TRAFIKSTRATEGI FÖR HUDDINGE KOMMUN Vägen mot ett ...

Bilaga 4: Nulägesbeskrivning
används enligt dess avsikt beror på att kostnaden för parkeringen och
markupplåtelsen inte framgår för dem som parkerar.
Infartsparkeringarna har för det totala resandet i kommunen och länet en relativt
marginell betydelse för arbetsresor. Andelen kollektivtrafikresenärer som
infartsparkerar som en del av sin färdväg är cirka 1 % av dem som dagligen
nyttjar kollektivtrafiken.
Utryckningsvägnät
Utryckningsnätet har höga krav på god framkomlighet. I Huddinge består
utryckningsvägnätet primärt av de nationella vägarna samt merparten av
huvudvägnätet inom kommunen. Utryckningsnätet säkerställs så att det kan
fungera väl för transportbehovet. Trafiknätet för utryckningsfordon kan enligt
Huddinges trafiknätsanalys 132 bedömas vara av relativt god kvalitet även om
lokala brister finns samt att de öst-västliga förbindelserna skulle kunna vara av
högre standard för kortare inställelsetid 133 .
Godstrafiknät
Genom Huddinge passerar stora mängder gods dagligen via järnväg och på det
nationella vägnätet. Godstransporter till verksamheter inom kommunen sker i
huvudsak via lastbil på vägnätet. Nationellt har initiativ tagits för klimatneutrala
godstransporter på väg 134 . Naturskyddsföreningen har tagit fram kriterier för
märkning av godstransporter med ”Bra Miljöval” i syfte att bland annat minska
utsläpp och energianvändning för godstransporter på väg. 135
Allmänna vägar har om inte annat föreskrivits bärighetsklass 1 (BK1).
Trafikverket och kommunen kan som väghållare meddela föreskrifter om att en
allmän väg ska tillhöra en lägre bärighetsklass (BK2 eller BK3). 136 För det
nationella vägnätet inom Huddinge kommun är E4/E20, väg 73, väg 226 och väg
259 klassade som BK1-vägar. 137 Bron över Orlången har dock en lägre
klassning 138 Enligt länsstyrelsens författningssamling 139 är även samtliga
kommunala gator och vägar i Huddinge upplåtna för fordon med bärighetsklass 1.
Lokala trafikföreskrifter finns dock med begräsningar gällande genomfart, högsta
vikt samt axel- och boggitryck. På den övergripande nivån är nätet relativt väl
sammanhållet. Brister finns i öst-västlig riktning vilket för godstrafiken medför ett
påtagligt behov av att Södertörnsleden byggs i nära framtid.
132 Huddinge kommun, Trafiknäts- och gatubildsanalys, 2004
133 http://www.sbff.se/
134 Trafikverket, Göteborgs miljövetenskapliga centrum vid Chalmers m.fl. ”Klimatneutrala
godstransporter på väg”, http://www.trafikverket.se/Foretag/Trafikera-och-transportera/Hallbararesor-och-transporter/Klimatneutrala-godstransporter/
135 http://www.naturskyddsforeningen.se/bra-miljoval/transporter/godstransporter/
136 Trafikförordningen, 1998:1276, kap 4
137 Länsstyrelsen, Stockholms läns författningssamling, 01FS 2010:67
138 Bron över Orlången - Högsta axeltryck 10, bruttovikt 51,4 ton.
139 Länsstyrelsen, Stockholms läns författningssamling, 01FS 2010:67
89(168)