Inriktning för vård och omsorg om personer med demenssjukdom år 2008-2012

Inriktning för vård och omsorg om personer 

med demenssjukdom år 2008-2012 

VÅRD & OMSORG 

FASTSTÄLLD AV 

VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN 

2007-12-12 

REVIDERAD DECEMBER 2010

Innehåll 

Inledning......................................................................................... 1 

Bakgrund ........................................................................................ 2 

Personcentrerad omvårdnad....................................................... 2 

Kunskap om demens.................................................................... 3 

Olika orsaker till demens ....................................................... 4 

Blanddemens .......................................................................... 4 

Stöd i eget boende ........................................................................ 6 

Hemvård................................................................................. 6 

Dagverksamhet....................................................................... 7 

Korttidsboende ....................................................................... 7 

Särskilt boende för personer med demensjukdom ............... 8 

Särskilda boenden, specifikt anpassade för personer 

med beteendemässiga och psykiska symtom vid 

demenssjukdom .................................................................... 8 

Äldreboende .......................................................................... 9 

Yngre personer med demensjukdom ....................................... 9 

Personer med utvecklingsstörning och demensjukdom...... 10 

Anhörigstöd ................................................................................... 11 

Hjälpmedel och ny teknik .......................................................... 12 

Slutsatser......................................................................................... 14 

Sammanfattning............................................................................ 16 

Litteraturlista ................................................................................. 17 

Bilagor 

1. Befolkningsprognos 65-79 år 

2. Befolkningsprognos 80 år och äldre 

3. Levnadsberättelse 

4. Flödesschema Funktionshinder/demens 

5. Överrapportering för kännedom om demensdiagnos 

6. Checklista, första hembesöket för distriktssköterskor

Sida 1 (16) 

Inriktning för vård och omsorg om personer med 

demenssjukdom för år 2008-2012 

Inledning 

Under år 2007 gjordes en översyn av dokumentet ”Riktlinjer för utveckling 

av demensvården i Lidköpings kommun”. Översynen och revideringen av 

riktlinjerna utfördes av en arbetsgrupp bestående av kommunens demensteam 

samt representanter från Vård& Omsorgs olika verksamheter. 

Arbetsgruppens uppdrag var att: 

• revidera och utveckla de riktlinjer för demensvården inom Lidköpings 

kommun som fastställdes i oktober 2001 

• bedöma vad som behövde vidareutvecklas inom området för att möta 

framtidens behov av adekvat vård och omsorg om personer med 

demenssjukdom i Lidköpings kommun. 

Utifrån arbetsgruppen förslag fastställde Vård- och omsorgsnämnden, i 

december 2007, inriktningsmål för vård och omsorg om personer med 

demenssjukdom. Syftet var att: 

• säkra kvalitén så att vården och omsorgen blir likvärdig i alla delar av 

kommunen 

• vidareutveckla en demensanpassad vårdmiljö där personer med demenssjukdom 

stimuleras att uppleva en meningsfull vardag med bästa möjliga 

livskvalité trots sjukdom och funktionshinder 

• bevara de demenssjukas sociala kontakter och underlätta för dem att bibehålla 

sin livsstil, sina relationer och sin roll i det sociala livet så länge behovet 

finns kvar 

• ge ansvarig personal och beslutsfattare vägledning i demensomvårdnadsfrågor 

• belysa anhörigs viktiga roll som vårdare av närstående med demenssjukdom. 

Under november 2010 har dokumentet ”Inriktning för vård och omsorg om 

personer med demenssjukdom för år 2008-2012” reviderats utifrån Socialstyrelsens 

”Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 

2010 - stöd för styrning och ledning”. De nationella riktlinjerna har ett tydligt 

brukar- och patientperspektiv och ska bidra till kvalitetsutveckling samt 

stärka den enskildes möjligheter att få god vård och omsorg oavsett var i 

landet man bor. Riktlinjerna innehåller också rekommendationer för det 

dagliga vård-, omvårdnads- och omsorgsarbetet.

2 (17) 

Under juni 2010 upphörde dock Socialstyrelsens kungörelse (SOSFS 

1980:87) med föreskrifter om förbud mot tvångsmedel inom somatisk 

långtidssjukvård samt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 

1992:17) om skyddsåtgärder för personer med åldersdemens i särskilda 

boendeformer för service och omvårdnad att gälla. Socialstyrelsen anser att 

de tvångs- och skyddsåtgärder som idag förekommer inom vården och omsorgen 

om personer med demenssjukdom är sådana att de enligt regeringsformen 

(RF) kräver stöd i lag vilket inte finns idag. På samma sätt strider 

åtgärderna mot Europakonventionen angående skydd för de mänskliga 

rättigheterna och de grundläggande friheterna. 

Svenskt demenscentrum har haft uppdraget att ta fram en kunskapsöversikt 

om balansen mellan tvångs- och skyddsåtgärder och skyddet för den 

enskildes integritet i omsorg och vård för personer med demenssjukdom. 

I november 2010 överlämnade Svenskt demenscentrum rapporten om 

tvångsåtgärder till regeringen. Några av slutsatserna som framkommer i 

rapporten är att det är hög tid att reglera användningen av tvångs- och 

skyddsåtgärder inom demensvården samt att en ny lag bör utformas som 

säkerställer den enskilde vårdtagarens behov av skydd på ett rättssäkert sätt. 

Lagen bör omfatta personer med allvarlig kognitiv störning, inte en viss 

diagnosgrupp. 

Bakgrund 

Samhället satsar idag stora resurser på sjukvård och omvårdnad/omsorg av 

personer med demenssjukdom. Denna grupp kommer att öka i antal under 

den närmaste 10 - 20 årsperioden. Befolkningsutvecklingen för personer 80 

år och äldre i Lidköping under åren 2009 - 2030 redovisas i bilaga 2. Enligt 

Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU-rapporten 2006, har 20 % 

av personer som fyllt 80 år en demenssjukdom och bland dem som fyllt 90 år 

är andelen 50 %. 

Demens är en av våra folksjukdomar som oftast ställer stora krav på vård och 

omsorg under lång tid för varje människa som drabbas. Det är en sjukdom 

som även i hög grad påverkar anhöriga. I den tidiga fasen av sjukdomen är 

det ofta anhöriga som vårdar och stödjer. Primärvården har en stor roll i den 

medicinska och psykologiska vägledningen. En studie som gjorts i genombrottsprojekt 

Hjärnhälsan 2005, ”Många vägar till en bättre demensvård”, 

visar att personer med demensproblematik söker läkare i medeltal fyra gånger 

innan diagnosen ställs. 

Personcentrerad omvårdnad 

Demenssjukdom för med sig olika minnesförluster, svårigheter att sköta 

praktiska saker, bristande omdöme och språksvårigheter. Detta tillsammans 

gör att den sjuke får svårigheter att tolka sin omvärld, får nedsatt självförtroende 

och kan bli misstänksam mot sin omgivning. Diagnos bör ställas 

tidigt i sjukdomsförloppet och medicinering kan innebära att aktivitetsförmågan 

och den sociala förmågan upprätthålls under längre tid.

3 (17) 

Det är då möjligt för fler att bo hemma tillsammans med anhörig eller ensam 

i sin bostad med olika stödinsatser från kommunen. Att drabbas av demenssjukdom 

innebär inte att alla ens förmågor, erfarenheter och kunskaper försvinner. 

De förmågor man har kvar ska man få tillfälle att använda. Det är 

väsentligt att orsaken till olika svårigheter analyseras så att rätt stöd kan ges. 

Personer med demenssjukdom behöver en lugn miljö och vägledning för att 

kunna bibehålla sina kvarvarande förmågor. Begreppet personcentrerad omvårdnad 

innebär att personen och inte sjukdomen sätts i fokus. Personal inom 

socialtjänst och hälso- och sjukvård ska sträva efter att förstå vad som är bäst 

för personen med demenssjukdom utifrån dennes perspektiv, vara ett stöd för 

den enskilde så att denne kan behålla och bevara sin personlighet trots sviktande 

funktioner. Personal ska värna om individens självbestämmande och 

möjlighet till medbestämmande. Viktiga aspekter är att se den enskilde som 

en aktiv samarbetspartner, att ge bekräftelse samt sträva efter att involvera 

den enskildes sociala nätverk i vården och omsorgen. 

Då vårdbehoven är mycket varierande är det viktigt att ge vård och utveckla 

olika vårdalternativ utifrån de enskilda behoven. Vården ska ges med kvalité, 

ha etiskt innehåll, vara individuellt anpassad, innehålla ett respektfullt och 

empatiskt bemötande. Inom Vård & Omsorg arbetar vi med kontaktmannaskapet 

som en metod för att säkerställa kvalitén. Kontaktpersonen ska ha det 

övergripande ansvaret för att vårdtagaren får den hjälp och stöd som den behöver. 

Kontaktpersonen ska fungera som ett språkrör gentemot samtliga som 

är inblandade i vården och omsorgen, särskilt viktigt då det gäller en person 

med demenssjukdom är kontakten med anhöriga. Hjälp och stöd ska ges utifrån 

ett helhetsperspektiv där den enskilde får möjlighet att bevara sin identitet 

och ges möjlighet att utifrån egen förmåga och intresse få leva ett så 

normalt liv som möjligt med god livskvalité. Den sjuke och dennes anhörige 

behöver stöd och trygghet samtidigt som samverkan i vårdkedjan primärvårdkommun 

– länssjukvård behöver vidareutvecklas. 

Kunskap om demens 

Demens är ett samlingsnamn och en diagnos för en rad symtom som orsakas 

av hjärnskador. Det kan yttra sig på olika sätt beroende på vilka delar av 

hjärnan som drabbas. Vanligen försämras minnet och förmågan att planera 

och genomföra vardagliga sysslor. Språk, tidsuppfattning och orienteringsförmåga 

är andra s k kognitiva förmågor som påverkas negativt. Även oro, 

nedstämdhet och beteendeförändringar kan tillhöra sjukdomsbilden. 

Symtomen leder till att personer med demenssjukdom har svårt att klara sin 

tillvaro utan stöd från anhöriga. Kunskapen om demens var länge mycket 

bristfällig. Senil demens betraktades närmast som en oundviklig följd av åldrandet. 

”Att bli åderförkalkad på ålderns höst får man väl räkna med” var en 

utbredd uppfattning. Numera vet vi betydligt mer, såsom att demens orsakas 

av hjärnskador som i sin tur kan bero på närmare 100 olika sjukdomar och 

sjukdomstillstånd. Demens är alltså inget naturligt åldrande.

4 (17) 

Olika orsaker till demens 

Vanligaste demenssjukdomen i Sverige är Alzheimers sjukdom som står för 

ca 60 % av samtliga fall av demens. Sjukdomen gör att hjärnceller gradvis 

förtvinar och dör. Symtomen kommer ofta smygande, efterhand försämras 

även kroppsliga funktioner. Idag finns symtomlindrande läkemedel för personer 

med demenssjukdom. Forskning pågår inom området men inget botemedel 

finns ännu mot Alzheimers sjukdom. Vaskulär demens och frontotemporal 

demens är andra vanliga demenssjukdomar. Även alkoholmissbruk, 

B12-brist och en rad andra sjukdomstillstånd kan i vissa fall leda till demens. 

Vissa av dessa sekundära sjukdomar är behandlingsbara. 

Man brukar tala om tre huvudgrupper: 

1. Primärdegenerativa sjukdomar 

Orsakar demens genom att hjärnceller börjar förtvina och dö i onormal 

omfattning. Typiskt för dessa sjukdomar är att de kommer smygande. 

Tillståndet försämras gradvis i takt med att hjärnskadan sprider sig. 

Förloppet går inte att hejda men symtomen kan i vissa fall lindras. Symtomen 

varierar, bland annat beroende på vilken del av hjärnan som skadas. Därför 

brukar de primärdegenerativa sjukdomarna delas in i olika undergrupper. 

• Alzheimers sjukdom (hjäss- och tinningloberna skadas) 

• Frontotemporal (pann- och tinningloberna skadas) 

• Lewy Body demens och Parkinsons sjukdom med demens (skadan 

finns i hjärnans vita substans) 

2. Vaskulära sjukdomar 

Kallas ibland blodkärlsdemens. Orsakar demens genom att blodproppar eller 

blödningar stryper syretillförseln till hjärnan. Även vid vaskulär demens kan 

skadan uppstå i olika delar av hjärnan. Till skillnad mot de primärdegenerativa 

sjukdomarna kommer demenssymtomen ofta plötsligt och märkbart, inte 

sällan efter en stroke. Tillståndet kan sedan vara stabilt en period för att sedan 

försämras igen 

3. Sekundära sjukdomar 

Sjukdomar och skador som kan men inte behöver leda till demens. Totalt 

handlar det om ett sjuttiotal sjukdomar och skador. Könssjukdomar som 

syfilis och HIV tillhör denna grupp, liksom alkoholmissbruk. Även långvarig 

exponering för vissa lösningsmedel kan framkalla demens. 

Blanddemens 

Det är vanligt att personer har mer än en demenssjukdom. Ibland kan det till 

och med vara svårt att avgöra om det är primärdegenerativa eller vaskulära 

orsaker som ligger bakom demenssymtomen, det gäller särskilt i de högre 

åldersgrupperna. Studier har visat att en majoritet av personer med diagnosen 

vaskulär demens haft alzheimerförändringar i hjärnan.

5 (17) 

Demens leder till försämring av livskvaliteten och förkortar livet. Minnesstörningar 

tillsammans med personlighets- och beteendeförändringar gör att 

den sjuke får svårt att klara sig själv. Demens är en starkt bidragande orsak 

till att en person flyttar till särskilt boende. Jämfört med andra kroniska sjukdomar 

är demens den främsta orsaken, oberoende av funktionell status och 

socialt nätverk. En demenssjukdom medför höga vårdkostnader. 

Med stigande ålder kan personen ha svårigheter att varsebli saker och ting i 

sin omgivning på rätt sätt. Enligt Helle Wijks avhandling 2004 ”Färgsättning 

av vårdmiljöer för personer drabbade av demenssjukdom” utgör färg ett 

starkt stöd för igenkänning. Ökad användning av färger som koder och ledtrådar 

i miljön liksom att med färger väcka uppmärksamhet kring formen på 

saker och ting i vår omgivning underlättar vardagen för personer med 

demens. Vid demenssjukdom är det viktigt att vara konkret både i ord och i 

handling. Saker i omgivningen måste vara lätta att observera mot bakgrunden 

liksom att formen måste väcka igenkänning för att inge trygghet. Färg har 

stark estetisk betydelse och de flesta människor sätter också värde på färgsättningen 

av dess omgivning. Om den miljö vi vistas i är vacker och tilltalande 

säger det också en del om hur man värdesätter det som sker i denna 

miljö.

6 (17) 

Hur kan Vård & Omsorgs olika verksamheter stödja personer 

med demenssjukdom? 

Stöd i eget boende 

Personer med demenssjukdom kan genom Vård & Omsorg få stöd i eget 

boende genom bland annat hemvård, dagverksamhet och växelvård. Vård & 

Omsorg erbjuder även stöd till anhöriga som hjälper en närstående. Anhörigstöd 

erbjuds i olika former exempelvis genom personliga stödsamtal, anhörigcirklar, 

utbildning- och informationstillfällen. Utveckling av anhörigstödet 

sker kontinuerligt för att öka flexibiliteten och för att individanpassa 

stödet (se rubriken Anhörigstöd). 

Hemvård 

För personer med demenssjukdom är det oftast bäst att bo kvar så länge som 

möjligt i den invanda hemmiljön. För detta krävs ofta omfattande insatser av 

anhöriga och hemvård. Kraven på trygghet och kontinuitet är höga, personer 

med demenssjukdom har större behov än andra att få hjälp av ett mindre antal 

personer. Hemvårdspersonalens uppgift är att ge stöd som är anpassad till den 

sjukes förmågor och intressen samt vägleda denne i vardagssysslor, uppmuntra 

och stimulera till aktivitet. 

Inom hemvården vill Vård & Omsorg uppnå att: 

• ha intresserad och välutbildad personal med kunskap om demenssjukdom 

och bemötande 

• ett förtroende byggs upp mellan personen med demenssjukdom, anhöriga 

och hemvård 

• det finns ett samarbete mellan distriktssköterska/sjuksköterska, områdeschef, 

omvårdnadspersonal, arbetsterapeut, sjukgymnast och demenssamordnare 

för att få ett så bra omhändertagande som möjligt 

• handläggare inom hemvård/växelvård/boende och distriktssköterska 

informerar muntligt och skriftligt om vilka olika former av stöd som 

kommunen har att erbjuda 

• anhöriga som vårdar i hemmet erbjuds kontinuerlig kontakt genom bland 

annat anhöriggrupper, stödsamtal och regelbundna telefonsamtal 

• ta ställning till om försök med särskild hemvårdsgrupp med specialistkompetens 

i omvårdnad av personer med demenssjukdom kan 

permanentas. 

• hemvård och dagverksamhet har gemensamma vårdplaneringar för att på 

bästa sätt bemöta den demenssjukes behov och att rutiner för överrapportering 

finns om något avvikande har inträffat

7 (17) 

Dagverksamhet 

Socialstyrelsen skriver i sina riktlinjer att syftet med dagverksamhet är att ge 

vård och omsorg till personer med demenssjukdom och samtidigt erbjuda 

anhöriga en tillfällig avlösning. För personer med demenssjukdom är det av 

stor vikt att få daglig stimulans. Det stärker självkänslan och ökar välbefinnandet. 

I många fall kan den demenssjuke bo kvar i det egna hemmet om hon 

eller han får stimulans genom vistelse på dagverksamhet och den anhörige får 

möjlighet till avlösning. Dagverksamheten behöver vara flexibel och även 

kunna erbjudas på lördagar och söndagar. 

Yngre personer med demenssjukdom har särskilda behov av dagverksamhet. 

De har också behov av att träffa andra i liknande situation och de vill själva 

påverka innehållet i verksamheten för att den ska kännas meningsfull. De vill 

få kunskap och information om sin sjukdom samt hur de kan hantera den. 

(källa: ”En bättre demensvård”, Sveriges kommuner och landsting 2007). 

Socialstyrelsen skriver också i de nationella riktlinjerna om vikten av att 

erbjuda yngre personer dagverksamhet som är specifikt anpassad för deras 

behov. 

Inom dagverksamheten vill Vård & Omsorg uppnå att: 

• med ett individuellt anpassat bemötande ge vägledning och stimulering 

till att bibehålla psykiska och fysiska funktioner för att klara ett självständigt 

liv 

• bryta isolering och skapa gemenskap 

• personer med demenssjukdom får delta i vardagssysslor 

• bidra till att personer med demenssjukdom får en bättre dygnsrytm 

• erbjuda ”inskolning” till dagverksamhet bland annat genom korta besök 

som förlängs successivt 

• dagverksamheten anpassas efter behov och bör vara öppen veckans alla 

dagar 

• erbjuda särskild dagverksamhet för yngre personer med demenssjukdom 

• ge stöd och avlösning till anhöriga 

Korttidsboende 

Korttidsboende och växelvård är en viktig resurs som behövs för att personer 

med demenssjukdom ska kunna bo kvar hemma. När funktionsförmågan 

sviktar och behov finns av tillfällig eller regelbunden avlösning ska möjlighet 

ges till vistelse på korttidsboende. 

Inom korttidsboende vill Vård & Omsorg uppnå att: 

• möjliggöra för anhöriga att orka vårda i hemmet 

• anpassa ett antal korttidsplatser utifrån gällande behov för att kunna stötta 

vid akuta problem 

• bidra till att personer med demenssjukdom kan få en bättre dygnsrytm 

• med ett individuellt anpassat bemötande ge vägledning och stimulering så 

att psykiska och fysiska funktioner kan bibehållas för att klara ett självständigt 

liv 

• bryta isolering

8 (17) 

Särskilt boende för personer med demenssjukdom 

När olika former av stöd i eget boende inte längre är tillräckligt kan personer 

med demenssjukdom erbjudas plats i ett småskaligt särskilt boende specifikt 

anpassat för dennes behov. Småskaligt boende innebär att ett mindre antal 

personer får vård och omsorg under hemlika förhållanden av en, till antalet, 

begränsad personalgrupp. Syftet är att kontinuiteten ska öka genom att 

personen med demens träffar färre personer i sitt dagliga liv. 

Innan inflyttning till boendet ges tydlig information till personen med demens 

och dennes anhörige eller god man. Den boende ska känna trygghet och vara 

delaktig i vården och omsorgen samt bli bemött på ett respektfullt sätt. 

Anhöriga ska i samband med inflyttning erbjudas att delta i anhörigcirkel 

eller om behov finns enskilda stödsamtal. 

Antal boendeplatser riktade till personer med demenssjukdom: 

År 2010 

Antal platser 

Björkhaga 8 

Bräddegården 8 

Majgården 20 

Solhaga 16 

Tallskogen 38 

Östhaga 40 

Under september 2010 var snittåldern vid inflyttning till gruppboende 81 år 

och den genomsnittliga boendetiden var 3,5 år. 

Särskilda boenden, specifikt anpassade för personer med 

beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom 

Demenssjuka med beteendestörningar kan ha speciella behov av mindre och 

lugnare miljöer för sitt välbefinnande. Läkemedelsbehandling kan prövas 

under en kort behandlingstid och dess effekter ska utvärderas. För att möta 

behovet av boende för personer med särskilda behov har antalet platser 

minskat från åtta till sex vid en enhet på särskilt boende. Dessa platser är 

riktade till personer med avvikande beteende, då personcentrerade omvårdnadsinsatser 

och anpassning av vårdmiljön visat sig otillräckliga och 

tillståndet orsakar stort lidande för den enskilde. Personerna har skador som 

drabbat hela hjärnan och ger störningar på minne, tänkande, omdöme samt 

insiktsförmåga. Denna grupp av demenssjuka är ofta relativt unga vilket 

kommer att kräva en annan fokusering på aktiviteter för att det ska bli ett gott 

omhändertagande. Hög personaltäthet och möjlighet till ledsagning är förutsättningar 

för den här formen av boende. Det är också en grupp som på grund 

av ålder och form av demenssjukdom kommer att behöva vård och omsorg 

under många år. Behovet för den enskilde av boende i den här formen kan 

försvinna över tid och därför bör inte kvarboendeprincipen gälla. 

Kriterier för denna form av boende: 

• demensdiagnos finns 

• personal som arbetar vägledande/erbjudande 

• personal med specialkunskaper för bemötande vid BPSD (beteende och 

psykiska symtom vid demenssjukdom) 

• demensanpassad småskalig miljö

9 (17) 

Inom särskilt boende anpassat till personer med demenssjukdom vill Vård & 

Omsorg uppnå att: 

• den enskilde bör själv i samråd med anhöriga eller god man vilja flytta till 

gruppboende 

• informationsflödet mellan olika vårdgivare är väl fungerande 

• den boende och anhöriga ska ha medinflytande över service och 

omvårdnad 

• levnadsberättelse samt genomförandeplan används kontinuerligt som 

arbetsinstrument (levnadsberättelse bilaga 3) 

• utevistelse erbjuds regelbundet och efter behov 

• skapa mindre enheter för personer med särskilda behov 

• personalen har specialistkunskaper inom området 

• skapa en anpassad in- och utomhusmiljö 

• handledning ges kontinuerligt till personal 

• stöd ges till anhöriga som har behov av det 

Äldreboende 

Att personer med demenssjukdom bor kvar på samma boende med andra 

äldre som många gånger har andra omvårdnadsbehov kan innebära problem 

för båda parter. Dels är personaltätheten lägre på äldreboenden och demenssjuka 

kan inte alltid få den aktivering och sociala stimulans som de såväl 

behöver. Dels kan de upplevas som störande och en viss rädsla kan uppstå 

bland de övriga boende. Personer med demenssjukdom har behov av en 

lugnare och mer tillåtande miljö. Kvarboendeprincipen bör i vissa speciella 

situationer hävas när detta bedöms bäst för individen. Den enskildes särskilda 

behov av omvårdnad avgör om flyttning kan vara aktuell. 

Yngre personer med demenssjukdom 

Enligt Nationella Demensrådet är det cirka 1 % av befolkningen mellan 60- 

65 år som drabbas av demenssjukdom. I Lidköpings kommun bor för närvarande, 

november 2010, två personer under 65 år på gruppboende. Antalet 

yngre med demenssjukdom är säkert större då dessa oftast vårdas av sina anhöriga. 

En bättre medicinering för personer med demenssjukdom och ett utökat 

stöd till anhöriga bidrar till att ansökan om särskilt boende skjuts upp. 

Ett gruppboende enbart riktat till yngre personer kan därför vara svårt att 

belägga inom den närmaste femårsperioden. 

Behovet av gruppboende i framtiden ser ut att öka utifrån befolkningsstatistiken 

för Lidköpings kommun (bilaga 1 och 2). Kan man fördröja inflyttning 

till särskilt boende innebär även det lägre kostnad. Antal personer i 

åldersgruppen 90-95 år ökar markant och i denna grupp drabbas cirka 50 % 

av demenssjukdom. Beroende på att livslängden ökar har antalet multisjuka 

på våra gruppboenden blivit fler. Andra faktorer som påverkar platsbehovet 

är bland annat hur samverkan med andra vårdgivare kommer att se ut i framtiden 

(Nationella demensrådet 2006).

10 (17) 

Därtill bör tilläggas att det i framtiden kommer att ske ett genombrott inom 

medicin. Idag bedrivs forskning i Malmö där vaccination mot Alzheimers 

sjukdom sker. Därför kommer det att ställas stora krav på diagnostik (Lennart 

Minthon, 2007). En förändring har skett i demensvårdkedjan eftersom personer 

som tidigare bodde på gruppboenden numera allt oftare sköts av hemvård 

och/eller anhöriga. Personer med demensjukdom som tidigare vårdades 

på sjukhem bor idag på gruppboende. För närvarande, december 2010, bor 

över 30 personer med demensdiagnos på äldreboenden, eftersom kvarboendeprincipen 

tillämpas. 

I takt med att kunskapen om demenssjukdomar ökar hos gemene man kan vi 

anta att kraven från boende och anhöriga kommer att öka när det gäller 

individanpassat omhändertagande, inflytandet vade gäller omvårdnaden samt 

utformning av den inre och yttre fysiska boendemiljön. Forskning på området 

poängterar vikten av en mer anpassad miljö för personer med demenssjukdom. 

För att åstadkomma bra miljöer måste personer med kompetens inom 

arkitektur, ljus- och färgsättning samt omvårdnad samarbeta. Exempelvis vet 

vi att små enheter, där 8-10 personer bor och får hjälp av ett mindre antal 

personal, är bra särskilt för personer som har en demenssjukdom (Helle Wijk 

2004). 

Personer med utvecklingsstörning och demenssjukdom 

Medellivslängden för personer med utvecklingsstörning har ökat, de drabbas 

liksom andra människor av åldersrelaterade sjukdomar. Personer med utvecklingsstörning 

har en klar kognitiv nedsättning från födseln men kan ändå 

drabbas av demenssjukdom som gör att deras funktionsnivå sänks ytterligare. 

De demenstest som används av primärvården är utprövade för personer med 

normalbegåvning. Då personer med utvecklingsstörning ska demensutredas 

saknas i dag adekvata test varför alternativa metoder såsom observationer och 

frågeformulär till personal får användas. 

Den grupp som är bäst beskriven utifrån demenssjukdomsrisk är personer 

med Downs syndrom där risken är så stor som 50 % att drabbas av demens 

om man är mellan 50 och 60 år (Prasher, Vee P Radcliffe publ.Lt, 2005) Den 

demenssjukdom de kan drabbas av är av alzheimertyp och kan även innebära 

en ökad risk att få parkinson eller epilepsi. För att ge ett gott omhändertagande 

krävs ett aktivt samarbete mellan berörda professioner. Gruppbostäder 

enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ska vara 

anpassade så att de som bor där så långt möjligt ska kunna bo kvar även om 

de drabbas av en demenssjukdom. Vård & Omsorg bör satsa på demensutbildning 

för personer som arbetar inom LSS och mer kunskap om utvecklingsstörning 

för de som arbetar inom äldreomsorgen.

11 (17) 

Inom funktionshinder för personer med utvecklingsstörning och demenssjukdom 

vill Vård & Omsorg uppnå att: 

• behovet av adekvata demensutredningar påtalas till ansvarig huvudman 

• berörd personal inom kommunen samarbetar med läkare och psykolog på 

primärvården inom vuxenhabiliteringen 

• flödesschema för utredningsgång följs (se bilaga 5) 

• de principer som gäller för övriga kommuninvånare med demenssjukdom 

ska även gälla för personer med utvecklingsstörning och demenssjukdom 

Anhörigstöd 

Den första juli 2009 gjordes en ändring i socialtjänstlagen 5 kapitel 10§ som 

handlar om stöd till anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående. Denna 

innebär att ”socialnämnden ska erbjuda anhöriga stöd för att underlätta för de 

personer som vårdar en närstående…” Lagändringen är en tydlig ambitionshöjning 

inom socialtjänstens ansvarsområde och behovet av att stödja 

anhöriga lyftes fram ytterligare. 

I Sverige finns minst en halv miljon anhöriga till personer med demenssjukdom 

och på dessa ställs stora krav på tålamod, förståelse och kunskap. 

Demens kallas ofta för ”de anhörigas sjukdom” eftersom livet för de anhöriga 

påverkas i hög grad. Många gånger verkar de anhöriga i det tysta. Trots en 

stor arbetsbelastning uppfattar man sig inte själv som en ”vårdare”. Anhöriga 

kan stödjas på två olika sätt: i sin vårdande roll eller ges möjlighet till någon 

form av vila eller rekreation. 

Exempel på befintliga stödformer riktat till anhöriga som stödjer en 

närstående med demensjukdom 

• anhörigcirklar/samtalsgrupper 

• rekreationsvistelser/må-bra dagar 

• avgiftsfri avlösning i hemmet 10 timmar/månad 

• avlösning genom plats på dagverksamhet/korttidsplats/växelvård 

• enskilda samtal med demenssamordnare/distrikts/psykiatrisjuksköterska/ 

frivilligorganisationer/arbetsterapeut och enskilda frivilliga 

Inom anhörigstödet vill Vård & Omsorg uppnå att: 

• samtliga som vårdar eller stödjer någon närstående med demenssjukdom 

ska uppleva att de får god information på ett tidigt stadium och erbjudas 

stödsamtal av kommunens demenssamordnare 

• samtliga anhöriga erbjuds att delta i samtals/stödgrupper med andra i 

liknande situation 

• utbildningstillfällen och föreläsningar erbjuds kontinuerligt 

• anhöriga och deras närstående även bjuds in till gemensamma 

informationsträffar

12 (17) 

Med hjälp av statliga stimulansbidrag fortsätter en utveckling av stödet inom 

Vård & Omsorg i Lidköpings kommun. Utvecklingen sker i samverkan med 

primär- och länssjukvård, Skaraborgs övriga 14 kommuner, frivilligorganisationer 

samt enskilda personer som på frivillig basis bidrar med sin tid för att 

stödja anhöriga och/eller den demenssjuke. Nya former av stöd kommer att 

prövas bland annat genom att utveckla it-stödet, erbjuda webb-baserade 

utbildningar och nätverk. 

Genom fokusgrupper och samtal med anhöriga till personer med demenssjukdom 

framkommer ett antal förutsättningar för att stödet ska upplevas som 

kvalitativt: 

• personalen måste ha god kompetens 

• viktigt att kunna nå ansvariga personer i en akutsituation, t ex om den 

som vårdar blir akut sjuk 

• tillgång till läkare som kan göra hembesök 

• möjlighet till personligt samtalsstöd för den som vårdar 

• korttidsvård och dagvård med flexibla tider 

• möjlighet till avlösning med kort varsel 

• få information om möjligheter och rättigheter i ett tidigt skede 

• bra samverkan mellan olika yrkesgrupper och vårdgivare 

• goda relationer till omvårdnadspersonalen 

• tillgång till särskilt boende då behov uppstår 

Kärnan i utvecklingsarbetet för stödet till anhöriga handlar om synsätt, 

bemötande och delaktighet, där anhöriga är och upplever sig som en viktig 

samarbetspart. 

Hjälpmedel och ny teknik 

I Rehab Lidköpings vision står det att Vård & Omsorg ska bli bättre på att 

bedöma behov av och förskriva kognitiva hjälpmedel i ett tidigt skede av 

demenssjukdomen. 

Kognitiva hjälpmedel definieras som ”produkter som är avsedda att kompensera 

kognitiva svårigheter, t ex förmågan att minnas, orientera sig i tid och 

rum, problemlösning, numerisk förmåga och språklig förmåga”. Det kan 

exempelvis vara almanackor och klockor utformade så att personen får en 

uppfattning om tiden då de har svårt att förstå vanliga tidshjälpmedel. 

Andra exempel är påminnelsehjälpmedel som stöd för minnet och anpassningar 

av telefoner som gör det möjligt att fortsätta använda dessa. Utprovning 

av ett nytt kognitivt hjälpmedel bör ske så tidigt som möjligt i demenssjukdomens 

förlopp och bör alltid ske i samråd med vårdtagaren och dennes 

anhöriga. 

Arbetsterapeuter bör regelbundet medverka vid träffar med vårdtagare och 

anhöriga för att ge information inom sitt specialområde.

13 (17) 

Det är av stor vikt att träffa anhöriga som vårdar sina närstående och på så vis 

vara del i ett nätverk där de kan få råd och stöd. 

Arbetsterapeuten 

• utreder och stödjer förmågan att klara de vardagliga aktiviteterna 

• provar ut hjälpmedel som kompenserar och underlättar nedsatt förmåga 

• erbjuder råd om hur bostaden och den närmaste omgivningen kan anpassas 

Inom området hjälpmedel och ny teknik vill Vård & Omsorg uppnå att: 

• bedömning av behov och förskrivning av kognitiva hjälpmedel görs i ett 

tidigt skede av sjukdomen 

• arbetsterapeuter är uppdaterade och kunniga om utvecklingen 

• arbetsterapeut gör tillsammans med distriktssköterska ett inledande 

hembesök efter överrapportering från primärvården att personen fått en 

demensdiagnos 

• arbetsterapeut deltar vid anhörigträffar

14 (17) 

Slutsatser 

Varje år insjuknar mer än 20 000 personer i en demenssjukdom. De allra 

flesta är äldre, demens är sällsynt före medelåldern. Efter 65 års ålder ökar 

risken betydligt – var femte person över 80 år är drabbad. Det totala antalet 

personer med demenssjukdom i Sverige beräknas till närmare 150 000 personer, 

en siffra som kommer att stiga i takt med att antalet äldre ökar. År 2025 

beräknas 180 000 personer ha en demenssjukdom, om dagens befolkningsprognoser 

slår in så kan år 2050 så många som 240 000 vara drabbade. 

I Lidköpings kommun finns ett demensteam som arbetar med övergripande 

policyfrågor. Därtill finns ett nätverk mellan primärvården och kommunen 

där det finns fungerande överrapporteringsrutiner för kännedom om att en 

person fått en demensdiagnos (bilaga 5). Kommunens demenssamordnare 

träffar regelbundet distriktssköterskorna på respektive vårdcentral för muntlig 

rapport samt lämnar rapporten vidare till distriktssköterskorna i hemvården 

för ett första hembesök (bilaga 6). Brister finns dock fortfarande inom 

primärvården avseende utredningskapacitet gällande personer med demenssjukdom. 

Detta medför att Vård & Omsorg inte kan erbjuda de stödinsatser 

som finns i ett tillräckligt tidigt stadium av sjukdomen exempelvis stödsamtal, 

avlösning och dagverksamhet. Demensteamet har i uppdrag att bland 

annat ta till sig nya idéer och forskningsresultat och sprida informationen 

vidare i respektive organisation. När demensdiagnos är ställd behövs ett 

system och en modell för att ge kontinuerlig kunskap och information om 

sjukdomen samt om den hjälp och det stöd som finns att tillgå för den enskilde 

och dennes anhöriga. 

Behov finns av att vidareutveckla befintligt demensteam med kompetens 

från kommun och primärvård och därmed säkerställa ett tvärprofessionellt 

teambaserat arbete inom vården och omsorgen av personer med demenssjukdom. 

En önskan är att skapa tvärprofessionella demensteam, samfinansierade 

av landsting och kommun. 

Mot bakgrund av den demografiska utveckling vi nu står inför och de höga 

samhällskostnader som är förknippade med det ökade antalet multisjuka och 

dementa i befolkningen är det oerhört viktigt att på olika sätt satsa på förebyggande 

åtgärder. Att identifiera riskfaktorer för demens är en viktig del av 

den epidemiologiska forskning som Laura Fratiglioni leder vid Aging 

Research Center, ARC, i Stockholm. Demenssjukdomar nämns allt oftare när 

prevention och förebyggande arbete förs på tal. Det beror på att forskarna har 

hittat och bekräftat tydliga samband mellan vår livsstil och framförallt Alzheimers 

sjukdom, den vanligaste demenssjukdomen. Idag kan man med fog 

säga att fysisk aktivitet, social och mental stimulans ger ett visst skydd mot 

demenssjukdom.

15 (17) 

Det betyder inte att en god livsstil är ett vaccin mot sjukdomen men om en 

sådan kan skjuta upp demensdebuten några år betyder det mycket för individen 

och för samhället i stort.Till området hör exempelvis åtgärder som samhället 

behöver utveckla såsom: 

• öka utbudet av fritidsaktiviteter och social samvaro för äldre 

• stimulera till intellektuella aktiviteter, till exempel i form av studiecirklar 

för äldre 

• stimulera till fysiska aktiviteter 

• ha god kontroll av blodtryck, diabetes och andra kärlsjukdomar som kan 

vara riskfaktorer både i medelåldern och när man är äldre.

16 (17) 

Sammanfattning 

Inriktning för vård och omsorg om personer med demenssjukdom år 

2008 - 2012 

1. Socialstyrelsens nationella riktlinjer och rekommendationer ska vara väl 

kända och förankrade hos berörd personal och beslutsfattare inom Vård & 

Omsorg i Lidköpings kommun. 

2. Distriktssköterska gör hembesök senast två veckor efter det att hon/han 

fått överrapportering från demenssamordnaren för kännedom om att 

personen har en demensdiagnos. 

3. Ta ställning till om försök med särskild hemvårdsgrupp med specialkompetens 

i omvårdnad av personer med demenssjukdom kan 

permanentas. 

4. En särskild biståndshandläggare utses att bedöma insatser för personer 

med demenssjukdom. 

5. Anhörigstöd finns att tillgå enskilt eller i gruppform. 

6. Följa behovet av plats i gruppboende med syfte att minimera väntetiden. 

7. Årlig behovsinventering av handledning och utbildningsbehov för personal 

som arbetar med demenssjuka. Demenssamordnaren inventerar behovet 

tillsammans med respektive områdeschef och omvårdnadsansvarig 

sjuksköterska. 

8. Demenssamordnare i samråd med områdeschef utför olika insatser som 

handledning, studiecirklar eller andra utbildningsinsatser och stöttar därmed 

personal och anhöriga. 

9. Vidareutveckla Vård & Omsorgs befintliga demensteam med multiprofessionell 

kompetens och säkerställa ett tvärprofessionellt teambaserat 

arbete. 

10. Utveckla stöd till yngre personer, under 65 år, med demenssjukdom. 

11. Berörd personal som arbetar inom LSS-verksamheten ska successivt 

utbildas inom demensområdet 

12. Kvarboendeprincipen bör i vissa speciella situationer hävas när detta 

bedöms bäst för individen, den enskildes behov av omvårdnad avgör om 

flytt till ett annat boende vara aktuellt 

Kommunens demensteam ska minst en gång per år följa upp och se till att 

detta inriktningsdokument efterlevs samt vid behov revidera riktlinjerna och 

rekommendationerna. Sammankallande är demenssamordnaren.

17 (17) 

LITTERATURLISTA 

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid 

demenssjukdom, 2010 

Svenskt demenscentrum Fakta om demenssjukdomar 2010. 

Statens beredning för medicinsk utvärdering, Demenssjukdomar, Rapport 

2006 

Sonja Klingén, Hjärnhälsa. Stadsdelarna och Primärvården på Hisingen i 

samarbete med Neuropsykiatri och Salhgrenska Universitetssjukhuset, 2005 

Helle Wijk, Goda miljöer och aktiviteter för äldre. Studentlitteratur, 2004 

Sveriges Kommuner och Landsting och Socialdepartementet, En Bättre 

Demensvård. Genombrottsprojekt, 2007 

Nationella demensrådet, 2006 

Lennart Minthon, Seminarium. Malmö Universitets sjukhus, 2007 

Peasher, Vee: Radcliffe, Alzheimers disease in dementia in Down Syndrome 

and intellectual disabilities . Publikation Lt, 2005. 

BILAGOR 

1. Befolkningsprognos 65-79 år 

2. Befolkningsprognos 80- år 

3. Levnadsberättelse 

4. Flödesschema Funktionshinder/Demens 

5. Överrapportering för kännedom om att personen fått en demensdiagnos 

6. Checklista, första hembesöket för distriktssköterskor

Invånare 65-79 år i Lidköping 2009-2030 

Bilaga 1 

8000 

7000 

6000 

5000 

4000 

3000 

2000 

1000 

0 

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030

Invånare +80 år i Lidköping 2009-2030 

Bilaga 2 

4000 

3500 

3000 

2500 

2000 

1500 

1000 

500 

0 

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030

Bilaga 3 

Vård & Omsorg 

Levnadsberättelse 

Namn……………………………………………………………………………………………………...

Namn ...................................................................................................................... 

Smeknamn……………………………………………………………………. ..... 

Tidigare efternamn .................................................................................................. 

Make/maka .............................................................................................................. 

Mor………………………………Yrke…………………………………………. 

Far……………………………….Yrke…………………………………………. 

Syskon ............................................................................... ……………………….. 

……………………………………………………………………………………. 

Barn ......................................................................................................................... 

……………………………………………………………………….…………… 

Barnbarn .................................................................................................................. 

Övriga släktingar/vänner ......................................................................................... 

……………………………………………………………………………………. 

Husdjur .................................................................................................................... 

Födelseort ................................................................................................................ 

Övriga orter/länder .................................................................................................. 

…………………………………………………………………………………….

Skola/utbildning ...................................................................................................... 

Militärtjänstgöring................................................................................................... 

Yrke ......................................................................................................................... 

…………………………………………………………………………………..... 

Ev förändringar av 

familjeförhållanden………………………...……………………………………... 

………………………………………………………………………………….… 

Personlighet ............................................................................................................. 

Fritidsintresse/Föreningsliv………………………………………………………. 

……………………………………………………………………………………. 

Religion…………………………………………………………………………... 

……………………………………………………………………………………. 

Övrigt av betydelse.................................................................................................. 

……………………………………………………………………………………. 

……………………………………………………………………………………. 

……………………………………………………………………………………. 

……………………………………………………………………………………. 

……………………………………………………………………………………. 

…………………………………………………………………………………….

Bilaga 4 

Utredningsgång vid upptäckt av somatiska/kognitiva 

förändringar hos personer 

med utvecklingsstörning 

Förändringar 

Somatiska 

Kognitiva 

Distriktssköterska 

(DSK) 

Fortsatt utredning 

Primärvården (PV) 

Demenssamordnare 

Psykolog 

- 

Demenschecklista 

Ingen 

demensutredning 

DSK 

Handledning 

Psykolog 

Eventuell 

somatisk 

utredning 

DSK, PV 

Demensutredning 

i PV 

Demensdiagnos 

Ingen 

demensdiagnos 

Utbildning och handledning till 

Omsorgspersonal av 

demenssamordnare + psykolog 

Handledning 

Psykolog

Bilaga 5 

Överrapportering för kännedom av personer med demens till 

Demenssamordnare, Lidköpings kommun 

Diagnos 

Personnummer 

Namn 

PAL 

Adress 

Tel nr 

Pat godkänner överrapporteringen 

Hembesök eller tel kontakt önskas 

Hembesök eller tel kontakt önskas ej 

Utredning Utförd Ej aktuellt Pågående 

Demenssköt i PV 

Anhörig intervju 

Geropsyk 

Andra diagnoser 

Andra vårdgivare 

Anhöriga: Relation, namn, tel nr 

Social situation och ev kommunala insatser 

……………………………………………………………….. 

……………………………………………………………….. 

………………………………………………………………… 

………………………………………………………………… 

………………………………………………………………… 

Överkänslighet ………………………………………….. 

Planerade medicinska insatser 

Nuvarande tillstånd 

……………………………………………………… 

…………………………………………………… 

Ja Delvis Nej 

……………………………………………………… Klarar hygien 

…………………………………………………… Klarar av- och påklädning 

……………………………………………………… Klarar toalettbesök 

…………………………………………………… Inkontinent 

……………………………………………………… Språkstörning 

Äter själv 

 

 

 

 

 

 

Är orolig/aggressiv 

Demensutveckling 

Sömnsvårigheter 

Förändrad dygnsuppfattning 

 

 

 

 

 

 

………………………………………………………. Har insikt om sin glömska 

Svårt att hitta utom-/inomhus 

………………………………………………………. Går utan stöd 

Går med stöd 

 

 

 

 

 

 

………………………………………………………. 

Hjälpmedel, tandprotes, hörapparat, glasögon 

………………………………………………………. inkontinenshjälpmedel 

………………………………………………………. 

Annat………………………………………………. 

………………………………………………………. 

Datum 

Läkare 

Sköterska

Bilaga 6 

Checklista vid hembesök hos personer med demenssjukdom 

Checklistan ska vara ett stöd vid kommande kontakter med personer med demenssjukdom 

och deras eventuella anhöriga. Vid första besöket är det viktigast att etablera ett förtroende. 

Vid något tillfälle kan det vara bra att tala med den anhörige enskilt. 

• Fråga hur det känns att ha fått besked om demenssjukdom? 

• Status från överrapporteringen, ta endast upp det som är relevant just nu 

• Hur ser vardagen ut för personen med demensjukdom? 

Finns svårigheter med: att komma ihåg planering 

kommunikation tid 

säker miljö inne/ute personlig omsorg 

Vid problem erbjud kontakt med arbetsterapeut 

• Medicinhantering? Hur fungerar den? 

• Vid stort omvårdnadsbehov informera om tandvårdsintyg, samt initiera kontakt med 

biståndshandläggare 

• Hur mår den anhörige/Upplevs några svårigheter? 

• Är den anhörige intresserade av att delta i samtalsgrupp? 

• Bestäm tid för nästa kontakt 

Broschyrer att lämna ut: 

Du har fått en demensdiagnos 

Ett annorlunda liv 

Info om anhörigvårdarkortet 

Anhörigstöd 

Sjukdomar som ger glömska 

Info från Alzheimerföreningen 

Intresseanmälan till samtalsgrupp för anhöriga 

Namn: _______________________________ Tel: _____________________________ 

Är anhörig till: __________________________________________________________ 

Relation: _____________________________ 

Finns det fler i familjen som är intresserade att delta i samtalsgrupp? 

090610

Inriktning för vård och omsorg om personer med demenssjukdom år 2008-2012

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?