TRAFIKSTRATEGI FÖR HUDDINGE KOMMUN Vägen mot ett ...

Kapitel 4: Strategi för trafik- och bebyggelseplanering
‣ Prioritering av transportslag
Kollektivtrafikens krav på framkomlighet på väg- och järnvägsnätet är
överordnad biltrafikens motsvarande krav. Kvalitetshöjning av gång-, cykeloch
kollektivt nät kan behöva ske på bekostnad av körbanor och parkeringar
för bil. Stads- och gaturummen ska utformas enligt livsrumsmodellen 45 .
Vid utrymmesbrist ska de normer och krav som gäller för gående, cykel och
kollektivtrafik prioriteras före biltrafik. Trafiksystemet ska dock möjliggöra
utrymme för alla trafikslag.
‣ Parkering ska användas som ett planeringsverktyg.
I nära anslutning till stationer och centrala målpunkter ska cykelparkering vara
tillgänglig i efterfrågad kvantitet och med hög kvalitet. Cykelparkering ska
utformas frikostigt vid stationslägen. Även vid strategiskt utvalda
busshållplatser bör det säkerställas utrymme för cykelparkering. Möjligheterna
till att påverka fördmedelsval med parkeringsplanering samt avgifter ska
utredas. En parkeringsstrategi bör tas fram för att likställa kommunens
hantering av parkeringsfrågor för ett effektivt marknyttjande. I tätbebyggda
områden bör parkering samlokaliseras i anläggningar. Krav på cykelparkering
bör på ett tydligt sätt framgå i bygglovsprocessen. Uppföljning av att
fastighetsägaren uppfyller de krav som ställts ska vara lika som för
bilparkering. På allmänna platser prioriteras cykelparkering före bilparkering.
‣ Säkra framtida spårutbyggnader
För att klara uppställda klimatmål är det helt vitalt att de regionala kärnorna
kollektivtrafikförsörjs på ett effektivt sätt. Regionens konkurrenskraft och
rörlighet på arbetsmarknaden är även denna avhängd på en effektiv
transportförsörjning.
Säkra ett spårreservat för Spårväg syd 46 .
Säkra utrymme för ytterligare spår och hållplatslägen i Flemingsberg. Samt
utreda hur reserverat utrymme för ytterligare spår längs sträckan Tullinge –
Älvsjö kan åstadkommas. 47
Ta fram en stomnätsstrategi för busstrafik som på längre sikt kan utvecklas till
spårbunden trafik. Detta behövs för att säkra gatuutrymme och inte äventyra
kommande generations möjligheter att effektivisera transportsystemet.
Exempelvis bör utrymme säkras mellan Huddinge C och Ryttarhalsvägen.
Passagen av naturreservatet åligger kommande generation att avgöra. Behovet
av en gång-, cykel- och kollektivtrafikförbindelse är dock uppenbar.
45 TRASTs definition. En indelning av stadsmiljön i tre olika "rum". Frirummet är cyklisternas,
fotgängarnas och de lekande barnens område. Mjuktrafikrummet omfattar större delen av stadens
biltrafiknät och här ska bilister och oskyddade trafikanter samsas. Transportrummet består av gator
där person- och godstransport prioriteras; trafikleder, motorvägar eller spårvägar.
46 Se bilaga 4 – Nulägesbeskrivning; kapitel Trafiksystem, underkapitel kollektivtrafiknät
47 Se bilaga 4 – Nulägesbeskrivning; kapitel Trafiksystem, underkapitel järnvägsnätet
37(168)