TRAFIKSTRATEGI FÖR HUDDINGE KOMMUN Vägen mot ett ...

Bilaga 5: Analys
krävs för förbättrade kollektivtrafikkopplingar till Södertörn och arbetsmarknaden
i länets norra halva. Flertalet viktiga reserelationer kräver idag omstigning och
byten vilket medför onödigt långa resor och låg kvalitet i relation till bilvägnätets
gena förbindelser. Viktiga framtida kopplingar är bl.a. förstärkt relation mellan
Kungens kurva – Flemingsberg – Handen, Flemingsberg – Arlanda, Kungens
kurva – Kista/Häggvik. Delvis medför Förbifart Stockholm stärkta relationer för
kollektivtrafikförbindelse men bidrar i huvudsak till ökad framkomlighet för
biltrafiken.
Prioriteringar behöver göras
Biltrafiken har genom 1900-talets planering medgetts ett stort utrymme i den
fysiska planeringen. Framkomlighets- och kapacitetsbrister i systemet finns, vilka
delvis behöver byggas bort. Med hänsyn till att en ökad kapacitet i vägsystemet
medför en ökad efterfrågan av bilister, bör förstärkningar ske med försiktighet.
Störst brist i systemet finns i den öst-västliga relationen på Södertörn, med starka
begränsningar. Södertörnsleden förväntas förbättra denna relation avsevärt.
Därutöver finns ett behov av enskilda punktinsatser. Som helhet bör dock en
omfördelning av resor och transporter med bil till andra trafikslag möjliggöra att
befintligt vägnät inom en överskådlig framtid fyller dess funktion. I enskilda
länkar, framförallt på det kommunala huvudgatunätet, finns behov av att prioritera
gång-, cykel- och kollektivtrafik vilket kan medföra försämrad framkomlighet för
biltrafiken på grund av utrymmesbrist.
Inom kommunen finns ett flertal omvandlingsområden som består av enskilda
bostads- och småhus, tidigare främst för sommarstugebebyggelse. I takt med
regionförstoring har dessa successivt omvandlats till permanentboende.
Bostadsområden så som Vidja, Gladö kvarn, Lissma, Ådran saknar i dagsläget
förutsättningar för att utvecklas till områden som understödjer en hållbar
transportförsörjning.
Begränsningar finns även i områden så som västra Snättringe, Högmora och
Mellansjö. Befintlig bebyggelsestruktur medger inte utrymme för prioriterad
kollektivtrafik. Dessa områden bör ur ett transportperspektiv inte fortsatt
utvecklas för enskilt boende. De geografiska förutsättningarna möjliggör inte en
utveckling där tillräckligt trafikantunderlag kan uppnås för en attraktiv
kollektivtrafik. Lokaliseringen av områdena innebär allt för långa avstånd till
befintlig tät kollektivtrafik, service, handel etc. Dessa områden bör fortsatt
kollektivtrafikförsörjas för att mata de kollektivtrafikstarka noderna. Dock medför
ökad bebyggelse här inte ett tillräckligt bra underlag för ökad andel
kollektivtrafik. Områdena utgör en bebyggelse reserv som på lång sikt behöver
kollektivtrafikförsörjas på ett effektivt sätt. Viktigt är därför att inte bygga bort
möjligheten till eget utrymme för kollektivtrafik.
Undermåliga relationer är påtagliga mellan kommunens centrala och östra delar,
(Trångsund och Skogås) vilket begränsar tillgängligheten. Restidskvoten mellan
bil och kollektivtrafik är hög, vilket medför att en resa med bil är avsevärt
snabbare. Befintliga förbindelser går via Farsta och Lännavägen, med begränsade
kopplingar. Potentialen för utveckling av täta kollektivtrafikstråk i dessa stråk är
relativt låg. Naturskyddsområden begränsar/omöjliggör förtätning för fler
kollektivtrafiknoder längs Lännavägen. I höjd med Ågestavägen ligger
141(168)