FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR SJÖBO TÄTORT SJÖBO KOMMUN SKÅNE LÄN
FÃRDJUPNING AV ÃVERSIKTSPLANEN FÃR ... - Sjöbo kommun
FÃRDJUPNING AV ÃVERSIKTSPLANEN FÃR ... - Sjöbo kommun
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong><strong>FÖR</strong>DJUPNING</strong> <strong>AV</strong> <strong>ÖVERSIKTSPLANEN</strong> <strong>FÖR</strong> <strong>SJÖBO</strong> <strong>TÄTORT</strong>, <strong>SJÖBO</strong> <strong>KOMMUN</strong><br />
Kulturmiljöområden<br />
Det finns flera kulturmiljöer i Sjöbo tätort (t.ex. Sjöbo Gästgiveri, Elfstrands krukmakeri,<br />
Järnvägshotellet m.fl.) som nämns i ”Bevarandevärda kulturmiljöer i Sjöbo kommun”, och<br />
som omfattar en eller några byggnader. Samma underlag redovisar tre sammanhängande<br />
kulturmiljöer med större utbredning:<br />
Sjöbo blev municipalsamhälle 1898, och en stadsplan togs fram av stadsingenjören och<br />
majoren Anders S. Nilsson som reglerade kvarters- och gatuindelningar. Den strukturen finns<br />
kvar eftersom staden kunde expandera utanför detta planområde med bostäder norr- och<br />
österut och industrier söderut under 1900-talet. Området ska behandlas med stor varsamhet<br />
eftersom det kommer att påverkas av framtida förtätningar i tätortskärnan.<br />
f.d. enkla arbetarbostäder och ligger på ett kort avstånd från Gamla Torg, där miljön<br />
representerar ett samtida historiskt skikt av annan social karaktär. Det som är av intresse<br />
att bevara är områdets skala, materialitet och närhet till centrum. Det upplevda avståndet<br />
kan bibehållas genom att gator in till området hålls öppna för boendetrafik. Byggnaderna<br />
i området regleras i dagsläget genom skyddsbestämmelser i detaljplaner. Ett nytt<br />
bevarandeprogram för Sjöbo tätort tas fram parallellt med fördjupningen av översiktsplanen<br />
och färdigställs under 2013, och beskriver bl.a. omfattningen av kulturmiljön och hur den kan<br />
skyddas respektive utvecklas.<br />
Sjöbo municipalsamhälle<br />
Västergatan & Gamla Torg Skolgatan<br />
Centralortskaraktären från tidigt 1900-tal representeras främst av miljöerna kring Västergatan<br />
och Gamla Torg. De ursprungliga funktionerna finns i stort sett kvar vilket bidrar i hög<br />
utsträckning till att hålla miljöerna levande och aktiva. En stor skillnad i jämförelse med<br />
ortens tidigare karaktär är att alm-alléerna längs Järnvägsgatan och Västergatan saknas.<br />
Träden gav en kontrast till den anslutande bebyggelsen av tegel och puts, dvs. den tidens<br />
hårda byggnadsmaterial. Dagens materiella motsvarigheter är vanligtvis hårdare i uttrycken<br />
eftersom produktionsmetoder och byggnadshantverk har förändrats. Det har dessutom<br />
tillkommit andra hårda komponenter (som betong, glasfasader och cortenstål) som är ännu<br />
hårdare till uttrycken. Kommande utbyggnader och kompletteringar av centrala/småskaliga<br />
gatumiljöer bör utformas med hänsyn till dessa förutsättningar.<br />
Längs Skolgatan finns rester av en bostadsbebyggelse med hus uppförda i lersten och tegel<br />
mellan ca 1870 och ca 1930 som är av socialhistoriskt bevarandeintresse. Husen är småskaliga<br />
9