Kulturpolitiskt program

Kulturpolitiskt program: - Thisted Bibliotek Kulturpolitiskt program: - Thisted Bibliotek

from thisted.bibliotek.dk More from this publisher

20.09.2015 Views

2011-01-17 Kulturpolitiskt program: Bibliotekens bidrag idag Version 1.0 VERSIONSHISTORIK VERSION NÄR? VAD? VEM? 0.1 2010-07-09 Ett första utkast Biblioteksansvariga 0.2 2010-08-19 Kompletterat utifrån Biblioteksansvariga synpunkter för fortsatt bearbetning 0.3 2010-09-08 Fortsatt bearbetning IF, AÖ, IES 0.4 2010-09-29 Omarbetning IF, AÖ, IES 0.5 2010-10-07 Till dialog och Biblioteksansvariga samverkan 0.6 2011-01-07 Bearbetat efter IF, ÅS, PAP, IES synpunkter från dialogmöten 1.0 2011-01-17 Godkänt Biblioteksansvariga Umeå Kommun Bibliotek Postadress 901 78 Umeå Besöksadress Rådhusesplanaden 8 Tel växel 090 16 10 00

2011-01-17

Kulturpolitiskt program:

Bibliotekens bidrag idag

Version 1.0

VERSIONSHISTORIK

VERSION NÄR? VAD? VEM?

0.1 2010-07-09 Ett första utkast Biblioteksansvariga

0.2 2010-08-19 Kompletterat utifrån Biblioteksansvariga

synpunkter för fortsatt

bearbetning

0.3 2010-09-08 Fortsatt bearbetning IF, AÖ, IES

0.4 2010-09-29 Omarbetning IF, AÖ, IES

0.5 2010-10-07 Till dialog och

Biblioteksansvariga

samverkan

0.6 2011-01-07 Bearbetat efter

IF, ÅS, PAP, IES

synpunkter från

dialogmöten

1.0 2011-01-17 Godkänt Biblioteksansvariga

Umeå Kommun

Bibliotek

Postadress 901 78 Umeå

Besöksadress Rådhusesplanaden 8

Tel växel 090 16 10 00

Innehålls förteckning

Innehålls förteckning.................................................................................................................. 2

Sammanfattning ......................................................................................................................... 3

Inledning..................................................................................................................................... 4

1. Kultur för alla ......................................................................................................................... 4

1.1 Öppna och tillgängliga. För alla – på lika villkor............................................................. 5

1.2 Utvärderingar ger biblioteken toppbetyg ......................................................................... 6

1.3 Biblioteken samverkar med kulturaktörer, föreningar och frivilligorganisationer .......... 7

1.4 Biblioteken och amatörkulturen ....................................................................................... 8

2. God uppväxtmiljö för barn och ungdomar............................................................................. 8

2.1 Barnkonventionen vägleder biblioteken........................................................................... 8

2.2 Gemensamma mål och god måluppfyllelse.................................................................... 10

2.3 Både barnperspektiv och barns perspektiv..................................................................... 10

3. Kultur och skolan ................................................................................................................. 11

3.1 Samverkan men med olika mål, metoder och media...................................................... 11

3.2 Nyskapande litteratur- och informationspedagogiska verktyg....................................... 13

3.3 Utveckla, samordna och stärk kulturpedagogiska resurser ............................................ 14

4. Livslångt lärande .................................................................................................................. 16

4.1 Biblioteken en del av kulturens och kunskapens infrastruktur ...................................... 16

4.2 Arbetsplatsbibliotekens historia i Umeå......................................................................... 16

5. Medskapande bibliotek ........................................................................................................ 17

5.1 Förmedla kultur, tillhandahålla kunskap, vara en tillgänglig mötesplats....................... 17

5.2 Breddad kompetens utvecklar bibliotekens tjänster....................................................... 18

6. Aktivt förenings- och musikliv ............................................................................................ 19

6.1 Bibliotek och musik ....................................................................................................... 19

7. Professionellt kulturliv ......................................................................................................... 19

7.1 Biblioteken stödjer Umeås lokala talanger..................................................................... 20

8. Kultur för livet...................................................................................................................... 20

8.1 Biblioteken bidrar till ökad livskvalitet.......................................................................... 20

8.2 Bibliotekens samarbete med föreningar och kulturinstitutioner .................................... 20

9. Kulturell mångfald ............................................................................................................... 21

9.1 Umeås bibliotek är på världskartan................................................................................ 21

9.2 Biblioteken deltar i nationella och internationella nätverk ............................................ 21

9.3 Biblioteken bidrar till kulturell och språklig mångfald.................................................. 21

10. Nya mötesplatser och arenor .............................................................................................. 21

10.1 Biblioteken – en del av Umeås nya kulturella mötesplatser ........................................ 22

10.2 Biblioteken bidrar till att minska den digitala klyftan.................................................. 22

11. Attraktiv stads och kulturmiljö........................................................................................... 22

11.1 Biblioteken bidrar till attraktiv stads- och kulturmiljö................................................. 22

12. Kultur för ett hållbart samhälle .......................................................................................... 22

12.1 Biblioteken - socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbara .......................................... 23

13. Kreativa näringar och kulturentreprenörer......................................................................... 23

13.1 Biblioteksutveckling och näringslivsutveckling .......................................................... 24

14. Nya digitala kulturer........................................................................................................... 24

14.1 Biblioteken tar vara på den digitala teknikens möjligheter.......................................... 24

15. Mer samverkan................................................................................................................... 26

15.1 Biblioteken bidrar till en utvecklad samverkan............................................................ 26

15.2 Regionala kulturplaner ................................................................................................. 27

Sammanfattning

Dokumentet ger en nulägesbeskrivning över hur biblioteken bidrar till att uppfylla

inriktningsmålen i det kulturpolitiska programmet. Syftet är att skapa en gemensam ”kartbild”

av biblioteksverksamheten idag. Dokumentet är också ett underlag i arbetet med att samordna

biblioteksverksamheten som en del av det nya verksamhetsområdet Kultur och tillväxt.

Nulägesbeskrivningen kommer att redovisas som en rapport till respektive ansvarig nämnd.

Nästa steg blir att identifiera och prioritera behov av utveckling.

Nulägesbeskrivningen visar bland annat att biblioteken redan idag bidrar till en hög

måluppfyllelse, inte bara till avsnitt 5. Medskapande bibliotek utan till programmets samtliga

15 avsnitt. Biblioteken är öppna och tillgängliga, väl besökta och populära. Bland Umeås

bibliotek finns flera väl utvecklade och nyskapande verksamheter som förtjänar större

uppmärksamhet och implementering på fler enheter.

Bibliotekens enskilt största samarbetspartner är skolan och många av Umeås bibliotek är

samlokaliserade med en skolenhet. Avsnittet om bibliotekens samverkan med skolan är

omfattande och har under arbetet väckt många frågor som det finns anledning att återkomma

till i det fortsatta arbetet.

Man brukar ibland säga att några behöver mer för att få lika mycket. Biblioteken har ett starkt

fokus på verksamhet för barn och unga, funktionshindrade och personer som inte har svenska

som första språk. Biblioteken har inte bara ett barnperspektiv (vuxnas tolkning av vad barn

behöver) på sin verksamhet utan låter också barns perspektiv (barns egna åsikter och

önskemål) forma verksamheten.

Dokumentet visar tydligt bibliotekens viktiga funktion som centra för kultur och kunskap och

som tillgängliga och neutrala mötesplatser. En stor del av bibliotekens programverksamhet

görs i samarbete med ett 30-tal olika föreningar och studieförbund.

Ingen kan förutse den långsiktiga utvecklingen inom de områden som nämns i det

kulturpolitiska programmet. Utmaningen för biblioteken är att skapa en verksamhet som,

genom bibliotekens geografiska lägen, lokalernas och webbplatsens utformning samt

verksamheternas innehåll, skapar möjligheter till flexibla kombinationslösningar och

samverkan. Något som i sin tur kan leda till en kontinuerlig utveckling av bibliotekens

verksamhet, präglad av delaktighet, samverkan och medskapande.

Dokumentet är framtaget av de ansvariga för folkbiblioteksverksamheten i Umeå kommun;

Bokbussen, Ersbodabiblioteket, Grubbebiblioteket, Holmsunds bibliotek, Hörnefors bibliotek,

Informations- och lånecentralen i Umeå, Mariehemsbiblioteket, Minabibliotek.se, Obbola

bibliotek, Skolbiblioteksservice, Stadsbiblioteket, Sveriges depåbibliotek, Sävar bibliotek,

Tegsbiblioteket, och Umedalens bibliotek. Med den överblick vi fått genom arbetet med

kartläggningen kan vi konstatera att Umeå har en fantastisk biblioteksverksamhet, men det

finns områden som behöver ses över för att säkerställa en fortsatt utveckling.

Inledning

Fullmäktige fastställde 2010-08-30 ett kulturpolitiskt program för Umeå kommun.

Programmet ska vara ”en hävstång för en långsiktig och strategisk hållbar utvecklingsplan för

hela Umeå kommun och sträcka sig bortom år 2014” 1 . Samtliga verksamheter i Umeå

kommun har fått i uppdrag att upprätta strategier och handlingsplaner för att implementera det

kulturpolitiska programmet i kommande verksamhetsplaner 2 .

Det här dokumentet är folkbibliotekens svar. Varje avsnitt inleds med ett citat från det

kulturpolitiska programmet. Utifrån nyckelord i beslutssatserna redovisas exempel på hur

biblioteken bidrar till måluppfyllelse i dag, inte bara till det biblioteksspecifika avsnittet 5.

Medskapande bibliotek, utan till alla 15 avsnitt. Syftet med nulägesbeskrivningen är att skapa

en gemensam ”kartbild” av biblioteksverksamheten idag. En nulägesbeskrivning som kan

fungera som en gemensam plattform för strategier för framtiden. Nästa steg blir att, utifrån

den gemensamma bilden av nuläget, formulera strategier för framtiden. Dessa strategier kan i

sin tur fungera som underlag för kommande verksamhetsplanerings- och budgetprocesser.

Ansvaret för folkbiblioteksverksamhet är fördelat på fem nämnder; för- och

grundskolenämnden, kommundelsnämnderna i Holmsund/Obbola, Hörnefors och Sävar samt

kulturnämnden. Grubbebiblioteket och Sävarbiblioteket är intraprenader. Under för- och

grundskolenämndens ansvar finns, förutom Umedalens bibliotek, ett antal

grundskolebibliotek. Under gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens ansvar finns

gymnasiebiblioteken på Dragonskolan, Forslundagymnasiet, Midgårdsskolan och Östra

gymnasiet. Under kommundelsnämndernas ansvar finns de grundskolebibliotek som är

belägna i skolor i kommundelarna.

Som en del av samordningen av verksamhetsområdet Kultur och tillväxt gavs 2010 ett

uppdrag att samordna folkbiblioteksverksamheten, det vill säga elva folkbibliotek

(Ersbodabiblioteket, Grubbebiblioteket, Holmsunds bibliotek, Hörnefors bibliotek,

Mariehemsbiblioteket, Obbola bibliotek, Stadsbiblioteket, Sävarbiblioteket, Tegsbiblioteket,

Umedalens bibliotek och Ålidhemsbiblioteket) samt en bokbuss. Detta dokument är ett

resultat av samordningsuppdraget.

1. Kultur för alla

Umeå kommun ska:

1. Satsa på ett kulturliv som är öppet och tillgängligt för alla över hela kommunen

2. Utarbeta metoder och utvärderingsmodeller så att kommunen bättre och mer aktivt kan

fungera som serviceorgan för medborgare, kulturföreningar och nätverk samt stärka

alla kulturutövare

3. Stärka samverkan mellan olika kulturaktörer, föreningar och frivilligorganisationer i

det civila samhället, den offentliga sektorn och näringslivet

4. Främja och stödja amatörkulturen

1 Kulturpolitiskt program för Umeå kommun

2 Fullmäktige 2010-08-30

1.1 Öppna och tillgängliga. För alla – på lika villkor

Biblioteksverksamhet är reglerat i bibliotekslagen 3 som bland annat slår fast att alla

medborgare ska ha tillgång till ett folkbibliotek och att alla ska kunna låna litteratur

avgiftsfritt. Enligt bibliotekslagen ska biblioteken ”ägna särskild uppmärksamhet” åt barn och

unga, funktionshindrade och invandrare. Bibliotekslagens 3§ anger att alla ska kunna låna

”litteratur” utan att betala avgift. I förslaget till ny bibliotekslag finns en skrivning som är

anpassad till dagens stora utbud av olika medietyper; ”På folkbiblioteken ska allmänheten få

låna, eller på annat sätt få tillgång till, litteratur och lämpliga medier som biblioteket

tillhandahåller oavsett publiceringsform”. Biblioteken inom Umeå kommun har idag inga

avgifter för lån av musik på CD, film på DVD eller sökning i betaldatabaser.

Bibliotekens tjänster ska vara tillgängliga för alla på lika villkor. Det är en kort och koncis

vision som, i all sin enkelhet och komplexitet fyller sin funktion, trots att biblioteken aldrig,

bokstavligt, kommer att kunna uppfylla visionen.

Bibliotekens tillgänglighet kan beskrivas utifrån olika perspektiv; öppethållande, fysisk

tillgänglighet, tillgängliga och anpassade media samt geografisk tillgänglighet.

Öppethållande

Öppethållandet är ett kriterium för tillgänglighet som fastställs i kvalitetsdeklarationerna.

Minabibliotek.se, Umeåregionens gemensamma virtuella bibliotek, är tillgängligt 24 timmar

om dygnet, sju dagar i veckan. Folkbiblioteken i Umeå har tillsammans öppet 428 timmar per

vecka. Det innebär i genomsnitt 36 timmar per bibliotek och vecka. Detta kan jämföras med

26 timmar per vecka för bibliotek i gruppen större städer 4 eller 24 timmar för biblioteken i

riket som helhet. Efter klockan 18 är biblioteken i Umeå öppna 58 timmar per vecka.

Stadsbiblioteket har under vinterhalvåret öppet såväl lördagar som söndagar, men är under

sommaren stängt på söndagar. Av närbiblioteken har Ersbodabiblioteket söndagsöppet.

Fysisk tillgänglighet

Den fysiska tillgängligheten redovisas på Minabibliotek.se. För varje enskilt bibliotek anges

om det till exempel finns hörslingor, ramp, hiss, dörröppnare, handikapparkering med mera.

Tillgängliga och anpassade media

Tillgängliga och anpassade media finns med storstil, som lättläst, i punktskrift, på

teckenspråk, på TAKK 5 , på bliss 6 , på pictogram 7 , som taktila böcker eller i elektronisk form.

Synsvagas tillgång till bibliotekens tjänster är förbättrad med hjälp av AudioIndex – det

talande biblioteket. Biblioteken erbjuder även media på de språk som förutom svenska är mest

förekommande i Umeå. Större boksamlingar med romaner, lyrik och fackböcker för både barn

och vuxna finns på 45 olika språk och inköpen grundas på aktuell befolkningsstatistik. Som

låntagare på Umeåregionens bibliotek kan du också, samma dag som tidningarna kommer ut,

kostnadsfritt läsa mer än 500 olika dagstidningar från drygt 80 länder via

dagstidningsdatabasen PressDisplay. Bibliotekens låneregler finns att läsa på ett tiotal olika

språk 8 .

3 SFS 1996:1596, 2004:1261

4 Större städer är, enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommuner med 50 000 till 200 000 invånare.

Hit hör bland andra Borås, Gävle, Halmstad, Helsingborg, Linköping, Lund, Skellefteå, Sundsvall och Umeå.

5 TAKK, Tecken som alternativ och Kompletterande Kommunikation

6 Bliss: ett bildspråk med symboler istället för ord och bokstäver

7 Pictogram: bilder i svart mot vit bakgrund

8 Arabiska, engelska, finska, franska, kurdiska, persiska, ryska, spanska, tyska och svenska.

Geografisk tillgänglighet

Den geografiska tillgängligheten kan beskrivas som att alla inom tätorten har tillgång till

minst ett bibliotek inom cykelavstånd (2 km). Bokbussen kör till områden där man har långt

till ett bibliotek. Enligt en överenskommelse i samband med kommundelsreformen kör

bokbussen inte i Holmsund/Obbola.

Befolkningsunderlaget för respektive bibliotek i Umeå varierar mellan 4 000 och 17 000

invånare. Det innebär att samtliga närbibliotek i Umeå kommun har ett större

befolkningsunderlag än de flesta av Västerbottens kommuner har. I bilaga 1 finns en

sammanställning av antal invånare som varje enskilt bibliotek har ansvar för, hur stor

personalresurs man har, hur många timmar öppet samt några därtill relaterade nyckeltal..

De flesta bibliotek är lokaliserade och dimensionerade utifrån de planeringsförutsättningar

som fanns för 20 – 40 år sedan (Mariehemsbiblioteket flyttade till sina lokaler redan 1971,

Sävar bibliotek flyttade in i sina 1974, Teg 1980, Holmsund 1982, Stadsbiblioteket 1985,

Grubbe 1988, Ersbodabiblioteket 1990, Hörnefors bibliotek 1995, Umedalens bibliotek 2000,

Obbola bibliotek 2006, Bokbussen 2008 och Ålidhemsbiblioteket 2009). Då fanns till

exempel inte dagens handelsstruktur med externa köpcentra. Butiker har idag längre

öppettider. Det fria skolvalet innebär att elever förflyttar sig idag till andra stadsdelar för sin

skolgång och antalet fristående skolor ökar. 2004 prövade kulturnämnden i en utredning att

göra stadsdelsövergripande servicelägen (dvs. Ersboda/Mariedal, Strömpilen och

Klockarbäcken) till kriterium för lokalisering av närbibliotek. Utredningen konstaterade då att

en konsekvens av sådana lokaliseringar blir att biblioteken visserligen når många, men bidrar

inte till att skolor utvecklas till lokala kulturcentra. Närhetsprincipen för barn, unga och äldre

faller också vid en sådan lokalisering.

1.2 Utvärderingar ger biblioteken toppbetyg

Biblioteken utvärderas idag utifrån de nyckeltal som Statens kulturråd, som ansvarig

statistikmyndighet, samlar in:

• Nettokostnad per invånare

• Nettokostnad per utlån

• Antal utlån

• Utlån per invånare

• Öppettid per vecka

• Antal besökare SB per år

• Antal besökare närbibliotek per år

• Antal böcker m.m. totalt

• Antal nya volymer per år

• Antal nya böcker m.m. per invånare

• Antal offentliga barnprogram

• Antal offentliga vuxenprogram

Resultat i topp

Nyckeltalen visar på goda resultat för Umeås bibliotek. Umeborna ligger i topp vad gäller

bibliotekslån; 10,9 lån per invånare 2009 att jämföras med 8,1 lån per invånare i gruppen

större städer eller 7,6 lån per invånare i riket. Umeå har också i genomsnitt längre öppettider

(36 timmar per vecka) än de norrlandskommuner som ingår i jämförelsegruppen

”Måttbandet” 9 (30 timmar per vecka). Det kan tolkas som att Umeå bättre tar tillvara den

grundläggande investering inom lokaler, media och teknik som finns i ett bibliotek och skapar

mervärden genom att ha längre öppettider jämfört med de andra kommunerna. En längre

genomsnittlig öppettid innebär också ett stöd till skolan (se avsnitt 3. Kultur och skolan).

9 ”Måttbandet”: Umeå, Kalix, Luleå, Piteå, Skellefteå, Sundsvall, Östersund

Väl besökta och populära

Enligt SOM-institutets undersökningar är biblioteken de mest besökta kulturinstitutionerna.

Biblioteken är också den samhällsinstitution som flest svenskar har förtroende för. 70 procent

har mycket eller ganska stort förtroende för biblioteken 10 . SOM institutet gör också nationella

undersökningar om vilka som besöker biblioteken. 53 procent av Sveriges befolkning besöker

biblioteken någon gång per år eller oftare. Det är främst kvinnor med längre utbildning som

besöker biblioteken.

En undersökning som genomfördes 2010 11 visar att 59 procent av de tillfrågade hade besökt

något bibliotek i Umeå kommun under det senaste året. Av de tillfrågade kvinnorna var det 68

procent som besökt biblioteket medan motsvarande siffra för männen var 50 procent. Högst

besöksfrekvens fanns hos studenter och flest besökare i de yngre åldersgrupperna (upp till 24

år). Bland dem som inte besökt något bibliotek angav många att de upplevde att biblioteken

inte har något attraktivt att erbjuda samt att de inte har tid.

Flera år i rad har brukarundersökningar bland dem som besöker biblioteken i Umeå visat ett

mycket bra utfall på hur man uppfattar bibliotekens service och kundbemötande. 96 procent är

nöjda eller mycket nöjda med bibliotekens service och bemötande. I nationella

undersökningar anger 72 procent att de har stort eller ganska stort förtroende till biblioteken

som institution, vilket är mer än någon annan institution kan redovisa.

Utbildning spelar roll

Nationellt minskar biblioteksbesöken bland kortutbildade från 60 procent till 36 procent

(motsvarande siffror för långutbildade är från 85 procent till 70 procent) och tyder på ökande

sociala skillnader. Utbildning har, enligt SOM-institutets utredning, betydligt större betydelse

för besöksfrekvensen än kön. I Umeå har 53 procent av befolkningen högskoleutbildning, att

jämföras med 37 procent i hela riket. År 2009 var det totala antalet biblioteksbesökare i Umeå

1,4 miljoner vilket är mer än dubbelt så många jämfört med biblioteksbesökare i gruppen

större städer.

1.3 Biblioteken samverkar med kulturaktörer, föreningar och

frivilligorganisationer

En stor del av bibliotekens programverksamhet görs i samarbete med studieförbund och

föreningar. Under 2009 samarbetade biblioteken med ett 30-tal olika föreningar och

studieförbund. Under 2009 utökades antalet samarbetsparters för att genomföra

programverksamhet till att, förutom studieförbund, föreningar och institutioner, också omfatta

företag och banker.

Exempel på samverkan inom den offentliga sektorn är samarbetet med SES-09 (regeringens

sekretariat för EU-möten i Sverige 2009) och Riksdagshörnan på stadsbiblioteket. Syftet är att

föra Riksdagens arbete närmare medborgarna och på så sätt stärka demokratin. På

motsvarande sätt har en kommunhörna inrättats. Här kan besökare ta del av Umeås utveckling

och ge sina synpunkter. Kommunala politiker och tjänstemän finns tillgängliga på vissa tider

för att svara på frågor.

Samverkan mellan bibliotek och skola är väl etablerat i Umeå. Biblioteken på Grubbe,

Mariehem, Umedalen och Ålidhem och i Holmsund, Hörnefors, Obbola och Sävar, är

10 Svensk höst. SOM-institutets undersökning 2008

11 Umeopinionen 2010

samlokaliserade med en högstadieskola. Umedalens bibliotek är även samlokaliserad med

fritidsgården. Ersbodabiblioteket är samlokaliserat med Ersboda Folkets Hus och

Tegsbiblioteket kan sägas vara en speciallösning då biblioteket ligger i en gammal butikslokal

och diskussioner om en samlokalisering med Tegs centralskola pågår sedan 1996.

I det nya Ålidhems kultur- och resurscentrum har man skapat ett flexibelt lokalnyttjande som

ger möjligheter för ökad samverkan mellan kultur, skola, fritid och föreningsliv. Biblioteket

har fått en central placering i byggnaden och den dubbla takhöjden samt den stora glasfasaden

gör att biblioteket syns tydligt i området. Besökare och personal har det så kallade innetorget,

med sin kaféverksamhet, som gemensam yta.

I Holmsund byggs ett nytt bibliotek, samlingslokal och skola ihop med befintlig

friskvårdsanläggning, Storsjöhallen. Genom integration och samverkan av lokaler och

verksamheter är tanken att skapa en mötesplats för alla åldrar i kommundelen. I Sävar pågår

planering för nytt bibliotek ihop med befintlig friskvårdsanläggning. För Tegsbiblioteket

pågår planering för samlokalisering med Tegs centralskolan och fritidsgård.

Mer om bibliotekens samverkan med skolan finns under avsnitt 3. Kultur och skolan.

1.4 Biblioteken och amatörkulturen

Se avsnitten 6.1 Bibliotek och musik och 7.1 Biblioteken stödjer Umeås lokala talanger.

2. God uppväxtmiljö för barn och ungdomar

Umeå kommun ska:

1. i barnkonventionens anda skapa förutsättningar så att alla barn och ungdomar ska få

lika möjligheter att under läsåret möta många olika kulturella upplevelser och

konstnärliga verksamheter samt utveckla eget skapande

2. inrätta ett barnkulturråd för att skapa en gemensam struktur, med tydliga och

gemensamma mål för hur resurserna används på ett för barnen ändamålsenligt sätt

3. ge barnkulturrådet i uppdrag att arbeta med referensgrupper där även barn och

ungdomar ska ingå

2.1 Barnkonventionen vägleder biblioteken

FN:s barnkonvention omfattar alla människor under 18 år. Nedan redovisas bibliotekens

bidrag till några relevanta artiklar i barnkonventionen.

Artikel 17 C: ”Massmediers roll: Uppmuntra spridning av barnböcker”

Bibliotekens utbud av barn- och ungdomslitteratur är anpassat till barns och ungas olika nivåer

av läsutveckling, från enkel pekbok till avancerad ungdomsbok. Skolbiblioteken och

Skolbiblioteksservice (SBS), som närmare beskrivs i avsnitt 3. Kulturen och skolan, är viktiga

för barns nära tillgång till litteratur.

Sedan år 2000 pågår ett arbete, med stöd från Statens kulturråd, som kallas ABC-droppar –

Läslust för livet. Syftet är att:

• Bidra till en god läsmiljö och en språkstimlans i hemmet.

• Stödja det läsfrämjande arbetet för att öka barns och ungas läslust och språkliga

förmåga.

• Stärka barns och ungas kulturella identitet genom att utveckla bibliotekens medieutbud

till barn och unga med annat modersmål än svenska.

Detta görs bland annat genom:

• Att alla nyfödda barn får De små barnens bok som gåva från biblioteket. Boken delas

ut vid besök på vårdcentralen (detta för att även barn vars föräldrar inte besöker

biblioteken ska få tillgång till boken).

• Att alla 3-åringar får ett presentkort på en bilderbok i samband med treårskontrollen

och boken hämtas sedan på biblioteket.

• Att alla 6-åringar får Barnets andra bok i samband med ett besök på biblioteket.

• Att skolklasser får återkommande inbjudningar att besöka sitt närbibliotek.

• Att köpa in litteratur på andra språk till elever i grundskoleålder.

• Att erbjuda bokpåsar med barnböcker som föräldrar kan låna hem från förskolan.

• Att samarbeta med familjecentraler genom att tillhandahålla bokpåsar från biblioteket

som föräldrar kan låna vid besök på familjecentralen samt genom att erbjuda visningar

av biblioteket för grupper från familjecentralen.

Ett annat exempel där biblioteken samarbetar med en förening är Bokbundisar, ett

läsfrämjande projekt som riktar sig till barn och ungdomar av olika etniska bakgrund.

Projektet syftar till att inspirera barn och unga att såväl läsa böcker som att skriva och

illustrera egna berättelser. Projektet drivs av föreningen Kulturstorm med ekonomiskt stöd

från bland andra Allmänna Arvsfonden, Kulturrådet, Stiftelsen Framtidens Kultur och

Kungliga vetenskapsakademien.

Artikel 23: ”Handikappade barn”

Alla barn behöver böcker, men alla böcker passar inte alla barn. Många läser med ögonen

medan andra läser med öronen eller fingrarna. På biblioteken finns särskilda Äppelhyllor med

anpassade media för, och om, barn med olika funktionsnedsättningar. Böcker som väcker

läsglädje men som också ger stöd och inspiration till vuxna. Det är till exempel sagor,

berättelser och barnprogram på teckenspråk och på TAKK (Tecken som Alternativ och

Kompletterande Kommunikation) och inlästa böcker på CD eller CD-ROM (Daisy) som kan

läsas med eller utan den tryckta boken bredvid. Den som inte ser kan läsa med fingrarna.

Taktila böcker kan vara bilder gjorda i olika material, punktskriftsböcker och interfolierade

böcker (en vanlig bilderbok med ett plastblad med punktskrift inlagt så att den som ser och

den som inte ser kan läsa samma bok). Det finns böcker skrivna på bliss, ett bildspråk med

symboler istället för ord och bokstäver, för dem som inte har ett talspråk. Det finns också

böcker med pictogram; bilder i svart mot vit bakgrund som gör så att orden blir lättare att

förstå. Talböcker från Tal- och Punktskriftsbiblioteket kan laddas ner.

Penicillin hjälper inte barn med sen språkutveckling eller inlärningsvårigheter, men

högläsning med en vuxen fungerar. På Minabibliotek.se finns bokrecept i ett flertal ämnen,

bland andra ”färger”, ”kompisar”, ”känslor” och ”motsatsord”. Syftet är att inspirera till att

på, ett lustfyllt sätt, stödja barn som har svårigheter med sin språkutveckling. Äppelkassar är

sagopåsar som biblioteken erbjuder i olika ämnen. Förutom böcker innehåller de flesta även

dockor och inplastade blad med piktogram och tecken. Bokprat för Bolla är ett arrangemang

för personer med intellektuella funktionsnedsättningar med tilläggshandikapp. För att sprida

metoden har en dokumentärfilm spelats in och distribuerats på DVD i samarbete med

socialtjänsten.

Artikel 31: ”Vila och fritid”

Biblioteken erbjuder en lugn och trygg miljö med vuxennärvaro. Biblioteken arbetar också

aktivt med att erbjuda aktiviteter som är meningsskapande och medskapande på fritiden. Det

handlar om allt från sagostunder, läseklubbar, skrivarverkstäder, manga och serieskapande till

tävlingar, utställningar, rollspelsgrupper, lovaktiviteter och mycket mer.

2.2 Gemensamma mål och god måluppfyllelse

Man brukar ibland säga att några behöver mer för att få lika mycket. Bibliotekslagen anger att

biblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och unga. Fullmäktige har fastställt ett

särskilt, gemensamt, mål där barnen står i fokus för kulturnämndens och

kommundelsnämndernas verksamheter:

”barnkulturen ska utveckla och erbjuda skapande verksamhet och kulturella upplevelser för alla

barn och unga, i skol- och närmiljö”.

Bibliotekens verksamhet för barn och unga är omfattande och resultatet, uttryckt i antal

barnbokslån per barn, glädjande; 30 för Umeå, att jämföras med 21 lån per barn inom gruppen

större städer och 19 lån per barn i riket. Genom att stimulera nyfikenhet och läslust samt

genom att uppmuntra och ge plats för eget skapande, bidrar biblioteken till att stärka barns

och ungas personlighetsutveckling, liksom deras utveckling till aktiva demokratiska

samhällsmedborgare.

Mediebeståndet utgör basen för bibliotekens verksamhet. 2008 redovisade Umeå 9,2

barnböcker per barn i åldrarna 0 – 14 år, att jämföras med 8,6 i gruppen större städer och 8,5 i

riket. I biblioteken finns ett rikt, varierat och aktuellt utbud av medier som speglar världen ur

ett barnperspektiv.

Några siffror som visar relationen mellan Umeås befolkningsstruktur och bibliotekens

verksamhet:

• 20 % av Umeås befolkning är under 18 år.

• 50 % av alla utlån i Umeå är barn och ungdomsmedia.

• 40 % av närbibliotekens och kommundelarnas biblioteks medieanslag avsätts till

inköp av barn- och ungdomsmedia.

• 29 % av Umeås totala mediebestånd är media som riktar sig till barn och unga.

• 28 % av alla nya böcker som köps in är litteratur för barn och unga (45 % om man

bara räknar skönlitteraturen).

2.3 Både barnperspektiv och barns perspektiv

Biblioteken har både ett barnperspektiv (vuxnas tolkning av vad barn behöver) och ett barns

perspektiv (barns egna åsikter och önskemål). Nedan är några exempel på aktiviteter under 2009

där syftet varit att ge barn och unga en möjlighet att påverka bibliotekens verksamhet:

• Förväntningar på framtidens barnbibliotek. Frågor till medlemmar i bokklubben

Bokmalarna på Ersbodabiblioteket. Gruppen består av tjejer i åldrarna 9 – 12 år, alla

med utländsk bakgrund, med föräldrar födda i Kurdistan, Somalia och Burundi.

• Läseklubben Ålen gav sina önskemål om nya Ålidhemsbiblioteket

• Förväntningar om framtidens bibliotek. En undersökning riktad till Läselyans

besökare; ungdomar i åldrarna 15 – 17 år

• Om framtidens bibliotek. En undersökning riktat till medlemmar i Läseklubben

Boksmakarna, barn i åldrarna 11 – 13 år.

• Unga umebor om Stadsbiblioteket. En video om ungdomars syn på Stadsbiblioteket,

gjord av elever på Midgårdsskolans Medieprogram

• Kaffe, böcker och kultur. Hur ser framtidens bibliotek ut? Frågor till besökare på

Stadsbiblioteket om deras visioner och önskemål

• På Umedalens bibliotek är skolungdomar med och bestämmer vilka böcker som ska

köpas in

• Grubbebiblioteket bjuder in alla som vill, kan och har idéer till ”Referensgruppen” två

gånger per år. Många av bibliotekets uppskattade program har arrangerats efter förslag

som kommit fram på referensgruppsträffarna.

• Enkät riktad till barn och/eller ungdomar, Grubbe, Holmsund och Hörnefors har

regelbundet ställt frågor till barn och ungdomar om hur de upplever verksamheten.

• Läseklubben Bokraketen har lämnat sina önskemål inför ett nytt bibliotek i Holmsund.

• En grupp elever på Hörnefors centralskolan med lässvårigheter har en gång per termin

påverkat inköpen från LL-förlaget och Hegas med tanke på att böckerna ska tilltala och

passa den specifika målgruppen.

3. Kultur och skolan

Umeå kommun ska:

1. stärka och utveckla samverkan och tydligare mål mellan kulturverksamheterna

och för-, grund- och gymnasieskolan och de olika kulturutövarna inom det fria

och institutionella kulturlivet i kommunen

2. i nära samverkan med för-, grund-, och gymnasieskolan erbjuda barn och unga

människor olika pedagogiska verktyg och resurser för att utveckla

utbildningen, kulturen och skolan i nya riktningar

3. utveckla, samordna och stärka de kulturpedagogiska resurserna för att möta

för-, grund-, och gymnasieskolans och pedagogernas behov av bred och

varierad kompetensutveckling inom kultursfären och värdet av olika kulturella

uttryck

3.1 Samverkan men med olika mål, metoder och media

Kommundelsnämnderna har ansvar för både folk- och skolbiblioteksverksamhet,

kulturnämnden har ansvar för folkbiblioteksverksamhet, och för- och grundskolenämnden har

ansvar för både folkbiblioteksverksamhet (Umedalens bibliotek) samt

skolbiblioteksverksamhet. Förutom de cirka 26 12 grundskolebiblioteken finns

gymnasiebibliotek på Dragonskolan, Forslundagymnasiet, Midgårdsskolan och Östra

gymnasiet. De ligger under gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens ansvar.

Samlokalisering med största skolenhet

Sedan många år 13 finns ett politiskt inriktningsbeslut att utveckla varje stadsdels största

skolenhet till ett ”lokalt resurscentra” (eller kulturcentra som det kallas på Ålidhem). Åtta av

Umeås elva folkbibliotek är samlokaliserade med en grundskola. Resurser som personal,

lokaler, mediesamlingar och datasystem nyttjas av både bibliotek och skola. För biblioteken

på Grubbe, Mariehem och Ålidhem står kulturnämnden för 70 procent av kostnaderna för den

gemensamma biblioteksverksamheten och för- och grundskolenämnden för 30 procent. Föroch

grundskolenämnden och kulturnämnden har uttalat en vilja att investera i en infrastruktur

som stödjer ett vidgat samnyttjande av biblioteksresurser. Genom att samverka och använda

de resurser som finns inom båda förvaltningarna i form av kompetens, media, teknik och

12 Skolbibliotek 2008. Statens kulturråd. Av Umeås 74 skolenheter svarade 60 på frågor från SCB. Av de 60

svarande angav 26 skolenheter att de har ett eget bibliotek, sex angav att de har bibliotek som är integrerade med

ett folkbibliotek, sex använder skolbibliotek på annan enhet, 13 skolenheter har bokrum/boksamling och nio

svarade att de inte har skolbibliotek.

13 2001-08-20 KSau

lokaler, vill nämnderna bidra till att skapa en likvärdig kvalitet för kommunens barn och unga.

Man konstaterar att

”inrättandet av fler skolbibliotekarietjänster och medel för inköp av media är en förutsättning och ett

första steg för att bygga upp en modern skolbiblioteksverksamhet i våra grundskolor. För- och

grundskolenämnden är ansvarig för skolbiblioteken. Dessa bibliotekarier finansieras och anställs av föroch

grundskolenämnden. Kulturnämnden ansvarar för att samordna filial- och

skolbiblioteksverksamheten för barn och unga.”

Skolbiblioteksservice (SBS)

Skolbiblioteksservice (SBS) fungerar som ett komplement till skolbiblioteken inom

grundskolan. Verksamheten är organiserad som en integrerad del av kulturnämndens

biblioteksverksamhet, men finansierad av för- och grundskolenämnden. SBS tillhandahåller

ett mediebestånd bestående främst av boklådor. Samlingens uppbyggnad och utformning sker

utifrån elevers och pedagogers behov av litteratur i undervisningen. SBS har utvecklat en

webbsida som gör det möjligt att både söka i beståndet samt att beställa boklådor online.

Den resursfördelningsmodell som skolan tillämpar innebär att kommundelarnas skolor inte

har rätt att nyttja SBS som resurs. I Holmsund och Obbola har man därför sedan drygt tio år

tillbaka byggt upp en mindre skoldepå med boklådor och klass- och gruppuppsättningar.

Verksamheten finansieras av skolan men finns under kultur- och biblioteksenheten. I Sävar

pågår en översyn av skolbiblioteksservice. I Hörnefors avslutades samarbetet med SBS när

ekonomin var sämre och man skulle göra besparingar. Det kombinerade folk- och

skolbiblioteket erbjuder service till de lokala skolorna med tematiska bokpaket och

gruppuppsättningar.

Olika mål, metoder och media

Folk- och skolbibliotek har olika mål för sina verksamheter, använder olika metoder och har

olika kriterier för hur man bygger sina mediesamlingar. Folkbiblioteken ska vara basen för

lokal kulturverksamhet i kommundelar och bostadsområden. Skolbibliotekens främsta uppgift

är att vara ett stöd för skolans pedagogiska arbete. Folkbibliotekens målgrupp är alla

kommuninvånare, skolbibliotekens målgupp är elever och pedagoger. Folkbiblioteken ger

service utifrån individuella önskemål, skolbiblioteken arbetar pedagogiskt och handledande.

Folkbiblioteken har ett brett urval media, skolbiblioteken ett begränsat mediebestånd,

anpassat till undervisningen.

Ett arbete pågår med att formulera och tydliggöra gemensamma mål. Ett exempel är den

skolbiblioteksplan som arbetats fram för Umeå östra skolområden samt för skol- och

barnbiblioteksverksamhet på Ålidhemsområdet. Planen fastställer dels övergripande mål för

skol- och barnbiblioteksverksamheten och dels mål och metoder för informationskompetens

och läs- och skrivutveckling, med anpassningar till de olika årskurserna. Planen fastställer

även mål och metod för elevinflytande och hur arbetet ska utvärderas. Ett annat exempel är

styrdokumentet för skol- och barnbiblioteksverksamheten på Ålidhemsområdet som tydliggör

mål, roller och ansvar för samarbetet mellan skola och bibliotek. I Holmsund, Obbola och

Hörnefors finns arbetsgrupper för att tillsammans arbeta fram en gemensam

skolbiblioteksplan från förskola till årskurs 9. En arbetsplan, LPB 03 (Läroplan för

skolbibliotek) har utformats för skolorna Ersäng, Haga, Tegs Central och Västangård. Planen

revideras en gång per år. Fokus, ett nätverk med skolbibliotekarier finns med syfte att

samordna och stärka skolbiblioteksverksamheten i Umeå.

3.2 Nyskapande litteratur- och informationspedagogiska verktyg

För- och grundskolenämnden har tillsammans med kulturnämnden fastställt en gemensam

vision 14 ; närbiblioteken ska, förutom att vara basen för lokal kulturverksamhet i stadsdelar

och bostadsområden, även ”samarbeta med förskolan och skolan i deras arbete med barns och

ungdomars språk- och kunskapsutveckling”. Man konstaterar vidare att en viktig roll för

biblioteken är att fungera som nav och motorer för att tillsammans med rektorerna utveckla

och förbättra skolbiblioteksverksamheten men även att vidareutveckla verksamheten för de

yngre barnen.

Enligt den senaste PISA studien 15 har svenska elevers kunskaper i läsförståelse försämrats

kraftigt. Nedgången är störst hos redan svaga läsare. Andra undersökningar visar att det idag

är tio procent färre barn som läser på sin fritid jämfört med för tio år sedan. En undersökning i

England 16 visade att tillgång till skolbibliotek har en gynnsam inverkan på elevers

läsfärdigheter och läsintresse, särskilt på låg- och mellanstadiet. Faktorer som positivt

påverkar resultatet är bemannade bibliotek, bra och varierade samlingar och ett utvecklat

samarbete mellan bibliotekarierna och den pedagogiska personalen. Det är starka skäl för att

ta vara på och vidareutveckla de goda exempel som finns i Umeå i litteratur- och

informationspedagogiskt arbete.

Bokdraken – prisbelönad metod för lässtimulerande arbete för barn och unga

Umedalens bibliotek har utarbetat ett biblioteks- och litteraturpedagogiskt arbetssätt;

Bokdrake, där draken står som en symbol för sagor, myter, fantasi och folktro. Metoden, som

riktar sig till barn i åldrarna 0 till 16 år, vilar på två ben; ett lässtimulerande och ett

sökmetodiskt. Bokdraken följer hela skolåret och består av sex teman; ”Leka”, ”Lyssna”,

”Läsa”, ”Lära”, ”Leta” och ”Låna”. Umedalens bibliotek har för detta arbete belönats med

BTJs stipendium för bästa lässtimulerande arbete för barn och unga.

Leka, språka, lära stärker barns språkutveckling

Umedalens bibliotek arbetar även utifrån den metod som Myndigheten för skolutveckling har

tagit initiativ till Leka, språka, lära, ett arbetssätt för litteratur, berättande, lek, drama, bild

och lärande. Syftet är att stärka, stimulera och utveckla förskolornas pedagogiska arbete med

språkutveckling genom ett fördjupat samarbete mellan pedagoger och bibliotekarier. Arbetet

utgår från en helhetssyn på barns utveckling och lärande där musik, rytmik, rörelse, dans,

drama och bild är viktiga komponenter.

Vad berättar bilden? och Vad en bild berättar? stimulerar läsande och skrivande

Vad berättar bilden? och Vad en bild berättar? är två initiativ av Holmsunds bibliotek och

Kulturverket med syfte att utveckla nya arbetssätt för att stimulera barns läsande och

skrivande. I delar av projekten deltog Storsjöskolan, Skärgårdsskolan, Hörnefors bibliotek,

Hörnefors Centralskola, Stadsbiblioteket, Hagaskolan och Östra gymnasiet. Holmsund-

Obbola kommundelsnämnd har som mål att implementera kulturverkets arbetsmodell med

estetiska arbetsformer inom hela skolan i kommundelen, det sker i samarbete mellan skola,

bibliotek och fritid. Hörnefors deltar i kulturverkets verksamhet löpande och ett av de senaste

avslutade projekten genomfördes i samband med firandet av 200 år av fred. Skolbarnen i

14 KSau 2006-04-25 § 166 Redovisning av särskilt uppdrag – Samverkan för kvalitet och likvärdighet i

biblioteksverksamhet för barn och unga

15 Rustad att möta framtiden? PISA 2009 om 15-åringars läsförståelse och kunskaper i matematik och

naturvetenskap

16 Dorothy Williams: Impact of School Library Services on Achievement and Learning

Hörnefors byggde en fredsmaskin tillsammans med barn från Kolbäcksskolan och studenter

vid Designhögskolan.

Studiekoll.se och Infokoll.se

Studiekoll.se är en resurs- och mötesplats för elever, förändrar och lärare i Umeå

gymnaieskolan. Här finns studieverktyg för olika lärstilar, träningsprogram oc tips och trix för

sina studier. Infokoll.se är ett initiativ av gymnasiebibliotekarier i Umeå kommun med syfte

att utveckla nya metoder för att öka elevers informationskompetens. Bland annat har

tematiska arbeten genomförts där eleverna fått praktisera informationssökning och källkritik

som en integrerad del av ämnesundervisningen och en hemsida har skapats som stöd för

elever och lärare som arbetar med informationssökning, källkritik och upphovsrätt.

3.3 Utveckla, samordna och stärk kulturpedagogiska resurser

En skola som tillämpar ett undersökande arbetssätt, som har nyfikenhet och lust att lära som

centrala begrepp, förutsätter tillgång till väl utrustade och bemannade bibliotek som kan

fungera som kompletterande och aktuella läromedel.

Lagstiftningen bekräftar skolbibliotekens betydelse

För att markera skolbibliotekens viktiga roll för att stimulera elevernas intresse för läsning

och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildningen kommer

regleringen av skolbibliotek att flyttas från bibliotekslagen till skollagen från och med 2011.

Den nya lagtexten fastställer alla elevers rätt till skolbibliotek

”eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och

gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek”.

Lagen anger dock ingen definition på vad ett skolbibliotek är. Skolverkets definition av ett

skolbibliotek är

”en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och

lärarnas förfogande med hjälp av kompetent personal”.

Enligt Statens kulturråds statistik 17 uppger 13 (21 procent), av sammanlagt 60 18 svarande

skolenheter i Umeå, att de har öppna och bemannade skolbibliotek.

Fullmäktiges mål förutsätter utvecklad samverkan skola - bibliotek

I fullmäktiges direktiv till nämndernas verksamhet 2011 – 2013 finns flera mål som förutsätter

en utvecklad samverkan mellan skola och bibliotek:

• Kulturnämnden och kommundelsnämnderna har som mål: ”barnkulturen ska utveckla

och erbjuda skapande verksamhet och kulturella upplevelser för alla barn och unga, i

skol- och närmiljö”

• För- och grundskolenämnden, kommundelsnämnderna och gymnasie- och

vuxenutbildningsnämnden har två resultatmått som handlar om lärande och kunskap:

”andelen elever i årskurs 3 som kan läsa ska öka med målet att uppnå 100 procent (kf)

Staine 4 och högre” och ”andelen elever med godkänt i alla ämnen i årskurs 9 ska öka

med målet att uppnå 100 procent (kf) Betygsstatistik Skolverket”

• Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har som fastställt mål att: ”andelen elever

som fullföljer sin gymnasieutbildning ska årligen öka med det långsiktiga målet att

uppnå 100 procent”

17 Skolbibliotek 2008

18 Umeås totala antal skolenheter är enligt samma källa 74

• VIVA – Kompetenscentrum: ”ska genom samlade kompetenser och i samverkan med

andra aktörer möta individuella och samhälleliga behov, samt erbjuda bra

utvecklingsmöjligheter för alla som behöver vägledning, stärka sin anställningsbarhet

eller öka sin utbildningsnivå”.

Kommunstyrelsens rekommendation

2006 gav fullmäktige kommunstyrelsen i uppdrag att i samverkan med för- och

grundskolenämnden och kulturnämnden se över hur filialbiblioteksverksamheten i skollokaler

ska bedrivas. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 2006-04-25 att rekommendera

nämnderna att arbeta i enlighet med arbetsgruppens förslag. Det innebär bland annat att

”i framtiden svarar för- och grundskolenämnden för mediekostnader till de enskilda skolbiblioteken,

investering och driftskostnad av biblioteksdatasystem för skolbibliotek samt resurser för

skolbibliotekarier. För- och grundskolenämnden svarar även för lokalkostnaderna i de integrerade

filialbiblioteken Kulturnämnden står för mediekostnaderna till filialbiblioteken samt resurser för

bibliotekspersonal på filialbiblioteken. Kulturnämnden svarar för utveckling och investerings- och

driftskostnader för regiongemensamma folkbiblioteksdatasystem. Kulturnämnden svarar vidare för

lokalkostnader som inte är samlokaliserade med en skola. För- och grundskolenämnden och

kulturnämnden har ett gemensamt ansvar för den fysiska miljön i de integrerade filialbiblioteken”.

Definierat geografiskt ansvar

Samtliga folkbibliotek har ett uttalat ansvar för service till de skolor som ligger inom

respektive biblioteks geografiska upptagningsområde. Det är tydliggjort genom en uppdelning

på nyckelkodområdesnivå .

Roller och ansvar

För de bibliotek som är samlokaliserade med en skola är det svårt att dra en gräns mellan

funktionen som folkbibliotek respektive skolbibliotek. När kulturnämnden 2004 beslutade om

ett minskat öppethållande på filialbiblioteken skrev för- och grundskolenämnden ett yttrande:

”Filialbiblioteken är en mycket viktig resurs för förskolans och skolans pedagogiska uppdrag och för

barnens och ungdomars lärande. Av de anledningarna är det inte bra att öppethållandetiderna vid

filialbiblioteken minskar, eftersom det innebär att tillgängligheten i förskolans och skolans

vardagsarbete påverkas”.

Kulturnämndens beslut blev att inte minska öppethållandet i den omfattning som var planerad.

Bokbussen, som finansieras helt av kulturnämnden, besöker regelbundet 28 förskolor, 19

grundskolor samt ett antal fritidshem, sexårsgrupper och dagbarnvårdare. Under en vecka

håller bokbussen öppet 24 timmar, varav hälften av tiden är avsatt för besök på skolor och

förskolor. Dessutom har man riktade aktiviteter som till exempel 6-årsvisningar och

kulturprogram för mindre barn samt fortbildning för dagbarnvårdare.

I samband med fullmäktiges beslut om en översyn av filialbiblioteksverksamhet i skollokaler

beslutade för- och grundskolenämnden att

”avsätta 2,5 miljoner kronor för fem skolbibliotekarietjänster (med målet att nå en bibliotekarietjänst

per 1500 elever), en fördubblad tilldelning för inköp av media till skolbiblioteken samt kompensation

till friskolorna under förutsättning att nämnden får ett tillskott till budgetramen på motsvarande summa

från och med 2007.”

2008 omfördelades 1 miljon kronor ur anslaget för kulturhuvudstadsprojekt till för- och

grundskolenämnden med syfte att utveckla skolbiblioteksverksamheten. Idag är två av de fem

planerade tjänsterna inrättade. Tillsammans med tidigare inrättade tjänster finns idag 5,5

skolbibliotekarietjänster som fördelas enligt tabellen i bilaga 1.

I kommundelarna samt för Umedalens bibliotek ligger ansvaret för såväl skol- som

biblioteksverksamhet under samma nämnd och därför finns ingen uppdelning av ansvaret för

de olika verksamheterna. I Holmsund-Obbola har Kultur- och biblioteksverksamheten sedan

2006 ett tydligt uppdrag som avser skolbibliotek. Budget för skolbiblioteksverksamhet finns

både inom kultur- och biblioteksverksamheten samt inom skolverksamheten. Biblioteken i

Holmsund och Obbola har även viss budget för lokalkostnader.

Skolbiblioteken kan, genom det webbaserade verktyget FreeLib, samnyttja den stora

informationsmängd som finns samlad i folkbibliotekens gemensamma katalog som

regelbundet uppdateras med bibliografisk service.

Fristående skolor

För- och grundskolenämndens budget för ”pedagogiska resurser” fördelas lika till kommunala

och fristående skolor. Till pedagogiska resurser räknas till exempel resurser för undervisning,

läromedel, skolbibliotek, vaktmästare och kopiatorer. Fristående skolor har även rätt till så

kallade skolgemensamma resurser som till exempel skolmåltider, elevhälsa och bibliotekarier

på skolor med elever i årskurs 7 - 9. Ovanstående modell innebär att de fristående skolorna får

100 kronor per elev och år för att bygga upp lokala medieresurser i skolbiblioteken och de

skolor som har elever i årskurserna 7 - 9 får 900 kronor per elev och år som en del av de

personalresurser som avsätts för bibliotekarier på 7 - 9 skolorna. De fristående skolorna har

också rätt att nyttja skolbiblioteksservice (SBS). I bilaga 2 redovisas utfallet för respektive

fristående skola. Värt att notera är att flertalet ligger inom det geografiska ansvarsområde som

hör till ett av de mindre biblioteksenheterna; Umedalens bibliotek.

4. Livslångt lärande

Umeå kommun ska:

1. utveckla en infrastruktur som gör kulturen, kunskapen och bildningen mer tillgänglig

för alla medborgare

2. skapa bättre förutsättningar för lärande för livet genom att utveckla mer läsfrämjande

insatser och stärka stödet till fler arbetsplatsbibliotek

4.1 Biblioteken en del av kulturens och kunskapens infrastruktur

Tillgång till bibliotek har under alla år varit en möjlighet till att förbättra sin livssituation.

Bibliotekens framväxt och utveckling bygger på grundläggande demokratiska värderingar om

allas rätt till kulturella upplevelser, kunskap och information. Biblioteken som en resurs för

det livslånga lärandet gäller för såväl ung som gammal och avsett hur kort eller lång

utbildning man har. För många är biblioteken en viktig resurs inte bara som kunskapsbank

utan även som studiemiljö med tillgång till datorer, Internet och utskriftsmöjligheter.

Hörneforsbiblioteket används av distansstuderanden vid tentamensskrivningar.

4.2 Arbetsplatsbibliotekens historia i Umeå

Arbetsplatsbibliotekens historia i Umeå kan kort beskrivas så här:

• 1971 Som en av de första kommunerna i landet startade kulturnämnden i Umeå

bokutlåning på ett företag, Volvo Umeverken.

• 1984 Ytterligare fyra arbetsplatsbibliotek inrättas, ÅLÖ-maskiner, Obbola Linerboard,

Bowaters samt Postterminalen. Ansvarsfördelningen var att biblioteket tillhandahåll

media och administrerade verksamheten, fackklubben ansvarade för att utse

bokombud och företaget ställde lokaler och inventarier till förfogande.

• 1986 erhölls ett treårigt utvecklingsbidrag på 730 000 kr från Statens kulturråd och en

omfattande arbetsplatsverksamhet byggdes upp. Bidraget gjorde det möjligt att

anställa 1,0 bibliotekarie, 0,25 chaufför samt 0,25 kanslist.

• 1988 i samband med en omorganisation inom Kulturförvaltningen inrättas en särskild

enhet för uppsökande verksamhet till vilken arbetsplatsbiblioteken fördes. 0,5

bibliotekarie och 0,25 kanslist finansieras i ordinarie budget, chaufför samordnas med

bokbussen.

• 1992 hade 4 000 anställda tillgång till sammanlagt 16 arbetsplatsbibliotek och det

fanns intresse att starta arbetsplatsbibliotek från fler företag.

• 1993 Inför budgetåret 1993 beslutar Kulturnämnden om en besparing på 200 000 kr

som ska tas på arbetsplatsbiblioteken. Direktiven är att dessa ska finansieras med

avgifter från företagen. Där företagen inte är beredda att betala ska biblioteken läggas

ner. Konsekvensen blev att antalet arbetsplatsbibliotek minskade från 16 till fyra;

ÅLÖ-maskiner, SCA Nordliner, Pharmacia och Svenska Transportarbetarförbundet

(enbart kassettboksutlåning till chaufförer).

• I Umeå finns idag tre arbetsplatsbibliotek; Pharmacia LKB Biotechnology AB,

Svenska Pappersarbetarförbundet, avd 29 samt IF Metallklubben Volvo Lastvagnar. I

tabellen i bilaga 3 redovisas verksamhetens omfattning på respektive arbetsplats.

Arbetsplatsbibliotek har utvärderats i flera nationella utredningar. Några slutsatser är:

• Att den sociala bakgrunden har stor betydelse för människors läsvanor och därmed för

vår tillgång till språket

• Att ett fungerande arbetsplatsbibliotek ökar läsandet

• Att ljudböcker spelar en allt större roll

5. Medskapande bibliotek

Umeå kommun ska:

1. utveckla biblioteken, såväl fysiskt som virtuellt, till tillgängliga kulturella mötesplatser

för alla, bland annat genom att stärka samverkan med skolan, föreningslivet,

studieförbund och andra kulturaktörer

2. bredda kompetensen på biblioteken för att möta ökade behov och efterfrågan på fler

interaktiva och kommunikativa tjänster

5.1 Förmedla kultur, tillhandahålla kunskap, vara en tillgänglig

mötesplats

Kulturnämnden har tagit fram två idédokument som närmare beskriver bibliotekens

utveckling; Att tänka i förväg och röra sig framåt samt Utforska, Upptäcka, bli inspirerad.

Bibliotekens grundläggande uppdrag är att (fysiskt och virtuellt) förmedla kultur,

tillhandahålla kunskap/information samt vara en tillgänglig mötesplats. Några brukar beskriva

bibliotekens utveckling som att den går från transaktion (låna och återlämna böcker) till

relation (mötesplats) eller att bibliotekens verksamhet idag handlar mindre om media och mer

om människor. Samtidigt kan man konstatera att mängden olika media aldrig varit så stor som

nu. Biblioteken kan, enligt en nu klassisk modell av Dorte Skot Hansen och Marianne

Andersson 19 , beskrivas som centra för kultur, kunskap och information.

Kulturellt centrum. Biblioteken erbjuder kulturella upplevelser genom klassiska

bibliotekstjänster som att låna hem/ladda ner böcker, tidningar, tidskrifter, musik på CD och

film på DVD, samt genom utställningar, programverksamhet, sagostunder, skrivarcirklar med

mera. Men biblioteken skulle kunna, i högre utsträckning än idag, även bli en arena för

19 Det lokale bibliotek. Skot-Hansen, D & Andersson, M. 1994

framförande och skapande. Ett exempel på detta nämns i avsnitt 6. Aktivt förenings- och

musikliv.

Kunskapscentrum. Att stödja såväl det formella som det informella lärandet samt bidra till

personlig utveckling är en allt viktigare uppgift för biblioteken. Denna funktion finns närmare

beskriven i avsnitt 3. Kultur och skolan och avsnitt 4. Livslångt lärande. Ett förslag på

utveckling nämns även under avsnitt 6: Aktivt förenings- och musikliv.

Informationscentrum. En förutsättning för att kunna delta i demokratiska processer är att ha

tillgång till aktuell samhällsinformation. På biblioteken finns tillgång till aktuell litteratur,

tidningar, tidskrifter, databaser, datorer med internet med mera, med mera. På stadsbiblioteket

finns idag en av Sveriges fyra riksdagshörnor och en kommunal hörna med information i

aktuella frågor.

Socialt centrum. Det är framför allt människorna som avgör hur stor attraktionskraft en

mötesplats har. En mötesplats som lockar många olika slags människor bidrar också till en

ökad förståelse mellan människor. Biblioteken är en plats för samtal och samarbeten, en plats

för både familjer och ensamstående.

Den tredje platsen

Bibliotekens roll som mötesplatser kan beskrivas utifrån begreppet ”den tredje platsen” som

den amerikanske sociologen Ray Oldenburg myntat. Både i hemmet och på arbetsplatsen har

vi tydliga roller, men vi behöver en tredje plats som är neutral. Oldenburg listar åtta kriterier

som kännetecknar ”The Good Old Place” som även är titeln på hans bok. Kriterierna kan

fungera som ledord för bibliotekens roll som tillgängliga kulturella mötesplatser:

• Neutrala

• Socialt utjämnande och inkluderande

• Inbjuder till livliga samtal

• Lättillgängliga och anpassningsbara

• Har stamgäster som anger tonen men som också släpper in nya i gemenskapen

• Har en låg profil ifråga om inredning och lokalens utformning

• Präglas av en lekfull stämning

• Är ett hem utanför hemmet

Brukarundersökningar bekräftar att många ser biblioteken som en mötesplats, eller ett ställe

för återhämtning och avkoppling. 40 procent av de tillfrågade i en brukarundersökning anger

”ta en paus”, ”strosa” och ”träffa folk” som skäl till sitt biblioteksbesök. Bara hälften av

besökarna på Umeå stadsbibliotek anger ”låna/återlämna bok” som anledning till besöket på

stadsbiblioteket. Annat som är värt att notera från brukarundersökningar är att ”läsa

dagstidningar”, ”läsa tidskrifter” samt ”använda Internet” ligger högt, medan ”söka fakta”

ligger överraskande lågt. Närbiblioteken får, av naturliga skäl, en annan profil där

”låna/återlämna bok”, ”läsa dagstidningar” och ”läsa tidskrifter” dominerar.

5.2 Breddad kompetens utvecklar bibliotekens tjänster

Några exempel på kompetenser som biblioteken haft i många år och har idag är kompetens i

att förmedla litteratur, att söka information, att stimulera till läsning, att arrangera program

och utställningar, att katalogisera och klassificera…

För att lyckas med uppgiften att skapa framtidens bibliotek behöver biblioteken införliva

delvis nya kompetenser. Google, Wikipedia, Facebook, bloggar med mera har för alltid

förändrat våra informations- och kommunikationsvanor. Umeåregionens bibliotek har skapat

en webbredaktion med såväl biblioteks, journalistisk som teknisk kompetens. Umeåregionens

gemensamma webbplats Minabibliotek.se och dess verksamhet beskrivs närmare i avsnitt

14.1.

Förmåga att kunna arbeta projekt- och processorienterat i nya nätverka blir allt viktigare.

Andra exempel på kompetenser som kommer att efterfrågas är förmåga att använda

multimedial teknik, att kunna analysera, marknadsföra och producera. Dessa delvis nya

kompetenser kan tillföras biblioteken på olika sätt; genom rekrytering, genom

kompetensutveckling, genom samverkan eller genom konsultstöd.

6. Aktivt förenings- och musikliv

Umeå kommun ska:

1. stärka förenings- och musiklivet och utveckla nya kulturella mötesplatser

2. stödja nätverk, sociala och kulturella identitetsrörelser som skapar grogrund för

alternativa perspektiv, verksamheter och uttryck

3. se över, samverka och anpassa de kommunala reglerna och olika stödformerna för att

skapa nya möjligheter för mer egenorganiserade grupper och verksamheter

4. stödja och utveckla de olika kulturfestivalerna genom bättre samordning,

överenskommelser över längre tid och ökat arrangörsstöd för administration, ekonomi

och marknadsföring

6.1 Bibliotek och musik

I Umeås kulturprofil har musiken en stark ställning. På biblioteken finns musikalier; noter,

partiturer, utbildningsmaterial och fördjupningskurser för olika instrument. Flera bibliotek

erbjuder lån av musik på både CD och DVD. Det går även att lyssna på streamad musik i

olika genrer via Minabibliotek.se.

För att stödja Umeås musikliv köper biblioteken ofta in musik producerad av lokala musiker

och bevakar festivalernas bokningar för att kunna erbjuda media kopplat till dessa. På

Minabibliotek.se skrivs artiklar när festivalerna är aktuella där bibliotekens relaterade utbud

presenteras. Tillsammans med till exempel föreningen She's Got the Beat, vars syfte är att

förbättra villkoren för tjejers musikutövande, har det arrangerats konserter och

låtskrivarworkshops i biblioteken.

När det gäller bibliotek och musik finns en potential till utveckling. I underlaget till ett nytt

stadsbibliotek som en del av Staden mellan broarna nämns bland annat möjligheten stödja

alla som saknar möjlighet att öva på sitt musikinstrument hemma genom att inrätta mindre

musikrum med tillgång till piano och med möjlighet att öva och kanske även spela in och

redigera sin musik.

7. Professionellt kulturliv

Umeå kommun ska:

1. skapa bättre förutsättningar för våra kulturinstitutioner, musikskolan och fria grupper,

ekonomiskt, lokalmässigt och konstnärligt för att kunna samverka, tillvarata och

utveckla både de verksamma yrkesutövarna och de nya unga talangerna i kulturlivet

2. utveckla och skapa fler utbildningsmöjligheter för verksamma musiker, sångare,

dansare, skådespelare, filmskapare och kulturarrangörer

3. skapa bättre möjligheter i form av fler arbetstillfällen, utställningar, ateljéstöd och

arbetsstipendier för verksamma konstnärer i Umeå

7.1 Biblioteken stödjer Umeås lokala talanger

Biblioteken är ett av få ställen där amatörer och professionella kan mötas på samma arena.

Många är de utställningar av och med lokala konstnärer och konsthantverkare som biblioteken

arrangerat under åren. Programverksamhet där lokala författare och umebor med särskilda

kulturintressen medverkar erbjuds ofta. På stadsbiblioteket har även en särskild

programverksamhet för unga utvecklats.

8. Kultur för livet

Umeå kommun ska:

1. bidra till ökad livskvalitet och folkhälsa genom att engagera fler föreningar och

kulturutövare för att stimulera äldre att bli mer aktiva i kulturlivet

2. stärka samarbetet mellan olika föreningar och kulturinstitutioner

8.1 Biblioteken bidrar till ökad livskvalitet

Biblioteken erbjuder en så kallad Boken kommer-tjänst till dem som på grund av långvarig

sjukdom, rörelsehinder eller hög ålder har svårt att själva besöka biblioteket. Biblioteken

tillhandahåller också depositioner av böcker på äldrecenter, gruppboenden och servicehus.

Depositionerna byts regelbundet. Många av Umeås större vårdinstitutioner finns inom

Umedalens geografiska ansvarsområde.

För synsvaga och andra med läshinder finns talböcker som kan skickas avgiftsfritt med

posten. DAISY-skivor är digitala talböcker och DAISY-spelare finns att låna på biblioteken

och på Syncentralen. Biblioteken prövar att på låntagares begäran ”tanka” ner digitala

talböcker till externa minnesenheter.

Flera bibliotek erbjuder program på dagtid och Sävarbiblioteket genomför, i samarbete med

pensionärsorganisationerna, en seniordag. I samarbete med Solgårdens äldrecenter utbildar

Hörneforsbiblioteket kulturombud bland personalen och förser dessa med bokpåsar lämpliga

för äldre. Olika kulturarrangemang planeras tillsammans med en personalgrupp på

äldrecentret. Arrangemangen är till för boende på centret men även äldre personer som bor

hemma och kommer på besök. Datorhandledning vid Holmsundsbiblioteket (som beskrivs i

10.2) riktar sig till alla men det är framförallt äldre personer som önskar hjälp.

Allas barnbarn startade som ett projekt år 2000. Syftet är att låta olika åldrar mötas över

generationsgränserna och samtidigt stimulera barnens språkutveckling. Pensionärer besöker

förskoleavdelningar en gång per vecka och läser högt för en grupp barn. Biblioteken står för

urval och ger boktips. På några bibliotek ger pensionerade pedagoger läxhjälp.

8.2 Bibliotekens samarbete med föreningar och kulturinstitutioner

Se avsnitt 1.3 Biblioteken samverkar med kulturaktörer, föreningar och

frivilligorganisationer.

9. Kulturell mångfald

Umeå kommun ska:

1. skapa bättre förutsättningar för fler gästspel i Umeå och fler möjligheter för Umeås

kulturliv att gästspela utanför stadens gränser, vilket medför såväl att Umeå sätts på

kartan som att det skapas nya impulser och nya nätverk för det lokala kulturlivet

2. stödja lokala kulturutövare som blir inbjudna till nationella och internationella

kulturarrangemang och festivaler

3. skapa bättre förutsättningar för en ömsesidig integration, för att synliggöra och

stimulera olika kulturuttryck genom ökad samverkan och fler gemensamma

mötesplatser och arenor för kulturell och språklig mångfald i föreningslivet och

bostadsområden

9.1 Umeås bibliotek är på världskartan

Biblioteken har satt Umeå på världskartan genom sin unika samverkan och sitt nyskapande

utvecklingsarbete. Arbetet har bekräftats genom priser av FN, EU och Union of the Baltic

Cities. Det här är två utdrag från två bedömningar:

“An exciting and highly innovative approach to improving access to cultural services within the city and its

surrounding region”/EPSA: Collaborative Governance

“This award is given in recognition of the exceptional contribution of City of Umeå, Library 2007, Sweden

towards improving the effectiveness, efficiency and quality of Public Service” /UNPSA: Improving the

Delivery of Services

Uppmärksamheten har lett till ett stort antal studiebesök, flera från andra länder som till

exempel Förenade Arabemiraten, Italien, Kina, Litauen, Polen, Sydkorea och Turkiet.

9.2 Biblioteken deltar i nationella och internationella nätverk

Biblioteken stödjer medarbetare som deltar i nationella och internationella nätverk bland annat

genom att stå för medlemsavgifter och finansiera deltagande i konferenser. Biblioteken i Umeå

är också medarrangörer till flera bibliotekskonferenser som förläggs till Umeå. Svensk

Biblioteksförenings regionförening Västerbotten är en mycket aktiv förening där flera i

styrelsen är medarbetare på Umeås bibliotek.

9.3 Biblioteken bidrar till kulturell och språklig mångfald

Biblioteken har en tydlig identitet som tillgängliga och neutrala mötesplatser som upplevs

välkomnande av alla oavsett etnicitet, religion, trosuppfattning, funktionshinder, sexuell

läggning eller social bakgrund. Även icke svenskspråkiga besökare ska kunna orientera sig i

lokalerna. Idag finns ett stort utbud av media på olika språk med berättelser och information

om olika kulturer.

10. Nya mötesplatser och arenor

Umeå kommun ska:

1. skapa nya och utveckla befintliga kulturella mötesplatser så att kommunens alla

medborgare i alla kommundelar har tillgång till dessa som publik, arrangörer och

kulturutövare

2. verka för att kulturovana människor och eftersatta grupper får ökade möjligheter att

mera aktivt i ta del av Umeås kulturliv och sitt eget skapande

10.1 Biblioteken – en del av Umeås nya kulturella mötesplatser

Under våren 2010 tog kulturnämnden fram en rapport som beskriver förutsättningarna för ett

eventuellt kulturens centrum inom eller i anslutning till området Staden mellan broarna. En

slutsats i rapporten Det ska vara så stort så att alla som vill komma in får plats är att det finns

goda möjligheter till ökad samverkan genom att geografiskt samla några institutioner,

föreningar, organisationer och företag på en ny plats. I rapporten görs ett försök att presentera

kulturella verksamheter i ett nytt koncept där innehåll och samverkan står i fokus. De olika

aktiviteterna är grupperade i ”klustren” kulturmöten, kunskap, kreativitet, know-how,

kommunikation och information, kompetens, film som scen samt kommersiell och kulinarisk.

På de dialogmöten som genomfördes inför rapporten framförde många önskemål om

samlingslokaler ute i stads- och kommundelar. Det nya kultur- och resurscentrat på Ålidhem,

de planerade nya biblioteken i Holmsund, Sävar och Teg ger nya möjligheter att skapa

kulturella mötesplatser i stads- och kommundelar.

10.2 Biblioteken bidrar till att minska den digitala klyftan

Den digitala klyftan är ett begrepp som används för att illustrera den ojämna fördelningen av

tillgång till datorer och Internet och som gör att grupper av befolkningen delvis utestängs från

samhället. Biblioteken tillhandahåller såväl datorer som uppkoppling men det krävs även

kunskap om hur tekniken kan användas som ett verktyg i vardagen. Holmsunds bibliotek

erbjuder handledning för ovana datoranvändare där man ger enskild hjälp eller i mindre

grupper handleder inte bara i hur man söker information på Internet, utan också i

ordbehandling, hur man använder e-post, bokar biljetter, når myndigheter på Internet med

mera.

11. Attraktiv stads och kulturmiljö

Umeå kommun ska:

– stärka och utveckla Umeås offentliga rum och skapa attraktivare stads- och kulturmiljöer

– skapa bättre förutsättningar och underlätta för kulturföreningar och andra aktörer att skapa

fler oväntade möten, förlägga fler arrangemang, genom olika kulturella och konstnärliga

uttryck, utomhus i det offentliga rummet

11.1 Biblioteken bidrar till attraktiv stads- och kulturmiljö

Bibliotek är centrumskapande. De fungerar som en katalysator för omkringliggande kvarter

och skapar underlag för butiker, restauranger och kaféer i området. Ålidhems kultur- och

resurscentrum är ett exempel där biblioteket inte längre ges en undanskymd plats i skolan utan

exponeras som en viktig del av Ålidhems stads- och kulturmiljö.

Idag finns två internationella trender vad gäller nya biblioteksbyggnader:

1. Arkitektur och tjänster är utformade så att de bildar ett offentligt rum i

staden

2. Biblioteksbyggnaden är ett landmärke i stadsmiljön som tillför staden

en arkitektonisk karaktär och attraktion långt utöver det omedelbara

värdet för biblioteksbesökarna.

12. Kultur för ett hållbart samhälle

Umeå kommun ska:

1. bli en förebild för hur kommuner och kulturinstitutioner kan arbeta med kultur i

omsorgen för ett mer långsiktigt socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbart

samhälle

2. uppmuntra människor till en kreativ livsstil och bidra till metoder för medskapande i

konsten att leva och utvecklas tillsammans

12.1 Biblioteken - socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbara

Umeåregionens bibliotek har under flera år tillämpat en strategi för en långsiktig och hållbar

utveckling som bland annat resulterat i en infrastruktur för framtida utveckling samt en

innovativ produktutveckling. Bibliotekens verksamhet kan beskrivas utifrån de tre

perspektiven för ett hållbart samhälle; social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet.

Social hållbarhet handlar om att långsiktigt, stabilt och dynamiskt utveckla verksamheter

utifrån människors behov. Några nyckelord är arbete, hälsa, delaktighet, utbildning, kultur och

attraktivitet.

De som besöker bibliotek regelbundet läser oftare och mer för sina barn. Högläsning bidrar till

att man socialiseras till läsare och till kreativitet i allmänhet genom att litteraturen ger impulser

till fantasi och lek. Att kunna läsa är inte bara en grundkompetens utan också en förutsättning

för integration i samhället. Omvänt innebär dålig läsförmåga risk för utanförskap och

försämrade chanser till utbildning och arbete.

Ekonomisk hållbarhet handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser.

Exempel på nyckelord är här produktivitet, investeringar, finansiell stabilitet, nyskapande och

infrastruktur.

Umeåregionens bibliotek har kunnat öka sin produktivitet genom att dela kostnader och

samnyttja resurser. Biblioteken har skapat en infrastruktur för gemensamma investeringar

(server, biblioteksdatasystem) och fått en finansiell stabilitet genom gemensamma

upphandlingar och tillämpning av Umeåregionens finansieringsmodell för fördelning av

kostnader.

Ekologisk hållbarhet handlar om att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens

produktionsförmåga samt minska påverkan på naturen och människans hälsa. Några nyckelord

är här biologisk mångfald och produktions- och konsumtionsmönster.

Bibliotek består till stor del av böcker. Man brukar beräkna att av ett träd kan man producera

10 000 – 15 000 A4-papper, eller 100 till 150 böcker. Varje bok som lånas mer än en gång

bidrar till ökad ekologisk hållbarhet. Utvecklingen av fler digitala tjänster bidrar också till

ökad ekologisk hållbarhet.

13. Kreativa näringar och kulturentreprenörer

Umeå kommun ska:

1. verka för att delar av kulturlivet profileras och förstärks genom att identifiera,

uppmuntra och utveckla nya branscher inom kultur- och upplevelseindustrin

2. utveckla samverkan med näringsliv, kulturutövare, utbildningsanordnare och

kulturinstitutioner, för att uppmärksamma och skapa bättre förutsättningar för redan

befintliga och nya entreprenörer inom kulturella och kreativa näringar. Det kan ske

genom att förstärka och utveckla olika utbildnings- och inkubatorsystem

13.1 Biblioteksutveckling och näringslivsutveckling

Bibliotekens mångåriga forskningssamarbete med Designhögskolan vid Umeå universitet, har

bland annat resulterat i innovativ produktutveckling, bättre arbetsmiljö, ökad professionalitet

och inspiration till vidare utveckling. Umeåregionens bibliotekssamarbete har bidragit till en

verksamhetsutveckling som av många anses vara ett föredöme lokalt, regionalt, nationellt och

internationellt. Två företag 20 har bildats som har sitt ursprung i bibliotekens utvecklingsarbete.

Biblioteken erbjuder också resurser i form av aktuella betaldatabaser, managementlitteratur

och annan typ av litteratur för att stödja företagare i Umeå.

14. Nya digitala kulturer

Umeå kommun ska:

1. vara öppen för den digitala teknikens möjligheter och bidra till att göra information och

kunskap om vårt gemensamma kulturarv mer tillgänglig via våra bibliotek och arkiv

2. skapa förutsättningar för en ny digital biograf och ökade möjligheter för att utveckla

det växande intresset för filmproduktion, olika slags interaktiva och konstnärliga

uttrycksformer inom digital konst, data- och TV-spel, musikvideos och

webbproduktion

3. stödja utvecklingen av en ny internationell filmfestival

14.1 Biblioteken tar vara på den digitala teknikens möjligheter

Umeå är en av världens bredbandstätaste kommuner, men tillgång till bredband är ingen

garanti för att i vardagen kunna använda datorer och Internet. Det finns ett starkt samband

mellan Internetanvändning och socioekonomiska villkor 21 . Åldern har starkast inverkan,

därefter inkomst och utbildning. Den digitala klyftan har blivit ett begrepp. Många behöver

personlig hjälp med datorutrustning och programvara. Se tidigare avsnitt 10.2 Biblioteken

bidrar till att minska den digitala klyftan.

Minabibliotek.se

Den tekniska utvecklingen har medfört nya möjligheter för biblioteken. Allt större del av

bibliotekens utbud och tjänster erbjuds via webben. Som ett led i bibliotekens

förbättringsarbete och strävan att öka tillgängligheten har ett regiongemensamt virtuellt

bibliotek skapats. Ett besök på webbplatsen Minabibliotek.se ska så långt det är möjligt

motsvara ett besök på något av Umeåregionens fysiska bibliotek. Som låntagare kan man söka

efter böcker, ställa frågor, få boktips, leta i databaser, låna om och reservera böcker och

dessutom låna olika typer av e-medier. På Minabibliotek.se finns även en stor mängd

redaktionellt material som syftar till att öka låntagarnas kunskaper, särskilt kring bibliotekens

utbud. Nästan varje dag publiceras nya texter som kan locka till vidare läsning, lyssning och

användning av bibliotekens alla medier. Låntagarna uppmuntras att bidra med egna texter och

det finns även andra möjligheter till interaktivitet, till exempel att lämna betyg och

kommentarer på böcker man läst.

Umeåregionens bibliotek var föregångare i att erbjuda virtuella tjänster genom den

gemensamma webbplatsen Minabibliotek.se. Som första virtuella bibliotek blev

Minabibliotek.se en av tre nominerade till tävlingen Årets bibliotek 2008. Juryn sa bland annat

i sin bedömning:

20 CS Library och AudioIndex

21 World Internet Institute. Svenskarna och Internet (2009)

”Webbplatsen är lockande lätt att navigera på. Besökaren erbjuds ett rikligt smörgåsbord av läs-,

musik- och filmtips, kunskap och interaktivitet. Minabibliotek.se inspirerar både till användning

av bibliotekens samlade digitala resurser och till att besöka det lokala, fysiska biblioteket.”

TV- och dataspel, läsplattor

Under 2009 ökade antalet utlån av media med cirka två procent. Utlån av TV- och dataspel,

blev, som ett nytt media, en stor framgång med hög nyttjandegrad (i genomsnitt lånades varje

spel 26 gånger). Utlån av ljudböcker ökade med 15 procent och utlån av DVD-filmer ökade

med 20 procent.

Under 2010 har ett antal läsplattor köpts in för att personal och låntagare ska få möjlighet att

lära känna ett nytt media som kommer att få en central roll för läsare i framtiden.

RFID

Umeåregionens bibliotek kommer, med start under 2010, att gå över till RFID-teknik 22 för

identifikation av medier. Tekniken används för utlån, återlämning, larm och inventering.

Fördelarna med RFID är bland annat en enklare och effektivare hantering för besökare och

personal, högre integritet samt större utvecklingsmöjligheter.

Öppen källkod

Skolbiblioteksservice (SBS) har tillsammans med ett lokalt IT-företag utvecklat ett nytt

verksamhetssystem som bygger på öppen källkod. Systemet gör det möjligt för lärare att

beställa boklådor i olika ämnen direkt via SBS webbplats. Projektet har gett Umeå kommun

viktiga erfarenheter av systemutveckling i öppen källkod.

Trådlöst

Besökare som har en bärbar dator med trådlös anslutning kan använda internet på biblioteken.

Det som behövs är ett tillfälligt användarnamn och lösenord. All personal och alla skolelever i

Umeå kommun som redan har en inloggning i kommunens datasystem, kan använda sina

vanliga inloggningsuppgifter. På motsvarande sätt kan studenter vid Umeå universitet

använda sin studentinloggning för att få tillgång till samma nätresurser som på campus.

E-böcker

I Sverige ökar läsandet och försäljningen av e-böcker snabbt. Under första kvartalet 2010

lånades och köptes 40 000 e-böcker, en ökning med 160 procent jämfört med 2009.

Hanterbarhet och läsbarhet för e-böcker har varit ett problem, men med dagens utvecklade

läsplattor kan man utgå ifrån att de tekniska problemen snart är lösta. Fördelen med olika

typer av e-medier är att de inte kräver hyllplats och har, i jämförelse med fysiska medier,

lägre kostnader för hantering. Upphovsrättsfrågorna för e-medier är dock komplexa. Det finns

idag ingen lagstiftning som reglerar och säkerställer bibliotekens rätt att låna ut digitala

böcker. Ersättningen till författare för bibliotekens utlån av e-böcker är inte heller reglerad.

Detta är frågor som måste lösas på nationell nivå, liksom prisutvecklingen för licenskostnader

för databaser som är ett allt större problem att hantera. För att kunna möta denna utveckling

måste nya resurser tillföras, alternativt måste befintliga resurser omfördelas.

22 RFID betyder Radio Frequency Identification. RFID-system kommunicerar med radiovågor. Alla media

förses med RFID-taggar som består av ett mikrochip med en liten antenn. Informationen i taggarna registreras av

läsare som sitter i självbetjäningsautomater och arbetsstationer.

Internet präglar vårt samhället och inbjuder dessutom till interaktivitet och medverkan.

Traditionella distributionskanaler som radio, TV, tidningar och tidskrifter utmanas av

videocasts, podcasts och bloggar. Gränserna mellan kulturproducent och kulturkonsument

suddas ut allt mer.

Invånarna i Umeå kommun har en av Sveriges lägsta medelåldrar och aspirerar på att vara

världens mest bredbandstäta stad. Med ökad tillgång till trådlösa nätverk och utvecklade

funktioner för mobiltelefoner kommer dessa troligen allt mer ersätta hemdatorer. En helt ny

företeelse är mobilromanen; korta historier som skrivs och läses på mobiltelefoner, men som

även säljer bra i bokform.

Sociala medier

Biblioteken bör även finnas representerade på nya digitala arenor. Minabibliotek.se finns till

exempel på Facebook där över 600 personer följer det som skrivs, ställer frågor och

kommenterar. Det finns även en ambition att utöka närvaron inom de sociala medierna och

nyttja innovativa webb 2.0-tjänster som den sociala bokmärkessidan Delicious, fotosidor som

Flickr och mycket annat. Deltagande i olika sociala medierna bidrar till att marknadsföra

bibliotekens kompetens och resurser för både gamla och nya målgrupper samt skapa

förutsättningar för en ökad delaktighet.

AudioIndex – det talande biblioteket

AudioIndex, eller det talande biblioteket, började som en djärv, lite lekfull, idé inom det EUfinansierade

projektet Bibliotek 2007. AudioIndex bygger på RFID-teknik, vilket innebär att

chip-försedda elektroniska “taggar” är placerade på bokryggarna till alla Daisyböcker.

Taggarna avläses med en fingerläsare och den information som är kopplad till den avlästa

taggen läses upp i hörlurarna. Ingen kunde drömma om att denna idé skulle komma att

lanseras som en kommersiell produkt för bibliotek, museer och butiker inom

dagligvaruhandeln. 2008 blev AudioIndex, bland 1 000 andra företag, nominerad till Venture

Cup, en tävling som syftar till att stimulera bildandet av nya, innovativa företag med

tillväxtpotential.

15. Mer samverkan

Umeå kommun ska:

1. bidra till att utveckla samverkan inom och mellan de olika offentliga nivåerna, den

privata och den ideella sektorn, till exempel mellan kommunala verksamheter och

föreningsliv, universitets- och studentliv, näringsliv och samfund

2. aktivt medverka till att utveckla regionala kulturplaner och kulturverksamheter i

samverkan med staten, landsting/regioner, institutioner och kulturföreningar

15.1 Biblioteken bidrar till en utvecklad samverkan

Bibliotekssamarbetet inom Umeåregionen har resulterat i en nyskapande utveckling. Ovan

nämnda internationella utmärkelser, som tidigare aldrig getts till bibliotek, visar att

biblioteken utvecklat en modell för samarbete och verksamhetsutveckling som kan tillämpas

även i andra länder. Umeåregionens bibliotek presenterade sig på den internationella IFLAkonferensen

23 med temat Open access to knowledge – promoting sustainable progress med

broschyren Working together – crossing borders. På konferensen deltog 3 500 personer från

cirka 130 länder.

23 IFLA: International Federation of Library Associations and organizations, Göteborg 2010-08-10--15

15.2 Regionala kulturplaner

Biblioteken i Umeå har varit aktiva och fått gehör för flera synpunkter i arbetet med

regeringens kulturutredning och utformningen av Kungliga Bibliotekets nya uppdrag. Arbetet

fortsätter med att ge underlag till de regionala kulturplanerna.

Bilaga 1

Bilaga 1 För- och grundskolenämndens fördelning av resurser till

fristående skolor

Minervaskolan (närhet till stadsbiblioteket)

Skolbiblioteksresurs à 100 kr/elev 100 kr x 520 elever 52 000 kr

Resurser för bibliotekarie åk 7-9 900 kr x 210 elever 189 000 kr

Summa

241 000 kr

Waldorfskolan (närhet till Umedalens bibliotek)

Skolbiblioteksresurs à 100 kr/elev 100 kr x 173 elever 17 300 kr

Resurser för bibliotekarie åk 7-9 900 kr x 71 elever 63 900 kr

Summa

81 200 kr

Montessori (närhet till Umedalens bibliotek)

Skolbiblioteksresurs à 100 kr/elev 100 kr x 32 elever 3 200 kr

Summa

3 200 kr

Hannaskolan (närhet till Umedalens bibliotek)

Skolbiblioteksresurs à 100 kr/elev 100 kr x 67 elever 6 700 kr

Resurser för bibliotekarie åk 7-9 900 kr x 20 elever 18 000kr

Summa

24 700 kr

Mariaskolan (närhet till Mariehemsbiblioteket)

Skolbiblioteksresurs à 100 kr/elev 100 kr x 26 elever 2 600 kr

Resurser för bibliotekarie åk 7-9 900 kr x 5 elever 4 500 kr

Summa

7 100 kr

Prolympia (närhet till stadsbiblioteket)

Skolbiblioteksresurs à 100 kr/elev 100 kr x 292 elever 29 200 kr

Resurser för bibliotekarie åk 7-9 900 kr x 210 elever 189 000 kr

Summa

218 200 kr

Språkskolan (närhet till Mariehemsbiblioteket)

Skolbiblioteksresurs à 100 kr/elev 100 kr x 44 elever 4 400 kr

Summa

4 400 kr

Bilaga 2

Bilaga 2. Antal elever och skolbibliotekarier på grundskolor

Skolområde Skolor Antal elever F-åk 9 Antal skolbibliotekarier

Marie • Berghems särskola

• Berghemsskolan

• Bräntbergsskolan

• Mariehemsskolan

• Mariebergsskolan

(årsarbeten)

992 1,0 med placering på

Mariehemsbiblioteket

Centrala • Hedlundaskolan 575 0

• Östermalmsskolan

Haga • Hagaskolan

1 285 0,5 med placering på Hagaskolan

• Sandaliden

• Rödåsels skola

• Flurkmarks skola

• Hissjö skola

Ersboda • Ersängsskolan 1 546 0,5 med placering på Ersängsskolan

• Ersäng träningsskola

• Ersboda Östra

• Ö Ersbodas särskola

• Ersdungen

• Ersmarks skola

Grubbe • Backens skola 1 627 0

• Grubbeskolan

• Grisbackaskolan

• Rödäng

• Tavelsjö skola

Röbäck • Linblomman 837 0,5 med placering på Linneaskolan

• Röbäcks skola

• Linneaskolan

• Kasamark

Teg • Böleängsskolan 1 691 0,5 med placering på Tegs

• Östtegs skola

Centralskola

• Tegs Centralskola

• Stöcke skola

• Stöcksjö skola

Västra • Västangård

679 0,5 med placering på Västangård

• Överboda skola

• Sörfors skola

• Brännlands skola

Tomtebo • Tomtebogård 885 0,5 med placering på Sjöfruskolan

• Sjöfruskolan

Carlshöjd • Carlshöjdsskolan 593 0,5 med placering på

• Carlshöjds särskola

Carlshöjdsskolan

Ålidhem • Ålidhems särskkola 841 1,0 med placering på

• Nya Ålidhemsskolan

Ålidhemsbiblioteket

• Innertavle skola

• Sofiehemsskolan

Holmsund • Obbolaskolan 1 494 Ej relevant pga annan organisation

• Sandviksskolan

• Storsjöskolan

Hörnefors • Hörnefors

734 Ej relevant pga annan organisation

centralskola

• Sörmjöle skola

Sävar • Sävarskola 1 385 Ej relevant pga annan organisation

• Täfteåskolan

• Botsmarks skola

• Bullmarks skola

Bilaga 3. Arbetsplatsbibliotek i Umeå

Bilaga 3

Arbetsplatser Bokbestånd Förnyas Intäkt Ansvarig

GE Healthcare AB 300 volymer 6 ggr/år 11 439 kr Bokbussen

Svenska

400 volymer 6 ggr/år 19 099 kr Bokbussen

Pappersarbetarförbundet, avd

29 (SCA Packaging Obbola

AB)

IF Metallklubben Volvo

Lastvagnar

20 barnbokskassar á 4

– 5 böcker 24 2 – 4 ggr/år 5 000 kr Grubbebiblioteket

24 Arbetsplatsbiblioteket på Volvo Lastvagnar består även av gåvor

Kulturpolitiskt program

Kulturpolitiskt program: - Thisted Bibliotek ... View more Kulturpolitiskt program: - Thisted Bibliotek

Delete template?

Save as template ?

Kulturpolitiskt program: - Thisted Bibliotek Kulturpolitiskt program: - Thisted Bibliotek