VIRTUE

VIRTUE 

Projektarbete 

En jämförelse med virtue-metoden mellan 

sjöarna Bottensjön, Vättern, Örlen 

och i havet på västkusten 

Utförd av: 

Joel Forsmoo & 

Daniel Östberg NV3 

Fågelviksskolan 2007-2008

Joel Forsmoo & Daniel Östberg NV3 

1. Innehållsförteckning 

1. Innehållsförteckning ...........................................................................................................1 

2. Förord.................................................................................................................................2 

3. Sammanfattning ..................................................................................................................3 

4. Introduktion ........................................................................................................................4 

4.1 Bakgrund ......................................................................................................................4 

4.2 Syfte .............................................................................................................................4 

4.3 Frågeställningar ............................................................................................................4 

4.4 Litteraturanknytning .....................................................................................................4 

5. Geografisk områdesbeskrivning ..........................................................................................5 

6. Metoder ............................................................................................................................ 10 

6.1 Rackkonstruktioner ..................................................................................................... 10 

6.2 Vattenanalys ............................................................................................................... 11 

6.3 Skivanalys .................................................................................................................. 13 

7. Resultat ............................................................................................................................ 14 

7.1 Vattenanalys ............................................................................................................... 14 

7.2 Skivanalys .................................................................................................................. 15 

7.2.1 Biomassa.............................................................................................................. 15 

7.2.2 Organismer på plattorna ....................................................................................... 19 

7.3 Jämförelse med tidigare grupper ................................................................................. 21 

8. Diskussion och slutsats ..................................................................................................... 23 

9. Referenser ........................................................................................................................ 24 

9.1 Litteratur ..................................................................................................................... 24 

9.2 Internet ....................................................................................................................... 24 

10. Ordförklaring .................................................................................................................. 24 

11. Bilagor, metoder tillvattenanalyser .................................................................................. 25 

1


2. Förord 

Vi vill tacka alla som har hjälpt och stöttat oss med vårt projekt. Vi vill speciellt tacka 

Staffan Nilsson vår handledare, han har hjälpt mycket i början med att komma igång, och 

även med artbestämningen. Han har även fått stå ut med oss en hel bilfärd till Dragsmark. Vi 

vill även tacka Robert Axelsson som har hjälpt oss med en del och varit ett tryggt stöd. 

Tack till Roger Lindblom som kom hit för att reda ut vissa oklarheter. 

Några fler som vi vill tacka är de som har låtit våra rack ligga vid deras bryggor och 

personalen i Colorama i Tibro som sponsrade oss med bottenfärg. 

2


3. Sammanfattning 

Virtue, som betyder virtual university education, är ett internationellt projekt som skolor 

över hela världen jobbar med. Det är både grundskolor och gymnasieskolor som arbetar med 

virtue. Det går ut på att man sänker ner CD-skivor, som är monterade på rack, i sjöar och hav. 

När de legat i vattnet ett tag tar man upp dem och studerar påväxten. 

Vi har nu varit med och jobbat med det här stora internationella arbetet. Vi har lagt i 

våra rack i både sjöarna Bottensjön, Vättern, Örlen och i havet på västkusten. Vi hade två rack 

i sjöarna och tre i havet. På grund av tidsbrist hann vi bara ta upp ett av racken från sjöarna. 

Vi hade även ett annat bakslag, bägge racken i Örlen blev saboterade. Därför har vi inga 

resultat därifrån. Då man undersöker använder man sig av stereoluppar och mikroskop för att 

se vad som satt sig på CD-skivorna. Det man ser ska man sedan artbestämma, vilket vi tyckte 

var väldigt svårt men vi har gjort så gott vi kunnat. Vi har vägt biomassan på skivorna för att 

se hur mycket som satt sig på skivorna. Vi har även analyserat vattnet från sjöarna där vi har 

lagt i CD-racken. 

Under projektets gång har vi stött på ett antal små problem, som vi lyckats lösa. Vi har 

haft väldigt mycket att göra på lite tid och har ofta varit tvungna att jobba mycket snabbare än 

vad vi egentligen velat. 

Daniel lägger i ett rack i Bottensjön 

3


4. Introduktion 

4.1 Bakgrund 

Vi valde att jobba med virtue därför att vi ville ha ett projektarbete där det både var 

praktiskt arbete och teoretiskt. Vi ville jämföra de olika sjöarna i närområdet och se om 

människans påverkan på miljön har ändrat det lokala djur- och växtlivet i sjöarna. Vi ville 

även jämföra djur- och växtliv i sjö och hav. 

4.2 Syfte 

Vi har valt att placera våra rack i sjöarna Bottensjön, Vättern och Örlen. Där har tidigare 

grupper placerat sina och vi kan då jämföra våra resultat med deras. Vi ville undersöka växtoch 

djurfaunan (växt- och djurlivet) i hav och sjö, och vad som kan växa och leva på skivorna. 

Vi har även haft CD-rack i havet, i Dragsmark. Vi ska jämföra resultaten från sjöarna 

med resultaten från havet. 

4.3 Frågeställningar 

Vi har valt dessa frågor som vår utgångspunkt, dessa frågor har även tidigare grupper 

haft. Vi tyckte det var bra att vi tog samma eftersom vi då kan jämföra våra resultat med 

deras. 

 

 

 

 

Hur skiljer påväxten mellan de olika sjöarna? 

Vad är sjöarnas nuvarande kemiska parametrar? 

Vilka organismer finns på plattorna? 

Hur påverkas påväxten av färg och bottenfärg? 

Vi har även lagt till en fråga eftersom vi även jobbat med havet: 

 

Hur skiljer sig växt och djurlivet mellan sjö och hav? 

4.4 Litteraturanknytning 

Vi har haft hjälp av rapporter från tidigare grupper som arbetat med Virtue. Vi har använt 

oss av dem för att kunna jämföra våra resultat med deras. Vi har sett hur vi ska göra när vi ska 

mäta biomassan. Vi har även använt oss av de tidigare rapporterna för att se hur vi ska skriva 

vår rapport. 

4


5. Geografisk områdesbeskrivning 

Bottensjön 

Bottensjön är en grund och mesotrof sjö belägen mellan sjön Viken och Vättern strax utanför 

Karlsborg. 

Några av de vanligaste fiskarterna i Bottensjön är Gädda, abborre, gös, lake, ål och 

mört. 

Bottensjön har en yta på 13 km 2 och ett maxdjup på 13 meter. 

Vi placerade bägge racken i Svanviken, norr om Karlsborg. 

5


Vättern 

Namnet Vättern betyder vattnet. Vättern är Sveriges näst största sjö, och Europas femte 

största. Vättern har en yta på 1893 kvadratkilometer, och en volym på hela 77.6 

kubikkilometer, det vill säga 388 000 000 badkar. Det största djupet på 128 m ligger söder om 

Visingsö, Vättern har annars ett medeldjup på 40 m. Vättern är en oligotrof sjö, eller nära en 

oligotrof sjö. 

Vättern är en avlång sjö och dess maximala längd är 135 km och dess maximala bredd 

är 31 km. 

Vattenomsättningstiden i Vättern är lång, den är uppemot 60 år. Tillrinningsområdet i 

Vättern är 4448 kvadratkilometer, och det bidrar de 150 åar och bäckar som rinner ut i Vättern 

till. 

Några av de vanligaste fiskarterna i Vättern är Storröding, lax, öring, harr, sik, gädda, 

abborre, gös, lake, ål och signalkräfta. 

Vi lade ut två rack i Vättern, ett i Björkenäs, norr om Hjo och ett i Ekhammar, även det 

norr om Hjo. Racken i Björkenäs ligger i ett skyddat område med vågbrytare, d.v.s. det är 

inga vågor där. 

6


Örlen 

Sjön Örlen är placerad 1 mil från Tibro. Den har en area på 15 km 2 , med ett största djup på 25 

meter. Växtligheten i Örlen består först och främst av sjögräs och vass. 

Vi har valt att placera ut våra rack på campingen, med deras tillåtande, men olyckligtvis 

så har ett av racken förstörts. Som tur var låg det andra racket lite med i skymundan så det 

klarade sig. 

7


Havet 

Västerhavet 

Skagerrak 

Kattegatt 

Områden som ingår 

Skagerrak och Kattegatt. 

Skagerrak 

Kattegatt 

Yta i km 2 Volym i km 3 

Västerhavet 53 620 . 61 000 6 000 . 6 700 

Skagerrak 31 530 . 31 700 5 490 . 6 080 

Kattegatt 22 090 . 29 300 510 . 620 

I Skagerrak finns inga direkta hinder för strömmar och vattenomsättning. Vattnet har i 

medeltal, men med stora variationer, en salthalt på 20-30 psu i ytskiktet och minst 32 psu vid 

bottnen . Vattenomsättningen är snabb i Skagerrak. Vattnet byts ut på bara några månader. 

Och det är en ganska snabb tid om man jämför med till ex. Östersjön där omsättningstiden är 

20-30 år. 

Skagerrak är att betrakta som en stor vik av Nordsjön och därmed av Nordostatlanten. 

Medeldjupet är 174 meter, vilket bidrar till att Skagerrak är det djupaste havsområdet i 

Sverige. Skagerrak har ett maxdjup på 700 meter. 

Kattegatt anses ibland vara ett stort estuarium, ett flodmynningsområde, som tar emot det 

utsötade vatten via de Danska sunden. Det utsötade vattnet flödar sedan ut till Östersjön och 

går norrut längs den svenska västkusten. Men Kattegatt präglas också av sin kontakt med 

Skagerrak. Kattegatt påverkas på så vis av Nordsjön och Nordostatlanten genom att ingen 

bottentröskel hindrar ett fritt utbyte av vatten mellan Skagerrak och Kattegatt. 

Kattegatt är därför ett typiskt gränsområde mellan bräckvattenhavet Östersjön och det 

oceaniska Skagerrak. Ytvattnet i Kattegatt är uppblandat med sötvatten och därför inte lika 

salt som i Skagerrak, men bottenvattnet är till största del Skagerrakvatten. Skillnaden mellan 

ytvattnets 15-20 psu och bottenvattnets dryga 32 psu gör så att det bildas ett 

salthaltssprångskikt, som ligger på en 15 meters djup. Vattenomsättningen är snabb även i 

Kattegatt, men på grund av språngskiktet är omblandningen av yt- och bottenvatten inte lika 

bra som i Skagerrak. 

Förutom det maximala djupet på 124 meter, är Kattegatt ett grunt hav med ett medeldjup på 

23 meter. 

Att Kattegatt är ett grunt havsområde förstår man också av en enkel jämförelse med 

grannområdet Skagerrak, som bara är en halv gång större till ytan men har tio gånger så 

mycket vatten. 

8


Bild från vår resa till havet 

9


6. Metoder 

Utplaceringen av racken gick till på följande sätt Vi valde ut en lämplig plats i vardera 

sjö och i havet och där placerade vi ut dem. Vi lät dem sjunka med hjälp av tyngden i ena 

änden, och sedan knöt vi fast dem med en stadig knut. När vi hämtade proverna flyttade vi 

över skivorna på ett mindre rack och lade dem i en hink med provvatten från sjön/havet. 

6.1 Rackkonstruktioner 

Det fanns redan ett rack i skolan som vi använde som mall. Racken var gjorda av PVCrör 

med olika diametrar och genomskinliga Cd-skivor. Vi delade det tjockaste PVC-röret i 

bitar som var ca. 5 cm långa. Dem trädde vi sedan över det mindre PVC-röret och satte två 

Cd-skivor mellan varje bit. Vi knöt sedan ett snöre i bägge ändarna och satte fast en tyngd i 

den ena änden. Tyngden var en flaska som var fylld med sand. Det var 20 skivor på varje 

rack, alltså 10 par. Vi gjorde även små rack som vi använde för att lättare kunna transportera 

skivorna från sjön/havet till skolan. De tjocka PVC-rörsbitarna var där istället 1 cm långa. 

Bilder från när vi satte ihop racken 

10


6.2 Vattenanalys 

Vi hämtade vattenprover från Bottensjön, Vättern och Örlen, en gång på hösten och en 

gång på våren. Vi analyserade proverna så snabbt som möjligt för att få bästa möjliga resultat. 

De prover vi gjorde var följande: 

Joel gör nitratprov på vatten från Örlen 

Alkalinitet 

Alkalinitet är ett mått på hur bra eller dåligt vattnet tål tillskott av hydroniumjoner, 

alltså hur bra den kan motstå en pH-sänkning. Men bara för att en sjö eller vattendrag har bra 

alkaliskt värde betyder inte att den är säker för pH-sänkningar, stora som små. Speciellt våren 

är en kritisk period för sjöarna och vattendragen då snön smälter, då kommer det en så kallad 

”surstöt” med all den smälta snön som åker ner till vattnet. 

Fosfat 

Fosfat är vanligtvis det växtlighetsbegränsande ämnet i sjöar och vattendrag. Med hjälp 

av olika mätmetoder kan man få fram fosfatkoncentrationen i vattnet, och med den siffran 

man sen får ut kan man se hur mycket tillgänglig fosfat det finns. Ett högt värde på 

fosfatkoncentrationen tyder på en eutrofiering, men även en eutrof sjö kan ha låga halter av 

löst fosfat i vattnet. Det beror på att växterna använder det lösta fosfatet. För mycket fosfat i 

vattnet kan få till följd att bottenlivet dör, ytan blir så täckt med växtlighet och vattnet blir så 

grumligt av olika plankton så solens strålar inte når ner till bottnen och det medför då 

bottendöd. Men när de döda växterna och djuren bryts ned frigörs fosfatet igen, vilket medför 

att bottenvattnet och sedimentet får en hög halt av fosfor. 

11


Färgtal 

Orsaken till att olika vatten har olika färg är att de har en viss halt av humusämnen samt järn 

och manganföreningar. Färgvärdet uttrycks som mg platina per liter. Gränsen för att 

drickvattnet ska vara tjänligt är 15 mg Pt/l. 

Nitrat 

Primärproducenterna använder nitrat som är en oorganisk kväveform som kvävekälla. En hög 

nitrathalt kan ge kraftig algtillväxt, detta beror på att alger kan bilda sitt egna fosfat, så deras 

tillväxtbegränsande ämne är istället kväve. En för hög nitrathalt i drickvattnet kan leda till 

sjukdomar, främst hos barn, sjukdomen heter methemoglobenemi och innebär att blodets 

syrgastransport försämras. 

pH 

pH är ett mått på hur mycket hydroniumjoner H 3 O + det finns i lösningen, men man säger 

oftast vätejoner H + . Ju lägre pH det är desto surare är vattnet i fråga och desto högre pH ju 

mer basiskt är vattnet. pH i vattnet påverkas av flera olika faktorer, bland annat hur mycket 

koldioxid CO 2 det är löst i vattnet. Det medför att det är högre pH under dagen och lägre på 

natten, detta beror på växternas assimilation. På dagen förbrukar de koldioxiden i vattnet och 

under natten så avger växterna koldioxid tillbaka till vattnet vilket i sin tur leder till lägre pH. 

Man kan få ut pH på följande sätt, pH = -log [H + ] 

Se bilaga för att se hur man utför de här vattenanalyserna 

12


6.3 Skivanalys 

Det första vi gjorde när vi tagit upp skivorna ur vattnet var att ta reda på vad som fanns 

på skivorna. Vi lade skivorna i petriskålar med vatten från den specifika plats som vi tagit upp 

skivorna ifrån. Petriskålarna hade en diameter som var något större än skivornas diameter. 

När vi analyserade skivorna tittade vi först på dem i stereolupp, och sedan med mikroskåp. Vi 

fick använda extraljus. Vi använde böcker för att artbestämma växterna och djuren, se 4.4 

litteraturanknytning (vi fick även hjälp av Staffan när litteraturen svek oss). 

När vi analyserat alla skivor vägde vi de först när dem var våta och sedan lade vi dem 

på tork och vägde deras torrvikt. Sedan gjorde vi rent skivorna för att se vad de vägde utan 

någonting på. 

Joel tittar i en stereolupp på en skiva från Bottensjön 

Skivorna 

från 

Bottensjön 

13

Bottensjön 

Vättern 

Örlen 

Bottensjön 

Vättern 

Örlen 

Bottensjön 

Vättern 

Örlen 

Bottensjön 

Örlen 

Vättern 

Bottensjön 

Vättern 

Örlen 


7. Resultat 

7.1 Vattenanalys 

De här resultaten fick vi när vi analyserade vattnet vecka 40 (Bottensjön och Vättern) 

och vecka 41 (Örlen). 

Bottensjön Vättern Örlen 

Alkalinitet 0,245 mmol/l 0,543 mmol/l 0,404 mmol/l 

Fosfat 

3- 

0,03mg/l PH 4 

3- 

0,00 mg/l PH 4 

3- 

0,16 mg/l PH 4 

Färgtal 68 mg Pt/l 20 mg Pt/l 30 mg Pt/l 

Nitrat 

- 

0,11 mg/l NO 3 

- 

0,37 mg/l NO 3 

- 

0,04 mg/l NO 3 

pH 5,99 6,40 5,92 

0,5 

0,45 

0,4 

0,35 

0,3 

0,25 

0,2 

0,15 

0,1 

0,05 

0 

0,16 

0,14 

0,12 

0,1 

0,08 

0,06 

0,04 

0,02 

0 

Fosfat 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Färgtal 

0,4 

0,35 

0,3 

0,25 

0,2 

0,15 

0,1 

0,05 

0 

Nitrat 

6,4 

6,3 

6,2 

6,1 

6 

5,9 

5,8 

5,7 

5,6 

pH 

14


7.2 Skivanalys 

7.2.1 Biomassa 

Bottensjön: 

Vi lade i två rack i Bottensjön, dem lade vi i den 17 september. Den första tog vi upp den 22 

november. 

Våta (g) Torkade (g) Tvättade (g) Våt biomassa (g) Torr biomassa (g) 

1ö 10,0411 8,1663 8,1030 1,9381 0,0633 

1u 16,4170 15,2988 15,2595 1,1575 0,0393 

2ö 17,4905 16,2383 16,2004 1,2901 0,0379 

2u 8,8039 8,1387 8,1277 0,6762 0,0110 

3ö 9,7069 8,2460 8,2034 1,5035 0,0426 

3u 9,4486 8,1877 8,1618 1,2868 0,0199 

4ö 9,7070 8,2975 8,2521 1,4549 0,0454 

4u 17,4651 15,9440 15,9202 1,5449 0,0238 

5ö 16,6912 15,4036 15,3487 1,3425 0,0549 

5u 16,8275 15,5090 15,4919 1,3356 0,0171 

6ö 17,1745 15,4452 X X X 

6u 9,2576 8,1403 8,1185 1,1391 0,0218 

7ö 9,7539 8,1637 8,1018 1,1637 0,0619 

7u 9,2258 8,0301 8,0159 1,2099 0,0142 

8ö 17,4131 15,5272 X X X 

8u - - - - - 

9ö 11,0344 8,1997 8,1027 2,9317 0,0970 

9u 9,2190 8,1316 8,1295 1,0895 0,0021 

10ö 10,2660 8,3034 8,1562 2,1098 0,1472 

10u 9,0457 8,1315 8,1275 0,9182 0,0040 

X: Vi hann inte väga dessa skivor för att vi var tvungna att sätta dem på ett annat rack. De var 

målade med bottenfärg och vi hade inga fler därför var vi tvungna att använda just dem. 

-: När vi satte ihop racket råkade det bli så att vi bara satte en enkelskiva på plats 8. Därför har 

vi bara ett värde från plats 8. 

15


2,5 

2 

1,5 

1 

0,5 

0 

Våt biomassa 

Bottensjön 

Vättern 

3,5 

3 

2,5 

2 

1,5 

1 

0,5 

0 

Våt biomassa 

Bottensjön 

Vättern 

1ö 

2ö 

3ö 

4ö 

5ö 

6ö 

7ö 

8ö 

9ö 

10ö 

Bottensjöns och Vätterns våta biomassa. 

0,7 

0,6 

0,5 

0,4 

0,3 

0,2 

0,1 

0 

-0,1 

1ö 

2ö 

3ö 

4ö 

5ö 

Torr biomassa 

Bottensjön 

Vättern 

0,16 

0,14 

0,12 

0,1 

0,08 

0,06 

0,04 

0,02 

0 

6ö 

7ö 

8ö 

9ö 

10ö 

Torr biomassa 

Bottensjön 

Vättern 

Bottensjöns och Vätterns torra biomassa. 

Ett rack som är redo att läggas i Bottensjön 

16


Vättern: 

Vi lade i racket i Vättern den 16 september och tog upp det den 9 december. 

Våt (g) Torr (g) Tvättad (g) Våt biomassa (g) Torr biomassa (g) 

1ö 9.2732 8.0369 8.0003 1.2729 0.0366 

1u 9.4662 8.0126 8.0704 1.3958 -0,0578 

2ö 9.4366 8.4447 8.3828 1.0538 0.0614 

2u 9.2358 8.6877 8.0811 1.1547 0.6066 

3ö 8.9067 7.9142 7.8938 1.0129 0.0204 

3u 9.1818 8.1519 8.1917 0.9901 -0,0398 

4ö 10.1670 8.1633 8.1700 1.9970 -0,0067 

4u 9.9129 8.2298 8.2227 1.6902 0.0071 

5ö 8.9522 7.7460 7.7328 1.2194 0.0132 

5u 8.8010 8.1639 8.1591 0.6416 0.0048 

6ö 18.1560 15.8752 15.8480 2.3020 0.0272 

6u 8.9231 7.9345 7.9055 1.0176 0.0290 

7ö 8.9223 7.9000 7.8715 1.0223 0.0285 

7u 9.2054 7.9452 7.9050 1.3004 0.0402 

8ö 17.9415 15.7414 15.6838 2.2577 0.0576 

8u 9.3988 7.7395 7.7319 1.6493 0.0176 

9ö 16.6095 15.8645 15.5477 1.0618 0.3768 

9u 9.2775 7.8362 7.8116 1.4659 0.0246 

10ö 8.9388 7.8058 7.7887 1.1501 0.0171 

10u 9.4031 7.6980 7.6806 1.7225 0.0174 

Anmärkning: Vi har fått några negativa värden på den torra biomassan från Vättern. Vi 

vet inte hur vi lyckats få det men skriver med värdena i alla fall. Den torra biomassan på platta 

2u från Vättern har ett väldigt högt värde som vi inte kan förklara. Det väger mer än 0,5 gram 

mer än vad biomassan från alla andra skivor, därför antar vi att det har blivit något fel 

någonstans. 

17


Havet 2: 

Det här racket lade vi ut lördagen den 1 september och tog upp den söndagen den 14 oktober. 

Våta (g) Torkade (g) Tvättade (g) Våt biomassa (g) Torr biomassa (g) 

1ö 25,9384 16,8265 16,3208 9,6176 0,5057 

1u 24,1624 8,4614 8,1358 16.0266 0,3256 

2ö 27,8130 16,4318 15,9238 11,8892 0,508 

2u 41,9710 8,2216 7,7070 34,2640 0,5146 

3ö 21,1313 8,7039 8,1762 12,9551 0,5277 

3u 49,1417 16,5830 15,9995 33,1422 0,5835 

4ö 28,8080 16,5771 15,9738 12,8283 0,6033 

4u 48,8604 16,7603 15,9797 33,8807 0,7806 

5ö 30,7373 17,0515 16,4438 14,2935 0,6077 

5u 41,3703 16,6005 16,1978 25,1725 0,4027 

6ö 30,6655 16,4656 16,0467 14,6188 0,4189 

6u 43,4137 16,5757 16,0348 27,3789 0,5409 

7ö 24,6553 16,0736 15,4585 9,1968 0,6151 

7u 36,6446 16,2429 15,9555 20,6891 0,2874 

8ö 18,2130 9,3198 8,3165 9,2465 0,3533 

8u 44,1710 16,4195 15,8877 28,2833 0,5318 

9ö 20,5309 8,4156 7,9267 12,6034 0,4919 

9u 23,1368 15,6560 15,5130 7,6238 0,1430 

10ö 29,8007 16,4055 15,5906 14,2101 0,8149 

10u 20,8864 15,6809 15,5459 5,3405 0,1350 

40 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

Våt biomassa 

1ö 1u 2ö 2u 3ö 3u 4ö 4u 5ö 5u 

1,2 

1 

0,8 

0,6 

0,4 

0,2 

0 

6ö 6u 7ö 7u 8ö 8u 9ö 9u 10ö 10u 

0,9 

0,8 

0,7 

0,6 

0,5 

0,4 

0,3 

0,2 

0,1 

0 

Torr biomassa 

1ö 1u 2ö 2u 3ö 3u 4ö 4u 5ö 5u 

0,9 

0,8 

0,7 

0,6 

0,5 

0,4 

0,3 

0,2 

0,1 

0 

Torr biomassa 

6ö 6u 7ö 7u 8ö 8u 9ö 9u 10ö 10u 

Anmärkning: Första racket vi tog upp ur havet visste vi inte om att vi skulle väga och 

tredje racket hann vi inte väga, därför har vi bara väga biomassan en gång från havet. 

18


7.2.2 Organismer på plattorna 

Sjöarna 

Skivorna i Bottensjön låg ifrån den 17 september till den 22 november. 

Skivorna i Vättern låg i från den 16 september till 23 januari. Det var väldigt lite på de 

här skivorna. Det kan vara för att racket hade lossnat och låg på bottnen när vi hämtade det. 

Blågröna bakterier Anabaena lemermannii V 

Oscilaatoria 

BV 

Ciliater Vorticella similis (klockdjur) V 

Stentor coeruleus (trumpetdjur) V 

Ciliat colpidium campylum 

BV 

Ciliat paramecium caudatum BV 

Ciliat spirostomum ambiguum V 

Ringmask Den Tungade Naididen B 

Guldalger Dinobryon divergens BV 

D. sociale V 

Grönalger Planktonema lauterbornii V 

Scenedesmus quadricauda 

BV 

Pediastrum boryanum 

BV 

Netrium 

B 

Cosmarium 

BV 

Hinnkräftor Ceriodaphnia quadrangula B 

Daphnia pulex 

BV 

Bosmina coregoni 

V 

Hjuldjur Rhinoglena frontalis BV 

Euchlanis lyra 

BV 

Gastropus hyptopus 

B 

Hoppkräftor Mesocyclops leuckarti BV 

Iglar Broskigel V 

Kiselalger Asterionella formosa BV 

Tabellaria flocculos 

B 

Nematod (vet inte vilken) B 

Snäckor Schackmönstrad snäcka V 

19


Havet 

Vi hämtade tre omgångar från havet. Påväxten skiljde sig väldigt mycket från gång till 

gång. Vi lade i två rack den 1 september och ett den 14 oktober. Första racket hämtade vi den 

14 oktober, det andra hämtade vi den 9 december och det tredje den 17 februari. 

Blötdjur Polupgeneration till manet 2 

Guldalg Uroglena 1 

Hinnkräftor Eurycercus brachyurum 1,2,3 

Hoppkräftor Paracalanus 1,2,3 

Euterpina acutifrons 1,3 

Kräftdjur Semibalanus balanoides (Havstulpan) 2 

Nematod Arachnactis larv 3 

Magelona alleni 1,2,3 

Tomopteris helgolandica 1,2 

Nässeldjur Macrorhynchia philippina (Hydroid) 2 

Bougainvillia multitentaculata (Kammanet)1 

Ringmask Tubificoides 2 

Ryggsträngsdjur Ascidia mentula (Sjöpung) 2 

Ciona intestinalis (Sjöpung) 2 

Rödalger (vet inte vilka) 2 

Ögonflagelat Trachelomonas 1,3 

Euglena ehrenbergi 1 

Euglena acus 1,3 

20


7.3 Jämförelse med tidigare grupper 

Art 2007-2008 2004-2005 2005-2006 

Snäckor 

Schackmönstrad snäcka 

Iglar 

V 

Broskigel 

Ciliater 

V 

Vorticella similis (klockdjur) 

Stentor coeruleus (trumpetdjur) 

Ciliat colpidum campylum 

Ciliat paramecium caudatum 

Ciliat spirostomum ambiguum 

Grönalger 

V 

V 

BV 

BV 

V 

V 

BV 

BV 

BV 

Planktonema lauterbornii 

Scendesmus quadricauda 

Pediastrum boryanum 

Netrium 

Cosmarium 

Chrloprophyta sp. 

Closterium 

Chlorophyta micrasterias 

Pleurotaeniue 

Pleurotaneium 

Coleochaete orbicularis 

Kiselalger 

V 

BV 

BV 

B 

BV 

V 

V 

BV 

V 

V 

V 

V 

Asterionella Formosa 

Tabellari flocculos 

Diatomaphycea sp. 

Fragilaria crotenensis 

Cymbella 

Tabellaria fenestrata 

Guldalger 

BV 

B 

V 

V 

V 

V 

V 

V 

Chrysophyceae 

D. sociale 

Dinobryon divergens 

Nässeldjur 

V 

BV 

V 

Vanlig hydra 

Plattmask 

V 

21


Art 2007-2008 2004-2005 2005-2006 

Kedjevirvelmask 

V 

Ringmask 

Slamglattmask 

Den Tungade Naididen 

Fiskigel 

Hjuldjur 

B 

V 

V 

V 

Rhinoglena frontalis 

Rotatoria sp. 

Hjuldjur 

Euchlanis lyra 

Gastropus hyptopus 

Tulpanhjuldjur 

Igellikt hjuldjur 

Rundmaskar 

BV 

BV 

B 

V 

BV 

BV 

V 

V 

Nematoda sp. V V BV 

Spindeldjur 

Parasitkvalster 

Hinnkräftor 

BV 

BV 

BV 

Ceriodaphnia quadrangula 

Daphnia pulex 

Bosmina coregoni 

Hoppkräftor 

B 

BV 

V 

BV 

BV 

Mesocyclops leukarti 

BV 

22


8. Diskussion och slutsats 

Vi ska nu svara på de frågor som vi ställde i början på projektet. 

Hur skiljer sig påväxten mellan sjöarna? 

Det växte mest i på skivorna i Bottensjön, betydligt mer än i Vättern. Det kan bero på 

flera olika saker bland annat att Bottensjön är en mesotrof sjö medan Vättern är en näst intill 

oligotrof sjö. Dessutom så lade vi skivorna i Vättern i ett område med vågbrytare så det är 

ingen vågrörlse som rör om i vattnet, vilket leder till att det blir ännu mindre syre i vattnet där 

och ännu mindre näringsämnen som bland annat rörs upp från bottnen när det är vågrörelser i 

vattnet. Racket hade även lossnat från bryggan som vi knöt fast den i, vilket kan ha lett till att 

det blev mindre påväxt på skivorna i Vättern. 

Vad är sjöarnas nuvarande kemiska parametrar? 

Alkaliniten i sjöarna är ganska bra. Det är mellan 0,2 mmol/l och 0,6 mmol/liter. Detta 

medför att sjöarna har bra pH-värde, runt 6 till 7. Ett alkalinitetsvärde på 0,2-0,6 är väldigt 

bra, det är så bra så att det ligger i klass 1 och det betyder att sjöarna har god buffertkapacitet. 

Konstigt nog stämmer inte alkalinitetsvärdet överens med pH-värdena, men detta kan bero på 

en mängd olika saker, till exempel vilken tid på dygnet man tog proverna (assimilation). 

Färgtalen i sjöarna skiljer sig mycket. Bottensjön har högst färgtal, medan Vättern har 

lägst. Det tyder på att Bottensjön och Örlen är mesotrofa sjöar och Vättern oligotrof. 

Vättern har haft högst nitrathalt, som kan bero på utsläpp från jordbruksmarker runt 

Vättern. 

Vilka organismer finns på plattorna? 

Det som vi sett mest av är olika hinnkräftor och hoppkräftor. Vi lyckades inte 

artbestämma alla p.g.a. att de aldrig är stilla. Vi fann många olika alger, många grönalger, 

guldalger och kiselalger. Vi har även hittat en massa ciliater. I Vättern hittade vi många olika, 

men i Bottensjön hittade vi bara två. 

Hur påverkas påväxten av färg och bottenfärg? 

Vi målade en del skivor med vit och röd färg för att se om det blev någon skillnad. Vi 

kunde inte se om färgen påverkade påväxten. Vi målade några andra skivor med bottenfärg, 

en svart som var ganska ofarlig, och en röd, som inte är helt ofarlig och som är förbjuden att 

sälja idag. På den svarta bottenfärgen kunde vi inte se någon större skillnad men på den röda 

var det faktiskt lite mindre påväxt. 

Hur skiljer sig växt- och djurlivet mellan sjö och hav? 

Vi har haft lite svårt med att artbestämma organismerna från havet p.g.a. att vi inte har 

haft så bra böcker till det. Därför har vi inte kunnat artbestämma allt. Men vi har med Staffans 

hjälp klarat av att artbestämma lite. 

Vi har funnit hinnkräftor och hoppkräftor i både havet och sjöarna men det har inte varit 

samma arter. I havet fann vi blötdjur, vilket vi inte sett i sjöarna. I sjöarna har vi istället hittat 

en massa ciliater. Vi hade ciliater på en skiva från havet, men ciliater ska inte finnas där så vi 

misstänker att provet blivit infekterat på något sätt. Vi har hittat en mängd olika alger från 

sjöarna och havet. 

Det var mycket större biomassa från havet. Vi vägde bara biomassan från havet den 

gången då det var som mest, men vi tror att biomassan var större i havet varje gång. 

23


9. Referenser 

9.1 Litteratur 

Mandahl-Barth, George, Vad jag finner i sjö och å, Förlag, ort, 1970 

Marint växt och djurplankton, Fortbildninsavdelningen Göteborg 1978 

Limniskt växt och djurplankton, Fortbildninsavdelningen Göteborg 1977-1978 

Tusen sjöar, Växtplanktons miljökrav, Göran Rosén 1971 

Växtplanktonflora, Toini Tikkanen, Torbjörn Willén 1992 

Mikrobilder-liv i damm och sjö, Åke Sandahl, Hans Berggren 1981 

9.2 Internet 

Vi har använt oss av tre sidor på Internet, två för att leta efter fakta och en för att få kartbilder 

till de områden där vi lagt ut våra rack: 

http://sv.wikipedia.org/wiki/Portal:Huvudsida 

http://www.vattenportalen.se/fov_sve_djup_salt_vasterhavet.htm 

http://eniro.se/ 

10. Ordförklaring 

Obligotrof: Näringsfattig 

Eutrof: Näringsrik 

Mesotrof: Varken näringsrik eller näringsfattig 

Reagenskudde: Innehåller kemikalier som används vid analyser 

24


11. Bilagor, metoder tillvattenanalyser 

Alkalinitet 

När man kollar alkaliniteten på vattnet gör man först ett blindtest med avjonat vatten. 

När man analyserar gör man en titrering med saltsyra. I provvattnet och i blindtestet tillsätter 

man tre droppar blandindikator. Sedan titrerar man tills provet för en grå färg med svag ton av 

rött. När man fått den färgen beräknar man alkaliniteten med formeln: 

A=C(a-b) där 

V 

A = provets alkalinitet, 

C = saltsyrans koncentration 

a = förbrukad volym saltsyra vid titrering av provet 

b = förbrukad volym saltsyra vid titrering av blindprovet 

V = provlösningens volym i ml 

Fosfat 

När man ska mäter vattnets fosfathalt använder man sig av en hackmaskin. Man ställer 

in den för fosfatmätning. Man fyller sedan en blandcylinder med 25ml av provvattnet och i 

den tillsätter man även innehållet från en reagenskudde PHOSER 3. Efter ett tag när 

innehållet i reagenskudden reagerat färdigt med provvattnet (som färgat vattnet blått) mäter 

man fosfathalten i hackmaskinen. 

Färgtal 

Maskinen man använder för att mäta färgtalet kallas komparometer. I den placerar man 

två rör med vatten. Den ena innehåller avjonat vatten och den andra provvattnet. Över det 

avjonade vattnet lägger man sedan en färgskiva. Man ska vrida på färgskivan för att få vattnet 

se så lika ut som möjligt. Då kan man avläsa färgtalet. 

Nitrat 

Även när man mäter nitrathalten använder man sig av hackmaskin. Men man använder 

sig av andra reagenskuddar och vattnet färgas då rosa. Annars gör man precis som när man 

mäter fosfathalten. 

pH 

pH mätte vi med en pH-meter. Vi var tvungna att kalibrera pH-mätaren, men det 

krånglade lite i början men efter mycket möda och stort besvär så fick vi den att funka. När 

man mäter pH sänker man ned mätelektroden i provvatten. Efter ett tag när det stabiliserats 

sig så läser man av pH värdet. 

25

VIRTUE

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?