Bevarade miljöer viktiga för framtiden Rätt fart i staden MAKT

Information från Sjöbo kommun 

#2 2012 

Bevarade 

I Kulturens detta nummer: Östarp: miljöer Som om viktiga tiden stått för stilla framtiden 

Nya ledare i skolan 

Rätt fart i staden 

MAKT 

Må bäst hela livet 

Sjöbo - en plats för tillväxt.

Varsågod! 

Sjöbomagasinet delas ut till alla hushåll i 

Sjöbo kommun. Här hittar du information om 

aktuella händelser i kommune n, öppettider, 

sevärdheter med mera. Trevlig läsning! 

Redaktionen, Sjöbo kommun 

2 SJÖBOMAGASINET

Ledare 

Magnus Karlsson, ordförande i familjenämnden: 

- Eleverna trivs i skolan. 

I Sjöbo kommun är det familjenämnden som har det 

övergripande ansvaret för förskola, pedagogisk omsorg, 

grundskola, fritidshem och grundsärskola. Till oss hör 

även fritidsgårdar, kulturskola, bibliotek, försörjningsstöd, 

individ- och familjeomsorg; kort sagt en väldigt stor 

organisation där ingen del är viktigare än någon annan. Vi 

försöker att se till helheten. 

Den målmedvetna satsningen på pedagogiken och alla 

elevers rätt till delaktighet och möjlighet till utveckling 

och lärande har lett till mycket goda skolresultat. Tillsammans 

med en nästan obetydlig ogiltig frånvaro (s.k. skolk) 

inom skolan visar detta att vi nu har ett mycket bra arbetssätt 

som gör att eleverna trivs i skolan. 

Ett sätt har varit att jobba med Råd & Stöd inom 

skolan, sedan några år tillbaka. Arbetssättet har varit ett 

lyckat koncept. Sjöbo har varit en föregångskommun som 

har ett inkluderande arbetssätt, dvs hjälpen erbjuds inom 

gruppen. Ett arbetssätt som nu bl.a. skolverket förordar. 

Att vi nu har en skola att trivas i känns mycket bra när 

vi planerar för framtiden. Eleverna ska även ha en bra 

fritid och det ska vi nu försöka förbättra genom att satsa 

på ungdomskulturen. Till detta hör ju mycket från kulturskolan, 

bibliotek mm. Genom satsningen tror vi att kommunen 

blir en attraktivare kommun för inflyttning och 

att vi kan förebygga en del sociala problem. 

Som ordförande i familjenämnden vill jag rikta ett stort 

tack till hela förvaltningen, personalen och nämnden som 

tillsammans jobbar för att hjälpa elever och klienter på 

bästa vis. 

Läs mer om Sjöbo kommuns skolor på sidorna 8 och 

18. 

SJÖBOMAGASINET 

3

PÅ 

OMSLAGET: 

Per Lindskog vann Scania 

Photoclubs årstävling 2011 

i kategorin Sjöbo kommun. 

Bilden visar Adam och Eva, 

kalkugnarna i Bjärsjölagård, i 

ett annorlunda ljus. 

I detta nummer: #2 2012 

Positiva siffror för sorterat avfall ....................................6 

Senior Sport School ......................................................... 7 

Nya ledare i skolan .......................................................8-9 

Lifescape .................................................................... 10-11 

Som om tiden stått stilla .......................................... 12-13 

7 

Må bäst hela livet ............................................................14 

Andligt testamente ................................................... 16-17 

Information och nyheter ...............................................18 

Näringslivsnytt .................................................................20 

10 

Hållbar utveckling av Spårområdet ............................. 21 

Kultur ......................................................................... 22-23 

16 

22 

4 SJÖBOMAGASINET

Trafiksäkerhetsgruppen 

i Sjöbo 

kommun har med 

hjälp av konsultfirman 

Atkins, gjort 

en utredning av 

hastigheterna i kommunens 

tätt bebyggda 

områden. 

Den här skylten finns i Everlöv. Angelica Svensson, 

ingenjör på miljö-,byggnads- teknikförvaltningen tog 

bilden. 

Nya hastigheter på gamla gator 

En nulägesinventering av alla gator inom tättbebyggt 

område har gjorts för att kartlägga bland annar nuvarande 

hastighet, kollektivtrafik, cykelvägnät och utryckningsvägar. 

I enlighet med metoden för "Rätt fart i staden" 

har förslag lämnats till nya hastigheter på gatorna inom 

tättbebyggt område i kommunen. Dialog har förts med 

Trafikverket och räddningstjänsten. 

Principerna i förslaget som är framtaget går enkelt uttryckt 

ut på att den generella bas hastigheten i tättbebyggt 

område blir 40 km/timme. Undantagen är att det ska 

vara 30 km/timme vid grundskolor och 60 km/timme på 

Sandåkravägen, Esplanaden, Industrigatan (Esplanaden – 

Törnedalsgatan) och södra delen av Södergatan. 

Fakta 

Tättbebyggt område är ett begrepp i 

trafiklagstiftningen. Tekniska nämnden kan 

besluta att ett visst område ska vara “Tättbebyggt”. 

Inom det området kan nämnden 

sedan anta lokala trafikföreskrifter, till 

exempel hastighetsbegränsningar. Utanför 

“Tättbebyggt område” är det Länsstyrelsen 

som beslutar om trafikföreskrifter. 


5

Positiva siffror för sorterat avfall 

Att sortera sitt avfall har blivit vardag 

i Sjöbo kommun. 

Morgontidningen ska slängas i pappersåtervinningen och 

matresterna skrapas ner i den bruna papperspåsen för att 

hamna i tunnan för matavfall. Bruken med tacosås ska 

sköljas och slängas i kärlet för vitt glas. 

–Våra invånare har bra koll på hur de sorterar sitt avfall 

enligt resultat för 2011, säger Christel Wohlin som är ansvarig 

för renhållningen i kommunen. 

På ett år har vi i Sjöbo kommun sorterat ut 1 000 ton 

matavfall. Det motsvarar 31½ varv runt jorden med en 

biogasbil plus 1 000 000 kg biogödsel till de skån ska jordarna. 

Detta innebär att kommunen uppfyller det nationella 

målet om 35% insamlad mängd matavfall med 51%. 

Minskar restavfallet så minskar kostnaderna för behandling 

av avfallet. 

–Under 2011 minskade vi restavfallsmängden till ett 

värde av 680 000 kr, säger Christel Wohlin. 

Under 2011 har det via kärlen samlats in: 

• tidningar motsvarande 9 663 träd. 

• platsförpackningar motsvarande 14,3 miljoner 

blomkrukor. 

• matavfall som gett biogas motsvarande 126 000 mil. 

• restavfall motsvarande uppvärmning av 311 villor samt 

energi till 11 095 st 11 W lågenergilampor att lysa i ett år. 

Det källsorterade avfallet ska istället materialåtervinnas 

och bli till nya produkter, istället för att förbrännas till en 

kostnad. 

Fördelning i avfallsfraktioner (ton) 

3% 

2% 2% 

7% 

14% 

3% 

49% 

Brännbart hushållsavfall 

Matavfall 

Plastförpackningar 

Returpapper 

Pappersförpackningar 

Ofärgade glasförpackningar 

Färgade glasförpackningar 

Metallförpackningar 

20% 

6 SJÖBOMAGASINET

Senior sport school 

Senior Sport School börjar lida mot sitt slut. Under nio av de tolv veckorna 

har de cirka 30 deltagarna fått testa olika aktiviteter. 

Squaredance, styrketräning, gympa, vattenworkout 

och skytte är aktiviteter som deltagarna har provat. De 

har även fått utbildning i hjärt- och lungräddning och 

föreläsning om skadeförebyggande träning, ett besök på 

Kulturens Östarp samt matlagning som de även fått utöva 

praktiskt. 

Kvar på schemat är ännu ett matlagningstillfälle samt att 

de ska få prova på golf. 

Den 5 juni är det Senior Sport Schools sista dag och då 

kommer Skåneidrotten medverka för att utvärdera skolan. 

Möt några av deltagarna! 

Fråga 1. Hur har senior sport school varit? 

Fråga 2. Vilken aktivitet vill du fortsätta med? 

Senior sport school besöker Kulturens Östarp på en av kulturaktiviteterna. 

Britt Nörgaard Nielsen 

1. Jättebra, helt underbart! Träffat många underbara personer, 

nya bekantskaper och kommit hemifrån. 

2. Styrketräning. 

Sven Carlsson 

1. Intressant och trevligt. 

2. Svårt, flera stycken. Jag kan tänka mig styrketräning och 

skytte. Även squaredance kan jag tänka mig att börja med. 

Lennart Holm 

1. Mycket trevligt, trevliga människor och fin sammanhållning. 

2. Så långt har vi inte kommit i tankarna, får smälta det 

först. Vattengympar redan. 

Matti Mattsson 

1. Trevligt, mycket givande, inspirerande och tankeställande. 

2. Spelar redan golf så jag tror att jag ska börja med styrketräning. 


7

Eva Månsson, rektor Emanuelskolan F-9 

1. En bra och stabil skola där barn, vårdnadshavare 

och pedagoger trivs. Det finns stora möjligheter att 

påverka verksamheten. Mentorskapet är en trygghet 

för både barn och vårdnadshavare. Skolan är 

väldigt målinriktad och arbetar för att blir bättre 

och utvecklas. 

2. En bra skola ser det individuella barnet och dess behov och 

förutsättningar. Anpassar sedan verksamhet och undervisning så att barnet 

känner att det lär sig och utvecklas. En bra skola har pedagoger som 

älskar sitt jobb med barn och ungdomar, och gör allt de kan för att det 

skall gå så bra som möjligt för barnen. En bra skola är trygg och trivsam. 

3. Utveckla verksamheten så att den alltid håller högsta kvalitet. Barnen 

skall möta ett modernt lärande, med bl a IT och sociala medier som 

naturliga inslag i verksamheten. Skolan skall vara trygg och trivsam, fri 

från kränkningar och diskriminering. 

Mayvor Jonsson, rektor Sandbäcksskolan 

F-9 

1.En stor IT-satsning är på gång, dels den 

nya lärplattformen, Sjöbos lärportal, och 

dels de projekt som startats och kommer att 

startas utifrån att vi blivit beviljade flera 

datorer och Ipads till skolan. 

2.En bra skola för mig är där alla barn känner 

glädje och lust att lära sig. 

3.Det är viktigt att vi samarbetar i olika konstellationer för att 

kunna se den röda tråden i lärandet. Vi kommer att satsa på en 

utveckling av det entreprenöriella lärandet. 

Gunnel Bengtsson, förskolechef Centrums förskoleenhet, 

Lillgårdens förskola, Linnéstugan 

1.Som nytillträd förskolechef för Centrums 

förskoleenhet, vill jag lyfta fram både Linnéstugans 

och Lillgårdens fantastiska utemiljö och dess 

möjligheter. Under våren startades ett aktivt och engagerande 

arbete för att utveckla barnens yttre och 

inre förskolemiljö. Vi strävar efter att barnen genom 

utforskande lärande lek ska utveckla sin nyfikenhet 

och medvetenhet för matematik, naturvetenskap och teknik. 

2. Detta är en bra förskola för mig: har en värdegrund som utgår från 

att alla ska förstå värdet av sin egen betydelse, jag kan, jag är värdefull, 

jag är saknad och tillsammans har vi kul, har en tillåtande miljö som kan 

utmana och stärka barnet genom olika upplevelser, lek, intressant material 

och modern teknik, så barnet erövrar nya förmågor. 

Lars Falk, grundsärskolan i Sjöbo 

1. Grundsärskolan är en mycket 

liten skola med mycket stora möjligheter 

till individuell anpassning 

för de elever inom målgruppen som 

behöver detta alternativ. 

2. En bra skola uppmuntrar elevernas 

nyfikenhet och motarbetar alla former av leda. 

3. Jag tror framförallt på satsningar som gäller personalens 

kompetens, inte minst när det gäller att ta 

tillvara nya tekniska landvinningar. 

3.Detta är viktiga satsningar framöver: att barnen möts av en välkomnande 

miljö och en modern förskola, att personalen får kompetensutveckling 

som stimulerar deras yrkesroll och bibehåller drivkraften som 

finns idag. 

Thomas Stenberg, Förskolechef Grimstofta förskoleenhet 

Tofta förskola, Blockflöjten, Dagbarnsvårdare 

1.Vi har två förskolor med ett nära samarbete Det som 

är unikt i vårt område är att vi arbetar i ett arbetslags 

per förskola och att barnen har tillgång till hela huset. 

Vi arbetar medveten kring barnens utvecklande och 

lärande lek. Personalen är delaktig i leken på barnens 

villkor. Vi har en pedagogisk omsorg (dagbarnvårdare) 

som är ett komplement till vår verksamhet. 

2. En bra förskola anpassar sin verksamhet efter barnens intresse och 

behov och anpassar sina lärmiljöer efter detta. Att vi lyssnar in barnens 

erfarenhet och bygger vidare på det utifrån vår läroplan och vår lokala 

arbetsplan. 

3.Att vi vidareutvecklar vårt samarbete med olika verksamheter som finns 

runt barnet ex. BVC, skola och andra förskolor. Att vi blir bättre på att 

utvärdera och analysera vår verksamhet Utveckla våra lärmiljöer utomhus 

dvs vi får lika genomtänkta lärmiljöer utomhus som vi har inomhus. 

Ge barnen mer möjlighet att få kunna påverka sin verksamhet på deras 

förskola. 

förutsättningar. 

Bo Stenqvist, rektor Färsinga lärcentrum 

år 6-9 

1. Färsinga lärcentrum är en liten enhet, 

men den speglar samhället i stort, eftersom 

vi delar lokaler med särskolan, sfi, förskoleklass 

och vuxenutbildning. En nyttig 

erfarenhet för eleverna är att möta andra 

människor med olika erfarenheter och 

2. En bra skola är en skola där man arbetar med verkligheten 

som utgångspunkt. Eleverna ska uppleva skolan som angelägen 

och intresseväckande. 

3. Skolan ska ge eleverna möjlighet att utveckla sina förmågor 

och ta ansvar för sina studier. 

8 SJÖBOMAGASINET

Elisabeth Hammarqvist Arlefalk. rektor, 

förskolechef Östra Färs, Vanstads och 

Lövestads skolor, Påfågeln, Vanstads 

förskola, Lövgrodan 

1. Vi har stor nöjdhet hos både barn, elever 

och föräldrar i området. Barn och elever 

känner sig trygga och tycker att de får den 

hjälp de behöver i sitt lärande. 

2. En bra förskola och skola bygger på varma, goda och empatiska 

relationer till barn och elever med höga förväntningar på 

barnens och elevernas förmåga till lärande. Alla pedagoger har 

siktet inställt på hög måluppfyllelse. 

3.Just nu ser vi fram emot att Lövestad skola blir ombyggd! 

Åsa Söderberg, rektor tillika förskolechef 

Piratenområdet, Bjärsjölagårds förskola, 

Trollakull, Trätofflan och Vollsjö skola 

1.I Piratenområdet har vi förmånen att få 

arbeta med barnen i ett 1-12-årsperspektiv. 

Vi tror att detta är gynnsamt för barnets 

lärande och sociala utveckling. En bra 

förskola och skola präglas förutom av relationell 

pedagogik, av tydliga mål för verksamheten i förskolan 

och för eleverna i skolan. Om vi inte vet vart vi ska, kommer 

vi aldrig att hitta fram. Mål måste kontinuerligt följas upp och 

utvärderas för att vi ska kunna bli bättre på det vi gör. 

2.En bra förskola och skola tar tillvara på barns och elevers 

kompetens och gör dem delaktiga i planering, genomförande 

och utvärdering. Förutom att vi då får en mer kreativ och 

utmanande verksamhet, gör vi lärandet lustfyllt för våra barn/ 

elever. 

3. En bra förskola och skola 2012 måste hänga med i utvecklingen 

och satsa på IT och det entreprenöriella lärandet. Vi måste 

således satsa en hel del på det moderna lärandet för att hitta 

nycklar till framgång! 

Nya ledare i skolan 

Här presenterar de nya ledarna i skolan sina tankar 

och sin syn på skolan. Frågorna vi ställer är: 

1. Vad vill du speciellt lyfta fram om ditt område? 

2. Vad är en bra skola för dig? 

3. Vilka satsningar tycker du är viktiga framöver? 

Christel ”Kitte” Rydén, förskolechef 

Blentarps förskoleenhet, Kompassen, 

Tallbacken 

Ingela Mårtensson, rektor Storkskolan 

F-9 

1. Vi är en mindre enhet som har möjlighet 

att uppmärksamma alla elever. Närheten 

mellan lärare och elever skapar goda 

förutsättningar för en god miljö för alla då 

pedagogerna arbetar över arbetslagsgränserna. 

Vårt nära samarbete med förskolorna i 

området gör att lärande sker utifrån ett 1-16 

års perspektiv och övergångar mellan olika delar sker naturligt. 

Vi har förmånen att få följa alla barn från förskolan till skolår 

nio vilket skapar de bästa förutsättningarna för trygghet, trivsel 

och studiero. Våra resultat gällande måluppfyllelse ligger på en 

relativt konstant hög nivå. 

2. Storkskolan är en skola som alla är stolta över! Vi ger elever 

goda verktyg för det fortsatta arbetslivet, undervisningen håller 

hög kvalitet och detta visar sig i de resultat som skolan uppvisar. 

Alla elever möts på sin nivå och utmanas i sitt lärande vilket ger 

dem stark självkänsla. 

3. Satsningar på att utveckla ännu fler arbetsmetoder, ökat elevinflytande 

och högre måluppnående i alla ämnen är viktiga för 

framtiden i kombination med utveckling av IT. Ökat samarbete 

med näringslivet. 

1. I Blentarp har vi två kommunala 

förskolor: Tallbackens förskola (inriktning 

Grön Flagg) och Kompassens förskola 

(inriktning Reggio Emilia.) Förskolorna 

ligger nära skogen: en miljö som stimulerar 

alla sinnen och uttrycksformer. Vi arbetar tillsammans med 

Storkskolan utifrån ett 1-16 års perspektiv och ser stora vinster 

med det. 

2. En bra förskola erbjuder barnen en trygg, spännande, experimenterande, 

tillåtande, fantasifull och lärorik miljö, engagerad 

personal och ledning som alltid har barnet i fokus, som ser 

föräldrarna som en tillgång och samarbete som ett verktyg för 

framgång. En förskola som tar tillvara och bygger verksamheten 

utifrån barnens idéer, intressen och behov och som utvecklas i 

takt med det moderna samhällets förändringar. 

3.Många barn som känner sig otrygga redan som små. Det är 

viktigt att arbeta med självkänslan redan från början. Vi på förskolan 

måste satsa ännu mer på likabehandlingsarbetet så barn i 

tidig ålder får förståelse för de olikheter som finns i vårt samhälle. 

Det är viktigt att följa samhällsutvecklingen och möta barnen 

där de befinner sig. Dagens förskolebarn växer upp i ett samhälle 

där tillgången till datorer, mobiler, pekskärmar, digitalkameror 

är en självklarhet. IT är ett stöd i många olika lärsituationer som 

språkutveckling, matematik, naturvetenskap mm. Därför är det 

viktigt att vi satsar på IT även i förskolan. 


9

Fågellivet i Vombsänkan 

Här berättar projektledare Sanna Månsson 

om Lifescapes inspirationsträffar. 

I Lifescape 

studeras naturen 

En söndag i mitten av april började det samlas människor i 

Hemmestorpsmölla. Det var studenter, biologer, lantbrukare, 

markägare, arrendatorer m.fl som alla samlats för att 

lära sig mer om fågellivet i Vombsänkan. 

Mytomspunnen fågel 

Emma Ådahl, projektledare för Storkprojektet vill slå hål 

på myter om storkarna. Storkens historia går långt tillbaka 

i Skåne. På 1600-talet var det en mycket vanlig fågel i 

Skåne och redan då var den mytomspunnen. Storken förde 

lycka med sig, skyddade mot åska, höll skadedjur borta 

och såg till att det blev barn på gårdarna. Man satte upp 

vagnshjul på taken och såg till att storken hade allt den 

ville ha. Storkarna som är väldigt anpassningsbara gillade 

servicen och bosatte sig gärna på taken. 

När utdikningen av markerna i Skåne kom igång på 

riktigt blev våtmarkerna färre och storkarnas föda försvann 

mer och mer. Detta i kombination med ett våldsamt 

oväder som drabbade storkarna under deras vårflyttning år 

1856 drev iväg storkarna till andra boplatser och år 1954 

häckade det sista fria storkparet i Skåne. 

Kontrollerad uppfödning 

Idag jobbar Storkprojektet med att föda upp och släppa 

ut storkar och Emma är noga med att poängtera att det är 

en kontrollerad uppfödning som anpassar sig till naturens 

kapacitet. De kartlägger häckningar och hur storkarna 

påverkar naturen i Skåne för att bibehålla balansen mellan 

dem. 

Storkarna i hägnet precis vid Hemmestorpsmölla visar 

gärna upp sig. Med respekt för de häckande paren höll 

vi oss en bit från hägnet. Vi fick se fria storkar som både 

häckade på hägnets tak och gick runt på fälten men också 

många storkar som fortfarande fanns i hägnet i väntan på 

deras tur att komma ut det fria. För att storkarna ska släppas 

ut krävs först och främst två framgångsrika häckningar 

i fångenskap. 

Naturen speglar hur vi brukar den 

Efter lunch bar det iväg i en fullsatt buss för att titta på fler 

fåglar. Paul Eric Jönsson berättade med inlevelse om vad 

vi kunde se i naturen. Den är ett bevis på hur vi människor 

levt och brukat den i åratal. Första området han 

10 SJÖBOMAGASINET

fördjupade sig lite mer i var Veberöds ljung. Området är 

sedan länge betesmarker och det har gjort att ekarna där 

har kunnat växa och frodas. Dock är det många av ekarna 

som försvunnit och en önskan finns att plantera fler ekar i 

området. 

Området som vi sedan åkte igenom och pratade lite mer 

ingående om var Vombs fure. Det är ett viktigt område för 

bl. a kronhjorten. Där kunde vi se fåglar som nattskärra 

och sommargylling. 

Första riktiga stoppet var Vombs ängar. Där gick vi av 

bussen och Paul Eric förklarade och visade oss vilka fåglar 

det var som flög förbi oss och varför de var just där. Vi 

kunde se ett storkpar som hade byggt bo, grågäss som 

gick omkring i vattenbrynet, tofsvipor som dansade ute 

på ängarna m fl. Han berättade också om några fågelarter 

som man mycket sällan såg men en gång hade funnits på 

Vombs ängar. Bl. a berättade han om rödspoven och brushanen. 

Rödspoven var en av anledningarna till att det blev 

beträdelseförbud på ängarna redan 1923. 

När vi sen satte oss i bussen igen för att åka vidare landade 

två stora rovfåglar uppe på en kulle intill vägen. Det 

var en röd glada och en fjällvråk. Då berättade Paul Eric 

att gladan hade en förkärlek till plast och gärna dekorerade 

sina bo med det. Så ser ni ett fågelbo i skogen med stora 

plastbitar hängandes i är det alldeles säkert glador som 

byggt det! 

På väg från Vombs ängar passerade vi Revingefältet, 

som har stor betydelse för den biologiska mångfalden. Vid 

fältet visade sig en tornfalk och chauffören saktade gärna 

ner så vi kunde ha chansen att se den. 

Lifescapes uppdrag: 

• att uppmärksamma invånarna i Södra 

östersjöområdet om Europeiska landskapskonventionen 

och landskapets 

värden. 

• att visa på hur den fysiska planeringen 

kan ta hänsyn till konventionen och öka 

de berördas inflytande över planeringen. 

• att utbyta erfarenheter mellan de medverkande 

åtta partners och nio stödjande 

partners från fyra länder. 

Våtmarker 

Bussturen fortsatte vidare till Vombsjön för att titta på de 

nyanlagda våtmarkerna väster om sjön. Där berättade Paul 

Eric om arbetet som Kävlingeå –projektet hjälpt till att finansiera. 

Han förklarade hur arbetet med våtmarkerna ser 

ut idag och berättade om det nya gömslet där som är på 

gång. Förhoppningen är att även bygga ett fågeltorn intill 

vägen, vid den gamla badplatsen vid Vombsjön. Detta för 

att öka tillgängligheten för alla intresserade att komma och 

titta på alla de fågelarter som samlas vid våtmarkerna. 

Under ytan med LIFEscape 

Andra inspirationsträffen inom EU-projektet Lifescape 

handlade om livet under ytan. Vad kan vi hitta om vi 

håvar i Klingavälsån? Lifescape tillsammans med företaget 

SEA-U anordnade en träff för intresserade att ta reda på 

detta. 

Drygt 20 personer samlades i Hemmestorpsmölla den 

22 maj för att dra på sig vadarstövlar och bege sig ut i ån. 

Vi hade med sig håvar, vattenkikare, vadarstövlar och, för 

de som ville ta det steget längre, våtdräkter. Entydigt använde 

sig de engagerade deltagarna av vadarstövlarna och 

håvarna i försök att hitta levande varelser som bodde under 

yta. 

Det upptäcktes en kräftbur som otillåtet fanns i ån, den 

togs självklart bort och alla hjälptes åt. Ur buren räddade 

vi två signalkräftor, en groda, en abborre och en ål. Ålen 

Vänster: Full 

aktivitet i ån vid 

Hemmestorpsmölla. 

Höger: en liten 

abborre som fastnat 

i det olagliga nätet 

som deltagarna hittade 

i ån, fick simma 

ut i frihet igen. 

blev nog lite ledsen för i buren hade den en hel buffé med 

grodor och andra djur att bara plocka av, men nu är den i 

frihet i alla fall. 

Kvällen avslutades med grillad korv och alla var glada 

och pratade om de fynd de gjort och vilket värde det är att 

kunna genomföra aktiviteter på detta sätt i ett så vackert 

landskap. 


11

Skyddat. Gamlegård är eden vitkalkade fyrlängade gården. Stilen är typisk för Skånes slättbygder, men har motsvarigheter i Nordtyskland och Danmark. 

Den slutna gårdsplanen gav skydd mot slättens vindar och mot objudna gäster, samtidigt som gårdens viktigaste funktioner förlades där, till exempel 

brunnen. 

Kulturens Östarp: 

Som om tiden stått stilla 

När Hanna Jöns Persson tog över Gamlegård efter sin mor 1885 skapade 

hon en alldeles egen värld, och den världen kan vi fortfarande besöka. 

Delar av trädgården finns kvar och Kulturen i Lund arbetar 

för att återställa och bevara Östarp som ligger i Sjöbo 

kommun. Hanna Jöns Persson var en modern kvinna som 

inspirerades av sin omvärld. Därför anlades en trädgård 

som innehåller beståndsdelar som var typiska för hennes 

samtid, bland annat en engelsk park, fruktträdgård och 

humlestänger. Rester av trädgården finns kvar, och det som 

försvunnit under åren såsom syrenbersån och plommonlunden 

återskapas. 

Kristina Bakran och Ingegerd Berlin är eniga om att 

Gamlegård är en plats att både andas in och andas ut 

på. Båda arbetar som trädgårdsmästare och pedagoger i 

Östarp. Hit kommer besökare i alla åldrar, och även skolklasser 

som får vara med och utföra sysslor precis som man 

gjorde på 1800-talet. 

–Barnen får klä ut sig till pigor och drängar och vara 

med och arbeta. Sedan lagar vi till exempel grönsakssoppa 

och äter direkt ur grytan, så som man gjorde, berättar Kristina 

Bakran. 

–Många människor har Östarp i sitt hjärta. De kommer 

hit och minns gamla tider. Många promenerar med sina 

hundar. Och hundar ska självklart alltid vara i koppel här. 

Kristina Bakran och Ingegerd Berlin arbetar på Kulturens Östarp. 

12 SJÖBOMAGASINET

Upplev 

Flera byggnader 

Kulturens Östarp består av flera delar: Gamlegård som är 

en typisk skånsk fyrlängad gård från 1812. Alrik Jönssons 

gård – Alriksgården - från 1907 köptes till, Möllegården 

från 1924 samt Östarps gästgivargård. Här har besökare 

möjlighet att se traditionella jordbruksmetoder och 

föremål och träffa djur som är gamla svenska lantraser: 

linderödsgrisar, blommehöns, göingegetter, ringamålakor 

och några till. 

Djurens uppgift är – förutom att vara vackra och intressanta 

– att hålla landskapet öppet genom att beta det. 

–Den stora galten ska hjälpa till att bekämpa snöbären 

som växer upp överallt. Han ska böka upp marken helt enkelt, 

säger Kristina Bakran. 

Hönsen sprätter omkring i rabatterna där gamla perenner 

växer och får och kor går i Östarps marker som är på 

60 hektar. 

Berest. Vindmöllan är en så kallad stubbamölla eller stolpkvarn. Den stod från början 

på Vipeholmsområdet i Lund, men flyttades 1845 till Skönadal öster om Villa Sunna 

och därifrån till Kulturens Östarp 1924. Kvarnens placering är mer dekorativ än praktisk. 

Det kräver ett öppnare landskap för att vinden ska ta tag i den. På stubbamöllor är 

hela kvarnhuset vridbart för att fånga vinden. 

–Här växte det skog tidigare men en av Östarps ägare 

gjorde sig en förmögenhet på att avverka ek och bok för 

att sälja till rederier för att bygga båtar av, berättar Kristina 

Bakran. 

Östarp köptes in 1922 av Kulturens grundare Georg 

J:son Karlin. Då var Karlin sedan 40 år på jakt efter en 

fyrlängad gård. Han förälskade sig i Östarp, men det var 

inte bara gården som smälte Karlins hjärta utan hela platsen. 

Det blev ingen flytt av Gammelgård till Kulturen i 

Lund. Istället blev det ett levande jordbruksmuseum med 

en orörd natur- och kulturmiljö som är öppen för allmänheten. 

Besök Östarp 

Öppettider: 

1/5-15/6 lördag och söndag 11-17 

15/6-15/8 tisdag till söndag 11-17 

16/8-31/8 lördag och söndag 11-17 

Även 1 maj, Kristi Himmelfärdsdag, 

Nationaldagen, midsommarafton och 

midsommardagen kl 11-17. 

Alla dagar som Gamlegård har öppet 

är det visning klockan 14. Barnen är 

välkomna att pyssla på innergården, 

prova pig- och drängkläder och leka 

med tidstypiska leksaker. 

Fri entré. 

Privata visningar av Gamlegård bokas 

på bokning@kulturen.com eller 046- 

35 04 32. 

Läs mer om Kulturens Östarp på: 

www.kulturen.com 

Romersk. Vattenkvarnen byggdes 1705 men har flyttats några hundra meter sedan 

dess. När Kulturens Östarp gjordes i ordning 1924 fick den sitt nuvarande läge. Det var 

hemmansägaren Alexander Scharp som introducerade den här typen av hjulkvarn i byn, 

som är en konstruktion som hittas redan på romartiden. Den är större än de så kallade 

skvaltorna och den användes framförallt för att mala råg. 

Matkultur. Östarps Gästgivaregård byggdes till invigningen av Kulturens Östarp 1924. 

Originalet brann 1952, men byggdes upp igen. 1960 tillkom den vinkelbyggda längan 

mellan det gamla gästgiveriet och parkeringsplatsen. Östarps gästis drivs av familjen 

Vollmer sedan 1946. Deras öppettider finns på www.ostarpsgastis.se eller per telefon: 

046-802 29. 


13

Må bäst hela livet är 

titeln på Marie Ljungs 

nya bok. Det är också 

budskapet hon vill 

förmedla till alla som 

varje vecka deltar i 

någon av verksamheterna 

som företaget 

Creativ hälsa på Fridhill 

erbjuder. 

Text: Emma Cronqvist, 

praktikant 

Creativ hälsa 

Må bäst hela livet 

Den enda hästen som finns i familjen idag. När Marie växte upp fanns det 

hästar på Fridhill som ägdes av hennes morfar. 

– Boken är en dröm som blivit sann, berättar Marie Ljung. 

Under åren på Fridhill har hon skrivit mycket om hälsa, 

träning och kost. Alla anteckningar har blivit en bok vars 

syfte är att dela sitt budskap: 

– Mitt budskap till alla är att sänka kraven och sträva efter 

att må bäst, utifrån dina egna förutsättningar, berättar 

Marie. 

Marie Ljung grundade 

Creativ häl- 

- Om man är överviktig är 

risken stor att man enbart sa 1999 och startade 

verksamheten på 

börja banta och träna 

istället för att ta reda gården Fridhill i Sjöbo 

på vad som ligger bakom 2008. Efter att ha arbetat 

som polis, rese- 

övervikten. 

ledare, bartender och 

mycket annat satsar 

hon helt på det hon gillar mest: träning, kost och hälsa. 

Stress är vanligt bland barn, ungdomar och vuxna. Marie 

Ljung strävar efter att alla ska må bra hos henne och 

lära sig att koppla av. 

– Det är viktigt för mig att andra trivs och har det bra, 

säger hon. 

Harmonisk träning 

Inne på Fridhill är det en lugn och harmonisk miljö. Rum- 

men är enkla och trevliga som man kan känna sig bekväm 

i. 

- Många säger att det är som att träna i ett vardagsrum, 

skrattar Marie. Hur många känner sig bekväma i den stela 

miljön som finns på gymmen? Därför satsar jag på att ha 

det mer hemtrevligt så man kan slappna av, säger Marie. 

Alla medarbetare på Fridhill är utbildade av Marie. Träningspassen 

byggs upp av Marie och de andra ledarna. De 

har inte ett färdigt koncept utan man anpassar passen efter 

individen. På Fridhill kan man träna spinning, pilates, 

yoga, styrka, jogging och en massa annat. Och när man 

tränar gör man det gärna barfota. Utan sko måste foten 

arbeta för att balansera kroppen. 

Creativ hälsa 

Företagare: Marie Ljung 

Inriktning: friskvård, kost, träning, 

coaching, stresshantering 

Hemsida: www.marieljung.se 

Kontakt: 0416-103 31, 070-578 02 24 

14 SJÖBOMAGASINET

På Fridhill finns även träningspass bara för män. Där får 

de prova på de olika aktiviteterna som Fridhill erbjuder. 

- Det är oftast män som varit idrottare innan, kanske 

spelat fotboll eller något annat och gärna vill komma i 

form igen, berättar Marie. 

Sänk kraven 

Det är många som ställer alldeles för höga krav på sig själva. 

- Om man är överviktig är risken stor att man enbart börjar 

att banta och träna istället för att ta reda på vad som 

ligger bakom övervikten. Den nya mathållningen och träningen 

håller i några veckor men sedan är man tillbaka på 

samma bana igen. Kanske är man extremt stressad? Ibland 

behöver man fundera över orsakerna, säger Marie. 

Att prata om orsaker och om sitt mål är bra, därför erbjuder 

Marie Ljung coaching. 

Inre och yttre mål 

–Coaching hos mig är en samtalsform som ska motivera 

till en sund livsstil. Det kan handla om stresshantering, 

matvanor – vad som helst som kan öka din hälsa, säger 

Marie. 

För många kommer tyvärr de yttre målen först och de 

inre sedan. Utseendet är viktigare än att kroppen kan hantera 

stressen vi utsätts för. Med coaching får man hjälp att 

sortera kraven. 

På sommaren läggs de flesta passen utomhus. Det ger en 

skön och lugn känsla och samtidigt får man ta del av doften 

och värmen i naturen. På träningspassen utomhus används 

naturen som redskap, till exempel binder man rep i 

grenarna för att kunna göra olika slags övningar. 

- Vi behöver inte använda oss av stora och dyra maskiner, 

istället tar vi hjälp av det naturen ger, berättar Marie. 

Västergatan 

byggs om i höst 

-Planerad byggstart är i september, säger Christel Wohlin, 

enhetschef för trafik- och beställarenheten. Gatan enkelriktas 

och utformas som ett gångfartsområde. Parkeringar 

anläggs på södra sidan av gatan. 

Stor hänsyn har tagits för att göra gatan tillgänglighetsanpassad 

så att alla har samma förutsättningar för att vistas 

där. 

Bänkar, belysning och papperskorgar anläggs i området 

av smågatsten mellan gatan och husen där också träd 

(såsom lind, prydnadskörsbär och magnolia) planteras. 

Under arbetets gång stängs gatan av i etapper. 

Belöning 

Arbetet beräknas vara klart i december. 

En fantastisk belöning för Marie är när det kommer fram 

kunder och berättar att de slutat med någon medicin, har 

mindre smärta i kroppen eller sover bättre på nätterna. 

Det är så man ser att Marie och de andra instruktörer på Gångfartsområde 

Creativ hälsa gör skillnad i människors liv. 

- Jag tycker det är häftigt! säger Marie. På gångfartsområde gäller följande regler: 

fordon samsas med gående på de gåendes 

villkor. Hastigheten ska motsvara gångfart, 

parkering får ske endast på anvisade platser 

och fordon har väjningsplikt mot gående. 


15

Hallsbergs stenar: 

Andligt testamente 

Om guds vittnen tystnas så skall mina stenar ropa. Så står det på en av 

Hallsbergs stenar. 

Text: Emma Cronqvist, praktikant 

Nära Lövestad ligger Hallsberg med sitt hembygdsmuseum. 

Hallsbergs gård har renoverats av hembygdsföreningen 

och är idag ett av landets största lantbruksmuséer med 

lantbruksmaskiner, hästvagnar, möbler, kläder och mycket 

annat. 

Heingegården flyttades ut från Heinge by år 1825 och 

ligger idag i Hallsberg. Sedan skiftet har fyra generationer 

av släkten Nilsson levt på gården. Under flera år fick Nils 

Nilsson som var lantbrukare och kvarnägare arbeta med 

att bryta sten på åkrarna. Man tror att Nils, som var djupt 

religiös, samlade på märkliga stenar ganska tidigt i sitt liv. 

När Nils äldste son tagit över lantbruket slog han sig 

ner vid något som kallas vattenmöllan bredvid gården. Där 

byggde Nils en undantagsbyggnad åt sig själv som heter 

Möllehuset 1873. Möllehuset målades gult och är så än 

idag. 

högg även ut texter om hans egna tankar och hans släkts 

historia. Från början ska stenarna varit målade precis som 

medeltidens kyrkoskulpturer. Han högg ut alla figurer och 

bokstäver med endast en kvarnstenshacka. Vissa stenar har 

Nils låtit vara eftersom de redan hade märkliga och spännande 

former. Namnet Hallsberg betyder att marken var 

stenbunden så sten fanns det gott om. 

Muséet i Hallsberg består av en gård, Möllehuset och 

Hallsbergs stenar. I muséet finns möbler, husgeråd, textilier 

och dräkter. Inredningen som finns i huset kommer 

ifrån släkten Nilsson. I logen och stallet finns lantbruksmaskiner, 

hästvagnar, redskap och autentiska snickerimaskiner 

från 1920-talet. Uppe på loftet finns hantverket 

med träskomakare, sadelmakare, skomakare, redskap för 

vävning och linberedning och mycket annat. Dessutom 

finns en skolmiljö och handelsbodsinredning. 

Framför Möllehuset ligger trädgården där Hallsbergs 

stenar är. Där har Nils Nilsson gjort tretton olika stenar 

med bibliska texter, uthuggna reliefer och huvuden. Han 

Dorothea Nilsson var gårdens sista ägare. Hon donerade 

gården till Färs Härads hembygdsförening i början av 

1920-talet. I ett av rummen finns Dorotheas fotografier, 

16 SJÖBOMAGASINET

Upplev 

Hallsbergs hembygds museum 

har öppet söndagar 13.00- 

16.00 mellan 17 juni - 28 augusti. 

Det går bra att boka visning på 

telefon: 0417-420 51. 

För mer information gå in på 

www.farsharadshembygdsforening.com 

hennes kläder och lite dagboksanteckningar 

från gården bevarade. I dagboksanteckningarna 

kan man läsa om 

olika händelser, huskattens upptåg, 

festmåltider och andra måltider vid 

skördetröskningen på gården. Även andra 

rum har öppnats med beskrivningar 

om gamla ceremonier de hade på 

gården, så som bröllop, konfirmation, 

begravning, dop, festkläder, olika redskap 

och lite fotografier. 

Vid gården finns massor av vackra 

ting. Där finns en kvarndamm samt 

delar av en vattenkvarn. De två stenarna 

som ligger närmast Möllehuset 

är släktstenarna ”Stamtavla” som är 

från 1697 samt ”Familjetavla och dess 

enskilda minnen” som bland annat 

beskriver enskiftet år 1825 i Heinge by. 

Norr om kvarnrännan finns alla andra 

stenarna där Nils har lämnat ett andligt 

testamente. 

Bilderna är tagna vid Möllehuset av Sophia Callmer. Ovan en av 

stenarna med detaljerat uthackade texter och bilder. 

Vid Möllehusets kvarnbäck sattes 

de uthuggna stenarna ned med Edens 

lustgård som förebild. Nils Nilsson 

ville efterlikna paradiset så då blev 

kvarnbäcken Jordanfloden. Bredvid 

sådde och planterade Nils en massa 

örter och olika slags blommor, bland 

annat Moses brinnande buske, Flickan 

i båten, Hjärtansfröjd, Kristi blodsdroppar 

och Akeleja. Därefter kom det 

även vildväxande törnrosor med ljusrosa 

blommor som ska påminna om 

Kristi Törnekrona. 


17

Information & 

nyheter 

Kulturrådet ger pengar till 

Skapande skola 

Sjöbo kommun har beviljats 200 000 kr till kulturell verksamhet 

i grundskolan. 

–Det är mycket positivt. Vi vill arbeta aktivt för att ytterligare 

förankra och integrera kulturen i skolan. Det ska 

vara en naturlig del i lärandet, säger Annika Kharraziha, 

verksamhetschef för barn- och ungdomskultur inom 

familjeförvaltningen. 

De 200 000 kronor som Sjöbo kommun får via Kulturrådet 

ska medverka till att kulturella och konstnärliga 

uttrycken långsiktigt integreras i årskurs 1-9 i grundskolan 

med utgångspunkt i skolans kulturuppdrag enligt gällande 

läroplan, och öka den professionella kulturverksamheten 

för och med eleverna. 

–Familjeförvaltningen har ansökt om medel för att 

genomföra ett projekt under läsåret 2012/13 med fokus på 

teater för elever i skolår 3-5 och skolår 7-8. 

Kulturrådet fördelar i år 156 144 400 kronor till kulturinsatser 

i skolans årskurs 1-9. Syftet är att långsiktigt 

integrera kulturen som en del av lärandet i skolan. 

Rekordresultat för Sjöbos 

skolor 

Sjöbos skolor gör ett rekordlyft år 2011. Andelen elever 

som har godkänt i alla ämnen efter avslutad grundskola 

uppgår i Sjöbo till 80,9 %. Det är högre än riksgenomsnittet 

77,3%. 

Antalet elever som var behöriga till gymnasiet motsvarar ca 

90%. I SKLs rapport Öppna jämförelser angående grundskola 

redovisas att Sjöbo kommun hamnar på plats 88 av 

alla 290 kommuner i Sverige. 

Familjenämndens ordförande, Magnus Karlsson, menar 

att det är personalen inom skolan som med sitt fina 

arbetssätt lyckats nå det goda resultatet. 

–Den målmedvetna satsningen på pedagogiken och alla 

elevers rätt till delaktighet och möjlighet till utveckling 

och lärande har äntligen gett utslag, säger Magnus Karlsson, 

som vill rikta ett stort tack till all personal i Sjöbos 

skolor. 

–Lärarna har gjort ett fantastiskt jobb! Det är genomgående 

goda resultat och ett kvitto på att vi är på rätt väg, 

säger familjeförvaltningens chef Eva Liljekvist-Borg, som 

är stolt och glad över resultatet. 

Fler siffror: 

Andel elever som nått minst G i åk 9 i Sjöbo: 

Matematik 90,9 Rank 20 Länsmedel = 81,9 Riket medel= 

80,7 

Engelska 98,9 Rank 29 Länsmedel = 96,1 Riket medel = 

96,7 

Svenska 97,2 Rank 155 Länsmedel = 97,2 Riket medel = 

97,3 

Att nämna särskilt är det beräknande genomsnittliga 

betyget på ämnesprovet i matematik åk 9. Sjöbos elever 

har 11,1 poäng, vilket ligger över rikets medel på 10,4 eller 

länets medel på 10,6. Sjöbo hamnar på plats 47 av alla 

290 kommuner. 

Adresser på landsbygden 

Landsbygdsadresserna i kommunen har nu varit i bruk 

några år, men här kommer en repris på hur de är upplagda. 

Systemet som används bygger på att en del av våra vägar 

har fått namn. Namnsatta vägar börjar där vägen är närmast 

Sjöbo torg. Avståndet från vägens början till bostaden 

avgör vilket nummer bostaden har, till vänster udda och 

till höger jämna. 

Bor man på en sidoväg från en namnsatt väg får man ett 

nummer extra. 

Ex. (Landsvägen 73-12) 730 meter från Landsvägens 

början på vänster sida finns en väg, och på denna väg 120 

meter in på höger sida finns bostaden. 

Du kan se din adress på Sjöbo kommuns hemsida, under 

kartor, skånekartan. 

18 SJÖBOMAGASINET

Näringslivnytt 

170 landsbygdsföretagare 

samlades på Övedskloster för 

att delta i seminariet Landsbygden 

– livskraften i sydöstra 

Skåne och för att lyssna på 

landsbygdsminister Eskil Erlandsson, 

ledande personer 

inom LRF och lokala näringsidkare. 

–Jätteroligt med en sådan här stor uppslutning, säger 

Sjöbo kommuns näringslivsutvecklare Lena Ytterberg, som 

var mer än nöjd med deltagandet. 

Eskil Erlandsson, Helena Jonsson, Kristina Yngwe, Christer Mårtensson och 

Stefan Lundgren står på scen på Öveskloster. 

Ministerbesök på Övedskloster 

cerar mat till högsta kvalité, menar han. Målet är att skapa 

20 000 nya jobb inom grön näring till år 2020. 

–Det är ett fullt uppnåbart mål, säger Eskil Erlandsson. 

Framtidstro 

–Jag tror på det svenska lantbruket med tillväxt och framtidstro, 

sa Eskil Erlandsson (C) ackompanjerad av Övedsklosters 

kor som råmade i bakgrunden. 

Eskil Erlandsson berättade om sitt arbete på hemmaplan 

och i EU där han verkar bland annat för att förenkla, 

skapa lika konkurrenskraft för alla, bevara en levande 

landsbygd – allt med miljönytta. 

–Vi blir inte bättre på att värna miljön genom att krångla 

till det. 

Det nya matlandet 

Eskil Erlandsson har gett sig ut på en bonderesa i matlandet 

Sverige där bonden är kung. I Sverige finns potentialen, 

innovationerna och konkurrenskraften. Sverige produ- 

Att Sjöbo är en del av ett matland råder ingen tvekan 

om. På dagens meny stod det närproducerad mat från 

Tolånga 17 och Eriksgården. Kaffet stod sjöbobaserade, 

världskända Fogarolli för. 

Deltog under dagen gjorde även LRFs ordförande Helena 

Jonsson, LRF ungdoms ordförande Kristina Yngwe, 

LRF Skånes Christer Mårtensson och sjöboföretagarna 

Hans Ramel, Övedskloster, Thomas Persson, Tolånga 17, 

Anna-Karin Nilsson, Eriksgården och Ragnar Bengtsson, 

Henriksdal. 

Arrangör var Sjöbo kommun i samarbete med LRF 

Skåne, Färs och Frosta Sparbank, Länsförsäkrningar, LRF 

konsult. 

Till vänster: Sjöbo 

kommuns Lena 

Ytterberg tillsammans 

med Eskil 

Erlandsson, landsbygdsminister. 

Till höger: 170 

personer minglade 

på Övedskloster. 


19

Näringslivsnytt 

Årets Företagsfest fredag 31 

augusti 

Notera datumet redan nu! 

Planeringen inför en av årets stora händelser är i full gång. 

Information och inbjudan kommer under juni/juli månad. 

Upplägget är annorlunda i år. Vi genomför studiebesök 

hos två av årets pristagare klockan 16:00-18:30. Därefter 

mat, prisutdelning och underhållning på Sövde Amfiteater 

kl. 19:00. 

Företagarfrukost om lagar och 

regler 

16 augusti sker höstens första företagarfrukost kl. 07:30- 

09:30. 

Program: Tillämpning av lagar och regler. Finns det 

motsättningar om vad som är kundservice? 

Kommande företagarfrukostar under hösten är 16 oktober 

och 6 december. Notera dessa datum! 

Företagarfrukost om tillväxt i 

besöksnäringen 

Driver du verksamhet inom besöksnäringen? Välkommen 

till frukostmöte den 30 september. Frukosten inleds med 

mingel i kommunhusets cafeteria. 

Program: 

07:30 Mingel och kaffe i cafeterian 

08.00 Hur kan kommunen och Tourism in Skåne skapa 

tillväxt för besöksnäringsverksamheten? Olle Lidgren, 

projektledare på Tourism in Skåne, regionens officiella 

marknadsbolag, och Magdalena Unosson enhetschef kultur, 

turism och fritid, Sjöbo kommun. 

09:00 På gång, Renée Jönsson, Sjöbo turistbyrå 

09:30 Avslutning 

Broschyr - Flytta till Sjöbo 

Sjöbo kommuns medarbetare har producerat en ny broschyr 

som heter Flytta till Sjöbo. Med hjälp av den ska fler 

männikor upptäcka fördelarna med att bo och leva i Sjöbo 

kommun. 

Broschyr ska finnas tillgänglig hos fastighetsmäklare, 

turistbyråer, hos företagare i kommunen m fl. Broschyren 

ska så småningom översättas till engelska. 

Forskningsanläggningarna 

MAX IV & ESS 

Anläggningarna MAX IV & ESS i Lund riktar världens 

ögon mot Öresundsregionen. Här kommer avancerad materialforskning 

att äga rum. Anläggningarna står klara år 

2015 resp. år 2019 och kommer att påverka hela regionen 

och såklart även Sjöbo. 

Vilka specifika effekter etableringarna får på regionen 

har diskuterats och undersökts i ett projekt som heter 

TITA: tillväxt, innovation, tillgänglighet och attraktion. 

Projektet går in i sin slutfas under hösten 2012 och slutkonferensen 

äger rum 10 december 2012. 

För Sjöbo så kan de indirekta effekterna bli de verkligt 

intressanta dvs. den grupp människor som kommer till regionen 

utan att ha en direkt anknytning till MAXIV/ESS. 

Det kan vara lärare, kongressdeltagare, turister, sjuksköterskor, 

gästforskare m fl. Hur ska vi attrahera dessa? 

Företagsbesök 

Stefan Lundgren, Roger Larsson och Lena Ytterberg 

fortsätter under hösten 2012 besöka så många företag 

i kommunen som det någonsin går. Med på de flesta 

företagsbesök är Arbetsförmedlingen. 

Näringslivskontoret passar på att önska en solig och härlig 

sommar! 

Lena Ytterberg, näringslivsutvecklare 

lena.ytterberg@sjobo.se 0416-273 14 

Kandidatförslag? 

Företagarna (FR) i Sjöbo utser Årets Företagare och Årets Anställd på Företagarfesten 

fredagen den 31 augusti 2012. 

Välkommen att lämna förslag på kandidater senast den 30 juni till 

Björn Persson 070-637 37 53 eller Per-Åke Nilsson 070-511 76 50. 

20 SJÖBOMAGASINET

Sjöbo är en ort som 

vuxit kring en regional 

mötesplats. Det är det 

mänskliga mötet som 

format tillväxten av den 

Sjöbo tätort vi idag känner 

och lever i. 

Hållbar utveckling för Spårområdet 

Det har varit olika starka drivkrafter som lyckats utveckla 

näringen på orten, t.ex. hantverk, jordbruk. Efterhand 

som regionen formerat sig har korset i Sjöbo, det vill säga 

Gamla Torg med Gästis blivit allt mer bekant för allt fler, 

platsen där mötet längs resan uppstått och idéerna börjat 

växa. 

områden, etc. Redan idag har vi eventytor, två till tre dagar 

årligen då området öster om Gästis förvandlas under Sjöbo 

marknad, liknande events förekommer tre, fyra gånger om 

året. Tänk om liknande liv och rörelse kunde uppstå mer 

spontant och berika orten oftare, levande mötesytor, aktivitetsytor. 

När järnvägen gjorde entré och Malenas exportindustri 

frodades fortsatte Sjöbo tätort att växa. Under slutet 

av 1920-talet och 1930-talet var det möjlig att resa genom 

regionen med tåg. Restiden var lång, avgång från Simrishamn 

klockan 0700 på morgonkvisten och stopp i centrala 

Sjöbo omkring klockan 1200. Efter ett par timmar 

fortsatte tåget tuffa vidare mot Malmö där det ankom först 

vid klockan 21.30 på kvällen. Den långa restiden innehöll 

många stopp längs sträckan där mötespunkter (där i första 

hand godshantering utfördes) uppstod. 

Detta är ett svar på vad Sjöbo är, har varit och kan komma 

att bli igen! En tydlig mittpunkt i regionen som erbjuder 

den där längre vistelsen i tätorten, såväl för arbetspendlare 

från exempelvis det kommande ESS och MAX 

IV i Lund, som för turister som vill resa ut i världen via 

Malmös citytunnel till Kastrup och vidare. Regionen är 

idag inte endast Skåne utan Öresundsregionen! Köpenhamn 

är nästa stora stad om än Malmö växer fort! En resa 

som på 1930-talet tog cirka 14 timmar från Simrishamn 

till Malmö kan framöver möjliggöra en resa till exempelvis 

Hong Kong under samma tidsspann! Sjöbo, jordbrukssamhället, 

hantverkarsamhället är en allt tydligare spelare i 

Öresundsregionens internationella rum. 

Förstudien för Simrishamnsbanan är nu avslutad och 

alla yttranden har kommit in och den pekar ut en central 

stationsplacering för den framtida Simrishamnsbanan. 

Detta är karaktärsskapande och bidrar till rörelser och 

människor i centrum. Spårområdet kan visa att Sjöbo är 

en modern landsbygd, en del i regionen, har opåverkade 

För att bättre kunna följa era idéer och få en utökad 

diskussion med er anordnar jag en utställning av projekt 

Spårområdet som kommer att inledas i slutet av första 

veckan i oktober med en vernissage på Sjöbo bibliotek vid 

Gamla Torg. 

Skolorna i kommunen bidrar som en högst aktiv spelare i 

visionsarbetet, några idéer från Sandbäcksskolans elevråd 

på önskade roliga aktiviteter; baskethall, sporthall, 

bowlinghall, skatehall, dansstudio, musikstudio, Espresso 

house, shoppingcentrum. 

Ledorden att fortsätta visionsarbetet av Spårområdet 

presenteras av ambitionen att återta rollen som stationsort. 

Det är hållbarhet ur ekologisk, ekonomisk och social synvinkel 

som prioriteras genom anläggandet av en framtida 

järnvägsstation! Kör buss och tänk tåg, det är strategin 

fram till dess, vi skapar ”en struktur av tänder som tar ett 

bett” i centrum. 

I nästa nummer av Sjöbomagasinet blir det fokus på 

utställningen och utformningen av det framtida Spårområdet. 

Ha en riktigt härlig sommar. 

Jesper Bergnordh, planarkitekt, arkitekt MSA 

jesper.bergnordh@sjobo.se 

Bidra med idéer och synpunkter på vad ni skulle vilja göra 

i Sjöbo tätort i framtiden, 

www.facebook.com/projekt.sparomradet 


21

Sjöbo Konsthalls 

sommarutställning 

är en färgoch 

formupplevelse 

signerad 

Bodil Vinke 

och Monia Weidling. 

Luftburen, lustburen 

Bodil och Monica har båda stark anknytning till Ingelstorp 

på Österlen. Där är Bodil född och uppvuxen, medan 

Monica kom dit som sommarboende för drygt tjugo år 

sedan. Textilkonst är en gemensam nämnare för dem, 

men uttrycksformerna är olika. Och under senare år har 

Monica mer och mer börjat använda andra material. Den 

här utställningen är deras första gemensamma utställning. 

- Uppväxten på en gård på Österlen gav det öppna landskapets 

frihet och naturupplevelser, säger Bodil Vinke. 

Mitt första möte med färg och form var i min utbildning 

till dekoratör. Efter tio år i denna bransch fortsatte jag 

mitt yrke som förskollärare och de första textila bilderna 

skapades. 

En två-årig utbildning på Sundsgårdens konstlinje i 

Helsingborg, med ytterligare textil påbyggnad, blev början 

till det bildspråk som Bodil arbetar med i dag. 

Det är från början 

vita tyger som färgas in. 

Därefter fortsätter Bodil 

med olika trycktekniker, 

skär, klipper och syr 

sömmar på maskin. 

- Jag varierar mitt uttryck 

både abstrakt och 

figurativt, oftast med ett 

budskap om frihet och 

kärlek. Symboler och 

texter förekommer ofta 

i mina motiv. 

Ett lekfullt penseldrag, en tankfull nyans, en lustfylld 

linje – så skulle Monica Weidlings arbeten kunna sammanfattas. 

Monica har en bakgrund inom juridik, mode 

och media, men är i dag konstnär mer eller mindre på 

heltid. Till vuxen ålder bodde hon i Sverige, men har även 

levt i Västafrika och Österrike. Sedan sjutton år är hon 

bofast bland vinfälten mellan Lausanne och Geneve, men 

vistas sommartid i österlenska Ingelstorp. 

- Tidigare arbetade jag mestadels i textil, i rejält tredimensionella 

bilder och objekt, men numera är det en 

blandning av akryl, textil, metall, trä och olika fiberblandningar 

som blir bilder och objekt, förklarar Monica. Mitt 

favoritmotiv genom åren har varit damer, kvinnor, madamer, 

mamseller – aldrig tanter. Kanske berättar jag små 

historier – med luft, balans och lust… 

Utställningen Luftburen… lustburen pågår under tiden 

16 juni – 10 augusti. 

Hösten på Konsthallen 

18/8 - 14/9 Max Tivoli - fotoutställning av Per-Olof 

Stoltz 

22/9 - 19/10 Chung Fanky Chak och Wen Hsien Wu i 

samarbete med Husby Konsthall, Sumei Multidisciplinary 

Art Center i New Jersey och Amerikanska ambassaden. 

27/10 - 23/11 Patrik Gyllander 

2/12 - 4/1 Konstföreningens julutställning 

22 SJÖBOMAGASINET

INFORMATION 

OCH 

ÖPPETTIDER 

Besök biblioteken 

Huvudbiblioteket i Sjöbo 

Gamla torget 10, 0416-271 60 

biblioteket@sjobo.se 

http://bibliotek.sjobo.se 

april-september: 

måndag, tisdag 10-18, onsdag 12-18, torsdag 10-18, 

fredag 10-17, lördag 10-14 

Blentarp 

Storkskolan, Simontorpsv 2, 0416-133 73 

blentarp.biblioteket@sjobo.se 

måndag 13-16, tisdag 14-19, torsdag 14-19 

Sommarstängt 2 juli–12 augusti 

Färsinga lärcentrums bibliotek 

Ågatan 3, Sjöbo, 0734-30 90 76 

farsinga.biblioteket@sjobo.se 

Främst service till studerande 

Måndag 10-12.30, 13.30-14.30, tisdag 10-12.30, 13.30- 

14.30, onsdag 13-16, torsdag 10-12.30, 13.30-14.30 

Sommarstängt 18 juni-19 augusti 

Lövestad bibliotek 

Lövestad skola, 0417-210 85 

lovestad.biblioteket@sjobo.se 

måndag 15-19, tisdag 9-14, torsdag 10-14 


Vollsjö bibliotek 

Vollsjö skola, Trädgårdsg 3, 0416-57 79 64 

vollsjo.biblioteket@sjobo.se 

tisdag 9-11, 12-14, onsdag 14-18, torsdag 9-11, 13-16 


Biblioteket på nätet: http://bibliotek.sjobo.se 

Glas och smide på Elfstrands 

Årets utställning på Elfstrands visar 

konsthantverk i glas och smide. 

Eva Bjurman och Emma Nilsdotter Forsman arbetar båda 

med material som formas i hetta. Eva Bjurman återvinner 

glas och förvandlar engångsburkar och -flaskor till nya 

bruksföremål. Emma Nilsdotter Forsman bearbetar järn 

till prydnads- och bruksföremål. 

11-15, fram till och med den 16 augusti. Muséets permanenta 

utställning av Elfstrands keramik har utökats med 

några nya föremål, skänkta av Gunni Larsson. Hantverksdagar 

arrangeras den 7 och 18 juli och den 11 augusti, 

med Ingalill och Nils-Thore Nilsson som driver Pilgårdens 

Hantverk med pilflätning, angora, bast och borstbindning. 

Allsång med Blandfärs blir det den 9 augusti. 

Eva har sin glashytta mellan Sjöbo och Sövde och Emma 

sin smedja i Fränninge. 

Elfstrands öppnar för sommaren med vernissage den 30 

juni och har därefter öppet onsdagar 14-17 och lördagar 

Emma Nilsdotter 

Forsman (höger) 

arbetar järn till 

prydnads- och 

bruksföremål. Eva 

Bjurman (vänster) 

återvinner tomglas 

till bruksföremål. 


23

iIiNFORMATION 

OCH 

ÖPPETTIDER 

Felanmälan och journummer 

Sociala jouren 

Vid akuta ärenden efter kontorstid når du sociala 

jouren fredag kl 17.00 till lördag kl 02.00. 

Lördag kl 17.00 till söndag kl 02.00 073- 

3336251. 

Sjöbo kommuns växel nås vardagar, 

dagtid på 0416-270 00. Under vecka 

26-31 är det lunchstängt kl 12.00-12.45 

både i växeln och i kommunhusets reception. 

Övriga helgdagar och kvällar nås sociala jouren 

via polisen i Ystad 11414. 

Vatten och avlopp 

Felanmälan 040-676 94 58 

El 

Vid strömavbrott 040-67 69 242 

Upplev Sjöbo! 

Nu listar vi alla evenemang på hemsidan och 

Facebook. 

Föreningar kan kontakta turistbyrån, 0416- 

27202 alt tinfo@sjobo.se för att finnas med. 

Se alla evenemang på www.sjobo.se och på 

www.facebook.com/upplevsjobo 

Sjöbomagasinet #2 2012 

Sjöbo kommun 

Telefon 0416-270 00 

kanslihuset@sjobo.se 

www.sjobo.se 

Sjöbo kommun 

275 80 SJÖBO 

Besöksadress: Gamla Torget 10 

Ansvarig utgivare 

Roger Larsson 

Redaktör 

Marie Nordgren 

Alla bilder tillhör Sjöbo 

kommu n om inget annat anges. 

Medverkande i detta nummer 

Marie Nordgren 

Emma Cronqvist 

Ylva Wallström 

Åsa Löfgren 

Charlotta Fröier 

M fl. 

Omslagsbild 

Per Lindskog 

Tryck 

Vollsjö Tryck

Bevarade miljöer viktiga för framtiden Rätt fart i staden MAKT

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?