TRAFIKSTRATEGI FÖR HUDDINGE KOMMUN Vägen mot ett ...

Bilaga 5: Analys
10.2. Trender för framtiden
Funktionalismen var det "planeringsideal" som under större delen av 1900-talet
präglade stadsbyggnad och trafikplanering. Funktionalisterna separerade och
byggde särskilda områden för varje funktion, vilket många gånger skapade ett
behov av långväga transporter och resor.
Historiskt och inte minst som motpol till funktionalismen har rutnätsstadens
koncept varit en grundläggande planeringsvision. Termen innebär att gator är
genomgående i hela stadsdelsområden och skär varandra i relativt räta vinklar.
Idealet bygger på förtätning och en fri blandning av olika verksamheter över
stadens rutnätsmaskiga yta. Med rutnätsstaden som grund har kvartersstaden fylld
med verksamheter lyfts fram som ett planeringsideal. Avsikten är att skapa
möjlighet för boende, arbete och liv inom begränsade områden.
Stadsutvecklingen i Storstockholm har utvecklats utifrån den stadsbyggnad med
närförorter och förorter som växte fram under 1900-talet. Utvecklingen kring
trafiklederna i form av bebyggelseområden, centra och stråk har blivit allt
viktigare. Genom effektiv mobilitet i knut- och bytespunkter skapas ett
mångsidigt verksamhetsutbud vilket bidrar till att minska den rumsliga
utbredningen.
Idag arbetar mycket få människor nära bostaden. Trenden är snarare den motsatta.
Regionförstoring pågår och snabbtåg tillskapas vilket uppmuntrar till resande över
långa distanser. Modern trafikplanering handlar framförallt om att minska behovet
av att resa och att möjliggöra tillgänglighet, i motsats till historiska krav på
framkomlighet eller till och med rörlighet.
I högre utsträckning än tidigare baseras dagens stads- och trafikplanering på
integrering, d.v.s. att olika trafikslag blandas. Omformning av attraktiva stadsrum
ska ske på alla trafikanters villkor. Viljan är att medge universell tillgänglighet
och användande av ytor för att kunna uppnå en harmoni mellan människors
förmåga, regler och krav, mänskligt beteende och utformning. Detta är till stor del
en motpol till den tidigare funktionella planeringen som baserades på separering,
att olika trafikslag skiljs åt i tid eller rum.
Grundidén för modern trafikplanering är att trafiksystemet ska vara balanserat
utifrån människans förutsättningar och behov. Trafik är en förutsättning för
tillgänglighet och att tillgodose människans behov av att förflytta sig. Fungerar
inte trafiken så fungerar inte staden. 199 Trafiken och trafiksystemet måste däremot
fungera på en balanserad grund i förhållande till andra behov. Framförallt finns ett
behov av kontroll så att biltrafiken inte tar över vilket motverkar en attraktiv och
hållbar stadsutveckling.
På glesbygden kan bilen vara en förutsättning för individuell förflyttning, något
som inte förväntas förändras inom överskådlig framtid. Bilen fyller sin funktion
att medge god tillgänglighet exempelvis för serviceärenden. Däremot sker en
utveckling mot minskat beroendet av bilen som transportmedel. Genom
teknikutveckling och mer bränslesnåla fordon sker en successiv sänkning av
199 Trast, utgåva 2, 2007
121(168)