”Det ska vara så stort så att alla som vill komma in får plats”

RAPPORT
1 av 24
2010-04-09
”Det ska vara så stort så att alla som
vill komma in får plats”
Förutsättningar för ett eventuellt kulturens centrum inom eller
i anslutning till området Staden mellan broarna
Rapport till kulturnämnden
Version 1.0
Umeå Kommun
Umeå Kultur
Postadress 901 78
Besöksadress Rådhusesplanaden 8
Tel växel 090 16 10 00

2 av 24
Sammanfattning
Syftet med rapporten är att beskriva förutsättningarna för ett eventuellt kulturens
centrum inom eller i anslutning till området Staden mellan broarna. Ett annat syfte är
att redogöra för hur arbetet har genomförts och ge exempel på synpunkter och
önskemål om behov, möjligheter och farhågor vad gäller ett nytt kulturmötenas hus
samt stadsbiblioteket.
En slutsats som redovisas i rapporten är att det finns goda möjligheter till ökad
samverkan genom att geografiskt samla några institutioner, föreningar, organisationer
och företag på en ny plats, men det behövs kompletterande utredningar och
fördjupade analyser på viktiga punkter. Ledningsgruppens diskussion och slutsatser
redovisas i kapitel 4 under rubrikerna plats, verksamhet, ekonomi och
stadsbiblioteket.
Om det blir ett beslut att gå vidare med planeringen för ett kulturmötenas hus i
området Staden mellan broarna bör underlag från de dialogmöten som redovisas i
bilagorna tjäna som inspiration till fortsatta samtal, liksom de farhågor som där finns
måste tas på allvar. I rapporten görs ett försök att presenterar kulturella verksamheter i
ett nytt koncept där innehåll och samverkan står i fokus. De olika aktiviteterna är
grupperade i ”klustren” kulturmöten, kunskap, kreativitet, know-how, kommunikation
och information, kompetens, film som scen samt kommersiell, kulinarisk.
Rubriken ”Det ska vara så stort så att alla som vill komma in får plats” är ett citat från
en grupp tjejer i åldrarna 9 – 12 år som gett sina förväntningar på framtiden.

3 av 24
Innehållsförteckning
Sammanfattning .............................................................................................................2
1. Bakgrund....................................................................................................................4
2. Syfte ...........................................................................................................................4
3. Process .......................................................................................................................4
4. Diskussion och slutsatser ...........................................................................................5
4.1 Plats......................................................................................................................5
4.2 Aktiviteter ............................................................................................................6
Kulturmöten ......................................................................................................................................6
Kunskap ............................................................................................................................................6
Kreativitet .........................................................................................................................................7
Know-How........................................................................................................................................7
Kommunikation och information......................................................................................................7
Kompetens ........................................................................................................................................7
Film som scen ...................................................................................................................................8
Kommersiell, kulinarisk....................................................................................................................8
Helheten ............................................................................................................................................8
4.3 Ekonomi...............................................................................................................8
4.4 Stadsbiblioteket....................................................................................................9
Bilagor..........................................................................................................................11
Bilaga 1. Kulturnämndens behandling.....................................................................11
Bilaga 2. Öppna dialogmöten ..................................................................................12
2.1 Tankar, idéer och visioner.........................................................................................................12
2.2 Oro, hot och risker ....................................................................................................................13
Bilaga 3. Barn, unga, besökare och medarbetare önskar och tycker om bibliotek..15
Bilaga 4. Övriga underlag........................................................................................18
4.1 Workshops ................................................................................................................................18
4.2 Rapporter och utredningar.........................................................................................................19
4.3 Konferenser...............................................................................................................................20
4.4 Studieresor ................................................................................................................................21
Bilaga 5. Beslut och ställningstaganden ..................................................................22
Bilaga 6. Illustration till avsnitt 4.2 .........................................................................24
VERSION NÄR VAD? TILL VEM?
0.1 2010-03-12 Test av struktur Ledningsgruppen
0.2 2010-03-15 Utkast Ledningsgruppen och presidiet
0.3 2010-03-24 Efter synpunkter från presidiet Presidiet och Ledningsgrupper
0.4 2010-03-25 Efter diskussioner i ledningsgrupperna Presidiet
0.5 2010-03-29 Efter synpunkter från presidiet Ledningsgruppen
0.6 2010-03-31 Efter diskussion i ledningsgruppen Presidiet och förvaltningens samverkansgrupp
1.0 2010-04-09 Efter presidiet och samverkansgrupp Kulturnämnden

4 av 24
1. Bakgrund
Ända sedan 1970-talet har det funnits en strategi för att öka Umeås attraktivitet genom
att stärka Umeås kulturprofil. Under 1980-talet fick kulturen en starkare institutionell
struktur genom en lokalisering av stadsbiblioteket, Folkets Hus och NorrlandsOperan
till centrum. På 1990-talet fick NorrlandsOperan en helt ny byggnad som gav
möjlighet att utveckla verksamheten till ett scenkonsthus med bred verksamhet;
symfoniorkester, opera, dans, musik, samtida konst samt en restaurang. Under 2000-
talet utvecklades idrottens infrastruktur med bland annat utbyggnad av
konstgräsplaner för bollsporter, konstsnöspår för skidåkning, två nya ishallar på Nolia,
inomhusidrottsarena på Nolia och ny friidrottsanläggning på universitetsområdet. En
ny multihall för bollsporter byggs på Gammlia. Beslut har tagits om ett nytt badhus
och planering pågår för en evenemangsarena.
Nu, i början av 2010-talet, pågår en om- och tillbyggnad av området kring
Designhögskolan och Konsthögskolan med nya lokaler för Arkitekthögskolan,
Bildmuseet, en filial till HUMlab, restaurang och café samt en stor utställningshall
som blir öppen för allmänheten. Näringslivs- och planeringsutskottet har tagit ett
inriktningsbeslut om att ”vända staden mot älven”. Man vill pröva att, med kulturens
hjälp, utveckla Umeås centrum genom att låta området Staden mellan broarna präglas
av mötesplatser, kulturella aktiviteter, upplevelser, småskalig handel, serveringar ”och
annat som bidrar till att området är befolkat, tryggt och levande året runt”. Tanken är
att det ska bildas ett sammanhängande stråk, mellan det blivande Konstnärligt campus
och Broparken.
2. Syfte
Syftet med rapporten är att, i enlighet med kulturnämndens beslut, beskriva
”förutsättningarna för ett eventuellt nytt kulturens centrum inom eller i anslutning till
området” Staden mellan broarna. Ett annat syfte är att redogöra för hur arbetet
genomförts och ge exempel på synpunkter och önskemål som framförts om behov,
möjligheter och farhågor vad gäller ett nytt kulturmötenas hus samt stadsbiblioteket.
3. Process
Under utredningsuppdraget har temadagar genomförts och ett flertal dialogmöten och
workshops har hållits. I rapporten redovisas exempel på synpunkter från
kulturnämnden (bilaga 1) och synpunkter från medborgare (bilaga 2). Resultat från
den senaste enkätundersökningen på stadsbiblioteket ingår, liksom synpunkter från
barn i olika läseklubbar samt synpunkter från medarbetare inom Umeå kultur (bilaga
3). En workshop med representanter för föreningar, studieförbund, andra kommunala
förvaltningar och statliga institutioner finns dokumenterad i ett eget dokument och
återges därför bara kortfattat i bilaga 4.
Ett företag har anlitats för att med hjälp av två fokusgrupper med vana respektive
ovana biblioteksbesökare diskutera bilden av framtidens bibliotek utifrån rumsliga,
innehållsliga och kompetensmässiga perspektiv. Arbetet pågår och resultatet kommer
att presenteras under våren. Ett par studieresor har genomförts och några
internationella konferenser har bevistats. Medverkan har också skett på konferenser

5 av 24
med föreläsningar om framtidsfrågor. Sedan tidigare finns de utredningar som gjorts
på uppdrag av kulturnämnden. En kort redogörelse av workshops, studieresor,
konferenser och utredningar finns i bilaga 4. Tidigare beslut och ställningstaganden
redovisas i bilaga 5. Avslutningsvis finns i bilaga 6 en bild som illustrerar
kulturverksamheter i ett nytt koncept där fokus är på samverkan.
4. Diskussion och slutsatser
Utredningsarbetet har fokuserat på möjligheter att vidareutveckla olika kulturella
verksamheters innehåll genom en ökad samverkan med andra aktörer. Nedan
redovisas den diskussion och de slutsatser som ledningen för Umeå kultur har gjort.
De underlag som finns presenterat i ovan nämnda bilagor har varit vägledande.
Dialogmötena har visat att det finns ett stort engagemang för ett kulturmötenas hus.
Många idéer har presenterats, men det finns även en oro som ofta har handlat om de
ekonomiska villkoren. Debatten har dominerats av vilka konsekvenser en flytt av
stadsbiblioteket kan få. En slutsats ledningsgruppen dragit är att planeringen för
Staden mellan broarna behöver kommuniceras så att det tydligare framgår att syftet är
att utveckla Umeås centrum och stärka Umeås kulturprofil genom att skapa ett nytt
koncept för flera av Umeås kulturaktörer.
Kulturnämnden har under arbetet varit tydlig med att de vill se en öppen process där
många har möjlighet att bidra och vara medskapande. Intresset för att delta och bidra
med idéer och synpunkter har också varit stort. Slutsatsen är att arbetet med att på
olika sätt samla idéer och önskemål, att analysera och kommunicera dem, kan bli
avgörande för hur framgångsrikt resultatet blir. Förutsättningarna för att kunna delta
varierar dock. I den fortsatta processen måste stor hänsyn tas till detta och
förutsättningar skapas för en bred medverkan. För att kunna arbeta fram ett nytt
koncept, där olika kulturverksamheter samverkar på ett integrerat och
gränsöverskridande sätt, måste resurser avsättas så att man, så snart ett eventuellt
inriktningsbeslut finns, kan arbeta med gemensamma mål, visioner och värderingar.
En genomlysning av hur, och var, verksamheterna arbetar idag bör göras. Vilka mål
finns? Vilka resurser är avsatta? Vilka resultat når man? Syftet är att få en gemensam
bild av hur väl den verksamhet som bedrivs idag stämmer överens med de
inriktningsmål och visioner som ska gälla för Staden mellan broarna och vilka
förbättringar som behöver göras. Det kan gälla frågor om gemensamma
målformuleringar, ledning och styrning, processer och strukturer och/eller samspelet
internt och externt.
För att nå fler besökare och nya grupper, fler aktörer och nya aktörer krävs både nya
grepp på utformningen av det fysiska rummet och samverkan med andra
kulturverksamheter. Kravet på flexibilitet är stort. Flera aktiviteter ska kunna pågå
samtidigt och lokalerna ska kunna ändras över tid.
4.1 Plats
Det finns stora förväntningar på Staden mellan broarna. Ett kulturmötenas hus ska ha
en tydlig identitet som en tillgänglig och neutral mötesplats. Den ska upplevas
välkomnande av alla oavsett etnicitet, religion, trosuppfattning, funktionshinder,
sexuell läggning eller social bakgrund. Genom samverkan och nya möten mellan olika

6 av 24
verksamheter ska delvis andra förutsättningar uppstå för att bevara, förändra och
utveckla tjänster och arbetsmetoder. Ledningsgruppens bedömning är att det går att
skapa goda möjligheter för detta genom att geografiskt samla några institutioner,
föreningar, organisationer och företag på en ny plats, men det behövs kompletterande
utredningar och fördjupade analyser.
Läget vid älven, med närheten till såväl Storgatan som Rådhusparken, kopplingen till
Konstnärligt campus och Skateparken, är en potential som måste tas till vara för inomoch
utomhusaktiviteter året runt. En entré från Storgatan är viktigt ur ett
tillgänglighetsperspektiv. Planeringen för det fysiska och det virtuella måste gå hand i
hand.
4.2 Aktiviteter
Dialogmötena har visat att det finns ett uttalat behov av anpassade och ändamålsenliga
lokaler hos flera kulturverksamheter. Önskan att synliggöra sin verksamhet i ett eget
hus är stort och det finns en risk för att denna önskan kan komma i konflikt med
behovet av samordning. Högt ställda förväntningar som inte blir infriade kan leda till
missnöje och en känsla av antiklimax om man inte i förväg diskuterar och klargör
vilka mål och förutsättningar som gäller. Om det blir ett beslut att gå vidare med
planeringen för ett kulturmötenas hus i området Staden mellan broarna bör underlag
från de dialogmöten som redovisas i bilagorna tjäna som inspiration till fortsatta
samtal, liksom de farhågor som där finns måste tas på allvar. Många av dessa idéer
kan illustreras med den illustration som White arkitekter tagit fram (bilaga 6). Texten
nedan ska ses som ett försök att presenterar kulturella verksamheter i ett nytt koncept
där innehåll och samverkan står i fokus.
Kulturmöten
Ett stort utbud av medier, information och kulturaktiviteter skapar möten mellan
människor och verksamheter. Kulturmöten har varit det övergripande temat för arbetet
med Staden mellan broarna och i så gott som alla dialoger har det framförts önskemål
om att kulturmöten också ska omfatta generationsmöten och erfarenhetsutbyte. För att
Staden mellan broarna ska bli framgångsrikt måste en analys göras över vilka
verksamheter som kan komplettera varandra så att man tillsammans uppfyller
intentionerna med området. En förutsättning för att nå nya grupper, klara ett ökat
öppethållande och få inspiration till nyskapande utveckling är att det finns
samverkanspartners som stödjer och kompletterar varandra och som bidrar till att göra
området mångfacetterat och välbesökt. Verksamheter som ingår i kulturnämndens
ansvarsområde bör utgöra kärnan och kompletteras med ”medspelare” från
föreningsliv, studieförbund, universitet och andra förvaltningar. Möjligheten till
integration och samverkan mellan offentliga, ideella och kommersiella verksamheter
bör undersökas närmare.
Kunskap
Att veta hur man skaffar ny kunskap, att kunna orientera sig i ett stort och växande
informationsflöde förutsätter tillgång till olika informationskällor, men också
informationskompetens och pedagogisk handledning. Att stödja såväl det formella
som det informella lärandet samt bidra till personlig utveckling är en allt viktigare
uppgift. Att erbjuda tysta rum för självstudier samt bokningsbara rum för studiecirklar

7 av 24
och mötesverksamhet kan bli ett värdefullt komplement till kommunens stöd till
föreningslivet. En fråga är om det finns ett politiskt intresse för att, tillsammans med
gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden och för- och grundskolenämnden utveckla
mötes- och studieplatser (fysiskt och virtuellt) med pedagogisk handledning som stöd
till nya former av lärande, medskapande och samarbete?
Kreativitet
Staden mellan broarna ska vara en arena för framförande och skapande, en plats för
spontankultur. En tanke som väckts under dialogmötena är tillgång till verkstäder och
laboratorier som kan ge möjlighet att pröva nya uttryckssätt och tekniker. Att använda
känd teknik i nya sammanhang leder ofta till nyskapande och annorlunda resultat.
Transparens och öppenhet, hos såväl arkitektur som verksamheter, kan väcka
nyfikenhet och lust att pröva nya uttrycksformer. Anpassade funktionsmått och
möblering som tar hänsyn till olika stora och rörliga besökare ökar tillgängligheten för
barn.
Know-How
Dialogmötena har visat att det finns en mängd idéer bland Umeås kulturutövare. Flera
har dock vittnat om att det ibland är svårt att veta hur man kan ta en idé från tanke till
handling. Många föreningar arbetar i projekt och efterlyser kvalificerad rådgivning
om hur man till exempel kan söka pengar. Ett projektkontor som också kan förmedla
kontakt mellan olika föreningar skulle vara ett ovärderligt stöd för många. Tekniska
hjälpmedel som till exempel storbildsprojektorer och kopiatorer är efterfrågat och bör
finnas tillgängligt för samnyttjande.
Kommunikation och information
En förutsättning för att kunna delta i demokratiska processer är att ha tillgång till
aktuell samhällsinformation och ibland även personlig handledning. Staden mellan
broarna ger möjlighet att samla kommunens information i aktuella frågor. Enligt ett
fullmäktigebeslut från 2000-12-18 ska det ”med högsta prioritet” inrättas ett centrum
med kompetens och möjlighet att tillhandahålla kommunal information till alla
medborgare. Frågan är om den prioriteringen kvarstår.
Umeå är en kommun med stor demografisk rörlighet. En majoritet av Umeås
befolkning består idag av inflyttade personer. Kan Staden mellan broarna bli platsen
där nya och gamla umebor kan ta del av och bidra till stadens historia och framtid, en
interaktiv och levande lokalhistoria av och med umeborna själva?
Kompetens
Traditionella yrkesroller står inför stora förändringar. Förmågan att kunna arbeta
projekt- och processorienterat i nya nätverk blir allt viktigare. Andra exempel på
kompetenser som kommer att efterfrågas är förmågan att använda multimedial teknik,
att kunna analysera, arrangera, marknadsföra och producera. Verksamheterna i ett
eventuellt kulturmötenas hus i Staden mellan broarna skulle kunna bidra med en
mångfald kompetens som kan komplettera och stötta tvärs över disciplingränserna.

8 av 24
Film som scen
Diskussionen i Umeå har under de senaste åren visat att intresset för film och eget
filmskapande är stort. Ett flertal lokala filmskapare har också uppmärksammats på
senare tid för sitt arbete inom olika genrer av filmskapande, från kortfilm till
musikvideoproduktion. Inom Staden mellan broarna finns möjligheter att stödja
filmens utveckling. Det skulle till exempel kunna ske genom att skapa ett flertal
mindre digitala filmsalonger och verkstäder och en gemensam större salong som kan
samnyttjas för film, teater, dans och andra konstformer.
Kommersiell, kulinarisk
Idag finns flera kommersiella aktörer inom området och en fortsatt utveckling av
småskalig handel, restaurang- och caféverksamhet kan stödja en etablering av
kulturverksamheter i området. I dialogträffarna har flera förslag på kommersiella och
kulinariska verksamheter nämnts. Att ge plats för Bondens marknad är ett önskemål
hos många, liksom en saluhall eller kanske hellre ”nischade” livsmedelsbutiker.
Öppna kök och bakugnar där man kan prova på matlagning på kommersiella villkor är
andra idéer som bör prövas. Restauranger och caféer med olika inriktningar och
prislägen ska finnas.
Helheten
Förutsättningarna för kulturmöten i stadsdelar och bostadsområden måste säkerställas.
För små barn och många äldre är geografisk närhet avgörande för om man kan delta i
kulturella aktiviteter. På samma sätt som att det idag finns geografiskt väl spridda
fotbollsplaner bör det finnas tillgång till anpassade och tillgängliga lokaler för lokal
kultur- och mötesverksamhet.
Umeås musikliv är mycket aktivt. Ett flertal internationellt erkända band har sina
rötter från Umeås unga musikscen. Under senare år har flera nya replokaler ställts i
ordning. En oro som funnits är att ett kulturmötenas hus inom Staden mellan broarna
riskerar att slå ut andra, idag väl fungerande, lokaler för kulturell verksamhet. De
verksamheter och föreningar som har ”egna hus” på annan plats ska vid behov kunna
nyttja gemensamma lokaler eller andra resurser och på så sätt både komplettera det
utbud som erbjuds och få del av de stödresurser som finns inom Staden mellan
broarna. Att skapa aktiviteter som stärker kopplingen till konstnärligt campus med
aktiviteter inom konst, arkitektur och design är också viktigt.
4.3 Ekonomi
Staden mellan broarna är ett stort åtagande. En oro som ofta förts fram i
diskussionerna är att en så stor investering riskerar att urholka verksamheternas
ekonomi. Samnyttjande av lokaler och andra resurser ger inte alltid de ekonomiska
fördelar man skulle önska. Om utformningen av de nya lokalerna inte stödjer en hög
grad av självservice, en mångfald av verksamheter, kombinerat med en trygghet för
besökare och medarbetare, kommer driftskostnaderna för bemanning att öka,
möjligheten att driva en kostnadseffektiv utveckling minska och service och
öppethållande inte att kunna upprätthållas. Det behövs en ekonomisk kalkyl över vad
det kommer att kosta, ett ställningstagande av hur det ska finansieras och en
beskrivning av vilka konsekvenser det får för verksamheterna. Blir bedömningen att
driftskostnaderna påtagligt ökar, utan att verksamheterna kompenseras med

9 av 24
ramökning, blir de ekonomiska konsekvenserna alltför stora för att kunna motivera ett
kulturmötenas hus inom Staden mellan broarna.
4.4 Stadsbiblioteket
Frågan om en eventuell flytt av stadsbiblioteket har kommit att till stor del dominera
debatten om att utveckla området Staden mellan broarna. Förvaltningsledningens
uppfattning är att ett beslut om stadsbibliotekets framtida lokalisering bör baseras på
att säkerställa en långsiktig, tillgänglig, funktionell och kostnadseffektiv placering
som motsvarar de kulturpolitiska mål och ambitioner som Umeå har. Val av läge
påverkar dels stadsbibliotekets förmåga att locka nya besökare och dels möjligheten
till samarbete med andra aktörer. Umeås växande befolkning, med målet att bli
200 000 invånare år 2050 samt ändrade kultur-, informations- och mötesvanor, ställer
också krav på lokalernas utformning och storlek.
Som skäl för att stadsbiblioteket ska vara kvar på nuvarande plats har många nämnt
det centrala läget med närhet till såväl parkeringshus som lokalbussar på Vasaplan,
samt att biblioteket är en viktig del i ett kulturkvarter med Folkets Hus och
NorrlandsOperan. Andra fördelar som kan nämnas är att stadsbiblioteket idag ligger i
en fastighet som kommunen äger och att det därmed är lättare att utveckla lokalerna
etappvis. Som nackdel kan nämnas att en befintlig byggnad alltid har sina
begränsningar om man vill skapa något nytt.
Att många umebor anser att man inte ska flytta stadsbiblioteket kan man tolka som att
biblioteket fungerar väl på sin nuvarande plats. Man kan också se det som att
stadsbiblioteket blivit umebornas eget hus, som man värnar om och vill bestämma
över. Det är också svårt att bilda sig en uppfattning om ett nytt läge eftersom det inte
finns några tydliga beskrivningar för vad en placering av stadsbiblioteket inom Staden
mellan broarna skulle innebära. I mångas ögon är Staden mellan broarna ett kajläge
som innebär att man måste gå nerför och uppför en brant backe för att besöka
biblioteket. Något som för många innebär en betydligt sämre tillgänglighet jämfört
med nuvarande läge.
Det är nu 25 år sedan stadsbiblioteket invigdes. Lokalerna är planerade för en
verksamhet som inte var databaserad, där den tryckta boken stod i centrum och
verksamheten dominerades av utlån och återlämning. Bibliotekens roll har förändrats;
man brukar ibland säga att biblioteken går från transaktion till relation eller att
biblioteken idag handlar mindre om media och mer om människor. Framtidens
bibliotek kommer i högre utsträckning att handla om biblioteket som mötesplats, om
utställningar och arrangemang, upplevelser och virtuella tjänster samt en hög grad av
självbetjäning.
Det har funnits önskemål om att utreda förutsättningarna för stadsbiblioteket att
utvecklas på nuvarande plats, men inga beslut har tagits. För att ändå få en indikation
om möjligheterna för en till- och ombyggnad på nuvarande plats gjorde kommunens
samhällsbyggnadskontor en översiktlig förstudie. Förstudien visar att det finns
möjlighet att öka nuvarande yta med 450 m 2 genom att frilägga idag uthyrda
kontorslokaler på plan ett och tre samt en möjlig påbyggnad med en våning ovanpå
Ljusgården. Utredningsuppdraget är, enligt kulturnämndens beslut 2009-02-02, att

10 av 24
utreda förutsättningarna för ett eventuellt nytt kulturens centrum inom eller i
anslutning till Staden mellan broarna. Förvaltningsledningens slutsats är att en
utredning om en utbyggnad av stadsbiblioteket på nuvarande plats, som väsentligen
fördjupar den ovan nämnda förstudien, måste betraktas som ett annat uppdrag som
kräver ett särskilt beslut.

11 av 24
Bilagor
Bilaga 1. Kulturnämndens behandling
Kulturnämnden har behandlat ärendet Staden mellan broarna på ett tiotal möten och
beslutat om två fördjupade utredningar om framtidens bibliotek:
• 2008-01-31 Information. Björn Johansson, Stadsledningskontoret (SLK)
• 2008-04-10 Tema bibliotek. Information om presidiets beslut att ta fram ett
underlag om vilka funktioner och vilka målgrupper ett bibliotek för framtiden
ska planera för.
• 2008-05-20 Att tänka i förväg och röra sig framåt. Ett underlag för att tänka
strategiskt kring Umeås biblioteksverksamhet. Godkännande av rapport
• 2008-08-26 Beslut om fortsatt utredning för framtidens bibliotek
• 2008-12-33 ”Staden mellan broarna” – information. Björn Johansson, SLK
• 2009-02-02 Staden mellan broarna – kompletterande utredningsuppdrag
• 2009-04-20 Staden mellan broarna – information. Maria Olsson, White
arkitekter AB
• 2009-09-16 Rapport/information. Charlotte Lundkvist, Kulturförvaltningen
• 2009-09-16 Kurser och konferenser: ”Ung och aktiv”
• 2009-11-19 ”Ung och aktiv” – Staden mellan broarna. Ida Östensson och
Rebecka Jakobsson, ungdomsombud
• 2009-12-15 Utforska – Upptäcka – Bli inspirerad. Avrapportering
• 2010-01-21 Kulturmötenas hus inom staden mellan broarna. Arbetsmöte
• 2010-02-08 Kulturnämnd med tema ”Kulturmötenas hus”
På temanämnden 2010-02-08 var en fråga som diskuterades ekonomin med
frågeställningar som vilka kostnader ett kulturmötenas hus kommer att generera och
hur klara investerings- och driftskostnader? Flera betonade vikten av att kunna
tillgodose behovet av möteslokaler även i stadsdelarna. Några konstaterade att det
redan finns många kulturhus och en fråga som väcktes var om andra, idag funktionella
verksamhetslokaler, riskerar att slås ut om ett kulturmötenas hus i Staden mellan
broarna blir verklighet? En kartläggning över vilka lokalbehov som föreligger
efterfrågades. Vilken typ av lokaler behövs? Vilka finns redan idag? I diskussionerna
lyftes också de fördelar som finns med stadsbibliotekets nuvarande läge. En fundering
var om det vore bättre att använda de hus som finns idag för befintliga verksamheter
och ”bygga nytt för nytt?” Risken för ”tvättstugekonflikter” mellan olika
verksamheter nämndes, liksom frågan om det kommer att vara klart till 2014.
I diskussionen framkom också bilden av att Staden mellan broarna kan ge
förutsättningar för ett växande kulturliv. Någon citerade Charles Landry; ”Tidigare
byggdes städer för bilar och logistik, idag bygger man för människor och
mötesplatser”. Att samla och blanda olika verksamheter i gemensamma och anpassade
lokaler är inte bara bra för ekonomin utan kan också ge kreativa synergieffekter där
1+1=3. Att ”skapa en knutpunkt” som blandar generationer och kompletterar det
fysiska med det virtuella kan bidra till en öppenhet för nya möten och spontankultur.
Verksamheter av prova-på-karaktär efterlystes. Flera av kulturnämndens ledamöter
betonade också att processen, med dialog med många, är viktig.

12 av 24
Bilaga 2. Öppna dialogmöten
2.1 Tankar, idéer och visioner
Ett flertal öppna dialogmöten har genomförts. Mötena har annonserats i dagstidningar
och på www.umea.se. Varje möte har inletts med att kulturnämndens ordförande
presenterat uppdraget om Staden mellan broarna och följts av en föreläsning av en
inbjuden person. Vid varje tillfälle har deltagarna kunnat diskutera och ge synpunkter.
De möten som genomförts är:
• Mer än bara byggnad med Ulf Nordfjell, landskapsarkitekt (2009-11-19)
• Nytt hus – nya möjligheter med Eric Sjöström, chef för Kulturhuset i
Stockholm (2009-11-30)
• Samiskt kulturcentrum – kulturell mötesplats med Michael Lindblad,
ordförande Umeå Sameförening (2009-12-14)
• Sinnen och smak med Per och Lars Åkerlund, DUÅ (2010-02-16)
• Unga, tillsammans med ungdomsombuden och Umeå Fritid (2010-03-01)
• Senior, tillsammans med Kultur för seniorer (2010-03-02).
Dialogmötena har resulterat i ett stort underlag (stort som smått) med tankar, idéer och
synpunkter som kommer att vara värdefulla i ett eventuellt fortsatt arbete, men det
finns också en oro för att Staden mellan broarna ska leda till försämringar. I avsnittet
nedan presenteras exempel från samtliga dialogmötena, med fokus på tankar, idéer
och visioner. Exempel på oro, hot och risker finns presenterade under ett eget avsnitt.
Synpunkterna är grupperade under rubrikerna miljö, verksamhet och lokalisering.
Ytterligare dokumentation finns i form av föreläsarnas bildspel och interna
minnesanteckningar, men ingår inte i detta dokument.
Miljö
På dialogmötet Mer än bara byggnad framhölls vikten av att skapa en dialog mellan
arkitektur och botanik, ett samspel mellan innehåll och yta och att ta vara på
älvsrummet. ”Anlita en författare och gör en upplevelsebeskrivning” var en
uppmaning. ”Bygg bostäder för att få en levande miljö” var en synpunkt från mötet
om Sinnen och smak. ”Satsa både på småskaliga lösningar och en stor arena.”, en
tredje. ”En scen i biblioteket. :O” utbrast en tjej på mötet Ung.
Verksamhet
En sak som lyftes både under dialogmötet Ung och Senior var att en plats för
kulturmöten också ska vara en plats för generationsmöten och erfarenhetsutbyten.
Aktiviteter för alla, oavsett ålder och etnicitet. Flera på mötet Ung betonade att det ska
vara en spelplan för alla kulturyttringar. Något som särskilt nämndes under mötet
Senior var behovet av en talteaterscen ”av dignitet”; ”En teater är ett måste för en
kulturhuvudstad, mer än enbart Sagateatern” och önskan om en biograf med digitala
visningar. ”Förenkla biljettbokning genom att samordna de olika systemen och skapa
ett eventbolag!” var uppmaningar som fördes fram under mötet Sinnen och smak.
”Den nya urbana livsstilen bygger mer på fysiska aktiviteter än traditionella
kulturaktiviteter”, sa Ulf Nordfjell. ”Bygg en dansbana som kan bli skridskobana på
vintern”, replikerade en av deltagarna på Mer än bara byggnad. Barn och unga är

13 av 24
extremt viktiga sa Eric Sjöström på mötet Nytt hus – nya möjligheter och gav
uppmaningen att ”ge utvecklingsmedel till kulturinstitutionerna med uppdrag att
arbeta tillsammans med det fria kulturlivet och inrätta ”en snabb slant”; bidrag till
föreningar på 10 000 kronor till ungdomsprojekt”.
Andra synpunkter: Det ska vara ”sömlöst”, det vill säga integrerat och
gränsöverskridande. Erfarenheter från Kulturhuset i Stockholm är att alla
verksamheter ska ha samma öppettider och fri entré. Här ska finnas den bästa
restaurangen i stan (”där en del av vinsten går till kulturhuset”) men också den
billigaste och den mångkulturella. ”Öppet kök” borde kunna bli en affärsidé, liksom
en ”bakugn” tyckte deltagare på såväl Ung som Senior.
För unga är musiken särskilt viktig, men också dansen; ”en scen och en danslokal med
bra speglar” var ett önskemål som redovisades. Varför inte ett pop- och rockmuseum
för artister med anknytning till Umeå? Och musikstudios, givetvis. Ett ”lyssnartek”
med tillgängliga handledare med kunskap inom musik och en utställningsvägg för
”up-coming-konstnärer”. Ett ”hälsans rum”. Ett ”lekrum”. En syateljé. Graffitiväggar,
ja listan blev lång på mötena Unga och Senior med många nya och otraditionella
förslag.
Mötet Senior slog fast att stadsbibliotekets tidningshörna och café är ett internationellt
och kulturellt inslag som måste värnas. Ett projektrum med tillgång till gratis teknik
efterfrågades på mötet Ung. En ”samlad resurs som kan slussa vidare. Hjälp till
självhjälp”. En infopunkt som kan ”coacha” och berätta om Vad är en förening? Hur
bildar vi en förening? Och möjlighet att boka möteslokaler via Internet. Men också
hjälp med att skriva och trycka en bok (boktryckarpress och print-on-demand) var
önskemål från Unga. Under mötet Samiskt kulturcentrum – kulturell mötesplats
nämndes Oslo, Kautokeino och Tromsö som goda exempel på hur man arbetat med
det samiska.
Lokalisering
En kommentar från Senior mötet var ”stadsbiblioteket är ett viktigt inslag i Staden
mellan broarna och bibliotekets förankring med Umeås medborgare är av mycket stor
betydelse.” Mötet konstaterande också att ”en centralisering av ett kulturcentrum
krävs på grund av svårigheten att tillmötesgå alla önskemål från Umeås stadsdelar. En
centralisering är en också en nödvändighet för ett levande centrum”. ”Bygg ingen
koloss! Tänk kluster och småskaliga lösningar” var en uppmaning från Sinnen och
smak. ”En levande och attraktiv stadskärna fungerar som ett skyltfönster som lockar
fler besökare och skapar goda förutsättningar för besöks- och turistnäringen”.
2.2 Oro, hot och risker
Nedan finns exempel på den oro samt de hot och risker som kom fram vid
dialogmötena, även de grupperade under miljö, verksamhet och ekonomi samt
lokalisering.
Miljö
En farhåga som nämndes under flera möten var att om önskemålen är många och
förväntningarna höga kan det bli svårt att tillfredsställa alla intressen och önskemål.

14 av 24
”Risk för segregation (att huset får en stämpel)” var en synpunkt som fördes fram på
mötet Ung. ”Den som har mest pengar tar störst plats” var en oro som någon annan
kände. Några befarade också att huset inte blir tillräckligt flexibelt och därför tappar
möjligheten till spontankultur. ”Om det bara är ett hus kommer det att medföra att det
bara är en enhet som kommer att administrera huset, vilket kommer att begränsa huset
och dess aktiviteter”. Frågan om det ska vara ”mycket av lite eller lite av mycket?”
kändes också väl värd att ställa.
Verksamhet och ekonomi
”Det kan bli svårt att engagera föreningarna på grund av deras små ekonomiska
resurser” var en kommentar på Senior mötet utifrån erfarenheter av vad föreningar får
betala idag för att hyra lokaler. Under några möten uttalades risken för att alltför
mycket fokus läggs på nya verksamheter och att befintliga verksamheter försummas.
En annan risk som nämndes på mötet Ung var ”Alla pengar till huset, inga till
verksamhet”. I samband med att man pratade om vikten av att skapa
generationsmöten ställdes frågan ”Hur ska man locka människor över 18 om man inte
har serveringstillstånd?” Till sist två mer övergripande synpunkter från mötet Ung;
”Är det utövandet eller uppträdandet av kultur som är i fokus?” och ”Bidragssystemet.
Hur skapa dynamik för att stimulera utveckling?”
Lokalisering
Flera har uttryckt sig tveksamma, eller negativa, till att flytta stadsbiblioteket ”till
kajen”. Det nuvarande läget ses som en stor styrka och som något unikt som bör
värnas. Några exempel från mötet Senior; ”Om biblioteket ska flytta måste man
säkerställa att förutsättningarna blir minst lika bra”. ”Tillgängligheten A och O – en
flytt kan äventyra detta.”. ”Viktigt med bussförbindelser till Staden mellan broarna”.
Att flytta stadsbiblioteket innebär en risk för att antalet besökare minskar och att
därmed även intresset för litteratur minskar var det någon som befarade. På samma
sätt som under kulturnämndens arbetsmöte var det flera som konstaterade att
”kulturmötenas hus behövs i alla stadsdelar”. ”Satsa även på samlingslokaler i stadsoch
kommundelar”. ”Risk för centralisering med negativa konsekvenser som till
exempel att Umeås yttre stadsdelar isoleras”. Några kände en tveksamhet till om allt
får plats: ”Det finns större ytor för evenemang i stadsdelarna än i centrum” och ”Ryms
biblioteket i ett kulturens centrum? Blir det bara en lockelse” var en kommentar på
mötet Ung. Till sist ett exempel på en alternativ satsning från mötet Senior; ”Bygg ut
NorrlandsOperan! Större lokaler är en viktig förutsättning för att kunna nyttja dess
fulla potential”.

15 av 24
Bilaga 3. Barn, unga, besökare och medarbetare önskar och
tycker om bibliotek
Enkätundersökningar med frågor om service och bemötande görs regelbundet, den
senaste i december 2009. På stadsbiblioteket svarade 500 besökare (56 procent
kvinnor, 44 procent män) och många valde att ge synpunkter om stadsbibliotekets
eventuella flytt under den öppna frågan ”övriga synpunkter”. Några umebor har, på
eget initiativ engagerat sig i stadsbibliotekets framtid och bidragit med synpunkter
direkt till kulturnämndens presidium, kulturchefen eller bibliotekschefen. Barn och
unga i läseklubbarna Bokmalarna (tjejer med utländsk bakgrund 9-12 år),
Boksmakarna (11 – 13 år), Läselyan (15 – 17 år) och Ålen (9 – 12 år) har formulerat
sina önskemål om framtidens bibliotek. Tre elever från Midgårdsskolan har gjort en
film om hur ungdomar och unga vuxna tycker att framtidens bibliotek ska vara.
Filmen kan ses på (http://www.minabibliotek.se/default.aspx?id=121249). Samverkan
och möjlighet för medarbetare att göra sig delaktiga och påverka, har funnits i
förvaltningens samverksansgrupp (FSG) samt på arbetsplatsträffar. Medarbetare har
regelbundet fått information och möjlighet att diskutera och ge synpunkter på ett tiotal
personalmöten.
Nedan presenteras några önskemål och synpunkter som förts fram. Synpunkterna är
grupperade under rubrikerna media, miljö, verksamhet och bemötande. Fokus har
varit på vilken service och vilka tjänster som ett bibliotek för framtiden ska erbjuda,
inte på stadsbibliotekets framtida placering. Exempel på spontana kommentarer om
stadsbibliotekets placering är redovisade under rubriken lokalisering (sid. 17).
Media
Barn och unga vill ha många, bra och nya böcker och flera exemplar av varje titel.
Nya böcker ska gå att låna direkt de kommit ut i handeln. Det ska finnas fler
ljudböcker, film, fantasy och böcker på engelska och böckerna ska vara genreindelade
(t.ex. kärlek, spöken...). Böckerna ska vara magiska. ”När man läser dom så ska
bilderna liksom poppa upp ur boken”. ”Om man har läst en bok så ska man bli
belönad med godis. Bara om man har läst ut boken ska ett hemligt fack efter sista
sidan öppna sig och där ska det finnas godis”. Några kommentarer om läsplattor och
det digitala biblioteket: ”Vad häftigt”. ”En sån vill jag ha”. ”Barn tycker det är roligt”.
Bibliotekens vuxna besökare önskar mP3 böcker, fler nya böcker på snabblån,
ljudböcker, CD-böcker och Ps3-spel. Man önskar även renare biblioteksböcker.
Bibliotekens medarbetare lyfter fram värdet av stora samlingar av olika typer av
medier och mervärden som är kopplade till dem (boktips, artiklar, författarporträtt,
bokcirklar…). Läsplattor, mediajukebox (tanka ner det man vill ha).
Miljö
Barn och unga vill ha mysiga sittplatser (soffor, kuddar, saccosäckar) och sittplatser
med bord och stolar, många datorer och ett musikrum. Det ska vara tyst och lätt att
hitta (det behövs bättre skyltning). ”Det ska vara färgglatt, för färg gör att man får
fantasi”. ”Barn gillar ljusa färger och ogillar mörka”. ”Det ska vara så stort så att alla
som vill komma in får plats”.

16 av 24
Bibliotekens vuxna besökare vill ha tillgång till en tystare miljö, fler grupprum och
bättre skyltning. Mjuka sittplatser är det många som efterfrågar och gratis toalettbesök
står högt på önskelistan.
Bibliotekens medarbetare vill att miljön ska förmedla en tillåtande känsla, ett ställe
utan krav på prestationer, ett ställe där man kan umgås eller bara vara. Viktigt att
skapa ”rum i rummet” så att olika verksamheter kan pågå utan att störa varandra. Det
behövs olika zoner (lugna och aktiva). Inbjuda till kreativitet (blanda yrkeskategorier).
Gärna ”tittskåp” som lockar till läsning. Det ska finnas ett flexibelt scenrum, flexibel
teknik (belysning och el) och hyllorna ska ha hjul så att det är enkelt att möblera om
och förändra. Möblering och färgsättning ska vara tidlös ”så att biblioteket åldras
snyggt och håller ett tag”. Det ska vara lätt att hitta (självinstruerande skyltsystem).
”Tänk inomhus och utomhus!” Transparens i byggnaden, fysiskt och mentalt. Samlas
kring ljus och värme (ljusinstallation alternativt öppen eld).
Verksamhet
Barn och unga vill att biblioteket ska vara öppet längre och öppet kvällar och helger.
På biblioteket ska man få svar på frågor, kunna både plugga och pyssla. ”Lugna rum
där man kan rita och skriva sagor”. Läseklubbar och programverksamhet är viktigt.
Självklart ska det finnas café, men man önskar även bio och badhus intill biblioteket.
Musikrum. ”En scen med rosa mikrofoner”. ”Instrument som man får prova spela på
och en musiklärare som visar hur man gör”. ”Jag vill kunna hitta på och spela in egna
låtar”. Sagostunder ska finnas både på webben och i verkligheten. Det ska gå att rösta
på bästa bok. Det ska vara enkelt för barn att skriva om en bok på webben. ”Vi vill ha
en stor grafittivägg där man kan spraya, måla, klottra – och så vips! – är allting
bortsuddat och man kan börja om igen!”
´
Bibliotekens vuxna besökare önskar mer öppet kvällar och helger och fler aktiviteter
för vuxna (föreläsningar, kurser och workshops i olika ämnen) och möten mellan
kulturer. ”Det vore bra om det hände mer på biblioteket”. ”Gärna ett teaterrum”. Man
betonar också att stadsbiblioteket är viktigt för folkbildningen, särskilt för
vuxenstuderande och utländskt födda.
Bibliotekens medarbetare betonar att framtidens bibliotek ska vara ett
generationsmötenas bibliotek med aktiviteter där man möter likasinnade. ”Ban o
vuxna ska vara tillsammans”. Där ska finnas musikrum och möjlighet att prova och
testa nya saker. Biblioteket (och samlingarna) ska spegla det som händer i omvärlden,
man vill förmedla ”vidgade världsbilder, både verkliga och i fantasin”. Det nya ska
balanseras med den kontinuitet som bibliotekens basfunktioner ger. ”Fler
samarbetspartners”. Komplettera med pedagogisk personal. Använd ”teknik-freaks”
från föreningar, gymnasieelever… Man önskar nischade bibliotek, gärna mer
skapande verksamhet, typ Tom Titts Experiment (under professionell handledning),
fler utställningar (som överraskar) och mer programverksamhet. Det ska vara billigt
att äta/fika eller ta med sig matsäck. ”Bibliotekarie som även finns i fiket?”
”Studieförbunden aktiva i huset”. Brottarklubb i källaren, gym och bank. ”Erbjud
digitala tjänster på resecentret, flygplatsen mm”. En mer skeptisk kommentar är ”Ska
vi haka på alla trender?”

17 av 24
Bemötande
Barn och unga önskar mer personal och trevlig personal som ”säger till snällt”. Man
upplever det obehagligt och känner sig otrygg när det är drogpåverkade besökare i
biblioteket.
Många av bibliotekens vuxna besökare skriver lovord om personalens kunskap och
bemötande; ”kunniga”, ”intresserade”, ”trevliga”, ”angelägna att hjälpa till”,
”fantastisk, superpersonal” är några exempel som nämnts. Andra uppskattar
självservice och några tycker det är svårt att få hjälp av personalen. Man tycker att
”bibblan är något underbemannad. Tips till chefen: anställ fler!”
Bibliotekens medarbetare vill att biblioteket ska kännas välkomnande och
bemötandet ska karaktäriseras av vänlighet.
Lokalisering
Barn och unga säger att ”Biblioteket ska ligga där det ligger och ingen annanstans.
Helt perfekt!”
Många av bibliotekens vuxna besökare som deltagit i enkätundersökningen har valt
att uttala ett stöd för att stadsbiblioteket ska vara kvar på nuvarande plats (”bästa läget
i stan”). Någon har uttryckt att idén om ett kulturhus är utmärkt och nödvändigt i en
framtid, ”men låt stadsbiblioteket vara kvar på sin nuvarande plats”. Någon tar också i
med kraftord ”Detta hus skall inte bli någon jävla galleria”.
Bibliotekens medarbetare talar om stadsbiblioteket som ”en samlingsplats i
centrum”. Viktigt att börja med verksamheternas behov och inte med huset. ”Man ska
kunna råka gå in, liksom man nu trillar in från Vasaplan”. Hög slinka-in-faktor är ett
måste. ”Populära lägen är dyra, hur kan man samarbeta med andra?” Bokbuss i
stadsdelar, som står länge är ett önskemål liksom ”mer nischning på filialer” samt det
motsatta ”fler bokbussar som ersätter filialer i en föränderlig stad”..

18 av 24
Bilaga 4. Övriga underlag
4.1 Workshops
2010-03-08 Filmens utveckling
En workshop genomfördes 2010-03-08 med bland andra Stig-Roland Rask, KKstiftelsen,
Rickard Gramfors, projektledare Digitala Hus, Folkets Hus och Parker och
Marit Kapla, konstnärlig ledare, Göteborgs filmfestival. I Umeås
kulturhuvudstadsansökan presenteras planer på en ny filmfestival. Under workshopen
diskuterades bland annat om det ska vara en rörlig bildfestival, där även opera och nya
filmtekniker kan ingå. ”Mer film och fler salonger” samt ”En mötesplats för filmare
och publik” är exempel på önskemål som förts fram om filmen. En filmfestival ska
”ha mycket edge och vara vågad, men utan att vara exkluderande och elitistisk” var ett
uttalande. Kanske kan uppmaningarna ”Uppmärksamma den lokala filmkulturen och
samarbeta gärna med samiskt filmcentrum.” och ”krydda med annat vi är bra på;
filmproduktion, dataspel, nya medier och utveckling av rörlig bild” tjäna som
sammanfattning av workshopen om filmen.
Utvecklingen går mot fler digitala salonger och ett större utbud av 3D filmer. Avatar,
Iceage3 och Monsters vs Aliens är bara några exempel som kan nämnas.
Filmdistributörer som Svensk Filmindustri (SF) och Folkets Hus och Parker investerar
för i den nya tekniken då man anser att 3D tekniken är överlägsen den analoga både
vad gäller bildkvalitet, färg- och bildstabilitet. Ett flertal mindre digitala filmsalonger
och verkstäder samt en gemensam större salong är ett starkt önskemål hos många.
2010-01-20 Kulturmöten med kulturlivet i Umeå
En workshop har genomförts under ledning av White arkitekter. Deltagare var
representanter för Café Pilgatan, Daisy/Kreator, Film i Västerbotten, Hemslöjden, KF
Kretsen, Kulturföreningen Humlan, MediaCenter, Nomo Daco, Popkollo, She´s got
the Beat, Svenska samernas riksförbund, Umeå C, Umeå Teaterförening Umeå
universitetsbibliotek, Västerbottens läns bildningsförbund, samt representanter från
kommunala förvaltningar; för- och grundskolan, gymnasieskolan, musikskolan,
Kulturverket, Umeå fritid och Umeå kultur. Under dagen identifierades
samverksansnytta, medborgarnytt och hinder för ett kulturmötenas hus. Dagen
avslutades med att alla lyfte blicken i en fördjupad verksamhetsspecifik diskussion.
Resultatet blev förslag på verksamheter som kan grupperas i kluster som information
och kunskap (stöd för personlig, livslång utveckling), kulturella upplevelser
(smörgåsbord, gränsöverskridande, oväntade möten) och tillgänglig mötesplats (ett
moderskepp med flertalet satelliter). Diskussionerna finns dokumenterade i ett särskilt
dokument. Workshopen visade att det finns stora förväntningar på ett kulturmötenas
hus och att många uttryckt en önskan om att synliggöra ”sin” verksamhet i ett eget
hus. Under mötet konstaterades också att det finns ett ömsesidigt intresse att fördjupa
samarbetet mellan de båda skolförvaltningarna och Umeå kultur.
2009-11-27 Temadag för medarbetare på kulturförvaltningen
En temadag (2009-11-27) för kulturförvaltningens medarbetare har genomförts. En
rapport från studieresan till Danmark inledde dagen och följdes med ett arbetspass
som kallades Hållplats för kulturaktörer. I mindre grupper diskuterades värdeorden

19 av 24
medskapande, attraktiv och kreativ. Därefter följde diskussioner om ”Tekniktjänster,
för vem är vi tillgängliga idag och hur kan vi vara tillgängliga i framtiden?”,
”Arbetsmetoder för ökat medborgarinflytande”, ”Hur arbeta med att fånga olika
målgrupper – unga, äldre, föräldrar?” samt ”Hur fånga upp idéer och processa i
framtiden?”. Exempel på synpunkter som kom fram finns redovisade i bilaga 3. Det
finns också en separat dokumentation från hela dagen, som dock inte redovisas i detta
dokument.
2009-09-17 Vad är ett barn?
Ett öppet samtal om hur vi definierar och tänker kring barn och deras behov.
Kulturcentrum för barn och unga arrangerade en dialogkonferens med chefen för
Rum för barn på Kulturhuset i Stockholm, Katti Hoflin och psykoterapeuten och
författaren Christina Renlund. Konferensen, som samlade ett 30-tal deltagare,
formades till ett öppet samtal kring begreppet barn, villkoren för barnen i dagens
samhälle och deras skapande. Konferensen var en fortsättning på den seminarieserie
kring barn och eget skapande som Kulturcentrum inledde 2008 med rikskonferensen
Kulturpedagogik.nu och seminariet Var kommer barnen och de unga in? Det senare
med frågor som Hur lever Umeå kommun upp till FN:s Barnkonvention? och Är
Umeå tillgängligt för ALLA unga?
2009-09-09 Idéa Stores – bibliotek för framtiden
Sergio Dogliano, rektor för Idéa Stores i London informerade om det prisbelönade
konceptet (integration av bibliotek, lärande och information) för omvandling av
traditionella folkbibliotek till bibliotek för framtiden. Strategin har varit (och är) att
hitta det perfekta centrala läget för varje bibliotek samt att blanda kultur och kunskap i
en ”sömlös” mix. Ledord för Idéa Stores är ”engage” (engagera), ”empower”
(bemyndiga) och ”enrich” (berika). Mer information om Idéa Stores finns i en
reserapport som dock inte ingår i detta dokument.
2008-12-19 Det kundorienterade biblioteket
Petra Trobäck Sjöwall, butiksutvecklare som bland annat arbetat för IKEA,
informerade om hur butiker identifierar ”heta” och ”döda” zoner genom att studera
sina besökare. Under workshopen fick deltagarna beskriva bra och trivsamma
mötesplatser som man känner till (IKSU Spa, Lottas krog, Pilgatan och Rosendals
trädgård var några exempel som nämndes). Genom att studera fotografier på befintliga
biblioteksmiljöer gjordes en lista med idéer på vad som kan förbättras. En reflektion
var att se över öppettider och pröva en samordning med handelns. En uppmaning var
att uppmärksamma betydelsen av att skapa en överblick över rum och verksamhet.
Entrén ska vara en ”landningsbana” där besökarna känner igen vilken verksamhet det
är (kultur) och där det också tydligt framgår vilka värderingar verksamheterna står för
(jämställt, mångkulturellt, åldersintegrerat…). Ett tips var att bli mer personliga i
tilltal när biblioteken informerar om sin verksamhet, att arbeta mer med temaskyltning
och vara mer tillgängliga på golvet (”inte gömma oss bakom diskar”).
4.2 Rapporter och utredningar
Kulturnämnden har beslutat om några utredningar som kan bilda underlag för arbetet
med att skapa en beredskap för framtiden. De är:

20 av 24
2006-10-23 Kulturcentrum för barn och unga. Omvärldsanalys
Dokumentet är en idébank för en utveckling av barn och ungdomskulturen i Umeå
baserad på en omfattande omvärldsanalys. Arbetet gjordes i samarbete med
Sociologiska institutionen vid Umeå universitet och har presenterats för såväl
Kulturnämnden som för Fullmäktige.
2008-05-20 Att tänka i förväg och röra sig framåt
Ett underlag till kulturnämnden för att tänka strategiskt kring Umeås
biblioteksverksamhet. Rapporten konstaterade bland annat att biblioteken måste hitta
balansen mellan att värna om det traditionella och söka förnyelse i takt med annan
samhällsutveckling. Biblioteken måste bland annat agera nyskapande genom att
samarbeta med andra verksamheter som kan stödja och komplettera bibliotekens
uppdrag.
2008-12-08 Utredning angående etableringen av en kulturbiograf i gamla Royal
Utredningen visar bland annat att såväl Folkets Bio som Folkets Hus och Parker är
intresserade av att driva filmverksamhet i Umeå med fokus på kvalitetsfilm och
filmkulturella arrangemang.
2009-12-07 Utforska, upptäcka, bli inspirerad
Ett underlag till kulturnämnden med fokus på kriterier för framtidens bibliotek, bland
annat utifrån Dorte Skot-Hansens och Marianne Anderssons forskning där man
definierar bibliotekens roll i samhället som kulturcentrum, kunskapscentrum,
informationscentrum och socialt centrum. Rapporten redogör även för
kvalitetskriterier för biblioteksbyggnader samt en holländsk analys av framtidens
bibliotek utifrån ett tioårsperspektiv.
4.3 Konferenser
Prioriterad kompetensutveckling har under de senaste åren varit på framtidsfrågor.
Andra aktörer, i Sverige och Norden, har uppmärksammat det arbete som pågår i
Umeå och bjudit in till medverkan i konferenser och seminarier. Här nämns några.
2009-02-05–05 Building Bridges over Tomorrow, Helsingfors
Ett internationellt seminarium om bibliotekens roll och betydelse för unga människor,
arrangerat av Helsingfors stadsbibliotek i samarbete med nordiska bibliotek.
2009-06-14—16 International Un Conference, Århus
Workshops om framtidens bibliotek, bland annat Libraries Building Communities and
Communities Building Libraries med Deborah Jacobs, Deputy Director for Global
Libraries (Bill and Melinda Gates Foundation).
2009-09-23–24 Kultur för livet II
En nordisk konferens om kulturens roll för välfärd och hållbar utveckling.
Konferensen arrangerades av Kulturförvaltningen i Umeå och vände sig till alla som
vill få ökad insikt om sambanden mellan kultur, hälsa och livskvalitet.

21 av 24
2009-10-07 Omvärlden förändras – vad gör vi? Medverkan i Svensk
biblioteksförenings seminarium som syftade till att ge deltagarna redskap för att tänka
och handla strategiskt.
2009-11-05 Biblioteket – ett rum med utsikt. Medverkan i en temadag för
Stockholms läns biblioteksmedarbetare.
2010-03-17 Norsk biblioteksförenings årsmöte i Hamar, Norge. Medverkan med
föreläsning om tankar om framtidens bibliotek.
4.4 Studieresor
Här ges exempel på några studieresor som har genomförts. Studieresorna finns
dokumenterade i särskilda reserapporter och redovisas därför inte närmare i detta
dokument.
2007-05-22 Förvaltningsresa till Luleå
En förvaltningsdag avsattes för att ge möjlighet för samtliga medarbetare att på plats
studera Luleås nyinvigda kulturhus. Huset som är på 14000 m 2 rymmer stadsbibliotek,
konsthall, stor och liten konsertsal, multifunktionella foajéer samt kafé och restaurang.
2009-09-28–30 London, Gateshead och Newcastle
Studieresa för förvaltningsledningen med besök bland annat på Idéa Stores (bibliotek)
i London, The Baltic (konstmuseum) och The Sage (konserthus) i Gateshead samt The
Amber (konstnärskollektiv för dokumentär film och fotografi) och det nyinvigda
stadsbiblioteket i Newcastle.
2009-11-23–25 Århus och Hjörring, Danmark
En studieresa till Århus och Hjörring med representanter från kulturnämnden, de
fackliga organisationerna DIK och SKTF, medarbetare och förvaltningsledning. Syftet
var att studera hur Århus arbetat med sitt stadsutvecklingsprojekt och Hjörrings
planering för ett nytt bibliotek i ett köpcentrum.
2010-02-03–05 Nacka, Helsingfors och Esbo
Studieresa till Dieselverkstaden i Nacka med bibliotek, svart låda för teater,
länsmuseifunktion, Friskis & Svettis, klätterverkstad, galleri och Svensk
Filmindustri/SF. I Helsingfors presenterades Helsingfors planer på ett nytt
stadsbibliotek. Ett besök gjordes även på Entressebiblioteket i ett nybyggt köpcentrum
i Esbo samt till Bibliotek 10 som profilerat sig på musik och IT och där man kan få
hjälp med att producera film, musik, radio med mera (Bibliotek 10 har utvecklats med
ekonomiskt stöd från Bill och Melinda Gates Foundation). På Kulturfabriken
Korjaamo, som brukar nämnas som ett gott exempel på det som kalls offentligt och
privat partnerskap, fördes en diskussion om finansiering av kulturverksamheter.

22 av 24
Bilaga 5. Beslut och ställningstaganden
2000-12-18: Fullmäktige fastställer Tillgänglighet, delaktighet, jämlikhet.
Handlingsplan för Umeå kommun. En åtgärd är att inrätta ett informationscentra
(åtgärd 5:3) som ska ”ha kompetens och möjlighet att tillhandahålla tillgänglig
(användbar och begriplig) kommunal information till alla medborgare”. Enligt
beslutet ska finansiering ske utöver ordinarie ram.
2007-03-19. I underlag till verksamhetsplan 2008 identifierade kulturförvaltningen,
Umeå Fritid och samhällsbyggnadskontoret ett antal gemensamma
utvecklingsområden. Förvaltningarna skriver:
”Gemensamma mötesplatser. En stad av Umeås storlek behöver lokaler och
anläggningar i centrumläge som kan klara ett ökat behov från hela närregionen som
exempelvis det redan beslutade familjebadet i kvarteret Nanna. Samlokaliseringar
skapar nya möten. Ett kulturens centrum, som kan inrymma ett nytt stadsbibliotek,
utställningslokaler och en mindre scen för kulturarrangemang, är också i behov av ett
absolut centrumläge för en god medborgerlig tillgänglighet. Här finns också
möjligheter i det pågående arbetet med omlokalisering av Kulturcentrum för barn och
unga och Kulturverket. Andra behov som finns är en multihall, andra nya
idrottsarenor, ett nytt ungdomens hus och en skatepark.”
2007-11-06. Näringslivs– och planeringsutskottet (NP) beslutade att gå vidare med
stadsutvecklingsprojektet Staden mellan broarna. Inriktningen för det fortsatta arbetet
är att ” vända staden mot älven”. Ledorden är mötesplatser, aktiviteter och
upplevelser. Följande riktlinjer gäller enligt NPs beslut:
• Att skapa ett sammanhängande stråk mellan det blivande konstnärligt campus
och Broparken där kommunens bidrag bland annat kan vara att berika stråket
med kulturella inslag.
• Att ge förutsättningar för en spännande mångfald av kultur, attraktiva
allmänna ytor, småskalig handel, serveringar och annat som bidrar till att
området är befolkat, tryggt och levande året runt.
• Att samverka med fastighetsägare och andra intressenter på ett sätt som
genererar mervärden för området och staden. Med Balticgruppen finns redan
ett avtal gällande samverkan och finansiering berörande del av området.
• Att genomföra en öppen dialog om projektet.
• Att projektet ska kunna genomföras etappvis.
• Att inom projektets ram utreda förutsättningarna för ett eventuellt nytt
kulturens centrum inom eller i anslutning till området.
2008-01-28. Rättvisepartiet socialisterna ställer en interpellation till
kommunstyrelsens ordförande med följande frågor:
• Vilka samtal pågår (informella eller formella) angående ev. flytt av
stadsbiblioteket?
• Vilka deltar i dessa samtal och när kommer ett ev. beslut?
• När kommer kommunfullmäktige få diskutera frågan (om en flytt nu är
aktuell)?
• Är det din uppfattning att en flytt av stadsbiblioteket är önskvärd?

23 av 24
Lennart Holmlunds svar var i korthet:
• Kommunstyrelsens näringslivs- och planeringsutskott har uppdragit åt
stadsledningskontoret att tillsammans med berörda förvaltningar utreda frågan.
Bakgrunden till beslutet är underlagen till verksamhetsplan 2008 där
kulturförvaltningen, Umeå fritid och samhällsbyggnadskontoret identifierade
behov av lokaler och anläggningar i centrumläge. En samordning ger fördelar
då ett samlat utbud kan bli attraktivt samtidigt som det kan effektivisera
lokallösningarna. Det ger berörda enheter, allt annat lika, mer resurser för
själva verksamheterna.
• Diskussioner om ett av föreningar drivet ”ungdomens hus” pågår. I arbetet
med att studera samordningsmöjligheter bör denna fråga också finnas med i
arbetet. Beaktas bör också de förslag som kulturnämnden tagit upp i
verksamhetsplanen för 2008-2011 om ett nytt kulturens centrum där frågan om
en samordning med stadsbibliotekets verksamhet ingår.
• Om utredningsarbetet leder fram till ett politiskt ställningstagande är det
kommunstyrelsens näringslivs- och planeringsutskott som tar ställning till
vilka frågor som ska behandlas av fullmäktige.
• Det är viktigt att säkra en lösning för stadsbiblioteket som är långsiktigt
funktionell, kostnadseffektiv och som motsvarar de kulturpolitiska ambitioner
och mål som sedan länge pekat ut Umeå som en stad med höga kulturvärden.
Om detta kräver en omlokalisering så måste vi vara beredd att pröva det.
• En eventuell flyttning måste ytterst bygga på att det är umeborna som vinner.
Hela stadskärnans utveckling är viktig för umeborna för den är centrum för så
många funktioner när det gäller service, handel, fritid och rekreation. Vi måste
hela tiden sträva efter att tillgodose alla dessa funktioners
utvecklingsmöjligheter. För att vara framgångsrik i det arbetet krävs en
förmåga till helhetssyn och undvika att ställa olika verksamheter mot varandra.
2008-08-26. Kulturnämnden ger kulturförvaltningen i uppdrag att “Gå vidare i arbetet
med att ta fram ett underlag för ett stadsbibliotek för framtiden, varvid såväl
samverkans- som innehålls- och lokaliseringsfrågor ska beaktas”.
2009-02-02. Kulturnämnden beslutade att ge kulturförvaltningen i uppdrag att ”i
enlighet med näringslivs- och planeringsutskottets inriktningsbeslut, utreda
förutsättningarna för ett eventuellt nytt kulturens centrum inom eller i anslutning till
området”.

Bilaga 6. Illustration till avsnitt 4.2
24 av 24