SKROT BLIR KONST

KRIMINALVÅRDENS PERSONALTIDNING. SEPTEMBER 2015 4 

Cecilia Jansson svetsar med intagna på Kumla 

SKROT BLIR KONST 

Frivård 

Gör ert väntrum 

till visionsrum 

Tema studier 

Från analfabet till 

anstaltens plugghäst 

Arkeologi 

Okända gravar intill 

fängelset i Norrköping

OMKRIM INGÅNG 

Familjepedagogen Anna Ekberg och barnombudet Maria Nilsson på anstalten 

Sagsjön anser det viktigt att intagna mammor får möjlighet att delta i arbete, 

utbildning och behandling under anstaltsvistelsen. 46 

2 OMKRIM 4/2015

OMKRIM 

4/2015 

441 428 

TRYCKSAK 

Omkrim är Kriminalvårdens 

personaltidning som skriver om 

stort och smått som är viktigt, 

roligt eller på annat sätt berör 

medarbetarna. Även andra intresserade 

ska kunna läsa om vardagen i 

Kriminalvården samt om forskning 

och utveckling på området. 

Redaktörer: 

Katarina Luksepp 011-496 37 90 

katarina.luksepp@kriminalvarden.se 

Elisabet Jönsson 011-496 33 35 

elisabet.jonsson@kriminalvarden.se 

E-post: omkrim@kriminalvarden.se 

Adress: Omkrim, 601 80 Norrköping 

Ansvarig utgivare: Pelle Ekman 

Formgivning: John Bark Design 

Tryckeri: Edita 

Upplaga: 18 000 

Nästa manusstopp: 1 oktober 

Prenumerationsservice: 

Sanna Lagrén 011-496 37 66 

sanna.lagren@kriminalvarden.se 

Postadress: 

Omkrim, Kriminalvården, 601 80 

Norrköping 

Prenumeration: 

Alla anställda och lekmannaövervakare får 

tidningen hemskickad. Vill du som anställd 

INTE ha tidningen kontaktar du prenumerationsservice. 

Lekmannaövervakare gör 

eventuella adressändringar hos sin frivård. 

Även pensionärer och andra intresserade får 

tidningen utan kostnad. Men för er krävs att 

ni anmäler till prenumerationsservice att ni 

VILL ha tidningen. 

NYHETER 

7 Nytt om kriminalvård. 

TEMA STUDERA PÅ ANSTALT 

16 Från analfabet till anstaltens plugghäst. 

18 Gabriel först med gymnasiexamen. 

21 I huvudet på chefen för vuxenutbildning. 

22 Studier gav Johan kick att hjälpa andra. 

24 Marita stöder unga att studera i häkte. 

REPORTAGE 

28 Världens mest humana fängelse. 

34 Från väntrum till visionsrum. 

36 Kris i Halmstad har skäl att fira. 

VETENSKAP 

38 Psykisk störning upptäcks för sällan. 

40 Riskbedömning är en färskvara. 

RUNTIKRIM 

42 Landet runt. 

KULTIKRIM 

50 Växtverk svetsar samman. 

54 Abstrakt blev konkret på Hällby. 

ÖVRIGT I OMKRIM 

4 Bilden Drags Norrköping 6 Gd har ordet 13 Yrket Köksmästare 

26 Lärdomar om barn i häkte 27 Krönika Erik Rune 

48 Debatt Emerich Roth 56 Guldkorn 56 Sport och fritid 

58 Hedervärt 60 Utgång 

Omslagsbild: Henrik Witt 

Ser konsten 

på Hällby. 54 

Strålande befäl 

i Halmstad. 10 

Nya lärdomar 

rustar för nytt liv 

Katarina Luksepp, 

redaktör. 

Nu kommer en tid med höstfärger, 

kyliga morgnar och en cykelsadel 

som dryper av fukt. September 

betyder också skolstart och nya 

ambitioner. Fast innanför murarna 

finns inget traditionellt skolupprop 

– här pågår studier året runt. 

Bland de drygt 4 000 intagna 

på häkte och anstalt som fått sin 

dom fanns i slutet av augusti 1 165 

studerande. Att ta igen det man 

missat i grund- och gymnasieskolan 

måste vara det bästa sättet att 

utnyttja tiden i fängelse på. Vuxenutbildningen 

i Kriminalvården har 

kompetenta lärare och ett kursutbud 

som motsvarar ett fullt utbyggt 

komvux. Lägg sedan till yrkeskurser 

och arbetsmarknadsutbildningar för bristyrken. 

»Bland de drygt 4 000 intagna på häkte och 

anstalt som fått sin dom fanns i slutet av 

augusti 1 165 studerande.« 

Alltfler inser att studier kan vara vägen tillbaka till ett fungerande 

liv. En av dem är Gabriel som lyckades ta sig igenom en hel 

gymnasieutbildning under sin intagna tid. 

För egen del var det en maffig upplevelse att möta blicken hos 

den yrkesskickliga svetsaren på Kumla som tillverkat en skir fågel 

och en hembränningsapparat på svetskursen. Idag sitter fågeln 

i ett träd av plåt och blickar ut över Närkeslätten. Det ståtliga 

trädet är en konstinstallation på Kvarntorpshögen som fått 

konstvärldens blickar på sig. Det finns all anledning för kriminalvårdare 

som deltar i SM i terräng att höja blicken när de springer 

förbi – för trädet är häftigt! Svetsläraren Cecilia Jansson, som 

tillsammans med intagna har tillverkat trädet, medverkar i höst 

i Venedigbiennalen, vilket i konstvärlden är jämförbart med att bli 

uttagen till ett VM. 

En annan lärare som imponerar är Annica Skarphagen på 

anstalten Ystad. Tillsammans med kollegor stöttade hon intagna 

Azizi att göra resan från analfabet till anstaltens plugghäst. 

Längre fram i tidningen kan ni läsa om fängelset som är ett utbildningscenter. 

Det norska fängelset i Halden beskrivs som världens 

mest humana fängelse. Där är skolan och yrkesutbildningen 

fullt utbyggd, med verkstäder och kreativa lärare som jobbar med 

att förse intagna med betyg, examen och nya erfarenheter. 

Trevlig läsning! 

OMKRIM 4/2015 

3

BILDEN 

KATARINA LUKSEPP / TEXT 

FREDRIK SCHLYTER / FOTO 

OKÄNDA 

GRAVAR FUNNA 

PÅ DRAGS 

B 

egravningsplatsen är 

betydligt större än vad 

vi misstänkte, berättar 

arkeolog Magnus Stibéus. 

Han leder utgrävningen 

på fängelseområdet intill 

Motala ström i Norrköping 

innan platsen bebyggs med 

bostäder. 

− Vi har funnit ett 80-tal gravar 

och det finns fler. 

Han uppskattar att närmare 150 

personer kan finnas begravda intill 

muren i fängelseområdets nordvästra 

del. Arkeologerna har under 

sommaren grävt fram fem skelett 

som ska analyseras. 

Innan tidsdateringen är klar 

finns endast teorier om vad som 

hänt. Gravarna är troligtvis från 

1700-talet. Frågan är om det är 

kvinnor från spinnhuset som har 

begravts här. Eller är de nyfunna 

gravarna helt enkelt en gravplats 

för pestdrabbade? Pesten härjade i 

Norrköping omkring 1620 och 1710. 

Magnus Stibéus tror att det kan 

vara både pestdrabbade och spinnhuskvinnor. 

Han fann gravar som 

skiljde sig åt. Några var begravda 

tillsammans i en större grop, vilket 

stödjer teorin om pestgravar, men 

det finns också nyare gravar med 

individuellt begravda personer. 

Fyndet är spännande och ger ett 

unikt material att analysera. Förutom 

kön och ålder kan man få reda 

på vilka sjukdomar människorna 

haft och hur de mått. 

− Vi vet inte så mycket om de här 

människorna. Det är en socialgrupp 

som inte vanligtvis finns i 

skriftliga källor. Fynden kan kombineras 

och jämföras med dokumenterat 

material och därmed fylla 

igen kunskapsluckor. 

4 OMKRIM 4/2015

OMKRIM 4/2015 

5

NILS: 

Kombinationen känslor och udda situationer 

är ingen bra utgångspunkt för att diskutera 

rättsstatens långsiktiga utveckling. 

»Kriminalvården kan ta ett 

betydligt större ansvar när 

domstolen ska bestämma 

påföljden.« 

NILS ÖBERG 

ÄR GENERALDIREKTÖR 

på Kriminalvården. 

»Vi bör få ett större 

ansvar för val av påföljd« 

U 

nder stundom får vi ägna en 

hel del tid åt att förklara hur 

regelverken vi tillämpar ser 

ut och är tänkta att fungera. 

Det är på sätt och vis bra, 

eftersom det ger oss utrymme 

att beskriva vad vi gör i vår 

vardag. Men det visar också ett problem 

eftersom det nästan alltid speglar 

en okunskap kring påföljdssystemets 

grundläggande byggstenar och hela den 

komplicerade rättsliga miljö vi arbetar 

inom. 

Kriminalpolitiska diskussioner som 

uppstår i kölvattnet av ett enskilt ärende 

bör hanteras med stor försiktighet. Det 

går alltid att leta upp extrema exempel 

som inte passar in i systemet. Inte sällan 

väcker sådana fall dessutom starka 

känslor, kanske just därför att de är så 

sällsynta och avvikande. Kombinationen 

känslor och udda situationer är ingen bra 

utgångspunkt för att diskutera rättsstatens 

långsiktiga utveckling. 

Med det uppdrag vi har hamnar värden 

som rättssäkerhet och rättstrygghet 

snabbt i centrum. Våra klienter kan sällan 

med särskilt stor kraft hävda sin rätt 

och de måste kunna lita på att Kriminalvården 

i det avseendet utgör en trygghet 

för dem. Att det sedan finns en och annan 

individ som under sin verkställighet uppträder 

och agerar på ett sätt som vi helt 

tar avstånd från, ändrar inte detta. Också 

den personen har rätt att omfattas av en 

likabehandlingsprincip. På samma sätt 

och på samma villkor som den majoritet 

av intagna och klienter som kämpar så 

hårt för att få rätsida på sina liv och som 

tacksamt tar emot den hjälp som vi och 

andra myndigheter erbjuder under verkställigheten. 

Det saknas inte viktiga systemfrågor 

att ta tag i inom vårt verksamhetsområde. 

Det borde inte behövas några extra 

ordinära fall för att få igång en diskussion 

kring dem. Den rättspraxis som utvecklats 

över tid, som innebär att det döms 

ut många korta fängelsestraff istället för 

frivårdspåföljder, är en sådan fråga. 

Att en frivårdspåföljd i det enskilda 

fallet inte kopplas till brottets allvar är en 

annan viktig fråga som knappast bidrar 

till att öka frivårdssystemets trovärdighet 

i det allmänna rättsmedvetandet. En 

tredje fråga gäller övervakningsåret under 

villkorlig frigivning och vilka hänsyn 

som ska ligga till grund för de föreskrifter 

och restriktioner som meddelas av 

övervakningsnämnderna. Och varför 

företräder förresten inte Kriminalvården 

det allmänna om och när beslutade föreskrifter 

överklagas till domstol? 

Kriminalvårdens roll bör utvecklas. 

Vi kan ta ett betydligt större ansvar när 

domstolen ska bestämma påföljden. I 

strävan mot större rättstrygghet verkar 

vi nu aktivt för ett mer enhetligt beslutsfattande 

bland landets övervakningsnämnder. 

Vi gör det bland annat genom 

att ta fram en handbok om misskötsamhet 

i frivården och regelbundet anordna 

centrala och regionala möten med 

landets samtliga övervakningsnämnder 

för att få dessa och andra viktiga frågor 

genomlysta. 

Det finns ingen annan myndighet 

som tillbringar mer tid med dömda 

människor än Kriminalvården. Framför 

allt när det ska göras bedömningar av hur 

stor risken för återfall i brott är, har jag 

svårt att se någon annan företrädare för 

staten som bättre kan argumentera för 

de många olika intressen och hänsyn som 

gör sig gällande. 

En långsiktig utveckling av Kriminalvården, 

som innebär att vi tar på oss en 

större roll inom det straffrättsliga systemet, 

förutsätter att förtroendet för oss 

och vår specifika kompetens ökar. Därför 

måste detta också vara ett högt prioriterat 

mål för oss de närmaste åren. 

6 OMKRIM 4/2015

NYHETER 

HÄR FINNS 

PERSONAL- 

UTBILDNING: 

Stockholm Göteborg 

Malmö Norrköping 

Örebro 

HR 

Vilken 

utbildningen 

gick du senast? 

Gun Gustavsson, assistent, 

regionkontoret Väst 

– För två år 

sedan var jag 

i Norrköping 

i två 

dagar för 

en kurs om 

Raindance, 

ett nytt 

fakturahanteringssystem. Än så 

länge är det så lite vi köper via 

det här systemet, så jag har inte 

övat så mycket. Men det finns 

en manual. 

Mattias Johansson, säkerhetsexpert, 

huvudkontoret: 

– Jag gick en 

utbildning i 

början av juni 

för att bli 

krimnetredaktör. 

Nu 

kan jag hjälpa 

till att publicera 

och uppdatera säkerhetsavdelningens 

information på krimnet. 

Utbildningen var enkel 

men pedagogiskt upplagd med 

en bra blandning av teori och 

praktik. 

Peter Darolf, IT-administratör, 

anstalten Tidaholm 

- I våras 

gick jag en 

bilförarutbildning 

för att köra 

intagna i 

Kriminalvårdens 

bussar. 

Jättebra utbildning med 

instruktörer som visste vad de 

pratade om. Framöver skulle 

jag behöva gå operatörsutbildning 

för röntgen och metalldetektor. 

OMKRIM 4/2015 

Här invigs utbildningscentret i Malmö. 

Samordning 

av utbildning 

Innan Kriminalvårdens 

omorganisation i början av 

året låg ansvaret för personalutbildningarna 

regionalt. 

Nu genomförs personalens 

grund-, fort- och vidareutbildningar 

på fem olika 

personalutbildningscenter 

i landet, men styrs från 

utbildningsenheten på 

HR-avdelningen. 

– Vi har en myndighet 

med en ny organisation 

där vi ska ha en enhetlig 

verksamhet. Genom att 

samordna utbildningen får 

vi bättre synergieffekter, 

säger HR-direktör Johan 

Modin. 

Effekterna är bland annat 

kvalitetssäkring och likriktning 

över landet av kursinnehåll, 

effektivitet, större 

samlad kompetens bland de 

ungefär 40 personalutbildarna 

och att resurser och 

lokaler kan användas bättre 

än tidigare. 

Utbildningsenheten 

arbetar med att effektivisera 

administrationen. Allt 

ifrån information kring en 

viss utbildning, till anmälan, 

registrering och uppföljning 

av utbildningar ska bli 

enklare och tydligare. 

– Det kommer också att 

bli tydligare vilka utbildningar 

som är obligatoriska 

för olika yrkesgrupper, 

likaså när de ska utföras. På 

detta sätt når vi bättre våra 

mål, säger Martin Klaar, 

nationell utbildningschef. 

– Alla behöver utbildning. 

Men på olika sätt. Vi 

ser inga tendenser till att 

utbildningsverksamheten 

kommer minska de närmaste 

åren. Vi är nu inne i flera 

processer som kommer att 

generera mycket utbildning. 

För att nämna några så har 

vi Ny vsp, KrimStics och 

chefsutbildningar. Under 

2016 ska även grundutbildningen 

utvärderas vilket 

kan medföra nya uppdrag, 

säger Martin Klaar. 

Det är viktigt för utbildningsenheten 

att utveckla 

bättre samarbete både inom 

och utanför myndigheten. 

– Vi är inte bara utförare 

av utbildning. Vi ska också 

ligga i framkant och uppfatta 

vilka utbildningsbehov som 

är aktuella och vilka som kan 

komma framöver, säger Martin 

Klaar. 

HR 

Vilken 

utbildningen 

gick du senast? 

Anna Kaihola, systemförvaltare, 

huvudkontoret. 

– Inför införandet 

av förvaltningsmetoden 

pm3 

gick jag 

under våren 

en utbildning 

inom projektet. 

Jätteintressant och givande! 

Diskussionerna blev bra eftersom 

de var med kollegor som 

har samma mål. 

Mona Hallkvist, frivårdsinspektör, 

frivården 

Örebro. 

– Det var 

i juni i 

Norrköping. 

Partnerkontakt 

till 

programmet 

IDAP. 

Hege Thorvaldsen, 

fengselbetjent, Halden i 

Norge. 

– Jag har gått 

BRIK. Det är 

en kartläggning 

av 

klienten inför 

frigivningen. 

Ahmed Artan, 

kriminalvårdare, 

NTE Stockholm. 

– En kort 

utbildning 

till säkerhetsvårdare 

för 

kanske fyra 

år sedan. Jag 

skulle gärna 

gå en instruktörsutbildning 

också. 

7

NYHETER 

BRÅ KARTLÄGGER KRITISERADE HÄKTEN 

Den kritiserade situationen i svenska häkten fokus läggs på förhållandena för häktade barn 

ska hamna under lupp. Brottsförebyggande och ungdomar. Brå ska även ge förslag på hur 

rådet (Brå) har fått i uppdrag av regeringen att häktesverksamheten kan utvecklas. Bakgrunden 

är att Sverige kritiserats för långa häkt- 

kartlägga vilka som sitter häktade, hur länge 

och varför, samt vilka restriktioner kontra isoleringsbrytande 

åtgärder som används. Särskilt av FN, Europarådet och 

ningstider och omfattande häktesrestriktioner, 

Barnombudsmannen. 

FRIVÅRD 

Gemensam plan 

mot brott i Laholm 

Kriminalvården skriver 

samarbetsavtal med 

kommuner och Polis i 

Halland. Arbetet har kommit 

allra längst i Laholm, där ett 

avtal undertecknades förra 

året. Innan samarbetet kom till 

stånd hade Laholm en för sin 

storlek omfattande brottslighet, 

många unga i riskzonen 

och stor social oro. 

Parterna tycker att de redan 

ser resultat av samarbetet. 

– Till exempel har kommunens 

kostnader för skadegörelse 

nästan halverats och 

bostadsinbrotten har minskat 

minst lika mycket, säger Björn 

Jingblad, socialchef i Laholms 

kommun. 

I den gemensamma handlingsplanen 

finns fem prioriterade 

punkter: brott och 

trygghet i offentlig miljö, 

skadegörelse, tillgreppsbrott, 

trafikbrott och särskilda 

insatser mot livsstilskriminella, 

unga dömda och dömda 

kvinnor. Fortfarande har de 

olika huvudmännen ansvar 

för sina respektive delar, men 

samarbetet har inneburit att de 

har en gemensam problembild 

och är överens om vad som 

behöver göras. 

Kommun och polis har 

samarbetat tidigare, men en 

viktig del i att det fungerar så 

mycket bättre nu är det tätare 

samarbetet. 

– Ett mer operativt synsätt 

kan innebära åtgärder på olika 

nivåer. Ett enkelt exempel: om 

vi inom Polisen åker ut till ett 

område där människor störs 

”Om en person har en planering hos socialtjänsten, en annan agenda i 

förhör hos polisen och en tredje vid Kriminalvårdens personutredning 

är chansen stor att myndigheterna spelas ut mot varandra. Jag vill sälja 

in hos klienten att vi myndigheter vill åt samma håll”, säger frivårdsinspektör 

Johan Andersson. Här syns även Micke Eliasson, Björn Jingblad 

och Kenth Ahlin. 

av förbjuden mopedtrafik och 

vi då ser trasiga grindar, kan vi 

direkt ta upp det med kommunen 

som fixar till det. 

Det ser närpolischef Micke 

Eliasson som en av de största 

fördelarna. Både han och socialchefen 

ser också Kriminalvårdens 

inträde i samarbetet 

som en förlösande pusselbit. 

– Tidigare släppte vi 

personerna när de hamnade 

inom kriminalvård och bara 

väntade tills de kom tillbaka 

igen. Nu kan vi fortsätta arbeta 

tillsammans även under 

anstaltstiden, säger Björn 

Jingblad. 

– Kriminalvården har ju 

uppdraget att arbeta återfallsförebyggande 

och särskilt med 

de här grupperna. Det kan vi 

inte klara om vi inte samverkar 

med andra aktörer, förklarar 

anstaltschef Kenth Ahlin. 

Han berättar att gruppen 

livsstilskriminella är mellan 

fem och tio procent av brottslingarna, 

men står för femtio 

procent av brottsligheten. 

Kriminalvården i Halland 

har en årlig samverkanskonferens 

för att minska återfall i 

brott. Förutom personal från 

kommunernas socialtjänster 

och Polisen, bjuder man även 

in andra myndigheter och 

organisationer som regionen, 

Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, 

Skatteverket och 

Kronofogden. I år är konferensen 

den 8 oktober. 

SÄKERHET 

Oväntade 

dofter på 

bilverkstan 

En av Kriminalvårdens 

narkotikahundar visade 

framtassarna rejält i 

mitten av juni. 

Tillsammans med sin hundförare 

befann sig hunden på en 

bilverkstad för att miljöträna. 

Meningen är att hunden ska få 

uppleva nya miljöer och inte 

bara vistas i anstaltsmiljöer. 

Besöket på bilverkstan, där 

det jobbades för fullt, resulterade 

i en rejäl överraskning. 

Hunden visade nämligen 

intresse för en av bilarna och 

fick upp en bekant doftbild. 

Lukten kom från en av bilarnas 

bagageutrymme. 

Polis var snabbt på plats 

och konstaterade att det fanns 

nästan ett och ett halvt kilo 

cannabis i bagageutrymmet. 

Man väntade sedan in bilens 

ägare som nu är misstänkt för 

narkotikabrott. 

Kriminalvårdens narkotikahund 

fokuserar på den uppskattade 

belöningsbollen. 

8 OMKRIM 4/2015

NYHETER 

HÖGRE ERSÄTTNING TILL DRABBADE BARN 

Brottsoffermyndigheten höjer den – Höjningen av ersättningen 

statliga ersättningen till barn som är ett kvitto på att samhället ser 

bevittnat att en förälder eller någon barnen och tar avstånd från det 

annan nära anhörig blivit mördad av fruktansvärda brott som de har 

en närstående person. Det högsta bevittnat, säger Annika Öster, 

ersättningsbeloppet för bevittnande generaldirektör vid Brottsoffermyndigheten. 

av mord blir 50 000 kronor. 

Annika Öster. 

HÄKTE & ANSTALT 

Justitieministern 

besökte halvvägshus 

Varje år får ett sjuttiotal 

långtidsdömda 

möjlighet att träna 

på livet utanför anstalt i ett 

så kallat halvvägshus. 

– Det här är precis det man 

många gånger saknar, länken 

mellan anstalt och livet på 

utsidan, sa justitieminister 

Morgan Johansson när han 

besökte verksamheten i 

Stockholm. 

Lina Säfström och delprojektledare 

Sofia Axell föreläser om tankarna 

bakom det nya intranätet. 

KOMMUNIKATION 

På gång: 

Nytt intranät 

Senaste nytt kring 

intranätsprojektet 

är utveckling av nya 

funktioner som ska möta verksamhetens 

behov, bland annat 

lösningar kring förbättrad 

sökfunktion och nya sätt att 

presentera regelverk. Parallellt 

med detta ser projektet 

över nuvarande krimnetsidor 

tillsammans med de informationsansvariga. 

– Det är viktigt att förstå att 

hela verksamheten behöver 

bidra för att innehållet ska vara 

relevant och erbjuda kärnfull 

kunskap till alla medarbetare, 

säger Lina Säfström från projektgruppen. 

Ett bättre arbetsverktyg med 

nya funktioner och vässat innehåll 

tror Lina kommer bidra till 

en förbättrad arbetsmiljö inom 

Kriminalvården. 

OMKRIM 4/2015 

Tanken med halvvägshus 

är att den som är dömd till 

ett längre fängelsestraff 

ska få träna på att bo och ta 

ansvar för sig själv i slutet av 

sin verkställighet. 

Det finns tre halvvägshus 

i landet; i Stockholm, 

Göteborg och Malmö. Det 

i Stockholm drivs av den 

ideella föreningen Skyddsvärnet, 

där Kriminalvården 

har avtal om fjorton platser. 

Morgan Johansson tyckte att 

verksamheten var intressant. 

− Övergången från anstalt 

till ett liv i frihet innebär stora 

risker för återfall i brott. 

Kriminalvårdens arbete med 

att utveckla utslussningen är 

därför en viktig fråga för mig 

och regeringen, sa han. 

Halvvägshuset i Stockholm 

finns i ett flervåningshus 

nära Södra station. De 

intagna har egna lägenheter 

med kök, men det finns 

gemensamt kök och vardagsrum. 

Kraven för att få 

komma till halvvägshuset är 

höga. 

− Redan innan ankomst 

ska den intagne ha ordnat 

”Idag är det gräddan av intagna som får möjlighet att komma hit. 

Vi skulle gärna se att fler fick chansen”, sade Skyddsvärnets direktor 

Nilla Helgesson vid justitieminister Morgan Johanssons besök i 

halvvägshuset i Stockholm. 

sysselsättning på minst halvtid. 

Det kan vara jobb, skola 

eller arbetsträning. Personen 

får inte ha något missbruk 

eller ha misskött sig i anstalt, 

berättade Nilla Helgesson, 

direktor på Skyddsvärnet. 

De flesta som beviljas halvvägshus 

har en strafftid på 

mellan två och tio år. 

− Det här är en helt annan 

sak än en öppen anstalt. Jag 

åker kommunalt till jobbet, 

precis som vem som helst, 

berättade en av de intagna. 

De intagna är dock oroliga 

för hur de ska lösa bostadsfrågan 

efter frigivning. 

− Att bo på härbärge eller 

hos kompisar funkar inte. Det 

är som en returbiljett tillbaka 

till kriminalitet, sa en av dem. 

Nilla Helgesson höll med. 

− Det är ett dilemma. Det 

har gått så bra för dem att socialtjänsten 

inte vill ge dem 

en träningslägenhet. 

När det gällde bristen på 

träningslägenheter konstaterade 

Morgan Johansson att 

det behövs ett ”smörjmedel” 

för att förbättra frigivningsprocessen. 

− Vi har lagt ett förslag om 

en utslussningspeng, som 

skulle kunna fungera som 

skolpengen. 

Halvvägshusets föreståndare, 

Anneli Norstedt, hoppas 

att fler anstalter ska få upp 

ögonen för halvvägshus. 

− Vi har bara haft ett fall av 

misskötsamhet på de hundratalet 

intagna som passerat 

sedan starten för två år sedan, 

konstaterade hon stolt. 

Text och foto: Susanne Eriksson 

9

NYHETER 

UTBYTE MED USA I HÖST 

I höst startar ett samarbete mellan Kriminalvården 

i Sverige och USA. En kriminalvårdsinspektör, 

en frivårdsinspektör och en 

kriminalvårdare åker under några veckor till 

USA för studera arbetssätt och utbyta erfarenheter 

kring kriminalvård i staten Rhode Island. 

Vilka som ska åka bestäms inom kort. 

– Det är otroligt glädjande att intresset för 

personalutbytet är så stort och det har kommit 

många intressanta ansökningar från våra medarbetare. 

Urvalsprocessen kommer inte att bli 

lätt, säger Catarina Stokken på HR-avdelningen. 


Pilot för att bli strålande vb 

Vakthavande befäl, vb, är den operativa 

ledaren på plats dygnet runt 

som beslutsfattare på häkte och 

anstalt. Trots att det vakthavande befälet 

har ledningsansvar för all annan personal 

i tjänst, har det saknats ledarskapsutbildning 

för gruppen. 

Nu har en pilotutbildning genomförts 

på anstalterna Skogome och Halmstad. 

HR-avdelningen ska bestämma om det blir 

en nationell fortsättning. 

– Vi har tidigare fått utbildning i praktiska 

moment och gällande lagstiftning. Men 

det har konstigt nog saknats kurser om hur 

man leder personal. 

Det berättar Niklas Björnsson, vb på 

anstalten Halmstad. 

– Under den här ofantligt givande 

utbildningen har vi pratat om allvarliga 

samtal, konflikthantering, att fatta beslut i 

pressande situationer, stress och coachande 

ledarskap, fortsätter han. 

Utbildningen har bestått av ett tredagars 

internat, utbytestjänstgöring mellan 

anstalterna och en undersökning där både 

chefer och kollegor fått svara på hur man 

är som ledare. 

Niklas Björnsson och hans kollega Charlotta 

Axelsson tyckte att undersökningen 

var väldigt givande. 

– Jag trodde själv att jag var öppen som 

person. Men det tyckte inte mina kollegor, 

säger Charlotta med ett snett leende. 

Som verkställande befäl ska man gilla att ha ansvar och att ha många bollar i luften. Charlotta 

Axelsson har tidigare varit sjökapten och hennes kollega Niklas Björnsson har ett förflutet i 

det militära. Nu kan de även leda kriminalvårdare. 

Niklas nickar och håller med. 

– Jag trodde att jag var bra på att dela 

med mig av information och erfarenhet, 

men det tyckte inte de andra. Jag är väldigt 

tacksam över att jag fick reda på det här, 

och har kunnat jobba med det under 

utbildningen. 

Under kursen diskuterade deltagarna 

hur en okej vb var och hur en strålande vb 

var. Med hjälp av kursledaren, kurskamraterna 

och undersökningen fick var och en 

göra en individuell handlingsplan för hur 

de själva skulle bli en strålande vb. 

Att personalen från Halmstad jobbade 

en tid på Skogome och vice versa, var 

en annan viktig del. Det finns ingen 

normering exakt vad som ingår i att vara 

vb, och deltagarna tycker att det är lätt 

att bli hemmablinda. Under sin tid på 

den andra anstalten skulle varje person 

skriva dagbok och utvärdering, med vilka 

skillnader och gemensamma drag de 

hittade. Cheferna har tagit del av dessa 

berättelser. 

– Vi tycker själva att vi har blivit bättre 

på uppdraget och våra chefer säger detsamma. 

Foto: Anna-Lena Lundqvist 

Internet – men med begränsning 

För att kunna komma tillbaka 

till samhället med 

hyggligt uppdaterade 

datorkunskaper ser Kriminalvården 

nu till att klienterna på 

landets anstalter får samma 

tillgång till information på 

internet. 

Verksamhetsanalytiker 

Bengt Wallin berättar att alla 

anstalter nu har tillgång till 

samma material och webbsidor 

(dock inte häkten och skyddsavdelningar). 

Tidigare var 

klass 1-anstalterna Kumla, Hall 

och Saltvik undantagna. Trots 

mycket arbete är det bara ett 

tjugotal sidor som klienterna 

får använda. 

– Begränsningen hänger 

samman med att det inte får 

gå att kommunicera ut eller in 

från de godkända sidorna. Det 

begränsar antalet sidor som vi 

kan tillhandahålla eftersom vi 

hela tiden måste ha kontroll av 

om det sker några förändringar 

på sidorna som kan äventyra 

säkerheten, säger Bengt. 

De godkända sidorna berör 

främst utbildning och myndighetsinformation. 

Till exempel 

språktester, översättningshjälp 

och information från Migrationsverket 

och Försäkringskassan. 

Alla som studerar på 

lärcentrum har också tillgång 

till den fullständiga versionen 

av Nationalencyklopedin 

online. 

10 OMKRIM 4/2015

NYHETER 

DÖDSSTRAFFEN ÖKAR SNABBT 

Saudiarabien avrättar nu en person nestys dödsstraffs-expert till Svenska 

varannan dag, Iran har avrättat 700 Dagbladet. 

hittills i år och Pakistan har blivit ett Främst oroas Amnesty av utvecklingen 

i fem länder där dödsstraff 

nytt massavrättningsland. 

Alltfler länder använder dödsstraff ökar snabbt: Saudiarabien, Iran, 

som vapen mot terrorism, säger Am- 

Pakistan, Indonesien och Irak. 

Therese Karlsson och 

Marie Andersson utgör 

halva telefonisupporten. 

IT 

De löser dina 

teleproblem 

När du behöver hjälp 

med allt som har med 

telefoni att göra, då 

finns räddningen numera hos 

en fyra kvinnor stark grupp på 

IT-avdelningen. 

Elisabeth, Marie, Therese 

och Adrijana ser till att Kriminalvårdens 

cirka tiotusen anknytningar 

fungerar och hålls 

uppdaterade. De beställer nya 

anknytningar, ser till att flyttar 

fungerar samt gör ändringar i 

telefonregistret. 

Just nu pågår ett omfattande 

projekt att byta teleoperatör. 

– Ungefär en tredjedel av alla 

verksamheter har hunnit byta 

från Telia till Tele2 och resten 

är på gång, berättar Marie 

Andersson. 

Tidigare tillhörde telefonisupporten 

växeln, men att de nu 

ingår i IT-enheten känns logiskt. 

– En iphone är ju en liten 

dator, konstaterar Therese 

Karlsson. 

Beställningar och felanmälan 

kring telefoni görs i 

Krimson. 

– Det är vår femte medarbetare 

och folk är duktiga på att 

gå den vägen, säger Elisabeth 

Stockfelt. 

Däremot är det IT-supporten 

du ska vända dig till om du har 

problem med DME, att synka 

outlook med mobiltelefonen. 

OMKRIM 4/2015 

Kriminalvårdare deltog i årets Prideparad genom Stockholm. 

KRIMINALVÅRDEN 

Succé när Pride 

intog Stockholm 

Årets Pride-festival 

blev välbesökt. 

Även Kriminalvården 

deltog och våra medarbetare 

syntes med eller utan 

uniform i festivaltåget som 

är Skandinaviens största 

prideparad. Totalt beräknas 

cirka 400 000 ha sett 

paraden som avslutades med 

att Dj-duon Rebecca & Fiona 

spelade för publiken. 

– Kriminalvården är en 

självklar del i Pride och 

det är fantastiskt att vi har 

en parad som är större än 

den i England. Här finns 

stor mångfald och det är 

både glädje och allvar i 

budskapen. Jag tror att alla 

hade roligt och att de flesta 

precis som jag tyckte att 

det var en fantastisk parad 

med bra musik, säger Patrik 

Scherman som är ordförande 

för Kriminalvårdens 

hbtq-förening och jobbar på 

personalutbildningscenter 

Stockholm. 

11

NYHETER 

SJÄLAVÅRDARE MÖTS I AUSTRALIEN 

En grupp svenska fängelsesjälavårdare verksamma 

i Kriminalvården åker i september till kollegor till andra sidan jorden. 

konferensen 2010 var i Stockholm. Nu åker 30 

Sydney för att delta i en världskonferens. 

– Det blir otroligt spännande möten mellan 

IPCA, International Prison Chaplain 

kollegor som arbetar i väldigt skilda fängelsemiljöer, 

säger Ingela Freed, pastor på häktet 

Association, har funnits i 30 år och vart femte 

år anordnas en världskonferens. Senaste Huddinge och anstalten Beateberg. 


Från snack till verkstad 

– Det här är startskottet. Nu lämnar vi 

organisationsfrågorna och sätter fokus på 

verksamheterna. 

Så sa chefen Hanna Jarl Källberg, när 

avdelningen för anstalt och häktes 258 

medarbetare träffades för första gången, 

under en konferens vid Arlanda i början 

av september. Dagarna syftade inte 

minst till att medarbetarna – som bland 

annat består av jurister, beteendevetare 

och inte minst lärare – skulle lära känna 

varandra. 

– Det här är ett tillfälle att få en inblick i 

den nya stora organisationen. Man känner 

att man är en del av den stora kedjan, 

tyckte Aleksandra Smolinska, språklärare 

på anstalten Hall. 

12 OMKRIM 4/2015

YRKET: KÖKSFÖRESTÅNDARE 

PeGe Svensson har varit på sjön och lagat mat flera varv runt 

jorden. Nu har han ankrat upp på anstalten Skänninge och vill 

förändra livet för de intagna genom maten. 

PEGE SVENSSON 

Köksföreståndare på anstalten 

Skänninge. 

Tid i Kriminalvården: 10 år 

Fritid: Är förstetenor i 

Katrineholms manskör. 

Dagens lunch: pannbiff med 

klyftpotatis och grönpepparsås. 

Det finns 30 köksförestådare 

i Kriminalvården. Sammanlagt 

arbetar 230 personer i kök på 

anstalter och häkten runt om i 

landet. 

»Vi lagar allt från grunden« 

ELISABET JÖNSSON 

/ TEXT 

NICLAS SANDBERG 

/ FOTO 

»Min matfilosofi 

är 

att kosten 

ska fyllas 

med färg, 

form och 

fantasi.« 

Vad gör du på jobbet? 

– Jag lagar mat tillsammans med mina kollegor. Och 

jag leder och fördelar arbetet i köket, planerar matsedeln, 

gör inköp, budget och olika hälsokontroller. Vi lagar 

mat till 234 intagna och till personalen varje dag. 

Är maten viktig på en anstalt? 

– Otroligt viktig. Jag tror att vårt arbete i köket kan 

bidra till att ge killarna en annan syn på sina liv. Taskigt 

tillagad mat blir ju ingen glad av. Men förutom att maten 

ska vara näringsriktig är min matfilosofi att kosten ska 

fyllas med färg, form och fantasi. Det tror jag gör dagarna 

lättare för både personal och intagna. 

Vad är roligt med ditt jobb? 

– Jag kan verkligen vara med och förändra. Till 

exempel har vi under min tid fått till en fin personalrestaurang 

här. Det är en riktig restaurang där vi lägger upp 

maten fint på porslinsfat och inte någon tråkig matsal. 

Och så lagar vi all mat från grunden! 

Vad är tråkigt med ditt jobb? 

– Näe du. Jag gick i land från att ha jobbat på båt 

för tio år sedan. Sen har jag jobbat här hela tiden. Jag 

åker till jobbet varje dag, för mig tar det en och en halv 

timme enkel resa. Det skulle jag inte göra om jobbet var 

tråkigt. 

Vilka egenskaper är bra att ha på ditt jobb? 

– Tålamod är bra, man möter många olika människor 

med olika temperament. Man måste också ha en total 

split vision – kunna se vad som behöver göras och se 

vad alla gör eller inte gör. Och så lite fantasi på det för 

att göra maten omväxlande. O 

OMKRIM 4/2015 

13

FÖR BÄTTRE 

14 

OMKRIM 4/2015

TEMA 

STUDERA PÅ ANSTALT 

EMMA HANQUIST / ILLUSTRATION 

För många kriminalvårdsklienter 

är skolan förknippad 

med misslyckanden, besvikelser 

och konflikter. Sociala 

problem och kriminalitet 

startar ofta tidigt. I fängelse 

finns möjlighet att börja plugga 

igen, ämnen som man upplever 

som viktiga, i den takt 

man klarar av. 

Kriminalvården satsar i första 

hand på dem med lägst 

utbildning, men det finns 

även personer som pluggar 

på högskolenivå. Allt utifrån 

varje individs behov. 

Läs om några som har tagit 

rejäla bett av kunskapens 

frukt: analfabeten Azizi som 

i fängelset har lärt sig skriva 

brev till sina barn. Gabriel 

som lärt sig cnc-teknik och 

vill ut och jobba, och högskolestuderande 

Johan, som nu 

hjälper andra att få rätsida på 

sina liv. 

VETANDE 

15 

OMKRIM 4/2015 

15


Från att inte kunna skriva sitt eget namn till att läsa romaner. 

Tiden på anstalten i Ystad har öppnat världen för Azizi. 

Från analfabet till 

anstaltens plugghäst 

ANNE JALAKAS 

/ TEXT 

EMMA HANQUIST 

/ ILLUSTRATION 

» Det jag 

lärt mig här 

är att om 

man vill något 

riktigt 

mycket så 

kommer 

man att 

lyckas.« 

Jag är så otroligt tacksam mot 

mina lärare, säger Azizi och 

ler mot Annica Skarphagen 

som tillsammans med Anja 

Edvardsson haft hand om 

hennes undervisning. 

− Jag är välsignad som får 

gå i skolan när jag sitter i fängelse. 

I början skrattade de andra intagna 

åt henne när hon bad om hjälp att 

läsa ett brev. De första läroböckerna 

stoppades därför in i mappar för 

att inte synas när hon rörde sig på 

anstalten. 

Vi sitter i det rum intill lärcentrum 

som Azizi använt som klassrum. 

Här har hon sluppit gliringar 

och kunnat koncentrera sig. Det har 

också varit bra för lärarna. 

− Detta kräver hundra procent 

närvaro, det går inte att göra något 

annat samtidigt, till exempel hjälpa 

en annan elev, säger Annica Skarphagen. 

Azizi lämnade sitt afrikanska 

hemland för att hjälpa sin fattiga 

familj. Men löftet om ett bra jobb 

i Europa visade sig falskt. För att 

kunna betala tillbaks ”skulden” för 

resan smugglade hon narkotika. 

Och åkte fast. Det enda hon sett 

av Sverige är häkte, domstol och 

anstalt. 

Men i Sverige har hon fått gå i sitt 

livs allra första skola. Den har gett 

struktur och stabilitet när livet på 

alla andra sätt varit i gungning. 

Under tiden i fängelset har Azisis 

mamma gått bort. I hemlandet finns 

de tre barnen som hon ständigt 

oroar sig för. 

Och mitt i allt detta lära sig hålla 

pennan utan att hela handen krampar. 

Få ordning på bokstäverna, se 

skillnaden mellan dem och sedan 

lära sig skriva dem, ljuda, få ihop ord 

och till slut meningar. Det tog ett 

halvår att knäcka koden. Betydligt 

längre för att verkligen lära sig läsa. 

− Den första mening jag skrev var 

”I love you”, säger Azizi och ler igen. 

Eftersom hon talar engelska har 

undervisningen skett på engelska. 

Det har inte varit helt enkelt. Dels 

måste lärarna behärska språket väl, 

dels har det varit svårt att få tag på 

läromedel på engelska för vuxna 

analfabeter. Mycket har hittats i 

Kanada och USA. 

Azizi, som i verkligheten har ett 

annat namn, är högmotiverad. Så 

till den grad att man var tvungen 

att hejda henne från att plugga hela 

tiden. Hon fick inte ta med böcker 

till cellen, bara lösa blad med lagom 

många uppgifter för en kväll. 

− Jag jobbade hårt för jag ville att 

ni skulle vara stolta över mig, säger 

hon. 

Ibland blev det två 

steg fram och ett 

bak. Det hände att 

alla tappade modet, 

både elev och lärare. 

Plötsligt glömde Azizi 

det hon kunnat utan 

Läraren Annica 

problem en vecka tidigare. 

Eller började 

Skarphagen. 

skriva baklänges, från 

höger till vänster. Eller skrev bokstäverna 

spegelvänt. Då gällde det 

att djupandas och ta nya tag. Låta 

hjärnan vila lite och sen fortsätta. 

Ibland trampade lärarna fel. 

− Vi är två gymnasielärare som 

trevat oss fram. Vi ville hjälpa men 

visste inte hur och vi har gjort 

många misstag. Som när vi kom till 

bokstaven L som i svenska böcker 

ofta illustreras med ett lejon. Finfint 

tyckte vi, Azizi är ju från Afrika 

så det var väl bara att använda L 

som i Lion. Men hon hade ingen 

aning om vad lejon är. Där hon kommer 

från finns det inga. 

När det kändes alldeles för tungt 

tog de fram pärmen med gamla 

uppgifter. Det var ett sätt att se att 

framsteg – stora! – gjorts och det 

gav ny energi. 

De flesta analfabeter skäms över 

sitt handikapp och har utvecklat 

olika strategier för att inte bli av- 

16 OMKRIM 4/2015

slöjade. Att skylla på huvudvärk, 

att man glömt glasögonen för att 

slippa lektionen eller be någon 

annan göra ens uppgifter är bara 

några. Så gjorde inte Azizi, vilket 

visat sig vara ett framgångsrecept. 

− När jag fick veta att jag kunde 

få hjälp bad jag om det, säger hon. 

Två och ett halvt år efter studiestart 

fick hon betyg i engelska 

motsvarande årskurs nio. 

− Jag blev så otroligt lycklig när 

jag fick veta att jag klarat provet, 

säger hon. 

− I början läste jag berättelser 

för barn. Sen enkla böcker. Så en 

dag gick jag till Lena på biblioteket 

för att låna en riktig bok. Hon 

blev glad. 

Jerome K Jeromes ”Tre män i en 

båt” från 1889 beskrivs fortfarande 

som en av de kvickaste och 

roligaste böcker som skrivits. 

− Jag skrattade mycket när jag 

läste den, säger Azizi. Jag tycker 

också mycket om Mma Ramotswe 

i ”Damernas detektivbyrå”. 

Annica Skarphagen och Anja 

Edvardsson har båda läst 15 poäng 

alfabetisering på högskolan och 

nu tagit fram en handledning i läsoch 

skrivinlärning för vuxna för 

sina lärarkollegor. 

En lärdom de själva gjort är att 

Kriminalvårdens lektionspass kan 

vara på tok för långa. I Ystad har 

de varit på dryga tre timmar. En 

evighet. 

− Därför började vi tidigt med 

dator som Azizi lärde sig parallellt. 

Vi köpte en jordglob, som nu 

används av alla, för att diskutera 

avstånd och geografi. Det är inte 

självklart att det är längre mellan 

Afrika och Sverige än mellan 

Stockholm och Ystad eftersom 

själva restiden kan vara lika lång. 

Vi har också pratat mycket om 

omvärlden, det blir stora luckor 

för den som aldrig gått i skola. 

Nu går Azizi vidare med matematik, 

hon har börjat räkna med 

bråk. Matteläraren har också lagt 

ner mycket krut på att hitta bra 

läromedel. Boken ”Verbal Math” 

kombinerar matematik med 

läsförståelse. 

− Matematik är också roligt. 

Och nyttigt, säger Azizi. Det jag 

lärt mig här är att om man vill 

något riktigt mycket så kommer 

man att lyckas. Det är vad jag vill 

berätta för andra. 

Azizi drömmer om att barnen 

ska få en framtid. Den inkomst 

hon får genom monteringsarbetet 

på anstalten har hon lov att skicka 

till dem. Det gör att den yngste 

kan gå i skolan. 

− Men jag vill att de alla ska lära 

sig läsa och skriva. Och om jag 

får en chans vill jag själv fortsätta 

studera. O 

OMKRIM 4/2015 

17


Gabriel bestämde sig för att ta sig igenom en hel gymnasieutbildning under 

sin tid som intagen. Och han lyckades. Yrkesvägledaren och läraren är två av 

flera som varit ett stöd för honom under studieresan. 

Gabriel först med 

gymnasieexamen 


/ TEXT & FOTO 

EMMA HANQUIST 

/ ILLUSTRATION 

Min första tanke var att 

bara fylla tiden. Men 

efterhand förstod jag 

att den här utbildningen 

kan öppna 

många dörrar. Jag 

har haft en djävla tur 

helt enkelt. 

Så säger Gabriel, den första 

intagna som tagit en hel examen 

på gymnasienivå under sin tid på 

anstalt. 

Gabriel, som egentligen heter 

något annat, var dömd till 5,5 års 

fängelse och hamnade först för 

utredning på riksmottagningen på 

Kumla. Att han ville plugga visste 

han och berättade det för kriminalvårdarna, 

men han själv tror att 

det mest var tur att han hamnade 

på en studieavdelning, och att det 

fanns en cnc-operatörskurs som 

han kunde gå. Senare anordnades 

också en verktygsmakarkurs på 

Kumla, en fördjupning på cnc-utbildningen. 

– Då fick jag kontakt med 

studie- och yrkesvägledaren som 

berättade vad som krävdes för att 

få ihop en hel gymnasieutbildning, 

så att jag skulle kunna ta en 

gymnasieexamen. Han hjälpte mig 

mycket. 

Gymnasieexamen är sedan 2012 

den nya formen av avslutning inom 

vuxenutbildning på gymnasial nivå. 

För att få ut sin examen krävs 2400 

poäng, vissa obligatoriska kurser 

och vissa frivilliga. 

Henrik Busk stöttar Gabriel under studierna. 

– Det är skönt att jobba med vuxna människor i Kriminalvården. Man 

slipper diskussioner om mobiltelefoner, tuggummin och kepsar. Och man 

slipper föräldrar. Det dåliga är att man aldrig får gruppdynamiken i en 

klass, utan alltid jobbar med en person i taget. För mig är det också bra 

att man får jobba med olika ämnen och att man bör vara och blir ganska 

allmänbildad. Men det kan naturligtvis upplevas som splittrat också. 

När det fanns möjlighet för Gabriel 

att komma till en anstalt med 

lägre säkerhetsklass ringde han till 

Storboda och frågade om han skulle 

kunna plugga på heltid där. 

– Det är det ingen som har gjort 

tidigare, så jag blev lite ställd. Det 

säger Henrik Busk som är lärare 

på Storboda och har fungerat som 

Gabriels handledare under studierna. 

På Storboda har de intagna möjlighet 

att studera på heltid, vilket 

inte går på alla anstalter. 

– Det är om den enskilda individen 

vill och orkar. Det är ganska 

krävande att plugga på heltid, inte 

många klarar det, säger Henrik. 

Men Gabriel, som var väldigt 

motiverad, satte igång med de obligatoriska 

teoretiska ämnena och 

påbörjade sitt gymnasiearbete. 

Inom Kriminalvården finns mer 

än hundra anställda lärare. Men 

på varje anstalt kan det inte finnas 

» 

18 

OMKRIM 4/2015

»Jag vill jobba. Och sen vill jag söka 

till högskolan och jag vill gärna bli 

lärare. Jag tror att jag skulle passa 

som det.« 

Gabriel. 

HANDLEDAREN 

”Jag älskar 

problem” 

För att få en 

gymnasieexamen 

ska den 

studerande 

göra ett gymnasiearbete, 

där hen knyter 

ihop sina studier och visar att 

hen är förberedd för yrkeslivet 

eller vidare studier. 

Vuxenutbildning i Kriminalvården 

FÖR ALLA KLIENTER 

Vid varje lärcentrum finns anställda 

lärare. Tack vare ett distansarbetssätt 

är alla kurser (cirka 100) tillgängliga för 

alla klienter oavsett vilken anstalt de 

befinner sig på. Därför kan en studerande 

behålla sin lärare även om hen byter anstalt. 

Studierna äger rum på lärcentrum 

där de studerande samlas, och det finns 

alltid en utbildad lärare på plats, även 

när ämnesläraren finns på annan anstalt. 

Fullföljd kurs ger betyg som ser ut som 

vanliga komvux-betyg. 

INSKRIVNA 

VID LÄRCENTRUM 

Klienter som studerar (förutom arbetsmarknadsutbildning) 

är inskrivna vid 

lärcentrum. Där finns lärare, handledare, 

läromedel och utbildningsdatorer. Varje 

studerande ska ha en övergripande, individuell 

studieplan, som dokumenteras i vsp. 

OMKRIM 4/2015 

ANPASSAT TILL JOBBEN 

På fler än 30 anstalter finns olika arbetsmarknadsutbildningar 

som Arbetsförmedlingen 

upphandlar, med samma 

villkor som ute i samhället: utbildningen 

ska riktas mot bristyrken och deltagare 

ska stå till arbetsmarknadens förfogande. 

Kriminalvården har också egenfinansierade 

utbildningar av kortare slag, till 

exempel truckförarutbildningar. 

PÅ OLIKA NIVÅER 

Kriminalvården har vuxenutbildning 

på grundläggande och gymnasial nivå, 

sfi-utbildning (svenska för invandrare), 

arbetsmarknadsutbildningar och det kan 

finnas möjlighet att studera på högskola. 

ANTAGNING HELA ÅRET 

Antagning sker hela året; inga fasta datum 

för kursstart. Utbildningen är individualiserad; 

inga lektioner, klasser eller terminer. 

Gabriel är den hittills enda 

som gjort ett sådant arbete 

på anstalt. Enligt Skolverkets 

regler ska rektorn bestämma 

vem som ska handleda 

arbetet. I det här fallet frågade 

rektorn i region Mitt, Johan 

Ahlström, läraren Maria-Elena 

Delgado om hon kunde tänka 

sig att handleda ett gymnasiearbete. 

– Och det ville jag gärna försöka 

mig på. Trots att Gabriel 

var väldigt motiverad var det 

svårt att komma in i projektarbetsformen 

och hitta de rätta 

frågeställningarna. De måste 

komma från den studerande 

själv. 

Gabriels arbete handlar 

bland annat om regler kring arbetsmiljö, 

och en av utmaningarna 

var att hitta rätt material. 

Som intagen på anstalt får du 

inte söka själv på internet, och 

handledaren ska inte styra för 

mycket. 

– Jag bombarderade verkligen 

Gabriel med material som 

han fick sovra i själv. Det var ett 

stort arbete. Med facit i hand 

hade vi kanske inte behövt 

sätta ribban så högt. 

Gabriels bild av arbetet är 

ganska lik Maria-Elenas: 

– Det var riktigt svårt i början, 

men när man kom igenom 

och såg den röda tråden blev 

det bättre. O 

19


»Kriminalvården borde bli bättre på 

att informera om vilka studier som 

finns, och kunna placera de intagna 

utifrån vad de vill studera.« 

Gabriel. 

» 

lärare i alla ämnen. Därför har 

den studerande en ämneslärare, 

som ofta finns på distans, samt en 

handledare som är lärare, men i 

ett annat ämne, som finns på den 

egna anstalten. Henrik Busk som 

är historia- och religionslärare 

har ämnesstuderande över hela 

landet, men ska också hjälpa alla 

på Storboda – såväl sfi-studerande 

som exempelvis matte- eller 

idrottsstuderande på grund- och 

gymnasial nivå. 

Hur funkar det här då? 

Både Gabriel och Henrik tycker 

att det lägger ganska stort ansvar på 

den enskilda individen. 

– Man måste göra mycket själv. 

Det är inte alltid tekniken fungerar 

heller. 

Tekniken i det här fallet är telefon 

eller nätcentrum, som är ett separat 

intranät, där lärare, studerande 

och studie- och yrkesvägledare kan 

kommunicera med varandra. 

– Jag är glad att jag har haft 

Henrik som handledare. Han är ett 

Gabriel är den första intagna 

som tagit en gymnasieexamen. 

Han firade med lärare och medintagna. 

– Jag tror att Gabriel har 

märkt saker om sig själv som han 

inte trodde att han kunde. Han 

kanske vill forska i framtiden, 

och då är det här en bra början, 

säger hans lärare Maria-Elena 

Delgado. 

levande lexikon, säger Gabriel och 

ler. 

Under tiden Gabriel har pluggat 

har han utvecklat en plan för vad 

han skulle vilja göra när han kommer 

ut. 

– Jag vill jobba. Och sen vill jag 

söka till högskolan och jag vill gärna 

bli lärare. Jag tror att jag skulle 

passa som det. 

Han återkommer till att han 

själv har haft tur som hamnat på 

rätt plats. 

– Kriminalvården borde bli bättre 

på att informera om vilka studier 

som finns, och kunna placera de 

intagna utifrån vad de vill studera. 

Och det är viktigt att hitta personer 

som är motiverade, annars kan 

de dra ner dem som verkligen vill 

vidare. 

– Men det är helt rätt att satsa 

på att de intagna ska plugga. Det är 

många som vill lägga det kriminella 

livet bakom sig. Och för det krävs 

ett jobb. Och för att få ett jobb krävs 

en utbildning. O 

ÖGONBLICKSBILD ÖVER VUXENUTBILDNING INOM KRIMINALVÅRDEN 

27,5% studier i lärcentrum 

6,5% arbetsmarknadsutbildningar 

Alla intagna 

cirka 4 230 personer 

0,5% högskola 

0,5% yrkeskurs 

57% av unga 

klienter 

studerar på 

lärcentrum 

Unga under 21 år 

cirka 240 personer 

712 

Första 

halvåret 

2014 

759 

Första 

halvåret 

2015 

Antal tagna betyg 

Mest lästa kurser augusti 2015: 

Matematik 300 Engelska 250 Svenska 217 Sfi 120 Moderna språk 96 

Siffrorna är preliminära. Kvalitetssäkring görs i samband med årsredovisningen. 

20 

OMKRIM 4/2015

STUDERA PÅ ANSTALT/ 

I HUVUDET PÅ CHEFEN 

Chefen för vuxenutbildningen, Lena Broo, besvarar 

frågor kring utbildning, nutid och framtid. 

»Prioriterar dem med störst behov« 


/ TEXT 

ULRIKA PERSSON 

/ FOTO 

OMORGANISATION 

Precis som övriga 

Kriminalvården 

genomgick vuxenutbildningen 

en omorganisation 

i början 

av året. Sektionen 

för vuxenutbildning 

ligger under Enheten 

för utveckling av 

verksamhetsinnehåll 

i anstalt och häkte. 

Till sektionen hör cirka 

145 medarbetare: 

alla lärare, indelade i 

sex rektorsområden 

med sex rektorer, tre 

studie- och yrkesvägledare 

och två 

administratörer. 

K 

riminalvården har bytt namn på utbildningen 

för klienter – från klientutbildning 

till vuxenutbildning. Varför? 

– Utbildning hos oss motsvarar den 

kommunala vuxenutbildningen, komvux. 

Det begreppet känner många till och kan 

relatera till, såväl klienter som personal och 

allmänhet. Ordet ”klientutbildning” gav känslan av att 

vår utbildning är något annat. Vi vill också betona att 

det är för vuxna människor som har med sig en massa 

kunskaper, inte en vanlig ”skola”, som många av våra 

klienter har dåliga erfarenheter av. 

Vad händer med yrkesutbildningen? 

– Yrkesutbildning är ett angeläget komplement 

till teoretiska studier. Utöver Arbetsförmedlingens 

arbetsmarknadsutbildningar vill vi utveckla utbildningen 

i egen regi. Vi är på väg att anställa en nationell 

yrkesutbildningssamordnare, som ska se över möjligheterna 

för fler yrkesutbildningar på anstalterna. Vi vill 

samverka mer med programmet arbete. Om jag tänker 

fritt: skulle produktionsledare kunna ha en roll som 

handledare för de praktiska inslagen framöver? I samarbete 

med lärare skulle det kunna ge klienterna betyg. 

Vi har redan idag produktionsledare som visat sig vara 

yrkeslärare och som utbildar klienter till betyg. 

Och sfi-studier? 

– Att lära sig svenska är utmanande på distans. Men vi 

har ett växande intresse bland lärare att vidareutbilda 

sig i svenska för invandrare. Ett gemensamt språk att 

kommunicera med i vardagen behövs för att förstå vad 

som händer och för att kunna uttrycka sina behov. 

Hur är möjligheten till högskoleutbildningar? 

– Högskolestudier efterfrågas men innebär använd-ndning 

av internet, och enligt våra säkerhetskrav kräver 

det sekundbevakning av personal, en resursfråga. Vi 

prioriterar dem med lägst utbildning och hälften av våra 

intagna har högst grundskola. Samtidigt är det viktigt 

att det inte blir tvärstopp efter gymnasiestudier. Nu är 

det ungefär 35 intagna per år som läser på högskola. 

Kan utbildning bli destruktiv? Är det bra att till 

exempel ekonomiska brottslingar lär mer om 

juridik och ekonomi för att komma på nya sätt t 

att fortsätta sin kriminalitet på? 

– Det mesta kan användas rätt och fel. Det gäller 

kniv och gaffel också. Behovet av utbildning ska finnas 

med i verkställighetsplaneringen, men ingen kunskap 

är i vägen. Utbildning kan bidra till ett mer nyanserat 

tänkande, oavsett vad syftet var från början. 

Hur är vår utbildning jämfört med på utsidan? 

– Den står sig bra. Distansarbetssättet som knyter 

ihop landets alla lärcentrum väcker ofta positiva reaktioner: 

”Det skulle vi ha på utsidan också!” 

– Vi ligger också bra till när det gäller andelen behöriga, 

legitimerade lärare, en kvalitet vi månat om sedan 

start. 

Våra tekniska utmaningar? 

– Att intagna inte kan använda internet. De får ju inte 

ha kontakt med omvärlden. Det försvårar lärandet att 

inte kunna använda material som finns på internet, och 

en risk är att våra lärare inte hänger med i den tekniska 

utvecklingen. Men det händer en hel del inom IT även 

i Kriminalvården. Det pågår försök med läsplattor 

i bostadsrummen, ett bra hjälpmedel för dem med 

lässvårigheter till exempel, man kan få ord upplästa och 

förstorade. Bättre teknikstöd för ljud och bild är på väg. 

Vi har tidigare fått kritik från Skolinspektionen 

för att studiemöjligheterna 

ser olika ut 

över landet … 

– Ja, och sedan 

första september 

har vi därför gått 

över helt till central 

antagning. 

Alla klienters 

ansökningar hanteras 

på samma 

sätt, vilket stärker 

rättssäkerheten. Vi 

har antagning varje 

vecka för att man ska 

kunna komma igång 

med studier så fort 

som möjligt. O 

OMKRIM 4/2015 

21


Johan Viktor bestämde sig för att göra något vettigt av 

sin tid i fängelse. Han förändrade sitt liv totalt och jobbar 

nu som klientcoach och föreläsare. 

Studier gav Johan 

kick att hjälpa andra 

JOHAN ÅHLUND 

/ TEXT & FOTO 

Johan Viktor har haft en tuff 

uppväxt och varit kriminell i 

stort sett hela sitt vuxna liv. 

2005 dömdes han till 13 års 

fängelse för grovt narkotikabrott. 

Då bestämde han sig för 

att börja studera. Först och 

främst att läsa in gymnasiekompetens 

för att sedan studera på högre nivå. 

Hur tentade ni? 

– Vi kunde inte chatta eller ha salstentor, 

men personalen på universitet 

och lärcentrum var hjälpsamma 

och förstående. Där Kriminalvården 

körde fast när det gäller säkerhet hittade 

vi andra lösningar. Det vanliga 

var att lämna in skriftliga tentor. 

Hur fungerade det med studentlitteratur? 

– Böckerna köpte vi själva eller lånade 

på biblioteket. Kriminalvårdens 

biblioteksservice är fantastisk! Jag 

minns Roffe som var ansvarig för högskolestudier 

och studieassistenten 

Jalle på Skänninge lärcentrum som 

verkligen var rätt personer på rätt 

plats. De såg till att vi inte körde fast. 

Hur såg en normal studiedag ut? 

– På Tidaholm hade vi gruppstudier 

halva dagen och självstudier resten 

av tiden. Det var skönt att kunna 

diskutera med varandra. Det finns 

inga högskolelärare på plats men vi 

fick god hjälp på distans, och av 

studieassistenterna på lärcentrum. 

Är det mer reglerat nu än när du 

studerade? 

– Ja, det var mer flexibelt när jag 

pluggade, men kontrollerat och 

under säkra former. Men nu jobbar 

man med nya former för intagnas IT, 

jag tror att det på sikt skapar bättre 

förutsättningar. 

Vad finns det för fördelar med 

studier? 

– Massor! Förutom själva ämnet 

får man lära sig att hitta information. 

Många klienter vet knappt vad 

Arbetsförmedlingen är eller hur det 

fungerar utanför anstalten. Därför 

är det viktigt att fasas in och lära sig 

hitta och använda information, samt 

att skriva ett cv. Jag tror att fler och 

fler verkligen vill plugga under sin 

verkställighetstid. Många ser upp till 

dem som läser och jag har fortfarande 

kontakt med flera av mina 

studiekamrater. 

Nu föreläser du för blivande kriminalvårdare. 

Vad säger du då? 

– Jag berättar om min bakgrund och 

om vikten av att skapa bra allianser, 

hur man kan jobba med att motivera, 

stödja och ge klienterna hopp. Det 

handlar om bemötande och hur man 

som kriminalvårdare med empati och 

respekt kan skapa bra förutsättningar 

för klienterna. Ett litet snack på 15 

sekunder innan dörren stängs kan 

betyda mycket när man är inlåst. 

När Johan studerat klart hade han 

samlat ihop 300 högskolepoäng i 

sociologi, kriminologi, barn- och ungdomspsykiatri 

samt pedagogik. I juni 

2013 efter åtta år på anstalt kom Johan 

ut på utslussning och började jobba 

på Passus avhopparverksamhet. Nu 

driver han ett företag inom klientcoachning 

och ska starta HVB-hem. 

Har du nytta av dina studier nu? 

– Ja, verkligen. Kombinationen av 

kriminologi, pedagogik och sociologi 

ger mig en bra grund att stå på när jag 

jobbar med ungdomar. O 

22 OMKRIM 4/2015


Studiegården i Uppsala blev en stor succé när den 

startades 1967. Två år senare var en stor grupp 

intagna på väg mot högre utbildning. 

Flitiga intagna i tidstypisk miljö. 

Bilden är från anstalten Ulriksfors 

i Jämtland, som var en av de 

anstalter som fick ny studieavdelning 

i slutet av 1960-talet. 

Få stack från studier 

Å 

INGRID MILJAND / TEXT 

r 1967 öppnade en unik verksamhet inom 

SVERIGES 

Kriminalvården: Studiegården i Uppsala 

FÄNGELSEMUSEUM/ FOTO 

som var en öppen, studieinriktad anstalt 

för män. 

AMS bidrog med att uppföra och delvis 

inreda de idag rivna lokalerna. Studiegården 

låg i stadsdelen Kåbo, nära både 

universitetskvarteren och den gamla anstalten Uppsala, 

Studiegården i Uppsala fanns i baracker. 

som vid den här tiden var ett ungdomsfängelse. 

Eleverna vid Studiegården hade långa strafftider och fyra av de tjugo intagna vid Uppsala universitet, lika 

kom från hela landet, inte sällan från anstalten Kumla. 

många vid kvällsgymnasium. Åtta läste via korre- 

För att ha möjlighet att antas till Studiegården spondens och enstaka personer vid fackskola och 

krävdes att eleven inte hade svåra missbruksproblem 

daggymnasium. 

samt minst fyra månaders effektiv strafftid. De 

försökte också undvika ”vanerymmare”, men fastän Studiegården var uppskattad av många. Den som 

att några elever ur den kategorin ändå antogs vållade trots detta gick i tankar på att rymma ville varken 

de inga problem. 

förstöra för sina medintagna eller för anstalten, 

”Särskilt lyhörda är vi kanske för begåvningar, som enligt rektor Lundborg. Den första rymningen 

aldrig tidigare uppmärksammats förrän vid testningarna 

ägde därför inte rum i samband med ett avslutande 

på fängelset”, skrev rektor Enar Lundborg 

prov i Stockholm. Istället rymde eleven direkt från 

i Biblioteksbladet år 1969. 

anstalten, genom fönster och över stängsel, något 

som Lundborg tyckte visade på den lojalitet och 

De långtidsdömda eleverna hade möjlighet att fritt moral som rådde vid anstalten. Varför eleven rymde? 

delta i de studier som erbjöds i Uppsala. År 1969 läste Tentaångest. O 

»Särskilt 

lyhörda är 

vi kanske för 

begåvningar, 

som aldrig 

tidigare uppmärksammats.« 

OMKRIM 4/2015 23


Ungdomar som nyligen häktats är oftast väldigt mottagliga för samtal och det 

finns möjligheter att nå fram till dem. Vi bör satsa på samtal i häktet, de kan vara 

avgörande, säger studievägledare Marita Zetterholm. 

Hon uppmuntrar till 

studier på häktet 

KATARINA LUKSEPP 

/ TEXT 

HENRIK WITT / FOTO 

Marita Zetterholm, 

har jobbat 

som studie- och 

yrkesvägledare 

på grundskolan 

och gymnasiet 

sedan 1986. 

– Man måste 

tycka om ungdomar 

i det här 

jobbet. 

V 

arje måndag får Marita Zetterholm en lista 

med alla ungdomar under 21 år som häktats 

veckan innan. Hennes uppgift är att ringa 

upp, höra hur den häktade mår och informera 

om möjligheten till studier. 

I samtalen möter hon unga som befinner 

sig i en påfrestande situation. De har ingen 

mobil, ingen att kommunicera med och heller ingen att 

imponera på. En kille berättade att han glömt hur det var 

att tänka en klar tanke, eftersom han hade drogat varenda 

dag i ett och ett halvt år. 

I samtalen uppmuntrar hon till studier, hjälper till att 

se möjligheter och planerar för framtiden. 

– Min uppgift är att lyssna, informera och vägleda. Det 

är viktigt att möta ungdomarna där de är och vara lyhörd. 

De jag talar med är bara mellan 16 och 21 år och flera 

uttrycker att de saknar sin familj, särskilt sina mammor. 

Marita har inget kroppsspråk till hjälp, den häktade 

personen möter endast hennes röst: ”Hur fungerade 

dina studier på utsidan? Hur kan vi hjälpa dig? Vad kan du 

bygga vidare på?” 

– Man kan höra på rösten om någon är låg. Kanske har 

han, det är oftast killar jag pratar med, precis fått sin 

dom. 

Hon vill visa på möjligheter att studera som vuxen 

och under andra premisser än i vanliga skolan. Flera av 

ungdomarna har adhd och har haft svårt att fungera i en 

vanlig skolmiljö. Marita berättar att många ungdomar 

självmedicinerar med droger för att komma ner i varv. 

Vilket i sin tur innebär svårigheter att få medicin utskriven, 

eftersom adhd-medicin kräver drogfrihet. 

– Det är så pressat idag. Resurser för mindre grupper - 

som eventuellt funnits på mellan- eller högstadiet - finns 

inte alls på gymnasiet. 

– Alla med adhd hamnar inte i fängelse, men många 

i fängelse har adhd. De har haft svårigheter med fokus 

och koncentration men är ofta kreativa och har en stor 

arbetskapacitet. De har en extra växel, men det gäller att 

lägga in den vid rätt tillfälle. 

Hur många samtal hon hinner med varierar. Marita 

uppskattar att mellan 15 och 40 ungdomar häktas i landet 

varje vecka. Men det händer saker hela tiden och innan 

hon har hunnit ringa kan de ha försatts på fri fot eller 

förflyttats till något annat häkte eller rättspsykiatrisk 

avdelning. 

Alla samtal registreras och dokumenteras i vsp, men 

det görs inte för att skapa ytterligare en pinne i statistiken 

- alla samtal har ett syfte och ger förhoppningsvis 

något. Även om det sällan är någon quick fix. 

Marita upplever att samarbetet med lärare, vårdare, 

psykologer och annan personal på häktet har ökat, allt 

eftersom fler har fått kunskap om att hon finns och vad 

hon gör. 

24 OMKRIM 4/2015

STUDIEVÄGLEDNING 

På huvudkontoret finns studie- och 

yrkesvägledare till alla klienter som 

så önskar, både i anstalt och häkte. 

Samtalen genomförs per telefon eller 

via InIT. Vägledningen riktar sig även 

till klienter som ännu inte studerar. 

Bo Gustafsson 

Telefon: 011–496 30 27, direkt 630 27 

bo.gustafsson3@kriminalvarden.se 

Bjarne Forså 

011–496 30 52, direkt 630 52 

bjarne.forsa@kriminalvarden.se 

Marita Zetterholm 

Telefon: 011–496 30 83, direkt 630 83 

marita.zetterholm@kriminalvarden.se 

Studie- och yrkesvägledaren ringer 

upp unga häktade för att erbjuda 

vägledning. 

Studievägledare Marita Zetterholm vill så frön. Plantera en tanke som i sin tur kan föda en vilja att tänka om och tänka nytt. 

– Genom samarbete kommer vi så mycket längre och 

kan stötta klienter på ett bättre sätt. 

Det är inte självklart för alla att Marita är en del av 

Kriminalvården. De häkten som inte vet om att hennes 

tjänster existerar (som är en del av ungdomssatsningen) 

utan de kollar upp genom att motringa. Marita har full 

förståelse för det, men hoppas att hennes arbete med 

tiden blir mer känt. 

Många tragiska levnadsöden skymtar fram i telefonsamtalen. 

Alltifrån en 16-åring som anklagas för mord, 

en annan kille som är lättad och sa att bli häktad var det 

bästa som hänt honom. Priset på hans huvud är högt och 

hans fängelse finns utanför. En tredje häktades för att 

han har haft sex med en flicka under 15 år. 

För Marita gäller det att vara lyhörd och försöka se till 

helheten. 

– Jag är varken åklagare eller advokat. Jag får höra 

många berättelser men min uppgift är att lyssna - inte ta 

ställning till om de har begått brott eller inte. 

Marita har även ett önskemål till personalen på häktet. 

När de lämnar över telefonen till en ung häktad person 

som Marita sökt upp vill hon gärna att de säger: ”Det är 

en studievägledare som söker dig”. 

– Då vet den intagna att det inte är advokaten eller 

någon annan som ringer. Det är en småsak, men en viktig 

sådan. Istället för att börja med att reda ut missförstånd 

kan vi inleda ett samtal. Det är uppförsbacke direkt om 

de häktade inte får information om vem som är i andra 

luren. 

Något som försvårar arbetet är att hon måste få 

klartecken från åklagaren varje gång hon vill kontakta en 

skola för att kunna följa upp en persons skolgång. Hon 

vill snabbt få information från skolor för att kunna komma 

igång med studievägledningen. Ett generellt beslut 

vore önskvärt. O 

OMKRIM 4/2015 25

Psykologen Anna Olsson på ungdomshäktet 

i Göteborg har stor erfarenhet av effekterna 

av att frihetsberöva unga. Här delar hon med 

sig av sina lärdomar. 

AGNETA SLONAWSKI / TEXT 

SOFIA SABEL / FOTO 

»Det är förfärligt 

att låsa in barn« 

8LÄRDOMAR 

OM BARN 

I HÄKTE 

I SOLERING = LIVSKRIS Vi ska inte isolera 

1 barn. Det är fullständigt vanvettigt. Isolering är 

det strängaste straffet du kan utsätta en människa 

för. Det blir jätteallvarliga effekter av det. Barnen 

stänger av. De går in i en bubbla där fantasier och 

rädslor frodas. De får ångest. De blir deprimerade. 

De regredierar. 

MAKTLÖSHET BLIR VARDAG Som ung har 

2 du i regel inget försvar mot vanmakten. Du får 

duscha tre gånger i veckan och du får mat serverad 

på bestämda tider. Du har väldigt lite kvar av det 

som du brukar ha i din vardag. Du kanske inte får 

ha kontakt med din familj. Barn har oftast inte 

några strategier för att möta detta. 

OVISSHETEN ÄR NEDBRYTANDE Det vi inte 

3 vet något om, fyller vi gärna på med katastroftankar. 

Det skapar ångest. Det är en traumatiserande 

och otrygg situation. Många barn här är i uppenbar 

chock. Därför är det viktigt att få diskutera med 

någon. Min stora roll är att härbärgera tankar och 

att få ordning på kaoset i huvudet. 

MIN UPPGIFT ÄR ATT BEVITTNA Jag har 

4 kommit fram till att en av mina viktigaste 

uppgifter är att bevittna; att jag står här bredvid 

dig och ser ditt ofantliga lidande. När varken tröst 

eller behandling eller några ord räcker till. Det kom 

jag fram till efter att ha stått framför en människa 

som skulle utvisas. 

SAMTALET ÄR AV STOR VIKT Jag låter alltid 

5 patienten styra samtalet. Vad vill du ha hjälp 

med? Signalerar att jag är en vuxen person som 

tål att du är ledsen eller arg. Jag tar emot det och 

visar att du är i trygga händer med mig. Jag har lärt 

mig att för många unga är det en ny erfarenhet att 

samtala med en vuxen person. 

TYSTNADSPLIKT ÄR A OCH O Jag hade inte 

6 tänkt så mycket på det innan jag började på 

ungdomshäktet. En del frågar om vi är avlyssnade. 

Det tar ett tag innan de vågar lita på mig. Ett sätt 

är att vara transparent. Jag är öppen med mig själv. 

Om jag inte kan svara på en fråga, så säger jag det. 

Jag har ingen annan agenda än att stötta. 

OMSORG SIGNALERAR TRYGGHET Ibland 

7 går jag in som en förälder. En del barn gråter 

efter sin mamma. Då kan jag gå praktiskt tillväga 

och bädda sängen, eller hämta en kopp varm choklad 

eller ge en kram. Det är basala funktioner som 

fungerar med människor i trauma. Ibland räcker det 

att jag sitter bredvid dem på sängen och är tyst. 

SVERIGE STRUNTAR I KRITIKEN Jag är 

8 förvånad över att så få människor vet om att 

vi kan häkta barn på obestämd tid i Sverige. Både 

FN:s Barnkonvention och Europarådets kommitté 

till förhindrande av tortyr kritiserar det. Det är 

intressant att vi kan strunta i internationell kritik 

och tumma på de mänskliga rättigheterna. 

26 OMKRIM 4/2015

KRÖNIKA 

Det måste gå rätt till vid frihetsberövanden. 

Pedanteri och empati behövs när 

övervakningsnämndens beslut verkställs. 

ERIK RUNE, 

tidningstecknare 

och kansliassistent 

i frivården. 

Att se det stora allvaret 

i ett frihetsberövande 

J 

ag arbetar med övervakningsnämnden. 

Där är det viktigt att ingen klient 

frihetsberövas felaktigt. Det är mig 

det beror på som administratör att 

allt går rätt till. Självklart är även 

andra inblandade i detta men om jag 

inte tänker att allt beror på mig ökar 

risken att det slutar olyckligt. Jag vill mobilisera 

allt mitt pedanteri i rätta frihetsberövanden. 

I Frankrike på 1700-talet – före revolutionen 

– fanns Lettre de cachet, en häktningsorder 

in blanco som användes av adliga familjer 

för att placera vanartiga söner på Bastiljen. 

Lettre de cachet var ett av de missbruk som 

1789 års revolution avskaffade. Jag tycker om 

att säga att jag bekräftar den landvinningen 

genom en pedantisk inställning till övervakningsnämndens 

beslut om omhändertaganden. 

ERIK RUNE / ILLUSTRATION 

OMKRIM 4/2015 

Men det räcker inte. 

Det som saknas är inlevelse. 

Ett av skälen till att jag också åtog mig 

övervakningsuppdrag var att jag ville veta 

hur mitt arbete konkret påverkar klienterna. 

Som lekmannaövervakare har jag fått uppleva 

allvaret i de beslut jag administrerar, när man 

ser det från klientens perspektiv. 

Alltför sorglös – som det skulle visa sig – besökte 

jag häktet Huddinge en höstkväll för att 

möta klienten. Övervakningen hade pågått en 

tid och jag hade lärt känna henne tillräckligt 

för att kunna föra avspända samtal. Jag hade 

bestämt mig för att besöka henne länge – för 

att skänka tid, för att ge henne en annan tid än 

den hon måste ha när jag inte var där. Jag hade 

inte bråttom och det vet jag att hon förstod. 

Med mig hade jag tidskriften Forskning & 

Framsteg eftersom hon läste den och ofta 

undervisade andra, inklusive mig, om vad som 

stod i den. 

När tiden började rinna ut sa jag att jag 

tänkte komma tillbaka till helgen och då ha 

med mig ytterligare tidskrifter. 

Men det föll inte i god jord, inte alls. Jag 

förstod ingenting. Den goda stämningen var 

borta. Hon tittade åt ett annat håll och ville 

inte prata mera med mig. Jag insåg att jag hade 

begått ett stort misstag, men jag hade ingen 

aning om vad det kunde vara. Hon fördes iväg 

utan att något blev sagt om det tråkiga slutet 

på mötet. 

Senare, när vi satt på det vanliga kaféet och 

hon var på fri fot igen fick jag veta vad som 

hade hänt. 

Även om det var så att hon skulle vara kvar 

på häktet ända fram till helgen då jag lovat att 

komma tillbaka, så fick jag inte säga det. För 

hon visste – verkligen visste – att hon skulle 

släppas redan samma kväll. Det var det enda 

som fanns för att orka stå ut. Och det spräckte 

jag genom mitt tanklösa prat! 

Klienterna sitter faktiskt på Bastiljen. 

Någon har använt ett Lettre de cachet och 

fått dem inspärrade. 

Det jag kan göra är att se till att allt blir 

rätt. Och kanske skänka tid någon gång. 

» Jag insåg 

att jag hade 

begått ett 

stort misstag, 

men jag 

hade ingen 

aning om 

vad det kunde 

vara.« 

27

REPORTAGE 

VÄRLDENS 

MEST HUMANA 

FÄNGELSE 

KATARINA LUKSEPP / TEXT HENRIK WITT / FOTO 

28 

OMKRIM 4/2015

OMKRIM 4/2015 

29

REPORTAGE 

INSPELNINGSSTUDIO. Här skapas 

musik av intagna och personal. 

Anstaltens personalkör har lagt upp 

sin senaste film på Youtube. 

»Styrkan ligger i en 

mängd aktiviteter 

för de intagna« 

Are Höidal, 

fängelsechef 

på Halden 

fengsel. 

F 

ängelset i Halden är Nordens modernaste 

fängelse. Arkitekturen är genomtänkt och 

materialen påkostade. Mer lyxigt spa än fängelse, 

ansåg kritikerna när Halden fengsel stod 

färdigbyggt 2010. Under fem år har besöken 

avlöst varandra. Fängelsechefer från när och 

fjärran, liksom internationella medier, vill 

se hur norrmännen bedriver modern kriminalvård. 

Halden har beskrivits som världens mest humana 

fängelse av magasinet Times. 

− Humant? Javisst! En modern byggnad behöver 

inte nödvändigtvis se ut som ett fängelse, menar 

fängelsechefen Are Höidal. Det kunde lika gärna varit 

en skola eller en psykisk institution. Det är bara muren 

och en massa kameror som gör den här byggnaden till 

ett fängelse. 

Fängelsechefen påpekar att de intagna märker av att 

de befinner sig i ett högsäkerhetsfängelse. Visserligen 

finns varken concertinatråd eller avskräckande elstängsel, 

men rutinerna och strukturen finns där. Och 

personalen är ständigt närvarande. 

− Vi har väldigt lite våld och aggression, sällan slagsmål 

eller hot. Inga rymningar. Fängelsechefens högra 

hand, Lasse Andresen, knackar i trästolen för att vara 

på den säkra sidan när det talas rymningar. 

De två summerar anstaltens femåriga historia: Först 

nyanställningar, personalutbildning och uppstart. 

Två slitsamma år för att få allt på plats, men nu sitter 

rutinerna. Tekniken? Har fungerat fint hela tiden. 

Enligt cheferna ligger Haldens styrka i mängden av 

aktiviteter som sysselsätter de intagna. Och den goda 

tonen mellan intagna och personal. 

Det finns ingen traditionell fängelseindustri utan 

flera mindre verkstäder, där man också bedriver 

utbildning. Det har inte sparats på krutet; lokalerna är 

ändamålsenliga och väl utrustade. Allt fokus ligger på 

» 

Halden fengsel 

258 intagna. 

340 anställda, varav 290 är kriminalvårdare. Övriga är 

exempelvis lärare, sjukvårdare, präst, bibliotekarie. 

30 OMKRIM 4/2015

MEDIAVERKSTAD. Svein 

Pedersen och Anders Johansson 

är mångsysslare inom trycksaksproduktion 

och erbjuder bland 

annat kurser i Indesign, Photoshop 

och starta-eget-kurser. 

I HALDEN UTBILDAS svetsare, rörläggare, 

cnc-operatörer, produktionstekniker, 

plåtarbetare och maskinarbetare. 

De intagna gör gesällprov och får 

med sig certifikat och betyg som kan 

ge jobb på utsidan. 

Sommaren inleds med 

grillparty. Varje onsdagseftermiddag 

är reserverad 

för personalmöten och då 

är alla intagna inlåsta. 

OMKRIM 4/2015 31

REPORTAGE 

KLÄTTERVÄGG. Gympasalen 

fungerar som samlingssal 

med plats för sittande gäster. 

Här ges en rad teater- och 

musikalföreställningar. 

KONST PÅ RAST- 

GÅRDEN . Konstnären 

Dolk är en anonym 

norsk graffiti-konstnär, 

Norges egen Banksy. 

DAGLIG RUTIN: 

7.30 Upplåsning. 

8.30–15 Arbete. 

11–11.30 Lunch, matpacke 

på verkstaden. 

15–15.45 Middag på 

avdelningen. 

15.45–16.45 Inlåsning, 

en timmes 

paus för anställda. 

17.45–20.30 

Uteaktiviterer, 

idrottsavdelningen, 

promenadgården 

eller på avdelningen. 

20.30 Inlåsning. 

»Vi har 

väldigt lite 

våld och 

aggression, 

sällan slagsmål 

eller hot. 

Inga rymningar.« 

» 

att förbättra intagnas kompetens och rusta dem inför 

frigivningen. 

− Här har alla något att göra, säger Are Höidal när vi 

kliver in genom dörren till verkstadshuset. 

Till vänster en billyft. Verkstaden servar anstaltens 

bilar och de intagna får lära sig meka, även personalens 

bilar får sina däck bytta här. Därefter ser vi nybyggda 

bodar och lekstugor i träverkstaden, här utbildar man 

i trä. Den som vill kan beställa möbler och annat de 

tillverkar på anstalten i en butik på nätet. 

Restaurang- och storhushållsutbildningen håller 

hus i ett kök i samma byggnad. Vi får veta att snart öppnas 

en restaurang i fängelset, för att kunna utbilda servitörer. 

Are Höidal viftar med anstaltens egen kokbok 

”Ärlig mat i Halden Fengsel”. Recepten är framtagna i 

fängelseköket, medan boken är formgiven och tryckt 

i den grafiska medieverkstaden några dörrar längre 

bort. Det finns också verkstäder för hantverk och andra 

konstnärliga sysslor såsom måleri och keramik. 

Så här långt liknar anstalten mest en folkhögskola 

med skapande som profil. 

I samma byggnad som utbildningarna genomförs 

finns också skola, bibliotek och representanter från 

arbetsförmedling, försäkringskassa, och socialtjänst. 

Nästa stopp under rundvandringen är en studio. 

Radio Inside är fängelsets egen radiokanal. I samarbete 

med närradion i Halden sänder man radio och gör 

egna program. I studion kan man spela in musik och 

lägga på röster. Det finns även datorer för att komponera 

musik. 

Are Höidal visar en film om en musikal som anstalten 

satt upp. Alla intagna fick bjuda in varsin gäst till 

musikalens tre föreställningar. Det ska sägas att sånginsatserna 

imponerade. Men det viktiga var att arbetet 

engagerade så många personer. Förutom de duktiga 

solisterna arbetade musiker, dansare, formgivare, 

scenografer, kökspersonal och en hel kör. Dessutom 

inspelnings- och studiopersonal och personer som 

dokumenterade och marknadsförde musikalen. 

Arbetet fick flera goda bieffekter. Inte minst stolthet. 

Personalkören lever vidare och har uppträtt på flera 

chefsmöten och i utbildningscentret Krus, liksom på 

justitieministerns julfest. Nästa utmaning för kören är 

Kumla. Ett körslag mot anstalten Kumlas personalkör 

sker i november. 

− Sammanhållningen blir så jättebra. Och så sjunger 

vi på personalmötena. 

Mer traditionella sysslor som rengöring, tvätt, 

gräsklippning, reparation och underhåll utförs också 

av intagna. Men fantasin hos cheferna är stor och de vill 

utveckla verksamheten. 

− Vi funderar på att skaffa djur, kanske getter eller 

kaniner. Att jobba med djur har god effekt för dem som 

isolerar sig. 

Klockan är över 12 och vi hör hög musik från gårdsplanen. 

I solen utanför kulturhuset har hela personalstyrkan 

samlats. Några njuter redan av lunchen i 

solvärmen medan andra köar för en hamburgare i röken 

från kolgrillen. Sommaren inleds med ett grillparty! 

Varje onsdag klockan 12–15 är reserverad för personalmöten 

och då är alla intagna inlåsta. Onsdagseftermiddagar 

viks för utbildning, brandövning, planering, 

första-hjälpen, fysiska aktiviteter, inbjudna föredragshållare, 

et cetera. Programmet spikas årsvis, senast 

talade Fredrik Skavlans bror, som är läkare, om de höga 

sjuktalen i Norge. 

Jämfört med Sverige har Norge ett högt sjuktal. Omkring 

7 procent är medelvärdet i Norge, Halden fengsel 

har 8 procent, men har ambitionen att komma ner till 

5 procent. Någon karensdag finns inte. 

Vilket betyg sätter intagna på Halden Fengsel? 

− Det får bli 10 av 10 möjliga. Det värsta har redan 

hänt, jag sitter ju i fängelse. Att vara här är mer positivt 

än negativt. Jag har en otroligt god kontakt med 

personalen, de snackar med mig som en medmänniska, 

säger Erik. 

Vi träffar honom i det kombinerade köket och 

vardagsrummet för avdelningens tolv intagna. Hans 

uppdrag är att städa, sedan ska han värma köttbullar 

och potatis till de övriga som släpps ut klockan 15. 

När Erik visar sitt rum är vi utom hörhåll för fängelsecheferna 

så vi passar på att fråga vad övriga intagna 

tycker om fängelset. Erik menar att alla intagna inser 

att de har det bra. Många klagar ändå, men de vet om att 

de är priviligierade på Halden. 

Eriks tolv kvadrat har egen kaklad toa med dusch, kylskåp 

och fint ljusinsläpp från ett stort fönster som vetter 

mot skogen. Han planerar att studera när han släpps och 

hoppas hitta ett liknande studentrum i Oslo. O 

32 OMKRIM 4/2015

Körledaren Mona Lande leder 

personalkören. Cheferna 

Lasse Andresen och Are 

Höidal uppmuntrar till 

kreativa och sociala aktiviteter. 

Att sommaren börjar firas 

med en grillad burgare. 

»Att vara här är mer positivt än negativt. Jag 

har en otroligt god kontakt med personalen, 

de snackar med mig som en medmänniska.« 

Intagne Erik ger sitt betyg på Halden fengsel 

1 2 

1 Besöksvillan som är reserverad för intagna med 

barn är alltid fullbokad. 

2 Träd och blåbärsris. Naturen är bevarad runt fängelset 

och utsikten från fönstren är ofta bedårande. 

3 Bibliotek med generösa öppettider. 

4 En dansk trädgårdsarkitekt har skapat en grön 

oas på anstalten. 

3 4 

OMKRIM 4/2015 

33

FRIVÅRDEN 

Visionsrummet är ett stort smörgåsbord. Broschyrer från folkhögskolor samsas 

med matlagningskurser och Kronofogdens information om skuldsanering. 

Rummet hjälper klienter att förbereda sin framtid utan missbruk och kriminalitet. 

Från väntrum 

till visionsrum 

34 OMKRIM 4/2015

9TIPS OM 

VISIONSRUM 

1 

BÖRJA INREDA rummet 

med hyllor, dator och 

eventuella skrivare. 

2 

BESTÄLL INFORMA- 

TION från myndigheter, 

företag, frivilligorganisationer, 

fritidsföreningar och 

kommuner. 

3 

4 

HÅLL INFORMATIO- 

NEN levande! 

UTSE PERSONAL på 

frivården som ansvarar för 

visionsrummets uppbyggnad 

och drift. 

5 

KONTAKTA SAMORD- 

NAREN för visionsrum 

på RFS. Få råd, stöd och 

hjälp. 

6 

KONTAKTA GÄRNA 

ett frivårdskontor som 

redan har ett visionsrum. På 

Krimnet finns en lista över 

befintliga visionsrum och 

massor med tips på vägen. 

7 

BOKA DATUM för 

festlig invigning med 

RFS:s samordnare, chef och 

personal. 

Ett visionsrum på frivården ger klienter 

möjlighet att knyta positiva kontakter. 

Emma Heimer och Mathias Edquist 

berättar att arbetsförmedlaren som numera 

finns på frivården har uppdaterat 

materialet i väntrummet på frivården 

i Örebro. 

8 

FINN ENGAGERADE 

personer och samhällsaktörer 

som kan bidra 

med sin tid och information. 

Lämpliga kontakter är bland 

andra: Lokalförening i RFS, 

Riksförbundet Attention, 

IOGT-NTO, Hela Människan, 

X-Cons, NBV, Sveriges 

Kristnas Råd och Kris. 

9 

UPPMUNTRA lekmannaövervakarna 

att 

använda visionsrummet 

med klienten. 

OMKRIM 4/2015 

35

llas är en bra förebild, speciellt kanske för killar med invandrarbakgrund. Han lär ut viktiga saker som hur man ska bete sig. 

Sebastian Larsson, 23, blev trött på att sitta still och 

började jobba med rekonden. Han har fast jobb nu 

och servar 10–15 bilar om dagen. 

Bengt Björkman får sin bil servad av 

Soran Ljubsavljevic, som startade 

bilverkstad i Kris regi förra året. Nu 

har han flera kunder varje dag. ”Både 

rekonden och verkstaden har kvalitet 

och bra priser. Och garanti. Är inte 

kunden nöjd får de komma tillbaka.” 

I Kris samlingslokal lagar Valentina 

Gunnarsson goda luncher för 20 kronor 

portionen. 

”Jag älskar att vara här. Jag stryker och tvättar 

och hänger upp grejor snyggt.” Carli Svensson 

hoppas få lönebidrag så hon kan fortsätta jobba 

i secondhandbutiken efter sin praktik. 

Leila Tatlicioglu är motivatör 

för tjejer i Unga Kris Power, och 

är bland annat handledare i 

streetdance. Robert Medved är 

projektledare. 

Dardan Gashi, 20, har fått 

stöd att läsa upp matte och 

tänker läsa på högskola hösten 

2016: ”Att avsluta gymnasiet 

bland ungdomarna här är ovanligt. 

Utan hjälp hade jag bara 

stått och hängt i centrum.” 

36 OMKRIM 4/2015

FRIVILLIGA KRAFTER 

I Halmstad ligger Kris största lokala förening. Här erbjuds före detta 

kriminella utslussboende, jobb på bilrekond, bilverkstad, flyttfirma 

och flyttstäd och i en secondhandbutik, allt drivet av Kris själva. 

Det går bra nu – 

Kris har skäl att fira 

ANNICA ADOLFSSON- 

FREIJ / TEXT 

ANNA-LENA LUNDQVIST 

/ FOTO 

Enligt Paul 

Barath har Brå 

räknat ut att för 

varje krona som 

Unga Kris har 

fått har samhället 

sparat 87 

kronor. 

I 

år firar Kris i Halmstad tioårsjubileum och Paul 

Barath, ordförande i Halmstad och kassör för 

RiksKris, var med när de startade i en pytteliten 

lokal sponsrad av kommunen. 

– Första året åkte polisen förbi nästan dagligen 

för att kolla upp oss. Men ett år senare kom de in 

på en fika då och då istället. 

Föreningen har växt sedan dess. Nu har de 22 

anställda som tillsammans driver föreningslokalen, 

studiecirklar, lunchbespisning och alla sociala företag, 

som ger jobb till dem som inte kan få ett. Utslussboendet 

består av fyra platser med gemensamt hushåll, som 

bland annat Kriminalvården hyr, och en lägenhet med 

självhushåll. 

– Vi blir också inhyrda av kommunen för att leda 

studiecirklar och att föreläsa på skolor och högskolor. 

Dessutom plockar frivården gärna övervakare från oss. 

Det krävs mycket arbete för att driva en verksamhet 

av den här storleken och Paul säger att framgången 

beror på bra medarbetare. 

– Vi har haft tur med folk ända sedan början. Vi måste 

ju visa oss dubbelt så bra som andra företag för att 

lyckas. Sedan är förutsättningen ett bra samarbete med 

kommun, polis och andra myndigheter. Det har vi haft 

här hela tiden. 

Unga Kris i Halmstad arbetar just nu med projektet 

Unga Kris Power. Med lokaler i området där allmännyttan 

ligger, försöker de ge ungdomar en meningsfull 

fritid, och stöd i kontakten med arbetsförmedling, skolor 

och myndigheter. Projektet sponsras av Allmänna 

Arvsfonden. 

– Ungdomarna kommer in till oss ensamma, eller så 

kommer de med kompisar. Under de 2,5 år som projektet 

pågått har vi stöttat ett femtontal ungdomar till 

att få anställning och lika många har läst vidare, säger 

Robert Medved, projektledare och anställd på Kris. 

– Vi gör på många sätt samma som Arbetsförmedlingen, 

förutom att vi har en annan kunskap och erfarenhet. 

Vi kan individanpassa efter behov. Så mycket handlar 

om utanförskap, så vi stöttar med att skapa nätverk. 

Den egna viljan hos ungdomarna är alltid motorn för 

att det ska fungera. Det finns två anställda motivatörer 

för tjejer och killar och projektet driver kaféverksamhet 

för att locka ungdomar. 

– Vi lägger stor vikt vid självbestämmande, integritet 

och självkänsla och alla som kommer hit får gå en 

studiecirkel med det som tema. 

Projektet lider mot sitt slut, men är mycket uppskattat 

av både ungdomar och bostadsbolagen runt 

omkring. 

– Vi samarbetar redan med kulturförvaltningen här 

och vi samtalar just nu med bostadsbolagen för att 

förhoppningsvis få till en permanent verksamhet, säger 

Robert Medved. O 

OMKRIM 4/2015 

37

VETENSKAP 

Hur påverkar missbruk och psykisk sjukdom kriminalitet på kort och lång sikt? 

Det har Mats Fridell, professor i psykologi vid Lunds universitet med 

mångårig erfarenhet av kliniskt arbete med narkomaner, sökt svar på. 

I nära 40 år har han följt drygt 1 400 narkomaner. 

PSYKISK 

STÖRNING 

UPPTÄCKS 

FÖR SÄLLAN 

ANNE JALAKAS 

/ TEXT 

»Det ser 

jag som ett 

misslyckande 

från vården. 

Ibland 

kan tvångsvård 

inom 

SiS eller 

kriminalvård 

bli första 

gången som 

exempelvis 

adhd kunnat 

utredas och 

behandlas.« 

Rapporten ”Narkotikaberoende 

och psykisk 

störning” ger en dyster 

bild av psykisk sjukdom, 

personlighetsstörning, 

hög kriminalitet och överdödlighet. 

− Att skilja ut vad som utmärker de 

missbrukare som finns i Kriminalvården 

har varit viktigt. Det krävdes 

också ett stort och väl avgränsat 

material för att kunna bedöma olika 

typer av samsjuklighet. Att nära 800 

personer kunnat diagnostiseras för 

personlighetsstörning har varit en 

unik tillgång, säger Mats Fridell. 

Han delar in missbrukarna i 

samhället i tre grupper. Den största 

består av dem med främst alkoholberoende 

eller tablettmissbruk. De 

finns sällan på anstalt. Och få av dem 

finns med i studien. Grupp två har 

en psykisk sjukdom från början samt 

dessutom missbruk, alltså dubbeldiagnos. 

Det gäller 30–40 procent 

av psykiatrins patienter. Personerna 

finns ofta inom rättspsykiatrin men 

är mindre vanliga på anstalterna. 

Grupp tre med huvudsakligen narkotikamissbruk 

i kombination med 

kriminalitet utgör däremot en stor 

grupp på fängelserna. 

Studien omfattar alla som skrevs 

in för avgiftning på S:t Lars sjukhus 

i Lund 1970–1995. Flera olika droger 

har bedömts genom övervakade 

urinprov. Samtliga journaler har 

gåtts igenom och diagnoserna har 

granskats samt översatts till modern 

terminologi (ICD-10). 

Patienterna, som följts till 2012, 

har haft tunga liv. Många har börjat 

redan i 12–13-årsåldern med droger 

och avvikande beteende och tidigt 

kommit in i kriminalitet. Hälften har 

vuxit upp med missbruk i familjen 

och hälften har haft någon familjemedlem 

med psykisk sjukdom. 

Överdödligheten är hög. Cirka 40 

procent dog innan de fyllt 40, ofta 

genom överdos, och över hälften har 

någon gång försökt ta sitt liv. 

− En av de viktiga saker vi visat i 

detta jättematerial är att de tunga 

narkomanerna i Kriminalvården inte 

liknar dem med dubbeldiagnos som 

diskuterats så mycket, säger Mats 

Fridell. 

− Att de också har psykiska störningar 

upptäcks inte utan undersökning 

och problemet är att de så 

sällan är diagnostiserade. Det ser jag 

som ett misslyckande från vården. 

Ibland kan tvångsvård inom SiS eller 

kriminalvård bli första gången som 

exempelvis adhd kunnat utredas och 

behandlas. 

Sju av tio i studien var män. De 

vanligaste drogerna var heroin och 

amfetamin följt av hasch. Sju av tio 

var sprutnarkomaner och lika många 

blandmissbrukare. 

Forskning visar att i kliniska material 

som detta är den vanligaste diagnosen 

personlighetsstörning (cirka 

75 procent), depression och ångest 

(20–60 procent), psykoser (15–20 

procent) och adhd (20 procent). 

Mats Fridell, professor i psykologi. 

Sex av tio i studien hade personlighetsstörning 

samtidigt med annan 

psykisk sjukdom. 

− Ofta rör det sig om antisocial 

personlighetsstörning. Det är ingen 

psykisk sjukdom i klassisk mening 

och inte samma sak som psykopati. 

Man vet att både ärftlighet och miljö 

har stor betydelse. Eftersom det saknas 

behandling har intresset för den 

här typen av samsjuklighet varit lågt. 

Men den får stora konsekvenser, inte 

minst för relationerna med andra, 

säger Mats Fridell. 

− För Kriminalvårdens personal är 

det viktigt att veta att de här människorna 

inte självklart fungerar eller 

tänker som vi andra. De kan vara 

väldigt manipulativa. Vissa är charmiga 

och övertygande för att de inte 

har skamkänslor som vi andra. Andra 

möter dig med förakt och det gäller 

att inte ta det personligt. Om klienten 

som förolämpar dig samtidigt ser 

jätteledsen ut kan man fråga, är detta 

hela sanningen om hur du mår? 

All manipulation görs inte i 

vinstsyfte. Och för att hantera detta 

38 OMKRIM 4/2015

Kort om forskning 


FoU-dagar i Norrköping 

O Årets FoU-dagar äger rum 16–17 

september i Norrköping. 

Forskningsdagarna har fokus på 

evidens och psykisk ohälsa. 

Läs om de senaste rönen i nästa 

nummer av Omkrim, nr 5. Denna 

tidning trycks samtidigt som forskningsdagarna. 

Hjälper lärare 

ge rätt feedback 

O Konkret beröm som ”du valde rätt” 

fungerar bättre i en lärandemiljö än att 

säga ”du är smart”. 

Det är en av många slutsatser som 

presenteras i en ny doktorsavhandling 

från Karolinska Institutet, som 

undersökt hur olika typer av feedback 

påverkar prestationen samt hur elevernas 

attityd påverkar motivationen att 

slutföra uppgifter. 

Lagom till skolstarten presenterar 

Alva Appelgren sin avhandling 

som kan hjälpa lärare att ge bättre 

feedback till elever och öka deras 

motivation att slutföra uppgifter i 

större utsträckning. 

räcker det inte med teknik. Mats Fridell 

anser att personalen har mycket 

att vinna på att läsa av känslorna hos 

dem man möter och att ge akt på 

sina egna reaktioner. 

Att psykiskt sjuka missbrukare 

generellt skulle vara våldsamma är 

en myt som forskningen slagit hål 

på. Generellt är psykossjuka inte farliga 

utom ibland, i akutsituationen. 

Psykos i kombination med missbruk 

ökar risken för våld men trots detta 

är det få med psykossjukdom som 

dömts för våldsbrott. Tidigare våldsbrott 

ökar dock risken för våld. 

− I vårt material begås flest brott 

av narkotikamissbrukare utan psykisk 

sjukdom. Antisocial personlighetsstörning 

ökar däremot brottsnivån 

med nära tre gånger. 

Många fungerar utmärkt så länge 

de är på anstalt. Men när de kommer 

ut går det åt skogen. 

− Att avgifta räcker inte, ofta fortsätter 

de att vara kriminella även om de 

slutar droga. Utmaningen är att hjälpa 

dem att klara sig även utan vård. 

Mats Fridell, som också sitter 

i Kriminalvårdens vetenskapliga 

OMKRIM 4/2015 

råd, är positiv till Kriminalvårdens 

behandlingsprogram och att alla 

intagna får del av dem. Han tror att 

resultaten skulle kunna bli bättre om 

man valde ut dem med störst chans 

att lyckas. Men det är en strategifråga. 

− Samtidigt är det så att alla kan 

förändras och vi kan inte i förväg 

veta vilka. Vår stora utmaning är 

att hitta de 10–15 procent som kan 

förbättras om vi behandlar dem på 

rätt sätt. Jag har själv sett hur någon 

som betraktas som ett hopplöst 

fall börjat fungera mycket bättre. 

Det handlar inte om trolleri utan 

om kunskap. Att skapa en allians är 

centralt i vårt arbete. 

Mats Fridell hoppas att hans 

forskning ska leda till bättre utredningar 

och bedömningar och att 

intresset för samsjuklighet också 

kopplas till kunskaper om att olika 

problempersoner kan behöva bemötas 

på olika sätt. O 

FOTNOT: Narkotikaberoende och psykisk 

störning, projektnummer 2007:9. Författare 

Mats Fridell, tillsammans med Morten Hesse 

och Anna Nyhlén. 

Stort vårdbehov 

hos intagna 

O I en masteruppsats från Högskolan 

i Borås har sjuksköterskor i Kriminalvården 

intervjuats om hur de kan 

främja hälsan hos intagna. Intervjuerna 

visade att sjuksköterskans arbete 

påverkas av den stora mängden 

hälsoproblem hos de intagna, det 

höga säkerhetstänkandet och att en 

stor del av sjuksköterskans arbete är 

ensamarbete. 

I Kriminalvården är mötet med 

patienten viktigt. Att skapa förtroliga 

kontakter är en förutsättning för att 

kunna arbeta förebyggande och främja 

hälsa. 

Adhd och pillerboomen 

O Vetenskapsradion granskar läkemedelsbehandlingen 

av adhd. Förskrivningen 

av preparat har ökat kraftigt i 

Sverige under de senaste tio åren, och 

många med diagnosen börjar med 

centralstimulerande medel i tidig ålder. 

Samtidigt finns få studier om långsiktiga 

effekter av medicinering under 

uppväxten och in i vuxenlivet. 

– De långsiktiga effekterna har vi 

fortfarande inte helt klart för oss, säger 

Bror Jonzon på Läkemedelsverket. 

39

VETENSKAP 

I framtiden ska alla Kriminalvårdens klienter genomgå en enhetlig 

riskbedömning. Men hur går det egentligen till idag? Vi låter en av 

landets mest erfarna riskbedömare av långtidsdömda våldsbrottslingar, 

psykologen och forskaren Peter Johansson, reda ut saken. 

RISK- 

BEDÖMNING 

ÄR EN 

FÄRSKVARA 

ULRIKA PERSSON 

/ TEXT 

Peter 

Johansson. 

P 

eter Johansson har i snart 

tjugo år varit en nyckelspelare 

när det gäller 

riskbedömningar inom 

Kriminalvården. Som 

psykolog på Riksmottagningen 

på Kumla har han 

gjort tusentals riskbedömningar av 

de vålds- och sexualbrottsdömda 

män som passerat där. 

– Vi var pionjärer på att göra strukturerade 

bedömningar i stor skala, 

även internationellt sett. Sedan dess 

har riskbedömningar slagit igenom 

på bred front, både inom praktik och 

forskning, vilket är fantastiskt, säger 

han. 

När en klient kommer till Riksmottagningen 

på Kumla görs alltid 

en riskbedömning. Första steget är 

insamlande av data. 

– Man samlar in allt man kan komma 

över. Det kan vara utdrag ur belastningsregistret, 

rättspsykiatriskt 

utlåtande, läkarundersökningar, 

test av begåvningsnivå och tidigare 

verkställighetsdata om hur klienten 

har skött sig förut. 

För att kunna bedöma hur hög 

risken är att återfalla i samma typ 

av brottslighet använder man sig av 

olika metoder eller instrument. Vanligast 

är HCR20, som används vid 

våldsbrott. Den omfattar 20 riskfaktorer 

som antingen är statiska; som 

debutålder vid våldsbrott, tidigare 

brottsmönster och eventuella kända 

psykiska störningar. Eller så är 

de dynamiska och kan därmed 

förändras över tid. Här nämner 

Johansson missbruk samt förmåga 

till impulskontroll. 

Det kan ta ett par dagar att gå igenom 

allt material för riskbedömaren. 

– Generellt gör man också en 

intervju med den intagne, för att 

fastslå graden och typen av eventuell 

personlighetsstörning eller annan 

psykiatrisk problematik. Det kan 

utgöra viktiga riskfaktorer för våldsbenägenhet. 

Den sammanvägda bedömningen 

som sedan görs mynnar ut i att 

klienten bedöms ha låg, medel eller 

hög risk för brottsåterfall. Det utgör 

i sin tur ett viktigt underlag när man 

beslutar om klientens placering och 

särskilda villkor. 

Huvudsyftet är att se till att 

klienten placeras på så sätt att han 

inte återfaller i brottslighet. Men 

dagens strukturerade riskbedömningar 

tar även fasta på att Kriminalvården 

ska försöka minimera 

eller avlägsna riskfaktorer, genom 

att exempelvis välja rätt behandlingsprogram. 

Idag krävs att bedömaren är psykolog 

eller psykiater, samt specialutbildad 

på aktuell metod. Det nya, 

för Kriminalvården unika, riskbedömningsinstrument 

som Peter 

Johansson varit med och utvecklat 

i sin nuvarande roll som anställd på 

Instrumentcentrum på huvudkontoret, 

ska däremot kunna användas 

även av andra yrkesgrupper. Handläggare 

inom såväl häkte, anstalt 

samt frivård ska få utbildning på 

verktyget, som fått namnet RBM-B, 

eftersom det utgår från risk, behov 

och mottaglighet och sista B:et står 

för bedömning. 

Målet är att samtliga nyintagna 

klienter ska genomgå en i grunden 

likvärdig riskbedömning, men av 

olika omfattning. Peter Johansson 

40 OMKRIM 4/2015

förutspår att detta blir verklighet 

inom bara några år. 

Det är dock inte enbart vid intag 

som riskbedömningar genomförs 

inom Kriminalvården. 

– Det är en färskvara och inför 

bland annat permission kan man behöva 

göra en ny. Särskilt om personen 

uppvisat ett tydligt mönster av 

anpassning, eller tvärtom misskött 

sig allvarligt, förklarar Johansson. 

Hur hög tillförlitlighet har då en 

riskbedömning? Enligt Johansson är 

utfallet av moderna metoder åtminstone 

20–25 procent bättre än slumpen, 

när det gäller att förutse en persons 

risk att återfalla i våldsbrottslighet. 

Är det tillräckligt bra utifrån de 

resurser som läggs ner, anser du? 

– Det är en nivå som till och med 

kan vara högre än när en person 

söker kroppslig vård och diagnostiseras 

utifrån sina symtom. Och 

ingen vill ju att läkare ska sluta ställa 

diagnos, säger Peter Johansson. 

Han är övertygad om att strukturerade 

riskbedömningar kommer 

att fylla en viktig funktion även 

i framtidens kriminalvård. 

- Det är visserligen resurskrävande, 

men sedan 1980-talet har det gjorts 

stora framgångar och dagens bedömningar 

baseras på framforskade riskfaktorer, 

med bevisad våldskoppling. 

– Oavsett utformning så är ju 

grundsyftet med bedömningarna att 

de ska bidra till en humanare kriminalvård, 

betonar han. O 

METODER 

Strukturerade professionella riskbedömningar 

är det som främst används inom 

Kriminalvården idag. Riskfaktorer med 

vetenskapligt säkerställda samband med 

framtida våldsbrottslighet viktas, och vägs 

samman med fallspecifika, psykologiska 

faktorer. Mest känt är instrumentet HCR20 

(Historical-Clinical-Risk management-20) 

som används vid våldsbrottslighet. Två 

andra är SARA (Spousal Assault Risk 

Assessment) som används vid partnervåld, 

respektive SVR-20 (Sexual Violence Risk- 

20) som används vid sexualbrott. 

RBM-B (utgår från Risk- Behovs- och Mottaglighetsmodellen, 

B:et står för Bedömning) är 

den nya metod som snart ska tillämpas inom 

hela Kriminalvården, på samtliga nyintagna 

klienter. Ersätter tidigare metoder och ska 

kunna göras även av andra än psykologer. 

Källa: Kriminalvården 

Stockholm 

Criminology 

Symposium 

Tillfället gör tjuven 

O Stockholmspriset i kriminologi 

som delades ut på symposiet gick 

i år till Ronald V Clarke och Patricia 

Mayhew för forskning inom situationell 

brottsprevention. 

– Deras forskning har gett oss 

förståelse för tillfälles strukturens 

betydelse för människors handlingar. 

Vi har fått bättre förutsättningar att 

förebygga brott, och de har bidragit till 

den generella kunskapen om människans 

natur, sa Jerzy Sarnecki, professor 

i kriminologi. 

Vid en plötslig nedgång av självmord 

genom gas i England och Wales på 

1960-talet visade Clarke och Mayhew 

att nedgången berodde på att gasens 

kemiska sammansättning ändrats. Slutsatsen 

av detta blev att om man ändrar 

de praktiska möjligheterna att utföra 

vissa handlingar är chansen stor att de 

inte kommer att äga rum alls. 

Symposiet inspirerade 

Niklas Långström, 

nationell vetenskaplig 

rådgivare i 

Kriminalvården, 

vad gjorde du på 

årets symposium? 

– Jag planerade, 

samordnade och 

modererade Kriminalvårdens två egna 

seminarier. Coachade presentatörerna 

och gjorde också två egna presentationer. 

Vad var mest intressant? 

– Att visa upp kriminalvårdsrelevant 

forskning och forskningsbaserat 

utvecklingsarbete. 

Vad är det bästa med symposiet? 

– Närheten, möjligheten för många att 

delta och träffa andra aktörer i rättsväsendet 

samt få visa upp vår FoU. 

Lowisa Svedling, 

handläggare för 


forskning och 

utvärdering. Hur 

var årets upplaga 

av symposiet? 

– Stämningen 

var, som alltid, förväntansfull, 

inspirerande och positiv. Symposiet 

är ett gyllene tillfälle att presentera 

Kriminalvårdens forskning men även 

att knyta kontakter med andra myndigheter 

och länder. Min personliga 

favoritföreläsning handlade om 

nätmobbning och nättrakasserier. 

OMKRIM 4/2015 

41

RUNTiKRIM 

I avdelningen Runtikrim kan du 

läsa om stora och små händelser 

från hela landet. Tipsa gärna om 

vad som är på gång just på din 

arbetsplats! 

omkrim@kriminalvarden.se 

Norr Sthlm Mitt 

Väst Öst Syd 

Viktiga 

bryt i Luleå 

Norr 

På häktet Luleå 

har personalen 

kommit igång 

med isoleringsbrytande 

åtgärder. Anna Brännvall 

har tillsammans med sina 

kollegor ordnat aktiviteter 

för de häktade. 

Bland annat har flera 

organisationer besökt 

häktet och berättat om 

sin verksamhet, man har 

även hållit olika föreläsningar 

och erbjuder 

studiepass och cirkelträning. 

– Jag 

brinner 

för träning 

och 

cirkelträning- 

en är 

populär. 

Mitt jobb 

handlar 

bland 

Anna 

Brännvall. 

annat om att hitta aktiviteter 

som passar alla 

och som utförs under 

ordnade former. Man får 

chansen att umgås, och 

vår terapiverksamhet 

har varit uppskattad. 

Klienterna växer och 

kreativiteten blommar 

ut. Sysselsättningen 

leder också till att de 

får chansen att lära sig 

nya saker, säger Anna 

Brännvall. 

Vilka organisationer har 

kommit på besök? 

– Vi har haft besök av 

Bufff, Aleris, Attention, 

Röda Korset, Smittskyddet 

och RFSU och vi 

jobbar på att flera ska 

besöka oss. 

– Jag gillar verkligen 

mitt jobb och vi kommer 

att fortsätta arbeta på 

det här sättet, avslutar 

Anna. 

Anstalten Gruvberget drog igång i april. 

Gruvberget är igång igen 

Anstalten 

Norr Gruvberget nystartade 

i april 

efter att varit tillfälligt 

stängd för en verksamhetsöversyn. 

Hur har starten gått, 

kriminalvårdsinspektör 

Rolf Johansson? 

– Det har gått väldigt 

bra. Den tekniska säkerheten 

har förbättrats och 

vi har en ny och utökad 

personalstyrka. Dessutom 

har vi fått nytt golv i 

köket. Det enda molnet 

på vår himmel är att vi 

har för få klienter. Efter 

stängningen har vi tyvärr 

inte haft samma tillströmning 

av klienter som 

tidigare, så vi vill gärna 

ha fler ansökningar! 

Två häktade i Luleå kör cirkelträning. 

Vad händer i höst? 

– Vi har familjeveckor 

i november och 

december då vi ger åtta 

familjer möjlighet att 

vistas hos oss. Kursen 

riktar sig till män och 

de får under tiden här 

en unik möjlighet till 

samvaro med sin familj. 

Sista ansökningsdag är 

23 september. Vi har 

också en kurs i kost och 

motion som vänder sig 

till män som är intresserade 

av att börja leva 

ett sundare liv. 

– Hit kommer också 

klienter med övervikt 

men som har svårt att 

komma igång med en 

hälsosammare livsstil. Vi 

har möjlighet att ta emot 

18 personer och sista 

ansökningsdag är 

7 oktober. 

Hur ser det ut framåt? 

– Vi ser ljust på framtiden. 

Vi ser kontinuerligt 

över och förbättrar 

våra lokaler, samarbeten 

och kursutbud. Närmast 

satsar vi på att besöka 

anstalter och informera 

om möjligheten att söka 

till våra kurser. Vi skulle 

vilja prata både med 

klienter och kriminalvårdare 

om vad Gruvberget 

kan erbjuda. Det är lite 

för tidigt att säga om 

vi har några överraskningar 

i kommande 

kursutbud, men inom 

kort tar vi tag i arbetet 

med nästa års kursprogram. 

Rolf Johansson. 

Läs mer om Gruvbergets 

kursprogram och hur man 

ansöker på Krimnet. 

42 OMKRIM 4/2015

Illustration: Luka Sydstål 

Smarta programtavlor 

med pratbubblor 

På frivården 

Norr i Umeå har 

man slagit sina 

geniknölar ihop och tagit 

fram en ny programtavla. 

Tavlan, som även finns 

på anstalten Umeå, anger 

de olika programmen 

och visar vad modulerna 

heter, vilka perioder 

deltagarna går samt 

hur många som går i 

respektive modul. Tavlan 

sitter placerad så att alla 

frivårdsinspektörer kan 

se den och responsen 

har varit väldigt bra. Den 

är lättöverskådlig och 

visar tydligt hur inflödet 

ser ut. Pratbubblorna 

gör det möjligt för deltagarna 

att ge feedback till 

varandra och sprida ny 

information. 

Tårtkalas 

på Färingsö 

I somras bestämde sig Jessica Vestin 

Norr för att överraska sina kollegor på 

Färingsö. 

– Vi har en tradition med fredagsfika varje 

vecka då vi turas om att ta med fikabröd. Jag 

kände att det vore skoj att överraska mina kollegor 

och hade med mig en prinsesstårta med 

Kriminalvårdsmotiv. Jag gillar att baka tårtor 

och faktum är att den här var ganska enkel att 

göra, säger Jessica Vestin. 

Österåkerspelen bara växer och växer 

De populära Österåkerspelen 

pågick i somras 

Sthlm 

under tre intensiva 

veckor. Klienterna tävlade mot 

varandra i en mängd grenar, såsom 

fotboll, dragkamp, volleyboll, 

brännboll, styrkeövningar, 

friidrott och tipspromenad. 

Med hjälp av planering och engagerad 

personal genomfördes 

tävlingarna i god stämning. 

Morteza Bayat som varit 

planeringsansvarig berättar om 

ett trevligt event. 

–Årets spel blev mycket lyckat. 

Det är roligt att vi fått brev från 

andra anstalter där de vill veta 

tävlingsresultat och hur det 

gick i de olika grenarna. Spelen 

har växt och nu är det både 

mottagnings- och behandlingsavdelningen 

samt paviljongen 

som deltar. Klienterna har tränat 

hårt och vi har även infört en 

seniordag för deltagare som fyllt 

40, säger Morteza Bayat. 

Morteza 

Bayat. 

OMKRIM 4/2015 

43

RUNTiKRIM 

»Storövningen blev väldigt lyckad. 

man kan sammanfatta med orden: 

övning ger färdighet.« 

En av övningsledarna Arben Ahmeti på Hall. 

FRIDFULL SEMESTERBILD 

Alexandra Aronsson från Karlskrona delar 

med sig av en fridfull semesterbild. Det var 

en riktig höjdarsemester enligt frivårdsinspektör 

Aronsson. 

− En fika vid Storulvån i Jämtlandsfjällen. 

Och tänk att sittunderlaget från jobbet 

kom till så bra användning. Jag njöööt! 

Omkring hundra personer deltog, när insatsstyrkan i region Stockholm sattes på prov 

i en storövning. 

Produktionen 

fixade miljömål 

Efter ett års hårt arbete fick produktionen 

Sthlm på anstalten Hall sitt miljödiplom, enligt 

kraven från Svensk miljödatabas, i början av 

juni. Man har infört ett miljöledningssystem, som är 

ett verktyg för att skapa ordning i miljöarbetet som 

rör produktionen inom tvätteri, keramik, plastindustri 

och montering/förpackning. 

− Vi hoppas att andra verksamheter ska ta efter. 

Förutom miljöengagemanget stärker det varumärket 

och bidrar till effektivisering och ekonomiska vinster 

i verksamheten, säger Olof Vannäs, miljösamordnande 

kvinsp. 

Men Halls ambitioner stannar inte där. 

− Det närmaste året siktar vi mot en Iso 

14001-certifiering av produktionen, vilket ställer 

ännu högre krav på bland annat dokumentstyrning. 

Det långsiktiga målet är ett helt igenom certifierat 

och hållbart Hall – miljömässigt, socialt och ekonomiskt, 

säger Vannäs. 

”Klienterna” tog över A-huset, men insatsstyrkan lyckades återställa ordningen. 

Storövning på Hall 

Det är oroligt 

Sthlm på avdelningen. 

De intagna har 

tagit över hela A-huset, 

efter att personalen 

misslyckats med att 

förhandla och sedan 

förlorat kontrollen och 

tvingats fly. Insatsstyrkan 

kallas in för att 

återställa ordning och 

säkerhet. Det var scenariot 

under en storövning 

på anstalten Hall i maj, 

med insatsstyrkan i 

region Stockholm. Trots 

iscensatta gisslantagningar 

och incidenter så 

lyckades insatsstyrkan 

ro hem uppgiften utan 

anmärkning. 

– En väldigt lyckad 

storövning. Man kan 

sammanfatta med orden: 

övning ger färdighet, säger 

övningsledare, vakthavande 

befäl Arben Ahmeti. 

Olof Vannäs, kvinsp och miljösamordnare, anstaltschef 

Mats Ehn och Erik Lambis, kvinsp för 

arbetsdriften, är stolta över miljödiplomeringen av 

Halls produktion. 

44 OMKRIM 4/2015

RUNTiKRIM 

Som gjort 

för aktiviteter 

Foto: Henrik Witt 

Fabahari Tourai och Karin Svedskog jobbar med att visa kulvertmålningarna 

mitt i stan. Ovan ser man containern placerad på Skattetorget. 

Foto: Carina Ryynänen 

Den 16 juni sken solen påpassligt 

Syd nog i Kristianstad, då man invigde 

anstaltens nya promenadgård och 

utegym. 

Förarbetet var noggrant. Man hade 

rensat upp och forslat bort gammal gräsarmering, 

plattor och en förbrukad volleybollplan. 

Förväntningarna var stora och både intagna 

och personal hade de sista veckorna kastat 

långa blickar ut på promenadgården. Med 

pompa och ståt invigde Nina Meijer, kriminalvårdsinspektör, 

den nya promenadgården 

medan det bjöds på bubblande förfriskningar. 

Kriminalvårdare Gunilla Molin klippte 

bandet, och för att ytterligare höja stämningen 

satte Nina Meijer det första skottet mitt i 

basketkorgen. 

– Härmed förklarar jag den nya promenadgården 

invigd, hoppas att ni kommer att trivas 

och ha mycket glädje av den, sa Gunilla Molin 

innan hon klippte av bandet. 

Runt gården finns plattor för promenad, 

med inspiration av löparbana. I centrum en 

gummibelagd yta där upp till åtta personer 

kan göra olika övningar för att aktivera sig. En 

yta är gräsbelagd för att man också ska kunna 

ligga i gräset och njuta. 

Att få uppleva 

en anstaltskulvert 

I Örebro fanns under sommarmånaderna 

möjlighet att upp- 

Mitt 

leva hur det känns att befinna 

sig i en av Kumlaanstaltens kulvertar. 

– Det är häftigt! säger Fabahari 

Tourai. 

– Det är inte alla som har sett en 

korridor i Kumlafängelset, säger Karin 

Svedskog. 

Ungdomarna är gymnasister som 

sommarjobbar med att visa kulvertkonst 

för allmänheten. De befinner sig 

i en stor sluten container på Skattetorget, 

ett stenkast från Rättscentrum 

där frivården och regionkontor Mitt 

huserar. 

I containern finns några av de konstnärliga 

plåtar som pryder en 110 meter 

lång kulvert på anstalten Kumla. Det 

är intagna som har tillverkat plåtarna 

under konstnären Cecilia Janssons 

ledning. De har använt en mängd olika 

tekniker och material: svets, collage 

och till och med bladguld. 

Illusionen av att befinna sig i en 

fönsterlös kulvert förstärks av en film 

där anstaltskulverten projiceras på 

containerns kortsida. Helt plötsligt 

dyker insatsstyrkan upp med språngsteg! 

Med autentiskt ljud därtill kan 

besökarna uppleva stämningen på 

anstalten. 

Tillverkningen av plåtarna har pågått 

i flera år och arbetet sker ofta i mindre 

grupper. Enligt Cecilia Jansson har 

de intagna hanterat utmaningen med 

projektet på rätt sätt. Som exempel 

berättar hon om en grupp serber som 

efter att ha inspekterat albanernas 

konstverk genast ville göra något som 

var mycket större och mycket bättre. 

Utställningen på Skattetorget hölls 

öppen mellan kl 8–20. Cecilia Jansson 

öppnade och stängde på samma tider 

som de intagna låses in och ut. 

OMKRIM 4/2015 

45

RUNTiKRIM 

En miljon till 

projekt Jarro 

Bufff är föreningen som jobbar ideellt 

Öst för att hjälpa barn till föräldrar som hamnat 

i Kriminalvården. 

Bufff i Norrköping (tidigare Bryggan) driver ett 

projekt som heter Jarro. Jarro ska säkerställa att 

barn till frihetsberövade får det stöd som de har 

rätt till samt se över och utveckla strukturer för 

hur Bufff samarbetar med socialtjänst och kriminalvård 

så resurserna utnyttjas maximalt. 

Nu har projektet fått en miljon kronor av 

Allmänna Arvsfonden, som även tidigare stöttat 

Bufff Norrköpings projekt. 

– Att få fortsatt förtroende från Allmänna Arvsfonden 

är avgörande för vår verksamhet. Under 

nio år har vi drivit tre projekt, som slagit väldigt 

väl ut. Vi har en unik kunskapsresurs och målsättningen 

är att se till att vårt koncept sprider sig till 

hela landet. Vi vill skapa de bästa förutsättningarna 

för de cirka 30 000 barn som är vår målgrupp, 

säger Stefan Strandberg på Bufff Norrköping. 

Stefan Strandberg på Bufff är mycket glad över 

pengarna från Allmänna Arvsfonden. 

Familjepedagogen Anna Ekberg och barnombudet Maria Nilsson på anstalten Sagsjön. 

Handbok och rutiner 

för medföljande barn 

Varje år följer 

Väst omkring tjugo 

barn med sin 

förälder in i fängelse. 

När antalet medföljande 

spädbarn ökade 

finansierade Allmänna 

arvsfonden 2012 ett projekt 

där Räddningsmissionen 

Solrosen bidrog 

med tre deltidsanställda 

familjepedagoger på 

anstalten Sagsjön. 

Syftet var att ta reda 

på mammornas behov 

och hur de skulle 

kunna tillgodoses under 

verkställigheten. Familjepedagogerna 

tillförde 

expertkunskap och engagemang, 

allt i ett nära 

samarbete med Kriminalvårdens 

personal. 

Det tvååriga projektet 

har synliggjort anstaltens 

arbete med mammor och 

medföljande barn. 

− Direktiven har tydliggjort 

uppdraget, avsatt 

pengar och visat på en 

miniminivå hur personalen 

ska arbeta. Framför 

allt har barnombuden 

fått tid att utföra sina arbetsuppgifter, 

något som 

inte alltid funnits tidigare, 

säger Maria Nilsson, 

barnombud på Sagsjön. 

För tillfället finns inga 

barn på Sagsjön. Men 

Maria Nilsson berättar 

att de har arbetat fram 

en handbok med rutiner; 

både för de intagna 

mammorna och för 

personalen. Det finns en 

checklista som säkerställer 

arbetet, oavsett vem 

som jobbar. 

Projektet visade att 

mamman riskerade att 

isoleras i sitt omhändertagande 

av barnet. 

Familjepedagog Anna 

Ekberg pekar på vikten 

av att mammorna ges 

möjlighet att delta i program 

och utbildning. Och 

när familjepedagogerna 

passade barn fick de 

intagna tid att jobba med 

sig själva. 

– Mår inte mamman 

bra, mår inte heller 

barnet bra, säger Anna 

Ekberg. 

Då enskilda kommuner 

sällan får in den här 

sortens ärenden finns 

varken kompetens eller 

inarbetade rutiner hos 

socialtjänsten. Därför har 

en checklista utarbetats 

även för kontakt mellan 

socialtjänsten och Kriminalvården. 

– Nu när vi har rutiner 

kan vi initiera ett samarbete 

och det blir lättare 

att få till regelbundna möten, 

säger Maria Nilsson. 

Hon förklarar att 

många socialsekreterare 

blir förvånade när de 

inser hur bra det faktiskt 

kan fungera med mammor 

med barn på anstalt. 

Text och foto: Elisabet Omsén 

46 OMKRIM 4/2015

RUNTiKRIM 

SÖRBYN RIVER FÖR ATT BYGGA NYTT 

Den Lönnska villan på anstalten Sörbyn har tjänat 

ut och rivs. 

– Det är lite vemodigt. Det är inte många år 

sedan änkefrun besökte Sörbyn för att se huset 

en sista gång. Och i fjol var barnen, numera i 

60–70-årsåldern, på besök och tittade på huset där 

de växte upp, säger samordnare Göran Engman. 

Ny regionchef 

vill vara nära 

Ljuständning för de klienter som avlidit. 

Region Östs nya 

Öst chef, Jörgen 

Nordin, har 

juristutbildning och 25 

års yrkeserfarenhet av 

Kriminalvården; som 

kriminalvårdare, kvinsp 

och kriminalvårdschef. 

Närmast kommer han 

från tjänsten som 

kriminalvårdschef för 

Kronobergshäktet, som 

är mitt uppe i den stora 

renoveringsprocessen. 

När han tog över 

regionchefskapet efter 

pensionerade Christer 

Karlsson såg han en 

chans att kombinera det 

bästa av två världar. 

− Som regionchef 

kommer jag jobba mer 

övergripande och strategiskt, 

men samtidigt 

ha basen kvar i den 

operativa verksamheten. 

Det är viktigt för mig, 

och målsättningen är 

att vara mycket ute i 

verksamheterna. 

Han ser flera utvecklingsområden 

för 

regionkontoret. 

− Närmast handlar 

det om att formera 

organisationen och hitta 

vägar för hur frågor ska 

behandlas. Jag kommer 

också ha mycket att 

göra med lokalförsörjningsfrågor 

och samordning 

av transporter. 

Minnesstund för avlidna 

En gång om året på 

Väst frivården Göteborg 

samlas den personal 

som vill komma för en minnesstund 

för avlidna klienter. 

Prästen Lars Olof Andersson, 

Loa, läser upp namn och tänder 

ett ljus för att hedra varje bortgången 

klient. Tillsammans läser 

deltagarna dikter och sjunger 

sånger. Hela minnesstunden tar 

bara tjugo minuter. 

– Det är ju människor med 

svår bakgrund och ett hårt liv 

som vi träffar här. Ofta får vi 

tända ett trettiotal ljus, ibland 

fler. Vi ser det som ett sätt att 

visa respekt för den bortgångne 

men också för frivårdsinspektören 

som har haft kontakt med 

klienten. 

Även den muslimska själavården 

har varit med. 

– Stämningen på minnesstunden 

är inte kristen, men 

existentiell och andlig. Vi vet 

inte vilken livsåskådning våra 

klienter har haft. 

Frivårdschef Malin Sparrström, 

som tog med sig idén att 

hedra bortgånga klienter från 

anstalt, har hållit traditionen vid 

liv i tretton år. 

– Jag tycker det är en bra sak 

även ut ett arbetsmiljöperspektiv. 

Det ger en möjlighet att 

prata om andra saker på jobbet 

och en chans att hjälpa varandra 

i sorgen. 

Samordnare för minnesstunden, kriminalvårdsinspektören Thomas Petersson, tillsammans med prästen 

Lars Olof Andersson och frivårdschefen Malin Sparrström. 

OMKRIM 4/2015 

47

DEBATT EMERICH ROTH 

Det är bristen på kärlek som gör en människa till en hatare. Majoriteten av pojkar 

som hamnar fel i livet saknar en kärleksfull pappa eller annan manlig förebild. 

Det skriver Emerich Roth efter 50 års arbete med utslagna ungdomar. 

Brist på kärlek leder 

EMERICH ROTH 

är överlevande från nazismens 

läger, författare och 

fördragshållare, initiativtagare 

till Exit på Fryshuset 

till stöd för unga som vill 

bryta upp från destruktiva 

gäng och kriminalitet, 

och nyligen mottagare av 

Raoul Wallenbergpriset. 

»En extremist 

väcker avsky. Däri 

ligger extremistens 

värde. Det 

är monstret som 

säljer tidningar 

och det är avskyn 

som ger extremisten 

uppmärksamhet. 

« 

E 

xtremister är inte trevliga. Att ta 

avstånd från och känna avsky för sådana 

människor är mycket mänskligt 

och helt naturligt. Inte minst 

för en människa som jag, som upplevt 

nazismens förföljelser under 

andra världskriget. Men hur gärna 

jag än skulle vilja säga att manifestationer 

hjälper mot extremismen, kan jag inte det. 

Vill man motverka extremistiskt våld måste 

man finna orsaken till att människor hamnar 

fel i livet. 

En extremist väcker avsky. Däri ligger 

extremistens värde. Det är monstret som 

säljer tidningar och det är avskyn som ger 

extremisten uppmärksamhet. Sannolikt 

har ytterst få av extremisterna läst Hjalmar 

Söderberg, ändå följer de hans förutsägelse 

till punkt och pricka. 

”Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, 

i brist därpå fruktad, i brist därpå 

avskydd och föraktad. Man vill ingiva människorna 

någon slags känsla. Själen ryser för 

tomrummet och vill kontakt till vad pris 

som helst.” 

Foto: Sanna Sjöswärd 

Extremisten är en människa som hatar. 

Hatare kan delas upp i två kategorier. En 

som har fått hatet i sig med modersmjölken. 

Den sortens hatare ger störst anledning till 

oro därför att de fortplantar sitt hat varhelst 

de befinner sig. Den andra kategorin är de 

som själva börjat hata på grund av brist på 

hatets motsats – kärlek. Den senare kategorin 

är till skillnad från den första behandlingsbar 

om vi sätter in insatser innan hatet 

hunnit cementeras. 

Att människor blir hatare på grund av 

brist på kärlek kan låta banalt och provocerande. 

Ska vi nu, som tack för våld och 

skadegörelse, visa extremisten kärlek? Jag 

svarar bestämt ja på den frågan. 

Jag har under andra världskriget upplevt 

hatets och våldets yttersta konsekvenser 

i nazisternas koncentrationsläger. Sedan jag 

kom till Sverige har jag arbetat 30 år inom 

social- och kriminalvård och har under de 

senaste 23 åren föreläst i skolor. Jag var 

initiativtagare till Exit, som hjälpt hundratals 

ungdomar att hoppa av från destruktiva 

gäng. All min erfarenhet och alla mina 

samlade kunskaper pekar åt ett enda håll; 

hatet kommer sig av att barn får växa upp i 

hem som lider brist på kärlek och omtanke. 

Det handlar om en uppväxt utan kärlek och 

trygghet. I stället är det misshandel, drogmissbruk 

eller iskall kärlekslöshet. De flesta 

hatarna är pojkar, och det som utmärker sig 

i pojkarnas berättelser är papporna. Det är 

pappor som misshandlar, missbrukar eller 

är oförmögna att visa kärlek. Eller bara är 

frånvarande av olika anledningar. Fäder 

eller andra goda manliga förebilder har en 

oerhört viktig uppgift att fylla för pojkar. 

Materiellt välstånd saknar betydelse i dessa 

sammanhang. Hatare kan komma från alla 

samhällsklasser. 

Mediernas betydelse för hatarna är 

däremot mycket stor, de spelar faktiskt en 

huvudroll. En grundläggande förutsättning 

för att finna rätta lösningar på samhällsproblem 

är att kalla saker vid dess rätta 

namn. En person som tvångsmässigt dricker 

alkohol kallar vi alkoholist, en som använder 

narkotika kallar vi narkoman. Lika självklart 

borde det vara att kalla kriminella och våldsbenägna 

för det de är och inte envisas med 

att endast söka nazistiska och rasistiska 

motiv i deras handlingar. Genom att envisas 

med att ge deras beteende endast ideologisk 

eller politisk innebörd har vi omedvetet 

hjälpt till att legitimera deras handlingar 

och åsikter. I stället bör medier använda sin 

fenomenala förmåga till research. Förklara 

varför hataren har blivit hatare. Hatarens 

JA 

till kärlek till 

hataren. 

NEJ 

till att ge 

hatiskt 

beteende 

enbart 

ideologisk 

innebörd. 

48 OMKRIM 4/2015

Vad tycker du om Emerich Roths 

debattinlägg? Debatten fortsätter på 

www.kriminalvarden.se. 

Gör ditt inlägg där. 

till hat 

liv börjar inte i 20-årsåldern med sten i hand 

och hat i blick. 

För en människa med rätt kunskaper 

är det ingen konst att upptäcka en hatare 

redan i småskolan. Ju tidigare man sätter in 

åtgärder desto lättare är det att bota. Det är 

skolan som är verktyget och möjligheten. 

Framtiden befinner sig där – fem dagar 

i veckan. Skolan är den enda platsen där det 

finns möjlighet att kompensera för vad som 

fattas i hemmet. Av det skälet borde skolan 

få alla de resurser som krävs för att kunna 

fungera som ett andra hem för dem som 

behöver det. Genom att hjälpa ungdomar 

som mår dåligt när de går i skolan, kan vi 

stoppa eller i varje fall minska nyrekrytering 

till destruktiva gäng. 

Vad skolan behöver är mer utbildning 

i problematiken och fler anställda. Framför 

allt behöver den fler män. För att lyckas 

måste skolan visa uthållighet, se till att 

personalen blir kvar och går att lita på. Det 

är ju så närvarande pappor fungerar. De försvinner 

inte. Skolan är samhällets viktigaste 

plats. Därför måste antagningskraven till 

lärarutbildningen höjas, liksom lönen och 

yrkets status. 

Men har vi verkligen råd? Ja, om man har 

en vidare blick och förmår att även räkna 

minskat lidande som en vinst. En hatare drar 

sällan några större strån till samhällsstacken. 

Däremot kostar han ofta stora summor i 

form av vandalisering, sjukfrånvarokostnader, 

polisinsatser, domstolskostnader och 

kriminalvård. En värsting med mångårig kriminell 

karriär bakom sig som varit med mig 

på mina föreläsningar har enligt beräkningar 

kostat samhället runt 45 miljoner kronor. 

Min slutsats – baserad på 50 års erfarenhet 

i möten med utslagna ungdomar – är att 

majoriteten av pojkar som hamnar fel i livet 

saknar en kärleksfull pappa eller annan god 

manlig förebild. 

För att få vetenskapligt belägg för detta föreslår 

jag att resurser avsätts till ett nordiskt 

projekt för forskning kring och kartläggning 

av kända hatares uppväxt och barndom. Jag 

är övertygad om att många fler värstingar 

skulle våga hoppa av från destruktiva gäng 

när dom har förstått att vi förstår. 

OMKRIM 4/2015 

INSÄNDARE 

Skriv gärna insändare till Omkrim. Om du 

skriver kort är chansen att komma med större. 


Mer nyfiket 

skoj än gravallvar 

Du vet väl att du redan nu kan 

nominera din trevligaste kollega 

till Årets kamrat 2016? 

För tionde året delar Kamratföreningen 

ut ett stipendium på 2000 

kronor och ett tjusigt diplom till en 

kollega som gör, eller har gjort, en 

insats utöver det vanliga gentemot 

kollegor eller en klient. 

Skicka ett mejl till krimkamrat@ 

telia.com 

Glöm inte att motivera varför din 

kollega är värd priset. 

Sten-Åke 

Lövdahl. 

KAMRATFÖRENINGEN 

VILL BYGGA BROAR 

Kriminalvårdens Kamratförening 

vill bygga broar mellan 

aktiva och pensionerade 

kollegor. Det vi medlemmar har 

gemensamt är att vi är nyfikna på vad 

som händer inom Kriminalvården. 

Därför genomför föreningen studiebesök, 

regionala möten och bjuder in 

generaldirektören och andra ledande 

tjänstemän för information och dialog. 

Vi har ordnat en berättartävling och 

varje år utser vi Årets kamrat som får 

ett stipendium av föreningen. 

Tillsammans har vi medlemmar 

lång erfarenhet och kunskap om 

svensk kriminalvård. Problemen 

i Kriminalvården är i mångt och 

mycket desamma i dag som för trettio 

år sedan, däremot har samhället förändrats. 

En uppgift 

för föreningen är att 

bidra med kunskaper 

om tidigare 

lärdomar. Allt för 

att slippa uppfinna 

hjulet på nytt. Det är 

inte gravallvar då vi 

träffas, utan vi möts 

under lärorika och trivsamma former. 

Varmt välkommen som medlem! 

Det är öppet för alla som arbetar 

eller som tidigare har arbetat i Kriminalvården. 

Det kostar 100 kronor 

per år. 

Läs mer om Kamratföreningen på 

www.krimkamrat.se 

Vill du bli medlem kan du mejla 

namn och postadress till 

krimkamrat@telia.com 

Sten-Åke Lövdahl, ordförande, 

Kriminalvårdens Kamratförening 

Ur Omkrim 

nummer 3 

2015. 

...och så här gör du för att nominera Årets kamrat 

Här är samtliga 

Kamratstipendiater 

2007 Bengt Åkesson, Vellinge. 

2008 Örjan Lindskog, Kristianstad. 

2009 Ulla Antonsson, Nyköping. 

2010 Pelle Degerberg, Norrköping 

(postumt). 

2011 Hasse Pettersson, Eskilstuna. 

2012 Anna Andersson, Luleå. 

2013 Annika Bergelius, Österåker. 

2014 Jan Bäckström, Skärholmen. 

2015 Lars Klasson, Skänninge. 

49

KULTIKRIM 

50 OMKRIM 4/2015

VÄXTVERK 

SVETSAR 

SAMMAN 

KATARINA LUKSEPP / TEXT HENRIK WITT / FOTO 

I 

det ståtliga plåtträdet dinglar guldnycklar, 

ljuslyktor, kedjor och - en hembränningsapparat. 

I en JENS av FÄLTSKOG toppgrenarna / TEXT - säkert fem 

meter upp NICLAS - sitter SANDBERG en plåtkråka. / FOTO Allt är 

tillverkat i anstaltens plåtverkstad. Några 

intagna har skapat små visitkort i form av 

svetsade plattor med initialer eller intagningsnummer. 

Upprinnelsen till skapelsen är att kommunen 

och de ansvariga för Konst På Hög bjöd in 

anstalten att göra ett verk inför anstaltens 50-årsjubileum. 

Pernilla Muhli, svetslärare på Kumla, föreslog att 

Cecilia Jansson skulle samarbeta med hennes elever. 

De intagna behövde öva på svetsning och Pernilla 

visste att Cecilia hade kreativa idéer. Cecilia föreslog 

i sin tur ett träd och skapade en skiss i papper i full 

skala för att visa de intagna hur stort hon tänkt. 

Jens har varit med hela vägen. Nu färdigställer 

han och Cecilia den sista trädgrenen. Konstprojektet 

har gjort att tiden i anstalt gått snabbare 

och han är nöjd över att ha kommit på kättingen 

och de solcellsdrivna lyktorna som hänger 

i trädet. 

– Det ser säkert nice ut på kvällen, säger han. 

Fyra svetslicenser har han klarat av som han 

hoppas få nytta av på utsidan. Det första han ska 

göra när han muckar om en dryg månad är att åka 

upp till Kvarntorpshögen för att se trädet på plats. 

Jämte Jens finns en annan van svetsare. Hembränningsapparaten 

och en skir fågel som torkar 

vingarna är hans skapelse. Det var definitivt en 

roligare utmaning än att tillverka 400 likadana 

krokar. 

På ett pedagogiskt vis har Cecilia Jansson under 

åren 2009-2011 handlett omkring 30 intagna som 

tillverkat de konstplåtar som pryder väggarna 

i en 110 meter lång kulvert under anstalten. Nu är 

hon glad över att vara tillbaka på Kumla och över 

» 

OMKRIM 4/2015 

51

KULTIKRIM 

Cecilia 

Jansson 

och 

Kumlas 

svetslärare 

Pernilla 

Muhli. 

”Till trädet har vi bara använt skrot och sådant som annars 

skulle slängas”, berättar Cecilia Jansson. 

I verkstaden på Kumla svetsar 

de intagna på den sista grenen. 

”Det är kul att anstalten 

har kommit underfund med 

vad de kan ha konstnärer till”, 

säger Cecilia Jansson. 

»Det liknar 

de intagnas 

position i 

samhället. Den 

där känslan av 

att inte riktigt 

platsa.« 

» 

att så många är inblandade i utsmyckningen av trädet 

Yggdrasil. 

Det finns många konstnärliga talanger i fängelse, 

konstaterar hon. Ofta möts hon av ett visst motstånd. 

”Jag kan inte måla”. Cecilia blir motorn och hon bollar 

tillbaka den spontana rädslan.” Vad kan du bidra 

med?” De intagna visar sig visst vara kreativa och med 

lite handledning kan alla bidra. Flera har tidigare sysslat 

med graffiti, tatueringar, text eller musik. 

– Någon är bra på konstruktion, en annan gör finurliga 

saker och en tredje bara jobbar på. Alla kanske 

inte gillar varandra asmycket, men man har nytta av 

varandras erfarenheter. 

Cecilia Jansson brinner för det tekniska. Att 

svetsa, gjuta, jobba med lera eller gips. Eller kroki. 

Ursprungligen var hon keramiker och sedan huvudlärare 

i skulptur och teckning på konstskolan i Örebro. 

Nuförtiden styrs hon inte av materialet. Hon använder 

grunderna från keramiken, men materialet kan 

variera, det kan bli betong eller något annat. 

Hon antar gärna utmaningar. 

– Så fort något är läskigt måste jag göra det. Jag gillar 

att utmana mig själv och rädslan släpper så fort jag 

kommit igång. 

Det förhållningssättet gör att hon ständigt utvecklas. 

Nu är hon inne i en fas där utlandsstipendierna 

avlöser varandra. I höst medverkar hon i Venedigbiennalen, 

vilket i konstvärlden är jämförbart med att 

bli uttagen till ett VM. Dagen innan Omkrim träffar 

Cecilia på Kumla har hon tackat ja till sex månader 

i Brooklyn våren 2016. De senaste åren har hon varit 

i Kina i flera omgångar där hon jobbat i porslin och 

textil. Textil är något nytt för henne, men det handlar 

inte längre om vilket material hon jobbar med, utan 

idéerna bakom. 

− Olika material har olika budskap. Till trädet har 

vi bara använt skrot och sådant som annars skulle 

slängas. Så det har inte kostat något, förutom min lön 

och att få trädet på plats, säger Cecilia. 

Hon uppskattar att hennes kunnande kommer 

till användning och har blivit en del av anstaltens 

verksamhet. 

− Jag känner mig nyttig och är uppskattad för det jag 

är. Folk känner till att det görs konst och arbetet har 

vuxit fram på ett naturligt sätt där anstalten har hängt 

med. Ytterst handlar det om dialog och tillit. Om att 

ledningen, intagna och de som jobbar i verkstaden 

litar på varandra. 

Ett besök på Halden Fengsel i Norge fann Cecilia 

Jansson inspirerande. Där fanns flera verkstäder med 

anställda konstnärer. Hon påpekar att det är viktigt att 

konsten inte blir ful eller pinsam. Det som tillverkas måste 

hålla en hög nivå. Det får sådana bonuseffekter. Som 

att de intagnas självförtroende växer och att de känner 

att de ingår i ett större, meningsfullt sammanhang. 

Från början var det tänkt att trädet skulle stå på 

anstaltsområdet, där det saknas träd. Men nu är det 

en fast installation till Konst på Hög. Cecilia Jansson 

gick runt Kvarntorpshögen för att finna den bästa 

placeringen av trädet. 

– Jag ville att det skulle stå i närheten av andra träd, 

men ändå lite vid sidan av. Det liknar de intagnas 

position i samhället. Den där känslan av att inte riktigt 

platsa.O 

52 OMKRIM 4/2015

DJÄVULSDANSEN 

BLI FRI FRÅN MEDBEROENDE 

Ann Söderlund och Sanna Lundell 

Efter SVT:s publiksuccé med dokumentärserien 

Djävulsdansen kommer nu boken. Det är en 

praktisk självhjälpsguide för alla som lever nära 

någon som är alkoholist, narkoman eller har 

något annat beroende. 

AKTÖRERNA 

Staffan Bergfeldt 

Aktörerna är Staffan Bergfeldts författardebut. Sedan 1981 har han 

arbetat som advokat med flera uppmärksammade mål. Boken 

handlar om rättsapparatens aktörer i en mellanstor svensk stad. 

En stad som påminner en hel del om Staffans hemstad Eskilstuna. 

Aktörerna är en humoristisk och spännande bok och ges ut av 

förlaget Axplock. 

Kriminalvårdare 

och författare 

JOHAN ÅHLUND / TEXT& FOTO 

Att det finns talangfulla skribenter 

inom Kriminalvården 

är Rickard Törnkvist ett bevis 

på. Han jobbar som vårdare på 

häktet Kronoberg och Kanindansen 

är hans debut roman. 

Omkrims utsände möter 

upp på ett fik på Södermalm i 

Stockholm för att få höra hur allt började. 

Rickard, hur hamnade du inom Kriminalvården? 

– Jag såg en platsannons och kände att 

jobbet skulle passa. Jag har tidigare i livet 

arbetat som mentalskötare så jag sökte och 

fick jobbet. 

Du har gått från reklambranschen till 

Kriminalvården. Varför? 

– Jag hade bestämt mig för att skriva min 

bok, och jag tog uppgiften på allvar. Jag 

bytte jobb för att få tid att skriva. Jag har 

nu jobbat åtta år på häktet Kronoberg och 

kan kombinera heltidsjobb, familj och mitt 

skrivande. Boken tog sju år att få klar. 

Hur skulle du själv beskriva boken och 

din författarstil? 

– Jag har en betraktande stil och boken 

har ett stänk av Arto Paasilinna över sig. 

Den är dråplig och har en hyfsat svart humor. 

Jag tycker att man ska tro på det man 

skriver och just nu går författarskapet bra. 

Jag får bekräftelse och har skrivit en bok 

som jag är stolt över och det är en jäkla skön 

känsla. 

Skriver du på något nytt just nu? 

– Ja det gör jag. Jag har en ny bok på gång 

och det är en historia med inslag av magisk 

realism. Mer än så avslöjar jag inte, men den 

är rolig att skriva. O 

Att vara liten i en 

ledsam hemmiljö 

STINA WIRSÉN är känd för 

barnböcker som Rut och Knut och 

Liten Skär. Nu är hon tillbaka med 

en allvarlig och samtidigt hoppfull 

liten bok om hur det är att vara 

Liten i en ledsam hemmiljö. 

Boken med titeln Liten har 

kommit till genom ett samarbete 

med Brottsoffermyndighetens 

projekt ”Jag vill veta” och tanken 

är att den ska informera och 

berätta om barn och deras rättigheter 

och vuxnas skyldigheter. 

Liten är en figur med långa 

öron som lever i en tillvaro med 

bråk och stök. Hemma hos Liten 

är det många dagar som inte är 

glada och de som ska ta hand 

om Liten är också ledsna. Liten 

glöms ofta bort, och bara grannen 

finns som tillflykt när det 

stormar som värst hemma hos 

Liten. Men så en dag berättar 

Liten allt för Fröken på förskolan 

och de ledsna dagarna blir sakta 

men säkert färre. 

Liten är anpassad för barn från 

fyra till sju år och kan läsas för 

en barngrupp på förskolan eller 

användas av yrkesverksamma 

som möter barn som har upplevt 

våld hemma. 

KANINDANSEN 

Rickard Törnkvist 

Reklamaren Ruben vaknar upp 

på psyket efter en mindre lyckad 

incident med en av Skansens 

lemurer. På psyket träffar han på 

Bengtson, en tre äpplen hög tomte. 

Efter att ha blivit goda vänner 

beger de sig båda ut på en resa 

genom Sverige. 

OMKRIM 4/2015 

Rickard Törnkvist. 

ÄVENTYR I 

SVENSSON- 

LAND 

Joakim 

Palmkvist 

Om mördaren 

och skytten Peter 

Mangs som 

under sju år 

satte Malmö i skräck. Författaren 

och kriminalreportern Joakim 

Palmkvist har intervjuat Mangs 

i omgångar och skildrar hans 

livshistoria, våldsdåden och dess 

konsekvenser samt polisarbetet 

som pågick i jakten på den då 

okände gärningsmannen. 

53

KULTIKRIM 

Tavlan Kaos - inspirerad av 

Kandinsky. 

Björkens bark gav inspiration till 

denna tavla berättar konstnären. 

Vernissagemingel på Hällbyanstalten 

med nöjda konstnärer. 

Efter föreläsningar om abstrakt konst, 

färglära och komposition presenterar 

en deltagare detta verk. 

ABSTRAKT BLEV 

KONKRET PÅ HÄLLBY 

HENRIK WITT 

/ TEXT & FOTO 

»Alla deltagare 

har 

verkligen 

tagit kursen i 

abstrakt konst 

på allvar.« 

Mikael Gjörwell, 

kursansvarig. 

Det är havet, säger Luis när vi står framför 

hans tavla med textur, former och linjer. 

Jag har fiskat mycket, fortsätter han och 

tystnar, men fortsätter snart. 

– Jag känner frihet när jag ser den. Det 

har varit superviktigt att jag fått ut min 

kreativa grej, många säger att de inte kan 

– men det går. 

Det är vernissage på anstalten Hällby. I åtta veckor 

har det varit kurs i abstrakt måleri. Påtagligt nöjda 

konstnärer minglar runt och visar sina verk för andra 

intagna och anställda. 

Mikael Gjörwell är ungdomspedagog och kursansvarig. 

– Vi hade lite olika idéer om vilken sorts kurs vi skulle 

ha men kom fram till att abstrakt, icke föreställande 

måleri passade bäst, berättar Mikael. 

– Det har varit helt fantastiskt – långt över förväntan. 

Målsättningen var att vi skulle ha åtta deltagare 

som skulle göra åtta verk, det blev fem deltagare och 

över tjugo verk. 

Själva idén kommer ifrån det pedagogiska begreppet 

om plats, identitet, lärande. 

– Här på anstalten är det en plats där det är svårt att 

skapa sig en identitet men på kursen har de kunnat äga 

det kreativa rummet, fortsätter han. 

Alla på kursen är nybörjare. Deltagaren Luis berättar 

att han stött på abstrakt konst i Indien, men aldrig 

gjort något själv förut. 

På första lektionen fick de bara använda linjer för 

att förmedla känslor. 

– Från första stund har vi pratat om komposition 

och färglära, säger Mikael Gjörwell. För att undvika 

flummighet har vi haft en konsthistorisk inledning. 

Alla har verkligen tagit kursen på allvar och man har 

nästan kunnat ta på stämningen ibland. 

Ahmad har varit med på kursen. 

– Kul kurs, men den var för kort och för få tillfällen. 

Jag har fått ut mycket känslor. När man gör sånt här 

går tiden fort, man slappnar av. Konst är fint, alla har 

en egen stil. Alla tolkar på sitt sätt. 

Tuffaste momentet var när det infördes andra material. 

Rektor Johan Ahlström besöker Hällby idag enkom 

för vernissagen. 

– Det här är suveränt. Det enda jag gjort som chef 

är att jag sagt till Micke att köra. Det här är ett perfekt 

sätt att få in killarna till andra utbildningar 

– Det är väldigt viktigt att få lyckas och skaffa självförtroende. 

Vilket de har gjort här, fortsätter rektorn 

där vi står och ser på de minglande utställarna. O 

54 OMKRIM 4/2015

Samtliga som sett den säger 

att det ser ut som universum. 

Mikael Gjörwell berättar att 

han som målat den har utvecklats 

mest under kursen. 

OMKRIM 4/2015 

55

GULDKORN I VARDAGEN 

Ibland kan ett möte, några ord eller bara 

ett leende från en klient eller en kollega få 

oss att komma ihåg att vi faktiskt gör skillnad. 

”Känns speciellt 

när folk kommer 

fram och tackar” 

Linus Carlsson, produktionsledare häktet 

Jönköping, berättar: 

Det segrande laget från Kalmar. 

» 

När man träffar 

unga människor 

känns det mest. Jag 

får uppfattningen 

att man som kriminalvårdare 

spelar större roll för de unga. 

Att de kan se upp till en. 

Det känns speciellt när folk 

kommer fram till en efteråt och 

tackar. Jag träffade en kille på 

stan efter att jag träffat honom 

på häktet. Han hade väldigt 

stora drogproblem när han satt 

hos oss. Han var ung, kanske 

20, men hade missbrukat sen 

han var 16. Han var stöddig 

när han kom in, men jag kände 

att han mjuknade med tiden. 

Jag föreslog att han skulle 

börja med någon idrott, helst 

lagidrott. Tillhör man ett lag 

håller man sig borta från kriminalitet 

och annan skit. 

När jag träffade honom på 

stan hade det gått flera år. Han 

kom fram till mig – de måste ta 

första steget, man vet ju inte på 

vilket sätt de gått vidare – och 

tackade mig så väldigt mycket. 

Han sa att han hade tagit till sig 

av det jag sagt, han hade börjat 

träna, skaffat flickvän, slutat 

med droger och 

fått ett jobb. 

Det kändes 

väldigt 

trevligt. O 

Berätta om 

ditt guldkorn 

Minns du när det har känts lite extra? 

I Omkrim kan du dela med 

dig av din berättelse. 

Skriv några rader till: 


SM-finalen avgjordes mellan Saltvik och Kalmar. 

Finaldrama i 

innebandy-SM 

I årets SM möttes tio 

lag. Många matcher var 

rafflande och avgjordes i 

slutsekunderna. När det 

laddade gruppspelet var 

slut var de vassatse lagen 

kvar: Kalmar, Saltvik, Kristianstad/Karlskrona 

och 

Norrköping. I semi möttes 

Kalmar-Norrköping och 

Saltvik-Kristianstad/Karlskrona. 

Efter två jämna 

matcher vann Kalmar och 

Saltvik. 

Bronsmatchen mellan 

Norrköping och Kristianstad/Karlskrona 

var 

dramatisk. Kristianstad/ 

Karlskronas målvakt kolliderade 

och slogs medvetslös. 

På sjukhuset visade 

det sig turligt nog att han 

klarat sig bra och man 

beslöt att de båda lagen i 

bronsmatchen skulle dela 

broderligt på medaljen. 

Finalen mellan Saltvik 

och Kalmar inleddes i högt 

tempo. Saltvik ledde tidigt 

men Kalmar kvitterade 

och tog sedan ledningen. 

Kalmar ökade till 3-1 men 

Saltvik lyckades reducera. 

Sista minuterna jagade 

Saltvik kvittering, tog 

timeout och tog ut målvakten. 

Med en sekund kvar 

avgjorde Kalmars skyttekung 

Martin Olsson 

med mål i öppen kasse 

och stor glädje bröt ut i 

hallen. O 

56 OMKRIM 4/2015

SPORT & FRITID 

FIVE-A-SIDE, ÄR DET EN NY GREN? 

17–18 oktober är det svenska mästerskap 

i five-a-side. Är det en ny gren 

för oss i Kriminalvården? 

Gustav Pettersson, NTE Stockholm, 

är kontaktperson för sporten. 

– Nja. Vi har tidigare haft mästerskap 

i futsal, som är inomhusfotboll. 

Five-a-side är samma sak, men med lite 

enklare regler. Vi är fem i varje lag, spelar 

på handbollsplan, med handbollsmål. 

Kortare matcher än i ute-fotboll. 

Årets mästerskap anordnas av 

Häktets IF,Göteborg. 

FRÅGAN 

Har du något 

bra tips för 

lunchlådan? 

Jane Johansson, kock, 

anstalten Skänninge. 

– Ha ha, jag har 

ätit lax i flera 

veckor nu. 

Som kock kan 

jag ta med 

mig den rå 

och steka upp 

på jobbet. Annars 

är grytor bra i låda, då behövs 

inte så mycket tillbehör. Potatis 

tycker jag inte blir gott, de blir 

svampiga när de värms upp. 

Ofle Mohamed, uppsökare, 

häktet Karlstad. 

– Jag tycker att 

köttgryta och 

ris passar bra 

i matlådan. 

Och pasta 

och köttfärssås 

funkar 

alltid. 

Sofia Spännar, lärare och 

kriminalvårdare, häktet 

Karlstad. 

– Mitt tips är 

korv stroganoff 

och 

ris. Eller 

kycklingwok, 

thaigrönsaker 

och nudlar. 

Christina Lindroth, kvinsp, 

frivården Stockholms län. 

– Ja, jag har det 

gubben lagade 

till middag 

igår. Det 

blir säkert 

jättegott idag 

också. Det är 

kyckling med 

cashewnötter och ris. 

OMKRIM 4/2015 

Samtliga lag i nordiska mästerskapen i Helsingborg samlade på en bild. 

Norge tog hem 

storslam på NM 

Det nordiska mästerskapet 

i fotboll bjöd på 

dramatik och härliga 

matcher. Till mångas 

glädje blev de flesta 

matcherna målrika. Norges 

damlag var ruggigt effektivt 

med 27 gjorda mål 

och endast två insläppta. 

Näst bäst var Sveriges 

damlag med 12 gjorda mål. 

Herrarna spelade mer 

målsnålt, och även där var 

Norge bäst, tätt följt av 

Sverige. Norges damlag 

laddade ur rejält och storsegern 

mot Finland med 

16–0 var turneringens 

målexplosion. 

När turneringen var 

klar stod Norge som 

vinnare. De vann i både 

herrklassen och damklassen, 

med segrar i samtliga 

matcher. Sveriges båda 

lag gjorde också bra 

ifrån sig och kom tvåa. I 

damspelet knep Danmark 

bronset och Finland 

slutade fyra. I herrspelet 

kom Finland på bronsplats 

och Danmark fyra. 

Lördagen avslutades 

sedan med bankett på 

MS/Aurora ute på havet 

mellan Helsingborg och 

Helsingör. 

Anders Olofsson, med 

kollegor från häktet Helsingborg 

lovordades för 

ett väl genomfört mästerskap. 

Nästa NM i fotboll 

blir i Finland. O 

ÄRLIG MAT I HALDEN FENGSEL 

Boken innehåller recept tillagade med kärlek av elever som går en 

mat- och restaurangutbildning på fängelset i norska Halden. Recepten 

finns på norska och engelska. Boken är layoutad och tryckt 

i fängelsets mediaverkstad. Med i boken finns även en cd-skiva 

med musik inspelat av intagna. Boken kan köpas i anstaltens 

nätbutik haldenfengsel.no 

57

HEDERVÄRT 

Ingrid Dahlqvist och Gunnel Törnkvist från Röda korset 

har varit uppskattade på häktet i Uddevalla i många år. 

”Tack från alla oss fängslade själar som ni mött genom åren...” 

börjar den handskrivna dikten från en intagen. 

Ovärderliga insatser belönades 

med dikt och jordgubbstårta 

Under 18 år har Ingrid Dahlqvist och Gunnel Törnkvist jobbat ideellt för 

Röda Korset och besökt intagna i häktet i Uddevalla varannan torsdag. 

»Jag känner 

att jag 

gjort nytta. 

Det känns 

vemodigt 

att sluta.« 

Ingrid Dahlqvist och Gunnel 

Törnkvist är två kvinnor som de intagna 

på häktet i Uddevalla verkligen 

kommer att sakna. 

Under 18 år har de jobbat ideellt för 

Röda Korset och besökt de intagna 

varannan torsdag. I juni upphörde 

deras arbete och de avtackades med 

kaffe och jordgubbstårta. 

Samtidigt fick de även ta emot 

en vacker dikt som en intagen skrivit 

på egentillverkat papper. 

− Jag har haft 18 fantastiska år med 

otaliga samtal med de intagna. Vi har 

hunnit med två eller tre besök vid 

varje tillfälle och det har varit väldigt 

givande och trevligt för både oss och 

de intagna. Behovet att prata med 

någon utanför Kriminalvården är 

stort. Jag känner att jag gjort nytta, 

det känns vemodigt att sluta, säger 

Ingrid Dahlqvist. 

En annan som bekräftar deras 

förtjänster är kriminalvårdsinspektör 

Karin Eriksson: 

− Ingrids och Gunnels besök är 

ovärderliga. Besöken har varit viktiga 

avbrott för de intagna. De har varit 

uppskattade och har fyllt en viktig 

social funktion här på häktet. 

58 OMKRIM 4/2015

HEDERVÄRT 

Pension 

Följande anställda 

har gått eller 

kommer inom kort 

att gå i pension: 

NTE 

Thorbjörn 

Bennelind 


NTE Göteborg. 

Kjell Åström 


NTE Härnösand. 

Jan Olof Sundin 


NTE Karlstad. 

Region Syd 

Torkel Dromberg 

regionjurist, 


Michael Nilsson 


häktet Helsingborg. 

Ronny Fast 



Lis-Charlott 

Noresson 

kansliassistent, 

frivården Helsingborg. 

Irene Ljunggren 

personalassistent, 

frivården 

Kristianstad. 

Ulla Olsson 

frivårdsinspektör, 

frivården 

Kristianstad. 

Region Väst 

Marie Roos 


häktet Uddevalla. 

Ingemar Lydén 


anstalten Borås. 

Aila Ruuskanen 

lärare, anstalten 

Högsbo. 

May-Anne Joslin 

produktionsledare, 

anstalten 

Johannesberg. 

Ulla Henriksson 


anstalten Rödjan. 

Irene Lorentzen 


antalten Tidaholm. 

Anette Hellström 


frivården Borås. 

Region Mitt 

Timo Ilmarsson 


häktet Nyköping. 

Per-Åke Ekblad 


häktet Örebro. 

Lennart Svedjebro 


anstalten Kumla. 

Mikael Österholm 


anstalten Nyköping. 

Lena Hedlund 


anstalten Salberga. 

Ingrid Karlberg 

Åkerlund 

kock, anstalten 

Tillberga. 

Pirjo Wilhelmsson 


frivården Karlstad. 

Region Nord 

Håkan Ström 

kriminalvårdschef, 

anstalten Gävle. 

Kerstin Danielsson 


anstalten Gävle. 

Karin Grane 

Eriksson 


frivården Sundsvall. 

Region 

Stockholm 

Elisabeth Lorenz 

sjuksköterska, 

häktet Kronoberg. 

Mareet Vilen 


anstalten Asptuna. 

Göran Karlsson 


anstalten Hall. 

Markku Lehtonen 



Paul Plunger 



Saga-Lena Nilsson 

programledare, 


Per Elebäck 


anstalten Norrtälje. 

Peter Offenbacher 


anstalten Storboda. 

Ingvor Andersson 


anstalten Täby. 

Gunnar Ivanov 


frivården Sollentuna. 

Nit och 

redlighet 

Följande har erhållit 

eller kommer att 

erhålla utmärkelse 

för nit och redlighet 

i rikets tjänst: 

Thomas Granevi 


häktet Gävle. 

Berit Söderkvist 


häktet Gävle. 

Sven Fredriksson 


frivården Luleå. 

Ulrika Näslund 

verksamhetsexpert, 


Christian Axelsson 

vakthavande befäl, 


Eva Kåhl 



Timo Ilmarsson 



Grazyna Berglin 


anstalten Mariefred. 

Göran Gustavsson 


anstalten Mariefred. 

Bo Andersson 

vakthavande befäl, 


Solweig Andersson 



Lennart Svedjebro 



Sören Thorén 



Kenth Andersson 



Per Ericsson 

kriminalvårdsinspektör, 


Anders Eriksson 

kriminalvårdschef, 

anstalten Tygelsjö. 

Michael Nilsson 



Anette Skrydstrup 



Kjell Olsson, erfarenheten 

personifierad. 

Omtyckt 

övervakare får 

många julkort 

Det är inte ovanligt att personer 

som jobbar med kriminalvård fortsätter 

långt upp i åldrarna, helt enkelt 

för att de trivs med uppgifterna. Kjell 

Olsson är en av dem. Han har varit 

lekmannaövervakare inom frivården 

i Malmö i 44 år. Trots att han fyllt 78 

jobbar han fortfarande med att stödja 

och hjälpa sina klienter så att de inte 

återfaller i brott. 

– Jag har ett fantastiskt uppdrag 

och har mött många klienter genom 

åren. Vissa har jag träffat i omgångar 

under 20–30 år och jag trivs väldigt 

bra ihop med dem. Jag brukar ta med 

mig hunden och lite mat vid mina 

besök, vilket uppskattas. Det är ett 

givande jobb och jag får många julkort 

och telefonsamtal vid högtider, 

säger Kjell. 

Med sin bakgrund från rättspsykiatrin 

i Lund är Kjell Olsson omtyckt 

av både klienter och personal. Någon 

som vittnar om hur viktig Kjell 

och hans besök är för klienterna är 

Mona Frank, frivårdsinspektör och 

ungdomshandläggare i Malmö. 

– Kjell är en otroligt bra och viktig 

resurs som kan hälsa på hemma 

hos klienterna, även utanför Malmö. 

Dessutom är han väldigt bra på att 

stödja klienter med psykisk ohälsa, 

vilket är ytterligare ett stort plus, 

säger Mona Frank. 

OMKRIM 4/2015 

59

Posttidning B 

Returadress: Kriminalvården, 601 80 Norrköping 

PELLE EKMAN UTGÅNG 

»DET VAR EN GÅNG EN PAPPA« 

D 

et är söndag morgon i skärgården. 

Domstolen avgör om åklagaren ska få gehör 

I natt kom hösten på besök. Havet 

för kravet på restriktioner. Inte Kriminalvården. 

blygrått, blåst från norr och talltopparna 

stretchar första gången efter otroligt tuff situation som någon annan bestämt 

Vi försöker däremot göra det bästa möjliga av en 

sommarvilan. De första avmastade formerna för. 

segelbåtarna går förbi – för motor. Nu Det kan vara pannkakor eller Fia med knuff. 

är det motvind i ett drygt halvår. 

Skratta den som tycker det är roligt. 

Det är som när man över ett middagsbord vill 

Min gamle vän juristen mumlar på fullaste allvar 

berätta om vår verksamhet. När ämnet kriminalvård 

kommer upp så vänder ofta vinden, 

utanför nästan varenda cell på Kronoberg. 

att det sitter ju skyltar som säger ”Inget fläsk” 

man får kryssa och det är inte så lätt att navigera Man tror knappt sina öron. 

mellan fördomarna, de felaktiga påståendena och Det skadar inte om middagssamtalen över 

”sanningarna” folk läst sig till på Flashback. Man höstens viltgrytor närmar sig sanningen. Men de 

hamnar i ett stimulerande underläge, förklarar som med grumliga avsikter fiskar efter hur många 

rättspraxis, rättar till felaktigheter. 

invandrare som sitter i svenska fängelser får inga 

När man väl får chansen att berätta brukar 

svar av oss. Av den enkla anledningen att vi inte 

tonläget dämpas, öron spetsas. Jag minns min bryr oss om varifrån klienterna kommer. De är 

egen starka reaktion på Godnattsagor inifrån. Med dömda att vara hos oss vi gör vad vi kan för att den 

glansiga ögon lyssnade jag på berättelsen om hur tiden ska bli så bra som möjligt. Dessutom är vi i 

intagna föräldrar läser in berättelser på cd som lag förbjudna att registrera etniskt ursprung. 

deras barn hemma i sängen kan lyssna till medan 

ögonlocken blir tunga. Oftast är det pappor som Vi på kommunikationsavdelningen jobbar 

läser, män som för många år sedan abdikerade som med en liten skrift som snart är klar: 100 frågor 

fäder, män som kanske inte känt att de dugt, som och svar om allt tänkbart som rör vår verksamhet: 

svikit förtroenden och aldrig tagit ansvar. Som Är det brottsligt att rymma (nej), vad tjänar intagna 

som jobbar i timmen (13 kronor), får anställda 

förträngt faderskapet, drogat bort samvetskvalen, 

minnena och de skuldkänslor som är så svåra att träna på arbetstid (nej)? 

konfrontera, än mindre börja bearbeta. 

Förhoppningsvis finns här också några uppslag 

Det var en gång en pappa. 

till givande middagssamtal och bra svar på befogade 

frågor. Oavsett om det serveras vatten och bröd 

Förra våren träffade jag Mats som jobbar med eller köttfärssås. Sanningen räds vi inte. 

ungdomar på häktet i Göteborg. Han berättade 

om personalens envisa försök att mildra konsekvenserna 

av åklagarens krav att också tonåringar 

ska sitta med restriktioner i väntan på rättegång, 

ibland i månader. 

Mats visade ett litet kök i slutet av korridoren 

där killarna gömda bakom draperi lär sig laga mat. 

Han berättade om den glädje en ung man som lagat 

spagetti och köttfärssås visar när han får receptet 

inplastat. Ett bevis på att han lyckats med något. 

Det här ska jag göra till morsan när jag kommer 

ut, sa en kille, berättar Mats. 

Det ryms mycket bakom de orden. Och det 

handlar nog inte bara om att kunna hacka lök, men 

lika mycket om längtan efter att bli sedd, uppskattad, 

älskad trots allt som hänt. 

Det här ska jag göra till morsan när jag kommer 

ut. Känn på den. 

»Vi försöker 

däremot göra 

det bästa 

möjliga av en 

otroligt tuff 

situation som 

någon annan 

bestämt 

formerna 

för.« 

PELLE EKMAN 

ÄR KOMMUNIKA- 

TIONSDIREKTÖR 

på Kriminalvården.

SKROT BLIR KONST

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?