bli! 

Stockholms allmännytta. Vi bygger för dig. 

41

ANNONS 

Många jobbar för att Stockholm 

ska kunna växa. Stockholms stad 

är en av Sveriges största arbetsgivare 

och tillsammans skapar 

stadens 40 000 medarbetare 

det som ska bli framtidens 

stad. Möt Mark Shafti som är 

fastighets ingenjör. 

UPPKOPPLAD STAD 


Text: Olle Eriksson 

Foto: Stokab 

ANNONS 

Hallå där 

Mark Shafti, 

fastighetsingenjör 


Vad jobbar du med? 

– Jag jobbar i flera olika ombyggnads- 

och energiprojekt. Vi 

har ett ansvar för att våra fastigheter 

är klimatsmarta och inte 

drar massor av energi i onödan. 

Därför installeras bland annat 

solcellspaneler och styrsystem 

för ventilation, element och belysning. 

Genom att vi minskar 

energianvändningen minskar vi 

också vår miljöpåverkan, och 

stockholmarna får en mer hållbar 

stad att bo i. 

Vad är det bästa med ditt jobb? 

– Vi har ett otroligt gott arbetsklimat! 

Jag har fantastiska 

arbetskamrater som alltid ställer 

upp. Den goda arbetsmiljön och 

spännande arbetsuppgifter gör 

det roligt att gå till jobbet. Att leda 

och jobba i projekt är dessutom 

någonting som jag verkligen 

får en kick av. Jag har många olika 

projekt och det gör att det alltid 

händer nya saker. Jag vill hela 

tiden se och ta nästa steg för att 

komma fram till en slutprodukt 

att vara nöjd över. 

■ 

Läs mer om ... 

... hur det är att jobba i 

Stockholms stad och hur du 

kan vara med och bidra till den 

växande staden på 

stockholm.se/medarbetare 

Stockholms stad finns 

på LinkedIn. 

Just nu följer över 13 000 

personer staden på LinkedIn 

där de får ta del av spännande 

nyheter och vilka tjänster som 

är lediga just nu. 

Stockholm stad 

är en av Sveriges 

största arbetsgivare 

I december 2014 var totalt 39 081 

personer anställda i Stockholms 

stad. Av dessa var 36 473 anställda i 

stadens nämnder och 2 608 var anställda 

i stadens bolag. ■ 

42 

Även fast fibernätet i Stockholm är världens största öppna fibernät, med en längd motsvarande 35 varv runt jorden, byggs det fortfarande ut. 

Digital infrastruktur 

35 varv runt jorden 

Många tycker att det är 

självklart att staden ska 

ansvara för vägarna och 

avloppsrören. Lika självklart 

är det för Staffan 

Ingvarsson, vd på 

Stokab, att staden ska 

ansvara för den digitala 

infrastrukturen. 

Vi skapar förutsättningar 

för att Stockholm ska 

kunna hävda sig i den digitala 

globala ekonomin 

och samtidigt gör vi det möjligt att 

minska de digitala klyftorna i staden, 

säger han och menar att bolagets 

uppgift är densamma idag som 

när det bildades för 20 år sedan. 

– Vi ska bygga och hyra ut svartfiber. 

Det som förändras är hur och 

till vem. Det är min uppgift att förstå 

framtiden. 

Svartfiber är ett uttryck som återkommer 

i Stokabs värld. Fiber är de 

kablar där data kan skickas som 

ljussignaler i extremt hög hastighet 

och som utgör ryggraden i internet 

och alla andra moderna datornätverk. 

Med svartfiber menas att det 

inte finns några ljussignaler i dem. 

– Stokab har bara hand om infrastrukturen 

och inte några tjänster. 

Man kan likna det med att 

Stockholms stad bygger vägarna 

men vi kör inte några bussar eller 

bilar på dem, vi bygger förutsättningen 

för att andra ska kunna göra 

det, säger Staffan Ingvarsson. 

På samma sätt som vatten-, avlopps- 

och el-ledningar var en förutsättning 

för industrialiseringen är ett 

väl utbyggt fibernät en förutsättning 

för digitaliseringen och det moderna 

samhälle som idag byggs. Runt om i 

Sverige finns cirka 170 lokala stadsnät 

som drivs av kommuner. 

Stockholms och Stokabs nät är det 

absolut största. Alla kablar når tillsammans 

35 varv runt jorden. Det 

innebär att det inte bara är Sveriges 

utan världens största öppna fibernätverk, 

men det byggs fortfarande ut. 

”Vi skapar en grundförutsättning 

för att 

minimera de digitala 

klyftorna och därmed 

ge en mer jämlik och 

socialt hållbar stad.” 

Staffan Ingvarsson 

– Stokab och andra stadsnät är en 

förutsättning för den konkurrens som 

finns på marknaden och som gör att 

du som konsument kan välja på 

många olika tjänster. Konkurrensen 

ger också lägre pris. 

Stokab har nästan 1 000 kunder, 

cirka 100 av dem är operatörer som 

i sin tur säljer tjänster till andra. 

Övriga kunder är stora och små företag 

men även Stockholms läns 

landsting och så klart Stockholms 

stad är kunder. På Stokab jobbar 

cirka 90 personer och bolaget omsätter 

ungefär 700 miljoner kronor 

och ska enligt ägardirektiven från 

kommunfullmäktige leverera ett 

överskott som ska återinvesteras i 

mer infrastruktur. I år blir överskottet 

drygt 190 miljoner kronor. 

Samtidigt investerar Stokab 200 

miljoner i nya fiberförbindelser. 

– Vi finns i mer eller mindre alla 

flerfamiljshus i staden. Nästa steg är 

att nå alla kommersiella fastigheter i 

ytterstaden och sedan uppgradera 

nätet i innerstaden. 

Målet är att alla fastigheter i Stockholms 

stad ska vara anslutna till 

Stokabs nät. 

– Vi skapar en grundförutsättning 

för att minimera de digitala klyftorna 

och därmed ge en mer jämlik och 

socialt hållbar stad. Vi ska göra det 

lika enkelt för en företagare att vara 

en del i den digitala ekonomin i 

Rågsved som i Kista som vid 

Sergels torg, säger Staffan 

Ingvarsson. 

Att Stokab kan stå för den stora 

majoriteten av fiberutbyggnaden i 

staden minimerar också onödiga 

grävarbeten i gatorna. Fibertekniken 

i sig är miljövänlig och ger möjlighet 

för människor och företag att 

leva ett mer digitalt liv. 

– Ska Stockholm blir en fossilbränslefri 

stad till år 2040 är ett väl 

utbyggt fibernät en förutsättning som 

bland annat möjliggör digitala möten. 

Stokab ger också möjlighet för 

stadens verksamheter att utvecklas. 

– Nätet behövs både för dagens 

och framtidens välfärdstjänster. 

Äldreomsorgens arbete med att 

kunna erbjuda digitala larm med 

flera sensorer för att kunna märka 

om någon ramlar, skicka högupplöst 

video eller se om det börjar brinna 

har redan kommit långt. Det här kan 

ge ökad trygghet för äldre och anhöriga 

men för att det ska fungera behövs 

stabila höghastighetsuppkopplingar 

som staden själv styr över. 

Det har vi genom Stokab. 

Bolaget och Stockholms modellen, 

som just innebär att bolaget tillhandahåller 

oberoende konkurrensneutral 

svartfiber får mycket uppmärksamhet. 

Runt 100 besök från runt om i 

världen tas varje år emot. 

– Många av våra kunder säger att 

de aldrig skulle kunna ha funnits om 

inte Stokab funnits. Vi ger en förutsättning 

för nischade produkter och 

tjänster och är därför en viktig del 

av den it-scen vi har i Stockholm 

och därmed också ett viktigt it-politiskt 

verktyg för staden i utvecklandet 

av Stockholm som framstående 

it-stad 

■ 

– Ett neutralt fibernät är en förutsättning 

för att skapa konkurrens 

och låga priser, säger Staffan 

Ingvarsson, vd på Stokab.

ANNONS 


ANNONS 

Nytt stadsrum med internationell 

attraktionskraft – mitt i city 

MITT I STOCKHOLM CITY 

skapas just nu ett nytt stadsrum 

med namnet Urban Escape, ett 

av citys mest intressanta stadsutvecklingsprojekt. 

– Det började med att Swedbank 

skulle flytta sitt huvudkontor. Det 

gav oss en tankeställare, vad gör vi nu? 

Det uppstod en fantastisk möjlighet att 

skapa liv i ett stort och centralt område 

som är ödsligt så snart butikerna har 

stängt för dagen. 

Karolin Forsling berättar engagerat 

om den omvandling som redan är i full 

gång, en minst sagt omfattande ombyggnad 

och tillbyggnad där de olika 

husen i området binds samman. 

– Vi bestämde tidigt att göra något helt 

nytt och annorlunda, inte bara snabbrenovera 

och lika snabbt hitta nya hyresgäster. 

AMF Fastigheter valde istället att gå 

grundligt till väga, se hur de internationella 

trenderna ser ut i fråga om globalisering, 

urbanisering och digitalisering. 

Allt för att förstå behoven hos unga 

innovativa storstadsmänniskor och vilken 

typ av arbetsplatsmiljö de vill ha. 

– Hus i sig själva är värdelösa om vi 

inte fyller behoven hos dem som ska 

vara där. Vi insåg att det är emotionella 

Karolin Forsling är chef för stadsutveckling 

och marknad på AMF Fastigheter. 

värden som gäller. Utifrån det började 

vårt koncept ta form med målet att skapa 

en plats där företagare, kreatörer och 

stockholmare vill samarbeta och umgås. 

RESULTATET BLEV Urban Escape 

Stock holm som drivs utifrån visionen att 

utveckla ett stadsrum med internationell 

attraktionskraft. Målet är att vitalisera 

Stockholm city och skapa en levande 

plats där innovation stimuleras och talanger 

tillvaratas. 

– När staden växer behöver vi fokusområden. 

Därför tar vi till vara hela 

kvarteret inklusive taken och torgen. Vi 

binder nu samman tre tak där vi skapar 

olika mötesplatser för stockholmarna. 

Där jobb och nöje finns på gångavstånd, 

platser med olika tempon, sköna och 

Stadsbyggnadprojektet Urban Escape består av fem hus, två torg och fyra gator: 

Hamngatan, Regeringsgatan, Jakobsgatan samt Malmskillnadsgatan. 

trivsamma miljöer för kultur, träning, 

rekreation, caféer och restauranger. 

Även gröna oaser där vi kan andas, fortsätter 

Karolin Forsling. 

Redan inflyttade innovationshuset Epicenter 

passar här som handen i handsken, 

en plats för kreativa möten, med fokus på 

kunskapsöverföring och tillväxtdrivna bolag 

inom den digitala industrin. 

– Dessutom blir det två helt nya hotellvarumärken, 

med framsidan mot Brunkebergstorg, 

båda drivna av Petter Stordalen. 

När de öppnar 2017 kommer 

Brunke bergstorg åter att bli den sprudlande 

stadsmiljö det en gång varit. 

www.amffastigheter.se 

VI BYGGER 

med omtanke 

för framtiden 

MED KREATIVITET 

& ENGAGEMANG 

skapar vi attraktiva 

boendemiljöer 

VI SKAPAR 

unika livsstilsprojekt 

Prisbelönat 2013 

Prisbelönat 2012 

43

ANNONS 

STOCKHOLM KONST 



Foto: Lennart Johansson 

ANNONS 

Stockholm ska vara en stad där 

alla människors möjligheter tas 

till vara. Det innebär till exempel 

att funktionshindrade och barn 

och ungas rättigheter är centrala 

i samhälls- och bostadsplaneringen. 

Sedan i våras har 

Stockholms stad en egen barnombudsman 

som jobbar med 

dessa frågor. 

Konstens viktiga roll 

i den växande staden 

Hallå där 

Agneta Widerståhl 

Hur känns det att vara 

Stockholms stads första barnombudsman? 

– Jätteroligt! Jag är verkligen 

glad att ha fått det här fantastiskt 

spännande uppdraget eftersom 

jag tycker att barn och ungas rättigheter 

är så angelägna frågor. 

Så vad innebär uppdraget? 

– Det innebär att jag ska driva 

och stödja Stockholms stads arbete 

att följa FN:s konvention om 

barnets rättigheter, som ju i grunden 

handlar om barn och ungas 

rättigheter, likabehandling och 

inflytande. Barnperspektivet ska 

vara en central del i stadens alla 

verksamheter och väga tungt i alla 

planerings- och beslutsprocesser. 

Att helt enkelt alltid ta med, 

synliggöra och värna barnets perspektiv. 

Även utvärdera och analysera 

effekter. Det får alltså aldrig 

vara en liten fråga i marginalen 

att bara bocka av. Det gäller 

även i stadsplaneringen. 

Kan du ge något exempel? 

– När vi planerar vår stad är det 

till exempel jättevikigt att det 

finns platser speciellt framtagna 

för barn och ungdomar. Att det tidigt 

i processen görs en barnkonsekvensanalys 

och framförallt att 

de själva är delaktiga och har möjlighet 

att medverka i dialogen så 

att de får ett verkligt inflytande. 

Hur beaktar Stockholms stad 

barnperspektivet idag? 

– Det görs många bra saker 

men att vi nu har en egen barnombudsman 

innebär naturligtvis 

att det finns en ambition att staden 

ska bli riktigt bra på att se till 

barns bästa och att deras röster 

blir hörda. Vi ska göra skillnad. 

Kan du säga vad uppdraget 

inte innebär? 

– Jag ska driva på och hjälpa 

stadens verksamheter att hålla fokus 

på barn rättigheter, samverka, 

uppmärksamma och stödja den 

här utvecklingen. Min roll är att 

påverka stadens arbete så att det 

blir bättre för alla barn och unga, 

som ju verkligen inte är någon 

homogen grupp. Om jag ser att 

det finns problem inom ett område 

så kan jag rapportera om det 

till politikerna. Däremot tar jag 

inte emot klagomål eller går in i 

enskilda barns problem. ■ 

44 

Ett stort utbud av offentlig 

konst är väl en självklarhet 

i varje stad med 

kulturell självaktning? I 

takt med att Stockholm 

växer ser vi också nya 

verk ta plats i våra parker, 

på gator och torg 

men också på skolor och 

äldreboenden. 

Vi har en av landets största 

konstsamlingar. Vår uppgift 

är att förnya den och 

samtidigt vidmakthålla en 

hundraårig tradition av att ge stockholmarna 

den allra bästa konsten, säger 

Mårten Castenfors, chef för Stockholm 

konst, den del av Stockholms stad som 

arbetar med ny offentlig gestaltning. 

Nu när staden växer, hänger 

Stockholm som konststad med i 

samma takt? 

– Både ja, och nej! Vi har enprocentregeln 

fastslagen 1963, som säger 

att en procent av varje byggbudget 

vid ny-, om- och tillbyggnad ska 

avsättas för konstnärlig gestaltning. 

Det når vi inte upp till och har inte 

gjort på länge. Här har vi en pedagogisk 

uppgift att förklara konstens 

betydelse för stockholmarnas välbefinnande 

för dem som planerar och 

genomför våra byggen. 

– Men det går definitivt åt rätt 

håll. För åtta år sedan när den nuvarande 

organisationen Stockholm 

konst inrättades hade vi cirka 13 nya 

konstprojekt på gång samtidigt, nu 

är vi uppe i 90. Framförallt finns det 

en stark vilja från stadens olika bolag 

och förvaltningar att jobba med 

konst, så det är en klar förbättring. 

Hur jobbar ni vid nybyggnation, 

till exempel en ny stadsdel som 

Norra Djurgårdsstaden? 

– Parallellt med stadsplaneringen 

tar vi fram ett konstprogram. Helst 

vill vi in så tidigt som möjligt. Vi vill 

inte bara slänga ut en massa grejer, 

sminka och dekorera i efterhand. Det 

handlar om att förstärka olika platser 

utifrån områdets karaktär och att ge 

verkliga avtryck från vår egen tid. När 

det gäller just Norra Djurgårdsstaden 

är de olika konstnärerna självklart väl 

medvetna om områdets historia med 

sina berömda gasklockor och har även 

beaktat det i sina verk. Men det betyder 

ju inte att konstverken därför är 

utformade som gasklockor. 

– Bland konstverken finns Gunilla 

Klingbergs jättefina gångstråk som binder 

samman Hjorthagen med den nya 

bebyggelsen, en 700 meter lång mönstrad 

gång- och cykelväg i svart granit, 

Vardagslivets Gång. Här kan man verkligen 

tala om konst med funktion, avslutar 

Mårten Castenfors. ■ 

Mårten Castenfors, chef för 

Stockholm konst, som ansvarar 

för ny offentlig gestaltning i 

Stockholms stad. 

Nästa sommar börjar nya Slussen byggas 

Slussen är efter nästan 80 år utsliten 

och behöver rivas och byggas 

upp från grunden. Förberedande 

ledningsarbeten har pågått under en 

tid vid Slussen och sommaren 2016 

kommer arbetet igång på allvar. 

Framtidens Slussen ska anpassas 

för att möta behoven hos dagens 

och morgondagens stockholmare. 

Slussen ska bli en effektiv och trygg 

knutpunkt för gående, cyklister och 

kollektivtrafik. Det ska också bli en 

av Stockholms mest attraktiva mötesplatser 

med parkliv, nöjen och 

kultur, restauranger och caféer. 

Med femdubblad kapacitet att 

släppa ut vatten från Mälaren till 

Foto: Mats Liliequist 

Nya konstprojekt 

Ny offentliga konst som kommit 

på plats under det senaste 

året presenteras på webbplatsen: 

www.stockholmkonst.se och 

även i bokform. Här finns både 

platsspecifik konst, som är 

skapad direkt för en särskild 

plats och miljö, och inköpt 

konst till stadens olika verksamheter. 

Saltsjön minskas också risken för 

översvämningar i Stockholm och 

Mälardalen. Det säkrar vattentillgången 

för de cirka två miljoner 

människor som får sitt dricksvatten 

från Mälaren. 

■

ANNONS 


ANNONS 

Skärholmen är bra. 

Men vi vill och vi kan 

göra det ännu bättre. 

Stadsdelen Skärholmen är bra. Riktigt bra till och med. Här finns citypuls, mötesplatser, 

shopping och kultur men också naturreservat, vackra parker och glittrande Mälaren. 

Men bra kan alltid bli ännu lite bättre, om man vill. Vi vill. 

I ett växande Skärholmen vill vi vara med att ta tillvara på det bästa av stadsdelen, men 

också addera nya tankar – i och mellan husen. Till exempel vill vi förstärka närheten till 

vattnet och skapa ett levande stråk med torg och mötesplatser – från Vårberg C hela vägen 

ner till Mälaren. Vi vill även vara med att förbättra infrastrukturen. Idag får bilarna vara ovan 

jord och människorna under jord. Tänk om vi skulle göra precis tvärtom. Det kanske kunde 

skapa ännu mer levande och trygga kvarter. Eftersom vi vill utveckla stadsdelar som sparar 

på naturens resurser föreslår vi även gröna lösningar som till exempel gemensamma bil- och 

cykelpooler, biodlingar på taken och kolonilotter. 

Och allt det här vill vi göra i nära samarbete med kommun, näringsliv och invånare. 

Tillsammans vill vi, kan vi – ännu lite mer. 

Vi vill och vi kan göra Skärholmen ännu lite bättre. 

Riksbyggen utvecklar, förvaltar och förbättrar rummen som du bor och arbetar i.

ANNONS 


ANNONS 

GARAGE 


Foto: Stockholm Parkering 

Bilarna tar plats under jord 

Bilparkeringar har en 

viktig roll i ett växande 

Stockholm. Med nya 

parkeringslösningar, till 

exempel under jord, kan 

gaturummet frigöras att 

användas mer effektivt 

än för stillastående bilar. 

Fakta: 

Stockholm Parkering ansvarar 

för 231 garage/p-hus och 

drygt 1 000 ytparkeringar, 

totalt ca 78600 parkeringsplatser 

inom Stockholms stad. 

Den här processen, som 

handlar om att skapa utrymme 

för Stockholm att 

växa, är igång sedan flera 

år tillbaka men nu med ett ännu tydligare 

fokus, säger Christian Rockberger, 

vd för det kommunala bolaget 

Stockholm Parkering. 

Han poängterar att bolagets viktigaste 

uppgift är att bygga nya parkeringsplatser, 

vilket man också gjort i 

både inner- och ytterstan, hela 4 500 

under de senaste 30 åren. 

– Parkerade bilar längs gatorna tar 

stor plats som istället kan utnyttjas 

för gående, cyklister, kollektivtrafik 

och godstransporter, säger Christian 

Rockberger och förklarar att varje ny 

parkeringsplats motsvarar cirka tio 

meter kantstensparkerade bilar. Det 

innebär med andra ord att staden genom 

Stockholm Parkering tagit fram 

parkeringsplatser motsvarande 45 

kilometer, vilket motsvarar två varv 

runt Stockholms innerstad. 

I takt med Stockholms starka tillväxt 

har trycket ökat på att få ner parkerade 

bilar under jord, inte bara från 

Stockholms stads sida utan också från 

företag, allmänheten och folk som bor 

och arbetar i staden. Det senaste större 

tillskottet är Stigbergsgaraget på 

Renstiernas Gata på Södermalm med 

300 parkeringsplatser, varav 60 har 

laddplatser för elbilar. 300 är dubbelt så 

många som ryms länge hela 

Folkungagatan. 

– Att på det här sättet bygga underjordiska 

garage, där bilarna kan 

parkera och inte ta utrymme från gatan, 

är ett utmärkt exempel på hur effektiva 

parkeringslösningar kan bidra 

till Stockholms tillväxt, säger 

Christian Rockberger. 

När nu nya stadsdelar växer fram, 

exempelvis Norra Djurgårdsstaden, 

Hagastaden och Årstafältet finns planer 

för parkeringslösningar med redan 

från början, både under och ovan jord. 

Hagastaden kommer att få ett jättegarage 

med 1 100 parkeringsplatser under 

den park om ska byggas i stadsdelen. 

Norra Djurgårdsstaden kommer 

att få 1 200 parkeringsplatser, även 

här under jord. Men till skillnad mot 

Stigbergsgaraget behövs inte lika 

mycket utsprängning av berg. Här 

kommer nämligen ett befintligt bergrum 

under Hjorthagen, som tidigare 

inrymt lager för Stockholms stadsgasförsörjning, 

att byggas om och 

anpassas till garage. 

■ 

Underjordiska garage är 

ett utmärkt exempel på 

hur effektiva parkeringslösningar 

kan bidra till 

Stockholms tillväxt, säger 

Christian Rockberger, 

vd Stockholm Parkering. 

Foto: Thomas Henriksson 

Vi har producerat 

hyresrätter i 25 år. 

Nu fortsätter vårt arbete för en levande 

och växande stad. Läs mer om Hefab 

på hefab.se 

46

ANNONS 


ANNONS 

Ikano Bostad vill skapa 

framtidens boende. 

Robert Jaaniste och Lotta Sjödin, vd respektive utvecklingsledare på Ikano Bostad. 

Hur kommer framtidens bostäder att se ut? Vilka behov kommer människor 

att ha och hur ska vi ta oss an den allt starkare urbaniseringstrenden? 

Det här är frågor som Ikano Bostad söker svar på. År 2013 inledde man ett 

samarbete med Ikea, under namnet Homes to Love. Syftet är att skapa 

hållbara och flexibla bostäder för framtiden. 

Tiderna förändras. Våra livsstilar och behov ser annorlunda 

ut idag jämfört med för bara 20 år sedan. 

Den traditionella kärnfamiljen ersätts allt oftare av 

andra sätt att leva. Ena veckan har man kanske barnen 

och är förälder, för att i nästa bo ensam som singel 

med helt andra rutiner. Detta ställer nya krav på våra 

bostäder, speciellt i kombination med den ökade urbaniseringen. 

Det tycker i alla fall bostadsföretaget 

Ikano Bostad, som både bygger och förvaltar fastigheter. 

Drivkraften bakom programmet Homes to Love 

är nyfikenhet och en vilja att förstå framtidens behov. 

– För oss handlar det om att förenkla vardagen för 

de många människorna. Det är visionen som vi alltid 

eftersträvar. Första steget var att få ökad förståelse 

och kunskap kring människors behov och önskemål i 

hemmet. Nu gäller det att omsätta kunskapen i praktiken 

också, och bygga ännu fler hållbara bostäder som 

ännu fler har råd att bo i, säger Ikano Bostads 

vd Robert Jaaniste. 

Kvadratsmart och flexibelt 

Homes to Love innehåller flera delområden. Just nu 

fokuserar man på smarta och flexibla lösningar inuti 

bostaden. I fjol byggde Ikano Bostad upp ett så kallat 

”Living Lab” i Malmö. En klassisk, svensk 80-talslägenhet 

utrustades med ett antal flexibla lösningar, bland 

annat flyttbara väggar och eluttag. Åtta familjer från 

närområdet fick prova på att bo i lägenheten, vilket 

gav Ikano Bostad en djupare förståelse för människors 

behov i hemmet. De flexibla lösningarna skapade inte 

bara smartare förvaring, utan fick även andra mer 

oväntade konsekvenser. 

– Vi blev förvånade över att vårt Living Lab fick så 

pass stora och positiva effekter på familjerna som 

bodde där. En pappa sa till exempel att han fick en 

bättre relation till sina söner tack vare flyttbara väggar 

och nya sociala ytor. Det värmer i hjärtat. Då vet vi att 

vi är något riktigt bra på spåren, säger Lotta Sjödin, 

utvecklingsledare på Ikano Bostad. 

Under 2016 är det säljstart för ett antal nya bostadsrätter 

i Gustavsberg på Värmdö, med inflyttning 2017. 

Tanken är att några av dessa ska bli de första riktiga 

bostäderna med flexibla lösningar. På sikt vill man 

tillämpa lösningarna även i befintliga bostäder. Allt 

för att göra dem tillgängliga för så många människor 

som möjligt. 

– Bostäder med flexibla och innovativa lösningar har 

funnits ganska länge. Problemet är att de ofta är exklusiva 

och dyra, vilket exkluderar många människor. 

Vi gör allt vi kan för att inte hamna där. I vår värld ska 

alla kunna bo i kvadratsmarta, moderna och hållbara 

bostäder, säger Lotta Sjödin. 

Hållbarhet och helhetstänk 

Flexibla lösningar och effektiv förvaring är bara en 

del av Homes to Love. Ett annat fokusområde är hållbarhet 

i bostadsområdet. Här vill Ikano Bostad skapa 

förutsättningar för de boende att dela på ytor och 

funktioner som man inte använder hela tiden. På så 

vis vill man skapa mänskliga möten, samtidigt som 

hela bostadsområdet kan användas mer effektivt. 

Det skulle till exempel kunna handla om en bilpool eller 

en gemensam cykelverkstad som alla har tillgång till. 

Gemensamma lösningar ger ekonomiska fördelar 

och har en positiv inverkan på både den sociala 

sammanhållningen och miljön. 

– När det kommer till hållbarhet gäller det att hela 

tiden ha ett helhetstänk. Själva bostaden är en del, 

men även omgivningen är viktig. Här tror vi stenhårt 

på bostadsområden med gemensamma ytor och 

funktioner. Det är bra för både ekonomin och miljön. 

Dessutom får det människor att umgås och trivas tillsammans, 

vilket i sin tur ger en trygg och stabil 

närmiljö. Allt hänger ihop, säger Robert Jaaniste. 

Det är enkelt att se den röda tråden hos Ikano Bostad 

och Homes to Love. Man vill skapa hållbara bostäder 

för framtiden, och man vill göra det på ett sätt som 

förenklar livet så mycket som möjligt för så många som 

möjligt. Och Lotta Sjödin ser hoppfullt på framtiden. 

– Om vi med våra bostäder kan få människor att 

umgås mer, trivas bättre och få en högre livskvalitet, 

då kan vi vara riktigt stolta över oss själva. Och vi är 

övertygade om att vi är på rätt väg. 

••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• 

Fakta: Ikano Bostad 

Ikano Bostad äger, utvecklar och bygger både nya bostadsrätter och 

hyresrätter i Stockholm, Göteborg, Mälardalen, Öresundsområdet och 

tillväxt regioner. Ikano Bostad är en del av affärsområdet Fastigheter som är 

en långsiktig fastighetsägare och projektutvecklare. Affärsområde Fastigheter 

är en del av Ikano, en internationell företagsgrupp med verksamheter inom 

finans, fastighet, försäkring och detaljhandel. Gruppen har cirka 3800 anställda 

i 14 länder. Läs mer på www.ikanobostad.se 

Medarbetare: ca 300 Bostäder i produktion: ca 1200 

Vd: Robert Jaaniste Hyresrätter: 5800 

Ägare: Familjen Kamprad Huvudkontor: Landsvägen 52, Sundbyberg 

•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

ANNONS 


ANNONS 

”För oss är hyresrätten viktig för att kunna värva talangfulla 

spelare. I nio fall av tio spelar bostadsfrågan in när vi värvar. 

Ett bra boende är en förutsättning för att kunna prestera på 

elitnivå.” 

ANDREA RUIZ, SPORTCHEF HAMMARBY DAMFOTBOLL 

För att Stockholm också i framtiden ska kunna vara en attraktiv region för människor 

som vill jobba, studera och verka behövs det hyresrätter till rimlig kostnad. 

Hyresrätten är en förutsättning för ett hållbart samhälle med goda livsvillkor för alla 

invånare. Ett samhälle som utvecklas. 

I RÄTTEN ATT HYRA BOR MÖJLIGHETEN 

dittlivsboende.se

Stockholm

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?