SOK
SOK-magasin 2-05.pdf - Sveriges Olympiska Kommitté
SOK-magasin 2-05.pdf - Sveriges Olympiska Kommitté
- No tags were found...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>SOK</strong><br />
magasin<br />
FRÅN SVERIGES OLYMPISKA KOMMITTÉ • NR 2/2005<br />
Idrottsåret 2004
Ledaren<br />
Ge talangerna tid!<br />
”Vi är stort tack skyldig <strong>SOK</strong>.<br />
Under mina fyra år som ledare<br />
hade vi aldrig klarat att genomföra<br />
ett sådant här OS utan det<br />
stödet.”<br />
Så summerar friidrottens<br />
förbundskapten Ulf Karlsson OS<br />
i Aten i en intervju och blickar<br />
tillbaka på de tre fantastiska<br />
guldmedaljerna – alla tagna av<br />
aktiva som startade sin klättring<br />
mot världstoppen via <strong>SOK</strong>:s<br />
Talangprogram.<br />
Och vi i <strong>SOK</strong> kan med varm<br />
Foto: ULF LODIN<br />
hand vidarebefordra det tacket<br />
till Olympialaget, våra partners<br />
i näringslivet, och regeringen som gjorde detta möjligt! Sedan<br />
vi tillsammans startade talangsatsningen har 26 aktiva i sommaridrotterna<br />
tagit klivet från att vara lovande till att erövra medalj<br />
vid VM.<br />
Det är ett fantastiskt resultat, som också givit stark genklang<br />
internationellt. Det visar att det varit rätt att ge våra talanger de<br />
möjligheter de behöver för att nå världstoppen med rena metoder.<br />
Vi har år för år kunnat följa hur den blivande OS-truppens<br />
konkurrenskraft ökat. Vi var på väg mot den nivå vi siktat på inför<br />
Aten-OS, när vi drabbades av flera bakslag i form av skador och<br />
sjukdomar under det sista halvåret före OS.<br />
Aten bjöd på fantastiska spel och den svenska OS-truppen<br />
bjöd på fenomenala medaljer, stor dramatik, jubel och besvikelser<br />
– med svenskar långt framme i många olika idrotter.<br />
Utvecklingstrenden för svensk idrott är så fantastisk, att även<br />
om Aten blev ett bra OS, så kan vi inte vara helt nöjda med utfallet<br />
på plats. Vi ska inte peka ut enskilda som inte lyckades. Vågar<br />
man satsa så finns också risken att misslyckas. Vi måste hylla det<br />
modet. I misslyckandet ligger också lärdomar, olika från fall till<br />
fall, som kan göra oss ännu bättre.<br />
Och truppen är ung! Många av våra talanger som fått sitt genombrott<br />
de senaste åren, har ännu inte den stabilitet på toppnivå<br />
som ofta krävs för att nå ända fram i OS. Det vittnar den långa<br />
raden av fina prestationer, men retsamma fjärdeplatser, om.<br />
Vi måste helt enkelt bli ännu bättre! Ge dem tid!<br />
I sex år har vi fått chansen att satsa mer målmedvetet än någonsin.<br />
Men det är med internationella mått fortfarande inte mycket,<br />
vare sig i pengar eller i tid. Våra OS-medaljer är fortfarande till<br />
”lågpris” i en internationell jämförelse. Och samtidigt – hur<br />
stort är inte värdet av medaljerna som inspirationskälla för våra<br />
ungdomar.<br />
Vi kan också se av andra länders satsningar att det tar lång tid<br />
att forma en ny vinnarkultur. Australien gör nu ett ännu bättre<br />
OS än i Sydney, elva år efter starten på sin enorma nysatsning<br />
inför hemmaspelen.<br />
Vi är på väg! Nu går vi vidare tillsammans!<br />
Olympialaget lever vidare, om än i delvis ny form. Företagen vill<br />
fortsätta vara med och skapa framtidstro, till glädje både för idrotten,<br />
näringslivet och den svenska självbilden. Regeringen vill gå<br />
vidare, som hittills i ett samspel mellan stat och näringsliv, och är<br />
beredd att fortsätta satsa lika mycket som näringslivet.<br />
Både de som nu är framme vid, eller nära, sina gulddrömmar<br />
och de som ännu har en bit kvar, förtjänar möjligheterna för sin<br />
egen del. Men också för att kunna bli förebilder för andra, såväl<br />
inom idrotten som på andra områden.<br />
Sverige har låtit tala om sig internationellt för sin utvecklingskraft.<br />
Nu ska vi också visa vår uthållighet!<br />
Sofiatornet i december<br />
Stefan Lindeberg<br />
ordförande i Sveriges Olympiska Kommitté<br />
Ett magasin från<br />
Sveriges Olympiska Kommitté<br />
www.sok.se<br />
Ansvarig utgivare<br />
Sveriges Olympiska Kommitté<br />
Björn Folin, 08-402 68 05<br />
bjorn.folin@sok.se<br />
Adress<br />
Olympiastadion, Sofiatornet<br />
114 33 Stockholm<br />
Tel 08-402 68 00. Fax 08-402 68 18<br />
Redaktör<br />
Sten Windén, 08-545 120 08<br />
s.winden@tidningsmakarna.se<br />
Grafisk produktion<br />
Tidningsmakarna AB<br />
Christer Lythell, 08-545 120 16<br />
c.lythell@tidningsmakarna.se<br />
Omslagsfoto<br />
Pressens Bild<br />
Repro & tryck<br />
ABDanagårds Grafiska, Ödeshög<br />
Foto<br />
Pressens Bild om ej annat anges.<br />
Tidningen ansvarar ej för inskickade men ej<br />
beställda artiklar och bilder.<br />
Copyright <strong>SOK</strong> magasin 2005. Årgång 7.<br />
Citera oss gärna men ange källan.<br />
2 sokmagasin #2/05
2/05<br />
innehåll<br />
<strong>SOK</strong>:s huvudsponsorer<br />
Olympialaget<br />
Partners och suppliers<br />
IOK:sToppsponsorer<br />
7<br />
Gunilla i topp<br />
När Gunilla Lindberg valdes till en av<br />
IOK:s fyra vicepresidenter blev hon<br />
samtidigt svensk idrotts största internationella<br />
makthavare på mer än 50 år.<br />
6<br />
10<br />
11<br />
12<br />
14<br />
16<br />
17<br />
Listan på alla aktiva i Topp- och Talangprogrammet<br />
under 2004.<br />
Av de 197 aktiva som funnits i Talangprogrammet<br />
har 83 haft någon form av idrottspsykologiskt<br />
stöd. Nu har <strong>SOK</strong> utvärderat<br />
verksamheten.<br />
Rickard Nilsson, som ansvarar för fystesterna<br />
inom <strong>SOK</strong>:s olika program, varnar för träningstrender<br />
som kan göra mer skada än nytta.<br />
Stödet till OS-förberedelserna från Toppoch<br />
talangprogrammen..<br />
OS–plocket. 2004 års upplaga av Olympiatravet<br />
drog in 8306400 kronor. Det är det nästa<br />
högsta beloppet i evenemangets 25-åriga<br />
historia. 2004 blev starten för de aktivas<br />
kommitté. Aftonbladets krönikör Lasse Sandlin<br />
minns Mikael Ljungberg.<br />
Knappt en av tio av de svenska deltagarna<br />
på sin kapacitet när de reste till sommar-OS<br />
i Aten. Men efter spelen var fyra av tio missnöjda<br />
med den egna insatsen.<br />
<strong>SOK</strong>:s ekonomi i korthet. Så fördelas stödet<br />
till de olympiska specialbunden.<br />
10<br />
11 20 16<br />
sokmagasin #2/05<br />
3
4 sokmagasin #2/05
sokmagasin #2/05 5
Aktiva i Topprogrammet 1/1 2004<br />
Bordtennis<br />
Jan-Ove Waldner<br />
Jörgen Persson<br />
Peter Karlsson<br />
Brottning<br />
Ara Abrahamian<br />
Martin Lidberg<br />
Jimmy Samuelsson<br />
Sara Eriksson<br />
Ida Hellström<br />
Ida-Therese Karlsson<br />
Boxning<br />
Majid Jelili<br />
Bågskytte<br />
Magnus Petersson<br />
Herrlag<br />
(Mattias Eriksson)<br />
Jonas Andersson)<br />
Curling<br />
Lag Lindholm<br />
(Peter Lindholm)<br />
(Tomas Nordin)<br />
(Magnus Swartling)<br />
(Peter Narup)<br />
Lag Norberg<br />
(Anette Norberg)<br />
(Eva Lund)<br />
(Cathrine Norberg)<br />
(Helena Lingham)<br />
Cykel<br />
Madeleine Lindberg<br />
Susanne Ljungskog<br />
Fotboll<br />
Damlag<br />
Friidrott<br />
Kajsa Bergqvist<br />
Stefan Holm<br />
Staffan Strand<br />
Christian Olsson<br />
Carolina Klüft<br />
Patrik Kristiansson<br />
Fäktning<br />
Peter Vanky<br />
Värjlag, herrar<br />
(Magnus Malmgren)<br />
(Robert Dingl)<br />
Maria Isaksson<br />
Handboll<br />
Herrlag<br />
Ishockey<br />
Herrlag<br />
Damlag<br />
Kanot<br />
Markus Oscarsson<br />
Henrik Nilsson<br />
Modern femkamp<br />
Erik Johansson<br />
Ridsport<br />
Linda Algotsson<br />
Jan Brink<br />
Hoppning, lag<br />
(Malin Baryard)<br />
(Peter Eriksson)<br />
(Helena Lundbäck)<br />
(Royne Zetterman)<br />
Segling<br />
Karl Sunesson<br />
Fredrik Lööf<br />
Anders Ekström<br />
Johan Molund<br />
Martin Andersson<br />
Daniel Birgmark<br />
Simning<br />
Lars Frölander<br />
Therese Alshammar<br />
Emma Igelström<br />
4x100 m fritt damer<br />
(Josefin Lillhage)<br />
(Johanna Sjöberg)<br />
(Anna-Karin Kammerling)<br />
Skidor<br />
Alpint<br />
Anja Pärson<br />
Fredrik Nyberg<br />
Anna Ottosson<br />
Längd<br />
Per Elofsson<br />
Mathias Fredriksson<br />
Jörgen Brink<br />
Anders Södergren<br />
Tobias Fredriksson<br />
Stafett, herrar<br />
Snowboard<br />
Alpint<br />
Richard Richardsson<br />
Daniel Bivesson<br />
Sara Fischer<br />
Halfpipe<br />
Fredrik Sterner<br />
Magnus Sterner<br />
Sportskytte<br />
Pia Hansen<br />
Conny Persson<br />
Jonas Edman<br />
Håkan Dahlby<br />
Taekwondo<br />
Roman Livaja<br />
Tennis<br />
Tomas Johansson<br />
Aktiva i Talangprogrammet 1/1 2004<br />
Badminton<br />
Rasmus Wengberg<br />
Fredrik Bergström<br />
Marina Andrievskaia<br />
Johanna Persson<br />
Bordtennis<br />
Fredrik Håkansson<br />
Magnus Molin<br />
Jens Lundquist<br />
Boxning<br />
Benjamin Kalinovic<br />
Patrik Bogere<br />
Andreas Gustafsson<br />
Bashir Hassan<br />
Modo Sallah<br />
Naim Terbunia<br />
Erik Root<br />
Brottning<br />
Mohammad Babulfath<br />
Eddy Bengtsson<br />
Jimmy Lidberg<br />
Helena Allendi<br />
Bågskytte<br />
Petra Ericsson<br />
Karin Larsson<br />
Elin Kättström<br />
Cykel<br />
Jenny Algelid Bengtsson<br />
Gustav Larsson<br />
Thomas Lövqvist<br />
Cykel (MTB)<br />
Fredrik Kessiakoff<br />
Friidrott<br />
Susanna Kallur<br />
Robert Kronberg<br />
Kirsten Belin<br />
Linus Thörnblad<br />
Johan Wissman<br />
Gymnastik<br />
Veronica Wagner<br />
Handboll<br />
Markus Alm<br />
Judo<br />
Carolina Johansson<br />
Maria Lindberg<br />
Gabriel Bengtsson<br />
Sanna Askelöf<br />
Mikael Marffy<br />
Kanot<br />
Sofia Paldanius<br />
Niklaes Persson<br />
Anders Gustafsson<br />
Kanotslalom<br />
Mårten Hellberg<br />
Konståkning<br />
Kristoffer Berntsson<br />
Lina Johansson<br />
Modern femkamp<br />
Michael Brandt<br />
Anna Andersson<br />
Ridsport<br />
Sofia Andler<br />
Sara Algotsson<br />
Segling<br />
Therese Torgersson<br />
Vendela Zachrisson<br />
Kristian Åderman<br />
Simning<br />
Martin Gustavsson<br />
Ida Mattsson<br />
Mattias Ohlin<br />
Stefan Nystrand<br />
Erik Lafleur<br />
Jonas Tilly<br />
Erik Andersson<br />
Gabriella Fagundez<br />
Simhopp<br />
Anna Lindberg<br />
Magnus Frick<br />
Skidor<br />
Alpint<br />
Johan Brolenius<br />
Susanne Ekman<br />
Janette Hargin<br />
Markus Larsson<br />
Jessica Lindell-Vikarbyn<br />
Therese Borsén<br />
Backhoppning<br />
Kristoffer Jåfs<br />
Fresstyle<br />
Sara Kjellin<br />
Fredrik Fortkord<br />
Daniel Kantermo<br />
Olle Daunfeldt<br />
Åsa Östberg<br />
Emanuel Hedvall<br />
Längd<br />
Mats Larsson<br />
Johan Olsson<br />
Lina Andersson<br />
Jenny Olsson<br />
Anna Dahlberg<br />
Björn Lind<br />
Peter Larsson<br />
Fredrik Östberg<br />
Rickard Hägglund<br />
Mikael Östberg<br />
Snowboard<br />
Alpint<br />
Aprillia Hägglöf<br />
Halfpipe<br />
Markus Jonsson<br />
Anna Olofsson<br />
John Lönnqvist<br />
Boardercross<br />
Maria Danielsson<br />
Jonas Aspman<br />
Jonte Grundelius<br />
Skidskytte<br />
Björn Ferry<br />
Carl Johan Bergman<br />
Skridsko<br />
Johan Röjler<br />
Erik Zachrisson<br />
Sportskytte<br />
Roger Hansson<br />
Emil Andersson<br />
Niklas Bergström<br />
Marcus Åkerholm<br />
Anders Bonander<br />
Sven Haglund<br />
Taekwondo<br />
Martin Lagerberg<br />
Carolin Persson<br />
Tennis<br />
Sofia Arvidsson<br />
Andreas Vinciguera<br />
Hanna Nooni<br />
Robin Söderling<br />
Triathlon<br />
Jonas Djurback<br />
6 sokmagasin #2/05
GUNILLA<br />
öppnar dörrar för Sveriges olympier<br />
När Gunilla Lindberg valdes till en av IOK:s fyra vice presidenter i Aten OS-sommaren<br />
2004 blev hon svensk idrotts största internationella makthavare på mer än 50 år.<br />
Inte sedan åren 1942–1952, då Sigfrid Edström var IOK-ordförande har en svensk<br />
haft en lika framträdande roll i den olympiska rörelsen.<br />
Av STEN WINDÉN<br />
>><br />
sokmagasin #2/05<br />
7
Gunilla säger att hon vill använda sin position<br />
för ett alldeles bestämt syfte.<br />
– Jag och <strong>SOK</strong> vill placera de aktiva i<br />
centrum. Och självklart vill vi att hela<br />
idrottsvärlden ska tänka likadant.<br />
Hon kan de aktiva, deras vardag och villkor.<br />
Därför vet hon också, säger hon, vad<br />
de behöver för att kunna prestera. Att i ett<br />
tidigt skede av OS-organisationens uppbyggnad<br />
få möjlighet att påverka beslut som<br />
gäller bland annat de olympiska byarna är<br />
viktigt.<br />
– Jag har stor möjlighet till direktkontakter<br />
med de högsta beslutsfattarna inom<br />
organisationskommittéerna på en rad olika<br />
områden, vilket naturligtvis gör det lättare<br />
att också få bästa möjliga förutsättningar för<br />
de svenska trupperna. Det är ingen tillfällighet<br />
att Sverige fick den bästa placeringen i<br />
OS-byn i Aten. Personliga nätverk är viktigt<br />
inom alla organisationer.<br />
”Jag gör inget extra för att<br />
utnyttja min position.<br />
Men naturligtvis ger min<br />
ställning och inflytande<br />
fördelar för <strong>SOK</strong>”<br />
Gunilla har jobbat med organisatoriska frågor<br />
ända sen hon började på <strong>SOK</strong> 1969.<br />
Detta har renderat henne stort förtroende<br />
inom IOK, den internationella olympiska<br />
kommittén.<br />
<strong>SOK</strong>:s generalsekreterare är på många<br />
sett unik inom den olympiska rörelsen.<br />
Inte minst för att hon är kvinna. Det är ett<br />
sorgligt faktum att det finns så få kvinnor i<br />
ledande positionen inom idrotten, konstaterar<br />
hon under denna intervju, som råkar<br />
infalla på den internationella kvinnodagen<br />
den 8 mars.<br />
– När det gäller de aktiva har utvecklingen<br />
för kvinnorna varit fantastisk. Men<br />
vad beträffar kvinnor i ledande positioner<br />
är det bedrövligt.<br />
IOK:s målsättning, som fastslogs i slutet av<br />
90-talet, var att kvinnorna skulle utgöra 20<br />
procent 2004. Men av de 120 ledamöterna<br />
idag är endast tio kvinnor.<br />
Problemet börjar redan på gräsrotsnivå.<br />
För att kunna bli nominerad måste man ha<br />
en roll i den nationella olympiska kommittén<br />
eller de internationella specialförbunden.<br />
Situationen har förbättrats något de senare<br />
åren, men det är långt väg kvar.<br />
Mansdominansen inom IOK är närmast<br />
total. Men ytterligare en svensk kvinna har<br />
tagit plats i kommittén, Pernilla Wiberg som<br />
valdes in i IOK och de aktivas kommitté<br />
2002. Pernilla sitter också i den etiska kommissionen,<br />
nomineringskommissionen och<br />
arbetar tillsammans med Gunilla i koordineringskommissionen<br />
för Vancouver 2010.<br />
Tredje svensk i IOK är Arne Ljungqvist<br />
som leder IOK:s medicinska kommission.<br />
Kvinnornas historia i IOK är kort. Det<br />
var först med förre IOK-presidenten Juan<br />
Antonio Samaranch som kvinnorna 1981<br />
fick tillträde till den olympiska maktens<br />
boningar.<br />
Gunilla är den andra kvinnan som nått<br />
positionen av vicepresident. Den första var<br />
amerikanskan Anita de Franz som avslutade<br />
sin mandatperiod i IOK:s styrelse 2001.<br />
Posten har ytterligare befäst Gunillas redan<br />
starka ställning inom IOK.<br />
När ”sportintern”, idrottsvärldens kanske<br />
mest inflytelserika nyhetsbrev, senast rankade<br />
idrottsvärldens 100 mest inflytelserika<br />
personer hamnade Gunilla på 21:a plats.<br />
Och när samma nyhetsbrev lät sina läsare<br />
ranka 2004 års idrottspersonlighet hamnade<br />
Gunilla på tolfte plats och var ensam svensk<br />
på denna lista.<br />
Första steget mot maktens tinnar tog<br />
Gunilla 1993 då hon valdes in i styrelsen<br />
för EOC, Europas Olympiska Kommittéer.<br />
Europa har historiskt varit duktiga på att ta<br />
för sig inom den olympiska rörelsen.<br />
– Men alla länder och världsdelar är precis<br />
lika viktiga. Det är det som hela den<br />
olympiska rörelsen bygger på.<br />
Arbetet för IOK och <strong>SOK</strong> skickar Gunilla<br />
kors och tvärs över jordklotet. Det brukar<br />
bli ett hundratal resdagar under året. Nu är<br />
hon precis hemkommen från Lausanne där<br />
hon suttit med i en arbetsgrupp som granskar<br />
kvalificeringsregler inför Peking och<br />
utvärderar det olympiska programmet efter<br />
OS i Aten.<br />
– Jag tycker om att arbeta i sammanhang<br />
där jag kan se konkreta resultat och där jag<br />
med min bakgrund kan bidra till ett för den<br />
olympiska idrotten bra resultat. IOK: s president<br />
Jacques Rogge vet att detta är min<br />
starka sida. Därför utser han mig ofta att<br />
ingå i arbetsgrupper eller kommissioner<br />
som är baserade på tekniskt kunnande.<br />
För drygt ett år sedan blev hon erbjuden<br />
posten som generalsekreterare i ANOC<br />
som organiserar 202 nationella olympiska<br />
kommittéer, och som arbetar med att föra<br />
fram de nationella olympiska kommittéernas<br />
rättigheter i den olympiska rörelsen.<br />
Efter samråd med <strong>SOK</strong>:s styrelse, som såg<br />
chansen att genom Gunilla förstärka de<br />
olympiska kommittéernas roll i den internationella<br />
idrotten, accepterade hon erbjudandet.<br />
ANOC:s ordförande är från Mexico men<br />
huvudkontoret finns i Paris. Gunillas uppgift<br />
är rådgivande och innebär först och främst<br />
att strukturera och förbättra förutsättningarna<br />
för de olympiska kommittéerna och<br />
för de olympiska trupperna.<br />
– Jag driver samma frågor inom ANOC<br />
som jag alltid gjort internationellt för <strong>SOK</strong>.<br />
Därför är arbetsbördan inte så mycket större.<br />
Men positionen gör att jag nu kan föra fram<br />
frågorna direkt till IOK:s högsta ledning.<br />
Gunillas första initiativ var att tillsätta en<br />
teknisk arbetsgrupp med två representanter<br />
från varje kontinent, för att möjliggöra att<br />
organisationen talar med en röst. Detta initiativ<br />
har visat sig vara mycket framgångsrikt.<br />
– Vi kan redan se positiva förändringar<br />
i till exempel ledarkvoter vid OS, kvalificeringsregler<br />
och policy för försäljning av<br />
inträdesbiljetter med mera.<br />
I de 202 länderna finns det naturligtvis<br />
skiftande förutsättningar för de olympiska<br />
kommittéernas verksamhet. Det gäller att<br />
lära sig att kunna se helheten och förstå<br />
universalismen.<br />
– Det är viktigt säger Gunilla. Min uppgift<br />
är dock att se till att frågorna kommer<br />
upp på bordet och att hitta en lösning som<br />
är bra för de flesta.<br />
– I Sverige har vi förmånen att ha ett gott<br />
och nära samarbete med regeringen. Regeringen<br />
stöttar idrotten ekonomiskt men går<br />
inte in och styr i idrottens egna beslut. I en<br />
del länder däremot har regeringarna stort<br />
inflytande när det gäller tillsättande av ordförande<br />
och andra ledare i idrottsorganisationerna.<br />
Det är en farlig utveckling.<br />
Idrottsorganisationer skall enligt de internationella<br />
reglerna vara fria från politisk<br />
styrning, menar Gunilla.<br />
IOK håller fortfarande på med utvärderingen<br />
av spelen i Aten som var mycket<br />
lyckosamma. Vinter-OS i Turin äger rum<br />
om ett år och Peking väntar runt hörnet.<br />
Vinter-OS i Vancouver kommer 2010 och i<br />
juli skall beslut fattas om värdstad för sommarspelen<br />
2012. På hemmaplan har <strong>SOK</strong><br />
sagt ja till att titta på Östersunds förutsättningar<br />
att arrangera vinter-OS 2014. Den<br />
olympiska rörelsen är starkare än någonsin.<br />
Och i främsta ledet går Gunilla Lindberg<br />
från Sverige. ■<br />
8 sokmagasin #2/05
Gunillas väg till de<br />
olympiska höjderna<br />
1969 börjar hon arbeta på <strong>SOK</strong> och<br />
RF:s internationella avdelning.<br />
1985 får <strong>SOK</strong> ett eget kansli och hon<br />
blir biträdande generalsekreterare.<br />
1989 blir hon utsedd till generalsekreterare<br />
i <strong>SOK</strong>.<br />
1996 får Gunilla sitt internationella<br />
genombrott då dåvarande IOKledamoten<br />
Gunnar Ericsson beslutar<br />
sig för att lämna IOK och föreslår<br />
Gunilla som sin efterträdare. ”Jag är<br />
oerhört tacksam för det förtroendet”.<br />
Vid sessionen i Atlanta väljs hon till<br />
ledamot av Internationella Olympiska<br />
Kommittén . ”Det var ofattbart stort<br />
för mig. Tanken fanns inte ens i min<br />
fantasi”.<br />
2000 i Sydney tar hon nästa steg då<br />
hon väljs in i IOC:s exekutivkommitté.<br />
2003 i december utses hon till ny<br />
generalsekreterare i ANOC, de 202<br />
olympiska kommittéernas samarbetsorganisation.<br />
2004 i Aten väljs hon till en av IOK:s<br />
fyra vicepresidenter.<br />
Foto: ULF LODIN<br />
sokmagasin #2/05<br />
9
Nya former<br />
för mental rådgivning<br />
Foto: Ulf Lodin<br />
<strong>SOK</strong> har under de senaste dryga tio åren<br />
upphandlat idrottspsykologiskt stöd för<br />
landslag och enskilda aktiva. I början köptes<br />
tjänsterna från Hjärnverket på Bosön och<br />
från Olympiskt Support Center i Örebro.<br />
Tanken var att knyta en liten konsultgrupp<br />
till <strong>SOK</strong>, som kunde tillhandahålla mental<br />
rådgivning för olika landslag och aktiva<br />
runt om i landet.<br />
I samband med utvärderingen av OS i<br />
Sydney framkom att många aktiva föredrog<br />
lokala lösningar. Med rådgivaren nära<br />
den aktives hemstad och tillhands i hemmamiljön.<br />
Under den senaste olympiaden<br />
– 2000–2004 respektive 2002–2006 – har<br />
ett sådant upplägg prövats. Drygt 20 mentala<br />
rådgivare har anlitats, spridda över i stort<br />
sett hela landet.<br />
Av de 197 aktiva som funnits i talangprogrammet<br />
fram till och med 2004, har 83<br />
(42 %) haft någon form av idrottspsykologiskt<br />
stöd. Nu har <strong>SOK</strong> utvärderat verksamheten,<br />
vilket lett fram till nya riktlinjer för stödet, i första<br />
hand fram till 2008/2010.<br />
Av OLLE ANFELT<br />
När nu programmet Olympisk Offensiv<br />
1998–2004 avrundas, och <strong>SOK</strong> tar avstamp<br />
mot ett nytt strategiskt program 2005–2012,<br />
har den mentala rådgivningsverksamheten<br />
genomlysts.<br />
Denna är inte helt enkel att utvärdera.<br />
Vad som är orsak och verkan är en klassisk<br />
problematik inom beteendevetenskapen.<br />
Den utvärdering som är gjord utgår från<br />
det arbete som är gjort med talangaktiva<br />
som önskat rådgivning.<br />
Deras och coachernas upplevelser har legat<br />
till grund för de slutsatser som dragits.<br />
Och som innebär en delvis ny och tydligare<br />
inriktning på arbetet under kommande<br />
programperiod.<br />
Två olika upplägg har som nämnt prövats<br />
under 1998–2004, dels en centraliserad och<br />
dels en decentraliserad rådgivningsverksamhet.<br />
Slutsatsen blir att försöka ta med det<br />
bästa av dessa båda modeller i det framtida<br />
arbetet.<br />
För det första:<br />
Rådgivning är ett ord som flitigt förekommer.<br />
Det är uppfordrande men skapar fel<br />
förväntan. I fortsättningen kommer vi därför<br />
inte att tala om rådgivning, utan snarare<br />
om coaching.<br />
En mental coach förväntas stimulera och<br />
underlätta för inblandade att utforska egna<br />
lösningar på hur man kan utveckla och förbättra<br />
det mentala. Där givetvis den mentala<br />
coachen bör användas som idégivare, utbildare,<br />
bollplank, processledare med mera.<br />
För det andra:<br />
De insatser som görs inom det mentala området<br />
i framtiden skall involvera såväl aktiv<br />
som tränare, det vill säga det vi benämner<br />
som idrottens kärnallians. Mental coaching<br />
ska sålunda inrikta sig på både aktiv och<br />
tränare. Sedan kan man självfallet komma<br />
överens om en arbetsform där man träffas<br />
såväl enskilt som tillsammans. Grundprincipen<br />
är dock att detta är ett arbete som ska<br />
involvera såväl aktiv som tränare.<br />
För det tredje:<br />
Alla insatser ska ha en koppling till landslagsverksamheten<br />
och landslagledningen.<br />
Den mentala coachens uppdragsgivare är<br />
förbundskaptenen eller motsvarande. Det<br />
kan sålunda inte pågå någon av <strong>SOK</strong> finansierad<br />
mental coaching som inte är beställd<br />
av landslagsledningen. Den mentala coachen<br />
ska utifrån sitt uppdrag sålunda vara tydligt<br />
inbjuden av landslagsledningen, och bör ses<br />
som en person i landslaget eller tillhörande<br />
landslagets resursteam. ■<br />
10 sokmagasin #2/05
Rickard varnar för<br />
träningstrender<br />
Foto: Ulf Lodin<br />
Det Rickard i första hand kollar och hjälper<br />
till med är styrka, kondition, spänst,<br />
snabbhet, explosivitet och rörlighet.<br />
– Ibland stöter jag på aktiva som är för<br />
dåligt grundtränade för att orka träna sin<br />
egen idrott, säger Rickard lite tillspetsat.<br />
Ett av Rickards viktigaste instrument i<br />
jobbet är ”Fysprofilen”, vilken han också<br />
är mannen bakom.<br />
– ”Fysprofilen” var utvecklad när jag började<br />
på <strong>SOK</strong>, men den har förfinats under<br />
åren. Det är i första hand ett feedback<br />
verktyg med vilket vi kan mäta den aktives<br />
fysiska status – styrka, kondition, spänst,<br />
snabbhet, explosivitet och rörlighet. Och<br />
jämföra resultaten med de krav den egna<br />
idrotten ställer på sin utövare.<br />
– I en lagidrott tränar alla kondition lika<br />
mycket. Men med ”Fysprofilen” kan vi se<br />
att kanske bara en tredjedel behöver just<br />
den mängden träning. Då kan andra i gruppen<br />
istället träna det som de enligt ”Fysprofilen”<br />
måste förbättra, förklarar Rickard.<br />
Målet är att skapa en ”Fysprofil” för varje<br />
idrott.<br />
– Ännu är vi inte där, men vi är på gång,<br />
försäkrar Rickard.<br />
De flesta idrotter har stor nytta av ”Fysprofilen”.<br />
– Framför allt lagidrotterna. Men också<br />
brottning, tennis, badminton med flera. Frågan<br />
vi alltid måste ställa oss är vilka krav<br />
Rickard Nilsson var olympisk<br />
tyngdlyftare 1988 och 1992.<br />
Sedan 2001 ansvarar han för<br />
de fysiska testerna av aktiva<br />
inom <strong>SOK</strong>:s olika program.<br />
– I början var det nästan bara<br />
tester. Men det har blivit allt<br />
mer träningsrådgivning, säger<br />
Rickard.<br />
Av BJÖRN FOLIN<br />
Foto: ULF LODIN och <strong>SOK</strong><br />
som ställs i just din idrott, säger Rickard.<br />
Rickard försöker att addera en helhet till<br />
den aktives träning.<br />
– Ja, i den del som ligger utanför det som<br />
gäller deras egen idrott. Många idrotter är<br />
trötta på att höra specialister. Jag försöker<br />
komma med en helhet, säger Rickard.<br />
Rickard har arbetat mycket med såväl<br />
friidrottarna som simmarna.<br />
– Hos friidrottarna har jag i första hand<br />
tittat på deras lyftteknik och finjusterat<br />
denna. Dom har märkt en förändring direkt.<br />
Hos simmarna har jag lagt om landträningen,<br />
konstaterar Rickard.<br />
Det är förvisso inte alltid så enkelt för<br />
Rickard att komma in i en idrott.<br />
– Ibland är det väldigt tungrott att ändra<br />
på den rådande kulturen. Jag försöker bland<br />
annat få bort de aktiva från olika maskiner.<br />
För att istället använda den egna kroppen<br />
och fria vikter, säger Rickard. Och fortsätter.<br />
– Samtidigt finns det knappas något land<br />
som är så trendkänsligt för träningsmetoder<br />
som Sverige. Träningstrender kan i många<br />
fall förstöra mer än förbättra.<br />
Rickard är lite orolig för vad som sker på<br />
nivån under <strong>SOK</strong>:s elit.<br />
– I en del lagidrotter skickar tränarna iväg<br />
de aktiva på spinning för att konditionsträna.<br />
Även om styrkan ökar spelar detta<br />
ingen roll, eftersom man samtidigt måste<br />
öka explosiviteten för att helheten ska bli<br />
bra. En hockeyspelare kan inte bli bättre<br />
skridskoåkare med enbart benstyrka. Han<br />
måste få ut effekten genom att bli mer explosiv,<br />
förklarar Rickard<br />
Rickards budskap till alla aktiva är att<br />
grundfysiken alltid bildar bas för mer grenspecialiserad<br />
träning.<br />
– Min roll ska aldrig bli att ta över från<br />
hemmatränaren. Detta är alltid utgångspunkten.<br />
Men det är inte alltid som hemmatränaren<br />
kan dom här viktiga delarna<br />
och då kan jag hjälpa till. Det har också<br />
förekommit att det inte funnits någon tränare<br />
överhuvudtaget. Då har jag fått ta ett<br />
mer övergripande ansvar för fysdelen, säger<br />
Rickard.<br />
Rickard försöker nu bygga upp ett nätverk<br />
som han kan få hjälp av.<br />
– Ibland är det ett litet helsike att hålla<br />
igång alla, säger Ricard.<br />
Men redan nu är det klart att Agne Bergvall,<br />
Carolina Klüfts tränare, kommer att<br />
hjälpa de svenska seglartjejerna och bronsmedaljörerna<br />
från Aten, Therese Torgersson<br />
och Vendela Zachrisson. ■<br />
Foto: <strong>SOK</strong><br />
Rickard Nilsson hjälper Karolina Klüft med<br />
tekniken under ett styrkepass.<br />
sokmagasin #2/05<br />
11
Stöd till OS-förberedelser från Topp- och Talangprogrammen<br />
inklusive stipendier till aktiva<br />
Sommar-OSF<br />
* Olympisk Olympisk Olympisk Olympisk<br />
Support Support Support Support<br />
2000/2001 2000/2001 2002 2002 2003 2003 2004 2004<br />
(18 månader) (18 månader)<br />
Badminton 1 021 000 1 131 000 1 656 000 1 256 000<br />
Baseboll 25 000 100 000 400 000<br />
Basket ** 290 000 60 000 0<br />
Bordtennis 1 003 000 50 000 1 039 000 1 521 000 1 589 000 30 000<br />
Boxning 437 000 498 000 962 000 1 162 000<br />
Brottning 886 000 1 615 000 2 502 000 2 242 000<br />
Bågskytte 788 500 1 011 000 1 251 000 888 924<br />
Cykel 424 000 512 000 20 000<br />
Cykel, landsväg 1 012 000 384 000<br />
Cykel, MTB 123 000 365 000<br />
Fotboll 705 000 45 000 775 000 1 100 000 30 000 1 080 000 40 000<br />
Friidrott 1 846 996 170 000 1 540 000 320 000 2 167 000 275 000 2 599 000 365 000<br />
Fäktning 1 038 000 1 363 000 1 853 000 1 041 000<br />
Gymnastik 249 000 464 000 665 000 53 000<br />
Gång 30 000<br />
Handboll 1 569 000 1 777 000 1 498 000 0<br />
Judo 495 000 1 441 000 2 335 000 1 048 000<br />
Kanot 1 136 000 30 000 2 694 000 2 265 000 806 000<br />
Kanotslalom 355 000 243 000<br />
Modern Femkamp 546 000 567 000 18 000 1 093 000 1 063 000<br />
Ridsport 825 000 1 358 000<br />
Ridsport, dressyr 463 000 518 000<br />
Ridsport, hopp 1 039 000 379 000<br />
Ridsport, fälttävlan 573 000 702 000<br />
Rodd 395 995 148 000 473 000 280 000<br />
Segling 711 000 1 565 000 2 750 000 2 561 000<br />
Simning 2 215 000 105 000 3 148 000<br />
Simning, bana 4 426 000 4 016 000<br />
Simhopp 605 000 390 000<br />
Sportskytte 1 488 000 1 840 000 45 000 2 333 000<br />
Sportskytte, pistol 357 000 60 000<br />
Sportskytte, gevär 1 243 000 252 000<br />
Sportskytte, lerduva 987 000 180 000<br />
Sportskytte, running target 761 000 120 000<br />
Sportskytte, gemensamt 11 000<br />
Taekwondo 488 000 402 000 50 000 890 000 60 000 380 000<br />
Tennis 313 000 328 000 455 000 320 000<br />
Triathlon 211 000 163 000 314 000 0<br />
Tyngdlyftning 120 000 76 000 168 000 60 000 159 000<br />
Volleyboll/beach 205 000 250 000 481 000 438 000<br />
Summa 18 996 491 545 000 25 705 000 453 000 38 744 000 485 000 29 337 924 435 000<br />
* Olympisk Support = Projekt/utvecklingsverksamhet<br />
** Avser 2003+2004<br />
12 sokmagasin #2/05
Stöd till OS-förberedelser från Topp och Talangprogrammen<br />
inklusive stipendier till aktiva<br />
Vinter-OSF<br />
* Olympisk Olympisk Olympisk Olympisk<br />
Support Support Support Support<br />
2000/2001 2000/2001 2002 2002 2003 2003 ** 2004 2004<br />
Bob/rodel 435 000 45 000 105 000 0 0<br />
Curling 3 659 000 130 000 921 000 1 114 000 665 000<br />
Ishockey 810 000 450 000 1 640 000<br />
Konståkning 1 225 000 65 000 571 000 650 000 45 000 110 000 15 000<br />
Skidor 15 433 000 1 708 000 6 826 000 647 000<br />
Skidor, alpint 1 416 000 210 000 580 000 60 000<br />
Skidor, backe 341 000 24 000<br />
Skidor, freestyle 1 833 000 451 000<br />
Skidor, längd 2 323 000 1 811 000 770 000 280 000<br />
Snowboard, alpint 1 084 000 500 000<br />
Snowboard, cross 440 000 290 000<br />
Snowboard, halfpipe 1 485 000 457 000<br />
Skidskytte 836 000 150 000 425 000 715 000 35 000 406 000<br />
Skridsko 1 306 000 14 000 572 000 25 000 810 000 25 000 332 000 12 000<br />
Summa 23 704 000 2 112 000 9 870 000 672 000 12 211 000 2 126 000 6 225 000 367 000<br />
Gemensamt org. Stöd 5 024 556 1 559 176 5 450 006 1 702 556 6 403 178 2 106 360 5 360 918 2 599 112<br />
Summa totalt OSF 47 725 047 4 216 176 41 025 006 2 827 556 57 358 178 4 717 360 40 923 842 3 401 112<br />
* Olympisk Support = Projekt/utvecklingsverksamhet<br />
** Avser endast hösten 2004<br />
sokmagasin #2/05<br />
13
Plocket<br />
Snudd på rekord<br />
för Olympiatravet<br />
Carolina Klüft fick fyr på den olympiska elden<br />
i blåsten på Åby Travbana.<br />
Foto: <strong>SOK</strong><br />
Olympiatravet avgjordes traditionsenligt<br />
på Åby travbana strax utanför Göteborg i<br />
mitten av april.<br />
Travpubliken fick tillfälle att bekanta sig,<br />
inte enbart med hästar i världsklass, utan<br />
också med svenska olympier eller blivande<br />
sådana.<br />
En blivande var Carolina Klüft som till<br />
publiken glädje fick äran att tända den<br />
”olympiska elden”, för dagen placerad på<br />
Åby.<br />
– Det var en smula blåsigt så jag var lite<br />
rädd att facklan skulle slockna, sa Carolina,<br />
sen hon trots nervositeten fått fart på den<br />
stora elden.<br />
I vimlet av både gamla och nya olympier<br />
syntes brottarna Martin Lidberg och<br />
Jimmy Samuelsson, stavhopparen Patrik<br />
Kristiansson, sportskytten Jonas Edman<br />
och många, många fler.<br />
Olympiatravet vanns för andra året i rad<br />
av Gidde Palema körd av Åke Svanstedt, i<br />
ett lopp som kanske fick en annan gestaltning<br />
än vad många trott på förhand.<br />
– Ja, det var många som vill ha ledningen<br />
men sedan blev det nästan tvärstopp<br />
efter den tuffa inledningen. Då bestämde<br />
jag mig för att köra för ledningen, sade<br />
den segrande kusken.<br />
Med dryga varvet kvar var Åke<br />
Svanstedt i ledning och in på upploppet<br />
fanns det ingen som kunde utmana. Gidde<br />
Palema utökade avståndet och vann till sist<br />
med förkrossande sex längder.<br />
Olympiatravet har sedan premiären 1979<br />
gett <strong>SOK</strong> nära 120 miljoner i intäkter.<br />
2004 gav Olympiatravet 8 306 400 kronor<br />
till <strong>SOK</strong>, vilket är den högsta siffran för ett<br />
”normalår” sedan starten.<br />
Allra mest pengar blev det 1998 då intäkterna<br />
blev 9 100 000 kronor, men då var<br />
det också Jackpot på Olympiatravet.<br />
Här är Olympiatravets historia i form av<br />
<strong>SOK</strong>-intäkter från starten 1979:<br />
<strong>SOK</strong>:s generalsekreterare Gunilla Lindberg och ordföranden Stefan Lindeberg tar emot checken<br />
från ATG av Bengt Jönsson och Bo Dockered. Martin Lidberg, skymd bakom flaggan, Carolina<br />
Klüft, Jimmy Samuelsson, Patrik Kristiansson och Jonas Edman ser till att checken hamnar i<br />
rätta händer.<br />
Foto: <strong>SOK</strong><br />
År <strong>SOK</strong>:s intäkt Totalt<br />
1979 5 115 946:- 5 115 946:-<br />
1980 5 421 265:- 10 537 211:-<br />
1981 4 920 275:- 15 457 486:-<br />
1982 4 920 275 18 332 486:-<br />
1983 Inget Olympiatrav<br />
1984 2 875 000:- 18 332 486:-<br />
1985 5 939 177:- 24 271 663:-<br />
1986 4 000 000:- 28 271 663:-<br />
1987 4 074 000:- 32 345 663:-<br />
1988 4 039 522:- 36 385 185:-<br />
1989 2 000 000:- 38 385 185:-<br />
1990 2 000 000:- 40 385 185:-<br />
1991 2 200 000:- 42 585 185:-<br />
1992 2 450 000:- 45 035 185:-<br />
1993 3 315 000:- 48 350 185:-<br />
1994 3 700 000:- 52 050 185:-<br />
1995 4 700 000:- 56 750 185:-<br />
1996 4 701 000:- 61 451 185:-<br />
1997 5 427 373:- 66 878 558:-<br />
1998 9 100 000:- 75 978 558:-<br />
1999 6 428 820:- 82 407 378:-<br />
2000 6 669 631:- 89 077 009:-<br />
2001 7 028 593:- 96 105 602:-<br />
2002 6 665 960:- 102 771 562:-<br />
2003 7 815 896:- 110 587 458:-<br />
2004 8 306 400:- 118 893 858:-<br />
14 sokmagasin #2/05
De aktivas kommitté<br />
De aktivas kommitté inom <strong>SOK</strong> har träffats ett antal gånger under året.<br />
Kommittén tar in synpunkter från aktiva i en mängd frågor som till exempel<br />
OS-förberedelser, <strong>SOK</strong>-programmens utformning, dopingfrågor, OS-utrustning<br />
med mera.<br />
Peja Lindholm, curling, är kommitténs ordförande. Övriga är på bilden från<br />
vänster: Caroline Jönsson, fotboll, Johanna Sjöberg, simning, Jonas Edman,<br />
sportskytte, Maria Rooth, ishockey, och Johan Eriksson, kanot. Saknas på<br />
bilden gör Staffan Olsson, handboll.<br />
Rekorddeltagande för OS i Din Skola<br />
Kreativiteten var stor bland eleverna i alla skolor som deltog i ”OS i Din<br />
Skola” under 2004. Det märktes inte minst i den konsttävling som arrangerades<br />
med temat ”OS genom tiderna”.<br />
En mängd bidrag skickades in i de tre åldersklasserna som man kunde<br />
delta i.<br />
I minst 600 skolor runt om i landet arrangerades olika olympiska aktiviteter<br />
och hemsidan hade under perioden mer än 16 000 unika besök.<br />
”OS i Din Skola” startade första gången i samband med sommarspelen i<br />
Sydney 2000 och har stadigt vuxit sedan dess. Via hemsidan kan lärare och<br />
elever inspireras att integrera ämnet OS i nästan alla ämnen som finns på<br />
skolschemat.<br />
Och sedan starten har tiotusentals elever låtit kreativiteten flöda över<br />
ämnet Olympiska Spel.<br />
Idrottsministern på <strong>SOK</strong><br />
Nytillträdde idrottsministern Bosse Ringholm besökte i december<br />
<strong>SOK</strong>:s kansli där han träffade <strong>SOK</strong>:s generalsekreterare och IOK:s<br />
vice ordförande Gunilla Lindberg och <strong>SOK</strong>:s ordförande Stefan<br />
Lindeberg. Ringholm åtföljdes av Åsa Jakobsson, politisk sakkunnig<br />
(t v) och Eva Rosengren, pressekreterare (fyra fr v).<br />
Foto: <strong>SOK</strong><br />
Mikael Ljungberg var<br />
starkast i världen.<br />
Ändå inte stark nog att leva.<br />
Ty även den starkaste kan<br />
vara bräcklig, och det sägs ju att<br />
det är dom bästa som försvinner<br />
först.<br />
Mikael Ljungberg var en av<br />
dom bästa svensk idrott hade.<br />
Han hade en mjukhet och<br />
värdighet som gick utanpå det<br />
mesta. Han var noggrann och<br />
envis, hatade orättvisor och<br />
gjorde alltid rätt för sig.<br />
Som Mats Härd skrev i Göteborgs-Posten: ”Han var alltid den<br />
gode vinnaren men aldrig den dålige förloraren.”<br />
Han vann VM-guld (Stockholm 1993, Prag 1995 och Aten 1999),<br />
EM-guld (Becançon 1995 och Sofia 1999) och till slut även ett OSguld<br />
(Sydney 2000).<br />
Jag minns hans snälla leende, jag minns en ödmjuk och genomsympatisk<br />
arbetargrabb från Mölndal som aldrig sa nej till något<br />
eller någon.<br />
Det är så jag tänker på Mikael Ljungberg idag, det är så jag<br />
kommer att minnas honom.<br />
Han blev 35 år.<br />
LASSE SANDLIN,<br />
sportkrönikör, Aftonbladet<br />
sokmagasin #2/05<br />
15
Plocket<br />
Den historiska fackelfesten<br />
Ett av 2004 års större<br />
evenemang var den<br />
olympiska fackelstafetten.<br />
Den olympiska elden kom<br />
till Stockholm den första juli<br />
på sin resa jorden runt, över<br />
samtliga fem världsdelar,<br />
med slutmålet Aten.<br />
För första gången fick samtliga<br />
städer som arrangerat<br />
sommar-OS besök av elden,<br />
plus ytterligare ett antal städer.<br />
Till Stockholm kom elden<br />
från Berlin. Stafetten in mot<br />
slutmålet i Kungsträdgården,<br />
startade vid maratonstenen i<br />
Sollentuna, den sten som rests<br />
som minnesmärke vid vändpunkten<br />
för det olympiska<br />
maratonloppet 1912.<br />
Först ut i raden av kända<br />
stafettlöpare var OS-guldmedaljören<br />
Gunnar Larsson.<br />
Elden fördes sedan in till<br />
Stockholm via Ulriksdal och<br />
Olympiastadion, över Riddarfjärden<br />
i kanot, via Slottet till<br />
Kungsträdgården.<br />
Mycket folk hade samlats<br />
kring banan för att bland annat<br />
se Prins Carl-Philip springa<br />
med OS-facklan, liksom Agneta<br />
Andersson, Pia Hansen,<br />
Ragnar Skanåker, Jonas Edman,<br />
Tomas Gustafson, Ara Abrahamian,<br />
Patrik Bogere, Erik<br />
Prins Carl- Philip tllhörde de<br />
fackellöpare som också var med<br />
vid ceremonien i Kungsträdgården.<br />
Foto: <strong>SOK</strong><br />
Kungsträdgården var packad med folk när den olympiska elden nådde slutmålet i Stockholm den första juli.<br />
Publiken fick vara med om E-Types ”världspremiär” av OS-låten Olympia. E-Type fick hela Kungsträdgården<br />
att gunga.<br />
Johansson, Johanna Sjöberg<br />
och många, många fler.<br />
Den sista biten in till scenen<br />
i Kungsträdgården sprangs av<br />
Pernilla Wiberg som mottogs<br />
med stort jubel av de 12 000<br />
människorna som samlats i<br />
Kungsträdgården. Förutom<br />
att se elden, fick den stora<br />
publiken höra E-Types OS-låt<br />
Olympia. Och publikhavet<br />
gungade med när den populäre<br />
Martin Eriksson, alias E-Type,<br />
för första gången sjöng låten<br />
offentligt.<br />
Kvällen avslutades med en<br />
olympisk sommarfest i Stadshuset<br />
för alla fackellöparna,<br />
aktiva och samarbetspartners<br />
till <strong>SOK</strong>.<br />
Den svenska OS-kollektionen<br />
visa des upp, designad av<br />
Stadium, och fick ett entusiastiskt<br />
mottagande. Och<br />
det bjöds på underhållning<br />
av bland annat Robert Wells,<br />
artister från Wallmans Salonger<br />
och E-Type drog OS-låten på<br />
nytt. ■<br />
Olympic Day Run löparfest för barnen<br />
Olympic Day Run arrangerades på Sundbybergs IP lördagen den 28:e<br />
augusti i samarbete med huvudsponsorn McDonalds.<br />
2004 års upplaga av Olympic Day Run var för första gången ett samarrangemang<br />
med Happy Mil, som är riktad mot barn som får chansen<br />
att springa mellan 400 meter och 1 200 meter.<br />
För de äldre fanns det möjlighet att springa en 3,5 kilometer lång<br />
bana runt Lötsjön upp till tre varv.<br />
Barnen dominerade 2004 års upplaga av Olympic Day Run på<br />
Sundbybergs IP.<br />
Foto: <strong>SOK</strong><br />
16 sokmagasin #2/05
Fyra av tio missnöjda<br />
med sin OS-insats<br />
Tjugo medaljer i Aten var ett<br />
utmanande mål. Men fullt<br />
realistiskt. Ja, så tyckte huvuddelen<br />
av de aktiva som reste till<br />
sommar-OS i Aten.<br />
Knappt en av tio tvivlade på sin<br />
kapacitet. Och bara en enda aktiv<br />
ansåg att medaljmålet inverkade<br />
på prestationen i Aten!<br />
Sedan 1994 har <strong>SOK</strong> utvärderat varje<br />
olympiskt spel genom en enkät som de<br />
aktiva fått svara på. Sedan 2000 har även<br />
ledarna en enkät att besvara.<br />
Allt för att dra lärdomar av vad som varit<br />
bra eller dåligt i genomförandet av själva<br />
spelen, stödet inför OS med mera.<br />
De aktiva och ledarna har fått besvara<br />
cirka 100 frågor och drygt åtta av tio aktiva<br />
har svarat. Medan nio av tio ledare har svarat<br />
på enkäten.<br />
Sveriges tog sju medaljer. I förhandssnacket<br />
trodde internationella experter att<br />
den svenska medaljskörden skulle bli mellan<br />
tolv och 15.<br />
Vad var orsakerna till att målsättningen<br />
inte kunde uppfyllas?<br />
– Vi har inte hittat några systematiska fel<br />
som kan förklara det klena resultatet. Därför<br />
går vi nu vidare och tittar på varje enskild<br />
idrott och aktiv för att leta lärdomar<br />
som vi kan ta med oss, säger Olle Anfelt,<br />
som från <strong>SOK</strong>:s sida ansvarat för enkäten.<br />
En sak kan man utifrån enkäten slå fast. Aktiva<br />
och ledare är nöjda, eller rättare sagt<br />
mycket nöjda, med <strong>SOK</strong>:s insatser, såväl<br />
före som under OS.<br />
– Ja, <strong>SOK</strong> fick mycket högt betyg för<br />
förberedelser och genomförande, för hur<br />
ledarskap och stöd fungerade, liksom hur<br />
de aktiva upplevde sina möjligheter att tävla<br />
på ett optimalt sätt. Stämningen i truppen<br />
och i OS-byn var också på topp, konstaterar<br />
Olle.<br />
Tre av fyra aktiva var dagarna före tävlingsstart<br />
övertygade, eller ganska säkra på,<br />
att de skulle uppnå sina huvudmål. Knappt<br />
en av tio var osäker på sin kapacitet.<br />
Med facit i hand ansåg knappt fyra av tio<br />
aktiva att de uppnådde sina mål. Lika många<br />
anser att de lyckades pricka toppformen.<br />
Fyra av tio var missnöjda med sin prestation.<br />
Bara 14 procent av de aktiva ansåg att de<br />
kunde vara helt nöjda med sin insats.<br />
– Att så många var missnöjda är i och för<br />
sig inte så anmärkningsvärt, eftersom många<br />
åkte till OS med höga mål, säger Olle.<br />
En av de lärdomar som <strong>SOK</strong> drog av enkäten<br />
efter sommarspelen i Sydney 2000<br />
var betydelsen av ledarna kring de aktiva.<br />
Stora insatser i form av utbildning och samlingar<br />
gjordes fram till Aten.<br />
Men knappt tre av tio aktiva ansåg att<br />
de hade helt rätt personer omkring sig i<br />
slutförberedelserna.<br />
– I och för sig ingen anmärkningsvärd<br />
hög siffra. Men den sticker trots allt ut i förhållande<br />
till allt annat i slutförberedelserna.<br />
Det är möjligt att vi måste se till att stärka<br />
relationen mellan den aktive och hans närmaste<br />
tränare i slutfasen av förberedelserna,<br />
säger Olle.<br />
I stort sett är Aten-utvärderingen positiv.<br />
Men går man ned på individnivå finns det<br />
möjligheter till förbättringar.<br />
– Utmaningen i framtiden blir att ligga så<br />
nära varandra i uppföljnings- och stödarbetet<br />
att personliga misstag, eller tveksamma<br />
beslut i slutskedet, kan minimeras. Är arbetet<br />
runt den aktive tillräckligt bra det sista<br />
viktiga året före OS? Är hemmamiljön och<br />
träningen i vardagen säkrad på högsta möjliga<br />
nivå? Det är frågor som vi måste ställa<br />
oss, säger Olle och fortsätter:<br />
– Med facit från Aten i hand kan man<br />
konstatera att vi överskattade truppens kapacitet.<br />
Trots att många aktiva hade toppresultat<br />
i ryggen när de kom till Aten.<br />
Inget i utvärderingen pekar dock på att<br />
<strong>SOK</strong> har valt fel väg.<br />
– Nej, men det kommer att ta längre<br />
tid att uppnå målet att ta 20 medaljer – ett<br />
mål vi satte upp 1998 när våra nya program<br />
startades. Vi behöver vara mer tålmodiga.<br />
Det blir stentufft i framtiden att ta en OSmedalj.<br />
Konkurrensen ökar hela tiden. Av<br />
våra medaljörer från Sydney var det bara<br />
kanotisterna som upprepade sin framgång.<br />
Ska vi inför varje nytt OS ha utvecklat en<br />
helt ny grupp av presumtiva medaljörer, ja<br />
då blir utmaningen sannerligen inte mindre,<br />
avslutar Olle Anfelt. ■<br />
sokmagasin #2/05<br />
17
<strong>SOK</strong>:s ekonomi i korthet<br />
Licensintäkter<br />
varumärket 39 %<br />
<strong>SOK</strong> intäkter 2004 Totalt 85 584<br />
Övrigt 3 %<br />
Statsbidrag<br />
administration 5 %<br />
Licensintäkter talangsatsning 24 %<br />
Statsbidrag<br />
talangsatsning<br />
25 %<br />
Bidrag RF 1 %<br />
Olympic Solidarity 3 %<br />
<strong>SOK</strong>:s huvudsakliga inkomster<br />
kommer via licensintäkter. Här ser<br />
man tydligt <strong>SOK</strong>:s tre huvudintäkter.<br />
Varumärket, som står för drygt en<br />
tredjedel av totalintäkterna, samt<br />
licensintäkterna för Talangprogrammet<br />
som är ett samarbete mellan<br />
<strong>SOK</strong>, näringslivet i form av Olympialaget<br />
samt regeringen där regeringen<br />
matchar krona för krona näringslivets<br />
satsning upp till 15 miljoner kronor.<br />
I detta diagram finns inte det statliga<br />
bidraget för olympiskt deltagande<br />
med.<br />
Stöd till de olympiska sommarförbunden.<br />
I vissa idrotter<br />
är stödet även uppdelat grenvis<br />
för större tydlighet.<br />
TKR<br />
4500<br />
4000<br />
3500<br />
Stöd till OLYMPISKA SPECIALFÖRBUND<br />
inklusive stipendier till aktiva år 2004<br />
3 000<br />
2 500<br />
2 000<br />
1 500<br />
1 000<br />
500<br />
0<br />
TKR<br />
4500<br />
4000<br />
3500<br />
Badminton<br />
Baseboll<br />
Basket<br />
Bordtennis<br />
Boxning<br />
Brottning<br />
Stöd till OLYMPISKA SPECIALFÖRBUND<br />
inklusive stipendier till aktiva år 2004<br />
Bågskytte<br />
Cykel, landsväg<br />
Cykel, MTB<br />
Fotboll<br />
Friidrott<br />
Fäktning<br />
Gymnastik<br />
Handboll<br />
Judo<br />
Kanot<br />
Kanotslalom<br />
Modern Femkamp<br />
Ridsport, dressyr<br />
Ridsport, hopp<br />
Ridsport, fälttävlan<br />
Rodd<br />
Segling<br />
Simning, bana<br />
Stöd till olympiska<br />
vinterförbund. För<br />
skidor är stödet<br />
uppdelat grenvis för<br />
större tydlighet.<br />
Simhopp<br />
Sportskytte<br />
Sportskytte, pistol<br />
Sportskytte, gevär<br />
Sportskytte, lerduva<br />
Sportskytte, running target<br />
Taekwondo<br />
Tennis<br />
Triathlon<br />
Tyngdlyftning<br />
Volleyboll/beach<br />
3 000<br />
2 500<br />
2 000<br />
1 500<br />
1 000<br />
500<br />
0<br />
Curling<br />
Ishockey<br />
18 sokmagasin #2/05<br />
Konståkning<br />
Skidor, alpint<br />
Skidor, backe<br />
Skidor, freestyle<br />
Skidor, längd<br />
Snowboard, alpint<br />
Snowboard, cross<br />
Snowboard, halfpipe<br />
Skidskytte<br />
Skridsko
sokmagasin #2/05<br />
19