Inriktning för vård och omsorg om personer med demenssjukdom år 2008-2012

14 (17)
Slutsatser
Varje år insjuknar mer än 20 000 personer i en demenssjukdom. De allra
flesta är äldre, demens är sällsynt före medelåldern. Efter 65 års ålder ökar
risken betydligt – var femte person över 80 år är drabbad. Det totala antalet
personer med demenssjukdom i Sverige beräknas till närmare 150 000 personer,
en siffra som kommer att stiga i takt med att antalet äldre ökar. År 2025
beräknas 180 000 personer ha en demenssjukdom, om dagens befolkningsprognoser
slår in så kan år 2050 så många som 240 000 vara drabbade.
I Lidköpings kommun finns ett demensteam som arbetar med övergripande
policyfrågor. Därtill finns ett nätverk mellan primärvården och kommunen
där det finns fungerande överrapporteringsrutiner för kännedom om att en
person fått en demensdiagnos (bilaga 5). Kommunens demenssamordnare
träffar regelbundet distriktssköterskorna på respektive vårdcentral för muntlig
rapport samt lämnar rapporten vidare till distriktssköterskorna i hemvården
för ett första hembesök (bilaga 6). Brister finns dock fortfarande inom
primärvården avseende utredningskapacitet gällande personer med demenssjukdom.
Detta medför att Vård & Omsorg inte kan erbjuda de stödinsatser
som finns i ett tillräckligt tidigt stadium av sjukdomen exempelvis stödsamtal,
avlösning och dagverksamhet. Demensteamet har i uppdrag att bland
annat ta till sig nya idéer och forskningsresultat och sprida informationen
vidare i respektive organisation. När demensdiagnos är ställd behövs ett
system och en modell för att ge kontinuerlig kunskap och information om
sjukdomen samt om den hjälp och det stöd som finns att tillgå för den enskilde
och dennes anhöriga.
Behov finns av att vidareutveckla befintligt demensteam med kompetens
från kommun och primärvård och därmed säkerställa ett tvärprofessionellt
teambaserat arbete inom vården och omsorgen av personer med demenssjukdom.
En önskan är att skapa tvärprofessionella demensteam, samfinansierade
av landsting och kommun.
Mot bakgrund av den demografiska utveckling vi nu står inför och de höga
samhällskostnader som är förknippade med det ökade antalet multisjuka och
dementa i befolkningen är det oerhört viktigt att på olika sätt satsa på förebyggande
åtgärder. Att identifiera riskfaktorer för demens är en viktig del av
den epidemiologiska forskning som Laura Fratiglioni leder vid Aging
Research Center, ARC, i Stockholm. Demenssjukdomar nämns allt oftare när
prevention och förebyggande arbete förs på tal. Det beror på att forskarna har
hittat och bekräftat tydliga samband mellan vår livsstil och framförallt Alzheimers
sjukdom, den vanligaste demenssjukdomen. Idag kan man med fog
säga att fysisk aktivitet, social och mental stimulans ger ett visst skydd mot
demenssjukdom.