Torsbys egna katter Text: Cecilia Boström. Foto: Camilla Classon och Anki Haraldsson. Förmiddagen blev livad, inte helt otippat tillsammans med ett så underhållande gäng. Att de trivs ihop, det märks. – Stör man sig på någon annan i gruppen har man sig själv att skylla, säger Jon, sångare i bandet, och de andra håller med. – Allt handlar om din egen attityd! ” .. .. .. Det ar Torsby med ”Jarnvagsgata” och Fensbols Folkets hus som bidragit till var musikstil.
Top Cats medlemmar har växlat med tiden och deras musikbakgrund ser lite olika ut. Olle Sätterström och Martin Lindahl höll på med musik redan som barn, medan de andra tre, Jon Kleppenes, Fredrik Lilja och Robert Jansson, fann sitt kall först i tonåren. En mycket bra musikskola och en drivande musiklärare ledde Jon och Robert in på rätt bana. Top Cats bildades 2001. De tog sitt första kliv ut i media genom TV-dokumentären Raggarliv, men först några år senare kom karusellen igång på allvar. – Bert Karlsson ringde vid jul 2009 och frågade om vi fortfarande höll på och hur gamla vi blivit, berättar Jon med västgötsk Bertröst. – Han ville se oss i TV4:s Talang, och så blev det. Bandet tog sig ända till en semifinalplats, vilket förde med sig både skivkontrakt och ett melodifestivalsbidrag, skrivet av självaste Thomas G:son. Men med risk för att bara bli det där “melodifestivalbandet” har Top Cats nu tagit en paus från tävlingen, tillfällig eller bestående lär vi få se, och de har precis släppt en ny platta. – Vi vill visa att vi står på egna ben, säger Jon. När vi pratar framtidsplaner, berättar de att det är annorlunda nu när musiken är på heltid. – Det krävs mycket mer, allt ska stämma och publiken måste se att vi utvecklas, säger Fredrik. Och det blir extra viktigt att vi faktiskt har kul! Att expandera utomlands, bli ett namn utanför Sveriges gränser, hör också till framtidsplanen. – Och så vill vi vara med i ”Allsång på Skansen” och ”Skavlan”, skrattar Jon. Spelningarna då, hur ligger det till med nervositeten? – Den där gigantiska adrenalinkicken är något man saknar, den kunde ju sitta i flera veckor, säger Jon och påstår att de numera sällan är nervösa. – Nervöst var det däremot att säga upp sig från ett välbetalt jobb och att satsa fullt ut, berättar Robert. – Men det finns bara en chans i livet, tillägger han sedan. Är det inte enformigt ibland, med samma spelning gång på gång? – Det blir aldrig samma känsla, gigen är så olika, svarar Olle. Och på hemmaplan blir det en helt annan grej. De här killarna, åtminstone några av dem, åkte ofta raggarstråket i Torsby och missade aldrig en rockfest i Fensbols Folkets hus. Därav svaret, om någon undrar över bandets musikval. – Stilen har alltid funnits där, berättar Jon som fortfarande är euforisk över att Fensbol Folkets hus kommit på tal. Om man kommer hit som turist och vill se kändisar, var hittar man er då? – Vi har ju vår mattradition, småler Martin. På torsdagar blir det buffé på Valbergsängen och fredagar lunch på Sahlströmsgården. – Fast mest sannolikt i replokalen, skrattar Jon, men tillägger att sommartid kan det bli en och annan tur till Bredvikens strandcafé. – Är vi hemma när det är Nostalgidagen i Granevik blir det garanterat en sväng dit också. De övriga instämmer. Jag förstår att det evenemanget faller dem i smaken, med bilar från 40- och 50-talen och rock ’n’ roll därtill. Kaffet är urdrucket och bandet ska fotas. Vi går till replokalen som finns i ett falurött sädesmagasin, helt i Top Catsanda, så klart. En brant trappa leder upp till ett rum med målade rockikoner på väggarna och en gigantisk platsbyggd soffa. Det kommer fram att de själva renoverat och byggt upp replokalen invändigt. Jag undrar vem som är snickaren av de fem, och Jon svarar: – Egentligen ingen, vi tog ett steg i taget och googlade oss fram. Allt löste sig efter hand. Jag antar att det åter igen handlar om attityd, för ingenting verkar omöjligt. Fotografering och liveshow drar igång. Låtarna levereras med drag och uppenbart är att vi som fotograferar och intervjuar har svårt att stå still. I samband med den senaste skivan har bandet undersökt en del kring refränger och varför vissa låtar lättare sätter sig på hjärnan. Där har vi nog förklaringen till varför vi nynnar på Top Cats låtar långt efter att vi sagt hejdå. Show, skratt och nybryggt kaffe får bli nyckelorden för denna dag och vi som gästat Top Cats är rörande överens. – Bland de här killarna trivs man! 6 snabba: ”Järvägsgata” - Stureplan Kött - Fisk Sommar - Vinter Talangjakten - Mello Jazz - Reggae Fest - Hemmafredagsmys – 25 –
Change language