Stenungs Torg V

Stenungsunds kommun 

Detaljplan för 

Stenungs Torg V 

(Stenung 2:163, 2:174, 3:57 m fl) 


PLANBESKRIVNING 

ANTAGANDEHANDLING 

2007-03-07 

Samhällsplanering

Samhällsbyggnadsenheten i Stenungsunds kommun 

Jan Rehnberg 

stadsarkitekt 

Konsult 

SWECO FFNS 

Samhällsplanering och Landskap 

Ingemar Lind 

Tove Jägerhök 

uppdragsansvarig 

Godkänd från sekretessynpunkt för spridning, Lantmäteriverket 2005-08-22

Detaljplan för 

Stenungs Torg V 


PLANBESKRIVNING 

ANTAGANDEHANDLING 

1. Handlingar 

Planhandlingar 

• Plankarta med bestämmelser 

• Planbeskrivning (denna handling) 

• Genomförandebeskrivning 

Övriga handlingar 

• Illustrationsritning 

• Grundkarta 

• Fastighetsförteckning 

• Vägutredning 

• Parkeringsutredning 

• Geoteknisk utredning 

• Beräkning av luftkvalitet 

• Bullerutredning 

• Miljöteknisk markundersökning 

• Dagvattenstudie 

• Geotekniskt PM 

Planbeskrivning – Stenungs Torg V 

1

2 Planbeskrivning – Stenungs Torg V

Innehåll 

1. Handlingar 1 

2. Sammanfattning 5 

3. Planens syfte och huvuddrag 7 

4. Förutsättningar 9 

Avgränsning, areal och markägoförhållanden 9 

Program 10 

Övriga kommunala beslut 10 

Mark och vegetation 11 

Grundförhållanden 11 

Miljöteknisk markundersökning 13 

Befintlig bebyggelse 13 

Omgivande bebyggelse 14 

Gator och trafik 14 

Fornlämningar 19 

Riksintressen 19 

Service 19 

5. Detaljplanens innebörd och konsekvenser 19 

Planens huvuddrag och utgångspunkter 19 

Bebyggelse 21 

Friytor och natur 22 

Gator och trafik 24 

Kollektivtrafik 27 

Teknisk försörjning 28 

Avfall och återvinning 29 

Avvägning enligt miljöbalken 29 

Risker 30 

Konsekvensbeskrivning 32 

Betydande miljöpåverkan 32 

6. Genomförandetider 38 

7. Parallell utredning ang. stationsläge 38 

8. Medverkande tjänstemän 39 


3


2. Sammanfattning 

Syftet med planen är att tillskapa ca 6000 m 2 

handelsyta, för att 

svara upp mot torgets funktion som regionalt centrum för STO-regionen 

(Stenungsund, Tjörn och Orust) samt att utreda förhållanden rörande 

trafikföring, parkering, planskild GC-entré från öster, koppling till CW 

Borgs väg samt risk- och säkerhetsfrågor. 

En utbyggnad av handelsytorna är i linje med kommunens mål, som formulerats 

i den fördjupade översiktsplanen för Stenungsunds tätort. Målet 

är att stärka och förtäta de centrala delarna samt mer effektivt utnyttja 

befintlig infrastruktur m.m. 

I nordvästra delen av planområdet, inom befintligt parkeringsområde och 

fastigheten Stenung 3:233, redovisas en ny byggrätt för handelsändamål 

inom vilken COOP avser att etablera en ny butik. 

Som en följd av planerad utbyggnad inom torget och den höga biltätheten 

erfordras fler parkeringsplatser. Samtidigt är det mycket angeläget att erbjuda 

en god tillgänglighet med kollektiva transportmedel. Busshållplatser 

kommer att finnas utmed lokalgatan (Stenunge allé). 

Fler parkeringsplatser kopplade till handelsverksamheten föreslås tillskapas 

genom att dels omlokalisera långtidsparkeringen (9 tim.) inom 

områden som är belägna inom ett avstånd av 500 meter från centrat, detta 

till förmån för korttidsparkering (3 tim). Vidare föreslås att det uppförs 

2-plans parkeringsanläggningar inom i första hand befintliga parkeringsområden. 

Under del av den planerade ”COOP-byggnaden,” föreslås 

besöksparkering också anläggas. Långtidsparkering kan bl.a. tillskapas 

väster om Södra Vägen, som mark- eller däcksparkering i nivå med eller 

under Södra Vägens marknivå. 

De parkeringsytor som är direkt kopplade till köpcentrat är belägna 

öster om centrumbebyggelsen med väganslutningar till Göteborgsvägen. 

Förändring av trafikföringen förutsätts ske genom ombyggnad av den 

södra anslutningen, med rondell, respektive förflyttning av den nordliga 

väganslutningen, med ny koppling till Strandvägen/Göteborgsvägen/ 

Doterödsvägen. ”COOP-byggnaden” föreslås trafikförsörjas via lokalgatan 

(Stenunge allé), väster om byggnaden. Den befintliga uppdelningen av 

parkeringsytorna med trädvegetation förutsätts behållas. 

En ny planskild GC-entré föreslås anläggas under Göteborgsvägen/Bohusbanan 

i förlängningen på det befintliga GC-stråket. Avgränsningen av 

utställningshandlingen är gjord enligt Banverkets önskemål. 

Arkitektoniskt är tanken att bevara karaktären på Stenungs Torg med 

en kom bination av bostäder ovan på butiksbyggnaderna samt med bl.a. 

inglasade kommunikationsytor och skärmtak som skydd mot det ibland 

bistra klimatet. Centrat föreslås också förändras så att den kvalitet som 

närheten till vattenområdet ger tas till vara i en större utsträckning samt 

genom utnyttjande av befintliga byggrätter (ca 5000 m 2 ). 

I direkt anslutning till Göteborgsvägen/Bohusbanan bör av säkerhetsskäl, 

med hänsyn till transporter av farligt gods, inga bostäder uppföras. 


5

Fig. 1 Översiktskarta med gräns för planområdet 


3. Planens syfte och huvuddrag 

Syftet med planen är att tillskapa ca 6000 m 2 handelsyta för att svara upp 

mot torgets funktion som regionalt centrum för STO-regionen (Stenungsund, 

Tjörn och Orust) samt att utreda förhållanden rörande trafikföring, 

parkering, planskild GC-entré från öster, koppling till CW Borgs väg samt 

risk- och säkerhetsfrågor. 

Bohusbanan har sin sträckning inom planområdets östra del. Med anledning 

av att stor osäkerhet råder när banan kan byggas ut till dubbelspår och 

om ett ev nytt stationsläge blir aktuellt, har detaljplaneförslaget begränsats 

till att redovisa enbart förhållanden rörande järnvägen i ett läge för möjlig 

planskildhet med Göteborgsvägen och banan i nuvarande höjdläge. 

Kopplat till småbåtshamnen redovisas i planförslaget en byggrätt för 

hamnkontor. 

I enlighet med intentionerna i kommunens fördjupade översiktsplan planeras 

den tillkommande bebyggelsen att utformas så att torgområdets 

karaktär med vegetation behålls. 

Som en följd av planerad utbyggnad inom torget och förväntad hög besöksfrekvens 

av bilburna besökare till torget erfordras fler parkeringsplatser 

samtidigt som det är mycket angeläget att erbjuda en god tillgänglighet 

till kollektiva transportmedel. Syftet med planförslaget är att erbjuda en 

bättre tillgänglighet för ett varierat utbud av resande till Stenungs Torg. 

Fler parkeringsplatser kopplade till handelsverksamheten föreslås tillskapas 

genom att dels omlokalisera den befintliga långtidsparkeringen (9 tim.) 

inom ett avstånd av 500 meter från centrat till förmån för korttids parkering 

(3 tim.) samt utbyggnad av 2-plans parkeringsanläggningar inom befintliga 

parkeringsområden (enligt gällande detaljplan). Parkeringsplatser 

föreslås också anläggas under ”COOP-byggnaden”. Långtidsparkering 

kan bl.a. anläggas väster om Södra Vägen. 

Efter utställning har planområdet utökats i sydväst. Det tillkommande 

området söder om torganläggningen (Kulturhusparken) redovisas som 

allmänplatsmark med användningen park respektive gårdsgata. I gällande 

detaljplan är Kulturhusparken betecknad som kvartersmark. Vidare har 

området mellan befintliga byggnader och småbåtshamnen ändrats, från 

område för småbåtshamn till allmän plats gårdsgata. 


7

Fig 2. Ägoförhållanden 

Kommunalt ägd mark 

Statligt ägd mark 

Fig 3. Gällande detaljplaner 


Torgområdet kommer även fortsättningsvis att trafikförsörjas via Göteborgsvägen 

men med förändringar av väganslutningarna. Den södra 

anslutningen utförs med rondell. Den norra flyttas till korsningen Strandvägen-Doterödsvägen-Göteborgsvägen 

och byggs ut. 

En planskild gång- och cykelentré från öster under Göteborgsvägen/Bohusbanan 

föreslås anläggas i förlängningen på det befintliga väst- östliga 

GC-stråket. 

4. Förutsättningar 

Avgränsning, areal och markägoförhållanden 

Planområdet omfattar hela Stenungs Torg samt del av Göteborgsvägen, 

Bohusbanan och Södra vägen. Avgränsningen framgår närmare av fig 1. 

Planområdet omfattar ca 11,0 hektar fördelat på kvartersmark ca 7,5 ha 

och allmän plats ca 3,5 ha. 

Marken ägs till största delen av Stenungsunds kommun och Stenungs 

Torgs Fastighets AB. Markägoförhållandena framgår närmare av till planförslaget 

hörande fastighetsförteckning. En schematisk redovisning av 

ägoförhållandena redovisas i fig 2. 

Gällande planer 

Översiktsplaner 

För kommunen i sin helhet har upprättats en översiktsplan 1998. Giltigheten 

har förlängts genom beslut i kommunfullmäktige i oktober 2002. 

En ny kommuntäckande översiktsplan, ÖP06, har upprättats under 2006 

och antagits i februari 2007. 

För Stenungsunds tätort har upprättats en fördjupad översiktsplan som 

antagits av kommunfullmäktige i juni 2001. 

Gällande detaljplaner 

Stenungs Torg detaljplanerades första gången på slutet av 1960-talet. Ändringar 

av detaljplanen har därefter genomförts under slutet av 1980-talet 

och i början av 1990-talet. Avgränsning av gällande detaljplaner framgår 

av fig 3. 

Följande detaljplaner berörs av detta detaljplanearbete: 

• Aktnr 85, Stenungs Torg, 1986-06-23 

• Aktnr 134, Stenungs Torg II, 1990-10-22 

• Aktnr 143, Sjökanten, 1991-05-08 

• Aktnr 172, Stenungs Torg III, 1993-04-26 

• Aktnr 173, Stenungs Torg IV, 1993-06-14 

• Aktnr 233, Sandbergs plats, 2002-09-23 

Nya detaljplaner: 

Sedan utställningen av föreliggande detaljplaneförslag har del av detaljplan 

för Stenungs Torg III, Akt nr 172 ersatts av en ny detaljplan för Stenung 

2:31 och 3:282 som antogs av KF 2007-02-07. Denna detaljplan berörs 

dock ej av föreliggande förslag. 


9

FÖRSLAG TILL UTBYGGNAD INOM STENUNGS SORG 

Detaljplaneprogram för 

Stenungs Torg mm 

MAJ 2004 

Program 

Ett detaljplaneprogram dat 2004-05-26 har utarbetats och varit föremål 

för samråd. Programområdet omfattar förutom Stenungs Torg även det 

s.k. ”Snippenområdet” norr om torget samt det icke tidigare detaljplanelagda 

området öster om Bohusbanan utmed Södra Vägen. Motivet för att 

ha med de två områdena utanför Stenungs Torg inom programområdet är 

att klarlägga kommunikationssambanden med dessa områden. För båda 

dessa områden kommer separata detaljplaner att upprättas. 

I detaljprogrammet lämnades följande sammanfattande rekommendationer 

för det fortsatta detaljplanearbetet. 


Samhällsplanering 

Utveckling 

Stenungs Torg skall planeras för att svara upp mot torgets funktion som 

regionalt centra. 

”Snippenområdet” 

Strandvägen 

Stadsbild/gestaltning 

Utbyggnaden av Stenungs Torg bör ske med beaktande och anpassning till 

torgets bebyggelsekaraktär och vegetation. 

Kommunikationer 

Stenungs Torg kännetecknas bl a av god tillgänglighet med allmänna och 

enskilda fordon. Vid utbyggnad av torget skall parkering för besökare 

prioriteras liksom korta gångavstånd till hållplatsen. Gångstråk, hållplatser, 

planskilda korsningar etc skall utformas så att de allmänna områdena 

upplevs trygga och säkra. 

Göteborgsvägen 

Bohusbanan 

Störningar och risker 

I planarbetet skall klarläggas vilka störningar (buller, vibrationer och 

luftföroreningar) som bebyggelsen kommer att belastas av samt vilka 

åtgärder som bör vidtas för att begränsa störningarna. På grund av risker 

med transporter av farligt gods på Göteborgsvägen och Bohusbanan skall 

riskerna analyseras och förslag till åtgärder redovisas som begränsar skadan 

vid en olycka. 

Programmet, daterat 2004-05-26, utgör i sin helhet bilaga till denna planhandling. 

Framförda synpunkter från samrådsskedet har sammanställts i 

en samrådsredogörelse dat. 2004-09-23. 

Norra kajen 

Västra kajen 

Fig 4 Principsektioner av kaj 

Övriga kommunala beslut 

Samhällsbyggnadsenheten har av Kommunstyrelsens tekniska utskott 

2003-05-27 fått i uppdrag att påbörja detaljplanearbetet för nordöstra delen 

av Stenungs Torg. Programområdet har därefter utvidgats och omfattar 

nu hela Stenungs Torg samt ”Snippenområdet” och ett område öster 

om Bohusbanan vid Södra Vägen. Planområdet har i den sydvästra delen 

begränsats, jämfört med samrådsförslaget, genom att fastigheten Stenung 

3:282 (rest. Plankton) planändras i ett separat planärende. 

Tekniska utskottet beslutade 2004-05-26 att sända ut programförslaget 

för samråd enligt PBL 5:20. Efter programsamrådet beslutade Tekniska 

utskottet 2004-11-04 att detaljplaneprogrammet med tillhörande samrådsredogörelse 

ska ligga till grund för det fortsatta arbetet med att ta fram 

samrådshandlingar till detaljplan för Stenungs Torg V. Samrådsredogörelsen 

utgör bilaga till denna planbeskrivning. 


Med utgångspunkt från samrådsredogörelse och förslag till revideringar 

och kompletteringar av samrådsförslaget beslutade Tekniska Utskottet 

2005-09-07 om utställning av planförslaget, för granskning. Planförslaget 

var utställt under okt-nov 2005, varefter inkomna synpunkter sammanställts 

i ett utlåtande med förslag på vissa mindre ändringar av planförslaget 

inför antagandet. 

Mark och vegetation 

Stenungs Torg är lokaliserat inom ett tidigare grunt vattenområde och ett 

låglänt strandparti som har fyllts ut. Byggnaderna har byggts på pålar. 

Pålning har även skett för vissa kommunaltekniska anläggningar. Väster 

om centrumbyggnaderna har anlagts en småbåtshamn/kajområde. På fig. 

4 redovisas två principsektioner över kajkonstruktionen, dels vid norra 

kajen mot gästhamnen och dels vid västra kajen i södra delen av planområdet. 

Sättningar i förhållande till byggnader etc. har skett och är mycket 

tydliga i gränszonen mellan byggnaderna och parkeringsområdet öster 

om centrat. Utbyggnaden av Stenungs Torg har föregåtts av omfattande 

geotekniska undersökningar. 

Den befintliga kajkonstruktionen kontrolleras årligen av kommunen som 

är huvudman för småbåtsanläggningen. För närvarande bedöms kajkonstruktionen 

vara i gott skick. 

Runt om och inom torganläggningen planterades på 1960-talet en trädvegetation 

mellan parkeringsanläggningarna och utmed GC-vägar etc. Trädplanteringen 

har etablerat sig väl inom området och bidrar nu starkt till 

områdets karaktär och till att förbättra lokalklimatet. Om det vid förändringar 

inom parkeringsområdet behöver tas bort träd är det av stor vikt att 

ersättningsträd återplanteras eller flyttas till annan plats inom området. 

Grundförhållanden 

Utbyggnaden av Stenungs Torg har föregåtts av omfattande geotekniska 

undersökningar. Före programskedet genomfördes ytterligare en geoteknisk 

undersökning. Vid detta tillfälle, i den nordöstra delen av parkeringsområdet, 

där en tillkommande byggnad planerades lokaliseras. 

Den planerade byggnadens utbredning har i samband med programmet utvidgats 

mot söder över befintligt parkeringsområde, infartsgata och befintlig 

dagvattenledning, diam 1800 mm, som är grundlagd på ett påldäck. 

Efter programskedet, inför den fortsatta detaljplaneläggningen, har en 

kompletterande geoteknisk undersökning genomförts, dat. 2004-11-29, 

med utgångspunkt från illustrerade bebyggelseförändringar i planprogrammet 

samt med beaktande av framförda synpunkter under samrådsskedet. 

Enligt utredningen varierar djupet till fast botten inom området. 

Leran är mycket lös varför stödpålning bedöms vara den mest lämpade 

grundläggningsmetoden för större sättningskänsliga anläggningar. Undersökningen 

visar på att den planerade utbyggnaden är möjlig att genomföra 

men att detaljerad bedömning för grundläggning av föreslagna anläggningar 

måste utföras när utformning, grundläggningsdjup och laster finns 

framtagna. 

Efter utställningen och inför antagandet har planområdet utvidgats med 


11

Sandbergs plats 

Översiktsbild över torget, från vattensidan 

Sandbergsplats 

Stenungs Torg 

Stenunge strand 

Fig. 5 Planbild som visar lägen för 

3 resp 9 timmarsparkering 


det obebyggda området söder om anläggningen (Kulturhusparken). För 

detta område gäller speciella geotekniska förhållanden vilka dokumenterats 

i geotekniskt pm (RTAB daterad 85-12-04). 

Generellt gäller att djupet till fast botten varierar inom området och att 

leran är mycket lös varför stödpålning bedöms i detta skede vara den 

mest lämpade grundläggningsmetoden för större sättningskänsliga anläggningar. 

Det skall även noteras att marken inom området fortfarande 

utsätts för sättningar och kommer att utsättas för ytterligare sättningar. 

Anläggningar som ligger under medelvattenståndet måste utföras som 

vattentät konstruktion och rampers överkant skall ligga på en lägsta nivå 

av +1,6 m. I övrigt hänvisas till den geotekniska utredningen i sin helhet, 

dat. 2004-11-29. 

Miljöteknisk markundersökning 

En översiktlig miljöteknisk markundersökning har genomförts inom 

Stenungs Torg av SWECO, dat. 2004-11-25. Genom skruvborrning med 

geoteknisk borrbandvagn har jordprover tagits från olika nivåer i totalt 

sex provpunkter. Dessutom har jordlagerföljd och eventuell indikation på 

föroreningsinnehåll noterats i samband med den geotekniska undersökning 

som bedrivits parallellt med detta uppdrag. 

Det tidigare strandområdet har fyllts ut med sand, grus och bergskross. 

Indikationer i fält tillsammans med laboratorieanalyser har indikerat ett 

lågt innehåll av föroreningar i de provpunkter som undersökts. 

Inga analyserade parametrar uppvisar förhöjda halter av vare sig organiska 

ämnen eller metaller vid en jämförelse med tillgängliga riktvärden 

för mindre känslig markanvändning. 

Då nu utförd undersökning har varit av stickprovskaraktär kan det inte 

uteslutas att föroreningar kan komma att påträffas i samband med planerade 

schaktarbeten. Ansvarig entreprenör bör därför vara vaksam om 

något avvikande, exempelvis i form av lukt och färg, påträffas. Då området 

under lång tid använts som parkering kan exempelvis rester av mindre 

läckage av petroleumkolväten kunna påträffas. 

Då inga indikationer på föroreningar noterats samt med hänsyn till områdets 

historik bedöms det inte vara nödvändigt att lämna in en anmälan om 

efterbehandling innan planerade arbeten påbörjas. 

I två provpunkter har lätt förhöjda halter, jämfört med KM, av cancerogena 

PAH noterats. Detta innebär att de överskottsmassor som uppkommer 

i samband med planerade markarbeten inte kan återanvändas helt 

fritt. Samråd bör ske med tillsynsmyndigheten om man har för avsikt att 

återanvända dom inom ett KM-område. 

Radon 

Enligt radonundersökning utförd 1989 av Västsvenska Berg och Mineral 

AB är planområdet klassat som ”lågradonmark”. Bestämmelse införs i 

planen att bostäder och lokaler ska utföras radonskyddade såvida det inte 

kan påvisas att markradon endast förekommer i ringa omfattning enligt 

SSI:s normer. 


13

Befintlig bebyggelse 

Stenungs Torgs identitet kännetecknas av den medvetna utformningen 

som bebyggelsen fått runt torget med bl.a. skyltfönster och skärmtak i 

bottenplan, samstämd färgsättning av fasadmaterialen samt blandningen 

av bostäder och verksamheter. Inom ramen för gällande detaljplan finns 

möjligheter att bygga ut vissa delar (ca 5000 m 2 ) av de nuvarande centrumbyggnaderna 

samt däcksparkering i den västra delen av det befintliga 

parkeringsområdet. 

Sandbergs plats i den norra delen av centrat är en öppen vindskyddad plats 

inom vilken utomhusaktiviteter med uppträdande på scen arrangeras. 

Omgivande bebyggelse 

Stenungs Torg gränsar i norr till det s.k. ”Snippenområdet” och i söder till 

bostadsbebyggelse på Stenunge Strand som uppförts under 1980-90-talet. 

Den sydligaste delen av Snippenområdet, som är ett triangelformat område 

innehåller bebyggelse av skiftande ålder och karaktär. Byggnaderna är i 

en till fyra våningar och innehåller i många fall affärslokaler i bottenplan 

samt kontor och eller bostäder över affärslokalerna. Bostadsbebyggelsen 

på Stenunge Strand består av byggnader i tre till sex våningar. 

Öster om Göteborgsvägen/Bohusbanan, i anslutning till Bohusbanan och 

väster om Södra vägen, är uppförd en villabebyggelse. Byggnaderna är av 

skiftande kvalitet och ålder mellan 1920-1970. 

Gator och trafik 

Stenungs Torg trafikmatas från Göteborgsvägen (Lv 770), via två väganslutningar, 

i södra respektive norra delen av området. I direkt anslutning 

till Göteborgsvägen ligger torgets parkeringsområde vilket rymmer ca 

1000 parkeringsplatser. Parkeringsområdet är funktionsmässigt uppdelat 

på korttidsparkering max 3 timmar närmast centrumbyggnaderna, västra 

delen, och långtidsparkering max 9 timmar i anslutning till Göteborgsvägen 

se fig 5. 

Inom delar av parkeringsområdet i nordväst avses en ny affärsbyggnad 

att uppföras vilken kommer att ta i anspråk befintliga parkeringsplatser. 

Gatunätet inom parkeringsområdet trafikeras även av den kollektiva busstrafiken 

och av lastbilar med varutransporter till butikerna. 

På väg 770 transporteras farligt gods. Vägverket har i programsamrådet 

föreslagit att förbud mot genomfart av farliga transporter bör införas på 

Göteborgsvägen. Alternativ väg för dessa transporter är Industrivägen- 

Ucklumsvägen. I kommunens fördjupade översiktsplan, för Stenungsunds 

tätort, anges att som huvudprincip skall gälla att landsvägstransporter med 

farligt gods ska använda det övergripande vägnätet och inte trafikera gator 

som passerar genom centrala delar och bostadsområden. 

Ett från fordonstrafiken separerat GC-huvudstråk för gång- och cykeltrafik 

är utbyggt väster om Göteborgsvägen. Kopplat till huvudstråket ansluter 

torgets lokala GC-nätet vid flera punkter. Väster om centrumbyggnaderna, 

utmed vattenområdet, har gångytorna även funktionen som insatsväg för 

utryckningsfordon. 


Vägtrafik 30 km/h 

Vägtrafik 50 km/h 

Buller 

En bullerutredning utförd av SWECO VBB, dat. 2004-12-21, har genomförts 

utifrån prognostiserade trafikmängder för år 2010 och en planerad 

utökad järnvägstrafik på Bohusbanan. 

Nedan redovisas som utdrag ur utredningen de slutsatser som dras avseende 

beräknade bullernivåer samt den grafiska redovisningen av 

beräknade ekvivalenta ljudnivåer från väg- respektive järnvägstrafiken. 

Buller från vägtrafiken är beräknad utifrån en tillåten hastighet av 

50 km/h respektive 30 km/h på del av Stenunge allé och Strandvägen. I 

övrigt hänvisas till utredningen i sin helhet. 

Vägtrafik 

Vägtrafik - 50 km/h. För prognostiserad trafik år 2010 kommer riktvärdet 

för den ekvivalenta ljudnivån utomhus att överstigas vid ett flertal fastigheter, 

både på Stenungs Torg och utmed Strandvägen, Göteborgsvägen 

och Doterödsvägen. I princip samma fastigheter som har för hög ekvivalent 

ljudnivå kommer också att ha en maximal ljudnivå vid fasad som 

överskrider riktvärdet för maximal ljudnivå vid uteplats. 

När man räknar på inomhusvärdet av ljudnivån från vägtrafik brukar 

man använda sig av schablonen att en normalt uppbyggd fasad dämpar 

ljudet utifrån och in med ca 25 dB(A). Detta innebär för vägtrafiken att om 


15

ljudnivån överstiger riktvärdena utomhus vid fasad så överskrids också 

riktvärdena inomhus med samma antal decibel, vid en normalt uppbyggd 

fasad. Detta gäller både för ekvivalent och maximal ljudnivå. Observera 

att riktvärdet för maximal ljudnivå enbart gäller vid uteplats i anslutning 

till huset samt inomhus nattetid (22:00 – 06:00). 

Ett förslag finns att sänka hastigheten på Stenunge allé och Strandgatan, 

väster om korsningen med Nordanvindsgatan från 50 km/h till 30 km/h. 

Effekten på bullerspridningen visas på bullerutbredningskartor nedan och 

kan sammanfattas med att ekvivalentnivån sjunker utmed berörda gator, 

till fördel framförallt för boende utmed Strandvägen. Den maximala ljudnivån 

förändras dock inte, detta på grund av att den maximala ljudnivån 

dimensioneras av den tunga trafiken och bulleralstringen från ett enskilt 

tungt fordon är lika hög oavsett om den kör i 50 eller 30 km/h (vid hastigheter 

vid och under 50km/h så dominerar motorljudet från fordonet, 

kommer du upp i högre hastigheter dominerar däcksljudet). 

Järnvägstrafik 

Järnvägstrafik 

För prognosticerad tågtrafik år 2010 kommer riktvärdet för den ekvivalenta 

ljudnivån utomhus att överstigas vid ett fåtal fastigheter öster om 

järnvägen. Ett flertal fastigheter inom området kommer också att ha en 

maximal ljudnivå vid fasad som överskrider riktvärdet för maximal ljudnivå 

vid uteplats. 

När man räknar på inomhusvärdet av ljudnivån från järnvägstrafik så är 

schablonen att en normalt uppbyggd fasad dämpar ljudet utifrån och in 

med ca 30 dB(A). Anledningen till att en husfasad dämpar järnvägsbuller 

mer effektivt beror på väg- och järnvägsbullrets olika frekvenssammansättningar 

där järnvägsbullret är mer lågfrekvent. Fasaddämpningen gäller 

både för ekvivalent och maximal ljudnivå. 

Banverket har under utställningsskedet påpekat att bullernivåerna bör beräknas 

utifrån maximal godstågslängd ( 650 meter) istället för medelvärde 

för godstågslängd (270 meter), vilket innebär att maxvärdet för buller höjs 

med 1 dB jämfört med utförda beräkningar. 


Luftkvalitet 

Stenungsunds kommun har i oktober 2002 antagit en miljöplan och fastställt 

fem lokala miljömål, varav ett omfattar luften. Enligt detta delmål 

skall utsläpp av koldioxid, kolväten, kväveoxider, kvävedioxid och halten 

av småpartiklar minska i olika omfattning. Ett led i detta arbete kan vara 

att öka tillgängligheten till mindre energikrävande transporter. 

Inom ramen för detta detaljplanearbete har spridningsberäkningar utförts 

med utgångspunkt från upprättat detaljplaneprogram daterat 2004-05-26 

för Stenungs Torg. Beräkningarna visar att miljökvalitetsnormen för kvävedioxid 

underskrids både för nuvarande situation (år 2003) och för ett 

scenario år 2010. Beräkningarna visar även att miljömålet för kvävedioxid 

som årsmedelvärde (20 μg/m³) kommer att klaras år 2010. Kring den mest 

belastade gatan, Göteborgsvägen fram till korsningen Strandvägen/Doterödsvägen 

kommer årsmedelvärdet att ligga på ca 18 μg/m³. Det nationella 

målet för kvävedioxid, som det maximala timmedelvärdet på 100 μg/m³, 

bedöms med viss risk att inte klaras till år 2010 (målet definieras enligt: 

”timmedelvärde av kvävedioxid ska i huvudsak vara uppnådda år 2010”). 

Årsmedelvärden av NO 2 

år 2003 

och 2010 

Årsmedelvärde NO2 år 2003 

Årsmedelvärde NO2 år 2010 

Typ av gaturum/gata 

Dubbelsidig bebyggelse, 

15 m brett gaturum 







Risk för överskridande av MKN 

uppkommer vid nedanstående antal 

fordon per dygn 

7 000 

13 000 

16 000 

35 000 

Tabell över kritiska trafikflöden 

för att uppnå nuvarande 

PM 10-MKN 

Enkelsidig bebyggelse 30 000-40 000 

Övriga gator 50 000 


17

Planillustrationen kommer att justeras 

och redovisa två underjordiska p-garage 

i södra resp. norra delen av p-området, 

inför antagandet i KF 

Fig 6 Planillustration enligt utställningshandling. 


Miljökvalitetsnormen för svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen och ozon 

bedöms underskridas. För partiklar är bedömningen den att det finns en 

risk för överskridande av miljökvalitetsnormen om den framtida gatuutformningen 

innebär slutna trånga gaturum, smalare än 15 meter med 

trafikvolym större än 7000 fordon/dygn. I övrigt hänvisas till utredningen 

i sin helhet. 

Fornlämningar 

Det aktuella detaljplaneområdet inrymmer inga kända fornlämningar. 

Riksintressen 

Utöver Bohusbanan finns inom planområdet inga riksintressen. 

Service 

Stenungs Torg är STO-regionens (Stenungsund, Tjörn och Orust) centrum 

med ca 3,4 miljoner besökare per år. Torget innehåller idag ca 50 butiker, 

banker, restauranger, etc. För att vidareutvecklas som centrum för STOregionen, 

bedöms en utbyggnad med handelsytor och parkeringsplatser 

erfordras liksom god tillgänglighet med kollektiva transportmedel. 

5. Detaljplanens innebörd och 

konsekvenser 

Planens huvuddrag och utgångspunkter 

Utvecklingen av Stenungs Torg bygger på att torget, som regionalt centrum 

för STO-regionen, skall kunna erbjuda ett varierat utbud av varor 

och tjänster samt en god tillgänglighet för alla besökare och trafikanter. 

Planförslaget innebär att befintliga ej utnyttjade byggrätter kommer att 

behållas och kompletteras med ny föreslagen byggrätt för handelsverksamhet 

i nordöstra delen av det nuvarande parkeringsområdet. 

En viktig och strukturbildande utgångspunkt för utformningen av torget 

och en viktig koppling till bostadsbebyggelsen öster om Bohusbanan, är 

en planskild korsning med Bohusbanan/Göteborgsvägen. Denna koppling 

som är en östlig GC-entré till torget föreslås lokaliserad i en förlängning 

av den väst/östliga huvudaxeln inom centrumanläggningen. 

En annan viktig utgångspunkt för planeringen av torget, är torgets nuvarande 

identitet, med bl.a. en blandning av verksamheter och bostäder. 

Vidare är överskådligheten över parkeringsområdet och tillgängligheten 

för övriga trafikanter och besökare av stor vikt, liksom inslaget av vegetation. 

Andra viktiga utgångspunkter i utvecklingen av centrat är att ta till vara 

dess lokalisering i direkt anslutning till vattnet och den närbelägna gästhamnen 

samt kopplingen till Bohusbanan och ”Snippen-området”. En 

förbättrad koppling till Bohusbanan, med ökad turtäthet enligt Västtrafiks 

målbild för år 2010, kan medföra att intresset för Stenungs Torg ökar utanför 

”STO-regionen”. I detta sammanhang är kopplingen mellan Torget och 

bussterminalen/järnvägsstationen, via ”Snippen-området” och CW Borgs 

väg en viktig kommunikationslänk.I ett något längre tidsperspektiv förutsätts 

resecentrum flyttas till ett läge i direkt anslutning till Stenungs Torg, 


19

Fotomontage med föreslagen 

parkering och föreslagen ”COOPbyggnad” 

Översikt över Stenungs Torg med 

omgivningar från väster 


i enlighet med intentionerna i kommunens nya översiktsplan, ÖP 06, och i 

visionsstudier framtagna av Banverket. Den föreliggande detaljplanen har, 

så långt möjligt, utformats för att beakta denna framtida förändring. 

Trafikmatningen till torgets parkeringsområde, öster om centrat, kommer 

att förändras genom att den norra anslutningen till Göteborgsvägen 

förflyttas till den nuvarande korsningen med Strandvägen/Doterödsvägen. 

Den centralt belägna gatan, Stenunge allé norra delen, har i planförslaget 

föreslagits överföras till kvartersmark eftersom allén kommer att få 

karaktären av lokalgata inom parkeringsområdet. Utmed allén kommer 

liksom tidigare att lokaliseras busshållplatser. Gång- och cykelförbindelsen 

från torget, Stenunge allé, och vidare planskilt till Södra vägen öster 

om Bohusbanan har förutsatts ingå i allmän plats. 

Parkeringen för torgets besökare kommer även fortsättningsvis att ligga 

inom kvartersmark. Som en följd av att besöksparkeringen (3 timmarsparkering) 

prioriteras kommer platser för långtidsparkering (9-timmar) 

att lokaliseras inom ett avstånd på 500 meter från centrum. Bland annat 

öster om Bohusbanan, vid Södra vägen, föreslås en långtidsparkering att 

lokaliseras (se fig. 5). 

Bebyggelse 

I nordöstra delen av parkeringsområdet föreslås en ny affärsbyggnad, 

”COOP-byggnaden”, att uppföras med delvis underbyggd parkering. 

Byggnaden förutsätts utformad så att man uppfattar den som en länk 

mellan det befintliga centrat, Sandbergs plats, och en framtida utbyggnad 

inom ”Snippen-området”. Vidare är det av stor vikt att det i utformningen 

beaktas byggnadens exponerade läge i förhållande till korsningen 

Göteborgsvägen/Strand vägen/Doterödsvägen. Detta innebär en varierad 

fasadutformning, som även bidrar till att bryta ner byggnadens dimensioner 

till mindre element. Då den omgivande centrumbebyggelsen främst 

är från 1970- och 1980-talen föreslås den tillkommande byggnaden 

generellt få ett modernt arkitektoniskt uttryck som speglar 2000-talet men 

med gestaltningsmässiga kopplingar till torgbyggnadernas och områdets 

karaktär. 

Parallellt med upprättandet av detta detaljplaneförslag har en studie genomförts 

angående en omlokalisering av järnvägsstationen och bussterminalen. 

I samband härmed har inom det direkt angränsande området även 

skisserats alternativa möjligheter att gestalta byggnaderna inom ramnen 

för en mer stadsliknande karaktär, kopplat till befintlig bebyggelse vid torget/parkeringen. 

I det fortsatta arbetet, inför bygglovprövningen, med en 

omdaning av parkeringsområdet, kommer utemiljön med rumsbildningar 

och fasadutformning att noggrant studeras med målet att Stenungs Torg 

skall vara intressant, trivsamt och kunna erbjuda en säker miljö. 

I nordöstra delen av planområdet har byggrätt redovisats för ”COOPbyggnaden”. 

Planförslaget har inför utställningen av förslaget kompletterats 

med byggnadstekniska bestämmelser kopplade till transporter med 

farligt gods på Bohusbanan. Bestämmelserna redovisas på plankartan 

I anslutning till och söder om huvudentrén till torgbyggnaderna, är gällande 

byggrätt till viss del utnyttjade genom uppförande av växthusbygg- 


21

nad och provisoriska byggnader. Planförslaget redovisar i denna del av 

centrum en något utvidgad byggrätt som möjliggör bl.a. en överbyggnad 

av huvudentrén. 

I den skisserade utbyggnaden av parkeringsdäck, enligt detaljplaneprogrammet, 

har ca 2/3 av det nuvarande parkeringsområdet föreslagits överbyggas. 

Detaljplanen har utformats så att en underbyggnad av samtliga 

parkeringsytor är möjlig, med beaktande av att nuvarande marknivåer inte 

höjs, så att p-anläggningen fortfarande upplevs som överskådlig. Inom ramen 

för detaljplanensytuderas nu genom fastighetsägarna en lösning med 

två större underjordiska p-garage i söder och norra delen av p-området. 

Stenungs Torg har genom sitt läge en miljömässig kvalitet med den direkta 

vattenkontakten. Ett förhållande som inget annat centrum har i Göteborgsregionen. 

Denna visuella kvalitet, som vattenkontakten ger, kan 

tas till vara när verksamheterna riktar sig mot vattensidan och om det 

ges möjligheter att anordna uteserveringar etc. på den västra sidan utmed 

vattnet. Planförslaget är utformat så att tillfälliga anläggningar, som inte 

hindrar utryckningsfordon att komma fram vid en olyckssituation, kan 

förläggas hit. Beviljade permanenta bygglov utmed kajsidan, för serveringar 

m.m., har i planförslaget redovisats som utvidgning av gällande 

byggrätt för centrumbyggnaderna. Noteras kan dock att möjligheterna att 

nyttja byggrätterna är avhängigt räddningstjänstens möjligheter till framkomlighet 

och reträttmöjlighet utmed kajområdet vid en olyckssituation. 

Detta förhållande kommer att prövas i varje enskilt fall. En policy med 

detaljerade riktlinjer angående nyttjandet av kajområdet bör utarbetas av 

kommunen i nära samarbete med räddningstjänsten. 

Byggrätt för en hamnkontorsbyggnad har illustrerats i anslutning till området 

för småbåtshamn. Byggrätten är avgränsad i plan med hänsyn till 

framkomlighet för utryckningsfordon. 

Friytor och natur 

Uppehållsytor och rekreation 

Torgområdet är ett urbant område som anlagts på utfyllnadsmassor, inom 

ett tidigare grund- och strandområde. Träd- och buskvegetation har planterats 

inom parkeringsområdet i syfte att dela upp de relativt stora parkeringsytorna. 

Vegetationen som har tagits sig väl förstärker tillsammans 

med byggnaderna torgbildningen vid Sandbergs plats. Söder om Stenungs 

Torg har anlagts en friyta som delvis är gräsbevuxen. 

Väster om torgbyggnaderna är en kajzon anlagd inom vilken en trädrad 

planterats. Kajzonen är väderutsatt men bör med olika former av vindskydd 

kunna vara en intressant uppehållsyta vid bra väderförhållanden. 

Kajzonen har i dag funktionen av kommunikationsyta till småbåtshamnen 

och är även en insatsväg för utryckningsfordon vid olyckor. 

Efter utställningen har planförslaget utvidgats i sydvästra delen med ett 

parkområde söder om torganläggningen. Över detta område avses dagvatten 

från Stenungs torg avledas över parkområdet. Skiss med förslag till 

lösning redovisas nedan. 


Skiss med förslag till dagvattenhantering, Kulturhusparken i plan och vy. 

Natur 

Området är ett av människan skapat område. Den vegetation som är planterad 

är estetiskt av stor vikt men innehåller ingen oersättlig vegetation. 


23

Gator och trafik 

Gatunät och trafik 

Göteborgsvägen, länsväg 770, är den genomfartsväg till vilken lokalgatorna 

i de centrala delarna av Stenungsund är kopplade till. Trafikflödena 

år 1999 och beräknade trafikmängder för år 2009 redovisas i fig. 8. 

Fig. 8 Trafikflöden år 2009 

Transporter med farligt gods från de petrokemiska industrierna framförs 

på Göteborgsvägen. Vägverket föreslår i sitt samrådsyttrande, rörande 

detaljplaneprogrammet, att ett genomfartsförbud bör införas mot dessa 

transporter. Denna typ av transporter bör enligt vägverket istället hänvisas 

till Industrivägen-Ucklumsvägen. Framförda synpunkter överensstämmer 

med kommunens mål och visioner för tätorten, enligt den fördjupade översiktsplanen 

från november 2000. 

Stenungs Torg trafikmatas för närvarande i huvudsak via plankorsningar 

vid Västan- och Nordanvindsgatan samt Stenunge allé som lokalgata/entrégata. 

Föreslagna förändringar av det befintliga gatunätet, som bygger på 

genomförd trafikutredning, innebär att Stenungs Torg även fortsättningsvis 

kommer att trafikmatas från två punkter, men med förändrade väganslutningar. 

I söder via en rondell vid Göteborgsvägen/Västanvindsgatan 

och i norr via Strandvägen (indirekt via den signalreglerade korsningen 

Göteborgsvägen/Strandvägen). Strandvägen kommer med denna lösning 

att vara dubbelriktad till korsningen med den förlängda Stenunge allé. 

Väster om denna korsning kommer Strandvägen att vara enkelriktad, i 

västlig riktning. Strandvägen är hastighetsreglerad till 30 km /h, samma 

hastighet bör gälla för den norra delen av Stenunge allé genom parkeringsområdet. 

Stenunge allé har en nord-sydgående sträckning och utgör entrégata till 

torgets parkeringsområde. Allén nyttjas även för varutransporter till affärsverksamheten 

samt för den kollektiva busstrafiken. I det inledande 

programskedet, för detaljplanearbetet, har god tillgänglighet till kollektiva 

transportmedel lyfts fram som en väsentlig planeringsfaktor för en hållbar 

utveckling. Banverket och Vägverket har aktualiserat frågeställningen om 

en omlokalisering av stationen och bussterminalen, på längre sikt, till ett 

sydligare läge i höjd med Stenungs Torg. En flyttning av dessa anläggningar 

har ett kommunikativt samband som kan påverka varandra och 

angränsande områden i plan och höjdled. Oavsett om stationen/bussterminalen 

kommer att flyttas eller ej säkerställs i detaljplanen läget för den 

planskilda korsningen, GC-entrén från öster. 

I direkt anslutning till centrumanläggningen kan enligt planförslaget och 

gällande detaljplan anläggas parkeringsdäck i två plan. Det övre parkeringsplanet 

förutsätts i princip ligga i nivå med de nuvarande gångytorna 

utmed butiksbyggnaderna (ca +2,2), vilket innebär en nivåskillnad på ca 1 

meter till Stenunge allé. Allén förutsätts i planförslaget ligga på en oförändrad 

nivå inom planområdet dvs på +1,1-1,5 möh. Med anpassning till 

rådande markförhållanden kommer det undre planet på parkeringsdäcket 

att ligga på ca –0,8. Med avseende på bedömt högsta högvattenstånd bör 

överkant på ramp, till det undre parkeringsplanet, ligga som lägst på +1,6. 

Som en följd av försäljningen av Stenungs Torg fastighets AB och avgräns- 


ningen av fastigheten mot småbåtshamnen (och gårdsgatan) har området 

väster om den befintliga bebyggelsen redovisats som allmänplatsmark, 

gårdsgata respektive område för småbåtshamn. Via gårdsgatan säkras 

tillgängligheten till området för utryckningsfordon etc. 

Parkering 

Stenungs Torgs parkeringsområde beläget mellan torgbyggnaderna och 

Göteborgsvägen rymmer ca 1000 parkeringsplatser. Till följd av en beräknad 

allmän trafikökning och planerad utbyggnad/utvidgad verksamhet 

erfordras, enligt genomförd parkeringsutredning, bilaga, en utbyggnad av 

ca 500 parkeringsplatser till totalt ca 1500. Vidare erfordras förändring av 

tillåten parkeringstid. Idag medges 3 timmarsparkering väster om Stenunge 

allé och 9 timmar öster om allén. Det nu föreliggande planförslaget 

baseras på att 9 timmarsparkeringen flyttas från torgets parkeringsområde 

till förmån för 3-timmarsparkeringen och att nya platser för 9-timmars-parkering 

anvisas inom ett avstånd på 500 meter räknat från torget. 

Dessutom föreslås ytterligare parkeringsplatser tillskapas (inom ramen 

för gällande detaljplan) genom en däcksparkering inom den västra delen 

av torgets parkeringsområde. Underbyggd parkering möjliggörs i planförslaget 

även i den sydöstra delen av parkeringsområdet. Av estetiska skäl 

bör det övre parkeringsplanet endast täcka del av det nedre, detta för att 

Stenunge allé, inom parkeringsområdet, skall upplevas som ett luftigt 

gaturum och att en visuell kontakt med torgbyggnaderna skall vara möjlig 

från allén/Göteborgsvägen. 

Parkeringsplatser föreslås också anläggas under del av föreslagen ”COOPbyggnad” 

samt öster om Södra Vägen. Utbyggnad av parkering i däck och 

som markparkering, öster om Bohusbanan, bör kopplas till utbyggnad av 

planskild GC-korsning med järnvägen. 

Det sydöstra parkeringsområdet inom torgområdet har efter samrådsskedet 

kompletterats med användningen för bussterminal. I samband med en 

utbyggnad av en bussterminal kan det bli aktuellt att anlägga terminalbyggnader 

vilket får prövas genom en revidering av detaljplanen. Parkeringsanläggningen 

får inte utformas så att dagens marknivåer höjs, för 

att området fortfarande ska upplevas som ett luftigt gaturum och att en 

visuell kontakt med ett ev framtida stationsområde skall vara möjlig. 

Gång- och cykeltrafik 

De befintliga gång- och cykelstråken har, i nord- sydlig sträckning, hög 

standard genom separeringen från fordonstrafiken. 

Söder om planområdet, i väst- östlig riktning, har anlagts en GC-bro som 

korsar Göteborgsvägen/Bohusbanan. Bron utgör en koppling mellan Stenungs 

Torg och Nytorpshöjd. I norra delen av planområdet vid Göteborgsvägen/Doterödsvägen 

ligger, i väst- östlig riktning, den befintliga gångbanan 

i plan med vägarna och järnvägen. Korsningen är signalreglerad. 

Som en följd av den föreslagna förändrade trafikföringen i norra delen av 

planområdet, med anslutning av torget till Strandvägen och dubbelriktad 

trafik mot korsningen med Göteborgsvägen, kommer fordonstrafiken att 

öka väsentligt i detta vägavsnitt. En prioritering av gångtrafikanterna bör 

därför ske i vissa korsningspunkter, vilket kan ske genom markering av 

övergångsställen och med andra fysiska åtgärder i form av materialförändringar 

etc. Förslag till lokalisering av övergångsställen redovisas på 

planillustrationen. 


25

Stenunge allé 

COOP-byggnad 

GC-väg Göteborgsvägen Bohusbanan 

Lutande 

markparkering 

P-hus 

Södra Vägen 

+2.3 +2.7 

Plan 1 

+2.4 

+3 

+2 

1:20 

GC-tunnel 

GC-tunnel 

GC-tunnel 

1:15 

Plan -1 

+1 

0 

-1 

0 20 40 60 80 100 120 140 

Sektion genom väst/östligt GC-stråk mellan Stenunge allé 

och Södra vägen. 

3.0 

2.5 

SEKTION b-b 

0 5 7 

Körbar/låsande marksten 

för tung trafik i 

ljus kulör. 

Förhöjning av övergång 

Cykelparkering som 

avgränsas med kantsten. 

Träd mot gc-väg. 

STENUNGE ALLÉ 

Gräsbevuxen slänt tar 

upp höjdskillnad 

Granitkant vinkelrät 

mot korsande GC-stråk 

Slät betongmarksten 

utan uppstickande 

fogar. 

Kant i nivå med 

övergång, men med 

avskiljande granitkant 

Belysning som underlättar 

orienterbarhet, väl 

avbländad med lämplig 

ljusfördelning och god 

kontrast 

Detalj övergång skala 1:40 

Förhöjning, gatsten och körbar/låsande marksten 

Förslag till utformning av del av det väst- ötstliga GC-stråket, i korsning med Stenunge allé 


På kort sikt (inom ca 10 år) föreslås en planskild korsning för GC-trafik att 

anläggas under Bohusbanan/Göteborgsvägen mellan Stenungs Torg och 

Södra Vägen. I utformningen av GC-vägnätet och den planskilda korsningen 

har stor vikt lagts vid att nätet skall upplevas som överskådligt, 

tryggt och trivsamt. På längre sikt, som en följd av ökad trafik och ev. dubbelspår 

på Bohusbanan kan det förutses behov av planskilda korsning/-ar 

även för biltrafiken, dock ej vid den nuvarande korsningen Doterödsvägen/Göteborgsvägen/Strandvägen. 

Kollektivtrafik 

Busstrafik 

Den kollektiva busstrafiken är omfattande på Stenunge allé. Busshållplatser 

för lokaltrafiken är lokaliserade centralt inom parkeringsområdet. För den 

regionala trafiken är busshållplatser anlagda direkt söder om planområdet 

vid Vårdcentralen. Samtliga busslinjer i kommunen trafikerar Stenunge 

allé/Stenungs Torg. På fig 9 redovisas vilka busslinjer som trafikerar Vårdcentralen 

resp. Stenungs Torg. Förändring av kollektivtrafiken bedöms inte 

komma att ske vid genomförande av den västra delen av planförslaget. 

Tågtrafik 

Cirka 500 meter norr om planområdet ligger järnvägsstationen och bussterminalen. 

Dessa anläggningar kan på sikt komma att flyttas söder över 

för att förbättra kopplingen till Stenungs Torg och öka tillgängligheten till 

kollektiv buss- och tågtrafik för boende i Stenungsund. Utbyggnad av en 

planskild korsning med Bohusbanan utgör en del för att öka tillgängligheten 

till torget och ett framtida nytt stations-/bussterminalläge. Ett ändrat 

331 

333 

335 

336 

337 

338 331 

333 

335 

Hpl Stenungs 

Torg 

336 

337 

338 

Röd 

331 

333 

335 

336 

337 

338 

350 

352 

354 

370 

371 

Röd 

331 

333 

335 

336 

337 

338 

350 

352 

354 

370 

371 

Röd 

338 

331 

331 

350 

352 

354 

370 

371 

Röd 

333 350 

335 352 

336 354 

337 370 

338 371 

Röd 

Hpl Vårdcentralen 

331 

350 

352 

354 

370 

371 

Fig. 9 Busslinjer 

i området 


27

stationsläge har studerats översiktligt genom Banverket inom ramen för 

parallella arkitektuppdrag, vilka utgör bilaga till planhandlingen. 

Bohusbanan trafikeras för närvarande av 21 persontåg och 8 godståg per 

dag. På sträckan Göteborg-Uddevalla, är banan i dag försedd med automatisk 

tågkontroll. Inom några år kommer banan att förses med fjärrblockering, 

vilket möjliggör halvtimmars trafik. Med halvtimmarstrafik kan 

persontågen öka till det dubbla. På lång sikt bedöms banan komma att 

byggas ut till dubbelspårig järnväg. I detta sammanhang kommer korsningen 

med Doterödsvägen att blockeras i ökad utsträckning. Om och när 

en förflyttning av stationen blir aktuell, förutsätts detaljplanen att revideras 

genom utvidgning av området för spårtrafik. 

Teknisk försörjning 

Vatten och avlopp 

Bebyggelsen inom planområdet är ansluten till det kommunala ledningsnätet 

för vatten och avlopp. Föreslagen bebyggelse kan försörjas via det 

befintliga nätet utan omfattande förändringar. 

Mellan Sandbergs plats och i riktning mot nordost är på ett påldäck anlagd 

en stor dagvattenledning med diam. 1800 mm som mynnar ut i havet. 

Spillvattnet leds från torget mot en pumpstation belägen öster om Bohus- 

Utdrag ur grundkartan som visar 

ledningsdragningar under planerad 

fastighet 

banan vid korsningen med Doterödsvägen. 

Den planerade ”COOP-byggnaden” kommer att lokaliseras över den 

befintliga dagvattenledningen med diam 1800 mm. Samhällsbyggnadskontoret 

har i skrivelse dat 2005-01-03 yttrat sig angående förhållanden 

rörande befintliga VA-ledningar, som kommer att beröras vid utbyggnad 

av ny ”COOP-byggnad”. 

Vid utbyggnad av parkeringsanläggningar krävs att dessa förses med 

oljeavskiljare och att rampernas överkant ligger som lägst på nivån +1,6. 

Detta för att eliminera risken för vatteninströmning vid högt högvattenstånd. 

Vid projektering av byggnader och anläggningar med öppningar 

på nivån lägre än +2,2 m bör möjligheter till tillfälliga avstängningar mot 

mycket höga vattenstånd studeras och värderas. 


Under utställningstiden har en kompletterande dagvattenstudie genomförts. 

(SWECO VBB daterad 2006-01-03). Enligt denna studie föreslås 

dagvattnet från parkeringsområdet efter viss behandling att ledas ut till 

Askeröfjorden. 

Värme 

Bebyggelsen på Stenungs Torg värmeförsörjs genom fjärrvärme. Kapaciteten 

på nätet är tillräcklig för att även värmeförsörja den planerade 

”COOP-byggnaden” i nordöstra delen av det nuvarande parkeringsområdet. 

En bestämmelse införs om att ny bebyggelse ska anslutas till fjärrvärmesystemet. 

El, tele och fiber 

Stenungs Torg elförsörjs genom markförlagda hög- och lågspänningsledningar. 

En högspänningsledning ligger i Nordanvindsgatan mellan Göteborgsvägen 

och Sandbergs plats. Under samrådstiden har det genom Vattenfall 

klarlagts ett behov av anläggande av en transformator, för och vid 

den planerade ”COOP-byggnaden”. Eftersom ”COOP-byggnaden” inte 

är projekterad, har det inom den blivande ”COOP-fastigheten” redovisats 

en byggrätt i anslutning till den illustrerade tillfarten till lastområdet. I 

samband med projekteringen av ”COOP-byggnaden” kan det bli aktuellt 

att frångå det illustrerade läget för transformatorstationen. Dock förutsätts 

att transformatorn anläggas inom eller i direkt anslutning till den blivande 

”COOP-byggnaden”. 

Kommunen har med Telia tecknat ett avtal avseende bredband för medborgarna 

och ett avtal avseende förvaltningsnätet. Detta innebär att organisationen 

kan kopplas upp med ethernet-anslutning mot kommunhuset. 

Motsvarande lösning kan erbjudas företagen. 

Avfall och återvinning 

Kommunen har en avfallsplan som togs fram år 2000. Planen ingår i kommunens 

renhållningsordning som också innehåller de lokala bestämmelser 

vilka reglerar kommunens renhållningsansvar. 

I kommunen finns vid Kläpp en återvinningscentral samt flera återvinningsstationer 

för förpackningar och tidningar. Det brännbara restavfallet 

från hushållen, dvs. efter hushållens utsortering av bl.a. förpackningar och 

kompost, transporteras till Renova i Göteborg för förbränning. I övrigt 

hänvisas till kommunens hemsida, www.stenungsund.se 

Avfall från verksamheter och bostäder omhändertas inom respektive 

fastighet. På samma sätt förutsätts avfallet från verksamheterna inom den 

blivande ”COOP-fastigheten” att omhändertas. 

Avvägning enligt miljöbalken 

Exploateringen är förenlig med översiktsplanen och bedöms gå att förena 

med en från allmän synpunkt lämplig användning av mark- och vattenresurserna. 

Hänsyn till riksintresset Bohusbanan har i detaljplaneförslaget tagits genom 

att transportrisker med farligt gods har beaktats. Byggnadstekniska 


29

estämmelser har införts i planförslaget. Efter överläggningar med Banverket 

har spårområdet, förutom korsningen med den planerade planskilda 

GC-korsningen, undantagits i utställningsförslaget. Detta med anledning 

av att en framtida dubbelspårsutbyggnad ligger utanför planens genomförandetid. 

Risker 

I kommunens översiktsplan kap 7 tas frågor kring det robusta samhället 

upp. Från detta kapitel är hämtade vissa textavsnittet från 7:2 som direkt 

berör rubricerat planområde. I övrigt hänvisas till översiktsplanen i sin 

helhet. 

Stenungsunds roll som petrokemiskt centrum i landet innebär att stora 

mängder farligt gods transporteras till och från tätorten. De farliga ämnen 

som transporteras är i huvudsak ammoniak, eten, etenoxid, gasol, klor och 

brännolja. 

Landsvägstransporter 

Den idag gällande huvudprincipen, är att landsvägstransporter med farligt 

gods ska använda det överordnade vägnätet och inte trafikera gator 

som passerar genom centrala delar och bostadsområden. Detta innebär att 

E6:an, Stenungsundsmotet och Inustrivägen ska användas för trafik såväl 

från norr som från söder. Väg 160 längs kusten kan användas endast för 

transporter med målpunkt utanför Stenungsunds tätort. 

Järnvägstransporter 

En betydande del av transporterna av farligt gods sker med järnväg. Bohusbanan 

passerar längs med kusten genom Stenungsunds tätort nära 

bostäder och Stenungs Torg. Sedan några år tillbaka har rangeringen av 

järnvägsvagnar med farligt innehåll flyttats från bangården intill järnvägsstationen 

till en nyanlagd bangård inom Borealis fabriksområde. Härigenom 

har de största riskerna undanröjts, men Bohusbanans passage genom 

samhället medför restriktioner på hur centralt belägen mark kan användas. 

Situationen för Stenungsunds del skiljer sig dock numera inte från övriga 

orter som berörs av godstransporter på järnväg. Säkerhetsnivån har också 

höjts beträffande urspårningar och andra olyckor orsakade av fel på spår 

och kontaktledningar genom omfattande upprustningar av banan och banvallen. 

Det är angeläget att säkerhetsfrågorna lyfts fram när icke detaljplanelagda 

områden nära Bohusbanan ska planläggas för att reglera markanvändning 

och innehåll, så att konsekvenserna vid eventuella olyckor blir hanterliga. 

Det är också angeläget att bevaka tillgängligheten för räddningstjänstens 

utryckningsfordon. 

En utredning ”Säkerhetsstudie – Stenungsund” dat 2004-05-07 med kvantitativa 

analyser av riskerna har utförts av AJ Risk Engineering AB. Studien 

är en uppdatering av 1996 års kvantitativa analys för Stenungsunds 

samhälle. I denna beskrivning görs i huvudsak utdrag ur studien som är 

kopplat till föreslagen förändring av markanvändningen vid Stenungs 

Torg. 

Enligt studien visas rent generellt att riskerna för allmänheten i Stenungsund 

är rimliga i jämförelse med andra samhällsrisker som allmänheten 


normalt utsätts för. De största riskerna, med tyngdpunkt på stora konsekvenser 

finns i samband med transporter av farligt gods till och från 

industrianläggningarna. Då bringas de farliga ämnena nära stora befolkningskoncentrationer 

och konsekvenserna kan bli stora vid ett eventuellt 

haveri. Detta är naturligtvis ett generellt problem och det finns flera exempel 

på ställen i Sverige där risken i samband med transportolyckor är i 

samma storleksordning som i Stenungsund. Sannolikheten för att ett stort 

haveri i samband med transporter med åtföljande stora konsekvenser för 

människor är emellertid mycket små. 

Inom ramen för studien har det genomförts en beräkning av individuell 

risk och samhällsrisk. Riskerna har grafiskt redovisats på kartor. På 

sträckan utmed Stenungs Torg har den individuella risken bedömts ligga 

på storleksordningen 10e-7 till 10e-8. Som en jämförelse kan nämnas att 

denna storleksordning, motsvarar sannolikheten för att bli träffad av blixten 

och dö, är ca 1 gång på 10 000 000 år. 

Som en följd av risken och konsekvenserna av en olycka med transporter 

av farligt gods har i detta planförslag för ”COOP-byggnaden”, med en lokalisering 

i anslutning till Göteborgsvägen/Bohusbanan, endast medgivits 

en markanvändning för ändamålet handel. 

Kommunen har i maj 2004 antagit en detaljplan för kv. Korallen, inom 

vilken ICA avser att uppföra en affärsbyggnad med en butiksyta på ca 

3300 kvm. Den planerade byggnaden kommer att ligga ca 40 m från järnvägsområdet. 

Kv Korallen ligger i norra delen av centrala Stenungsund 

och ca 500 m norr om Stenungs Torg, dvs. i denna jämförelse närmare den 

petrokemiska industrin. I den antagna detaljplanen för kv. Korallen har 

föreslagits åtgärder, kopplat till parkeringen respektive affärsbyggnaden. 

Följande åtgärder beträffande byggnadens utformning och disposition gäller: 

- Lager och personalutrymmen ska förläggas närmast järnvägen och besöksintensiva 

delar längre ifrån. 

- Ventilationssystemet ska utformas så att det kan stängas av från den petrokemiska 

industrin. 

- Fasaden mot järnväg ska göras tät (ev. fönsterlös) och med ökad tryckstabilitet. 

Beträffande förhållandena till parkeringen skiljer sig de två affärslokaliseringarna 

åt. Kv Korallen ligger i anslutning till bangårdsområdet inom 

vilka tågsätt ställs upp och kan under en längre tid läcka ut miljöfarliga 

vätskor. Stenungs Torg ligger utmed en sträcka inom vilken tågen framförs. 

Krav på skyddsanordningar till följd av läckage ställs därför inte i 

denna detaljplan. 

Med anledning av att den nu planerade ”COOP-byggnaden” ligger på ungefär 

samma avstånd till järnvägen som ICA-byggnaden, bör samma dispositionsprinciper/åtgärder 

gälla för den planerade ”COOP-byggnaden” i 

förhållandet till järnvägen. Beträffande styrningen av ventilationssystemet 

kan en central styrning via räddningstjänsten eller en automatisk vara en 

av de alternativa lösningar. I planförslaget har bestämmelser införts angående 

dispositionen i byggnaden, styrning av ventilationssystemet samt 

förstärkningsåtgärder i byggnadsstommen. Noteras kan i detta sammanhang 

att de föreslagna åtgärderna överensstämmer med de fysiska ramar 


31

som anges i Göteborgs fördjupade översiktsplan från 1997, för sektorn 

”Transporter av farligt gods”. Följs de i översiktsplanen angivna fysiska 

ramarna skall i Göteborg inte behöva göras någon ytterligare riskanalys. 

För befintlig bostadsbebyggelse (inom icke detaljplanelagt område) belägen 

mellan Bohusbanan och Södra vägen har inte redovisats någon byggrätt. 

Tillgängligheten till Bohusbanan och dess närområde, vid ett olyckstillfälle, 

bedöms vara god. 

I detaljplaneprogrammet har avgränsats ett ”område C” (tidigare ej detaljplanelagt) 

öster om Bohusbanan. Detta område kommer att handläggas 

som ett separat planärende liksom ”Snippenområdet” benämnt ”område 

B” i planprogrammet. 

Konsekvensbeskrivning 

Betydande miljöpåverkan 

Samhällsbyggnadskontoret anser att förändringarna i denna plan inte 

innebär betydande påverkan på miljön, hälsan och hushållningen med naturresurser. 

Det har bedömts att tillkommande byggrätt i planen är relativt 

liten och inte omfattas av några kriterier i MKB-förordningens bilaga 4. 

Planen bedöms inte omfattas av kravet på miljöbedömning. En översiktlig 

beskrivning har dock gjorts nedan som beskriver hur miljömålen och 

andra miljöhänsyn beaktats i planen. Tekniska utskottet har i beslut 2005- 

09-07 ställt sig bakom denna bedömning. 

Med anledning av nedan framförda motiv upprättas ingen särskild miljökonsekvensbeskrivning, 

enligt 5 kap 18 § plan- och bygglagen utan 

miljökonsekvenserna redovisas enbart i denna beskrivning. De föreslagna 

förändringarna är inte heller tillståndspliktiga enligt miljöbalken. 

Motivet för att redovisa miljökonsekvenserna i denna handling och inte 

som separat handling, är att den utökade markanvändningen i huvudsak 

endast omfattar ca 6000 m 2 tillkommande handelsyta i det regionala centrat 

samt en förändring av den nordliga kopplingen av Stenungs Torg till 

Göteborgsvägen. Mark som ianspråktas för tillkommande handelsändamål, 

är idag parkeringsområde som är direkt knutet till befintlig centrumverksamhet. 

De parkeringsplatser som ianspråktas kan i huvudsak ersättas 

genom utbyggnad av parkering i däck (enligt gällande detaljplan) eller som 

markparkering. Platser för långtidsparkering kan enligt genomförd parkeringsutredning 

tillskapas inom 500 meter från centrat. 

Vidare att den nyligen genomförda riskstudien (AJ Risk Engineering 

AB dat 2004-05-07) visar att rent generellt är riskerna för allmänheten i 

Stenungsund rimliga i jämförelse med andra samhällsrisker som allmänheten 

normalt utsätts för. De största riskerna, med tyngdpunkt på stora 

konsekvenser finns i samband med transporter av farligt gods till och från 

industrianläggningarna. Detta är naturligtvis ett generellt problem och det 

finns flera exempel på ställen i Sverige där risken i samband med transport-olyckor 

är i samma storleksordning som i Stenungsund. Sannolikheten 

för att ett stort haveri, i samband med transporterna, med åtföljande 

stora konsekvenser för människor bedöms emellertid som mycket små. 


Den goda tillgängligheten med kollektiva transportmedel bibehålls. För att 

ytterligare förbättra tillgängligheten till kollektivtrafiken (tågtrafiken) har 

det i detaljplaneprogrammet för Stenungs Torg uppmärksammats behovet 

av förbättrade kontakter med den nuvarande järnvägsstationen/bussterminalen, 

via ”Snippenområdet”. Dessa förhållanden kommer att prövas i ett 

separat planärende. Alternativt kan stationen och bussterminalen komma 

att flyttas på sikt till i höjd med Stenungs Torg. 

I det fall utbyggnaden av handelsverksamheten enligt planförslaget inte 

kan genomföras, kommer sannolikt Stenungs Torg som regionalt centrum 

att tappa i betydelse. Detta kan leda till ett ökat resande till framför allt 

Göteborg vilket i så fall vore olyckligt med tanke på den rådande trafiksituationen 

inom och i anslutning till Göteborg. 

Stadsbild 

Stenungs Torg kommer vid en utbyggnad av ”COOP-byggnaden” att förändras, 

genom att det idag relativt öppna parkeringsområdet i norra delen 

kommer att omgärdas av byggnader. Genom denna utbyggnad skapas 

kommersiella målpunkter runt parkeringsområdet och en möjlig intressant 

koppling mot ”Snippenområdet”. 

Vid en ökad tågtrafik på Bohusbanan förstärks den barriäreffekt som banan 

utgör i korsningen vid Doterödsvägen/Göteborgsvägen, mellan västra 

och östra sidan av Stenungsund. Med anledning härav bör en planskild 

GC-korsning med Bohusbanan byggas ut. 

Föreslagen parkering på östra sidan av banan bör med hänsyn till tillgängligheten, 

vara långtidsparkering. Påverkan på stadsbilden bedöms som 

ringa eftersom den föreslagna parkeringen ligger i markplan eller under 

markplanet. 

I riktning mot öster, räknat från centrat, kommer utbyggnad av ”COOPbyggnaden” 

att medverka till att GC-stråket och den planerade planskilda 

korsningen med Göteborgsvägen/Bohusbanan får en mer urban prägel, 

vilket bedöms som positivt jämfört med om stråket enbart går igenom ett 

utpräglat parkeringsområde. 

Området mellan den befintliga bebyggelsen och småbåtshamnen nyttjas 

för närvarande som ett kommunikationsstråk och insatsväg för utryckningsfordon. 

Vid marknadsdagar i Stenungsund, några gånger per år, 

nyttjas delar av området för uppställning av salustånd. Planförslaget 

innebär att kajområdet i större utsträckning än idag kan nyttjas för tillfälliga 

verksamheter typ serveringar etc. Dock måste beaktas erforderlig 

tillgänglighet med utryckningsfordon. 

Sociala konsekvenser 

Tillskapande av ca 6000 m 2 handelsyta innebär att centrumanläggningen 

Stenungs Torg kan vidmakthålla och stärka sin position som lokal handelsplats 

och som regionalt centrum. Detta kan skapa fler arbetstillfällen 

vilket i sin tur medverkar ekonomiskt och socialt till förbättringar. Genom 

att förbättra tillgängligheten för gång- och cykeltrafikanter från östra 

delen av Stenungsund, med en planskild korsning under järnvägen, stärks 

hela centrumområdet med de olika allmänna och kommersiella verksam- 


33

heterna. Av stor vikt är att denna planskilda korsning, utformas så att 

denna upplevs stadsbildsmässigt positivt och trygg. Viktiga delar för att 

underfarten skall upplevas som trygg är att den är rymlig och ljus. 

Störningar 

Som en följd av utbyggnaden av handelsverksamheten och torgets ökande 

attraktivitet kommer biltrafiken att öka. Den största förändringen kommer 

att ske i den nordöstra delen av torgområdet genom den föreslagna förändrade 

anslutningen till Strandvägen/Göteborgsvägen. Ljudnivåerna har 

vid Strandvägens östra del beräknats för år 2010 att ligga över riktvärdet 

för den ekvivalenta ljudnivån utomhus. Samma fastigheter kommer att 

utsättas för maximala ljudnivåer vid fasad som överstiger riktvärdena. De 

beräknade ljudnivåerna redovisas under kap ”Gator och trafik, buller”. 

I det fortsatta planerings- och projekteringsarbetet förutsätts det genom 

mätningar och eller beräkningar klarläggas vilken reducering av bullernivåerna 

som befintliga bostadsfasader ger. Med utgångspunkt från dessa 

klarläggande kan det komma krävas att åtgärder vidtas för att begränsa 

bullerstörningarna. För berörda fastigheter införs planbestämmelser om 

krav på reducering av ljudnivåerna i fasad. 

Civilt försvar/skyddsrum 

Stenungsund är inte skyddsrumsort och något krav att bygga nya skyddsrum 

föreligger inte. Kommunen utövar tillsyn över att skyddsrum i befintliga 

byggnader underhålls. 

Redogörelse för hur bedömningen gjorts av miljön 

Miljöbedömningar för planer skall innehålla en beskrivning av hur miljökvalitetsmål 

och andra miljöhänsyn beaktas i planen. Bedömningen görs 

Nationellt mål Påverkas Påverkas ej 

Begränsad klimatpåverkan 

Frisk luft 

Bara naturlig försurning 

Giftfri miljö 

Skyddande ozonskikt 

Säker strålmiljö 

Ingen övergödning 

Levande sjöar och vattendrag 

Grundvatten av god kvalitet 

Hav i balans samt levande 

kust och skärgård 

Myllrande våtmarker 

Levande skogar 

Ett rikt odlingslandskap 

Storslagen fjällmiljö 

God bebyggd miljö 


utifrån de av riksdagen antagna nationella miljömålen inklusive delmål. 

Huvudfrågan är: Bidrar ett genomförande av detaljplanen till att uppnå 

miljökvalitetsmålen till år 2020 (inom en generation)? 

Av de femton nationella miljömålen berörs de flesta mer eller mindre. 

Nedan i tabellform redovisas vilka mål som påverkas. Vidare kommenteras 

de miljömål som berörs, vid ett genomförande av detaljplanen. 

Begränsad klimatpåverkan 

Beskrivning: 

Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention 

för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans 

påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett 

sådant sätt och i sådan omfattning att den biologiska mångfalden bevaras, 

livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling 

inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att 

det globala målet kan uppnås. 

Bedömning: 

Vägtrafiken bidrar med ca 34% av länets utsläpp av koldioxid. Koldioxid är 

en av de sex gaser som bidrar till växthuseffekten. Utsläppen av koldioxid 

står i proportion till fordonens bränsleförbrukning. Ökad trafik innebär 

följaktligen ökade utsläpp av koldioxid. 

Målpunktens lokalisering, i detta fall Stenungs Torg som handelsområde, 

är av betydelse för den totala körsträckan/bränsleförbrukningen. Om konkurrenskraftigt 

allmänt färdmedel kan erbjudas kan detta påverka valet 

av färdsätt. 

Utvecklingen av Stenungs Torg som handelscentrum kan medverka till 

att attraktiviteten ökar lokalt vilket kan bidra till större köptrohet och därmed 

totalt sett färre bilresor. Vad utbyggnaden av handelsytor, parkering 

och förbättrad kollektivtrafik kan innebära, ur ett regionalt perspektiv, är 

mycket svårt att förutsäga eftersom detta är beroende av utbud, tillgänglighet 

och prisnivåer m.m. 

Frisk luft 

Beskrivning: 

Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärde 

inte skadas. 

Bedömning: 

De föroreningar som har störst negativa effekter är kväveoxider, svaveldioxid, 

marknära ozon, partiklar och organiska miljögifter. Föroreningarna 

kommer till stor del från vägtrafik och förändringar i trafiken påverkar 

därför halterna av dessa. 

Lokalt beräknas föroreningarna att öka dock ej i den omfattning att gällande 

miljökvalitetsnormer kommer att överskridas. Risk finns att gränsvärdet 

för partiklar lokalt kan komma att nås. Till viss del kan förhållandet 

med partiklar påverkas genom att trafiken regleras/begränsas i vissa känsliga 

avsnitt. 

Bara naturlig försurning 

Beskrivning: 

De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall understiga 

gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall 

heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål 

och byggnader. 


35

Bedömning: 

Det finns ett visst samband mellan utsläpp av kväveoxider och försurning 

av mark. De lokala utsläppen bedöms dock som mindre än de föroreningar 

som importeras. 

Giftfri miljö 

Beskrivning: 

Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utfunnits 

av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska 

mångfalden. 

Bedömning: 

Framför allt ökad trafik med bilar kommer att bidra till ökade utsläpp av 

gifter i naturen. Detta eftersom trafiken är en viktig källa till utspridning 

av tungmetaller och andra cancerframkallande ämnen (bl.a. HA-oljor). Ett 

väl utformat dagvattensystem kan bidra till att begränsa utsläppen. 

Ingen övergödning 

Beskrivning: 

Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativ 

inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller 

möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. 

Bedömning: 

Det finns ett samband mellan utsläppen av kväveoxider och övergödning 

av mark- och vattenområden. Det är tveksamt om ett genomförande av 

detaljplanen påverkar de totala utsläppen av kväveoxider i positiv riktning, 

eftersom Stenungs Torg har funktionen både som regionalt och lokalt 

centrum. En relativ ökning av kollektivt resande är ett sätt att minska 

utsläppen. Stenungs Torg med sitt läge i förhållande till de befintliga kollektivtrafikstråken 

har goda förutsättningar för att svara upp mot detta. 

God bebyggd miljö 

Beskrivning: 

Städer, tätorter och annan byggd miljö skall utgöra en god och hälsosam 

livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och 

kulturvärden skall tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar 

skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt 

god hushållning med mark och vatten och andra resurser främjas. 

Bedömning: 

Det är svårt att nå det nationella delmålet, att i tillräcklig utsträckning 

minska bullret i anslutning till ett regionalt centra innehållande bostäder, 

som till stor del bygger på en god tillgänglighet med bil, buss och tågtrafik. 

Med utgångspunkt från de beräknade bullernivåerna kan det erfordras 

åtgärder i fasad inom fastigheten Stenung 3:37. 

Utökad tågtrafik medför ökat buller. Genom en separat detaljplan öster 

om Bohusbanan förutsätts dessa förhållanden att klarläggas och lämpliga 

åtgärder att vidtas. 

Utbyggnaden av handelsverksamheten kommer att ske på mark som redan 

är påverkad av mänsklig aktivitet eller redan är ianspråktagen för bebyggelse. 

Utvecklingen av torget tillsammans med teknikutvecklingen, genom 

minskat buller från fordonen, bedöms dock gå i riktning mot målen 

för en god bebyggd miljö. 


Uppföljning av planförslaget och fortsatt arbete 

De förhållanden som, utifrån genomförda specialundersökningar, finns 

skäl att följa upp rör, luftkvaliteten/partiklar samt bullernivåer vid bostäder. 

En mätning av partiklar vid den framtida norra infarten till Stenungs 

Torg vid Strandvägen, bör genomföras vid öppnandet av vägen och därefter 

följas upp när trafikvolymen i detta vägavsnitt har en omfattning av ca 

7000 fordon/årsmedeldygn. Innehålls inte gällande miljökvalitetsnormer 

för partiklar vid denna mätning, krävs det genom fortsatt arbete att studera 

alternativa möjligheter att påverka störningskällan, trafiken, genom 

att exempelvis leda om, enkelrikta eller på annat sätt begränsa den i detta 

avsnitt. 

I korsningen Strandvägen och den nya anslutningen av Stenungs Torg 

(förlängning av Stenunge allé) bör de beräknade bullernivåerna följas upp 

med mätningar på plats. 

En utbyggnad av järnvägen och därmed utökad trafik medför ökad störning, 

vilket förutsätts följas upp i detaljplan för området öster om Bohusbanan 

utmed Södra vägen. 

En icke teknisk sammanfattning 

Som en förutsättning för detaljplaneförslaget har legat ett 

detaljplaneprogram/trafikutredning i vilket det förutsatts att trafikförsörjningen 

av Stenungs Torg förändras enligt trafikutredningens 

förslag. Detta genom att den nuvarande södra infarten byggs om och den 

nuvarande norra infarten stängs. En ny infart i norr till parkeringsområdet 

kopplas till Strandvägen. Vidare har som förutsättning för planarbetet 

varit, att en tillkommande byggrätt skall lokaliseras i den nordöstra delen 

av torgets parkeringsområde, vid korsningen Göteborgsvägen/Strandvägen 

samt att torgets karaktär skall bibehållas. 

Som en följd av den planerade utbyggnaden med verksamheter erfordras 

dels en omprioritering av p-platserna för kort- och långtidsparkering och 

dels en utbyggnad av parkeringen. Utbyggnad av parkering kan ske inom 

gällande byggrätt för underbyggd parkering. 

Alternativa planskilda GC-korsningar med Bohusbanan/Göteborgsvägen i 

olika lägen (över och under) har studerats. Den i planförslaget illustrerade 

GC-korsningen, under Bohusbanan/Göteborgsvägen har valts med hänsyn 

till att god tillgänglighet/trafiksäkerhet skall erhållas. Motiven för detta 

val grundar sig på handelsområdets och övrig bebyggelses belägenhet, 

hållplatslägen för kollektiva transportmedel och för god framkomlighet 

för rörelsehindrade, genom bl.a. minsta möjliga höjdarbete. 

De störningar som kan uppkomma bedöms kunna lösas med tekniska 

åtgärder eller genom reglering av trafiken. 

Gestaltningen av den tillkommande COOP-byggnaden är av stor vikt 

för torgets karaktär liksom utformningen av parkeringsanläggningarna 

och grupperingen av vegetationen. I planförslaget regleras enbart 

byggnadernas volym och läget för byggrätten. Beträffande gestaltningen 

av den tillkommande COOP-byggnaden anges följande. Då den omgivande 


37

centrumbebyggelsen främst är från 1970- och 1980-talen föreslås den 

tillkommande byggnaden generellt få ett modernt arkitektoniskt uttryck 

som speglar 2000-talet men med gestaltningsmässiga kopplingar till 

torgbyggnadernas och områdets karaktär. 

Sammantaget bedöms den nu föreslagna utvecklingen av Stenungs 

Torg ligga i linje med en hållbar utveckling. Dessutom ger planförslaget 

förutsättningar, genom en framtida utbyggnad av ett ev. nytt stations- och 

bussterminalläge, för att förstärka utvecklingen av Stenungsunds tätort. 

6. Genomförandetider 

Planens genomförandetid är satt till 10 år, efter det datum då planen vunnit 

laga kraft. 

Som en separat handling har en genomförandebeskrivning upprättats. I 

genomförandebeskrivningen redovisas de organisatoriska, ekonomiska 

och fastighetsrättsliga åtgärderna, som behövs för att detaljplanen skall 

kunna genomföras. 

7. Parallell utredning ang. stationsläge 

Parallellt med detta planarbete har på uppdrag av Banverket Västra regionen 

genomförts parallella arkitektuppdrag för att belysa alternativ och 

ev. förändringsmöjligheter av området kring torget vid lokalisering av en 

järnvägsstation i höjd med Stenungs Torg. Idéförslagen har sammanfattats 

på planscher i A3-format som utgör bilaga till detta planförslag. Förslagen 

innehåller vissa likheter men också flera olikheter som kommer att prövas 

i det fortsatta detaljplanearbetet. Gemensamt för alla alternativen är lokaliseringen 

av en station i höjd med det väst- östliga gångstråket från köpcentrats 

huvudentré samt att den befintliga bussterminalen lokaliseras i direkt 

anslutning till stationen. Skillnaden mellan förslagen ligger i första hand i 

Göteborgsvägens och Bohusbanans höjdläge samt utformningen av gångoch 

cykelvägskorsningen och dess närområde med olika verksamheter. 

Banverket tillsammans med kommunen har under 2006 genomfört en 

utvärdering av de parallella arkitektförslagen. Utvärderingen kommer 

att utgöra en del för fortsatt planering, inom ramen för ett separat 

planuppdrag. 


8. Medverkande tjänstemän 

Planen har upprättats av SWECO FFNS Samhällsplanering på uppdrag av 

Samhällsbyggnadskontoret i Stenungsund. Stenungs Torg Fastighets AB 

har bekostat detaljplanearbetet. 

Planarbetet har bedrivits genom en ledningsgrupp med följande personer: 

Jan Rehnberg, handläggare 

Bo Falkevi 

Thomas Löfgren 

Jonas Skingley 

Gunnar Berggren 

Mats Bergvall 

Ulf Hjörne 

Ingemar Lind, konsult 

Samhällsbyggnadskontoret 


Stenungs Torg Fastighets AB 

KF Fastigheter AB 

Berggren & Pryde/KF fast 

Stenungs Torg Köpcentrum 

Consero AB 

SWECO FFNS 

Bodil Löfmark 

KF Fastigheter AB/Citycon 

Jan Rehnberg 

Ingemar Lind 

Stadsarkitekt 


SWECO FFNS 

Samhällsplanering och 

Landskap 


39

Stenungs Torg V

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?