förskolenämnden

BARN- OCH 

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 

TJÄNSTEUTLÅTANDE 

DATUM DIARIENR SIDA 

16 januari 2013 FSN-2012/382.181 1 (4) 

HANDLÄGGARE 

Jenny Schönning 

08-535 360 12 

Jenny.schonning@huddinge.se 

Förskolenämnden 

Bokslut och verksamhetsberättelse 2012 för förskolenämnden 

Förslag till beslut 

Nämnden godkänner bokslut och verksamhetsberättelse för år 2012 och 

överlämnar ärendet till kommunstyrelsen för avstämning. 

Sammanfattning 

Det totala resultatet för förskolenämnden blev ett överskott om 12,7 mnkr 

under 2012. Inom nämnd och ledning fanns ett underskott om 0,1 mnkr. 

Förskolorna, familjedaghemmen och de öppna förskolorna hade ett 

underskott om 7,1 mnkr, stödteamet inom förskolan gjorde ett nollresultat 

medan verksamhetschefen med ansvar för resursfördelningen gav ett överskott 

på 19,9 mnkr. Överskottet består av att det funnits 109 färre barn än 

beräknat i verksamheten jämfört med planerat antal barn motsvarande 12,3 

mnkr men det finns även andra orsaker till överskott. 

Beskrivning av ärendet 

Efter årets slut ska nämnderna lämna en verksamhetsberättelse för det gångna 

året med beskrivning av uppfyllelse av mål, åtaganden och uppdrag. Fokus 

ska ligga på redovisning av resultat och analys av resultat. Verksamhetsberättelsen 

ska särskilt följa upp de mål och uppdrag som respektive nämnd lyft 

fram i Kommunplan 2012. Verksamhetsberättelsen biläggs tjänsteutlåtandet. 

Nämndens resultat 2012 

Förskolenämnden redovisar ett överskott om 12,7 mnkr. Fördelningen av 

resultatet inom verksamhetsområdena, se nedanstående tabell 1. 

Tabell 1. Fördelning av resultat 

Bokslut 

2012 

Avvikelse mot 

budget 

Bokslut 2011 

Förändring 

2012/2011 (%) 

Nämnd och ledning -7,6 -0,1 -7,3 4,1 

Förskola -657,1 12,8 -629,4 4,4 

Summa netto 664,7 12,7 636,7 4,4 

POSTADRESS 

Barn- och utbildningsförvaltningen 

Förskoleavdelningen 

141 85 Huddinge 

BESÖKSADRESS 

Gymnasietorget 1, 2 tr 

Huddinge 

TELEFON (VX) OCH FAX 

08 535 300 00 

08-535 360 02 

E-POST OCH WEBB 

barn-utbildning@huddinge.se 

www.huddinge.se

BARN- OCH 




16 januari 2013 FSN-2012/382.181 2 (4) 

Nämnd och ledning 

Nämnd och ledning hade ett underskott om 0,1 mnkr som beror på ökade 

kostnader för förskolans ledning. 

Resultatenheternas utfall 

Resultatenheterna inom förskolan, det vill säga förskolorna, familjedaghemmen, 

de öppna förskolorna och specialförskolorna ger ett underskott om 

7,1 mnkr. Stödteamet inom förskolan har ett nollresultat. I övrigt finns det 

centralt och hos verksamhetschefen ett överskott om 19,9 mnkr. Överskottet 

hos verksamhetschefen beror på att det under året funnits 109 färre barn i 

verksamheten jämfört med tilldelade medel. 

Förslag till resultatöverföring för nämnden 

Enligt ekonomistyrprinciperna har nämnd rätt att föra med sig över-/underskott 

till nästa år. Över-/underskott som ska överföras till nästa år prövas och 

beslutas av kommunstyrelsen, varvid hänsyn tas till nämndens utförda prestationer 

och grad av måluppfyllelse. Det överförda beloppet redovisas under 

posten ”eget kapital” i balansräkningen, vilket innebär att nämndens ordinarie 

driftbudget inte förändras. 

Nämnden föreslår att kommunstyrelsen tar ställning till överskottet i 

förskolenämndens ekonomi som beror på att det funnits färre barn än 

beräknat i verksamheten. 

Nämndens interna regler för resultatöverföring för enheter 

Från 2004 beslutade dåvarande förskole- och grundskolenämnden att enheterna 

ska ta med sig hela resultatet oavsett över- eller underskott till nästa 

år. 

I enlighet med dessa regler ska enheterna för år 2012 ta med sig ett totalt 

resultat för samtliga enheter inklusive specialförskolorna med ett underskott 

om 6077 tkr. Det nya saldot för hela perioden för förskoleområdena är ett 

underskott om 8114 tkr. 

Verksamhetschefens nya saldo blir 22,3 mnkr om det sker en överföring av 

ett överskott på grund av färre barn i verksamheten. 

Det finns stora variationer mellan enheterna. Enheter med överskott har rätt 

att använda överskottet enligt ekonomistyrprinciperna, men det är nämnden 

som beslutar om nivån i uttaget. 

Förskoleområdenas resultat för 2012 

Förskoleområdena hade ett underskott på 7,1 mnkr under 2012. Under 2011 

var motsvarande underskott 6,0 mnkr. 

Sammanlagt 15 förskoleområden hade ett underskott men i två av områdena 

var orsaken att de använt tidigare års överskott.

BARN- OCH 




16 januari 2013 FSN-2012/382.181 3 (4) 

Tabell 2: Förskolornas resultat 2012 samt tidigare års över-/underskott (tkr) 

Förskolor 

Visättra 

Glömsta/Vista 

Stuvsta 

Kräppla 

Trångsund 

Specialförskolorna 

Sjödalen 

Vårby 

Smista 

Snättringe 

Utsälje 

Segeltorp 

Centrala Flemingsberg 

och Kästa 

Huddinge centrala 

Fullersta 1 

Fullersta 2 

Mörtvik 

Österled 

Pedagogisk omsorg 

SUMMA 

Resultat 

2012 

Saldo 

Ö/U 

2002- 

2012 

Totalt 

inför 

2013 

137 836 973 

-241 1271 1030 

-11 -296 -307 

-82 546 464 

-1118 148 -970 

416 1014 1430 

-894 745 -149 

-706 -1788 -2494 

-594 235 -359 

-703 -752 -1455 

-168 -1 -169 

302 422 724 

-419 -517 -936 

-1096 -93 -1189 

222 -373 -151 

-107 307 200 

-777 -1287 -2064 

-212 -1172 -1384 

-1062 -246 -1308 

-7113 -1001 -8114 

Kommentarer 

Verksamhetschef inkl 

nämnd och ledning 

Totalt 

exkl 109 färre barn 

19810 14812 34622 

22322 

12697 13811 26508 

14208

BARN- OCH 




16 januari 2013 FSN-2012/382.181 4 (4) 

Investeringar 

Förskolenämndens investeringsbudget uppgick till totalt 3,4 mnkr. I budgeten 

ingår även saldoöverföringar från 2011 års bokslut. Resultatet för nämndens 

investeringar är ett utfall på 2,4 mnkr. 

Resultatet för 2012 är ett överskott om 0,9 mnkr totalt sett. Överskottet beror 

främst på outnyttjade anslag för till exempel förskolan Vallmon som 

avvecklades och övergick till fristående regi i augusti 2012. 

Tabell 3: Investeringar per verksamhetsområde 

Belopp i tkr Bokslut 2012 Budget 2012 Avvikelse mot 

budget 

Förskola 2,4 3,4 0,9 

Jukka Kuusisto 

Utbildningschef 

Bilagor 

Verksamhetsberättelse 2012 för förskolenämnden 

Beslutet delges 

Kommunstyrelsen 

Akten 

Annelie Glifberg 

Verksamhetschef för förskolan

FSN-2012/382.181 

Verksamhetsberättelse 2012 

för förskolenämnden 

Barn- och utbildningsförvaltningen/Förskoleavdelningen JANUARI 2013

Innehåll 

Huddinges styrmodell .................................................................3 

Måluppfyllelse ..............................................................................4 

Förbättringsområden ..................................................................4 

Årets händelser ...........................................................................5 

Kommunens vision......................................................................6 

Kommunens profil .......................................................................6 

Förskolenämndens mål och resultat ..........................................7 

Hållbar samhällsutveckling ...............................................7 

Nöjda invånare ................................................................... 16 

Attraktiv arbetsgivare ......................................................... 18 

Sund ekonomi .................................................................... 21 

Effektiva processer ............................................................ 23 

Ekonomi ..................................................................................... 25 

Intern kontroll ............................................................................ 29 

Verksamhetsstatistik – nyckeltal .............................................. 31 

Södertörns nyckeltal ................................................................ 31 

Uppdrag från kommunfullmäktige ............................................ 33 

2 | VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012

Huddinges styrmodell 

Huddinges styrmodell är att med systematik föra dialog på 

alla nivåer i organisationen, med politiker och invånare för 

att åstadkomma ständiga förbättringar. Kommunen följer 

en arbetsprocess som bygger på att systematiskt arbeta i 

fyra steg: planera, utföra, följa upp och förbättra (Förbättringshjulet/PUFF). 

Arbetsprocessen tillsammans med den 

levande dialogen leder till ständiga förbättringar. 

I verksamhetsberättelsen för 2012 följer nämnden upp 

sin verksamhet utifrån beslutad verksamhetsplan 2012. I 

verksamhetsberättelsen beskrivs och bedöms måluppfyllelse 

för året. Utifrån resultat och bedömning föreslås vilka 

förbättringsområden som behöver prioriteras för en ökad 

måluppfyllelse. Verksamhetsberättelsen med bedömning 

av måluppfyllelse blir då ett viktigt underlag för dialog och 

prioritering av förbättringsområden. 

Bedömningen av måluppfyllelse 

sker utifrån kommungemensamt 

framtagna kriterier. Det som 

utvärderas är hur väl nämnden 

har lyckats nå de mål för året som 

sattes i verksamhetsplanen. Underlag 

för bedömning är både 

resultat, utvecklingsåtaganden och uppdrag från kommunfullmäktige. 

Förskolechefernas bedömningar av respektive målområde 

samt förslag på förbättringar i det systematiska kvalitetsarbetet 

samt resultaten i föräldraenkäten utgör underlag 

för bedömningarna inom målområdet Hållbar samhällsutveckling 

och målområdet Nöjda invånare. 

Kriterier för bedömning av måluppfyllelse 

Dessa kriterier används för att bedöma måluppfyllelsen 

Måluppfyllelsen bedöms genom omdömen 

• Mycket god 

– över den nivå som är planerad 

• God 

– i nivå med vad som är planerat 

• Godtagbar 

– under den nivå som är planerad, annat 

kan ha skett som påverkat verksamhetens 

möjligheter att nå den planerade nivån 

• Ej godtagbar 

– under den nivå som är planerad 

Som grund för bedömning används 

• Resultat 

o Jämfört med etappmål 

o Förändring över tid 

o Jämfört med andra 

• Kommunfullmäktiges generella och riktade uppdrag 

• Analyser i verksamhetsberättelsen, inkluderar att ta 

hänsyn till annat som har skett som påverkat verksamhetens 

möjligheter att nå den planerade nivån 

• Annat som förvaltningen/nämnden väljer som viktigt 

för bedömning av måluppfyllelsen 

FÖRSKOLENÄMNDEN | 3

Måluppfyllelse 

Nöjda invånare 

Den samlade bedömningen för målområdet Nöjda invånare 

blir God. En majoritet av föräldrarna är nöjda med sitt 

barns förskola och under året har flertalet insatser vidtagits 

för att förbättra föräldrarnas delaktighet i förskolans arbete. 

Det finns fortfarande utvecklingsområden kring föräldrars 

delaktighet i förskolan vilket förskolecheferna kommer att 

arbeta vidare med under 2013. 

Hållbar samhällsutveckling 

Den samlade bedömningen för målområdet Hållbar samhällsutveckling 

blir God med gränsen till Mycket god då 

målområdena Normer och värden, Folkhälsa och Ekosystem 

i balans uppnår bedömningen Mycket god. 

Mycket har hänt inom förskolan under året och flera av 

de utbildningsinsatser som genomförts har börjat ge resultat 

i verksamheterna. Skolinspektionens tillsyn visade att 

en stor del av förskolorna i Huddinge kommun präglas av 

en verksamhet där omsorg, utveckling och lärande utgör en 

balanserad helhet. Skolinspektionen lyfte även fram områden 

som måste åtgärdas vilket förvaltningen arbetat med 

under hösten och kommer att fortsätta arbeta med under 

2013. 

Attraktiv arbetsgivare 

Förskolans samlade resultat av medarbetarenkäten, prestationsnivå, 

ligger på 75,2 (75,4 kvinnor och 71,1 för män) 

och ska ses som ett mycket bra resultat i jämförelse med 

riktvärdet på 70. Prestationsnivån är hög och vilja, engagemang 

och förutsättningar för medarbetare att utföra sitt 

arbete är mycket goda. Utifrån medarbetarundersökningens 

resultat har organisationen kraft att förändras, har ett högt 

välbefinnande och löper liten risk för ohälsa. 

Under året har handlingsplaner tagits fram och aktiviteter 

för att förbättra delområden utifrån respektive förskolas 

resultat planerats och genomförts. 

Den totala sjukfrånvaron har ökat jämfört med föregående 

år, från 7,1 procent till 7,6 procent, medan den korta 

sjukfrånvaron minskat något, från 3,2 procent till 3,1 procent. 

Den samlade bedömningen för målet attraktiv arbetsgivare 

är att måluppfyllelsen är Mycket god. 

Sund ekonomi 

Den samlade bedömningen för målområdet Ekonomi blir 

Godtagbar. Bedömningen baseras på att budgethållningen 

bland förskoleområdena inte har uppnåtts vilket också 

äventyrar den långsiktiga balansen. Förskoleområdena 

hade tillsammans ett underskott om 7,1 mnkr under 2012. 

Förskolenämnden har ett överskott om 12,7 mnkr varav 

12,3 mnkr beror på att det funnits 109 färre inskrivna barn 

än beräknat. 

Effektiva processer 

Arbetet med systematiskt kvalitetsarbete och tillsynsprocessen 

går enligt plan. Förvaltningen arbetar med att se 

över målområdet Effektiva processer och nya mål och mått 

presenterades i verksamhetsplanen för 2013. Måluppfyllelsen 

bedöms som God med anledning av att arbetet går 

enligt plan. 

Sammanvägd bedömning 

Den sammanvägda bedömningen för målområdena blir 

God. Uppdragen genomförs enligt plan och flera av uppdragen 

är ständigt pågående vilket innebär att de kommer 

fortgå i det dagliga arbetet, som till exempel att vara en 

attraktiv arbetsgivar, att utveckla våra IT-system samt att 

verka för ett hållbart Huddinge. 

Inom målområdena Hållbar samhällsutveckling, Nöjda 

invånare och Effektiva processer blev den samlade bedömningen 

god vilket innebär att det finns utvecklingsområden, 

vilka förvaltningen kommer att arbeta med under 

2013. Målområdet Attraktiv arbetsgivare bedömdes som 

mycket god då resultaten i medarbetarenkäten var höga. 

Utmaningen blir där att fortsätta vara en attraktiv arbetsgivare 

med fortsatt goda resultat. 

Det största utvecklingsområdet är inom Sund ekonomi 

där den samlade bedömningen blev godtagbar och där 

förvaltningen behöver vidta fler åtgärder för att uppnå en 

ekonomi i balans. 

Förbättringsområden 

Under 2012 har en stor del av förvaltningens arbete präglats 

av insatser utifrån de utvecklingsområden som Skolinspektionen 

identifierat vid sin tillsyn 2011/2012. Enligt 

Skolinspektionen finns det förskolor som inte har ett plane- 


at pedagogiskt innehåll utan fokuserar mer på omsorg. 

Balansen mellan omsorg och lärande är därför ett utvecklingsområde 

under 2013 som förvaltning tillsammans med 

förskolechefer kommer att arbeta med. Förvaltningen har 

påbörjat ett arbete med insatser för att öka likvärdigheten 

mellan förskolorna som kommer att fortsätta under 2013. I 

detta arbete ingår jämställdhetsintegrering av verksamheterna 

och förstärkt arbete kring modersmål och barns 

språkutveckling. 

Förvaltningen har även arbetat utifrån de förbättringsområden 

som identifierades i verksamhetsberättelsen för 

2011. Förvaltningen har därför arbetat med kompetensutvecklingssatser 

i pedagogisk dokumentation, en riktad 

utbildning för förskollärare med fokus på uppdraget i nya 

skollagen samt framtagande av rutiner för det systematiska 

kvalitetsarbetet. 

Andra utvecklingsområden som förvaltningen identifierat 

i verksamhetsberättelsen 2011 är PIM (Praktisk IT-och 

mediekompetens). Under 2011 var 501 medarbetare anslutna 

till PIM och enbart 36 medarbetare hade uppnått 

nivå tre. Under 2012 har flertalet informationsinsatser 

genomförts vilket resulterat i att andelen anslutna uppgått 

till 638 medarbetare varav 138 medarbetare uppnått nivå 

tre. Detta är ett förbättringsområde fram till dess att PIM 

avslutas i juni 2013. 

Flertalet av de förbättringsområden som identifierats 

under 2011 och som förvaltningen arbetat med under 2012 

kommer även att fortgå under 2013. Bland annat kommer 

förvaltningen tillsammans med förskolecheferna att fortsätta 

arbetet med att stärka medarbetarnas kompetens i 

pedagogisk dokumentation, fortsätta utveckla det systematiska 

kvalitetsarbetet och utveckla kompetensen bland 

medarbetarna kring IT och tillgången till såväl nätverk som 

IT-enheter. 

Ekonomin var inte i balans bland förskoleområdena 

under 2012. Det behövs åtgärder och insatser för att förbättra 

ekonomin och nå en ekonomi i balans under 2013. 

Årets händelser 

Under 2011 och 2012 har Skolinspektionen genomfört 

tillsyn av förskola och annan pedagogisk verksamhet i 

Huddinge kommun. Tillsynen har fokuserat på faktorer 

som har betydelse för god utvecklings- och lärandemiljö. 

Utifrån tillsynen bedömer Skolinspektionen att en stor del 

av kommunens förskolor präglas av en pedagogisk verksamhet 

där omsorg, utveckling och lärande bildar en balanserad 

helhet. Dock visar tillsynen att det fortfarande finns 

förskolor i kommunen där fokus främst är på omsorg och 

omvårdnad och inte på en verksamhet med ett planerat 

pedagogiskt innehåll, vilket är ett förbättringsområde som 

förvaltningen kommer fortsätta arbeta med under 2013. 

I Trångsunds förskoleområde har en av förskolecheferna 

erhållit Loris Malaguzzipriset som är ett stipendium 

från Reggio Emilia institutet för att ge fler svenska pedagoger 

möjlighet till inspiration och fördjupad kunskap om 

den pedagogiska filosofin och praktiken i Reggio Emilia. 

Stipendiet innebär ett ekonomiskt bidrag till en resa eller 

studier för att stimulera pedagogiskt utvecklingsarbete. 

Trångsunds förskoleområde fick även priset för årets 

ledare 2011 som gick till båda förskolecheferna för området 

med motiveringen att de är tydliga, målmedvetna och 

inspirerar verksamheter både inom och utanför Huddinge 

kommun. Årets pedagog 2011 gick till konstpedagogen för 

Österleds förskoleområde som genom olika material och 

konstnärliga tekniker stimulerar barnen att uttrycka sig 

genom det konstnärliga språket. Även pedagogerna i området 

inspireras att tänka i nya banor och använda sig av 

andra uttrycksmedel. 

I maj 2012 anordnades en förskolemässa med temat 

Ljud, språk och kommunikation. Anledningen till temat 

var att projektet Ljud och oljud avslutades under våren 

2012. Mässan var också en möjlighet att lyfta fram olika 

förskolor och pedagogers kunskap kring ljud och språk 

samt att erbjuda en form av erfarenhetsutbyte. Projektet 

Ljud och oljud har bland annat inneburit att ljudabsorbenter 

satts upp på väggar och tak för att dämpa eko och ljudnivå 

och förskolans personal har deltagit i föreläsningar 

kring ljud och oljud. Förskolorna har själva förbättrat 

ljudmiljön på flera olika sätt, bland annat med inköp av 

bord och stolar med ljuddämpande effekter. 

Under 2012 har nya rutiner för förskolornas systematiska 

kvalitetsarbete tagits fram. Detta innebär att förskolecheferna 

tillsammans med medarbetarna beskriver, analyserar 

och följer upp verksamheternas arbete vid tre tillfällen 

per år istället för som tidigare vid ett tillfälle. En del 

i det systematiska kvalitetsarbetet utgörs av barnens röster 

som lyfts fram genom barnintervjuer eller barnenkäter. 

Verksamhetschefen för förskolan har tillsammans med 

förvaltningens kvalitetschef genomfört intervjuer med 

blivande sexåringar om deras upplevelse av sin vistelse vid 

förskolan. 

Från och med april 2012 har en heltidstjänst som förskoleinspektör 

har inrättats på förvaltningen med uppdrag 

att inspektera och utöva tillsyn av fristående förskolor och 

pedagogisk omsorg. 

I augusti 2012 öppnade den nya förskolan Sagoskogen i 

Balingsnäs. Sagoskogen är den första förskolan av tre 

planerade miljöanpassade och mycket energisnåla förskolor 

som kommer att byggas som så kallade passivhus i 

Huddinge. Förskolan är i två våningar med mycket tjocka 

väggar och tak som värms upp av barn och vuxna, hus- 


hållsmaskiner och belysning samt har en effektiv ventilationsanläggning 

med värmeåtervinning. 

Under slutet på året har kösituationen varit svår att hantera 

när det gällt efterfrågan av förskoleplatser. Antalet 

förskolebarn i kommunen har också ökat med 65 barn 

mellan december 2011 och december 2012 vilket delvis 

kan förklara kösituationen. 

Kommunens vision 

Huddinges vision har fram till nu varit Delaktighet. Vi ser 

delaktighet som en framgångsfaktor och vi vill att delaktighet 

ska vara vägledande när vi väljer arbetssätt och 

planerar för framtidens behov. 

Under 2011 och 2012 har ett omfattande arbete genomförts 

kring Huddinge kommuns varumärke och vision. Den 

nya visionen och nya varumärket antogs av kommunfullmäktige 

i juni 2012. Den tidigare visionen om delaktighet 

kommer att leva kvar som en del av organisationskulturen i 

Huddinge. Under 2012 har förvaltningens chefer fått föreläsning 

samt genomgång av kommunens nya vision samt 

en introduktion om varumärkets betydelse för verksamheten 

på såväl kommun, förvaltnings- samt på verksamhetsnivå. 

Dessa insatser var en introduktion inför 2013 års 

arbete med att implementera den nya visionen. 

Kommunens profil 

Profilarbetet påverkas också av den nya varumärkesplattformen 

för Huddinge. En bärande del i denna plattform är 

de fyra kärnvärden som vi vill att kommunen skall kännetecknas 

av. Kunskapsdelen, som är den befintliga profilen, 

kommer att byggas in i den nya varumärkesplattformen. 

Under 2012 inleddes arbetet med att göra varumärket 

känt bland förvaltningens medarbetare. Arbetet med att 

göra varumärket känt och skapa förståelse för varumärkesarbetet 

bland medarbetarna, via cheferna i förvaltningen, 

fortsätter under 2013. 

Förvaltningen har under året färdigställt jämförelseverktyget 

”Jämför förskola” på www.huddinge.se. Ett 

viktigt verktyg för föräldrar som ska välja förskola för sina 

barn. 

Förskolorna och de öppna förskolorna använder Huddinge 

kommuns webbplats för att profilera och informera 

om sin verksamhet. De öppna förskolorna är mycket aktiva 

och kommunikationsenheten stöttar verksamheten med 

utbildning och uppdaterar deras information kontinuerligt. 

Inom ramen för Attraktiv arbetsgivare har förvaltningen 

startat ett projekt som syftar till att rekrytera fler förskollärare 

till Huddinge. I arbetet utgår vi från kunskapsprofilen 

då budskap och kommunikationsinsatser planeras. 

Kommunikationsenheten har bidragit med kommunikationskompetens 

vid produktion av en rekryteringsfilm. 

Filmen är en av flera insatser som planeras för att rekrytera 

fler förskollärare till Huddinge. 

Kommunikationsinsatserna stöttar det strategiska personalarbetet 

med Attraktiv arbetsgivare och syftar till att 

på sikt underlätta vid rekrytering av medarbetare. 

Våren 2012 genomfördes en fördjupad utbildning i 

kommunikation för förskolecheferna. Syftet med insatsen 

var att öka kunskapen och förståelsen om hur man som 

chef kommunicerar och hur kommunikation kan användas 

som ett strategiskt verktyg i ledarskapet. I utbildningen har 

cheferna fått flera ”verktyg” vilka de kan använda i sitt 

dagliga arbete. 

Arbetet med att internt inom förvaltningen lyfta goda 

exempel på pedagogik, medarbetarskap och projekt fortsätter. 

De kommunikationsinsatser som nämnd och förvaltning 

arbetar med är planerade och verkar i enlighet med 

kommunens kommunikationspolicy. Tydlighet, öppenhet 

och tillgänglighet är ledord för förvaltningens kommunikationsinsatser. 


Förskolenämndens mål och resultat 

Nämndens mål utgår från de lagar och förordningar som 

gäller för verksamheten, kommunfullmäktiges vision och 

mål i Mål och budget 2012 samt nämndens verksamhetsidé. 

Målen har sammanställts i tabeller nedan, nämndens 

mål och resultat. Av tabellerna framgår också hur målen 

mäts, senaste mätresultat, etappmål för planeringsåret samt 

hur målen kopplar till kommunfullmäktiges mål. 

Efter tabellerna följer text där nämnden beskriver 

måluppfyllelse och vilka åtgärder som vidtagits/planeras. 

Områdesperspektiv och jämställdhetsperspektiv 

Arbetet med områdesperspektiv och jämställdhetsintegrering 

ska vara en del av ordinarie styrning och uppföljning. 

Hållbar samhällsutveckling 


Mål Mått Senaste 

mätresultat (föregående 

mätning inom 

parentes) 

KUNSKAP OCH LIVSLÅNGT LÄRANDE (2.9) 

Kommunala förskolor 

Senaste 


mätning inom 

parentes) 

Fristående förskolor 

Bedömning 

UTVECKLING OCH LÄRANDE 

Alla förskolor har en pedagogisk 

verksamhet som stimulerar och 

utmanar barnen i deras utveckling 

och lärande 

Föräldraenkät 2011 

Föräldrar till flickor 

Föräldrar till pojkar 

7,7 ( - ) 

7,7 ( - ) 

7,7 ( - ) 

8,0 ( - ) 

8,0 ( - ) 

8,0 ( - ) 

Förskolans verksamhet stimulerar 

mitt barn på ett bra sätt 

91 % positiva svar (91) 


Jag kan följa mitt barns utveckling 

genom dokumentation (t.ex. portfolio 

eller annan dokumentation) 



Utvecklingssamtalen är ett bra stöd 

för mitt barns utveckling 



Alla barn i behov av särskilt stöd har 

åtgärdsprogram som stödjer deras 

utveckling och lärande 

Mätmetod under utarbetning - 

BARNS INFLYTANDE 

Alla barn har med stigande ålder 

ökat inflytande över sitt lärande 

Barnintervjuer, redovisas under Barns 

inflytande 

- 




mätning inom 

parentes) 

Senaste 


mätning inom 

parentes) 

Bedömning 



och det pedagogiska arbetet i 

förskolan 

NORMER OCH VÄRDEN 

Alla barn är trygga i sin förskolemiljö 




8,5 ( 8,7 ) 

8,5 ( 8,8 ) 

8,5 ( 8,7 ) 

8,7 (9,0) 

8,8 (9,0) 

8,7 (9,0) 

De vuxna i förskolan visar engagemang 

för mitt barn 



Mitt barn känner sig tryggt i förskolan 

94% positiva svar (95) 


MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET 

Alla barn behandlas likvärdigt 

oavsett kön, etnisk tillhörighet, 

religion eller annan trosuppfattning, 

funktionshinder eller livsvillkor 

Följs upp i likabehandlingsarbetet 

EKOSYSTEM I BALANS 

Ekosystem i balans Andel ekologiska livsmedel 39,8 30% 

Måluppfyllelse för Hållbar 

samhällsutveckling 

Den samlade bedömningen för målområdet Hållbar samhällsutveckling 

blir God med gränsen till Mycket god då 

målområdena Normer och värden, Folkhälsa och Ekosystem 

i balans uppnår bedömningen Mycket god. 

Mycket har hänt inom förskolan under året och flera av 

de utbildningsinsatser som genomförts har börjat ge resultat 

i verksamheterna. Skolinspektionens tillsyn visade att 

en stor del av förskolorna i Huddinge kommun präglas av 

en verksamhet där omsorg, utveckling och lärande utgör en 

balanserad helhet. Skolinspektionen lyfte även fram områden 

som måste åtgärdas vilket förvaltningen arbetat med 

under hösten och kommer att fortsätta arbeta med under 

2013. 

Utveckling och lärande 

Alla förskolor har en pedagogisk verksamhet som 

stimulerar och utmanar barnen i deras utveckling 

och lärande 

Samtliga resultat i den genomförda föräldraenkäten på 

kommunnivå har sjunkit något men ligger alltjämt på en 

förhållandevis hög nivå. Resultaten gällande målområdet 

utveckling och lärande ligger lägst bland målområdena 

med ett styrtal på 7,7, men även detta värde är relativt högt 

i jämförelse med medelvärdet som är 6,7 1 . 

I november 2012 genomfördes en ny föräldraenkät och 

resultaten av den enkäten presenteras i delårsrapport 1 

2013. 

Utveckling och lärande är ett prioriterat område som 

regelbundet följs upp och utvecklas. En metod för att synliggöra 

lärprocesser är observationer, reflektioner och 

pedagogisk dokumentation. Barnens lärande finns med 

under hela dagen i verksamheten, genom metoden pedagogisk 

dokumentation kan medarbetarna synliggöra detta för 

barnen, sig själva och föräldrarna. En förskolechef tar upp 

ett exempel på när pedagogisk dokumentation inspirerar 

barnens lärande och redogör för att ett barn såg en dokumentation 

angående matematik och blev inspirerad. Detta 

resulterade i att två barngrupper började arbeta med att 

sortera och klassificera. 

I enheternas dokument Systematiskt kvalitetsarbete 

framgår att arbetet med pedagogisk dokumentation kommit 

olika långt i de olika förskoleområdena. Flertalet förskolechefer 

har uppmärksammat att deras medarbetare behöver 

fördjupa sina kunskaper kring pedagogisk dokumentation. 

Några förskolechefer har upprättat nätverk där medarbetare 

från olika förskolor ingår. Genom nätverket kan medarbetarna 

delge varandra sina kunskaper om pedagogisk doku- 

1 Om alla föräldrar skulle ha svarat ”ganska mycket” (det näst högsta 

omdömet i föräldraenkäten) skulle styrtalet vara 6,7. 


mentation och reflektion vilket utvecklar arbetssättet och 

ökar likvärdigheten mellan förskolorna och avdelningarna. 

I läroplan för förskolan betonas att förskolan ska ge 

möjligheter till miljöer som lockar och utmanar barnen i 

deras lek och lärande. Detta i kombination med valmöjligheter 

för barnen och att skapa transparens i miljöerna innebär 

att flera förskolor även ser över lokalernas möjligheter 

både inne och ute samt hur de kan planera för barngruppernas 

storlek och sammansättning. Flera förskolor frångår 

därmed det traditionella arbetssättet med avdelning. Istället 

för att använda avdelningar skapas pedagogiska miljöer 

utifrån läroplanen såsom rum för bygg och teknik, en 

ateljé, rum för drama, dans och musik. En förskolechef 

uttrycker att ” I arbetet med att förändra den pedagogiska 

lärandemiljön på en av våra förskolor så märker vi redan 

nu ett positivt resultat av detta. Pedagogerna har gjort stationer 

där barnen ser vad man kan arbeta med. Barnen har 

börjat lära sig ta ansvar för det material som finns och 

genom tydliga stationer och markerade lådor så har de lärt 

sig sortera”. 


Måluppfyllelsen bedöms som God. Utvecklingsområden är 

fördjupad kunskap i pedagogisk dokumentation och ökad 

likvärdighet mellan olika förskolor och avdelningar. Några 

förskolor behöver fortsätta arbetet med att skapa balans 

mellan omsorg och lärande och därmed fokusera på ett mer 

planerat pedagogiskt innehåll. 

Alla barn i behov av särskilt stöd har åtgärdsprogram 

som stödjer deras utveckling och lärande 

Förskolecheferna ansvarar för att barn i behov av särskilt 

stöd får det stöd de behöver och att de har åtgärdsprogram 

som kontinuerligt följs upp. Förskolecheferna följer upp att 

medarbetarna deltagit i de utbildningar som genomförts 

kring utformningen av åtgärdsprogram för barn i förskolan. 

Under året har förskolecheferna genomfört insatser för att 

utbilda ny personal i utformningen av åtgärdsprogrammen. 

Några förskoleområden har upprättat nätverk för personalen 

så att de kan stödja varandra i utformningen kring 

åtgärdsprogram och insatser för barn i behov av särskilt 

stöd. Vissa förskolechefer har uppgett att rutinerna för 

upprättandet av åtgärdsprogrammen behöver ses över samt 

att innehållet i åtgärdsprogrammen behöver kvalitetssäkras. 

Detta kommer att bli förbättringsområden under 2013. 

Tilläggsbelopp förskola 

För barn med omfattande behov av särskilt stöd är det 

möjligt för verksamheten att söka tilläggsbelopp. Det är 

förskolechefen som gör ansökan om tilläggsbelopp och 

stödteamschefen som fattar beslut om tilläggsbeloppet. 

Under 2012 har 117 ansökningar om tilläggsbelopp inkommit 

till stödteamschefen från både fristående och 

kommunala förskolor. Av dessa 117 ansökningar har 82 

beviljats tilläggsbelopp. Flemingsberg och Skogås/Trångsund 

är de områden som har flest ansökningar 

och beviljade tilläggsbelopp. 

Utifrån de ansökningar om tilläggsbelopp som inkommit 

under 2012 har förvaltningen uppmärksammat att antalet 

barn med tal- och språksvårigheter samt autism har ökat 

under året i jämförelse med tidigare år. 

Tabell: Beviljade tilläggsbelopp 2012 

Geografiskt 

område 

Antal barn 

med beviljat 

tillläggsbelopp 

kommunal 

förskola 

Antal 

ansökningar 

anges 

inom parantes 

Antal barn 

med beviljat 

tillläggsbelopp 

fristående 

Förskola 

Antal 

ansökningar 

anges 

inom 

parantes 

Vårby 4 (8) 1 (5) 13 

Antal 

ansökningar 

fristående 

och förskola 

Segeltorp 7 (11) 1 (2) 13 

Flemingsberg 13 (18) 2 (2) 20 

Trångsund/Skogås 

11 (15) 11(11) 26 

Sjödalen/Fullers 7 (10) 1 (1) 11 

ta 

Stuvsta/Snättringe 

13 (13) 1 (1) 14 

Totalt 55 (75) 17 (22) 97 

Alla föräldrar upplever att det finns kontinuitet i 

lärandet vid övergången mellan förskola och förskoleklass 

eller skola 

Skolinspektionen lyfte vid sin tillsyn fram vikten av samarbete 

mellan skolformerna vid övergången från förskola 

till grundskola för att uppnå ett långsiktigt lärande för 

barnen. En arbetsgrupp har därför tillsatts med förskolechefer 

och rektorer för att revidera befintliga rutiner för 

övergången mellan förskola och förskoleklass eller grundskola 

utifrån ny skollag och reviderad läroplan. Arbetsgruppen 

har träffats under våren och hösten och har utvecklat 

rutinerna kring övergångarna. Ambitionen är att 

detta arbete ska fortsätta även under 2013. 

I Flemingsberg har några förskolor inlett ett projekt 

ihop med grundskolan för att underlätta övergången mellan 

förskola och förskoleklass. Projektet heter ”Stora läser för 

små” och innebär ett möte mellan barn förskoleklass och 

femåringarna på förskolan. De äldre barnen läser sagor för 

de yngre barnen och de besöker varandras verksamheter. 

Andra förskolechefer följer upp barnens lärande genom 

intervjuer med barnen inför deras övergång från förskola 

till förskoleklass eller grundskola. Informationen kring 

barnens lärande överförs sedan till grundskolans berörda 

pedagoger. 


Barns inflytande 

Alla barn har med stigande ålder ökat inflytande 

över sitt lärande och det pedagogiska arbetet i 

förskolan 

Under året har förskolecheferna arbetat med att öka barns 

inflytande utifrån identifierade utvecklingsområden. Pedagogisk 

dokumentation är en viktig metod för att uppmärksamma 

barnens intressen. Genom pedagogisk dokumentation 

blir medarbetarna observanta på hur det enskilda barnet 

utvecklar förmåga och vilja att ta ansvar för sig själv och 

samvaron i gruppen. Flera förskolechefer bedömer att 

kunskapen kring pedagogisk dokumentation behöver utvecklas 

bland medarbetarna. Under 2013 kommer därför 

flera förskolechefer satsa på vidareutbildning av medarbetare 

i pedagogisk dokumentation. 

Flera förskolechefer har arbetat med att förändra lärandemiljön 

utifrån barnen genom att exempelvis sätta material, 

bilder och bildspel längre ner i barnens nivå, arbetat i 

olika projektgrupper utifrån barnens intressen och diskuterat 

på arbetsplatsträffar och studiedagar hur miljön och 

materialet används för att öka barnens inflytande. 

För att öka barnens inflytande i det systematiska kvalitetsarbetet 

genomförs sedan ett år tillbaka barnintervjuer 

med minst 70 procent av alla 4–5 åringar i samtliga förskoleområden. 

Som ett komplement till detta träffade verksamhetschef 

för förskola och kvalitetschef i maj två grupper 

med förskolebarn från fyra olika förskoleområden i 

åldern 5–6 år för ett samtal kring deras upplevelse av förskoleverksamheten. 

Med detta ville förvaltningen visa att 

barnen och deras röster är viktiga. 

Samtalen tydde på att barnen är ganska väl medvetna 

om varför de går i förskolan och hur de lär sig olika saker. 

Det kunde barnen ge flera exempel på. Till exempel kunde 

alla barn läsa sitt namn. Barnen från ett av förskoleområdena 

berättade att de hade lärt sig detta tack vare att deras 

namn stod skrivet i ballonger som man tittade på varje dag 

under samlingen. Barnen verkade generellt sett väldigt 

nöjda med sin förskola. Alla tyckte att de hade bra kamrater 

på förskolan. Några lekte med flera olika kompisar, 

medan andra hade en bästis som de helst ville vara med. 

Barnen var medvetna om att en del hade svårt att hitta 

någon att vara med och beskrev hur både de själva och 

vuxna fick med dessa barn i lek. Alla verkade även nöjda 

med lunchen och alla de olika maträtter som serveras. En 

av pojkarna konstaterade förvånat att han var den enda i 

sällskapet som inte tyckte om broccolisoppan. 

Som svar på frågan om vad de skulle förändra om de 

fick chansen var dock det genomgående svaret i båda 

grupper att de ville få bestämma mer. Det var även någon 

som tyckte att de vuxna på förskolan (pedagogerna) skulle 

få bestämma lika mycket som förskolechefen. Arbetet med 

att öka barns inflytande är mycket riktigt aktuellt i samtliga 

förskoleområden. I flera av förskoleområdenas kvalitetsdokument 

skriver man att man vill utveckla inflytandet 

från vanliga valsituationer till ett mer genomgående inflytande 

i vardagen. Ett vanligt exempel på detta är att placera 

material på ett sätt så att barnen utan att be om hjälp eller 

lov av en vuxen kan starta en aktivitet som de är intresserade 

av. 


Måluppfyllelsen bedöms som God. Utvecklingsområden är 

fördjupad kunskap i pedagogisk dokumentation och förbättring 

av den tekniska utrustningen. 

Normer och värden 

Alla barn är trygga i sin förskolemiljö 

Enligt Skolinspektionen har ett antal förskolor ett stort 

fokus på omsorg och omvårdnad. Detta bli även synligt i 

den föräldraenkät som föräldrar med barn i förskolan årligen 

får besvara. Styrtalet för målområdet Normer och värden 

är 8,5 vilket bedöms som högt då medelvärdet skulle 

varit 6,7 om alla föräldrar svarat ”ganska mycket”. Vidare 

upplever 92 procent av föräldrarna att de vuxna i förskolan 

visar engagemang för deras barn och 94 procent upplever 

att sina barn känner sig trygga. Detta är mycket goda resultat 

som visar att förskolorna aktivt arbetar med normer och 

värden. Utmaningen för att utveckla verksamheterna är att 

öka balansen mellan omsorg och lärande och därmed ett 

ökat fokus på ett medvetet pedagogiskt lärande. 

Flera av förskolornas medarbetare har gått en utbildning 

i genuspedagogik under året och arbetar i verksamheten 

på olika sätt med genus och jämställdhet. I detta 

arbete har personalen sett över rutiner, strukturer och bemötande 

av varandra och barnen. Under hösten har en 

projektledare anställts för att stödja förskolorna i deras 

arbete med genus och jämställdhet utifrån ett normkritiskt 

förhållningssätt. Att tillhöra en norm, något som anses 

vanligt och inte brukar ifrågasättas, kan innebära fördelar. 

Ofta blir fördelarna synliga först om man bryter mot normen. 

Normkritiskt förhållningssätt innebär ett ifrågasättande 

av normer som påverkar individers möjlighet till 

inflytande och makt på olika nivåer. 

Utbildning i Vägledande samspel har inte kommit 

igång under hösten 2012 som planerat, orsaken till detta är 

att det inte funnits tillgängliga utbildare. Under 2013 

kommer utbildningarna att fortsätta igen. 



Måluppfyllelsen bedöms som Mycket god med anledning 

av de höga resultaten i föräldraenkäten. Det som behöver 

förbättras är att likabehandlingsplanen aktivt och medvetet 

används i det vardagliga arbetet och att föräldrarna involveras 

mer i detta arbete samt att verksamheterna aktivt 

arbetar utifrån ett normkritiskt förhållningssätt. 

Mångfald och jämställdhet 

Alla barn behandlas likvärdigt oavsett kön, etnisk 

tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, 

funktionshinder eller livsvillkor 

Modersmål 

Under våren 2012 avslutades fördjupningskurserna i Bada i 

språk för flerspråkig personal för denna period. Fördjupningskurserna 

har riktat sig till all flerspråkig personal i 

förskolan och bidragit till inspiration och exempel på arbetssätt 

med modersmålsstöd. 

Under 2012 har modersmålssamordnaren besökt kommunens 

familjecentraler i syfte att skapa en samsyn kring 

modersmål. Vid besöken har diskussioner förts kring vikten 

av att föräldrar tidigt börjar använda sitt modersmål 

tillsammans med barnen. Eftersom familjecentralerna 

tidigt träffar barn och föräldrar, innan de börjar förskolan, 

finns goda möjligheter att föra fram information om modersmålets 

betydelse till berörda föräldrar. 

Arbetet med modersmål har kommit olika långt i olika 

förskoleområden och inom vissa förskoleområden behöver 

arbetet med barns modersmål och mångkulturalitet utvecklas 

för att uppnå en högre likvärdighet mellan förskolorna. 

I Flemingsbergs förskoleområde, som har en stor andel 

barn med annat modersmål, arbetar förskolans medarbetare 

aktivt med modersmålsstöd genom exempelvis modersmålsgrupper 

som innebär att barn med gemensamt modersmål 

får ingå i språkgrupper som leds av medarbetare 

med samma modersmål. Dessutom använder den flerspråkiga 

personalen aktivt sitt modersmål med barnen genom 

dialoger, att sjunga, läsa och berätta sagor på modersmålet. 

I förskolor och på avdelningar där det inte finns medarbetare 

som talar barnens modersmål används material på 

Skolverkets hemsida för modersmål. Föräldrarna bjuds in 

så att de kan läsa och berätta på modersmålet för barnen. 

Barn och personal lyssnar på sånger och musik från modersmålet 

och tar del av kulturen i olika former samt samarbetar 

aktivt med biblioteken. 

Likabehandlingsarbete 

Förvaltningens kontinuerliga stöd till verksamheternas 

värdegrundsarbete har bland annat bestått av föreläsningar 

samt diskussioner och erfarenhetsutbyten i olika sammanhang. 

I samband med uppföljningsdialogerna kring enheternas 

planer mot diskriminering och kränkande behandling 

uppmärksammade förskolans verksamhetschef ett fortsatt 

implementeringsbehov av Huddinges rutiner för akuta 

händelser kring diskriminering och kränkningar. Det arbetet 

pågår och kommer att fortsätta nästa år. 

För att bredda och fördjupa kompetensen kring sekretesslagstiftningen 

i förskola och skola genomförde förskoleavdelningen 

en utbildningsdag för förskolechefer och 

förvaltningspersonal under hösten. En föreläsare från 

utbildningsdepartementet redogjorde för såväl lagens innehåll 

som dess tillämpning ur ett praktiskt verksamhetsperspektiv. 

Mot bakgrund av bland annat regeringens tillsatta utredning 

om hur kraven på aktiva åtgärder utifrån diskrimineringslagen 

ska utformas framåt har förskoleavdelningen 

intensifierat de redan påbörjade diskussionerna kring detta 

arbete. Syftet med regeringens utredning är att ge förslag 

på hur arbetet med aktiva åtgärder ska kunna bedrivas på 

det mest ändamålsenliga sättet. Uppdraget ska redovisas 

under hösten 2013. 

Jämställdhetsprojektet 

Enligt förskolans läroplan ska förskolorna ha ett arbetssätt 

som motverkar traditionella könsmönster och könsroller. 

Flickor och pojkar ska ha samma möjligheter att pröva och 

utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån 

stereotypa könsroller. 

Vid Skolinspektionens besök 2012 konstaterades att 

flera förskolor arbetade medvetet med förhållningssätt och 

pedagogiska miljöer utifrån ett jämställdhetsperspektiv, 

men att det finns vissa förskolor som inte har ett medvetet 

arbetssätt med jämställdhet. 

För att fördjupa genus- och jämställdhetsarbetet i 

kommunens förskolor har förvaltningen inlett ett projekt, 

Jämställdhetsintegrerad förskola. Projektet startades under 

hösten 2012 och kommer att fortlöpa fram till 31 oktober 

2013. Målsättningen för projektet är bland annat att uppnå 

en högre medvetenhet gällande arbetet med normkritiskt 

förhållningssätt och pedagogik hos personalen i förskolan, 

öka likvärdigheten mellan förskolorna samt jämställdhetsintegrera 

förskolorna. Jämställdhetsintegrering är en strategi 

för att nå uppsatta jämställdhetsmål. Strategin innebär 

att ett jämställdhetsperspektiv integreras i alla led av beslutsfattande. 

En projektledare har anställts och påbörjat 

arbetet med att kartlägga förskolornas olika behov av stödoch 

utbildningsinsatser. Projektledaren har även genomfört 

en föreläsning för förskolecheferna om vad normkritiskt 

förhållningssätt innebär. 

Finskt förvaltningsområde 

Huddinge kommun är förvaltningsområde för det finska 

språket. Under 2012 har kommunen anställt en projektledare 

för att driva frågor som berör de nationella minoriteterna 

i Huddinge kommun. Det finns också en samrådsgrupp 

med representanter från förvaltningarna och minoriteterna. 

En kartläggning av personal som talar minoritetsspråken 

har genomförts och det finns personer inom förvaltningen 

som har uppgett att de kan vara kontaktpersoner vid 

frågor som avser det finska språket. 


I kommunens kommunala förskolor och pedagogisk 

omsorg finns 66 barn med finska som modersmål. Några 

av dessa barn är inskrivna på förskolan Äpplet som i dagsläget 

har en finskspråkig avdelning med cirka 17 barn. 

Målsättningen är att erbjuda fler barn med finska som 

modersmål en plats på förskolan. 

Förskolan Äpplets finskspråkiga avdelning har inlett ett 

samarbete med äldreboendet Björnkulla som också har en 

finskspråkig profil. Barnen från förskolan uppträdde vid 

nyöppningen av Björnkulla och har även gått luciatåg på 

äldreboendet. 


Måluppfyllelsen bedöms som God. För att måluppfyllelsen 

ska uppnå Mycket god behöver likabehandlingsplanen 

aktivt och medvetet används i det vardagliga arbetet och 

verksamheterna behöver fortsätta sitt arbete med att aktivt 

arbetar utifrån ett normkritiskt förhållningssätt. Arbetet 

med barns modersmål och mångkulturalitet behöver utvecklas 

inom vissa förskoleområden. 

Ekosystem i balans 

Förskolan lägger stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. 

Samtliga förskolor och familjedaghem källsorterar och 

involverar barnen i källsorteringen. Förskolorna arbetar 

också för att minska pappersanvändningen, elförbrukningen 

och vattenanvändningen, de komposterar och återanvänder 

material. 

Ekologiska livsmedel 

Intresset för ekologiska livsmedel är större än någonsin i 

landets kommuner och landsting. Den 21 november premierades 

Huddinge kommun tillsammans med de 32 andra 

kommuner och landsting som uppnått 25 procent ekologiska 

livsmedel under 2011. Huddinge kommun ligger som 

nummer tolv i Sveriges Eko-matsliga med sina 31,1 procent. 

Det råder brist på ekologiska basvaror och den svenska 

ekomarknaden efterlyser producenter för bland annat bröd, 

kyckling, griskött, chark, ost och svensk frukt. 

Revisionen för Krav-certifieringen den 7 november visade 

brister i den interna systematiska dokumentationen. 

Ett styrdokument för den interna revisionen kommer att 

upprättas under våren. 

Andel ekologiska livsmedel 

(procent) 

2012 2011 2010 

Förskolor 39,8 37,9 29,2 

Grundskolor 33,5 30,8 26,5 

Gymnasier 30,2 30,9 27,0 

BUF totalt 35,0 32,6 27,4 

BUF och SÄF 33,4 31,1 26,8 

Alla förskolor, utom en, har klarat det 30 procentiga mål 

som sattes upp i verksamhetsplanen 2012 för ekologiska 

livsmedel. Den förskola som inte uppnår målet att köpa 30 

procent ekologiska livsmedel inhandlar en stor del av sina 

livsmedel från närliggande skolan. Ekologiska livsmedel 

som köps in till förskolorna varierar mellan 25,4–64,8 

procent. 


Måluppfyllelsen bedöms som Mycket god då resultatet för 

ekologiska livsmedel överstiger målsättningen på 30 procent. 

Folkhälsa 

Enligt Statens folkhälsoinstitut har utevistelse för förskolebarn 

flera positiva effekter på den psykiska såväl som den 

fysiska hälsan. Både tiden som barnet vistas ute och utemiljön 

i sig har betydelse för barns hälsa. 

Flera av kommunens förskolor har utegrupper och 

samtliga förskolor organiserar så att barnen ofta är utomhus. 

Den nybyggda förskolan Sagoskogen i västra 

Balingsnäs har exempelvis köpt in specialtillverkade 

sängar och sovsäckar som gör att de yngsta barnen kan 

sova utomhus på förskolans altan. 

Flera förskolor organiserar även för friskvårdsveckor 

där bland annat rörelsevanorna är i fokus för både barn och 

personal som får möjlighet att prova på olika former av 

rörelser och kost under veckan. Under friskvårdsveckan får 

barnen bland annat prova på miniröris som är ett gymnastikprogram 

organiserat av Friskis och Svettis. På några 

förskolor serverades alla måltider utomhus och barnen fick 

prova att äta nya frukter. 

Förskolans meny är komponerad enligt Livsmedelsverkets 

riktlinjer för barn på förskola. Det finns även ett framtaget 

förslag till en kommungemensam kostpolicy för 

kärnverksamheterna inom barn- och utbildningsförvaltningen 

och social- äldreomsorgsförvaltningen men förslaget 

har än inte beslutats av kommunfullmäktige. 

Förvaltningen arbetar kontinuerligt med att granska 

upphandlade livsmedel så att de inte innehåller fler än 

endast nödvändiga e-nummer och ställer höga krav vid 

upphandling på produkter med låg andel e-nummer. Ekologiska 

livsmedel och kravprodukter innehåller alltid en 

låg andel e-nummer. 

Ljudmiljön i förskolan utgör en viktig del för att skapa 

en hälsosam tillvaro för barn och personal. För att förbättra 

ljudmiljön i förskolan och därmed bidra till hållbart Huddinge 

för barn och medarbetare har förvaltningen under en 

längre period arbetat med projektet Ljud och oljud. Läs 

mer om detta under Hållbart Huddinge. 

Under 2012 har ett projekt inom förskolan som heter 

Friskare arbetsplatser påbörjats. Projektet riktar sig till 

förskolornas kökspersonal och lokalvårdare. En del i projektet 

innebär att alla lokalvårdare inom förskolan får en 

grundläggande praktisk utbildning i moppteknik med fokus 

på skonsam arbetsteknik och ergonomi. 

Folkhälsa innefattar enligt Folkhälsoinstitutet olika 

målområden som tillexempel delaktighet och inflytande, 

hälsa, miljöer och produkter, fysisk aktivitet och matvanor 

och livsmedel. Förskolornas arbete utifrån ovannämnda 


målområden går att sammankoppla till nämndens målområden 

och beskrivs mer under respektive rubrik. 


Måluppfyllelsen för Folkhälsa bedöms som Mycket god. 

Det bedrivs ett gediget arbete i förskolan för barns hälsa 

både vad gäller kosten, tillgång till fysisk aktivitet och 

värdegrundsarbete. 

Gemensam kunskapssyn 

Cheferna inom barn-och utbildningsförvaltningen är nyckelpersoner 

för ett framgångsrikt arbete med gemensam 

kunskapssyn. Arbetet på övergripande nivå sker i förvaltningens 

ledningsgrupp samt i förskolechefs- och rektorsgrupperna. 

I ledningsgruppen genomfördes ett analysarbete 

kring nuläget under vårterminen 2012. Arbetet har under 

höstterminen fortsatt i form av studier av de senaste resultaten 

inom pedagogisk forskning med fokus på skolsystem 

och skolor som når goda resultat. Syftet är att ta fram ett 

gemensamt pedagogiskt ramverk för alla verksamheter. 

Resultatet av detta arbete ska implementeras på chefsnivå 

under 2013 och därefter i hela organisationen. 

Ett konkret exempel på pågående arbete för gemensam 

kunskapssyn omarbetning av rutiner vid övergångar mellan 

olika skolformer. En översyn av nuvarandeövergångsrutiner 

har genomförts. I en del fall har det upptäckts brister 

och skillnader mellan olika enheter. Gemensamma rutiner 

för övergångar mellan förskola och grundskola har nu 

tagits fram och förankrats i rektors- och förskolechefsgrupperna. 

Syftet är att skapa bästa möjliga förutsättningar 

för barns och elevers utveckling och lärande vid 

övergångar mellan olika skolformer. Genom att skapa bra 

rutiner kan man också dra nytta av professionella kunskaper 

som kan överföras från en skolform till en annan. 

Insatser för att öka likvärdigheten i skolresultaten är ett 

annat område där arbete pågår inom grund- och förskoleavdelningen. 

Detta arbete sker utifrån ett områdesperspektiv 

där rektorer och förskolechefer arbetar med erfarenhetsutbyte 

och kring framgångsrika exempel för förbättrade 

skolresultat. Arbetet fortsätter med regelbundna seminarier 

under är 2013. 

Kommunens gymnasieskolor har lyft fram att man upplever 

försämrade förkunskaper hos elever i årskurs 1. Arbete 

pågår för att ta fram jämförelser mellan grundskoleoch 

gymnasiebetygen i syfte att skapa underlag för eventuella 

utvecklingsinsatser beträffande undervisning och bedömning. 

Det är också av intresse att undersöka om det 

förekommer skillnader i förkunskaper mellan elever från 

kommunens egna grundskolor och elever från andra kommuner 

eller friskolor. 

Ytterligare exempel på arbete kring gemensam kunskapssyn 

är gemensamma föreläsningar och seminarier för 

alla chefer. Under läsåret 2012/2013 riktas särskild fokus 

på implementeringsarbetet kring kommunens vision, varumärke 

i förhållande till verksamheternas uppdrag och 

förhållningssätt. 

Generella uppdrag 

Förskolenämnden har fått i uppdrag att utveckla och effektivisera 

kommunens verksamheter med IT som stöd 

och verktyg. 

Digitaliseringen i utbildningen har varit en viktig fråga 

under året och en hel del har hänt. 

Under året som gått har en projektgrupp arbetat med att 

ta fram en e-strategi 2013–2015 för förvaltningen. Den är 

tänkt som ett ramverk inom vilket enheterna kan ta fram 

sina egna strategier för pedagogiskt brukad IT i sina verksamheter. 

E-strategin ska diskuteras i förvaltningens ledningsgrupp 

under 2013. En viktig punkt i e-strategin har 

varit att peka på behovet av IT-pedagogresurs för att stödja 

enheterna med inspiration, utbildning och nätverksstrukturer. 

Beslut har tagits i ledningsgruppen att anställa två 

IT-pedagoger. Den ena tjänsten också ska kunna stödja 

enheterna kring användningen av IT-baserade kompensatoriska 

hjälpmedel för arbetet med barn och elever med särskilda 

behov. Rekryteringen startar under 2013. 

Under året har förvaltningen arbetat för att få en förbättrad 

och mer uppdaterad infrastruktur på plats: det 

fjärde nätet. Förutom att säkra Internetanvändning för en 

ökning av IT-verktyg i samtidig drift, så står det – kommande 

– nya nätet fritt, (förutom normal webbfiltrering), 

att använda med såväl skolans som egna medhavda datorer, 

lärplattor eller smarta telefoner. Nätet kallas nu för 

BYOD-nätet (BYOD = bring your own device) istället för 

som tidigare Fjärde nätet. Enheterna kommer att kunna 

använda BYOD-nätet under 2013. 

Kompetensutvecklingssatsning i PIM (Praktisk IT- och 

Mediekompetens) avslutas den 30 juni 2013. Förskoleverksamheten 

har än inte uppnått förvaltningens målsättning. 

Projektet har inte haft tillräcklig prioritet och inte 

drivits konsekvent på chefsnivå vilket resultaten speglar. 

Ett projekt av den här omfattningen, som berör så många 

skulle behöva såväl backas upp, som läggas upp på ett 

betydligt mer strukturerat sätt och med en annan typ av 

ansvarsfördelning. 

Flera pedagogiska projekt har sett dagens ljus under 

2012 och inte minst har flera förskolenheter visat intresse 

för att pröva lärplattor som ett pedagogiskt verktyg. I slutet 

av 2012 beställde förvaltningen 1350 iPads till såväl förskola 

som grundskola och gymnasium. Förvaltningen ser 

att lärplattan slår igenom på bred front i både Huddinge 

och övriga kommuner. 

Kommunikation med vårdnadshavare, medarbetare 

och omvärlden 

Upphandling av en kommunikationsyta för vårdnadshavare, 

medarbetare och omvärlden slutfördes i december. 

Beslutet har överklagats till förvaltningsrätten för överprövning. 

Tanken med kommunikationsytan är att informationen 

till vårdnadshavare, elever och medarbetare ska vara mer 

tillgänglig och effektiv samt underlätta gemensam kommunikation. 

Dessutom ska vårdnadshavaren kunna följa 

pedagogernas dokumentation av barnets utveckling. Med- 


arbetare ska också kunna använda kommunikationsytan till 

att lagra samt förmedla pedagogiska tips och idéer till 

andra medarbete så att kommunen tar till vara på den kompetens 

som finns inom verksamheterna. 

Infrastruktur 

Förskolorna är berättigade att använda BYOD-nätet när det 

rullats ut i sin helhet. Men det är en förutsättning att förskolorna 

har trådlösa nät på plats. För närvarande är det 

sex förskolor som har trådlösa nät. I takt med att läsplatteprojekten 

blir fler förväntar sig förvaltningen en ökad efterfrågan 

på att införa trådlösa nät på förskolorna. 

Lärplatta i förskolan 

Det har under året genom förvaltningen inköpts ett drygt 

70-tal lärplattor till kommunens förskoleverksamheter. 

Inköpen har skett i ett sammanhang där verksamheterna 

fått redogöra för vilka mål och tankar de har med inköpen. 

Syftet med att förvaltningen följer inköp och aktiviteter är 

att ge möjligheter för nytillkommande lärplatteanvändare 

till lärandekontakter, nätverksbyggen och erfarenhetsutbyten. 

I verksamhetsplanen för 2013 är målsättningen att 

minst tio lärplatteprojekt ska vara igång i förskolan under 

2013. 

För att inspirera till att fler projekt med lärplattor startas 

har förskolecheferna och nyckelpersoner fått en inspirationsföreläsning 

av en pedagog från Nacka som visade 

möjligheten att använda lärplattor i förskolan som pedagogiska 

hjälpmedel. 

E-tjänster 

Inom förskolan finns ett antal e-tjänster såsom ansökan om 

förskoleplats, förskolewebbresurs för vårdnadshavare. 

Dessa e-tjänster är dock är de inte kopplade med elektroniskt 

id. 

Under 2012 påbörjades ett arbete för att kunna genomföra 

möjlighet till att använda elektroniskt id och under en 

övergångsfas kommer det att erbjudas två olika inloggningsmöjligheter 

för vårdnadshavare. 

Praktisk IT- och mediekompetens 

Under året har PIM-examinatorerna haft flera workshoptillfällen 

på kvällstid, både i Skogås och centrala Huddinge, 

för att stödja och inspirera den personal som behöver 

hjälp med sina PIM-uppgifter. PIM-examinatorerna har 

även besökt förskolorna och handlett personalen. Trots 

insatser som genomförts har en lägre andel än förväntat 

uppnått nivå två. Detta kan delvis förklaras av dator- och 

nättillgången på förskolorna och personalens låga förkunskaper 

i datakunskap. 

Sedan augusti 2012 har ytterligare 65 medarbetare 

inom förskolan anslutit sig till PIM. Största skillnaden 

bland de olika nivåerna är att andelen som nått nivå 3 har 

ökat med 48 personer. Andelen medarbetare som uppnått 

nivå 3 har ökat något under året i jämförelse med föregående 

år. 

Registrerad personal inom förskolan i PIM [1] 

Nivåer Antal personal Antal personal 

PIM April 2012 

Augusti 2012 

Antal personal 

December 

2012 

Nivå 4 2 2 2 0 

Nivå 3 52 (10%) 93 (16%) 138 (21%) 45 

Nivå 2 137 (26%) 156 (27%) 163 (25,5%) 7 

Nivå 1 164 (31%) 147 (25,5%) 145 (23%) 2 

Nivå 0 180 (34%) 180 (31%) 190 (29,5%) 10 

Totalt: 535 578 638 64 

Skillnad 

Augustidecember 

2012 

Registrerade förskolechefer och biträdande förskolechefer 

i PIM 

Nivåer 

PIM 


April 2012 


Augusti 2012 

Nivå 3 2 3 (10%) 5 (16%) 


December 2012 

Nivå 2 7 9 (29%) 16 (50%) 

Nivå 1 7 8 (26%) 5 (16%) 

Nivå 0 12 11 (35%) 6 (18%) 

Totalt: 28 31 32 

Hållbart Huddinge 

Förskolenämnden har fått i uppdrag att utifrån styrande 

dokument prioritera insatser och genomföra åtgärder 

för ett hållbart Huddinge. 

Samtliga verksamheter i kommunen är ålagda att genomföra 

en kartläggning av miljöpåverkan. Som ett stöd i detta 

arbete har den centrala miljösamordningsgruppen tagit 

fram en mall för ändamålet. Under 2013 kommer förvaltningskontoret 

att genomföra denna miljökartläggning som 

en del i hela förvaltningens kartläggning. Detta för att få 

erfarenhet och kartlägga de möjligheter och eventuella 

svårigheter som kan uppstå. Under 2014 kommer förskolorna 

och skolorna att genomföra kartläggningen. 

Syftet med kartläggningen är att få en ökad förståelse 

för vilka åtgärder som kan genomföras för att bättra kunna 

arbeta med miljöpåverkande åtgärder. 

Arbetsmiljö i förskolan 

För att förbättra ljudmiljön i förskolan och därmed bidra 

till hållbart Huddinge för barn och medarbetare har förvaltningen 

under en längre period arbetat med projektet 

Ljud och oljud. Projektet har bland annat inneburit att 

ljudabsorbenter satts upp på väggar och tak för att dämpa 

eko och ljudnivå. Inom projektet har förskolans personal 

även deltagit i utbildningar och föreläsningar kring ljud 

och oljud. Förskolorna har själva förbättrat ljudmiljön på 

flera olika sätt, bland annat med inköp av bord och stolar 

med ljuddämpande effekter. Det börjar också komma pe- 

[1] Statistiken avser perioden fram till och med v.51 2012 


dagogiskt material, klossar och pussel, av ljuddämpande 

material som förskolorna har köpt in. Projektet Ljud och 

oljud avslutades med en förskolemässa under våren 2012. 

Resurscentrum för nyanlända RCN 

Resurscentrum för nyanlända (RCN) är en stödfunktion 

inom barn-och utbildningsförvaltningen. Enheten har funnits 

sedan 2011. Den ordinarie verksamheten består av 

skolhälsovård, kuratorsinsatser mot nyanlända i förskolorna, 

förberedelseklasserna och språkintroduktion, samt 

kartläggning av nyanlända gymnasieelevers skolbakgrund. 

I riktlinjerna för mottagandet av nyanlända som nämnderna 

antog 2011 definieras RCN:s uppdrag: 

• samordna mottagandet av nyanlända elever i förskolan, 

grundskolan och gymnasiet, 

• medverka i enheternas kartläggning av barnens och 

elevernas förutsättningar, 

• initialt svara för elevhälsans psykosociala och medicinska 

stöd till de nyanlända eleverna, 

• utvärdera verksamheten för att förbättra mottagandet 

och stödet, 

• för förvaltningens räkning samverka med andra aktörer 

inom och utanför kommunen, 

• för förvaltningens räkning samla och sprida kunskaper 

om lagar, bestämmelser och ny forskning i ämnet, 

• verka för fortbildning till förskole-och skolpersonal, i 

dessa frågor. 

RCN arbetar mot alla tre verksamhetsområdena men är 

organisatoriskt placerad under gymnasienämnden. Kostnaderna 

fördelas mellan nämnderna enligt den fördelningsnyckel 

som fastställdes i verksamhetsplanerna 2010. Förskolan 

inte finns med i Skolverkets allmänna råd, men att 

förvaltningen valt att inkludera förskolan i arbetet. 

Det saknas ännu rutiner för hur RCN ska få kännedom om 

nyanlända förskolebarn. Under läsåret 11-12 var kuratorerna 

engagerade i 12 uppdrag från förskolor samt 5 konsultationer/utbildningsinsatser 

till förskolor och familjecentraler. 

RCN har erbjudit förskolorna en utbildningsinsats 

på temat nyanlända barn. 

KomSamman 

KomSamman är en mötesplats för nyanlända föräldrar och 

deras barn. KomSamman syftar till att bryta ett utanförskap 

genom att erbjuda: 

• Meningsfulla aktiviteter för barn och föräldrar 

• Möjligheter att knyta nya sociala kontakter 

• Kontaktytor mot det svenska samhället 

Verksamheten ska bidra till bättre hälsa, stärka föräldrarna 

i deras föräldraroll, stimulera språkutveckling och 

genom skapande verksamhet ge möjlighet att bearbeta 

upplevelser. 

KomSamman är ett samarbetsprojekt mellan barn- och 

utbildningsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen, 

Huddinge IF och Svenska kyrkan i Flemingsberg. För 

RCN är det en viktig del av det kurativa arbetet på Annerstaskolan. 

Verksamheten äger rum varje onsdag och 

samlar stadigt 70 barn i alla åldrar och 30 vuxna. 

Reportage om KomSamman har funnits i Mitti Huddinge, 

P1 Morgon samt persiska närradion. En masteruppsats 

från Linköpings universitet studerade KomSamman 

utifrån perspektivet ”Samverkan mellan kommunen och 

civilsamhället”. 

Verksamhetssamordnaren var inbjuden som talare till 

”Ärkebiskopens möte”, en riksomfattande konferens med 

ett femtiotal gästföreläsare. Huddinge var den enda representerade 

kommunen. 


Nöjda invånare 




mätning inom 

parentes) 

Senaste 


mätning inom 

parentes) 

Bedömning 



GOD KOMMUNAL VERKSAMHET 

FÖRSKOLA OCH HEM 

Föräldrarna är nöjda med sitt barns 

förskola 


Jag är nöjd med verksamheten i 

mitt barns förskola 

91 % positiva svar (93) 92 % positiva svar (94) 

INFLYTANDE I VARDAGEN 

Alla föräldrar ges möjlighet att vara 

delaktiga i förskolans arbete 




7,7 (7,9) 

7,7 (7,9) 

7,7 (7,9) 

8,2 (8,3) 

8,0 (8,3) 

8,2 (8,4) 

Jag känner till målen som styr 

förskolans verksamhet 



Samarbetet mellan hem och 

förskola fungerar bra 



Jag får den information jag behöver 

om förskoleverksamheten 



Det finns forum där jag som förälder 

har möjlighet att lämna mina 

synpunkter på förskolans verksamhet 



Personalen i förskolan bemöter 

mig på ett positivt sätt 



VALFRIHET 

Alla föräldrar kan fritt välja förskola 

Förstahandsval 

Förskolor Se sida 17 

Måluppfyllelse för Nöjda invånare 

Den samlade bedömningen för målområdet Nöjda invånare 

blir God. En majoritet av föräldrarna är nöjda med sitt 

barns förskola och under året har flertalet insatser vidtagits 

för att förbättra föräldrarnas delaktighet i förskolans arbete. 

Det finns fortfarande utvecklingsområden kring föräldrars 

delaktighet i förskolan vilket förskolecheferna kommer att 

arbeta vidare med under 2013. 

God kommunal verksamhet 

Förskola och hem 

Föräldrarna är nöjda med sitt barns förskola – 

förskoleavdelningen 

En hög andel föräldrar (91 procent) av de föräldrar som 

besvarat föräldraenkäten har uppgett att de är nöjda med 

verksamheten i deras barns förskola. 


Måluppfyllelse blir Mycket god då en hög andel föräldrar 

uppgett att de är nöjda med sitt barns förskola. Andel nöjda 


föräldrar har sjunkit något i jämförelse med föregående år 

(93 procent), men värdet bedöms fortfarande vara högt. 

Inflytande i vardagen 

Alla föräldrar ges möjlighet att vara delaktiga i 

förskolans arbete 

Förskolecheferna har under året arbetat med att hitta nya 

former för delaktighet i syfte att göra föräldrarna mer delaktiga 

i förskolans arbete. 

Under året har både barn och föräldrar bjudits in att 

delta i olika aktiviteter såsom experiment, matlagning, 

lekar och pyssel. I samband med detta har föräldrarna 

kunnat ta del av olika former av dokumentation utifrån 

aktiviteter som sker på förskolan. Några förskolor har även 

infört bokcirklar där barn och föräldrar tillsammans under 

två veckor får i uppdrag att läsa en bok hemma. Därefter 

tar barnet med sig boken till förskolan där boken diskuteras 

med de övriga barnen i gruppen. På så sätt blir både föräldrar, 

barn och förskolans medarbetare delaktiga i samma 

aktivitet. 

Förskolorna skickar också ut olika former av informationsbrev 

som beskriver vilka aktiviteter som förskolan haft 

under veckan eller månaden kopplat till målen i läroplanen. 

På en förskola har föräldrarna fått vara delaktiga i att 

bestämma var dokumentation och information ska sättas 

upp på avdelningarna. 

Utifrån förskolechefernas analyser har de uppmärksammat 

att de frågor som föräldrarna är mest intresserade 

av att vara delaktiga i och få information om är frågor som 

rör barnens trygghet och säkerhet. 


Måluppfyllelsen för målområdet bedöms som God på 

gränsen till Mycket god. 

Valfrihet 

Alla föräldrar kan fritt välja förskola 

Enligt kommunens regler kan föräldrar önska fem val av 

förskola. Om föräldrarna inte har fått det val som står högst 

upp på listan över förskolor, förstahandsvalet, står föräldrarna 

automatiskt kvar i omplaceringskö till högre rangordnade 

förskolor eller pedagogisk omsorg. 

Sifforna i tabellen Förstahandsval 1 januari–31 december 

2012 visar andelen barn som fått sitt förstahandsval i 

området i relation till totalt antal placerade barn i området 

under perioden 1 januari–31 december 2012. 

Sifforna innefattar inte samtliga familjer som sökt plats 

i respektive område utan enbart de som sökt och också fått 

en placering i området. En familj som exempelvis bor i 

Flemingsberg och som sökt plats i Flemingsberg men som 

istället fått placering på förskola i en annan del av kommunen 

innefattas inte i redovisningen för Flemingsberg. 

Förstahandsval 1 januari–31 december 20122 

Geografiskt 

område 

Andel i procent 

som fått sitt 

förstahandsval 

Andel i procent som fått 

sitt förstahandsval 

Fristående förskola 

Kommunal 

förskola 

Flemingsberg 82 % 56 % 

Segeltorp 86 % Innefattas i området 

Sjödalen/ 

Fullersta 

Sjödalen/ 

Fullersta 

Stuvsta/ 

Snättringe 

74 % 64 % 

75 % Innefattas i området 

Sjödalen/ 

Fullersta 

73 % 96% 

Skogås/ 

Trångsund 

Vårby 80 % 89 % 

Omplaceringskö perioden 1 april–31 augusti 2012 

anger förstahandsval 

Geografiskt 

område 

Antal barn i 

omplaceringskö 

Kommunal 

förskola 

Antal barn i omplaceringskö 

Fristående förskola 

Flemingsberg 212 2 

Segeltorp 75 7 

Sjödalen/ 

98 15 

Fullersta 

Stuvsta/ 

129 61 

Snättringe 

Skogås/ 

74 50 

Trångsund 

Vårby 21 10 

Summa Totalt 609 145 

Dessa barn har placering på förskola eller pedagogisk 

omsorg men står kvar i omplaceringskö. Har föräldrarna 

inte fått sitt förstahandsval så står de automatiskt kvar i 

omplaceringskön till dess de får sitt förstahandsval eller 

meddelar att de inte vill stå för omplacering. De som nu 

står i omplaceringskö kan vara nöjda med sin nuvarande 

placering men inte tagit bort sin önskan om omplacering. 

Den 31 december 2012 var 6593 barn inskrivna i förskoleverksamhet 

och av dem var det 11,4 procent som stod 

i kö för omplacering. 

Kvalitetsdeklarationer 

Arbetet med att utveckla kvalitetsdeklarationerna har stått 

åt sidan till förmån för framtagandet av Jämför service. 

Kvalitetsdeklarationerna har reviderats så till vida att 

resultaten som tidigare visades där tagits bort och ersatts av 

en länk till jämför service där samma och fler resultat går 

att se. 

2 Uppgifterna är hämtade från verksamhetssystemet Procapita. 



Förskolenämndens mål och resultat 3 



mätning 

inom parentes) 

Etappmål 

2012 

Kommentar 

Bedömdömning 

Aktivt ledarskap (3.1) 

Medarbetarenkät 

Ledarskapsprofil 

Kvinnor 

Män 

74,3 

74,6 

68,5 

Riktvärde 68 

Står för det samlade resultatet 

av svaren från delfrågorna 

effektivitet, återkoppling, 

ledarskap, målkvalitet 

Vilja och förmåga 

(3.2) 

Goda förutsättningar 

(3.3) 


Medarbetarprofil 

Kvinnor 

Män 


Prestationsnivå 

Kvinnor 

Män 

78,6 

78,8 

76,5 

75,2 

75,4 

71,1 

Riktvärde 75 

Riktvärde 70 


av svaren från delfrågorna 

delaktighet, socialt 

klimat, lärande i arbetet, 

medarbetarskap 


av medarbetarenkäten 

Total sjukfrånvaro 

(inkl sjukers) 

Perioden 

2011-12 - 2012-12 

Korttidsfrånvaro 0-14 

dagar 

Totalt 7,6 % (7,1%) 

Kvinnor 7,7 % (7,2%) 

Män 6,1 % (6,2 %) 

Totalt 3,1 % (3,2 %) 

Kvinnor 3,1 % (3,2 %) 

Män 3,8 % (3,8 %) 

Sjukfrånvaro senaste 12 

månaderna 

3 Totalt antal anställda i förskolan är 1 214, av dessa är 1 152 kvinnor. Antalet män i förskolan uppgår till 62 stycken, en ökning med 17 män från föregående 

år. Av dessa män är 38 tillsvidareanställda (föregående år 34 stycken) och 24 män är anställda på visstid (föregående år 11 stycken). 


Måluppfyllelse för attraktiv 

arbetsgivare 

Resultaten från ny medarbetarenkät 2012 ligger till grund 

för mål och mått för delområdena ledarskap, vilja och 

förmåga samt förutsättningar. För varje område finns ett 

riktvärde och målet är att vara i nivå med riktvärdet eller 

bättre. Resultaten från samtliga elva områden summeras 

till en prognos över hur prestationsnivån kommer att utvecklas 

ett år framåt i tiden. 


ligger på 75,2 (75,4 kvinnor och 71,1 för 

män) och ska ses som ett mycket bra resultat i jämförelse 

med riktvärdet på 70. Detta resultat indikerar att prestationsnivån 

är hög och vilja, engagemang och förutsättningar 

för medarbetare att utföra sitt arbete är mycket goda. Organisationen 

har kraft att förändras, har ett högt välbefinnande 

och löper liten risk för ohälsa. 

Under året har handlingsplaner tagits fram och aktiviteter 

för att förbättra delområden utifrån respektive förskolas 

resultat planerats och genomförts. 

Den totala sjukfrånvaron är 7,6 procent jämfört med 7,1 

procent föregående år, den korta sjukfrånvaron 3,1 procent 

jämfört med 3,2 procent föregående år. Det är längre sjukfrånvaro 

för kvinnor som har ökat under året och detta 

kommer förvaltningen att följa särskilt under kommande 

verksamhetsår. 

Den samlade bedömningen för målet attraktiv arbetsgivare 

är att måluppfyllelsen är Mycket god. 

Aktivt Ledarskap 

Genom att arbeta med och utveckla ett aktivt ledarskap 

lägger kommunen grunden för ett gott verksamhetsresultat. 

Ett gott ledarskap är avgörande för att nå ett bra resultat i 

verksamheten. Förskolans chefer får ett mycket bra resultat 

för ledarskapsprofilen, 74,3 (74,6 för kvinnor och 68,5 för 

män) att ställas mot riktvärdet på 68. Genom att analysera 

de delområden som ingår i ledarskapsprofilen, effektivitet, 

återkoppling och ledarskap går det att se att cheferna är 

tydliga i sin kommunikation, konsekventa i sitt agerande, 

tydliggjort hur målen ska uppnås och ger medarbetarna 

möjlighet att utveckla sin kompetens, samt är starka i sin 

återkoppling. 

Under året har en ny chefsrekryteringsprocess sjösatts 

och innefattar samarbete över förvaltningsgränser för ett 

gemensamt professionellt stöd vid chefsrekrytering. 

Måluppfyllelsen för detta nämndmål är Mycket god. 

Vilja och förmåga 

Medarbetarskapet ska kännetecknas av motivation och 

engagemang, professionalism, ansvars- och servicekänsla, 

samt en vilja att utvecklas och att bidra till verksamhetens 

utveckling och kvalitet. 

Förskolan har engagerade medarbetare med en medarbetarprofil 

som ligger på 78,6 (78,8 för kvinnor och 76,5 

för män) att ställas mot riktvärdet 75. Genom att analysera 

de delområden som ingår i medarbetarprofilen: delaktighet, 

socialt klimat, lärande i arbetet och medarbetarskap, ser 

förvaltningen att förskolans medarbetare upplever att de 

har ett bra arbetsklimat och goda möjligheter att utvecklas i 

arbetet, är öppna för förändringar, tar initiativ till förändring 

och utveckling på arbetet, tar ansvar för sin kompetensutveckling 

och för att hålla sig informerade. 

Inom förskolan finns ett stort behov och intresse att öka 

andelen utbildade förskollärare. Under året har bland annat 

en film om att arbeta som förskollärare i Huddinges verksamheter 

producerats för att marknadsföra och synliggöra 

våra förskolor och möjligheten att arbeta hos oss. 

Antalet män i förskolan har under verksamhetsåret ökat 

med 17 stycken och är nu 62 stycken. Det är 5,1 procent av 

det totala antalet anställda (förgående år 3,6 procent). Förskolecheferna 

har lättare att rekrytera män till verksamheter 

som redan har män i arbetsgruppen samt till nystartade 

verksamheter. Det manliga nätverket, Män i förskolan, ett 

professionellt nätverk för de män som arbetar i förskolan, 

har varit aktivt under verksamhetsåret med flera möten och 

workshops och har bidragit till rekrytering av män till 

förskolorna. 

För att säkerställa behörigheten i verksamheterna har 

en inventering av examina och behörighet genomförts 

under året och registrerats i databasen KOLL (Kompetensinventering, 

lärarlegitimation). Analyser av dessa uppgifter 

har genomförts och legat till grund för insatser. 


Goda förutsättningar 

För att medarbetare och chefer ska kunna bidra med sin 

vilja och förmåga krävs att kommunen som arbetsgivare 

ger rätt förutsättningar för att utveckla och ta tillvara medarbetarnas 

engagemang. Detta ställer krav på ett långsiktigt 

strategiskt arbete med insatser för kompetensutveckling, 

inflytande och delaktighet, aktiv lönepolitik och jämställdhet 

och mångfald. 


ligger på 75, 2 (75,4 för kvinnor och 71,1 för 

män) och ska ses som ett mycket bra resultat i jämförelse 

med riktvärdet på 70. 

Förvaltningen har utifrån analys av de senaste årens 

medarbetarundersökningar uppmärksammat särskilt de 

stressrelaterade frågorna. Årets enkät visar att upplevelsen 

av arbetsrelaterad utmattning ligger högre än riktvärdet, 

40,4 (40,4 för kvinnor och 33,2 för män) mot riktvärdet 

som ska ligga under 30. Åtgärder för att minska den arbetsrelaterade 

utmattningen har initierats under året. 

Den totala sjukfrånvaron har ökat något jämfört med 

föregående år, från 7,1 procent till 7,6 procent (för kvinnor 

från 7,2 procent till 7,7 procent och för män från 6,1 procent 

till 6,2 procent). Korttidsfrånvaron minskar något från 

3,2 procent till 3,1 procent (för kvinnor från 3,2 procent till 


3,1 procent och för män oförändrat mellan åren 3,8 procent). 

Jämställdhets- och mångfaldsarbete är viktigt för att 

alla anställda i Huddinge kommun ska ha samma rättigheter, 

skyldigheter och möjligheter. En ny jämställdhets- och 

mångfaldsplan för åren 2012-2014 beslutades av PPU i 

maj 2012. Arbetet med verksamhetsintegrerad jämställdhet 

har kommit långt i våra förskoleverksamheter. 


Medarbetarenkäten 

Under februari–mars 2012 genomfördes en ny medarbetarenkät 

som mäter engagemang och motivation har tagits 

fram och ligger till grund för mål och mått för delområdena 

ledarskap, vilja och förmåga samt förutsättningar. 

För varje område finns ett riktvärde och målet är att vara i 

nivå med riktvärdet eller över riktvärdet. Resultaten från 

samtliga elva områden summeras till en prognos över hur 

prestationsnivån kommer att utvecklas ett år framåt i tiden. 


uppgår till 75,2 procent och riktvärdet är 70. 

Resultaten av enkäten har presenterats på flera förskolechefsmöten. 

Det område som hade lägst resultat i medarbetarenkäten 

var frågor som rörde målkvaliteten, detta gäller för 

såväl kommunen i stort som för förskolans medarbetare. 

Målkvaliteten mäts genom frågor om medarbetarna känner 

till målen som styr verksamheten, om målen upplevs tydliga, 

realistiska, påverkningsbara och utvärderingsbara. 

Med anledning av resultatet i medarbetarenkäten har ett 

förskolechefsmöte ägnats åt att informera om och diskutera 

målen som styr verksamheten, från nationella mål till 

kommunala styrdokument. 

Totalt antal anställda i förskolan är 1 214, av dessa är 

1 152 kvinnor. Antalet män i förskolan uppgår till 62 

stycken, en ökning med 17 män från föregående år. Av 

dessa män är 38 tillsvidareanställda (föregående år 34 

stycken) och 24 män är anställda på visstid (föregående år 

11 stycken). 


Förskolenämnden har fått i uppdrag att medverka till att 

ungdomar erbjuds feriepraktik. 

Förvaltningen har under 2012 haft en ny organisation 

för samordnandet av feriepraktik. Under sommaren har 27 

förskolor, varav sex fristående förskolor erbjudit feriepraktikplatser. 

Detta har resulterat i totalt 87 praktikplatser. 

Förvaltningen har mottagit positiva reaktioner från såväl 

förskolor, handledare och praktikanter om organisationen 

för feriepraktiken. 


Förskolenämnden har fått i uppdrag att fortsätta att utveckla 

kommunen som attraktiv arbetsgivare. 

Se rubriken Attraktiv arbetsgivare. 

Arbetslinjen 

Förskolenämnden har fått i uppdrag att prioritera insatser 

som stödjer arbetslinjen. 

För att stödja arbetslinjen så tar förskolorna emot både 

förskolestuderande och feriepraktikanter. I det pågående 

arbetet med att öka andelen behöriga förskollärare i förskoleverksamheten 

är samarbetet med högskolor och universitet 

kring lärarutbildningen viktigt. Förvaltningen har ett väl 

etablerat samarbete med de lärosäten i regionen som bedriver 

lärarutbildning. Stora ansträngningar görs för att ta 

emot så många förskollärarstudenter som möjligt i den 

verksamhetsförlagda delen av utbildningen (VFU). Under 

2012 fanns sammanlagt 76 förskollärarstudenter placerade 

i kommunen. 

En stor andel av de nyanställda förskollärarna är nyexaminerade. 

De ska under sitt första år genomföra en introduktionsperiod 

och ska då ha stöd av en mentor. Efter 

genomförd introduktionsperiod ska ett yttrande utfärdas av 

förskolechefen där det framgår om den nyexaminerade 

bedöms lämplig att undervisa. Efter det ansöker den nyexaminerade 

om sin legitimation. 

För att stärka mentorerna i sitt uppdrag och säkerställa en 

introduktionsperiod med hög kvalitet har ett program för 

introduktionsperioden i Huddinge kommun tagits fram och 

nätverk för mentorerna har startats. Under året deltog ca 20 

förskollärare i dessa mentorsnätverk. 

En annan insats som stödjer arbetslinjen är att föräldralediga 

föräldrar nu har möjlighet att välja mellan att ha sina 

barn 15 timmar eller 25 timmar i förskolan under vissa 

veckor. Detta möjliggör för barnen att vistas mer tid i förskolorna 

och för föräldrar att studera eller arbeta under sin 

föräldraledighet. Förvaltningen arbetar även med uppdraget 

att utreda möjligheten att erbjuda pedagogisk omsorg 

under obekväm arbetstid. 


Sund ekonomi 




mätning inom parentes) 

BUDGETHÅLLNING (4.1) 

Etappmål 

2012 

Bedömning 

Nämnden har en ekonomi i balans Ekonomiskt utfall i förhållande till budget 

Verksamhetsberättelse 2012 10 (9) 10 

LÅNGSIKTIG BALANS 

Nämnden har en god budgethållning 

och ett effektivt resursutnyttjande 

() 

Årsredovisning 2011 

13,8 mnkr (13,8 mnkr) 

Måluppfyllelse för sund ekonomi 

Den samlade bedömningen för målområdet Ekonomi blir 

Godtagbar. Bedömningen baseras på att budgethållningen 

bland förskoleområdena inte har uppnåtts vilket också 

äventyrar den långsiktiga balansen. Förskolenämnden har 

ett överskott om 12,7 mnkr varav 12,3 mnkr beror på att 

det funnits färre inskrivna barn än beräknat. 

Budgethållning 

Förutsättningar för budgethållning för förskolorna 

Grundbeloppet för förskolan förändrades inför 2012. Det 

totala grundbeloppet förstärktes med cirka 3 procent. De 

kommunala förskolor som har mottagningskök fick också 

ett tilläggsbelopp för att täcka kostnaderna för transporter. 

Detta finansierades genom den kommunala bufferten som 

ger ett lägre grundbelopp per barn jämfört med de fristående 

enheterna. 

Att de kommunala förskolorna har en ekonomi i balans 

är avgörande för nämndens resultat. För att varje förskolechef 

ska kunna följa sin ekonomiska ställning måste den 

ekonomiska informationen vara lättillgänglig och verktygen 

användarvänliga. Dessutom måste det finnas en ekonomisk 

grundkompetens hos de personer som ska förstå 

den ekonomiska informationen. 

Under 2012 hade förskoleområdena ett underskott om 

7,1 mnkr. Det är 15 av 19 förskoleområden som har ett 

underskott vid årets slut. Förskoleområdena prognostiserade 

vid andra delåret ett underskott om sammanlagt 1,9 

mnkr och underskottet har därmed ökat betydligt under 

hösten. Det finns fler anledningar till att underskottet har 

ökat. Trots att förskolecheferna har vidtagit ett antal åtgärder 

har dessa inte varit tillräckliga för att nå en ekonomi i 

balans. För förskolenämnden finns ett överskott totalt på 

12,7 mnkr varav 12,3 mnkr beror på att det funnits 109 

färre barn i verksamheten under 2012. Inom den kommunala 

förskolan har det funnits precis lika många barn i snitt 

under 2012 som under 2011. 

Resultat från 2012 överförs i sin helhet till nästkommande 

år, och läggs samman med tidigare års balanserade 

resultat. Underskott ska återbetalas och överskott kan användas 

enligt kommunens ekonomistyrprinciper 

Förvaltningen fortsätter att stötta chefer och handläggare 

i den ekonomiska processen. Förvaltningen fortsätter 

påtala utvecklings- och förbättringsbehov för kommunstyrelsens 

förvaltning. LIS beslutsstöd måste fungera på ett 

tillfredsställande och användarvänligt sätt, annars kan inte 

förskolechefer och andra chefer/användare följa sin ekonomi 

tillfredsställande 

Förskolechefer, biträdande förskolechefer, i förekommande 

fall administratör samt ekonom och verksamhetschef 

träffas i uppföljningsdialoger vår, höst och vid bokslut 

för att analysera ekonomin för respektive enhet. Dialogen 

är ett värdefullt tillfälle för samtal och analys av förskoleområdets 

ekonomi, barnunderlag och personalsituation. 

Förvaltningen fortsätter arbetet med att utveckla nuvarande 

ekonomimodell så att den anpassas till informationsbehovet. 

I ekonomiguiden som finns på förvaltningens 

intranät finns dokument om regler och anvisningar för att 

hjälpa enheterna. 

Långsiktig balans 

Förskolenämndens balanserade resultat inför 2012 var ett 

överskott på 13,8 mnkr. 

Förskoleområdena har under de senaste två åren haft 

underskott. Detta kan påverka den långsiktiga balansen i 

längden. Inför 2013 är det av största vikt att förskoleområdena 

får en ekonomi i balans för att kunna nå en långsiktig 

balans. Inför 2013 blir uppräkningen av grundbeloppet 

3,25 procent och även vissa tilläggsersättningar har förstärkts. 

Uppräkningen ser ut att täcka kostnadsökningar om 

organisationen anpassas. 

I strategier för att få en långsiktig balans arbetar förvaltningen 

på en rad områden. En central och viktig grundläggande 

del är att ha kunskap om barn- och elevströmmar 


för en ändamålsenlig planering gällande avsättning av 

mark och för att få en optimal användning av förvaltningens 

lokaler. 

Förvaltningen arbetar för att införa elektronisk handel 

via systemet Proceedo. Att strukturera beställningarna och 

i bästa fall fakturahanteringen kan öka både köptroheten 

och effektiviteten. 

• Förskolenämnden ersätter andra utförare, förskolor i 

annan kommun, fristående förskolor och pedagogisk omsorg, 

med mer än 100 mnkr. Arbetet pågår för att skapa en 

mer effektiv och säkrare utbetalningsprocess. Hittills har 

mycket av arbetet med utbetalningar till andra utförare 

utförts manuellt. Ett IT-stöd möjliggör effektivisering av 

processen. Under 2013 beräknas systemet vara i full gång, 

med en mer automatisk hantering. 

Riktade uppdrag 

Utöka tiden för arbetslösa 

Förskolenämnden har fått i uppdrag att utöka tiden i förskolan 

till 25 timmar i veckan för barn till arbetslösa. 

Från och med 1 februari kan föräldrar som är arbetslösa 

låta sina barn vistas 25 timmar per vecka under hela året. 

Föräldrarna har även fortsättningsvis möjlighet att välja 

att ha sina barn 15 timmar per vecka vid förskolan. Mer än 

90 procent av de arbetslösa föräldrarna har valt att utöka 

tiden till 25 timmar. 

Vid årsskiftet fanns 292 barn till arbetslösa. 

Utreda möjligheten att utöka tiden för 

föräldralediga 

Förskolenämnden har fått i uppdrag att utreda möjligheten 

att med bibehållen kvalitet utöka tiden för barn i 

förskolan till föräldralediga. 

Förvaltningen har arbetat utifrån uppdraget och utrett olika 

modeller för att kunna utöka vistelsetiden vid förskolan för 

barn till föräldralediga. Den 21 februari 2012 fattade förskolenämnden 

beslut om att från och med 20 augusti 2012 

införa en modell som gör det möjligt för föräldrar att välja 

att ha sina barn vid förskolan 15 timmar per helgfri vecka 

under hela året eller 25 timmar per helgfri vecka under 

vissa förutbestämda veckor. En liknande modell används i 

bland annat kommunerna Täby och Sollentuna. 

Från och med 20 augusti 2012 har föräldralediga föräldrar 

möjlighet att välja om deras barn ska vistas 15 timmar 

i veckan, alla veckor eller 25 timmar under förskoleåret. 

Vid årsskiftet, fanns det 844 barn till föräldralediga 

föräldrar och av dessa har föräldrar till 671 barn valt att 

deras barn vistas 25 timmar under förskoleåret. Detta innebär 

att cirka 79,5 procent har valt 25 timmar. Andelen som 

valt 25 timmar under förskoleåret har ökat under hösten. 

Barnomsorg på obekväm arbetstid 

Förskolenämnden ska utreda hur barnsomsorg på obekväm 

arbetstid kan organiseras. 

Förvaltningen har påbörjat arbetet utifrån uppdraget och 

kommer presentera ett förslag för nämnden under början 

av 2013. 


Effektiva processer 




mätning inom parentes) 

HUVUDPROCESS 

Etappmål 

2012 

Bedömning 

Utveckling och lärande genomförs 

på ett effektivt sätt 

LEDNINGSPROCESS 

Ledningsprocessen ska på ett 

effektivt sätt leda och utveckla 

huvudprocessen 

STÖDPROCESS 

Stödprocessen ska på ett effektivt 

sätt utveckla och stödja huvudprocessen 

Måluppfyllelse för Effektiva processer 

Arbetet med systematiskt kvalitetsarbete och tillsynsprocessen 

går enligt plan. Förvaltningen arbetar med att se 

över målområdet Effektiva processer och nya mål och mått 

presenterades i verksamhetsplanen för 2013. Måluppfyllelsen 

bedöms som God med anledning av att arbetet går 

enligt plan. 

Systematiskt kvalitetsarbete 

Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet /…/ ska 

vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i 

andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. 

Skollagens 4 kapitel, 5§ 

Under 2012 har arbetet med att ta fram arbetsformer för 

det systematiska kvalitetsarbetet att fortsatt. För förskolans 

del har arbetet bedrivits utifrån tre viljeriktningar: 

- Vidareutveckla det systematiska kvalitetsarbetet utifrån 

redan etablerade metoder, tillexempel pedagogisk 

dokumentation och underlaget för utvecklingssamtal. 

- Stärka förskolechefernas arbete och kompetens kring 

det egna systematiska kvalitetsarbetet. 

- Utvärderingar ska genomföras av barn, föräldrar och 

personal för att belysa måluppfyllelse utifrån flera perspektiv. 

Den redan etablerade föräldraenkäten kommer att ses 

över, både vad gäller utformning och genomförande. Även 

nya uppföljningsmetoder är under utveckling. 

Arbetet med att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet 

har skett målinriktat och under stor delaktighet med 

förskolechefer. Föräldraenkäten reviderades i samverkan 

med förskollärare, förskolechefer och föräldrarepresentanter. 

Förvaltningen anser nu det finns en grundstruktur som 

fungerar bra. Dock kommer mindre justeringar även fortsättningsvis 

att göras för att anpassa strukturen till de behov 

och krav som finns. 

Nedan följer en redogörelse för grundstrukturen för det 

systematiska kvalitetsarbetet. 

Det systematiska kvalitetsarbetet i de kommunala 

förskolorna 

Vecka Aktivitet 

1-10 Barnintervjuer genomförs 

10 Förskolechef lämnar in del 1 i SKdokumentet 

11-26 Förskolechef lämnar in del 2 i SKdokumentet 

44 Förskolechef lämnar in del 3 i SKdokumentet 

45-45 Föräldrar besvarar förskoleenkäten 

51 Jämför service uppdateras med nya 

resultat 

Dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete 

Tidigare har redovisning till huvudmannen skett vid ett 

tillfälle under året. I år har redovisning till huvudmannen 

skett vid tre tillfällen, i tre olika delar: 

Del 1: Nuläge utifrån barnintervjuer, föräldraenkät och 

förskolechefens viktigaste slutsatser utifrån arbetet med 

utvecklingssamtal och pedagogisk dokumentation. Förskolechefen 

formulerar åtgärder för kommande period. 

Del 2: Förskolechefen utvärderar arbetet med åtgärderna 

och vidtar eventuellt nya åtgärder för kommande period. 


Del 3: Förskolechefen sammanfattar och bedömer 

verksamheten under året, samt redogör för organisation 

(personal och barngruppernas sammansättning), arbete 

med modersmålsstöd och kompetensutveckling. 

Genom att dela upp redovisningen har kontinuiteten i 

kvalitetsarbetet ökat och lett till att vi säkerställer att åtgärderna 

hålls levande under året. Flera av förskolecheferna 

har uttryckt att de tycker att detta nya arbetssätt varit positivt. 

Inför varje inlämningstillfälle har förvaltningen erbjudit 

en workshop som stöd i skrivandet. 

Tillsyn av fristående förskolor 

Förskolenämnden är både godkännande myndighet för 

fristående förskolor och pedagogisk omsorg och tillsynsmyndighet. 

Förvaltningen har sedan april 2012 en förskoleinspektör 

anställd för tillsyn. Under 2012 har förskoleinspektören 

genomfört tillsynsbesök på fristående förskolor, 

både planerade tillsynsbesök, tillsyn i samband med ansökan 

om godkännande, besök på grund av klagomål samt 

uppföljande tillsyn. 

Inför varje nytt år gör förvaltningen en planering för 

tillsyn på ett antal fristående förskolor och familjedaghem. 

Sedan april 2012 har förskoleinspektören genomfört 

tillsynsbesök på 15 förskolor och 12 pedagogisk omsorg i 

form av familjedaghem, 5 tillsynsbesök har genomförts på 

grund av förändring i verksamheten såsom ny adress eller 

utökning, 3 besök inför godkännande samt 3 uppföljande 

tillsyn och 12 inspektioner på grund av klagomål. 

Områdes- och jämställdhetsperspektiv 

på att föräldrar inom de olika områdena i Huddinge uppfattar 

kvaliteten i förskolorna som ganska jämn. Inom områdena 

kan förvaltningen dock se skillnader mellan olika 

förskolor. Dessa skillnader följs bland annat upp i dialog 

mellan verksamhetschef för förskola och respektive förskolechef. 

Kommunala förskolors resultat utifrån föräldraenkäten 

Område 

Normer 

och 

värden 

Utveckling 

och 

lärande 

Folkhälsa 

Förskola 

och 

hem 

Flemingsberg 

8,4 7,8 8,3 7,7 

Segeltorp 8,9 7,8 8,7 7,9 

Sjödalen- 8,7 7,7 8,4 7,7 

Fullersta 

Stuvsta- 8,5 7,5 8,3 7,8 

Snättringe 

Trångsund- 8,4 7,7 8,3 7,6 

Skogås 

Vårby 8,1 7,9 8,4 7,7 

Alla barn i förskolan ska erbjudas en likvärdig utbildning 

av hög kvalitet oberoende var de bor, vilken förskola de 

går på, kön eller social bakgrund. 

Värdena utifrån föräldraenkäten ligger ganska lika mellan 

de olika områdena. Denna bild stärks av andra utvärderingar, 

så som verksamhetsbesök och barnintervjuer. Till 

skillnad från grundskolan, där varje elevs prestation följs 

upp genom prov och betyg, så är det inom förskolan verksamheten 

som utvärderas. Värdena i föräldraenkäten tyder 


Ekonomi 

Kommentar till årets prognoser 

Under året har förvaltningen sammanställt två delårsrapporter. 

Vid första delårsbokslutet bedömde förvaltningen 

en ekonomi i balans. Vid andra delårsbokslutet prognostiserade 

förvaltningen ett överskott på grund av 95 färre barn 

i verksamheten jämfört med tilldelade medel. Överskottet 

beräknades då till 10 mnkr. 

För år 2012 visar förskolenämnden ett överskott på 

12,7 mnkr. 

Antalet helårsinskrivna barn har varit 6714 barn det vill 

säga 109 färre barn än vad förskolenämnden fått medel för. 

Detta innebär cirka 12,3 mnkr i överskott i resursfördelningen 

(baserat på en ersättning på 113 tkr per barn inklusive 

lokalersättning). 

Förskoleområdena visar ett underskott. En del av underskotten 

beror på användning av tidigare års överskott 

men det finns också flera andra orsaker. 

Resultaträkning, mkr 

Bokslut 

2012 

Bokslut 

2011 

Bokslut 

2010 

Intäkter 139,3 135,7 133,7 

Personalkostnader -448,8 -438,0 -425,8 

Lokalkostnader -72,3 -75,0 -81,0 

Övriga kostnader -282,7 -259,4 -225,4 

Kostnader -803,8 -772,4 -732,2 

Nettokostnader -664,7 -636,7 -598,6 

Budget, nettokostnad -677,4 -629,4 -593,6 

Arets resultat 12,7 -7,3 -5,0 

Varav uttag Eget kapital 

Årets balansresultat 13,8 13,8 

IB Eget kapital 

Resultatöverföring 

UB Eget kapital 

Den totala kostnadsutvecklingen mellan åren är på 4,0 

procent. Kostnadsutvecklingen beror på fler barn i verksamheten 

jämfört med 2011, personalkostnadsökningar 

och andra prisökningar. För de kommunala förskolorna är 

kostnadsutvecklingen 2,0 procent med exakt samma antal 

barn både 2011 och 2012. Intäkterna har förändrats. 

Utfall per verksamhetsområden, mnkr 


Bokslut Avvikelse 

2012 mot budget 

Bokslut 

2011 

Förändr. 

2012/2011 

(%) 

-7,6 -0,1 -7,3 4,1 

Förskola -657,1 12,8 -629,4 4,4 

Summa netto 664,7 12,7 636,7 4,4 


Nämnd och ledning innefattar anslag för arvoden till 

nämnden samt ledningen för elevstöd och förskoleavdelningen. 

Under nämnd och ledning finns ett underskott på 

0,1 mnkr vilket beror på ökade kostnader för ledningen 

inom stödteam och förskolan. 

Förskoleverksamhet 

Förskoleverksamheten visar ett överskott på 12,8 mnkr. 

Förskoleområdena har ett underskott om 7,1 mnkr och 

stödteamet inom förskolan har ett nollresultat. Centralt och 

hos verksamhetschefen finns ett överskott om 19,9 mnkr. 

För centrala medel som till exempel lokaler och en del 

av IT samt verksamhetschefens medel finns ett överskott 

om 19,9 mnkr. Överskottet består främst av att det funnits 

färre barn än beräknat i verksamheten, ca 12,3 mnkr 

Överskotten centralt och hos verksamhetschefen består 

också i ökade intäkter för föräldraavgifter (1,7 mnkr). 

Andra förklaringar till överskottet är att vårdnadsbidrag 

modersmål, lokaler och IT inte har kostat lika mycket som 

beräknat. Förskolenämnden har också fått högre statsbidrag 

än beräknat. 

Förskoleområdena hade ett underskott på 7,1 mnkr under 

2012. Under 2011 var motsvarande underskott 6,0 

mnkr. Vid årets andra delårsrapport prognostiserade förskolecheferna 

ett underskott om 1,9 mnkr. Förskolechefernas 

prognoser i augusti stämde därmed inte. Det finns flera 

förklaringar till det sämre resultatet. Det är främst löneavtalen 

som blivit dyrare än beräknat men det har också skett 

saker under hösten som var svåra att förutse i augusti. 

Förskoleområdenas resultat 

Antal områden 

Mnkr 

Överskott 4 1,1 

Underskott 15 -8,2 

Summa 19 -7,1 


Förskolor med överskott eller nollresultat 

Det var fyra förskoleområden som hade ett överskott på 

totalt 1,2 mnkr. Det förskoleområde som har ett större 

överskott är specialförskolorna, 0,4 mnkr. 

• Specialförskolorna bland annat fått ett överskott 

beroende på att de på en av sina enheter samarbetat 

med närliggande grundskola vid maten. 

• Förskoleområde Segeltorp och Fullersta 1 har inte 

lyckats rekrytera förskollärare i den utsträckning 

som de önskat vilket bidrar till överskottet. 

• Visättra förskoleområde har ett mindre överskott 

om 0,1 mnkr. Överskottet beror på att planerade 

förändringar och inköp på Visättravallen inte genomförts 

under året. 

Förskolor med underskott 

Totalt är det 15 förskoleområden som hade ett underskott 

under 2012. Det finns flera förklaringar till underskott 

inom dessa förskoleområden. 

• I förskoleområdet Sjödalen öppnades i augusti 

förskolan Sagoskogen. Förskolan är beräknad till 

cirka 90 barn och under hösten har det skett en 

succesiv inskrivning under en längre period på 

förskolan. Inskrivningen fortgår under 2013. Viss 

personal såsom kök och städpersonal har anställts 

på heltid från augusti. Det blir en hög initial kostnad 

med successiv inskrivning i relation till bemanning, 

barnkö och lokalkostnader. 

• Två förskoleområden, Glömsta-Vista och Kräppla 

förskolor har använt tidigare års överskott. 

Kräppla förskolor har gjort en ombyggnad för att 

förbättra arbetsmiljön som inte klarats inom ramen. 

Glömsta-Vista har köpt nya datorer och lärplattor. 

• Löneöversynen blev dyrare än beräknat. Detta var 

särskilt tydligt i de områden som har en hög förskolärartäthet 

i kombination med flera små enheter 

som till exempel Trångsund. 

• Några förskolechefer anger också att de ökat andel 

förskollärare på sina förskolor och därmed får 

högre kostnader. Det är en hård konkurrens mellan 

kommunerna om utbildade förskollärare och 

detta leder till ökade lönekostnader. Den reviderade 

läroplanen ställer krav på att utbildade förskollärare 

ska finnas. Utsälje förskoleområde hade 

under hösten dubbel bemanning av två förskollärare 

i samband med föräldraledighet. 

• Vårby förskoleområde har haft en del extrakostnader 

i samband med stängningen av förskolan 

Vallmon i kommunal regi. Förskolan Vallmon 

stängdes och övergick till fristående regi i augusti 

2012. Stängningen skedde i och med en organisationsförändring 

i Vårby. 

• Förskolan Skogvaktartorpet i Snättringe förskoleområde 

har två kök och därmed dubbel bemanning. 

De har också ökat personaltätheten under 

våren av olika orsaker som till exempel för barn i 

behov av särskilt stöd. 

• Inom pedagogisk omsorg har intresse och efterfrågan 

på familjedaghem minskat. 

• Öppna förskolor och familjecentraler är anslagsfinansierade. 

Resursfördelningen gjordes om inför 

2008 och beräknades då utifrån att familjecentraler 

skulle ha sammanlagt 1,75 tjänst. Dessa 

tjänster var då uppehållstjänster och motsvarade 

att det fanns två personer på respektive familjecentral 

under terminstid. Uppehållstjänsterna har 

förändrats till semestertjänster vilket innebär att 

anslaget inte räcker till. En intern omfördelning 

har gjorts för att minska underskottet. 

• Trångsunds förskoleområde har flera små förskolor. 

Flera barn har långa vistelsetider. Vilket innebär 

att det behövs en bemanning som täcker från 

öppning till stängning på respektive enhet. Det 

blir också höga kostnader per barn för kök och 

städ på de små enheterna. 

Åtgärder för en ekonomi i balans, vidtagna och 

planerade inför 2013 

• Se över resursfördelningen inom öppen förskola 

och familjecentraler. 

• Vårby förskolor gjorde en omorganisation och 

förskolan Vallmon med två avdelningar lades ner 

i kommunal regi och öppnades sedan i fristående 

regi under augusti 2012. 

• Alla förskoleområden behöver löpande arbeta 

med att se över och anpassa sin organisation utifrån 

barnens vistelsetid. 

• Trångsunds förskoleområde ser över möjligheten 

att hjälpas åt mellan förskolorna så att inte varje 

förskola behöver ha en egen kock. De ser även 

över möjligheten att öppna ytterligare en avdelning 

på Trålarens förskola genom vissa ombyggnader. 


• Pedagogisk omsorg kommer att göra om sitt vikariesystem. 

• Under sommaren har förskoleområdena planerat 

sin verksamhet utifrån tidigare erfarenheter vilket 

resulterat i minskade kostnader i samband med 

personalens semestrar. Där erfarenheterna bygger 

på att angivit tillsynsbehov under sommaren inte 

överensstämt med verkligheten. 

Förskolans stödteam 

Förskolans stödteam visade totalt ett nollresultat beroende 

på underskott inom vissa områden och överskott inom 

andra. Under året har det funnits vakanser inom stödteamet 

som gett upphov till ett överskott. Det har också funnits ett 

överskott genom att flera platser än beräknat sålts till andra 

kommuner inom specialförskolorna. Kostnaderna för skolskjutsar 

har varit högre än beräknat på grund av det skett 

flera resor från övriga delar i kommunen och även köp av 

verksamhet av Pysslingen Vårängen har kostat mer än 

beräknat utifrån att behov av flera platser har funnits. 

Vårdnadsbidrag 

Förvaltningen tar löpande emot ansökningar för vårdnadsbidrag. 

Under året har i snitt 78 familjer fått vårdnadsbidrag. 

Under 2011 var motsvarande siffra 68 familjer och 

under 2010 var det cirka 84 familjer i snitt som fick vårdnadsbidrag. 

Ansökningarna har varit relativt jämt fördelade 

mellan Huddinges geografiska områden. 

Investeringar, mnkr 

Bokslut 

2012 

Budget 

2012 

Avvikelse 

mot budget 

Lokalplaner 1,3 2,0 0,6 

Projekt 1,1 1,4 0,3 

Summa netto 2,4 3,4 0,9 

Totalt har nämnden en investeringsbudget på 3,4 mnkr 

under 2012 inklusive saldoöverföring från 2011. Under 

2012 användes 2,4 mnkr. 

Sagoskogens förskola öppnade i augusti och har under 

hösten haft en successiv inskrivning. För att rusta den nya 

förskolan har sammanlagt 1,2 mnkr använts. Under 2013 

kommer ytterligare investeringar behövas. 

De övriga investeringarna består av både inventarier 

och datorinköp till olika förskolor. 

Personal 

Personalredovisning 

Ack 

2012-12 

Personalkostnad 

totalt, mnkr 

Sjuklönekostnad 

(konto 5121), mnkr 

Inhyrd personal 

(4711), mnkr 

Övertid (konto 

5061), mnkr 

Fyllnadstid (konto 

5062), mnkr 

Skillnad% 

Friskvårdspeng(konto 

5830), 

mnkr 

Ack 

2011-12 

Skillnad 

444 701 437 954 6 747 1,5 

7 750 7 500 250 3,3 

10 320 8 878 1 442 16,2 

640 792 -153 -19,3 

855 811 44 5,4 

625 402 223 55,5 

Frånvaro (totalt), % 30,2 30,2 0,0 0,1 

Sjukfrånvaro totalt 

(inkl. sjukers), % 

Sjukfrånvaro totalt 

(exkl. sjukers), % 

Sjukfrånvaro, 0-14 

dgr, % 

7,6 7,1 0,5 7,3 

7,6 7,0 0,6 8,5 

3,1 3,2 -0,1 -4,1 

Nyanställningar 52 44 8 18,2 

Antal avgångar 114 118 -4 -3,4 

Personalomsättning, 

% 

9,6 10,0 -0,4 -3,8 

Årsarbetare 974 1 012 -37,4 -3,7 

Tillsvidareanställd, 

% 

79,1 79,0 0,2 0,2 

Visstidsanställd, % 14,6 15,2 -0,6 -3,7 

Timavlönad, % 6,3 5,9 0,4 6,7 

Anställda 1 214 1232 -18 -1,5 

Genomsnittlig 

krontalslön 

23 901 23 171 730,5 3,2 

Antal chefer 39 35 4 11,4 

Det totala antalet anställda har minskat, kostnaderna för 

inhyrd personal har ökat. Kostnaderna för övertid har 

minskat under året. Uttaget av friskvårdspeng har ökat, det 

påverkas bland annat av att kommunen under 2012 införde 

nya flexiblare regler för uttag samt att bidragsbeloppet 


ökade. De totala personalkostnaderna har ökat med 1,5 

procent. 

Lokaler 

Lokalkostnadsökningen för 2012 har klarats inom resursfördelningsramen. 

Den största kostnadsökningen under 

året avser den resterande helårshyreseffekten för tillbyggnaden 

av Glömsta förskola med ytterligare fem avdelningar 

som färdigställdes 2011. Nya förskolan Sagoskogen i 

Västra Balingsnäs som togs i bruk i augusti 2012 fick en 

delårshyreskostnad på 1,3 mnkr. Andra ökade delårshyreskostnader 

gäller tre förskoleavdelningar på Diagnosvägen i 

Flemingsberg, ersättningslokaler för Terapivägen samt nya 

familjecentralen i Sjödalen. 

Minskade lokalkostnader på cirka 1,0 mnkr har uppstått 

genom att avtal upphör och hyror bortfaller för lokaler med 

tidsbegränsade bygglov vilket gäller paviljong i Vårby och 

Lilltorpets paviljong i Snättringe samt bostadsrättslägenheter 

som sagts upp på Terapivägen i Flemingsberg. Hyreskostnaden 

har också upphört för lokalen på Bäckgårdsvägen 

i Vårby, vars hyresavtal förvaltningen tidigare sagt 

upp. 

Förvaltningen har under året ur arbetsmiljöskäl utrett 

viktiga renoverings- och ombyggnadsprojekt vid Skogvaktartorpet, 

Falken och Ladan, genomförande och tillkommande 

hyreskostnadsökning beräknas ske under 2013. 

Förvaltningen fick genom beslut i nämndens lokalförsörjningsplan 

för 2013–2017 ett utredningsuppdrag att 

anordna nattöppen förskola för skiftarbetande föräldrar vid 

Falkens förskola. Uppdraget utgår ifrån en bestämmelse i 

skollagen från 1 juli 2011. Verksamheten ska ligga i befintlig 

förskola så nära pendeltåg och busstation som möjligt 

i Huddinge centrum, förskolan Falken är därmed det 

lämpligaste alternativet. Förutom viss verksamhetsanpassning 

av lokalerna för nattverksamheten så måste också 

visst nödvändigt fastighetsunderhåll genomföras av fastighetsägaren. 

Vissa grundläggande lokalåtgärder måste först genomföras, 

ventilation, akustik och inomhusmiljö måste uppdateras 

till godkända krav. En nattöppen förskoleavdelning på 

Falken beräknas starta höstterminen 2013. 

Produktion pågår för den andra av tre förskolor i passivhusteknik 

i Källbrink vilken kommer att stå klar i augusti 

2013. Utredning av den tredje förskolan i Smista har 

pågått under hösten och den beräknas stå klar under hösten 

2014. 

Ärende med begäran om produktion av en ny förskola 

kombinerad med skola i Kästa, i Flemingsberg med fem 

avdelningar beräknas till februari 2013. Utredningen har 

slutförts i december 2012. Förvaltningen har för att dra 

lärdom av redan byggda energieffektiva förskolor/skolor 

genomfört studiebesök i olika delar av länet och på bland 

annat Emiliaskolan i Landskrona både i samband med 

byggnation och efter inflyttningen. Studiebesök har även 

skett på två F-9 skolor, en i Vallentuna och en i Hammarby 

Sjöstad där förskoleverksamhet är inkluderad i flexibelt 

utformade lokaler. 

Förstudiearbete pågår också om en ny enplansförskola i 

Nytorps Mosse i Trångsund, begäran om produktion beräknas 

ske under våren 2013 för färdigställande under 

2015. 

Veidekke Bostäder AB:s byggande av bostadsrättslägenheter 

och en förskola med tre avdelningar vid Kvarnbergsplan 

som panerats till hösten 2013 ligger för närvarande 

på is. 

Ytterligare satsningar på akustikåtgärder vid 15 förskolor 

för en bättre ljudmiljö påbörjades under hösten och 

kommer att slutföras under första kvartalet 2013. 

En geoteknisk undersökning av markförhållandena öster 

om Ängsnässkolan har genomförts. Den redovisar att 

det är möjligt att bygga en förskola för 80 barn med tillagningskök 

inom ett strikt begränsat geografiskt område. 

Förvaltningen har därför gett klartecken till att detaljplanearbete 

kan starta. Projektet är ett mycket bra exempel på 

hur ett nära samarbete mellan planavdelningen på MSB, 

Huge och förvaltningens lokalenhet, i ett tidigt skede utreder 

och klargör att markförhållanden verkligen tillåter att 

förskolebyggnader kan uppföras till rimliga kostnader och 

utan kända risker. 

Lokalavveckling 

Under slutet på året har kösituationen varit svår att hantera 

när det gällt efterfrågan av förskoleplatser. Från 2010 och 

till och med 2012 har förvaltningen tvingats avveckla sju 

avdelningar medan tillskottet av nya avdelningar under 

samma period är tio. Räknat på ett snitt på 18 barn per 

avdelning har cirka 130 förskoleplatser avvecklats och 

cirka 180 tillkommit. Antalet förskolebarn i befolkningen 

har också ökat med 65 barn mellan december 2011 och 

december 2012. 

Merparten av avvecklingen beror på lokalbeslut som 

fattats i kommunen under tidigt 1990-tal med tidsbegränsade 

bygglov som löpt ut efter 20 år och inte kan förlängas 

enligt Plan- och bygglagen. I två fall har även privata förskolor 

lagt ned sin verksamhet. 


Intern kontroll 

Under 2012 har förvaltningen arbetat med att ta fram en ny 

internkontrollplan utifrån det nya reglementet för intern 

kontroll. Den nya internkontrollplanen gäller för 2013. 

Under 2012 har förvaltningen arbetat utifrån nedanstående 

interna kontroll. 

Uppdrag/Uppgift Risk Uppföljning/Utvärdering 

1. Huvudprocess: 

UTVECKLING OCH LÄ- 

RANDE 

Utvärderas i systematiskt kvalitetsarbete 

1.1 Alla förskolor har en pedagogisk 

Sjunkande resultat Senast mätresultat 8,0 

verksamhet som 

stimulerar och utmanar barnen 

i deras utveckling och 

lärande 

1.2 Alla barn i behov av särskilt 

stöd har åtgärdsprogram 

som stödjer deras utveckling 

och lärande 

Åtgärdsprogram saknas Följs upp i systematiska kvalitetsarbetet 

1.3 Införa nya skollagen och 

läroplanen för förskolan 

Lagens och läroplanens uppdrag 

uppfylls inte 

Nytt kvalitetssystem har utarbetats 

under året 


2. BARNS INFLYTANDE 

2.1 Alla barn har med stigande 

ålder ökat inflytande 

över sitt lärande och det pedagogiska 

arbetet i förskolan 

Brister i kunskap om Pedagogisk 

dokumentation och 

individuella utvecklingsplaner. 

Följs upp i systematiska kvalitetsarbetet 

3. NORMER OCH VÄRDEN 

3.1 Alla barn är trygga i sin 

förskolemiljö 

3.2 Alla barn behandlas lika 

oavsett kön, etnisk tillhörighet, 

religion eller annan trosuppfattning, 

funktionshinder eller 

livsvillkor 

4. GOD KOMMUNAL VERK- 

SAMHET 

4.1 Föräldrarna är nöjda med 

sitt barns förskola 

4.2 Bereda plats för barn i 

förskola och pedagogisk omsorg 

4.3 Marknadsföring av förskolor 

och pedagogisk omsorg 

4.4 Tillsyn av fristående förskolor 

och pedagogisk omsorg 

Sjunkande resultat Senast mätresultat 8.7 

Barn kan utsättas för kränkande 

behandling och diskrimineras. 

Riktlinjer vid utredning av uppgifter om 

trakasserier och kränkande behandling. 

Redovisas till FSN två gånger/år 

Sjunkande resultat Senast mätresultat 93 % 

Kan inte bereda i plats inom 

fyra månader 

Otydlig kommunikation och 

inaktuell information på webben 

Bristande kvalitet i de fristående 

förskolorna och i den 

pedagogiska omsorgen 

Uppföljning med åtgärder varje månad 

Under slutet på året har kösituationen 

varit svår att hantera när det gällt efterfrågan 

av förskoleplatser. 

Kommunikationsarbete under utveckling 

Genom tillsynsbesök och årlig enkät till 

föräldrar. 

Kvalitetssäkrande metoder under utveckling 

5. INFLYTANDE I VARDA- 

GEN 


5.1 Alla föräldrar ges möjlighet 

att vara delaktiga i förskolans 

arbete 

Sjunkande resultat Senast mätresultat 7,9 

6. VALFRIHET 

6.1 Alla föräldrar kan fritt välja 

förskola 

7. LIKVÄRDIG BEHAND- 

LING 

Efterfrågan är större än tillgången 

Utredning och åtgärder i 

punkt 3.2 har inte lett till förbättring 

Mätmetod under utveckling 

Anmälningar till Skolinspektionen, 

Barn- och elevombudet och Diskrimineringsombudsmannen 

redovisas till 

FSN månatligen 


8. MÅNGFALD OCH JÄM- 

STÄLLDHET 

8.1 Modersmål Barn med annat modersmål 

än svenska utvecklar inte sin 

kulturella identitet och sin 

förmåga att kommunicera på 

svenska och sitt modersmål. 

Följs upp i systematiska kvalitetsarbetet 

9. Sund ekonomi: 

BUDGETHÅLLNING 

9.1 Skuldhanteringsprocessen 

9.2 Åtgärder för att hålla nere 

lokalkostnader och för att 

utnyttja lokaler optimalt 

10. ATTRAKTIV ARBETS- 

GIVARE 

10.1 Avsaknad av legitimerade 

förskollärare 

Vårdnadshavare som inte 

betalar sina fakturor mister 

sin förskoleplats och kan inte 

arbeta samt förlorade skatteintäkter 

Ineffektivt resursutnyttjande 

Ej legitimerade förskollärare 

får inte tillsvidareanställas, 

vilket medför ökad arbetsbelastning 

på legitimerade förskollärare 

Mätmetod under utveckling 

Arbetet bedrivs kontinuerligt i samband 

med pågående utredningar gällande 

om- och nybyggnation. Översyn sker 

kontinuerligt för att samordna lokalanvändningen 

mellan olika verksamheter 

och så långt som möjligt utnyttja befintlig 

Lokalkapacitet. Exempelvis avvecklades 

från 1 oktober en lokal för övergripande 

RCN verksamheten på 

Röntgenvägen 3 i Flemingsberg och 

flyttar till befintliga och redan hyrda 

lokaler på Patron Pers väg i centrala 

Huddinge. 

Uppföljning av hyresavtal sker kontinuerligt 

och avstämningar sker i delårsprognoser 

och lokalförsörjningsplan. 

Följs upp och utvärderas i systematiskt 

kvalitetsarbete 


Verksamhetsstatistik – nyckeltal 

Verksamhetsstatistik 2012 2011 2010 

Kommunal förskola 4584 4585 4514 

Kommunal pedagogisk omsorg 

Fristående förskolor i Huddinge 

151 162 191 

1633 1575 1505 

Fristående pedagogisk omsorg 144 123 65 

Specialförskolor 30 28 28 

Förskola/pedagogisk omsorg i 

annan kommun kommunal och 

fristående regi 

172 148 135 

SUMMA 6714 6621 6438 

Mellan 2012 och 2011 har antalet helårsinskrivna barn 

ökat med närmare 100 barn. Ökningen har främst skett 

inom fristående förskolorna och inom fristående pedagogisk 

omsorg. Även placeringar utanför kommunen har 

ökat. Under året har förskolan Vallmon övergått från 

kommunal till fristående regi. Förskolan Sagoskogen öppnade 

i kommunal regi succesivt från augusti. Förskolan 

Glömsta öppnade i augusti 2011 men hade rätt antal inskrivna 

barn först i mars 2012. Trots två stora nya förskolor 

har barnantalet totalt inte ökat blad de kommunala 

förskolorna mellan 2012 och 2011. Det finns flera förklaringar 

till detta. En förklaring till det kan vara införandet 

av möjligheten att välja 25 timmar för barn till arbetslösa 

och föräldralediga under förskoleåret. Förskolecheferna 

vill bibehålla kvalitén och inte öka barngruppernas storlek 

och har därmed valt att inte öka antalet barn på förskolorna. 

Skolinspektionen framhöll vid sin tillsyn under 

2011/2012 vikten av att kontinuerligt följa upp barngruppernas 

storlek och sammansättning. En annan förklaring är 

att det var 3 förskolor som under sommaren eller hösten 

2011 stängde av olika anledningar vilket får effekter för 

barnantalet även under 2012. 

Servicegraden 31 december 2012 

Servicegraden innebär andelen barn i befolkningen i åldern 

1–5 år som är inskrivna i verksamheten. Den 31 december 

fanns det 6590 barn inskrivna i verksamheten och 7531 

barn i befolkningen i åldrarna 1–5 år. Detta innebär att 

servicegraden var 87,5 procent. Vid motsvarande tidpunkt 

2011 var servicegraden 87,2 procent. 

Statistiska centralbyrån presenterar varje år en servicegrad 

som avser antalet inskrivna barn i förskola i förhållande 

till antalet barn i befolkningen 1–5 år. Uppgiften som 

SCB publicerar är lägre än den servicegrad som Huddinge 

redovisar eftersom SCB inte redovisar barn inskrivna i 

pedagogisk omsorg. 

I statistiken till SCB som avser den 15 oktober 2011 

redovisade Huddinge kommun även vissa barn inskrivna i 

fristående pedagogisk omsorg vilket lett till en minskning i 

SCBs servicegrad mellan 2011 och 2012. 

Befolkning vid årsskiftet 2011/2012 

Befolkningen i åldern 1–5 år har ökat vid tidpunkten 31 

december mellan åren. Det fanns 66 barn fler 2012 jämfört 

med 2011. Antalet barn vid årsskiftet stämde inte med den 

prognos som gjorde i april. Det är främst barn i 1–2 års 

ålder som ökat mer än beräknat. 

Befolkning per 

område 

Antal barn 

2011 

Prognos 

2012 

Utfall 

2012 

Vårby 798 823 842 

Segeltorp 890 883 910 

Flemingsberg 1159 1134 1136 

Trångsund 674 704 676 

Skogås 985 984 960 

Sjödalen Fullersta 1743 1780 1814 

Stuvsta 1208 1172 1156 

Totalt 7465 7487 7531 

Södertörns nyckeltal 

Personaltäthet och andel personal med pedagogisk 

högskoleutbildning 

Statistiska centralbyrån samlar in uppgifter kring personal 

och barn varje år som avser den 15 oktober respektive år. 

Från dessa uppgifter beräknas personaltäthet och andel 

pedagogisk högskoleutbildade. Uppgifterna används för att 

jämföra och diskutera kring aktuella frågor med andra 

kommuner på Södertörn. Uppgifterna och jämförelserna 

mellan kommunerna är inte klara för 2012 och är därför 

inte redovisade nedan. För nyckeltalen som avser 15 oktober 

2011 finns en rapport för Södertörns nyckeltal för 

förskolan. Nedan presenteras några nyckeltal där Södertörns 

kommuner jämförs med varandra. 

Pedagogisk högskoleutbildning, kommunal regi 

2011 

Andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning 

bland Södertörnskommunerna varierar från 32 till 47 procent. 

Huddinge ligger väldigt lågt med 33 procent år 2011. 

Det största hindret för att kunna höja andelen högskoleutbildade 

är bristen på förskollärare. Samtidigt ökar antalet 

barn vilket kräver nyanställningar. 


Pedagogisk högskoleutbildning, kommunal regi 2011 

Trångsund 5,4 4,5 5,6 

Skogås 5,4 5,1 5,6 

Sjödalen Fullersta 5,5 4,6 5,6 

Stuvsta 5,3 4,9 5,6 

Totalt 5,0 5,5 

Andel pedagogiskt högskoleutbildade 

Andelen pedagogiskt högskoleutbildade har minskat något 

mellan 2012 och 2011. Andelen personal med högskoleutbildning 

är lägre i de fristående förskolorna jämfört med de 

kommunala förskolorna. 

Personaltäthet kommunal regi 2005-2011 

Andel högskoleutbildade 

2012 2011 

i procent 

Kommunala förskolor 32,18 32,74 

Fristående förskolor 23,83 24,79 

Även andelen pedagogiskt högskoleutbildade varierar 

mellan geografiska områden. 

Huddinge har en bättre personaltäthet det vill säga fler 

personal per barn jämfört med de andra Södertörnskommunerna. 

Huddinge hade 15 oktober 2011, 5,4 barn per 

personal. 

Huddinges nyckeltal 2012 

Personaltäthet 2012 2011 

Kommunala förskolor 5,5 5,4 

Fristående förskolor 5,0 5,2 

Kommunal pedagogisk 

omsorg 

4,8 4,4 

Andel med pedagogisk högskoleutbildning i procent 

2012 

Förskoleområden Totalt Fristående 

förskola 

Kommunal 

förskola 

Vårby 20 18 24 

Segeltorp 34 39 33 

Flemingsberg 30 25 31 

Trångsund 36 25 38 

Skogås 18 16 19 

Sjödalen Fullersta 30 24 31 

Stuvsta 33 32 34 

Totalt 24 32 

Fristående pedagogisk 

omsorg 

5,2 5,1 

De fristående förskolorna har färre barn per personal än 

den kommunala. Bland familjedaghemmen är det de kommunala 

som har färre barn per personal. Personaltätheten 

varierar mellan också mellan geografiska områden. 

Personaltäthet 

2012 per område 

Totalt Fristående Kommunala 

Vårby 5,5 5,4 5,6 

Segeltorp 5,6 4,4 5,8 

Flemingsberg 5,4 4,7 5,5 


Uppdrag från kommunfullmäktige 

De generella och riktade uppdrag som kommunfullmäktige 

lämnar till nämnderna i Mål och budget ska ses som insatser 

som särskilt ska uppmärksammas inom ramen för det 

ansvar nämnderna har. Uppdragen redovisas under 

nämndmålen och sammanställningen nedan syftar till att ge 

en samlad överblick samt göra det lätt för läsaren att återfinna 

uppdragen i verksamhetsplanen. 

Även uppdrag från tidigare år som inte har slutförts ska 

redovisas och följas upp. 

Status för uppdraget anges med texten ”Klart” om uppdraget 

är genomfört, med ”Flyttas över” om uppdraget 

förslås att flyttas över till nästkommande år eller med 

”Återkallas” om uppdraget kommer att uppfyllas på något 

annat sätt, eller har beslutats eller föreslås att återkallas. 


Uppdrag Status på genomförande Hänvisning 

Från 

tidigare år 

Prioritera insatser som stödjer arbetslinjen Pågående Sida 20 

Fortsätta utveckla kommunen som en attraktiv 

arbetsgivare 

Pågående Sida 20 

Utifrån styrande dokument prioritera insatser och 

genomföra åtgärder för ett hållbart Huddinge 

Pågående 

Sida 14 

Utveckla och effektivisera kommunens verksamheter 

med IT som stöd och verktyg 

Pågående Sida 13 

Medverka till att ungdomar erbjuds feriepraktik Klart Sida 20 

Uppdrag riktade till förskolenämnden 

Uppdrag Status på genomförande Hänvisning 

Från 

tidigare år 

Utöka tiden i förskolan till 25 timmar i veckan för 

barn till arbetslösa 

Utred möjligheterna att med bibehållen kvalitet 

utöka tiden för barn i förskolan till föräldralediga 

Klart Sida 22 

Klart Sida 22 

Utreda hur barnomsorg på obekväm arbetstid 

kan organiseras 

Pågående 

Sida 22

förskolenämnden

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?