TRAFIKSTRATEGI FÖR HUDDINGE KOMMUN Vägen mot ett ...

Bilaga 7: Potential i stationsnärhet
Vad som påverkar resandet och individens val av färdmedel baseras på ett antal
komplexa och samspelande faktorer. Valet av transportslag baseras bl.a. på
kommunens struktur och funktionsblandning, stationers läge, trafiksystemets
utformning, socio-ekonomiska faktorer och tillgängliga parkeringsplatser. Det
faktiska avståndet till tillgänglig kollektivtrafik är dock den faktor som empiriskt
visat sig medföra störst positiv effekt på resande med kollektivtrafik. 248
Genom att samordna bebyggelseplaneringen och transportplaneringen kan
förutsättningar skapas för den enskilde individen att själv välja färdmedel. Att
bygga bostäder och arbetsplatser kollektivtrafiknära medför normalt god
tillgänglighet för både bil och kollektiva färdmedel. De kollektiva färdmedlens
konkurrenskraft ökar och förutsättningar skapas för en frivillig överflyttning till
kollektivtrafik. Tillgängliga färdmedel kan därmed konkurrera på mer jämlika
villkor vilket sammantaget medför ett för samhället mer hållbart transportmönster.
12.2. När är bebyggelse kollektivtrafiknära?
Vid angivande av avstånd på en övergripande nivå tillämpas både verkliga
avstånd och radiella avstånd (så kallade ”fågelavstånd”). Definitionen av vad som
är kollektivtrafiknära varierar i olika sammanhang från tiotals meter upp till flera
kilometer. För enskilda, exempelvis handikappade och äldre, kan avstånd över
100 meter upplevas som alltför långa för att en målpunkt ska definieras som nära.
För andra individer kan gångavstånd upp till ett par kilometer upplevas
tillgängligt och acceptabelt för dagliga resor.
I början av 80-talet introducerades den så kallade 400-metersregeln i PLANK, ett
planeringsunderlag för kollektivtrafik. 249 Måttet är verkligt avstånd och används
fortfarande som en generell tumregel för god tillgänglighet till en station, bland
annat av SL. 250 Vägverket och Banverket (nuvarande Trafikverket) har tidigare
angett att ett område inom ett radiellt avstånd på 2-3 km från en station kan ses
som stationsnära. 251 Avståndet baseras på en värdering av vad som kan anses vara
ett rimligt cykelavstånd. I många andra olika sammanhang används det radiella
avståndet 1 000 meter som ett acceptabelt avstånd för olika målpunkter och
funktioner. 252
Olika avstånd tillämpas i skiftande sammanhang gällande vad som kan definieras
som ett kollektivtrafiknära läge. Många gånger baseras valda avstånd på
antaganden av hur långt individer kan antas vara villiga att gå eller cykla till en
station som del av dagligt resande. Endast ett fåtal empiriska studier har
genomförts över hur resandet fördelas på olika trafikslag baserat på faktiska
avstånd mellan stationslägen och närliggande bostäder eller arbetsplatser.
248 Peter Hartoft Nielsen, Stationsnærhedspolitikken i hovedstadsområdet, 2002
249 Transportforskningsdelegationen, 1981.
250 RIPLAN, SL, 2008
251 Stationsnära läge, Länssstyrelsen i Skåne, Skånetrafiken, Region Skåne, Trafikverket, 2010
(verkligt avstånd)
252 Katarina Schylberg, Planindikatorer för effektiv markanvändning i stationsnära områden, 2008
156(168)