TRAFIKSTRATEGI FÖR HUDDINGE KOMMUN Vägen mot ett ...

Bilaga 5: Analys
Klimatfrågan får en större tyngd
Att begränsa den globala uppvärmningen är en ödesfråga för ett hållbart samhälle.
Enligt FN:s klimatpanel (IPCC) finns ett tydligt samband mellan människans
utsläpp av växthusgaser och temperaturökningarna. Världens utsläpp av
växthusgaser har under en lång period ökat kraftigt. Globala prognoser visar på
fortsatta utsläppsökningar.
Nuvarande utveckling orsakar förändringar i klimatet som är större än de som
observerats under 1900-talet. Man förutspår en temperaturökning på mellan 1,8
och 4°C till år 2100 205 . Vi kan förvänta oss en fortsatt temperaturhöjning även om
luftens innehåll av växthusgaser slutar att stiga. Det beror på att det dröjer länge
innan klimatet hinner reagera på olika slags påverkan. Världshavets temperatur
behöver decennier eller rentav sekler för att ställa om sig, och inlandsisarna
reagerar ännu långsammare. Hur vi agerar idag har därför stor betydelse för hur
kraftig klimatpåverkan kommer att bli.
Utsläppen behöver minska med 50-85 procent till 2050 i förhållande till 2000 års
nivå 206 . Teknikutveckling kommer att spela en betydande roll, men kommer inte
att lösa alla problem. Beteendeförändringar behövs också för att klimatmålen ska
kunna nås.
I Sverige kan vädrets växlingar medföra att medeltemperaturen skiftar flera grader
från ett år till ett annat. Här kan klimatets mer långsiktiga förändringar därför vara
svårare att urskilja än i världen som helhet. Fortfarande får vi en och annan kall
vinter som kan få somliga att tvivla på att det alls blir varmare. Men även i
Sverige har utvecklingen gått mot högre temperaturer, och det senaste decenniet
är det varmaste som hittills har uppmätts i vårt land. Både i Sverige och i många
andra delar av världen har uppvärmningen åtföljts av ökad nederbörd. I vissa
områden som redan tidigare hade problem med torka har det däremot blivit ännu
torrare. Andra konstaterade globala effekter av ökade temperatur är: höjd havsyta,
isavsmältning, effekter på den biologiska mångfalden och ökade risker för arters
utdöende, migrerande arter, försvinnande av korallrev, havsförsurning,
dricksvattenbrist, torka och så vidare. 207
Enligt den tidigare chefsekonomen på världsbanken Sir Nicholas Stern är det
betydligt mindre kostsamt att agera nu för att minska utsläppen och de
konsekvenser de medför än att vänta med att agera. Kostnaderna riskerar att bli 5-
20 procent av BNP per år, om vi inte agerar, men kan begränsas till 1 procent av
BNP om vi tar tag i frågorna redan nu.
205 Enligt FN:s klimatpanel (IPCC)
206 Enligt FN:s klimatpanel (IPCC)
207 Naturvårdsverket: http://www.naturvardsverket.se/
124(168)