Så brinner husen

Så brinner husen 

Övn. nr: 

1121 

2015-04-15 

Brandspridning Brandskydd Byggmaterial 

Brand i villor och radhus Brand i flerbostadshus Brand i industrier 

Taktik och metodik 

Taktiska spel 

Information om 

projektet

Brandspridning

Så brinner husen – Brand i byggnad 

Brandspridning 

Brandspridning sker genom: 

• Konduktion (Värmeledning) 

• Konvektion (Brandgasspridning) 

• Värmestrålning


Konduktion - värmeledning 

Påverkande faktorer: 

• Materialets värmeupptagningsförmåga 

• Materialets dimensioner 

• Temperaturskillnad


Konvektion - brandgasspridning 


• Byggnadens utformning 

• Otätheter, t.ex: dörrspringor 

och genomföringar 

Ungefär 70% av all frigjord 

energi överförs via 

strömningsvärme


Värmestrålning 


• Avstånd mellan byggnader (glöm inte 

brandgaserna) 

• Materialets värmeupptagningsförmåga

Brandspridning 

Så brinner husen – Brand i byggnad

Åter till huvudmenyn

Byggnadstekniskt brandskydd


Byggnadstekniskt brandskydd 

En modell för att läsa hus! 

1. Brandteknisk byggnadsklass, 

2. Byggnadens bärighet vid brand, 

3. Skydd mot brandspridning inom brandcell, 

4. Brandcellsindelning och skydd mot brand- och 

brandgasspridning mellan brandceller, 

5. Skydd mot brandspridning mellan byggnader, 

6. Utrymningsstrategi, 

7. Anordningar for brandsläckning och 

brandtekniska installationer 

Vill du fördjupa dig i dessa steg och 

byggnadstekniskt brandskydd? 

Läs: Skydd mot brand, C. Uneram, MSB 

Observera att boken inte har uppdaterade byggregler!


1. Brandteknisk byggnadsklass 

Indelas i fyra olika typer: 

Br0 – Mycket stort skyddsbehov 

Br1 – Stort skyddsbehov 

Br2 – Måttligt skyddsbehov 

Br3 – Litet skyddsbehov 

Åldersberoende/gamla byggnader? 

• På 1930-talet myntades brandsäker respektive brandhärdig byggnad 

(Relativt oklart vad dessa krav innebar) 

• På 1940-1960-talet utformades byggregler som började likna dagens. Först då 

började brandsäker respektive brandhärdig byggnad inneha liknande krav 

som dagens Br1 och Br2-byggnader.


Gothia Triple Towers, Göteborg 

Br0 – Mycket stort skyddsbehov 

• Fler än 16 våningsplan 

• Stora vårdanläggningar och fängelser 

• Vissa typer av samlingslokaler 

- Fler än 1000 personer och ej i markplan 

- Fler än 600 personer i markplan och 

alkoholservering 

- Fler än 300 personer, ej i markplan och 

alkoholservering 

Krav på analytisk dimensionering


Analytisk dimensionering 

Innebär att en brandkonsult utformar hela eller 

delar av en byggnads brandskydd med hjälp av 

resonemang, beräkningar och/eller 

simuleringsprogram. 

• Krav för Br0-byggnader (helheten skall uppfyllas) 

• Inslag kan dock finnas i Br1, Br2 och B3 

byggnader 

• Innebär att det förekommer avvikelser från BBR. 

Exempelvis: Förlängda gångavstånd, lägre krav 

på avskiljningar, etc.. 

Vill du veta mer om hur analytisk dimensionering går till? 

Läs Boverkets allmänna råd om analytisk dimensionering


Br1 – Stort skyddsbehov 

• Tre eller fler våningsplan 

• Hotell eller andra typer av tillfälliga boenden 

• Vårdmiljöer m.m. 

- Förskolor, fritidshem, m.m. 

- Äldreboende och liknande 

- Sjukhus 

• Byggnader med samlingslokal på andra 

våningsplanet 

- Fler än 150 personer 

- Fler än 150 personer och 

alkoholservering


Br2 – Måttligt skyddsbehov 

Två våningsplan där: 

• Fler än två bostadslägenheter och där bostads- eller arbetsrum 

finns i vindsplanet 

• Samlingslokaler i markplan 


- Fler än 150 personer och alkoholservering 

• Byggnader större än 200m 2 , inte sektionerad med brandvägg 

Ett våningsplan där: 

• Samlingslokal i markplan 


- Fler än 150 personer och alkoholservering 

• Sjukhus 

• Fängelser eller häkten 

• Äldreboenden och liknande


Br3 – Litet skyddsbehov 

Övriga byggnader i ett plan, exempelvis 

industribyggnader. 

Småhus/villor i ett 

eller två plan.


Byggnadsklass och antal plan


Brandtekniska klasser 

E – Integritet (flam- och brandgasavskiljande) 

I – Isolering (lednings- och strålningsvärme) 

R – Bärförmåga 

0, 15, 30, 60, 90, 120, 240 – Tidskrav 

C – Självstängande (dörrar) 

S a , S m – Täthet (dörrar) 

M – Mekanisk påverkan (brandväggar) 

Exempel: vägg REI 60, dörr EI 30- C S a


2. Byggnadens bärighet vid brand 

Byggnaders bärande konstruktioner ska uppfylla 

vissa krav på brandteknisk klass. Konstruktioner 

klassificeras med bokstaven R och därefter en 

tidsangivelse såsom R15 eller R60 

Byggnadsklass Bostäder Allmänt t.ex. industri eller kontor 

Br0 90 min eller mer 90 min eller mer 


Br2 30 min 30 min 

Br3 15 min 0


Bärighet tak 

• Vindsbjälklag som är avskiljande – inga krav 

på takets bärighet 

• Om inte takvikeln är 45˚ eller mer – R30 

• En- eller tvåvåningshus – inga krav på takets 

bärighet 

Inget krav om takkonstruktionen inte 

behövs för att stabilisera ytterväggarna 

R 30 om vinkeln är mer 

än 45 grader 

Inget krav om vinkeln är 

mindre än 45 grader


Exempel på bärande väggar 

R15 R30 R60 R90 

Stomme av träreglar 

(45x70 mm), 

beklädnadskivor på 

bägge sidor 

60 mm betong Stomme av träreglar 

(45x120 mm), dubbla 


bägge sidor, 120mm 

stenullsisolering mellan 

reglarna. 

100 mm lättbetong


3. Skydd mot brandspridning inom 

brandcell 

Krav på ytskikt och beklädnad av tak och väggar 

finns i bygglagstiftningen. 

Tumregel: 

• Höga ytskiktskrav i Br1-byggnader 

• Låga ytskiktskrav i Br3-byggnader 

Alltid höga ytskiktskrav i utrymningsvägar 

oavsett byggnadsklass.


4. Skydd mot brandspridning mellan 

brandceller 

Byggnadsdelar som avskiljer brandceller 

utformas så att de upprätthåller en brand- och 

brandgasavskiljande funktion under en viss tid 

Byggnadsklass Bostäder Allmänt t.ex. industri eller kontor 


Br1 60 min 60 min eller mer 



Att bedöma avskiljning på åldersberoende/gamla byggnader är svårt? 

• Kräver mer information (Ritningar, representanter, tillsyner m.m.) 

• Räkna med otätheter i brandcellsavskiljningar.


Exempel på avskiljande väggar 

EI 30 EI 60 EI 30 EI 60 

Stomme av träreglar (45x70 

mm), beklädnadskivor på bägge 

sidor, 70mm stenullsisolering 

mellan reglarna. 

Stomme av träreglar 

(45x95 mm), dubbla 


bägge sidor, 95mm 

stenullsisolering mellan 

reglarna. 

50 mm betong 

70 mm betong


Brister av tätning av 

brandcellsgräns efter 

byggnadsarbete. 

Bristande brandceller


Brandteknisk klass vs. verkligheten 

De brandtekniska klasserna är testade för 

”normalbranden”, en brand med ensidig 

brandbelastning. 

Vid andra förutsättning kan brandtekniska klasserna 

vara missvisande, exempelvis: 

• Dubbelsidig brandbelastning 

• Mycket hög brandbelastning 

• Konstruktionsbrand

5. Skydd mot brandspridning mellan 

byggnader 

Skydd erhålls genom: 

• Skyddsavstånd 

• Avskiljning 

• Sektionering 

Avskiljning och sektionering innebär 

att brandväggar uppförs och att 

byggnadens fasad kläs i material 

som innehar ett viss brandmotstånd 



6. Utrymning 

Lokaler där människor vistas mer än tillfälligt skall ha 

minst två av varandra oberoende utrymningsvägar. Detta 

medför att det finns två angreppsvägar! 

Utrymning via fönster i markplan får ske från: 

• Bostäder 

• Kontor, industri och liknande 

• Skolor (ej förskola/dagis) 

Utrymning via fönster eller balkong med hjälp av 

räddningstjänsten får ske från: 

• Bostäder 

• Kontor, industri och liknande 

(nytt från 2012)


Trapphus – Tr1 

Exempel: 

• Högre hus 

(>8 våningar) 

• Över 16 våningar 

(tillgång till minst 

ett Tr1-trapphus, 

övriga bör vara Tr2) 

Avskilt utrymme


Vanligt trapphus 

Övriga trapphus 

Ej avskilt utrymme 

Tr2-trapphus 

Avskilt utrymme 

Över 8 våningar – tillgång minst ett Tr2-trapphus


7. Anläggningar för brandsläckning och 

andra brandtekniska installationer 

• Automatiskt brandlarm - Centralapparat 

• Fast brandgasventilation 

• Stigarledningar 

• Räddningshiss 

• Utrymningshiss 

• Sprinkler 

Röklucka


Automatisk brandlarm - centralapparat 

• Detekterar brand 

• Många olika typer 

• Följ centralapparatens instruktioner 

• I vilken ordning har sektionerna löst? 

Centralapparat

Ventilationsbrandskydd och fast 

brandgasventilation 

• Fönster 

• Rökluckor 

• Brandgasfläktar 

• Fläkt i drift 

• Spjäll 


Ventilationsbrandskydd och fast 

brandgasventilation 

Exempel på höga byggnader: 

• Turning Torso (Malmö) 



Stigarledningar 

Torra: 

• Byggnader med byggnadshöjd över 24 meter 

• Uttag på vartannat våningsplan 

• Krav infördes i slutet på 50-talet 

Våta trycksatta: 

• Byggnader med byggnadshöjd över 40 meter 

• Uttag på vartannat våningsplan 

• Många olika lösningar 

Utmärkning för stigarledningar


Räddningshiss/Brandbekämpningshiss 

Nytt från BBR 19 (2012): 

• I byggnader med fler än tio våningar ska 

minst en räddningshiss finnas 

• Brandsluss 

• Hisschakt 

• Vattentätad elutrustning 

• Separat angreppsväg och 

utrymningsväg


Utrymningshiss 

• Komplement till trappor 

• Minskar utrymningstiden i höga hus 

• Analytiskt dimensionerad


Sprinkler 

• Aktiveras av ett smältbleck eller en glasampull som 

smälter vid en temperatur på ca: 60-70˚C 

• Vanligast med våtrörssystem 

Konventionell sprinkler 

• Syftet är att skydda människa och byggnad genom att 

begränsa eller släcka 

Boendesprinkler (återfinns i boendemiljö) 

• Syftet är att möjliggöra utrymning 

• Enklare utförande och mindre vattentäthet 

• Billigare


Sprinklercentral 

• Möjlighet att styra byggnadens 

sprinklersystem 

• Orientera – hur stängs vattnet av? 

• Det finns risker för att det finns vatten kvar i 

systemet efter utlöst sprinkler. Följ 

instruktionerna för tömning och återställning


Fördjupning i ämnet 

Boken Skydd mot olyckor, C. Uneram, MSB 

I följande länkar finns fördjupningsmaterial om 

höga hus och sprinkler (internt RSG) 

Det finns även mycket material på denna länk 

(internt RSG)


Byggmaterial


Byggnadsmaterial 

Brandens påverkan på byggnadsmaterial: 

• Trä 

• Tegel och murbruk 

• Betong 

• Stål 

• Aluminium 

• Plaster 

• Stenull


Trä 

• Antändningstemperatur vid ca: 250-300˚C 

• Generell brinnhastighet ca: 36 mm/tim 

(ca: 0,6 mm/min) vid dimensionering av 

konstruktioner används 50 mm/tim 

• Innanför kolskiktet har träet sin fulla 

bärförmåga 

• Limträ innehar något högre brandmotstånd 

än vanligt trä


Trä 

Brandskydd för träkonstruktioner: 

• Överdimensionering, brandskyddsfärg, 

impregnering, beklädnadsskivor (stenull, gips, 

mm.) 

Risker vid brand! 

• Minskat tvärsnitt = minskad bärighet 

• Konstruktioner hålls ofta ihop av 

spikförband som släpper vid brand


Tegel 

• Obrännbart material 

• Relativt opåverkat upp till 800˚C 

• Murbruket sönderdelas dock vid 500-600˚C 

• Exempel: En 12 cm tjock tegelmur klarar en 

”normalbrand” från en sida i ca: 2 timmar 

• Exempel: En 14 cm tjock tegelmur klarar en 

”normalbrand” från en sida i ca: 4 timmar


Tegel 


• Snabb avkylning kan 

medföra sprickbildning 

• Ras, då murbruket 

sönderdelas 

• Vanlig puts förbättrar ej 

brandmotståndet


Betong och lättbetong 

• Betong består av bergmaterial, cement och 

vatten 

• Vid ca: 600˚C förångas vattnet i cementgelen 

vilket medför att hållfastheten halveras 

• Vid ca: 1000˚C har allt vatten förångas vilket 

medför att all hållfasthet har förlorats 

• Armerad betongs täcktskikt avgör 

brandmotståndet 

• Lättbetong har i princip samma egenskaper som 

vanlig betong, men kräver större tjocklek på 

täcktskiktet


Betong och lättbetong 

Brandskydd för betong: 

• Nätarmering för att 

hindra spjälkning 

• Skyddsskikt 


• Avspjälkning 

• Ras


Stål 

• Obrännbart byggnadsmaterial 

• Leder värme mycket bra (snabbt) 

• I en oskyddad stålprofil kan därför temperaturen 

antas vara lika stor i alla punkter av tvärsnittet 

Brandskydd för stål: 

• Överdimensionering, samverkan med betong, 

brandskyddsfärg, sprutisolering, 

beklädnadsskivor (stenull, gips, mm.)


Stål 


• Värmeledning – kan antända brännbara 

material i angränsande utrymmen 

• Hållfastheten halveras vid ca: 350˚C 

• Kritisk temperatur vid ca: 500˚C – utvidgning av 

stålet sker och en stor del av hållfastheten 

försvinner (all hållfasthet är förlorad vid ca: 

600˚C)


Aluminium 

• Hållfastheten sjunker till hälften vid 150˚C 

• Smältpunkt vid ca: 600˚C 

• Har väsentligt större benägenhet att utvidgas 

vid förhöjda temperaturer jämfört med stål 


• Se ovan


Termoplaster 

• Mjuknar och smälter vid brand 

• Exempel: PVC, polystyren (cellplast), plyeten 


• Rinner och droppar vilket bidrar till brandspridning 

• Vid brand i PVC utvecklas klorväte som med vatten 

bildar saltsyra vilket medför stora sekundära skador 

i form av korrosion på metallkonstruktioner 

• Cellplast (se nästa bild)


Cellplast 

Cellplast (expanderad eller extruerad polystyren, 

EPS eller XPS) 

• Låg vikt och god isolationsförmåga 

• Exempel: Frigolit, isopor och styrofoam 

• Polystyren framställs av styren som framställs av 

petroleum 

• Övergår till flytande from vid ca: 150˚C 

• Vid ca: 230˚C kan antändning ske vid öppen 

flamma 

• Vid ca: 450-500˚C kan antändning ske utan 

närvaro av flamma


Cellplast 


• Rinner och droppar vilket bidrar till brandspridning 

• Mycket snabbt brandförlopp 

• Mycket kraftig svart rökutveckling 

Fasadbrand i Al Tayer building, Dubai 

Film 1 Film 2


Härdplast 

• Brinner utan att smälta och anses mindre 

farliga 

• Exempel: Epoxi- polyester- och 

polyuretanplast 


• Mycket giftig gas utvecklas (kväveoxider och 

vätecyanid)


Stenull 

• Ett fiber som består av sten (diabas), koks och 

kalk 

• Används som isolering 

• Klarar temperaturer 

upp till 1000˚C 

Jämförelse vid brand: Stenull, 

EPS (cellplast) och PU (härdplast) 

Film


Fördjupning i ämnet 

Böcker: 

• Byggnadsmaterial 

Studentlitteratur, 2006, Per Gunnar Burström 

• Byggkonstruktion 

Studentlitteratur, 2010, T. Isaksson, 

A. Mårtensson och S. Thelandersson 

Internet: 

http://www.traguiden.se/


Brand i villor och radhus 

Hults väg 

4 25 april, 2011


Allmänt om villor och radhus 

• Byggnadsteknisk brandklass vanligtvis i Br3 

• Räkna inte med någon bärighet på yttertaket vid brand, R0 

• Hela villan är en brandcell, men pannrum och garage ska 

vara avskilt i 30 minuter. 

• Brandgasventilation – Inget förberett, håltagning gäller i 

kombination med kylning av brandgaser! 

• Fram till 1900-talets mitt byggs husen med kraftiga 

träkonstruktioner i väggar och tak. 

• Från 1900 talets mitt byggs husen med uppreglade väggar 

samt klenare takstolar. Detta innebär att husen börjar 

isoleras på annat sätt än tidigare. 

• Ytbeklädnad på tak utgörs ofta av papp, tegel eller plåt.


Det här är ett enfamiljshus men det skulle även kunna vara ett tvåfamiljshus. Radhus är 

konstruktionsmässigt ofta uppbyggt på likartat sätt. Det är svårt att se om denna byggnad är 

uppförd på 20-30 talet och renoverat på 2000 talet eller om det är uppfört helt nyligen.


Byggnadsstommen är de byggnadsdelar som tillsammans utgör den 

bärande konstruktionen. En byggnadsstomme dimensioneras för 

både vertikala och horisontella krafter, t.ex. byggnadens egentyngd, 

snölast, vindlast, etc.


Bärande stomme och bjälklagen är för det mesta av trä.


• Trä har en antändningstemperatur vid ca: 250-300˚C 

• Generell brinnhastighet för trä är ca: 36 mm/tim 

(ca: 0,6 mm/min) 

• Innanför kolskiktet har träet sin fulla bärförmåga



• Minskat tvärsnitt = minskad bärighet 

• Konstruktioner hålls ofta ihop av spikförband som släpper vid brand


På bottenplan finns oftast också en bärande mellanvägg eller bärande 

balkar av stål alternativt trä och dessa går tvärs (90°) takstolarna.


Takstolarna är bärare av yttertak och kan därför ha stora laster


Ett bjälklag är en bärande byggnadsdel som från endera över- eller 

undersidan, eller båda, avgränsar olika våningar i en byggnad.


Som underlag till golven på bjälklagen finns oftast råspont eller golvskivor av träfibrer. 

Sågspån i kombination med slaggprodukter är en vanlig bjälklagsfyllning på hus uppförda i 

början på 1900-talet och fram till 1940-talet, därefter är mineralull en vanlig isolering.


På hus som är byggda på 2000-talet och framåt 

kan det finnas golvvärme för vatten eller för el.


På hus byggda från 60-talet och senare består såväl bärande och icke bärande innerväggar 

av trä alternativt stålregel som på båda sidor är klädda med enkel eller dubbel gips. I 

innerväggar finns vanligtvis både vattenledningsrör och elkablar inbyggda.


På hus byggda tidigare än 1960-talet är såväl bärande som icke 

bärande väggar av spontad plank. Även i dessa väggar kan det finnas 

infrästa ledningar och rör.


En ångspärrs uppgift är att hindra varm rumsluft från att tränga ut i ytterväggarna, för 

där kondenseras ångan i luften till fukt. Om huset är välisolerat hjälper ångspärren till 

att behålla värmen i bostaden så att värmeförlusten blir så liten som möjligt.


Till värmeisolering finns det också olika material som används 

beroende på under vilken tidsepok huset är uppfört.


I ytterväggar är det vanligt med mineralull och reglar på ett avstånd 

av 600 mm eller plankvägg med en tilläggsisolering av mineralull.


Det är sällan som det finns vattenledningsrör i ytterväggar 

men däremot kan det finnas elledningar.


Spikläkt för att fästa väggpanelen.


Ytterväggen uppförs vanligtvis av stående eller liggande träpanel.


Fönster och dörrar tillförs för inträde till 

byggnaden och för ljusinsläpp.


Yttertaket är oftast uppbyggt med råspont som bärande del.


På råsponten läggs underlagspapp.


På underlagspappen läggs ströläkt och tegelläkt.


På tegelläkten läggs pannor av tegel eller betong. Andra 

vanligt förekommande ytskikt för tak är plåt eller tjärpapp.


På byggnader har det börjats installerats solceller. Det skall alltid finnas en 

huvudströmbrytare för dessa men tänk på att de ändå levererar spänning hela tiden.


Nock 

Ränndal 

Vindskiva 

Takfall 

Sims 

Takfot


Sadeltak 

Takformer 

Pulpettak 

Valmtak 

Mansardtak


Villor fram till 1900-talets mitt


Villakonstruktioner från 1800 till 1920 

Krypvind 

Takfot 

Vindsbjälklag 

Simslåda 

Luftspalt 

Syll 

Syll 

Trossbotten


Takkonstruktioner på äldre villor 

Ny råspont 

Takbjälkar


Villor 1930 - 1950 

Funkishus 30- till 50-talet


Villor 1930 - 1950 

1 2 3

Villor/Radhus 1960 - 1970 



Villa- och radhuskonstruktioner 

på 60- och 70-talet

Takkupor 



Om- och tillbyggda hus 

Två ”olika” hus som från början sett likadana ut








Villa- och radhuskonstruktioner 

på 80- och framåt


Vägg- och takfotskonstruktion 

Luftspalt 

Inbyggd simslåda 

Öppen sims 

Fönstersmyg 

1 2


Risker med blandkonstruktioner


Nyfunkis 

Mineralull 

Cellplast isolering


Moderna takkonstruktioner 

Takbjälke 

Lösull 

Takstol 

Boardskiva 

Tegelläkt 

Takpapp 

Takpannor 

Luftspalt 

Ytskikt Gips 

Glespanel 

Diffusionsspärr


Ryggåstak/isolerad takstol 

Takpapp 

Boardskiva 

Luftspalt 

Takstol 

Isolering mineralull 

Diffusions spärr 

Glespanel 

Ytskikt av gips 

Luftspalt


Cellplastkonstruktioner 

Betong inkl. armeringsjärn 

Cellplast isolering


Problem med spikplåtar 

Film som visar takkollaps


Radhus 

• Från början byggt med kallvind 

• Vanligt med i efterhand inredda 

vindar vilket kan innebära 

försämrat brandskydd 

• Ryggåstak (varmt tak) 

• Takkonstruktion av bärande 

bjälkar som vilar på husgavel 

och lägenhetsskiljande väggar


Brandspridning i radhus 

60 

60 

60 

A 

60 

0 

60 60 

B 

Tät takfot 

C 

30 

D 

Otät takfot


Radhusbrand i Göteborg 2013 

Bärande bjälkar 

Bärande bjälkar 

1 2


Allmänt om villor och radhus 

• Byggnadsteknisk brandklass vanligtvis i Br3 

• Bostäder skall alltid avskiljas i 60 minuter 

• Radhuset kan ha gemensam kallvind 

• Räkna inte med någon bärighet på yttertaket 

vid brand, R0 

• Det finns som regel ingen förberedd 

brandgasventilation – Håltagning gäller i 

kombination med kylning av brandgaser!


Brand i villor och radhus 


• Byggnadsklass Br3 

• Bärighet vid brand 

- Yttertak R0 

- Bärande konst. R15 

• Brandspridning i dolda 

utrymmen 

• Brandspridning till vind via 

takfot 

• Bärande takstolsbjälke kan ligga 

parallellt med nock 

• Mellanbjälklaget kan bestå av 

trä och betong 


1. Läs situationen och lokalisera 

branden 

2. Påverka branden så snabbt som 

möjligt! 

3. Riskbedöm situationen och gör 

en plan 

4. Sträva efter att kyla brandgaser 

eller släcka branden 

5. Sträva efter att gå från tät till 

otät brandrök 

6. Sträva efter effektiva åtgärder 

och restvärde genom hela 

insatsen


Brand i flerbostadshus 

Doktor Wigardhs Gata 

4 februari, 2012


Vanliga flerbostadshus i Göteborg 

• Landshövdingehus 

• Stenstadshus 

• Lamellhus 

• Punkthus 

• Skivhus

Landshövdingehus 



Allmänt om Landshövdingehus 

• Började byggas i Göteborg år 1875 

• Består av 3 våningar, bottenvåning av sten 

och de två övre av trä. 

• Inte byggda efter dagens brandteknisk klass 

• Fastigheten avskiljs med brandmurar 

• I Göteborg finns typer, som benämns äldre 

och yngre landshövdingehus 

• Landshövdingehus finns även i andra delar av 

landet, fasader reveterade med puts


Äldre landshövdingehus 

• Byggdes ca: 1875-1920 

• Ytterväggar: 

- liggande spontad panel, 

- stående under fönstren 

- tegel, putsat på utsida 

• Takfot: 

- större överhäng på de 

äldre jämfört med de 

yngre


Väggar i trävåning: 


Mot rum: Liggande plank, stående 

spräckpanel, rörning och puts 

Mot kök: Liggande plank, stående 

panel


Väggar i stenvåning: 


Småtegel som är putsad på båda 

sidor



Bjälklag: 

• Träbjälkar med trägolv, blindbotten med 

fyllning av sågspån. Innertak klätt med 

spräckpanel och puts på rörning av vassrör 

(fästes upp med järntråd) 

• Obrännbart ytskikt 

• Risk för brandgasspridning i dolda utrymmen


Yngre landshövdingehus 

• Byggdes ca: 1920-1940 

• Ytterväggar: 

- Släta fasader av stående 

träpanel, varsamt 

försedda med 

trädekorationer 

- Stenvåning putsad eller 

murad i bart tegel



Vägg i trävåning: 

- Stående plank med papp, 

liggande spontade bräder, puts 

Bjälklag 

Vägg



Vägg i stenvåning: 

- Småtegel som är putsad 

på båda sidor 

Brand på Fabriksgatan, byggår 1929



Bjälklag 

• Träbjälkar med golvbräder, lätt fyllning av 

sågspån. Innertak klätt med spräckpanel och 

puts på rörning av vassrör. 

Golv i brandrum efter 

rensning av bjälklag


• Helt öppna 

• Ingen brandteknisk 

avskiljning 

• Takstolar av trä 

• Inredda som 

vindsförråd eller 

lägenheter 

Vindar


Trappor 

• Inga rökluckor i 

trapphusen 

• Trappor i trä


Brandmur 

• Brandmurar mellan olika fastigheter i kvarter 

Brandmur, sedd utifrån 

Brandmur, sedd från 

inredd vind


Exempel på problem 

• Otätheter i brandmur och väggar, golv och tak



• Genomföringar och dolda konstruktioner 

Bakom köksväggen, låg ett dolt schakt. Ett 

gjutjärnsrör var draget genom hela schaktet 

som mynnar ut i taksektionen. Flera andra 

rörgenomföringar var gjorda i samma schakt.



• Risk för ras av brandmurar och eller 

skorstenspipor i samband med brand i 

bjälklag som är inmurade i 

tegelkonstruktionen.


• 1850-tal och framåt 

Stenstadshus


Allmänt om stenstadshus 

• Ofta stora lägenheter, detta eftersom både 

herrskap och tjänstefolk bodde i lägenheten 

• Kan vara mer än ett trapphus till lägenheten 

• Ofta lägenheter i vindsplanet 

• Inredda förrådsvindar 

• Konstruktionsmässigt väldigt 

lika landshövdingehusen 

Planskiss på lägenhet, notera 

dubbla trappingångar


Allmänt om stenstadshus 

Karaktäristisk detalj 

Synliga ankarslut/fästankare 

avsedd att uppta och fördela 

dragkraft från ankarjärn.


Brand i landshövdinge- och stenstadshus 


• Ingen särskild brandklass 

• Hög brandbelastning 

• Rasrisk (trätrappor, murstockar, 

bjälklag) 


utrymmen (otätheter), 

exempelvis uppriktade bjälklag 


takfot 



branden 


möjligt! 


en plan 







insatsen

Lamellhus 30- till 70-tal 



Allmänt om lamellhus 

• Brandteknisk byggnadsklass: Br1 

• Bärighet vid brand: R 60 

• Avskiljning vid brand: EI 60 

• Upp till fyra våningar 

• Ofta utan hiss 

• Ytterväggar och hjärtväggar av tegel eller lättbetong 

• Risk för brandspridning till vinden via takfot 

• Risk för brand eller glödbrand i bjälklag 

• Vanligt med stora osektionerade vindar 

• Från 40-talet och framåt ofta med gjutna vindsbjälklag 

• På 60- och 70-talet ofta med platta eller svagt lutande tak


Lamellhus 30-talet 

Takkonstruktion 

• Takstolar av trä med spikade förband på cc 1,2 m 

• Klätt med 1” panel, papp, läkt och tegel 

• Takfot av trä, inklädd med plåt eller 1” råspont på utstickande 

tassar




• Träbjälkar mellan stålbalkar 

• Bjälklaget är täckt av 1” golvbräder 

• Brandbotten av tegel 

• Undertak av spräckpanel och puts på rörning 

• Över trapphus och badrum är armerade betongplattor 10 cm 

tjocka gjutna mellan stålbalkar



Våningsbjälklag 

• Stålbalkar med träbjälkar på cc 0,6 m 

• Blindbotten har en fyllning av koksaska. 

• Bjälklag under badrum av armerad betong i två skikt mellan 

stålbalkar. 

• Innertak av spräckpanel med puts på rörning. 

• Golv av 1 ½ ” spontade bräder.



Bottenbjälklag 

• 10 cm armerad betong mellan stålbalkar 

• Bjälklagsfyllning av koksaska. 

• Golvträ av 1 ½” spontade bräder. 

• Innertak består av en målad betongyta.


Lamellhus 40- och 50-tal 


• Takstol i trä 

• Klätt med 1” panel, papp, läkt och tegel. 

• Takfot består av 1” råspont på utstickande tassar alt. inklädda 

med 1” bräder




• Gjutet bjälklag i två lager med fyllning av t.ex. koksaska mellan 

lagren eller armerad betong isolerad med kutterspån och 

koksaska



Vånings- och bottenbjälklag 

• Bjälklag av armerad betong. 

• Träreglar och fyllning av ex. 

koksaska 

• 1 ½´” golvbräder 

• I vardagsrummen, ett golv av 

reglar och parkett som ”flyter” 

på ett lager av koksaska 

• I övriga rum, ett överlager av 

betong




• Träkonstruktion på betongbjälklag 

täckt med råspont och två lager 

med papp, alternativt ventilerad 

cellplast på betongbjälklag täckt 

med kork och tre lager takpapp. 

Våningsbjälklag 

• Bjälklag av betong


Lamellhus med träfasad 


• Tak med svag lutning 

• ”Takstegar” av trä 

uppstämpade på 

betongvalv 

• 22 mm råspont 

• Två lager helklistrad papp 


• Armerad betong 

• Ca: 20 cm mineralull


Lamellhus med träfasad 

Yttervägg 

• Fasadelement av trä 

• Liggande panel, reglar, 

mineralull och gipsskivor 

• Vertikal elementskarv 

markeras med täckbräda 

• Horisontell elementskarv 

markeras med plåt med 

droppkant


Punkthus 

30-talet och framåt 

upp till 5 våningar 

50-talet och framåt 

upp till 8 våningar


Skivhus 

• Vanliga under ”miljonprogrammet” 

på 60 och 70 talet 

• Stora huskroppar med flera 

trappuppgångar 

• Lägst fem våningar 

• Normalt försedda med hiss 

• Platsgjutna betongstommar


Skivhus 


• Tak med svag lutning, ofta med avvattningsränna i mitten 

• Takkonstruktion av ”takstegar” på cc 1,2 m. 

• Råspont med bandtäckning av plåt. 

• Takstegarnas fasad är täckt med profilerad plåt


Skivhus 

• Dilatationsfog, även kallad rörelsefog, är en fog som tillåter 

viss rörlighet mellan två byggelement eller olika material, 

detta för att det inte skall uppstå skadliga spänningar. Sker 

brandspridning via dilatationsfogen kan de vara svåråtkomliga. 

Dilatationsfog


Problem med spikplåtar 

Film som visar takkollaps


Brand i lamell-, punkt- och skivhus 


• Brandteknisk byggklass Br1 


utrymmen (otätheter) 


takfot 

• Vindsbjälklag kan vara av 

betong 



branden 


möjligt! 


en plan 







insatsen


Cellplast i konstruktionen?


Modern byggteknik 

Förekomst av cellplast i form av: 

• Isolering 

• Del av konstruktionen 

• Fasadskivor av cellplast med ytskikt av ex. aluminium 

Film som visar fasadbrand 

i en byggnad som isolerats 

med cellplast. 

Roubaix, Frankrike


Brand i industrier 

Bergsjödalen 

14 juni, 2011


Allmänt om industribyggnader 

• Byggnadsteknisk klass Br3 

• Hela byggnaden kan vara en stor brandcell 

• Utöver produktionshall är kontor, höglager 

samt entresolplan vanligt förekommande. 

• Risk för stora brandgasvolymer 

• Krav på utrymningsvägar finns (max 45 m)



• Bärande konstruktion kan bestå av murverk, 

stålbalkar eller av limträ. Mellan de två sistnämnda 

konstruktionerna byggs ”infackning” av vanlig 

väggkonstruktion där fönster och dörrar placeras. 

• Gamla industribyggnader är ofta byggda helt i trä 

eller helt i murverk. Murverkskonstruktionen har 

ofta takkonstruktion av trä. 

• Takkonstruktionen har ofta stora spännvidder, ökad 

risk för konstruktionskollaps vid brandpåverkan 

(säkerhet för insatspersonal måste beaktas).



• Stålkonstruktion som ej är 

brandskyddsbehandlad förlorar halva sin 

bärighet redan vid ca: 350˚C. 

• Brinnhastighet i limträ är ca: 0,6-1,0 mm/min. 

• Vilket isoleringsmaterial har använts vid 

byggnationen? Har cellplast använts kan det 

orsaka hastiga brandförlopp.

Exempel på konstruktion av 

industribyggnad 

• Trapetsplåt som 

takkonstruktion 

• Fackverkstakstolar 

av stål 

• Observera att det 

byggs åt två olika 

håll på varandra. 

• Infackning av vägg 

(sandwichpaneler) 


Exempel på konstruktion av 

industribyggnad 

• Trapetsplåt ofta klädd 

isoleringsmaterial och 

ytskikt av tjärpapp alt. duk 

• Kan också ligga ytterligare 

en plåt som ytskikt ovanpå 

isoleringsmaterialet 

• Fackverkstakstolar av stål 

• Bärande pelare av stål 



Exempel på takkonstruktioner 

1. Bärande underlag 

• Vanligtvis trapetsplåt med 

stora spännvidder, 6-8 m 

2. Ångspärr 

3. Isolering i flera lager 

4. Ventilerad luftspalt 

5. Takboard 

6. Ytpapp


Exempel på takkonstruktioner


Exempel på väggar 

Sandwichpaneler 

Isolerade väggar 

Oisolerade väggar


Läs byggnaden? 

• Med följande bilder vill vi illustrera hur svårt 

det kan vara att i första ögonblicket avgöra 

industribyggnadens konstruktion 

• Det kan dröja en stund in i insatsen innan 

denna bedömning blir gjord i sin helhet. 

• Detta kan i sin tur påverka räddningsledarens 

beslut om taktisk inriktning (MMI).


Industribyggnad med flera våningsplan 

• Då byggnaden ser ut 

så här från utsidan, 

fundera på om det är 

flera våningsplan inne 

i byggnaden. 

• Våningsplanet är ofta 

byggt av stålbalkar 

med träbjälklag. 

• Vilka risker kan det 

medföra ???


Industribyggnad av trä 

• Tak: Takstolar av trä, 

råspont med ytskikt av 

tjärpapp, tegel eller plåt 

• Väggar: Reglar med 

brädor på utsida och 

plank/råspont på insida


Industribyggnad av trä/murverk 

• Fasad som först uppfattas 

som att den vore av trä, 

kan vara en påklädnad 

av nytt ytskikt. 

• Detta görs för att skydda 

murade fasader mot 

exempelvis frostsprängning


Industribyggnad av trä/murverk/plåt 

Murad fasad med 

takkonstruktion av trä 

eller stål. 

Skulle också kunna vara 

fasad av mursten som 

är påklädd med 

plåtfasad för att skydda 

murverket.


Risker med industribyggnader 

• Höglager utgör en fara 

vid brand, detta eftersom 

ställningarnas konstruktion 

kan kollapsa vid 

brandpåverkan. 

• Dessutom kan höglager 

innehålla varor med hög 

brandbelastning som sprider 

sig snabbt.


Risker med industribyggnader 

• Byggnader byggs om för att anpassas till de 

verksamheter som bedrivs i lokalerna, detta 

kan komma att försvåra insatsen. 

• Har det tekniska brandskyddet anpassats 

efter den nya verksamhetens risker?


Brand i industrier 


• Byggnadsklass Br3 

• Stålkonstruktioner som ej 

brandskyddats förlorar snabbt 

sin bärighet 

• Risk för byggnadskollaps 


utrymmen (otätheter) 

• Takkonstruktioner ofta med 

stora spännvidder 

• Hög brandbelastning 

• Gasflaskor 

• Farliga kemikalier 



branden 


möjligt! 


en plan 







insatsen


Taktik och metodik


Taktik vid byggnadsbrand 

1. Läs situationen och lokalisera branden 

2. Påverka branden så snabbt som möjligt! 

3. Riskbedöm situationen och gör en plan 

4. Sträva efter att kyla brandgaser eller släcka branden 

5. Sträva efter att gå från tät till otät brandrök 

6. Sträva efter effektiva åtgärder och restvärde genom 

hela insatsen


Läs situationen och lokalisera branden 

• Brandförlopp, i vilken fas befinner sig branden? 

• Var brinner det? 

• Hur sprider branden sig? 

• Byggnaden, vad är det för 

byggnadskonstruktion? 

• Vad råder det för situation, livräddning?


Påverka branden så snabbt som möjligt! 

• Vidta omedelbara åtgärder för att få släckmedel 

på branden/brandgaserna. 

• Vid mindre bränder, exempelvis torrkokning, 

lägg på ett lock eller lämpa. 

Syftet är att: 

• Snabbt påverka branden för att släcka, dämpa eller 

fördröja brandspridning. 

• Påbörja riskreducerande åtgärder. 

• Säkrare arbetsmiljö för att vi sänker temperaturen 

och minskar koncentrationen av giftiga brandgaser 

i brandutrymmet. 

• Möjlighet till en bättre orientering och bedömning 

av branden.


Fortsätt samla fakta och lägg upp en plan: 

• IR-scanna byggnaden 

• Gå runt och titta 

• Lokalisera branden och dess omfattning 

• Läs byggnaden 

• Titta efter särskilda risker


Sökmetodik med IR-kameran 

Tänk på att: 

• IR-kameran mäter värmestrålning och är inte en röntgen-kamera som 

ser genom byggnadskonstruktioner. 

• Byggnader är isolerade för att klara kyla och värme varav det kan ta tid 

innan värmen från branden har transporterats genom väggen. Först när 

väggen börjar bli uppvärmd kommer det att visa sig som en 

temperaturskillnad på IR-kameran. I detta läge kan branden ha hunnit 

att sprida sig. 

• IR-kameran skall ses som ett hjälpmedel men inte utgöra den enda 

metoden för att hitta branden.



• Scanna hela byggnaden för att hitta avvikelser. 

• Sätt eventuella avvikelser i relation till kunskaperna i brandförlopp och 

byggnadskonstruktion. 

• Rumsbranden kan ofta upptäckas runt fönster eller frånluftventiler 

• Vindbrand eller brand i takets luftspalt kan ofta upptäckas under 

takfoten. 

• Brand inne i en konstruktion upptäcks inte förrän ytskiktet blivit 

uppvärmt så att ett område eller punkt avviker från övriga ytan. När 

förändringen syns på utsidan kan förloppet ha kommit mycket längre 

inne i konstruktionen.



• Påbörja släckangrepp med vald metod. 

• Bedöm genom återkommande IR-scanning om släckinsatsen får önskad 

effekt.


Riskbedöm situationen och gör en plan

Riskbedöm situationen och genomför din plan 

• Om möjligt ha en plan för förstärkande resurser. 



Sträva efter att kyla brandgaser eller 

påföra släckmedel direkt på branden.


Sträva efter att kyla brandgaser eller påföra släckmedel direkt på branden! 

• Syftet med att kyla brandgaser eller påföra släckmedel direkt på branden 

är att släcka, dämpa eller förhindra brandspridning. 

• Kyl utifrån med skärsläckare, CAFS, förhöjt lågtryck, dimspik, etc. 

• Invändig släckinsats med rökdykare.


Sträva efter att gå från tät till otät brandrök

Sträva efter att gå från tät till otät brandrök 

• Skapa frånluft 

• Om lämpligt starta PPV-fläkten och följ med luftströmmen in i 

byggnaden. 

• Säkerställ därefter att alla brandhärdar är under 

kontroll. 

• Värdera risken för konstruktionsbrand. Undvik 

fortsatt fläktinsats i de lokaler där det finns risk 

för spridning i konstruktionen. 

• Kontrollera om det finns några konstruktionsbränder. 

• All ventilering med fläkt kräver aktiv övervakning. 


Fördelen med att gå från tät till otät brandrök: 

• Snabbare sök 

• Bättre miljö för nödställda 

• Bättre arbetsmiljö för egen personal 

• Effektivare och säkrare insats 



Sträva efter effektiva åtgärder och restvärde genom hela insatsen 

• När vi lämnar brandplatsen skall brand-, rök- och vattenskador vara så 

små som möjligt. Brand- och rökskador som uppstått innan vår 

framkomst går inte att påverka men skall minimeras efter vår framkomst. 

• Vattenskador skall minimeras och det är allas ansvar att se till att det 

släckmedel vi levererar verkligen hamnar där det gör nytta. 

• Överväg hela tiden om metodvalet står i rimlig relation till 

miljöpåverkan. 

• Släckmedel som rinner iväg på marken gör ingen nytta och kan leda till 

skada på egendom och miljö.


Exempel 

Villabrand, där det slår lågor ut ur fönstren.


Exempel 

Villabrand, där det slår lågor ut ur fönstren. 

• Läs situationen och lokalisera branden.


Exempel 


• Påverka branden så snabbt som möjligt genom att utifrån påbörja 

släckning med exempelvis en pulversläckare, förhöjt lågtryck, 

skärsläckare, dimspik eller CAFS.


Exempel 


• Riskbedöm situationen och genomför din plan.


Exempel 


• Släck glödbränder, exempelvis pulversläckare, dimspik, CAFS-spett, 

säkerställ att det inte förekommer någon risk för brandspridning. 

• Undvik fortsatt fläktinsats i de lokaler där det finns risk för spridning i 

konstruktionen. 

• Frilägg för att kontrollera att allt är ordentligt släckt, lämpa vid behov.


Taktiska spel


Taktiska spel 

• Scenario 1: Brand i villa 

• Scenario 2: Brand i flerbostadshus 

• Scenario 3: Brand i industribyggnad 

• Scenario 4: Brand i flerbostadshus

Scenario 1 – Brand i villa 


Framkomst 

• Vindruterapport? 

• Första taktiska beslut?


Scenario 2 - Brand i flerbostadshus 

• Stort larm: Lägenhetsbrand i 

landshövdingehus

Framkomst 




Scenario 3 - Brand i industribyggnad 

• Stort larm: Brand i verkstadsindustri

Framkomst 





• Stort larm: Brand i lägenhet

Framkomst 





• Fem timmar senare 

• Stort larm: Brand i lägenhet 

• Samma adress som tidigare!

Framkomst 




Information om projektet


Projektgruppen för konstruktionsbränder 

• Dan Johansson Insatsledare 

• Johan Helsing Insatsledare 

• Andreas Linder Brandingenjör 

• Magnus Thompson Styrkeledare 

• Kristoffer Wahter Räddningslärare


Projektgruppen för konstruktionsbränder 

Mål: Att ge övningsdeltagarna kännedom om 

byggnadskonstruktioner, dess brandskydd och 

brandspridning i dem. 

Syfte: Att skapa ett utbildningsmaterial som kan 

användas av RSG:s operativa personal.


Arbetssätt för projektgruppen 

• Vi har i huvudsak använt oss av två böcker, Så byggdes husen 

och Så byggdes villan. Förlag och Författare har kontaktas och 

gett sitt godkännande till detta. 

• Gruppen har haft ca: 10 avstämningsmöten, där i mellan har 

gruppmedlemmarna arbetat på egen hand. 

• Vi har gjort studiebesök på MSB:s utbildningsanläggning i 

Revinge (Lars Nelson och Dennis Göransson). 

• Foto har tagits av oss på objekt inom RSG:s utryckningsområde, 

men även externa foton har använts i arbetet. 

• Källhänvisning finns dokumenterat i arbetet.


Källförteckning 

• Så byggdes husen, Forskningsrådet Formas, 2003 

Laila Reppen, Cecilia Björk & Per Kallstenius 

• Så byggdes villan, Forskningsrådet Formas, 2009 

Laila Reppen, Cecilia Björk & Lars Nordling 

• Skydd mot brand, MSB, 2003 

Cecilia Uneram 

• Byggnadsmaterial, Studentlitteratur, 2006 

Per Gunnar Burström 

• Byggkonstruktion, Studentlitteratur, 2010 

Tord Isaksson, Annika Mårtensson & Sven Thelandersson 

• Foto och film: RSG, Corren, Expressen, GP, Youtube, 

Firegear, Rockwool, Paroc och Eradur


Trygghet 

Säkerhet 

Omtanke

Så brinner husen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?