Delårsbokslut 2006

Kävlinge kommun
Delårsbokslut
2006

Innehållsförteckning
Förvaltningsberättelse
Kävlinge kommuns organisation 1
Koncernen 1
Viktiga händelser 2
Utveckling i korthet 2
Omvärldsanalys 3
Uppföljning av strategiska mål 5
Finansiell analys 6
Personalredovisning 10
Kommunstyrelsen 11
Tekniska nämnden 14
Miljönämnden 17
Kulturnämnden 19
Socialnämnden 25
Övergripande nämnder 30
Räkenskapsmaterial
Resultaträkning 31
Balansräkning 32
Finansieringsanalys 33
Driftbudgetavräkning 34
Investeringsredovisning 35
Exploateringsredovisning 37
Redovisningsprinciper och noter 38
Ekonomisk ordlista 44
Delårsrapporten har varit föremål för revisionens
granskning. Rapport från granskningen har avgivits
separat och finns på kommunkansliet.
1

Förvaltningsberättelse
Kävlinge kommuns organisation
Kommunfullmäktige
S M Fp SD C Kd Mp Spi V
20 9 5 4 2 2 1 1 1
Revisionen
Kommunstyrelsen
Nämnder
Valnämnd
Överförmyndarnämnd
Kommunala bolag
KKB
Samverkan
Landskrona-Kävlinge-
Svalövs Gymnasieförbund
Kommunassurans Syd
Försäkrings AB
Sydvatten AB
SYSAV
Räddningstjänsten Syd
Teknisk nämnd
Miljönämnd
Kulturnämnd
Socialnämnd
Kommunfullmäktige
Kommunfullmäktige är Kävlinge kommuns högsta beslutande
organ. Kommunfullmäktige beslutar i ärenden
som är av principiell beskaffenhet eller på annat sätt av
större vikt. Exempel på ärenden i kommunfullmäktige är
budget och utdebitering, bokslut och ansvarsfrihet, reglementen
för nämnder, övergripande taxor, översiktsoch
detaljplaner samt verksamhetsplaner.
Kommunfullmäktige består av 45 ledamöter och 28
ersättare. Mandatfördelningen är S 20, M 9, Fp 5, Sd 4,
C 2, Kd 2, Mp 1, Spi 1 och V 1.
Koncernen
Kävlinge kommun har ett dotterbolag, Kävlinge Kommunala
Bostads AB, KKB. Kommunens ägarandel i
KKB uppgår till 100 %. Dessutom äger Kävlinge kommun
mindre andelar i följande organisationer: Kommunassurans
Syd AB, Sydvatten, Räddningstjänst Syd,
Gymnasieförbundet och SYSAV.
Kommunassurans Syd AB
Kommunförbundet Skåne beviljades den 24 februari
2005 koncession för ett skadeförsäkringsbolag Kommunassurans
Syd Försäkrings AB. Bolaget ska verka
som försäkringsbolag för Skånes kommuner.
1

Förvaltningsberättelse
Sydvatten
Sydvatten är ett kommunägt företag som ägs av 13 delägarkommuner.
Ägarandelen uppgår till 3,6 %.
Räddningstjänsten Syd
Räddningstjänsten Syd är ett samarbete mellan kommunerna
Burlöv, Eslöv, Kävlinge, Lund och Malmö.
Samarbetet inleddes den 1 januari 2006 och syftar till att
optimera resurser som idag är utspridda på de olika
kommunerna.
Verksamhetsområdet skall vara inriktat på att ge människors
liv, hälsa och egendom samt miljön ett med hänsyn
till de lokala förhållandena tillfredsställande och
likvärdigt skydd mot olyckor. Ägarandelen uppgår till
8,9 %.
Gymnasieförbundet
De tre kommunerna Landskrona, Kävlinge och Svalöv
driver sedan 1992 ett gemensamt gymnasieförbund.
Gymnasieförbundet erbjuder 14 gymnasieprogram och
gymnasiesärskola fördelade på sju självständiga skolor i
de tre kommunerna. Ägarandelen uppgår till 9 %.
Sysav
Sysav, Sydskånes avfalls aktiebolag, är ett kommunägt
bolag med uppgift att svara för den regionala avfallshanteringen
åt de 14 kommunerna i södra Skåne. Företaget
ansvarar för att projektera, bygga och driva de regionala
behandlings- och avfallsanläggningar som behövs för att
kunna omhänderta, återvinna och behandla avfall. Detta
regleras i det konsortialavtal som gäller till och med
2025. Konsortialavtalet är ett samarbetsavtal som ingåtts
av Sysavs samtliga delägarkommuner. Ägarandelen uppgår
till 3,8 %.
Viktiga händelser
Ekonomin fortsatt god
Kävlinge kommuns resultat för perioden är 18,1 mkr
och prognosen för 2006 pekar på ett resultat på 38,9
mkr, vilket är det bästa ekonomiska resultatet på 2000-
talet och 20 mkr bättre än 2005. Prognoserna indikerar
att de finansiella målen kommer att kunna uppfyllas.
Företagslots
För att underlätta för förtagarna i deras kontakt med
kommunen har från årsskiftet en företagslots inrättats.
Denna ska hjälpa företagarna att hitta rätt handläggare
och informera dem om vilka handlingar som krävs för
olika tillstånd för att på så sätt kunna minska handläggningstiderna
för deras ärenden.
Kävlinge 2014 – med segel mot framtiden
Arbetet med kommunens vision har under våren fortsatt
med dialogmöten ute i orterna. Till hösten ska ett bearbetat
förslag till vision ligga klart för remiss till de politiska
partierna samt till ungdomsrådet.
Styrelse tillsatt på Tallgården
Projekt Tallgården som går ut på att driva en del av
kommunens verksamhet under företagsliknande former
har startat och en styrelse är tillsatt med ledamöter från
kommunen och personer med företagserfarenheter.
Utveckling i korthet
Bokslut 2003 Bokslut 2004 Bokslut 2005 Utfall Jan-juni Prognos 2006
2006
Antal invånare 31/12 25 539 26 024 26 704 27 041 27 200
Skattesats kommunen kr 18,51 18,51 18,51 18,51 18,51
Antal årsarbetare 1 661 1 669 1 718 1 630 1 673
Verksamhetens nettokostnad mkr 730,0 749,5 781,6 422,1 833.8
Nettokostnadsandel av skatteintäkter
101 101 98 98 97
och kommunalekonomisk utjämning %
Nettoinvesteringar mkr 37,5 32,8 55,7 31,7 70,1
Soliditet % 82 79 76 74 75
Soliditet inkl ansvarsförbindelse % 32 30 30 30 30
2

Förvaltningsberättelse
Omvärldsanalys
Omvärldsanalysen speglar hur yttre omständigheter
kan komma att påverka Kävlinge kommun. Några av
de faktorer som kan påverka är konjunkturutvecklingen,
den allmänna pris- och löneutvecklingen i samhället
och riksdagsbeslut som berör det kommunala verksamhetsområdet.
Positiva prognoser förstärks 2006
De tidigare goda prognoserna för den globala tillväxten
har under det först halvåret förstärkts ytterligare och
tillväxten bedöms bli något högre än i tidigare prognoser.
Att tillväxten nu tar fart i Japan och i Euroområdet
bidrar till att stärka världsekonomin.
Tillväxten i den amerikanska ekonomin bedöms vara
god men avta under senare delen av 2006 för att ytterligare
minska 2007.
Kina och övriga Asien förutspås få en fortsatt stark
tillväxt de närmaste åren. I Kina är det extremt höga
investeringsnivåer, stark inhemsk privat konsumtion och
omfattande export som driver på. I Japan tog tillväxten
fart under förra året och fortsätter att utvecklas i god
takt även 2006 med en BNP tillväxt på 3 %.
Optimism i Euroområdet
Efter flera år av svag tillväxt blev ökningen 2005 högre
än förväntat. De tecken som funnits på en fortsatt uppgång
i euroområdet har under det första halvåret stärkts.
Ett uppdämt konsumtionsbehov framförallt i Tyskland
och en stigande export bland euroländerna bidrar till
ökad tillväxt. Låga räntor och ökat kapacitetsutnyttjande
tillsammans med goda vinster i företagen indikerar att
investeringarna kommer att ta fart framöver.
Ekonomin på högvarv i Sverige
De tidigare ljusa prognoserna för svensk ekonomi har
ytterligare förstärkts under första halvåret.
En svag krona och stark internationell efterfråga på
områden där Sverige håller sig väl framme gynnar exportindustrin.
Investeringsnivån är fortsatt hög i de flesta branscher.
Den höga investeringsnivån fortsätter under 2006 för att
2007 – 2008 ha en något lägre tillväxttakt.
Goda reallöneökningar tillsammans med en förbättring
på arbetsmarknaden gör att hushållen ser positivt på
framtiden. Trots detta har hushållens konsumtion det
första halvåret växt svagt. Detta gör att hushållens konsumtion
spås öka kraftigt de närmaste åren.
Aktieindex på den svenska börsen fortsatte upp med
cirka 15 % fram till maj månad. Därefter har börsen
fallit för att vid halvårsskiftet stå oförändrad jämfört
med årets början. Orsaken är oro på den internationella
börsen. Oron för en ökad amerikansk inflation förväntas
strama åt finanspolitiken. Det är dock inget som påverkar
den gynnsamma konjunkturen negativt.
BNP-tillväxt %
2003 2004 2005 2006 2007
Världen 3,9 4,9 4,3 4,3 3,8
USA 2,7 4,2 3,5 3,3 2,5
Kina 10,0 10,1 9,9 9,0 8,5
Euroområdet 0,7 1,8 1,4 2,3 1,8
Sverige 1,7 3,7 2,7 3,6 2,9
Källa Nordea Ekonomiska utsikter april 2006.
Fortsatt låga inflationstal i Sverige
Inflationen har varit mycket låg under 2004 och 2005.
Inflationsförväntningarna är fortsatt låga dock med
något stigande nivåer de kommande åren. De ökade
energipriserna och fortsatt höga oljepriser kan påverka
inflationstalen uppåt. En ökad inflation hålls tillbaka av
bland annat, god tillgång på arbetskraft och den internationella
konkurrensen som håller tillbaka pris- och löneutvecklingen.
Inflation %
2003 2004 2005 2006 2007
USA 2,3 2,7 3,4 3,0 2,5
Kina 1,2 3,9 1,8 1,7 1,5
Euroområdet 2,1 2,1 2,2 2,1 2,1
Sverige 1,9 0,4 0,5 1,1 1,6
Källa Nordea Ekonomiska utsikter april 2006.
Starka resultat i kommunerna
Landets kommuner uppvisade för år 2005 ett resultat
före extra ordinära poster på 8,5 miljarder och är i nivå
med vad som anses vara god ekonomisk hushållning.
Sett till de enskilda kommunerna var det cirka 160 stycken
som uppnådde denna nivå det vill säga hade ett resultat
som motsvarade 2 % av skatteintäkter och generella
statsbidrag. Endast 17 kommuner hade underskott förra
året. En fortsatt stram kostnadsutveckling samtidigt som
intäkterna ökat i snabbare takt än kostnaderna är de
främsta skälen till resultatförbättringen.
Kommunernas resultat för år 2006 förväntas hamna i
samma nivå som förra året. Även för åren fram till 2009
bedöms kommunernas samlade resultat ligga på 6-8
miljarder årligen. Att resultaten fortsätter ligga i nivå
med riktmärket för god ekonomisk hushållning beror i
huvudsak på att skatteunderlaget fortsätter att ha en god
tillväxt. De generella statsbidragen ökar både i form av
resurstillskott och överföring från riktade statsbidrag.
Den demografiska påverkan på kostnadsutvecklingen är
marginell och att kommunerna fortsätter att ha en återhållsam
ökning av kostnaderna.
Källa Sveriges kommuner och landsting.
3

Förvaltningsberättelse
Befolkningsutveckling slår prognosen
Skåne län har under den senaste 10-årsperioden ökat sin
befolkning med 55 096 invånare till att vid årsskiftet
2005/2006 vara 1 169 464. Det senaste årets ökning på
8 645 invånare eller med 0,7 % beror till största delen på
att det är fler som flyttar in till regionen än flyttar ut. Det
är främst kommunerna i Skånes västliga delar som står
för ökningen.
Kävlinge kommuns målsättning är att få en befolkningstillväxt
där kommunen kan följa med i utbyggnaden av
infrastruktur och service. Målsättningen är en genomsnittlig
befolkningsökning på cirka 1,5 % per år fram till
2010. De senaste 10 åren har befolkningsökningen i
genomsnitt varit 1 % eller 245 personer per år.
Redan efter årets sex första månader har helårsprognosen
för årets befolkningstillväxt uppnåtts och det med
råge. I prognosen beräknades invånarantalet vara 26 951
personer vid årsskiftet 2006/2007. Kävlinge hade den
30:e juni 27 041 invånare och det är en ökning med 337
invånare sedan årsskiftet eller med 1,3 %. Skillnaden
jämfört med prognosen är framför allt ökningen i åldersgrupperna
19-24 och 25-64.
27 500
27 000
26 500
26 000
25 500
25 000
24 500
24 000
23 500
1997 1999 2001 2003 2005
Diagrammet visar befolkningsutveckling 1997-2006. Källa Kommuninvånarregistret.
En ökande befolkning och dess åldersfördelning har
betydelse för i vilken verksamhet efterfrågan av den
kommunala servicen uppstår. Befolkningen beräknas
jämfört med halvårssiffrorna 2006 fram till 2010 att öka
i förskoleåldern med 180 barn och i grundskoleålder
med 170 elever medan de i gymnasieålder beräknas
minska med 40 elever. Precis som utvecklingen i landet
visar prognoserna att de i åldern 65 år och äldre kommer
att öka kraftigt under prognosperioden.
Fortsatt het bostadsmarknad i Kävlinge
För att uppnå en befolkningsökning på 1,5 % per år
behöver det byggas ungefär 200 bostäder årligen. Kävlinge
kommun arbetar därför aktivt med mark- och
planfrågor och för att tillgången på byggbar mark inte
skall bli ett framtida hinder för fortsatt befolkningsökning
pågår arbete med en markförsörjningsstrategi.
Bostadsmarknaden i Kävlinge kommun fortsätter att
vara het. Efterfrågan på bostäder i kommunen är stor
och det byggs eller planeras för byggande i samtliga
större tätorter.
Hos Kävlinge Kommunala Bostads AB, KKB, är det
fortsatt fler bostadssökande i kö än antalet lediga lägenheter.
KKB har pågående byggprojekt i Kävlinge med
24 lägenheter och i Löddeköpinge med 26 lägenheter.
Dessutom planeras till hösten för byggstart av 74 lägenheter
i Lödde Centrum.
Förutom de beslutade planerna finns även så kallade
utredningsområden där bostadsbyggande kan bli aktuell
framöver. Dessa områden är bland annat Hofterup -
södra, Löddeköpinge -Lyckorna, Löddeköpinge – norr
om Mellanvången och Furulund –öster om Lomma
banan.
Nu tar arbetsmarknaden fart
Under första halvåret har arbetsmarknadsläget ljusnat
och sysselsättningen har ökat snabbt. Sedan årsskiftet
har antalet arbetslösa i riket minskat med cirka 20 000
personer och 6 000 fler personer är i någon form av
arbetsmarknadsprogram.
Uppgången omfattar de flesta verksamhetsgrenarna men
har varit särskilt stark inom verkstads-, transport- och
byggsektorn
Kävlinge ligger kvar på en lägre nivå öppet och totalt
arbetslösa jämfört med både riket och Skåne län. Ungdomsarbetslösheten,
åldern 18-24 år, sjunker men fortsätter
att ligga på en hög nivå och var vid halvårsskiftet
8,5 % (9,2 %) i riket och (7,0 %) 7,7 % i Kävlinge, siffrorna
inom parantes anger nivån vid årsskiftet
2005/2006.
% Kävlinge Riket Kävlinge Riket
Juni 05 Juni 06
Arbetslösa 3,5 4,6 2,8 3,9
I program 1,6 1,9 1,6 2,3
Totalt 5,1 6,5 4,4 6,2
Tabell Obalanstalet, Källa AMV
Tabellens halvårssiffror över obalanstalet kan jämföras med
siffrorna vid årsskiftet och var för riket 6,5 % och för Kävlinge
5,0 %.
Känslighetsanalys
Kommunens ekonomi påverkas av olika faktorer som
ligger utanför dess egen kontroll. Ett sätt att tydliggöra
detta är att upprätta en känslighetsanalys som visar hur
olika förändringar påverkar kommunens finansiella situation.
Några av de viktigaste faktorerna visas i tabellen
nedan.
Händelseförändring
+/- mkr
1 kr förändring i utdebitering 42
Löneförändring med 1 % 5
Generell prisförändring med 1 % 5
10 heltidstjänster 3
Upplåning 10 mkr 0,4
Nettokostnadsförändring med 1 % 8,5
4

Förvaltningsberättelse
Uppföljning av strategiska mål
God ekonomisk hushållning beaktar både det
finansiella- och verksamhetsmässiga perspektivet. De
finansiella målen utgör den yttre ramen för inom vilken
verksamheterna ska bedrivas. Hushållningen utifrån
verksamhetsperspektivet innebär att verksamheten
bedrivs kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Det ska
finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestation,
resultat och effekter. Målen har även en tidsdimension
där både ett kortsiktigt och ett långsiktigt
perspektiv beaktas där dagens skattebetalare betalar
för sin konsumtion och inte övervältra detta ansvar på
kommande generationer.
Finansiella mål
Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna skall uppgå
till 99 % under en rullande fyra års period. Målet innebär
att positiva resultat ska uppnås för att användas till att
finansiera investeringar, framtida satsningar och möta
konjunktursvängningar.
Investeringarna skall till 100 % självfinansieras med egna
medel under en rullande fyraårsperiod. Detta sätter tillsammans
med målet att ingen extern upplåning ska ske
ett tak för investeringsvolymerna.
Att bibehålla en oförändrad skattesats på 18,51 kr.
Ovanstående mål följs upp i den finansiella analysen.
Befolkningstillväxt
En jämn befolkningstillväxt är positiv både för kommunens
organisation, företag och boende. Vi blir fler som
delar på investeringar, ger förutsättningar för en mer
effektiv och produktiv kommunalverksamhet, större
köpkraftunderlag för butiker med flera, en ökad rekryteringsbas
och fler arbetstillfällen.
Mål och mått: Befolkningstillväxt på i genomsnitt 1,5 %
per år fram till år 2010 räknat från år 2000. Den genomsnittliga
befolkningstillväxten från år 2000 fram till och
med år 2005 1,7 %. Fram till halvårsskiftet har befolkningstillväxten
varit 1,3 %.
Sjukfrånvaro
Sjukfrånvaro har inte bara en direkt kostnad i form av
sjuklön och eventuella vikariekostnader utan kan även
ha en negativ inverkan på kontinuitet och kvalité på det
arbete som ska utföras. En låg sjukfrånvaro kan också
vara ett tecken på en väl fungerande arbetsplats.
Mål och mått: Att den totala sjukfrånvaron i förhållande
till den tillgängliga arbetstiden årligen minskar för att
2010 vara som högst 7,0 %. År 2004 var nyckeltalet 8,0
% och år 2005 7,8 %. Jämfört med halvårsskiftet 2005
har sjukfrånvaron minskat med 0,5 procentenheter till
8,1 % och bedömningen är att sjukfrånvaron på helårsbasis
kommer att vara lägre än 2005.
Fastighetsunderhåll
Kommunen äger och förvaltar cirka 100 000 m 2 lokalyta
och dessa fastigheter utgör ett stort tillgångsvärde. Är
fastigheterna välskötta och fungerande motverkar detta
att det uppstår stora oplanerade underhålls- och investeringstoppar
och även att kostnader för skadegörelse
kan hållas på en låg nivå.
Mål och mått: För att bibehålla fastigheternas värde bör
det sammantagna fastighetsunderhållet under en rullande
fyraårsperiod i genomsnitt ligga mellan 150 –175 kr
per m 2 . Under åren 2002 till 2005 har underhållsnivån i
genomsnitt varit 146 kr per m2. För förstahalvåret är
underhållkostnaden 60 kr per m 2 men helårsbudgeten
ligger på 150 kr per m 2 .
Skola
Genom tillfredsställande måluppfyllelse kan eleverna
fullfölja sina studier på treårigt nationellt program - utan
kostnader för ett fjärde år på gymnasieskolans IVprogram.
Dessutom får de en beredskap inför kommande
yrkesliv eller fortsatta studier.
Mål och mått: Det nationella målet för grundskolan är
att alla elever i årskurs 9 ska uppnå godkänt resultat för
att ha behörighet till gymnasiets nationella program.
Detta är också kommunens långsiktiga mål men på vägen
dit är delmålet att öka andelen med minst 2 % per år
och senast 2009 ska andelen elever som är behöriga till
gymnasieskola innan sommarskolan vara minst 95 %.
Måttet var 2005 88 % 2004 91 % och 2003 95 %. Uppgifterna
för 2006 finns inte tillgängliga förrän under
hösten.
Hemvård
En effektiv hemvård karakteriseras bland annat av en låg
kringtid, det vill säga tid som inte är direkt omsorgsarbete,
utan att huvuddelen av den arbetade tiden går till
mötet med vårdtagaren.
Mål och mått: Utifrån olika analyser och jämförelse med
andra kommuner bör målsättningen för en effektiv
hemvård vara att kvoten arbetade timmar i förhållande
till beslutade biståndstimmar ligger mellan 1,3 –1,4 för
att uppfylla kraven på en effektiv hemvård. Måttet var
2005 1,3 2004 1,42 och prognosen för 2006 pekar på
1,27. Detta innebär att mer av den arbetade tiden går till
mötet med vårdtagarna.
5

Förvaltningsberättelse
Finansiell analys
För att kartlägga och analysera resultat, utveckling och
ställning för Kävlinge kommun används en finansiell
analysmodell som utgår från fyra finansiella aspekter:
Det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden
samt kontrollen över den finansiella utvecklingen.
De fyra aspekterna som benämns, resultat,
kapacitet och risk, kontroll, utgör hörnstenar i modellen.
Målsättningen är att utifrån dessa identifiera eventuella
finansiella möjligheter och problem och därigenom
försöka klargöra om kommunen har en god ekonomisk
hushållning som föreskrivs i kommunallagen.
Resultat – Kapacitet
Med resultat avses balansen mellan löpande kostnader
och intäkter och utveckling av investeringar.
Kapacitet beskriver den finansiella motståndskraften på
lång sikt.
Periodens resultat
Kävlinge kommun redovisar för perioden ett positivt
resultat med 18,1 mkr. I samband med delårsbokslutet
förra året uppgick periodens resultat till 4,9 mkr.
Prognosen för årets resultat är 38,9 mkr vilket är 18,1
mkr bättre än budget. Resultatet 2005 var 19,0 mkr.
Jan-juni
2005
Jan-juni
2006
Bokslut
2005
mkr
Prognos
2006
Periodens resultat 4,9 18,1 19,0 38,9
Jämförelsestörande poster
I periodens resultat ingår ett antal jämförelsestörande
poster. I verksamhetens intäkter ingår en jämförelsestörande
post på 3 792 tkr avseende försäljning av anläggningstillgångar.
I posten ingår reavinst i samband
med försäljning av inventarier till Räddningstjänsten
Syd. I samband med delårsbokslutet 2005 belastades
resultaträkningen med extraordinära kostnader och intäkter
i samband med Center Sydmålet. Periodens resultat
belastades med 3 365 tkr och årets resultat med 6
800 tkr.
Kostnader och intäkter
Kommunens finansiella intäkter minus de finansiella
kostnaderna kallas finansnetto. För perioden är finansnettot
8 689 tkr. För helåret prognostiseras att finansnettot
lämnar ett överskott på 1 200 tkr. Överskottet beror
på ränteintäkter från exploateringsverksamheten.
Kostnads- och skatteintäktsutveckling
En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning
är att det finns en balans mellan löpande intäkter och
kostnader. Nettokostnaderna bör inte öka mer än skatteintäkter
och kommunalekonomisk utjämning. För helåret
2006 prognostiseras nettokostnaderna öka med 7 %
och uppgå till 833 856 tkr. Ökningen är 2 procentenheter
lägre än budgeterat.
Helårsprognosen för skatteintäkter inklusive kommunalekonomisk
utjämning innebär att de 2006 ökar med 8 %
och uppgår till 862 100 tkr.
Årlig utveckling
Jan-juni
2006
Bokslut
2005
Prognos
2006
Skatteintäkter 8 % 7 % 9 %
Nettokostnad 6 % 4 % 7 %
Nettokostnaders andel av skatteintäkter
Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna visar hur
stor del av skatteintäkterna som går åt till den löpande
verksamheten. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna
och statsbidragen uppgick år 2005 till 98 %. I
samband med delårsbokslutet visar helårsprognosen ett
relationstal på 97 %. Det finansiella mål som antagits i
budget 2006 innebär att nettokostnadernas andel av
skatteintäkterna inte ska överstiga 99 %, eftersom även
investeringarna finansieras med skatteintäkter.
Målsättning 99 %
Nettokostnadsandel
av skatteintäkter
Balanskrav
Jan-juni
2005
Jan-juni
2006
Bokslut
2005
Prognos
2006
100 % 98 % 98 % 97 %
Det lagstadgade balanskravet för kommuner och landsting
enligt Kommunallagen, innebär att kommunens
resultat skall överstiga noll. Enligt rekommendationer
och praxis skall realisationsvinster och extraordinära
poster inte medräknas då avstämning mot balanskravet
görs. Enligt balanskravet skall minskningen av det egna
kapitalet, till följd av underskott, återställas inom tre år.
Jan –jun
2005
mkr
Jan –jun
2006
Periodens resultat enligt resultaträkning 4,9 18,1
Avgår realisationsvinster - 3,6
Avgår extraordinära poster 3,4 -
Justerat periodens resultat 8,3 14,5
6

Förvaltningsberättelse
Investeringar
Periodens nettoinvesteringar uppgick till 31 655 tkr och
för samma period förra året var nettoinvesteringarna
35 701 tkr. Investeringsvolymen har de senaste åren
legat på en högre nivå jämfört med tidigare år. Relationstalet
investeringsvolym i förhållande till bruttokostnader
låg 2003 och 2004 på 4 %.
minskade med tre procentenheter framförallt beroende
på att anläggningstillgångarna har en högre ökningstakt
än det egna kapitalet. Anläggningstillgångarna har ökat
dels på grund av den höga investeringstakten och dels på
grund av det ökade värdet på kommunens pensionsportfölj.
Soliditeten inklusive ansvarsförbindelse uppgick vid
halvårsskiftet till 30 %. Vid samma tillfälle förra året
uppgick soliditeten också till 30 %.
Nettoinvesteringar
mkr
Investeringsvolym/
bruttokostnader %
Jan-juni
2005
Jan-juni
2006
Bokslut
2005
Prognos
2006
35,7 31,7 69,2 70,1
8,9 7,5 8,9 8,4
Jan-juni
2005
Jan-juni
2006
Bokslut
2005
Soliditet 77 74 76
-Tillgångsförändring 14 10
-Förändring av eget
kapital
6 4
%
De flesta investeringsprojekten under första halvåret
2006 genomfördes av tekniska nämnden och bland dem
kan nämnas:
Soliditet inklusive
ansvarsförbindelse
30 30 30
VA-ledningar exploatering 10 552
Ridhus 9 200
Ombyggnad aulan Korsbacka skolan 5 142
Söderparks förskola 5 609
Ny förskola Furulund 5 045
Investeringsredovisning på nämndsnivå finns på sidan 36-37
Skattefinansieringsgraden av investeringarna
Skattefinansieringsgraden av investeringarna uppgår i
helårsprognosen för 2006 till 94 %. I samband med
bokslutet 2005 uppgick skattefinansieringsgraden till
82 %. Det innebär att sparade medel tagits i anspråk för
att finansiera investeringarna, vilket även framgår av att
kassalikviditeten minskat. Vid beräkning av skattefinansieringsgraden
har endast likviditetspåverkande investeringar
medtagits. Den fortsatt höga investeringstakten
innebär att nyckeltalet även 2006 kommer att understiga
100 %.
tkr
Skuldsättningsgrad
Av de totala tillgångarna har 26 % finansierats med
främmande kapital. Detta mått är motsatsen till soliditetsmåttet.
Sedan 1994 har kommunen inte haft någon
långfristig skuld. De kortfristiga skulderna har ökat sedan
bokslutet 2005. Tre faktorer utgör den huvudsakliga
förklaringen till ökningen: leverantörsskulderna har ökat
till följd av införandet av ankomstregistrering, periodiseringen
av anslutningsavgifter och en ökad periodiseringsvolym.
Jan-juni
2005
Jan-juni
2006
Bokslut
2005
Skuldsättningsgrad 23 26 24
- varav avsättningar 1 1 1
- varav kortfristig
22 25 23
skuldsättning
- varav långsfristig
skuldsättning
0 0 0
Kommunalskatt
%
Skattefinansieringsgrad
Jan-juni
2005
Jan-juni
2006
Bokslut
2005
%
Prognos
2006
49 99 82 94
Kommunalskatten är den viktigaste inkomstkällan. De
samlade skatteintäkterna, inklusive inkomst- och kostnadsutjämning,
beräknas uppgår till 431 452 tkr för årets
första sex månader och är en ökning med 33 348 tkr
jämfört med motsvarande period förra året.
Soliditet
Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella
utrymme. Den visar hur stor andel av kommunens
tillgångar som finansieras med egna medel. Soliditeten
påverkas av investeringsvolym, upplåning och resultatutveckling.
Soliditeten uppgick i samband med delårsbokslutet
till 74 %. Relationstalet för samma period
förra året uppgick till 77 %. Detta innebär att soliditeten
Enligt skatteintäktsprognosen för Kävlinge kommun
ökar skatteintäkterna inklusive utjämning mellan bokslut
2005 och helårsprognos 2006 med 68 879 tkr, vilket kan
jämföras med att verksamhetens nettokostnader ökar
med 53 416 tkr.
En viktig del vid bedömningen av en kommuns finansiella
kapacitet är vilken potentiell möjlighet kommunen
har att påverka sina inkomstkällor. Bland annat bör en
7

Förvaltningsberättelse
låg kommunalskatt på sikt ge större utrymme att påverka
kommunens finansiella situation positivt.
Den totala kommunala skattesatsen exklusive kyrkoavgiften
uppgick till 28,90 kr. Detta har under åren 2002-
2005 varit den lägsta kommunalskatten i Sverige. Sedan
årsskiftet 2006 är det den näst lägsta. Den primärkommunala
skattesatsen uppgick till 18,51 kr, vilket är
1,84 kr lägre än genomsnittet i Skåne och 2,96 kr lägre
än genomsnittet i riket.
Risk och kontroll
Risk skall spegla vilka risker som kan påverka resultat
och kapacitet.
Kontroll avser hur upprättade finansiella målsättningar
och planer följs.
Ränterisk - finansnetto
Kommunens finansiella intäkter minus de finansiella
kostnaderna kallas finansnetto.
Kommunens riskexponering för ränteförändringar är låg
vilket beror på att kommunen sedan flera år inte har
några långfristiga skulder. Börsens upp- och nedgångar
är en faktor som styr avkastningen på pensionsportföljen
och därmed påverkar finansnettot och årets resultat.
Jan-juni
2005
Jan-juni
2006
Bokslut
2005
mkr
Prognos
2006
Finansnetto 9,0 8,7 14,1 9,5
Likviditet
De likvida medlen uppgick vid halvårsskiftet till 95 844
tkr, vid föregående halvårsskifte var samma siffra
105 580 tkr. I början av 2006 har 20 mkr överförts till
pensionsförvaltningen.
Kassalikviditeten beskriver hur finansiellt stark kommunen
är att möta utgifter det närmsta året. Kassalikviditeten
var år 2005 91 %. I samband med delårsbokslutet
uppgick nyckeltalet till 79 %. Minskningen av kassalikviditeten
beror främst på att de kortfristiga skulderna har
ökat. Det är framförallt leverantörsskulderna och de
upplupna kostnaderna som ökat jämfört med samma
period förra året. Leverantörsskulderna har ökat eftersom
kommunen sedan mitten av juni tillämpar ankomstregistrering.
En kassalikviditet kring 60 - 70 % innebär
att den kortsiktiga betalningsberedskapen kan upprätthållas.
En ökad investeringsvolym påverkar både likviditeten
och nyckeltalet kassalikviditet.
Jan-juni
2005
Jan-juni
2006
Bokslut
2005
Likviditet mkr 105,6 95,8 111,3
Kassalikviditet % 101 79 91
Pensionsskuld
Från och med 1998 tillämpas enligt redovisningslagen
den så kallade blandmodellen för pensionskostnader. I
kostnaden ingår de från och med 1998 intjänade pensionsförmånerna
samt förräntningen av dessa. Därutöver
redovisas i resultaträkningen utbetalningar av pensionsförmåner
inklusive särskild löneskatt. Kommunen
tillämpar från och med 1998 utbetalning av maximal
individuell del.
Kommunen anlitar KPA för beräkning av framtida
pensionskostnader. KPA:s prognoser påverkas bland
annat av reallöneutveckling, inflation, statslåneränta,
nyanställningar och avgångar.
I början av 2006 har 20 mkr satts in i pensionsförvaltningen.
Under de senaste tre åren har pensionsportföljen
ökat mer i värde än ansvarsbindelsen. Ansvarsförbindelsen
kommer dock att öka i snabbare takt framöver.
Redogörelse enligt Rådet för kommunal redovisning:
tkr
Avsättning för pensioner och liknande -7 863
Ansvarsförbindelse -342 074
Periodens ökning av ansvarsförbindelse 4 279
Finansiella placeringar (bokfört värde) 220 572
Totala förpliktelser ./. finansiella placeringar 129 365
(bokfört värde)
Finansiella placeringar (marknadsvärde) 235 479
tkr
400 000
350 000
300 000
250 000
200 000
150 000
100 000
Ansvarsförbindelse
Pensionsplacering
2002 2003 2004 2005 2006
Diagrammet visar utvecklingen av ansvarsförbindelsen och
pensionsplaceringar
Förvaltning av medel avsatta för framtida pensioner
Kävlinge kommun har sedan 1995 medel placerade i en
ränte- och aktieportfölj för att möta de framtida pensionskostnaderna.
Under perioden från 1995 fram till delårsbokslutet 2006
har det satts in totalt 137 580 tkr. Marknadsvärdet och
det bokförda värdet har under första halvåret ökat från
213 940 tkr till 235 479 tkr. Värdeökningen beror framförallt
på att 20 mkr sattes in i värdeportföljen i början
av året.
8

Förvaltningsberättelse
Tillgångsfördelningen var vid halvårsskiftet enligt följande:
%
Räntepapper 59
Svenska aktier 33
Utländska aktier 8
Rättslig tvist
Kävlinge kommun har tre pågående rättsliga tvister, den
ena rör Center Syd målet och de båda andra dröjsmål
med att tillhanda hålla insatser enligt LSS, Lag om stöd
och service till vissa funktionshindrade.
Center Syd målet är en tvist från 1995 och rör kommunens
beslut att medge livsmedelsförsäljning på Center
Syd området. Löddekärnan AB har framfört ett skadeståndsanspråk
på kommunen på 123 mkr. Tingsrättens
dom som föll i maj 2005 innebar att kommunen ska
betala skadestånd inklusive ränta på 8 231 tkr till Löddekärnan
AB. I samma dom beslutas att Löddekärnan AB
döms att ersätta kommunen för rättegångskostnader på
1 511 tkr inklusive ränta.
Båda parter har överklagat tingsrättens dom men Kävlinge
kommun har medgivet ett skadestånd till Löddekärnan
AB på 1 720 tkr jämte ränta på 1 822 tkr. Dessa
belopp minskat med kommunens ersättning för rättegångskostnaderna
1 511 tkr har utbetalats till Löddekärnan
AB. Ärendet kommer att behandlas i Hovrätten
under september månad.
Länsstyrelsen har ansett att Kävlinge kommun vid två
tillfällen underlåtit att tillhandahålla insatser enligt LSS
och har hos Länsrätten begärt att kommunen skall dömas
att betala en särskild avgift på 1 175 tkr. Kävlinge
kommun har framfört en annan åsikt. Ärendena har
behandlats i Länsrätten där Kävlinge kommun dömdes
att betala sammanlagt 175 tkr. Dessa domar har Länsstyrelsen
överklagat till Kammarrätten som gett prövningstillstånd.
Socialnämnden har yttrat sig över Länsstyrelsens
överklagande men Kammarrätten har inte behandlat
ärendena än.
Utifrån försiktighetsprincipen har de ekonomiska effekterna
avseende både Center Syd målet och socialnämndens
tvist tagits upp fullt ut i 2005 års bokslut.
Budgetföljsamhet och målavstämning
Kävlinge kommun har under de senaste åren redovisat
stora budgetavvikelser. Budgetavvikelsen i år prognostiseras
till 18 095 tkr.
Skatteintäkterna beräknas följa budget. Prognosen av
skatteintäkterna bygger på kommunförbundets senaste
beräkningar.
I samband med att maskiner och inventarier avyttrades
till Räddningstjänsten Syd uppkom en reavinst på 1 400
tkr.
Tilläggsanslaget för befokningsökning och löner
beräknas lämna ett överskott på 2 030 tkr.
Det nya pensionsavtalet KAP-KL gäller från och med
2006 och ersätter det tidigare avtalet PFA. Det nya
avtalet innebär att både pensionsskulden och
pensionspremierna måste räknas om. Ytterligare faktorer
som försvårar prognosen kring pensionskostnaderna är
avvecklingen av städenheten och personalövergången till
Räddningstjänsten Syd. För närvarande bedöms
pensionskostnaderna lämna ett överskott på 1 500 tkr.
Osäkerheten kring denna prognos är dock stor.
Finansnettot beräknas lämna ett överskott på 1 200 tkr
till följd av ränteintäkter från exploateringsverksamheten.
Nämndernas prognostiserade budgetavvikelser framgår
av nedanstående tabell.
Bokslut
2005
Prognos vid
uppföljning
060331
Prognos
2006
Budgetavvikelser
Kommunstyrelsen 6 849 1 960 3 230
Tekniska nämnden 7 202 1 722 2 562
Miljönämnden -3 132 200 300
Kulturnämnden 5 628 500 2 817
Socialnämnden 10 149 3 000 3 060
Finansförvaltning 1 693 4 446 6 130
Summa 28 389 11 828 18 095
Mkr
Årets resultat 19,0 32,7 38,9
Budgetavvikelse 28,4 11,8 18,1
I samband med budgetbeslutet 2006 antogs finansiella
mål för kommunen. De finansiella målen uppnås på
följande sätt i helårsprognosen 2006:
• Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna skall
uppgå till 99 % under en rullande fyra års period. I
helårsprognosen 2006 uppgår andelen till 97 %.
Under perioden 2003-helårsprognos 2006 uppgår
nyckeltalet till 99,4 %.
• Investeringarna skall till 100 % självfinansieras
med egna medel under en rullande fyraårsperiod.
Självfinansieringsgraden uppgår till 94 % i
helårsprognosen för 2006. För perioden 2003-
helårsprognos 2006 uppgår självfinansieringsgraden
i genomsnitt till 100 %.
• Ingen extern upplåning. Ingen upplåning har skett
under året.
• Att bibehålla en oförändrad skattesats på 18,51 kr.
Ingen förändring av skattesatsen har skett under
året.
tkr
9

Förvaltningsberättelse
Personalredovisning
Årets löneuppgörelse blev den första som till stora delar
genomfördes lokalt på respektive arbetsplats och i form
av ett resultat av ett samtal mellan chef och medarbetare.
Nivåmässigt slutade uppgörelserna inom det fastställda
utrymmet på 3 %.
Årsarbetare per anställningsform
Utfall
jan - jun
2005
Utfall
jan - jun
2006
Årsarbetare 1 646 1 630
Tillsvidareanställda 1 348 1 312
Visstidsanställda 202 213
Timanställda 96 99
* Årsarbetare är beräknade på tillgänglig arbetstid
Totalt sett har antalet årsarbetare minskat med cirka
1 %. Inom tekniska nämnden har antalet anställda reducerats
med nästan hälften, med anledning av att räddningstjänstens
samt städorganisationens personal från
och med årsskiftet lämnat kommunens organisation.
Inom övriga förvaltningar har det skett en ökning med
totalt 52 årsarbetare, det vill säga cirka 3,5 %.
Personal och pensionskostnader
Utfall
jan - jun
2005
tkr
Utfall
jan - jun
2006
Löner mm till anställda 200 683 207 553
Ersättning till förtroendevalda 1 937 2 239
Summa löner och ersättningar 202 620 209 792
Arbetsgivaravgifter 84 617 89 910
Övrigt 2 642 3 668
Summa personalkostnader 289 879 303 370
Löner och sociala avgifter är cirka 60 % av nettokostnaderna
och kommunens största kostnadspost.
Frisknärvaro för tillsvidare och visstidsanställda
Utfall
jan - jun
2005
Utfall
jan - jun
2006
Frisknärvaro i % 47 45
Frisknärvaron, det vill säga, anställda som inte haft en
enda sjukdag, har minskat något under första halvåret
och detta kan vi se för huvuddelen av våra förvaltningar.
Nästan hälften av all personal har inte haft en enda sjukdag
under första halvåret. Lägger vi till den personal
som haft korttidsfrånvaro upp till fem dagar så är motsvarande
siffra cirka 65 procent.
Sjukfrånvaro för samtliga anställda
Utfall
jan - jun
2005
Total sjukfrånvarotid av tillgänglig
arbetstid i %
Sjukfrånvaro längre än 59 dagar
av den totala sjukfrånvaron i %
Utfall
jan - jun
2006
8,6 8,1
69,0 68,2
Sjukfrånvaron fortsätter att minska. Under första halvåret
2006 har den minskat med 5,8 %. Sjukfrånvaron
överstigande två månader är också mindre än föregående
halvår.
Sjuklönekostnad
Utfall
jan.- jun
2005
tkr
Utfall
jan - jun
2006
Sjuklön 2 996 3 102
Mellanskillnadsersättning* 134 120
Ersättning obekväm arbetstid 123 112
Arbetsgivaravgift 1 366 1 401
Sjukförsäkringsavgift 573 612
Summa 5 193 5 348
*För arbetstagare med en inkomst överstigande 25 tkr per månad.
Den totala kostnaden för sjukskrivning har ökat med
3 %, det vill säga cirka 155 tkr.
Framtidsbedömning
Med en svensk ekonomi på högvarv som uppvisar de
högsta tillväxttalen på många år, en ökande sysselsättning
med mera så ser det ekonomiska läget ljust ut för
Sveriges kommuner och inte minst Kävlinge kommun.
Vi har en prognos för årets resultat som är den högsta
på 2000-talet, 38,9 mkr. Resultat på denna nivå kommer
att behövas även de närmaste åren för att vi ska klara av
att självfinansiera de planerade investeringar i framförallt
förskolor och skolor som är en effekt av vår befolkningstillväxt.
Vi har en fortsatt hög inflyttning till kommunen och det
ser ut att fortsätta även de närmaste åren. Förutom att
Kävlinge geografiskt ligger bra till så bidrar säkert väl
fungerande verksamheter som ger en god service till
våra medborgare och som anstränger sig för att vara
effektiva till att vi är en attraktiv kommun att flytta till.
Men det gäller nu att inte slå sig till ro och tro att högkonjunkturen
varar för evigt, utan fortsätta utveckla och
effektivisera vår verksamhet. Vi bör även vara återhållsamma
med stora kostnadsökningar så att vi nu sparar
för sämre tider.
Kommunkansliet
Bo Ekensteen
Kommundirektör
Mikael Persson
Ekonomichef
10

Kommunstyrelsen
Kommunalråd Roland Palmqvist
Kommundirektör Bo Ekensteen
Viktiga händelser
Kommunkansliet har under våren påbörjat en omorganisation.
Ekonomi- och IT-avdelningarna har slagits
samman till en enhet och en ny enhet för näringsliv och
turism kommer att tillskapas.
Förhandlingar har hållits i Miljödomstolen om serviceoch
avställningsdrift för Barsebäcksverket. Kommunen
har genom sitt juridiska ombud begärt att någon avställningsdrift
ej ska medges och att arbetet med bortförsel
av det radioaktiva materialet ska ske omedelbart och
skyndsamt. I andra hand har kommunen krävt en starkt
tidsbegränsad avställningsperiod. Miljödomstolen har
dömt till en tidsbegränsad avställning. Kommunen har
överklagat.
Takten på bostadsproduktionen i kommunen har varit
fortsatt hög och kommunen har under perioden sålt
mark respektive skrivit exploateringsavtal i bl. a centrala
Löddeköpinge och Västra Gryet i Kävlinge.
Verksamhetsområden
• Politisk ledning
• Kommunledning
• Kansli
• Ekonomi och IT
• Personal
• Arbetsmarknad
• Näringsliv
Ekonomisk analys
Helårsprognosen för kommunstyrelsen förväntas bli
+ 3 230 tkr inklusive gymnasieskola och strukturbidrag.
Avvikelsen gentemot periodbudgeten är + 2 644 tkr.
Delårsbokslutet 2005 visade på en positiv avvikelse om
5 202 tkr. Skillnaden mellan åren beror till största del på
att avvecklingskostnader avseende städverksamheten
belastar kommunstyrelsen, hittills cirka 2 400 tkr netto. I
förra delårsbokslutet var dessutom inte debiteringen för
ferielöner medräknade i utfallet under arbetsmarknadsåtgärder.
I årets delårsbokslut belastar dessa löner personalavdelningen
med 890 tkr. En periodisering som
inte fanns med i förra årets delårsbokslut har även gjorts
avseende medlen för utbildning Kommunal enligt avtal.
Det ackumulerade beloppet på 460 tkr har kostnadsförts
och balanseras som skuld. Sammantaget förklarar dessa
omständigheter den stora skillnaden mellan åren i personalavdelningens
utfall.
Anslaget för gymnasieskolan kommer inte att användas
fullt ut under året och den förväntade avvikelsen gentemot
budget är 492 tkr.
Med anledning av resultatet av städupphandlingen har
en ombudgetering skett. Under en övergångsperiod
uppkommer avvecklingskostnader som i dagsläget beräknas
till cirka 5 mkr och som belastar kommunstyrelsens
budget. För att finansiera avvecklingskostnaderna
minskas kulturnämndens budget med den kostnadsbesparing
som uppstår och anslaget överförs till kommunstyrelsen.
Detta innebär att avvecklingskostnaderna
kommer att vara finansierade på drygt två år och därefter
återförs budgetanslaget till kulturnämnden.
Utifrån dessa principer har 1 758 tkr överförts från kulturnämndens
budget till kommunstyrelsen, personalavdelningen.
Hittills har cirka 2 400 tkr fallit ut under januari
- juni avseende städavvecklingen men totalkostnaden
prognostiseras till cirka 2 200 tkr för helåret på grund av
att rättelser avseende kostnader för städupphandlingen
hänförbara till bokslutet 2005 gjorts efter 30 juni. Kostnaderna
utöver de 1 758 tkr finansieras av medlen för
strukturförändringar (1 000 tkr).
Den politiska verksamheten visar för perioden en negativ
budgetavvikelse. Detta beror främst på att årsavgifter
till bland annat Sveriges Kommuner och Landsting betalas
tidigt på året. Helårsprognosen för verksamheten
beräknas till +/- 0.
Ekonomi- och IT-avdelningen redovisar ett prognostiserat
överskott på cirka 1 300 tkr på helårsbasis. ITverksamhetens
personalkostnader väntas bli 200 tkr
lägre än budgeterat, kapitalkostnaderna 300 tkr lägre
samt övriga kostnader cirka 500 tkr lägre än budget. För
enheten växel väntas helårsprognosen bli en positiv
avvikelse om 300 tkr beroende på vardera 100 tkr lägre
kapital-, personal- och övriga kostnader. Ekonomienheten
visar en negativ periodavvikelse på 140 tkr beroende
på bland annat kostnader i samband med rekrytering
och kostnader i samband med införande av elektronisk
fakturahantering. Helårsprognosen förväntas bli +/- 0.
Kommunledningen förväntas visa en positiv budgetavvikelse
för helåret på cirka 800 tkr främst beroende på
omstrukturering av personalkostnader inom kansliet.
Huvudsakligen på grund av städavvecklingskostnadernas
redovisning samt av tidigare nämnda periodiseringar,
redovisar personalavdelningen en negativ budgetavvikelse
för perioden på cirka 1 000 tkr. Helårsprognosen för
personalavdelningen ligger i nivå med budget då de
mesta av städavvecklingskostnaderna belastar första
halvåret. I övrigt märks främst att de interna ersättningarna
för personalsociala åtgärder väntas ge en positiv
avvikelse på cirka 200 tkr och verksamheter för personalutveckling
cirka 100 tkr, samt en negativ avvikelse för
den del inom förvaltningsservice som avser personaldatorer
på cirka 100 tkr. Helårsprognosen för arbetsmarknadsåtgärderna
är +/- 0 tkr, men mängden åtgärder och
11

Kommunstyrelsen
inriktningen av åtgärderna kommer slutligen att påverka
hur utfallet blir.
Information/marknadsföringsverksamheten visar en
positiv periodavvikelse på 600 tkr, vilket främst beror på
att golfarrangemangen inte startat ännu. Helårsprognosen
här är +/- 0.
Resultaträkning
Utfall
jan-jun
2005
Utfall
jan-jun
2006
Budget
2006
tkr
Prognos
2006
Intäkter 7 460 7 898 13 023 13 023
Kostnader -22 663 -28 005 -56 974 -53 744
-personal -12 452 -16 707 -29 260 -27 522
-kapitalkostnader -977 -1 029 -2 287 -1 887
-övrigt -9 234 -10 269 -25 427 -24 335
Nettokostnad -15 203 -20 107 -43 951 -40 721
Budgetram 1 -20 980 -22 751 -43 951 -43 951
Resultat 5 777 2 644 0 3 230
Verksamhetsmått
Bokslut
2004
Bokslut
2005
Prognos
2006
Antal årsarbetare - 42 40
Sjukfrånvaro i % - 6,6 2,6
Budgetavvikelse i % 13 15 7
Personal
Årsarbetare per anställningsform
Utfall
jan.- jun
2005
Utfall
jan - jun
2006
Årsarbetare 38 40
Tillsvidareanställda 32 33
Visstidsanställda 6 6
Timanställda 0 1
* Årsarbetare är beräknade på tillgänglig arbetstid (enligt
årsredovisning av sjukfrånvaro)
Frisknärvaro för tillsvidare och visstidsanställda
Verksamhetssammandrag
Politisk ledning -2 978 -3 022 -5 660 -5 660
Kommunalt partistöd
tkr
-733 -655 -1 378 -1 378
Kommunledning -2 878 -3 398 -8 817 -8 017
Kansli -2 931 -2 826 -5 883 -5 883
Ekonomi och IT -4 264 -4 586 -11 991 -10 691
Personal -792 -4 233 -5 560 -5 422
Arbetsmarknad -258 -1 122 -1 420 -1 420
Info- och marknadsföring
-242 -58 -1 315 -1 315
Näringsliv -127 -207 -435 -435
Gymnasieskola 0 0 -492 0
Strukturbidrag 0 0 -1 000 -500
Summa -15 203 -20 107 -43 951 -40 721
Investeringar tkr -602 -792 -3 448 -3 448
Utfall
jan.- jun
2005
Utfall
jan - jun
2006
Frisknärvaro i % 51 58
Nästan tre femtedelar av all personal har ingen sjukfrånvaro
under året. Kommunstyrelsen är den nämndsenhet
som har den högsta frisknärvaron.
Sjukfrånvaro för samtliga anställda
Total sjukfrånvarotid av tillgänglig
arbetstid i %
Sjukfrånvaro längre än 59 dagar
av den totala sjukfrånvaron i %
Utfall
jan.- jun
2005
Utfall
jan - jun
2006
6,6 2,6
53,7 22,4
Den totala sjukfrånvaron har minskat betydligt och
sjukfrånvaron överstigande två månader har mer än
halverats.
1 Inkl gymnasieskola och strukturbidrag
12

Kommunstyrelsen
Sjuklönekostnad
Utfall
jan.- jun
2005
Kr
Utfall
jan - jun
2006
Sjuklön 86 66
Mellanskillnadsersättning* 54 33
Arbetsgivaravgift 59 42
Sjukförsäkringsavgift 6 0
Summa 205 141
*För arbetstagare med en inkomst överstigande 25 tkr per
månad.
Med anledning av den kraftigt minskade sjukfrånvaron
har också lönekostnaden för sjukskrivning minskat.
Strategiska mål
Mål
Befolkningstillväxt på i genomsnitt
1,5 %/år fram till år
2010 räknat från år 2000
Måluppfyllelse
Den genomsnittliga befolkningstillväxten
är från
år 2000 fram till och med
år 2005 1,7 %
Framtiden
Tredje söndagen i september hålls val till riksdag, landsting/region
och kommunfullmäktige över hela landet.
Kommunen ansvara genom valnämnden för administration
av valen. Nytt för i år är att även ansvaret för förtidsröstningen
(tidigare poströstningen) åvilar kommunen.
Det nyvalda kommunfullmäktige tillträder i november
och ska vid sitt decembersammanträde välja styrelse
och nämnder för de kommande fyra åren.
I september/oktober hålls förhandlingar i Hovrätten i
det s k Center Syd-målet. Mycket talar för att detta blir
sista instans i det nu decenniegamla målet.
I mitten av juni driftsattes kommunens IT-system för
elektronisk fakturahanering. Intrimning och förändringar
kommer att fortsätta under andra halvåret. Under
hösten kommer arbetet med att ta fram ett prestationsbaserat
resursfördelningssystem att avslutas. Ett projekt
för att införa beslutsstödssystem kommer att påbörjas
under hösten och beräknas pågå även under 2007.
Uppnå en jämnare könsfördelning
för såväl specifika
yrkesgrupper som i kommunen
totalt
Den externa personalomsättningen
ska vara inom
intervallet 3 - 5 %
Den totala sjukfrånvaron i
förhållande till den tillgängliga
arbetstiden årligen minskar
för att 2010 vara som
högst 7 %
Målet har inte kunnat
uppnås trots vidtagna
åtgärder
Målet är uppnått
År 2004 var nyckeltalet
8,0 % och år 2005 7,8 %
13

Tekniska nämnden
Nämndsordförande Charlie Nilsson
Nämndsansvarigchef Tommy Persson
Viktiga händelser
Den fortsatt starka tillväxten i kommunen ställer
krav på en omfattande byggnation av nya bostäder.
Sedan tidigare är byggverksamheten intensiv i flera
av kommunens tätorter, till exempel Löddeköpinge,
Furulund och Dösjebro. I Kävlinge har bostadsbyggandet
kommit igång på Västra Gryet där tre projekt
nu genomförs och utmed Kansligatan. Förberedelser
för bostadsbyggnation görs på Östra Gryet och i
Kävlinge centrum (kvarteret Trehörningen).
Med nya bostadsområden följer också utbyggnad av
gator, gång- och cykelvägar, parker och lekplatser.
Resurserna för skötseln av gator, parker med mera är
begränsade. Nya resurser tillförs inte i takt med
kommunens utbyggnad. År 2006 förvärras situationen
dessutom av den långa vintern med höga kostnader
för vinterväghållningen.
Den snabba befolkningsutvecklingen ställer stora
krav på nya eller utökade lokaler främst till skola och
barnomsorg, men också inom kultur- och fritidssektorn.
Stora ansträngningar görs för närvarande för att
tillgodose behovet av lokaler. Arbetet bedrivs så gott
som alltid inom mycket snäva tidsramar.
I samband med verksamhetsförändringar och pensionsavgångar
har en översyn av förvaltningens organisation
och arbetsformer påbörjats.
Verksamhetsområde
• Administration
• Markförvaltning
• Väghållning
• Park- och grönområde
• Räddningstjänst
• Kollektivtrafik
• Fastighet
• Vatten och avlopp
• Avfall
• Exploatering
Helårsprognosen för markförvaltningen är ett överskott
på 1 340 tkr till följd av försäljning av markområdet
Hallen 2. Väghållningen har efter höga kostnader
för bland annat vinterväghållningen beräknats ge
ett underskott på 1 000 tkr i helårsprognos. I samband
med räddningstjänstens övergång till räddningstjänstförbundet
Syd har verksamheten belastats
med retroaktiva kostnader. Kostnaderna avser bland
annat löneökningar för deltidspersonal under år
2005. Sammantaget beräknas dessa kostnader ge ett
underskott på 500 tkr. Försäljningen av räddningstjänstens
fordon och inventarier till Räddningstjänstförbundet
Syd gav en reavinst på 1 416 tkr vilket
redovisas under finansiella intäkter.
För tekniska nämndens balansenheter redovisas för
första halvåret ett överskott på 4 788 tkr. Den beräknade
helårsprognosen visar ett överskott på 2 722
tkr.
Fastighetsavdelningen, som vid halvårsskiftet visar
ett överskott till följd av att det planerade underhållet
senarelagts, visar i helårsprognos ett underskott på
480 tkr beroende på att fastigheten Kusken 1 (AMU)
i Furulund inte är uthyrd.
Vatten och avlopp visar i helårsprognos ett överskott
på 3 350 tkr i förhållande till budget. Kostnaderna
för verksamheten har varit lägre än budgeterat vilket
beräknas ge ett överskott på 1 000 tkr samtidigt som
intäkterna förväntas ge ett överskott på 2 350 tkr till
följd av nya avtal samt högre avgifter än budgeterat
för industrin.
Exploateringsverksamheten beräknas ge ett underskott
på 148 tkr i förhållande till budget. Underskottet
beror på att exploateringsområdet Arvidsborg
avslutades redan i bokslut 2005.
Ekonomisk analys
Tekniska nämnden redovisar för första halvåret
2006 ett överskott på 4 770 tkr. Den beräknade helårsprognosen
visar ett överskott på 2 562 tkr..
De skattefinansierade verksamheterna visar sammantaget
ett underskott på 18 tkr för perioden men beräknas
i helårsprognos ge ett underskott på 160 tkr.
14

Tekniska nämnden
Resultaträkning
Utfall
jan-jun
2005
Utfall
jan-jun
2006
Budget
2006
tkr
Prognos
2006
Intäkter 93 123 89 063 165 621 168 943
Kostnader -105 363 -102 561 -207 154 -207 914
-personal -24 519 -12 842 -24 810 -25 760
-kapitalkostnad -17 295 -18 394 -38 669 -38 679
-övrigt -63 549 -71 325 -143 675 -143 475
Nettokostnad -12 240 -13 498 -41 533 -38 971
Budgetram -12 685 -18 268 -41 533 -41 533
Resultat 445 4 770 0 2 562
Verksamhetssammandrag
Administration -212 -599 -1 178 -1 178
Markförvaltning -337 1132 -738 602
Väghållning -8 320 -10 206 -17 607 -18 607
Park och grönområde
tkr
-3 536 -3 048 -8 082 -8 082
Räddningstjänst -5 679 -7 276 -14 768 -15 268
Kollektivtrafik -170 -223 -518 -518
Fastighet -426 1935 0 -480
Vatten och avlopp
5 686 3 501 -960 2 390
Avfall 920 1 476 0 0
Exploatering -543 -190 2 318 2 170
Summa -12 617 -13 498 -41 533 -38 971
Investeringar -15 328 -27 465 -60 440 -60 724
Verksamhetsmått
Bokslut
2004
Bokslut
2005
Prognos
2006
Antal årsarbetare 127 72
Personal
Årsarbetare per anställningsform
Utfall
jan.- jun
2005
Utfall
jan - jun
2006
Årsarbetare 140 72
Tillsvidareanställda 123 64
Visstidsanställda 8 5
Timanställda 9 0
* Årsarbetare är beräknade på tillgänglig arbetstid (enligt
årsredovisning av sjukfrånvaro)
Antalet anställda har reducerats med nästan hälften, med
anledning av att räddningstjänstens samt städorganisationens
personal från och med årsskiftet inte längre är
kvar.
Frisknärvaro för tillsvidare och visstidsanställda
Utfall
jan.- jun
2005
Utfall
jan - jun
2006
Frisknärvaro i % 52 51
Frisknärvaron, det vill säga, anställda som under halvåret
inte haft en enda sjukdag, är något högre än genomsnittet
totalt för kommunen.
Sjukfrånvaro för samtliga anställda
Total sjukfrånvarotid av tillgänglig
arbetstid i %
Sjukfrånvaro längre än 59 dagar
av den totala sjukfrånvaron i %
Utfall
jan.- jun
2005
Utfall
jan - jun
2006
8,4 4,7
59,2 47,3
Den totala sjukfrånvaron har minskat med nästan hälften,
vilket beror på att städorganisationen inte längre
finns inom verksamheten. Inom städenheten fanns ett
antal anställda med hög långtidssjukfrånvaro. Cirka hälften
av den förekommande sjukskrivningen är längre än
två månader.
Sjukfrånvaro i % 8 5
Budgetavvikelse i % 18,0 17,8 6,2
15

Tekniska nämnden
Sjuklönekostnad
Utfall
jan.- jun
2005
tkr
Utfall
jan - jun
2006
Sjuklön 268 120
Mellanskillnadsersättning* 0 0
Arbetsgivaravgift 113 50
Sjukförsäkringsavgift 44 6
Summa 425 176
*För arbetstagare med en inkomst överstigande 25 tkr per
månad.
Med anledning av den kraftigt minskade sjukfrånvaron
har också lönekostanden för sjukskrivning minskat med
58 %.
Framtiden
Efterfrågan på nya bostäder bedöms bli fortsatt stor.
Mycket arbete kommer att läggas på att ta fram underlag,
planer med mera för de områden som ska byggas de
närmaste åren. Kommunens markreserv behöver också
stärkas.
En fortsatt snabb befolkningsutveckling ställer också
höga krav på satsningar inom den allmänna miljön (gator,
parker etcetera) och på nya eller ombyggda lokaler
för kommunens service.
Strategiska mål
Mål
Förvalta mark så att gott
ekonomiskt utbyte erhålls.
Upprätthålla en god standard
på vägnätet.
Skapa en säker trafikmiljö.
Erbjuda ett varierat utbud av
parker, grönområden och
lekplatser.
Stödja den enskilde i at ta
eget ansvar för att eliminera,
förhindra och begränsa
olyckor.
Tillhandahålla ändamålsenliga
lokaler för kommunal
verksamhet till lägsta möjliga
kostnad.
Trygg och säker vattenleverans.
Rena avloppsvatten enligt
gällande utsläppskrav till
lägsta möjliga kostnad.
Insamla hushållsavfall på ett
kostnadseffektivt, miljövänligt
och rationellt sätt.
Genomföra exploatering i
enlighet med kommunstyrelsens
beställning.
Måluppfyllelse
Har uppfyllts.
Delvis uppfyllts.
Delvis uppfyllts.
Delvis uppfyllts.
Utförs av Räddningstjänst
Syd.
Har uppfyllts.
Har uppfyllts.
Har uppfyllts.
Har uppfyllts.
Har uppfyllts.
16

Miljönämnden
Nämndsordförande Jan Svensson
Nämndsansvarigchef Tommy Persson
Viktiga händelser
Utökningen av personalen med en byggnadsinspektör
har medfört kortare handläggningstider samt att mer tid
har kunnat läggas på eftersatta arbetsuppgifter. Miljöoch
hälsoskyddsavdelningen har haft en handläggartjänst
mindre än normalt under det första halvåret. Statsbidrag
för delfinansiering av lokala naturvårdsprogram har
resulterat i att bete med nötkreatur har införts på Stenbocks
vallar samt slåttring av Trulshög. Detaljplanen för
ombyggnad av Häradsvägen i planskildkorsning har
vunnit laga kraft. Ombyggnad enligt planen medför
ökad trafiksäkerhet men utgör också första steget i arbetet
med det större planerade utbyggnadsområdet ”Furulund
sydost”. Härutöver har planfunktionen bland annat
tagit fram program för ett större bostadsområde i Barsebäck
samt medverkat i arbetet med markanvisning för
ny bebyggelse i kvarteret Trehörningen i Kävlinge tätort.
Verksamhetsområde
• Administration
• Miljö- och hälsoskydd
• Bygglov
• Planfunktion
• Mätverksamhet
Resultaträkning
Utfall
jan-jun
2005
Utfall
jan-jun
2006
Budget
2006
tkr
Prognos
2006
Intäkter 4 363 4 228 6 780 7 180
Kostnader -7 940 -6 553 -12 610 -12 710
-personal -3 608 -4 322 -8 158 -8 483
-kapitalkostnad -112 -134 -220 -270
-övrigt -4 220 -2 097 -4 232 -3 957
Nettokostnad -3 577 -2 325 -5 830 -5 530
Budgetram -2 770 -2 981 -5 830 -5 830
Resultat -807 656 0 300
Verksamhetssammandrag
Administration -2 445 -679 -1 259 -1 259
Miljö- och hälsoskydd
tkr
-1 743 -1 984 -3 844 -3 844
Bygglov 309 430 -76 24
Planavdelning -125 -37 -651 -451
Mätverksamhet 427 -55 0 0
Summa -3 577 -2 325 -5 830 -5 530
Ekonomisk analys
Miljönämnden visar för perioden en positiv avvikelse på
656 tkr till följd av fortsatt omfattande byggnation i
kommunen. I helårsprognos beräknas miljönämnden
lämna ett överskott på 300 tkr.
Investeringar tkr 0 -148 -148 -148
Verksamhetsmått
Bokslut
2004
Bokslut
2005
Prognos
2006
Antal årsarbetare 17 17
Sjukfrånvaro i % 2 2,5
Budgetavvikelse i % 75 55 5
Personal
Årsarbetare per anställningsform
Utfall
jan.- jun
2005
Utfall
jan - jun
2006
Årsarbetare 16 17
Tillsvidareanställda 15 15
Visstidsanställda 1 2
Timanställda 0 0
* Årsarbetare är beräknade på tillgänglig arbetstid (enligt
årsredovisning av sjukfrånvaro)
17

Miljönämnden
Frisknärvaro för tillsvidare och visstidsanställda
Utfall
jan.- jun
2005
Utfall
jan - jun
2006
Frisknärvaro i % 50 32
Frisknärvaron, det vill säga, anställda som under halvåret
inte haft en enda sjukdag, är lägre än genomsnittet för
kommunen. Dessutom har frisknärvaron minskat, vilket
är en tendens för de flesta nämndsenheterna.
Sjukfrånvaro för samtliga anställda
Total sjukfrånvarotid av tillgänglig
arbetstid i %
Sjukfrånvaro längre än 59 dagar
av den totala sjukfrånvaron i %
Utfall
jan.- jun
2005
Utfall
jan - jun
2006
1,6 2,5
0 0
Strategiska mål
Mål
Ge administrativ hjälp till
förvaltning och miljönämnd.
God planberedskap.
Tillsyn enligt gällande lagstiftning
inom miljöavdelningens
verksamhetsområde.
Verka för vård och skydd av
natur.
Information och rådgivning.
Handläggning av ärenden
gällande bygglov,
bygganmälan, kontrollplan
samt kvalitetsansvarig enligt
plan- och bygglagens
bestämmelser.
Måluppfyllelse
Har uppfyllts.
Har uppfyllts.
Har uppfyllts.
Har delvis uppfyllts - naturvårdsprojekt.
Har uppfyllts.
Har uppfyllts.
Miljönämnden är den nämndsenhet som har den lägsta
sjukfrånvaron och som dessutom inte har en enda sjukskrivning
överstigande två månader.
Sjuklönekostnad
Utfall
jan.- jun
2005
tkr
Utfall
jan - jun
2006
Framtiden
Förändringar i livsmedels- och djurskyddslagstiftningen,
utökad kontroll av lantbrukets tvärvillkor samt förändringar
i Plan- och bygglagen kommer att innebära utökade
arbetsuppgifter inom nämndens verksamhetsområden.
Sjuklön 28 42
Mellanskillnadsersättning* 0 0
Arbetsgivaravgift 12 18
Sjukförsäkringsavgift 0 0
Summa 40 60
*För arbetstagare med en inkomst överstigande 25 tkr per
månad.
Kostnaden för sjukskrivning har ökat från föregående
år, vilket är en effekt av minskad frisknärvaro samt den
allmänna kostnadsutvecklingen.
18

Kulturnämnden
Nämndsordförande Rebecka Phersson
Nämndsansvarigchef Christer Fleur
Viktiga händelser
Kommunens starka befolkningsutveckling har bland
annat lett till att den första nybyggda förskola på många
år – Söderpark förskola – startade sin verksamhet i april.
Söderpark förskola ligger i Löddeköpinge och har plats
för ett drygt hundratal barn. Redan vid starten fanns det
barn på alla avdelningarna. Träffpunkten avvecklades
som verksamhetslokal då Söderpark förskola öppnades.
Utemiljön kring förskolan blev kraftigt försenad på
grund av den stränga vintern.
I juni beslutade kommunstyrelsen med instämmande av
kulturnämnden om en ny ledningsorganisation för Kultur.
Arbetet med den nya ledningsorganisationen kommer
att fortgå under hösten. Kultur kommer från och
med januari 2007 att fördela resurserna inom förskola,
skola och fritidshem i enlighet med en ny resursfördelningsmodell.
Arbetet med den nya resursfördelningsmodellen
är igång och beslut väntas i september.
Ombyggda lokaler på Skönadalsskolan togs i bruk för en
förskoleavdelning i början av året. Utemiljön vid den nya
avdelningen anpassades och avgränsades för förskoleverksamheten.
På grund av kraftig inflyttning har behovet
av förskoleplatser ökat även i Kävlinge och Furulundsområdet.
I januari startades 2 nya avdelningar i
moduler som placerats i Vikenområdet.
Gamla idrottsplatsområdet vid Nyvångsskolan har börjat
bebyggas. Planer har tagits fram för att anlägga en ny
skolidrottsplats inom skolans område.
För Annebroprojektet pågår beslutsprocessen för en
förlängning av avtalet i 10 år. Föräldrakooperativa förskolan
Lövet har blivit en enskild förskola och kommer
även att kunna ha verksamhet för barn från Kävlinge
kommun.
Flera av skolorna inom område öst har haft brandtillsyn
där brandsynsmyndigheten angivit nya krav på åtgärder,
som inte minst kommer att få ekonomiska effekter under
hösten.
I januari anställdes en ny skolläkare. Hon kommer att
arbeta 17 timmar/vecka. Rektor Ssk stöd och rektor för
Lärcentrum har under våren deltagit i ett nätverk, SSSVgruppen,
rörande ”Samverkan inom gymnasieskolan
kring elever med alldeles speciella behov”. Dessa elever
har ökat markant under senare år och den kommunala
gymnasieskolan har dålig beredskap att möta flera av
dessa elever. Detta resulterar i att eleverna söker sig till
privata alternativ vilket medför stora kostnader för
kommunen. Förslag har tagits fram för ökat samarbete i
SSSV runt dessa elever.
Kävlinge Lärcentrum har ett fortsatt brett utbud inom
vuxenutbildningen och har utfört uppdrag åt
Länsarbetsnämnden, Försäkringskassan, socialförvaltningen
och personalavdelningen. Antalet elever på individuella
programmet ökade under våren på grund av
avhopp från gymnasieskolan och de var som flest 64
elever i slutet av terminen.
Den gemensamma utbildningen för föreningarna har
omfattat drog- och alkoholinformation och kommer nu
att gå över till andra policyfrågor kring föreningsverksamheten.
Ett förslag till utbyggnad av Högalids idrottsplats
är presenterat för berörda föreningar. Utredningen
om det framtida föreningsstödet är påbörjad. Tio föreningar
ingår i en referensgrupp. I samband med att utredningen
pågår har avtalen om nyttjanderätt och skötsel
av fotbollsanläggningarna sagts upp och kommer att
omförhandlas när utredningen är klar.
Musikskolan har fått möjlighet genom medeltillförsel att
minska kön med 115 elever.
Beslut är taget om en ökad tilldelning för medieinköp till
skolbiblioteken.
Skateboardrampen på Bogesholm är riven och en diskussion
har förts med de ungdomar som använde rampen
om hur framtiden kan se ut.
19

Kulturnämnden
Verksamhetsområde
• Administration
• Förskola
• Grundskola
• Särskola
• Gymnasieskola
• Vuxenutbildning
• Arbetsmarknadsprogram
• Fritid
• Kultur
Ekonomisk analys
Kulturnämnden redovisar en helårsprognos per 060630
på + 2 817 tkr. . Kulturnämnden har under första halvåret
2006 beviljats tilläggsanslag för löneökningar på
helår med 6 702 tkr. Dessutom har ramen utökats med
tilläggsanslag för befolkningsförändringar på 9 742 tkr,
gymnasiepuckeln på 16 548 tkr samt tilläggsanslag på
500 tkr med anledning av 2005 års resultat.
Administrationen redovisar ett underskott på 757 tkr.
Prognosen beror till största delen på att sparbetinget på
ledning och administration inte förväntas infalla under
2006. Dessutom förväntas kontot för personalanpassning
överstiga budgeten med 64 tkr.
Verksamhet skola redovisar en helårsprognos på +47
tkr. Trots en positiv prognos totalt för skola prognostiseras
ett stort underskott på de interkommunala ersättningarna
till skola och fritidshem samt på elevbidragen
till friskolorna med –3 165 tkr. Underskottet beror bland
annat på ökat elevantal och att budgeten 2006 är felaktigt
uppräknad. Även den interkommunala ersättningen
till specialförskolor/skolor beräknas ge en negativ avvikelse
med 500 tkr. Dessutom är prognosen för särskolan
–322 tkr, vilket beror på utökat elevantal.
En stor positiv avvikelse inom verksamhet skola beror
på att antalet elever folkbokförda i annan kommun som
går i skola i Kävlinge har ökat. Intäkterna förväntas
överstiga budget med 1 600 tkr. Prognosen för samtliga
interkommunala ersättningar är osäker. Säkerheten i
prognosen ökar efter den 15 september.
Föräldraavgifterna inom fritidshemmen redovisar en
helårsprognos på +842 tkr.
Helårsprognos för gymnasiet är +1 400 tkr. Trots förväntad
ökning av elevtalet beräknas kostnaderna för
2006 understiga budgeten. Detta beror till stor del på att
den felaktiga uppräkning av gymnasiets budget som legat
till grund för överskotten de senaste åren inte är åtgärdat
i årets budget. Däremot har hänsyn tagits till detta i
budgeten inför 2007.
Kapitalkostnader på kulturs investeringar inom skolan
beräknas ge ett överskott på 257 tkr. Detta beror på att
verksamheten under första halvåret inte investerat i den
utsträckning som budgeten beräknats utifrån. Samtliga
investeringar beräknas dock genomföras under andra
halvåret, men detta medför endast kapitalkostnader för
kvartal tre och fyra.
Inom verksamheten förskola förväntas överskottet bli
3 527 tkr. Till stor del är överskottet hänförbart till att
föräldraavgifterna inom förskolan visar en helårsprognos
på +2 332 tkr. Detta beror dels på ett ökat antal barn i
verksamheterna, dels på att intäkterna har varit felbudgeterade
i bemärkelsen att en utökad verksamhet under
året inte har beaktats.
Fastställandet av statsbidraget för maxtaxan gav en högre
utdelning för Kävlinge kommun än vad som budgeterats.
Bidraget överstiger budgeten med 578 tkr.
Förskolorna inom område väster prognostiserar ett
helårsresultat med +350 tkr. Överskottet beror bland
annat dels på fördröjningar av tjänstetillsättningar, dels
på att vikariebehovet varit mindre än beräknat.
Prognosen för kommunens förskolor, skolor och fritidshem
är osäker då helårsprognosen är baserad på
förutsättningen att samtliga verksamheter blir kompenserade
för det antal barn och elever de har till hösten.
Eftersom avstämning av elevtal inför höstterminen inte
görs förrän 15 september är det svårt att beräkna om
tilläggsanslaget för befolkningsförändringar räcker 2006.
Inom förskolan ser vi en stor ökning av barnantalet till
hösten som ännu inte är budgeterat. Dessutom ser vi en
ökning på fritidshemmen. Som det ser ut i dagsläget
kommer inte tilläggsanslaget för befolkningsförändringar
att räcka fullt ut. Däremot utgår vi idag från att reserven
från avstämning av elevtal under vårterminen tillsammans
med tilläggsanslaget räcker för att täcka höstens
behov. Ytterligare en osäkerhetsfaktor vad gäller skolornas
prognos är de brandtillsyner som gjorts och där nya
krav på omgående åtgärder för att öka brandsäkerheten
har ställts. Även förskolans prognos är osäker huruvida
anslaget för assistenter till barn med rätt till särskilt stöd
kommer att räcka under 2006.
Förskolepsykologtjänsten inom Ssk stöd har inte varit
tillsatt under våren, vilket ger ett överskott på 200 tkr.
Verksamheterna inom fritid och kultur redovisar en
helårsprognos på +/- 0. Osäkerhet råder kring intäktsbortfallet
på Vikenbadet. Antal betalande besökare har
minskat från 19 000 januari-maj 2005 till 13 000 under
samma period i år. En analys av orsakerna kommer att
göras under tidig höst. Mest tänkbara orsaker är att
barnbassängen varit ur drift i mer än ett halvår. Avgiftshöjningen
kan ha påverkat, men har i så fall inte haft
samma betydelse för Tolvåkerbadet.
Verksamhetsmåtten inom kultur redovisas i tabellen
nedan. De mått där uppgifter saknas beror på att statistik
för dessa mått inte finns tillgänglig. Måttet som
anger antal inskrivna barn per årsarbetare i förskolan
20

Kulturnämnden
kommer att redovisas i årsredovisningen. 2005-10-15 var
5,9 barn per årsarbetare inskrivna i förskolan. Det finns
inget som tyder på att antalet barn per årsarbetare kommer
att förändras under 2006. Verksamheten har fått
statsbidrag för personalförstärkning och detta har använts
för att öka personaltätheten på småbarnsavdelningar
samt att anställa personal på nyinrättade förskoleavdelningar.
Resultaträkning
Utfall
jan-jun
2005
Utfall
jan-jun
2006
Budget
2006
tkr
Prognos
2006
Intäkter 34 733 37 906 60 347 75 722
Kostnader -269 880 -284 715 -569 482 -582 040
- personal -147 667 -157 312 -310 897 -320 982
-kapitalkostnad -1 737 -1 983 -4 606 -4 349
- övrigt -120 476 -125 420 -253 979 -256 709
Nettokostnad -235 147 -246 809 -509 135 -506 318
Budgetram 236 891 252 166 509 135 509 135
Resultat 1 744 5 357 0 2 817
Verksamhetssammandrag
Administration -12 981 -14 305 -29 487 -30 244
Förskola -43 092 -49 415 -103 553 -100 026
Grundskola -112 682 -110 013 -222 908 -223 939
Särskola -7 383 -7 923 -15 716 -16 038
Gymnasieskola -39 491 -44 042 -94 570 -93 170
Vuxenutbildning -2 137 -2 454 -6 166 -6 166
Arbetsmarknads
program
tkr
-1 507 -586 -1 845 -1 845
Fritid -10 691 -11 582 -22 010 -22 010
Kultur -5 183 -6 489 -12 880 -12 880
Summa -235 147 -246 809 -509 135 -506 318
Verksamhetsmått
Bokslut
2004
Bokslut
2005
Prognos
2006
Antal årsarbetare - 901 931
Sjukfrånvaro i % - 7 7
Budgetavvikelse i % 0,2 1,2 0,6
Förskola
Antal inskrivna barn i
förskolan
Nettokostnad per inskrivet
barn i förskolan
Antal inskrivna barn per
årsarbetare i förskolan
Grundskola
Antal elever i
1 362 1 533 1 652
- 57 166 60 981
5,8 5,9 -
- grundskolan, åk F-6 2 379 2 311 2 370
- grundskolan, åk 7-9 1 117 1 093 1 027
Nettokostnad per elev i
- grundskolan, åk F-6 - 58 013 55 136
- grundskolan, åk 7-9 - 63 707 66 247
Särskola
Antal elever som har
tillhörighet i
- grundsärskolan 42 37 37
- gymnasiesärskolan 23 21 17
Gymnasieskola
Antal antagna elever 15
september på:
- nationellt program 957 1 016 1 087
- individuellt program (exkl
PRIV)
Nettokostnad i tkr (exkl.
administrationskostnader)
33 49 56
- nationellt program (KN) 73 113 80 501 86 000
Investeringar tkr -2 155 -2 807 -4 407 -4 407
- individuellt program 2 524 2 577 3 500
21

Kulturnämnden
Vuxenutbildning
Antal elever i
- grundläggande vuxenutbildning
- 20 12
Personal
Årsarbetare per anställningsform
Utfall
jan- jun
2005
Utfall
jan - jun
2006
- gymnasial vuxenutbildning - 190 210
- svenska för invandrare - 30 35
Årsarbetare 853 886
Tillsvidareanställda 729 743
Antal helårsstudieplatser i
gymnasial vuxenutbildning
Bruttokostnad per heltidsstuderande
elev i gymnasial
vuxenutbildning i tkr ( exkl.
administrationskostnader )
Arbetsmarknadsprogram
179 169 175
35 38 35
Visstidsanställda 91 102
Timanställda 33 41
* Årsarbetare är beräknade på tillgänglig arbetstid (enligt
årsredovisning av sjukfrånvaro)
Kulturnämnden har totalt ökat med 33 årsarbetare. Det
innebär en ökning av personalen med nästan 4 %.
Antal deltagare i arbetsmarknadsprogram
- arbetsförmedling 434 423 425
- försäkringskassan 48 56 60
- socialtjänsten 187 184 200
Andel AF-deltagare i arbete,
praktik eller studier 6 månader
efter avslutat program
angett i %
Fritid
Antal besök fritidsgårdar
(exkl. lovverksamhet)
Antal deltagare i fritidsklubb
1)
Kultur
Antalet elever i musikskolan
(inkl mussecombo elever)
Nettokostnad per elev i
musikskolan
67 70 68
- 39 654 44 000
- 136 115
500 500 500
- 5 572 6 399
Medieanslag per invånare 43 43 42
Utlån per invånare 8,98 6,95 6,20
Frisknärvaro för tillsvidare och visstidsanställda
Utfall
jan- jun
2005
Utfall
jan - jun
2006
Frisknärvaro i % 49 46
Frisknärvaron, det vill säga, anställda som under halvåret
inte haft en enda sjukdag, är lägre än genomsnittet för
kommunen. Dessutom har frisknärvaron minskat, vilket
är en tendens för de flesta nämndsenheterna.
Sjukfrånvaro för samtliga anställda
Total sjukfrånvarotid av tillgänglig
arbetstid i %
Sjukfrånvaro längre än 59 dagar
av den totala sjukfrånvaron i %
Utfall
jan- jun
2005
Utfall
jan - jun
2006
8,0 7,6
70,3 68,6
Den totala sjukfrånvaron har minskat med 5 %. Dessutom
har andelen sjukfrånvaro överstigande två månader
minskat med cirka 2,5 %.
1) Den redovisade siffran gäller endast för Skönadals, Julius och
Annelunds fritidsklubbar.
22

Kulturnämnden
Sjuklönekostnad
tkr
Mål
Måluppfyllelse
Utfall
jan- jun
2005
Utfall
jan - jun
2006
Sjuklön 1 450 1 580
Mellanskillnadsersättning* 56 74
Arbetsgivaravgift 633 694
Sjukförsäkringsavgift 260 308
Summa 2 399 2 656
*För arbetstagare med en inkomst överstigande 25 tkr per
månad.
Trots sjunkande sjukfrånvaro har lönekostnaden för
sjukfrånvaron ökat med 10 % (257 tkr). En del av kostnaden
kan tillskrivas den allmänna kostnadsutvecklingen
och effekter av årets lönerevision. Minskningen av frisknärvaron
påverkar också. En del av ökningen av sjukförsäkringsavgiften
beror bland annat på att redovisningsperioden
är längre för 2006.
Strategiska mål
Mål
Varje barn och elev ska ha
och följa en individuell
utvecklingsplan.
Varje förskola/grundskola
ska ha kontinuerlig
samverkan med föräldrar.
Varje barn och elev ska ha
en sund livsstil.
Varje barn i
förskola/grundskola ska bli
sedda, uppmärksammade
och känna trygghet och stöd
i sin utveckling.
Förskolor och grundskolor
ska vara befriade från
mobbning, kränkande
behandling samt rasistiska
och icke demokratiska
tendenser.
Alla elever ska utifrån sina
förutsättningar uppnå minst
godkända mål i alla ämnen.
Vuxenutbildningen ska erbjuda
ett brett och allsidigt
kursutbud
Måluppfyllelse
-Målet är uppfyllt. Alla
barn/elever har en individuell
utvecklingsplan.
-Målet är uppfyllt. Alla
föräldrar inbjuds till
utvecklingssamtal och
föräldramöten.
-Målet är delvis uppfyllt. Den
dagliga fysiska aktivieteten
har ökat, liksom
medvetenheten om en sund
kost.
-Målet är delvis uppfyllt
genom organisation,
kompetens och riktade
insatser.
-Målet är till största delen
uppfyllt, eftersom
verksamheterna arbetar
förebyggande och i enlighet
med upprättade
handlingsplaner.
- Vårterminen 2005
uppnådde 88 % av eleverna i
årskurs 9 målet. Siffran för
2006 redovisas i
årsredovisningen.
-Målet är uppfyllt.
Kävlinge Lärcentrum ska
vara en resurs för
arbetssökande och
arbetsgivare.
Fritids- och kulturverksamheterna
ska uppmuntra till
ansvar och delaktighet.
Det ska finnas ett mångfald
av fritids- och kulturaktiviteter
som är öppna och tillgängliga
på attraktiva tider.
Måluppfyllelse
-Målet är uppfyllt, genom
samverkan med
arbetsmarknaden i frågor
som rör uppdragsutbildning,
rehabiliterings- och
arbetsmarknadsinsatser.
- Målet är uppfyllt.
- Målet är uppfyllt.
Flera av de strategiska målen i årsredovisningen har nått
en måluppfyllelse och andra är delvis uppfyllda.
Varje barn/elev har och följer en individuell utvecklingsplan.
Pedagogerna utvecklar arbetsmetoderna och
förfinar materialet ytterligare.
Föräldrasamverkan är en viktig del i förskolans och
skolans arbete. Föräldrar bjuds in till utvecklingssamtal
och föräldramöten och till förskole- och skolråd på
samtliga verksamheter. Såväl förskola som skola tar
tillvara föräldrarnas engagemang och fortsätter att arbeta
för ytterligare utveckling av föräldrars ansvar och delaktighet.
På förskolor och skolor pågår ett arbete att göra
barn/elever medvetna om kostens och rörelsens betydelse.
I förskolan är gymnastik och rörelse en del av den
dagliga verksamheten. Vistelse utomhus i skog och mark
tränar barnens motoriska förmåga. På F-6 skolorna är
dagliga rörelsemoment en del av skoldagen.
I förskolan diskuterar pedagoger och föräldrar om innehållet
i bland annat kalas och mellanmål. Motsvarande
diskussion förs i skolan om godis och andra sötsaker i
skolans caféer. Föräldrar och personal har ett gemensamt
ansvar för barns/elevers hälsa.
Barn/elever skall känna sig sedda, känna trygghet och få
stöd i sin utveckling. För att möta barnens/elevernas
behov genomförs en ständig kompetensutveckling av
pedagogerna under verksamhetsåret.
I förskolans dagliga verksamhet är arbetet med normer
och värden en viktig del i barns utveckling och lärande.
Skolorna har under verksamhetsåret arbetat med förebyggande
arbete mot mobbing och kränkande behandling
i enlighet med upprättade handlingsplaner. Varje
enskild skola har en organisation för att handskas med
problematiken.
Årligen genomförs en mätning av förekomsten av mobbing
och elevers trivsel. Resultatet återrapporteras till
personal, elever och föräldrar samt kulturnämnd. Den
23

Kulturnämnden
årliga mätningen visar hittills en kontinuerligt minskad
förekomst av mobbing.
Vårterminen 2005 uppnådde 88 % av eleverna i årskurs
9 målet med att alla elever utifrån sina förutsättningar
ska uppnå minst godkända mål i alla ämnen. Efter
genomförd sommarskola uppgick siffran till 95,5 %.
Kävlinge Lärcentrum har fortfarande goda resultat och
nöjda ”kunder”. Alla studerande och deltagare följer
även här en individuell plan. Arbetet fortsätter med att
göra Kävlinge Lärcentrum känt bland kommuninvånare
i rollen som mötesplats, mäklare och motor för vuxnas
arbete och lärande.
Framtiden
Fortsätter befolkningsutvecklingen under kommande år,
vilket den enligt antagen befolkningsprognos förväntas
göra, kommer det att behövas sammanlagt 14 nya förskoleavdelningar
fram till år 2009. I Dösjebro planeras
en ombyggnad under hösten av lokaler som tidigare
använts för folkbibliotek och mottagning för distriktssköterskan.
Därefter kommer Dösjebroanläggningen att
få utrymme för ytterligare en förskoleavdelning, som
kommer att behövas i januari 2007. Planerna för Hofterup
är att en tillbyggnad för tre förskoleavdelningar ska
projekteras under hösten för att stå klar i januari 2008. I
Furulundsområdet planeras en ny förskola med åtta
avdelningar, vilken beräknas vara inflyttningsklar i januari
2008. Modulen på Rinnebäcksskolan kan användas till
förskoleverksamhet under både 2007 och 2008 eftersom
elevantalet minskar i årskurs F-6.
Efterfrågan på fritidshemsplatser ökar. Lokalerna beräknas
dock täcka behovet under nästa läsår.
Söderpark förskola kommer att invigas i september.
Under sommaren påbörjas ombyggnad av tillfartsvägen
till förskolan. En parkeringsplats anläggs väster om förskolan
och tillfarten kommer att ske från den norra
sidan.
På Nyvångsskolan kommer den nya skolidrottsplatsen
att färdigställas under sommaren och början av hösten.
Ombyggnad av Dösjebroskolans lokaler genomförs
under hösten, vilket kommer att ge möjligheter till en
förbättrad lokalanvändning ur ett pedagogiskt perspektiv.
Under hösten kommer en utredning om Skolan i Hög
och projekt Rubinens utveckling och lokalbehov att
genomföras. En ny förskole/skolpsykolog är anställd
från höstterminens början. Vi har även projektanställt en
kurator under höstterminen för att inom kuratorgruppen
kunna driva arbetet och ta fram rutiner för Likabehandlingsplanens
införande på alla skolor och förskolor.
Profdoc journalhanteringssystem införs under hösten till
psykologer, kuratorer och specialpedagoger. Rektor Ssk
stöd och en specialpedagog inom särskolan i kommunen
kommer att deltaga i ett kvalitetsnätverk med inriktning
mot särskolan under 2006/2007. Myndigheten för
skolutveckling står för inbjudan och har som övergripande
uppdrag att stödja skolutveckling och kvalitetsarbete.
Kävlinge Lärcentrum kommer under hösten att via konferenser
sprida information om projekt Brännpunkt runt
om i landet. Informationen bekostas av ESF-rådet.
Ett samverkansprojekt mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen,
socialtjänsten och Kävlinge Lärcentrum
beräknas starta i september för en grupp deltagare
som behöver extra stöd för att komma ut på arbetsmarknaden.
Samverkansprojektet bekostas till största
delen av Försäkringskassan.
Ett omvårdnadsprogram för vuxna med möjlighet till
validering startar hösten 2006.
Den 1 juli 2006 träder en ny lag i kraft, som innebär att
elever på individuella programmet ska erbjudas heltidsstudier.
En annan lagändring träder också i kraft vid halvårsskiftet,
som innebär att alla elever som studerar svenska för
invandrare ska erbjudas minst 15 timmar undervisning
per vecka. Detta medför ökade kostnader.
Kävlinge lärcentrum räknar med att få fler deltagare i
arbetsmarknadsprogrammen till hösten.
Samarbetet med Frans Möller-gymnasiet utökas under
hösten. En studie- och yrkesvägledare från Frans Möller-gymnasiet
kommer att arbeta 20 % på Kävlinge Lärcentrum
och ska ingå i kommunens vägledarteam. Vi
planerar inför hösten att köpa karaktärsämnen inom
bygg-, fordon -, hotell - och restaurang samt barn - och
fritidsprogrammet från Frans Möller – gymnasiet till
ungdomar på individuella programmet.
Under hösten kommer organisationen för kulturverksamheten
och Musikskolan fastställas, verksamhetsplanerna
inom området kommer att vara klara. Utredningen
om driftformen för baden fortsätter och utredningen
om det framtida föreningsstödet bli klar.
24

Socialnämnden
Nämndsordförande AnneMari Erlandsson
Nämndsansvarigchef Anette Fäldt
Viktiga händelser
Utvecklingsarbetet inom hela socialtjänsten har fortsatt
enligt planerna från 2005. Utbildningssatsningen har
fortsatt inom hemvård och handikappomsorg. 150 personal
inom hemvården har genomgått utbildning i förflyttningsteknik
och personlyftshantering och 18 har fått
handledarutbildning. 357 från hemvård, handikappomsorg
samt kostenheten har antingen deltagit i olika föreläsningar,
studiecirklar, fått utbildning i läkemedelshantering
eller genomgått Bas-IT utbildning. Det är den
största utbildningssatsning som genomförts inom socialtjänsten
på många år.
Hemvårdens, handikappomsorgens samt kostenhetens
assistenter har bildat en egen enhet för en effektivare
hantering av löner och debiteringar.
Inom hemvården har den nya organisationsmodellen
fastställts och träder i kraft september 2006. Ett nytt
arbetssätt inom hemtjänsten innebär att alla servicetjänster
kommer att utföras av personal från distrikt Dösjebro,
”Kävlinge hemservice” och alla omvårdnadsinsatser
kommer att utföras av personal från fyra nya geografiska
områden. En gemensam nattpatrull för hela kommunen
inrättas. Vidare kommer Kullagårdens gruppboende att
flytta till Billingshäll och utökas med två platser. Dagverksamheten
för dementa flyttar till Kullagården och
kommer att utöka sin verksamhet.
Projekt Tallgården har startat och en styrelse är tillsatt
med ledamöter från kommunen och personer med företagserfarenheter.
Tallgården har också öppnat tre trygghetsplatser
som ett led i att erbjuda äldre kommuninvånare
en trygg kommun.
Under våren har enkäter skickats ut till personer 65 år
och äldre med syfte att fånga upp personer som vårdar
sina anhöriga.
Förebyggande hembesök för personer över 80 år påbörjades
under juni månad.
Samarbetsprojektet mellan 4-yes kommunerna och
vårdhögskolan angående anställning av en klinisk lektor
för utveckling av sjuksköterskornas kompetens, har
utvärderats och verksamheten kommer att permanentas.
För att effektivisera vårdplaneringarna på sjukhuset har
en omfördelning av handläggarresurserna gjorts så att en
vårdplanerarresurs idag finns för hela kommunen.
Samtliga handläggare inom hemvård och handikappomsorg
finns inom hemvårdens teamorganisation för en
effektivare verksamhet.
Antalet nya ärenden inom handikappomsorgen har fortsatt
att öka. Nya LSS-ärenden utöver ärenden om personlig
assistans har ökat med 10 % det senaste halvåret
och LSS handläggaren hanterar idag 120 ärenden.
För att minska behovet av utbyggnad av daglig verksamhet
samt att ge brukarna bra sysselsättningsmöjligheter
arbetar idag en arbetskonsulent med att leta upp
praktikplatser och stödja de grupper och personer som
finns ute i olika verksamheter eller på företag.
Korttidsenheten i Furulund har ändrat sin verksamhet så
att man kan ta emot barn och ungdomar då behoven
idag är större bland dessa grupper än tidigare.
Ett boendestödsteam för personer med psykiska funktionshinder
har startat under våren med syfte att stödja
personer i deras eget boende för att undvika behov av
särskilt boende.
Ett projekt för unga kvinnor med psykisk ohälsa har
startat inom ramen för de så kallade Miltonpengarna.
För individ- och familjeomsorgen har den stora ökningen
av barn och ungdomsärenden fortsatt. Ungdomsbrottsligheten
samt drogmissbruket har ökat. Den stora
ungdomspuckeln samt inflyttningen ger även utslag i
ärendemängden inom individ- och familjeomsorgen.
Under det första halvåret har 104 barn/ungdomar varit
föremål för utredning och två tunga ärenden har krävt
mamma/barn placering på institution för utredning av
föräldraförmågan. Fem ungdomar har vistats på behandlingshem
för sitt missbruk.
Inom avdelningen förändrar man sina arbetsmetoder för
att uppnå ett bra resultat. Samarbetet med kulturnämnden
är viktigt och här pågår ett gemensamt projekt med
syfte att hjälpa ungdomar med stor skolfrånvaro. Fem
flickor har gått igenom projektet och resultatet är mycket
positivt.
Ungdomsproblematiken har också aktualiserat ett arbete
från kommunstyrelsenivå. En arbetsgrupp har arbetat
fram förslag på insatser för att hindra den ökande problematiken.
Det arbetet kommer att fortsätta i höst. I
sommar kommer två personer att tillsammans med
fältsekreterare finnas ute i kommunen för att fånga upp
oroshärdar samt få en bild av ungdomarnas egen syn på
vad som behöver göras för att kommunen ska bli positivare
för ungdomarna.
Kostenheten har arbetat fram en ny prissättningsmodell
för kulturnämnden vilken kommer att gälla från 2007.
Ett samarbete med krögare från kommunen har påbörjats.
Under hösten kommer kostenheten att ha en ”Restaurangernas
vecka”. Krögare kommer att erbjudas att
komponera och servera en måltid för skola och barnomsorgens
lunch under en vecka.
Verksamhetsområden
• Gemensamma funktioner
• Hemvård
• Handikappomsorg
25

Socialnämnden
• Individ- och familjeomsorg
• Kost
Ekonomisk analys
Socialtjänsten har en prognostiserad positiv avvikelse för
helåret på 3 060 tkr i delårsbokslutet per 30 juni 2006.
Denna avvikelse motsvarar 1,2 % av budgetramen. För
perioden januari till juni 2006 understiger nettokostnaderna
budgetramen med 6 596 tkr. Överskottet är större
per 30 juni än vad helårsprognosen visar. Det beror på
att personalkostnaderna förväntas stiga under andra
halvåret vilket huvudsakligen beror på att kostnaderna
för semestervikarier till största delen infaller då samt att
vakanta tjänster och sjukvikariat kommer att bemannas
under hösten. Övriga kostnader förväntas också vara
högre under andra halvåret.
En stor del av överskottet är av engångskaraktär och
prognostiserat överskott överensstämmer med det
nämnden borde redovisa med tanke på att budgeten
innehåller helårsanslag avseende gruppboende inom
psykiatrin samt LSS-boende som ännu inte är färdigställda.
Socialnämnden håller med andra ord beslutad
budgetram för 2006 inklusive det kommungemensamma
sparbetinget på 0,5 % som för socialnämndens del motsvarar
1 200 tkr. Det ska dock poängteras att utan de
redovisade överskotten som är av engångskaraktär hade
resultatet för socialnämnden varit betydligt sämre. Det
finns också engångsposter som eventuellt skulle kunna
innebära ett större prognostiserat överskott för 2006.
Det finns medel uppbokade för pågående ärenden i
Kammarrätten och Länsrätten som ännu inte är avgjorda.
Kostnaden för LSS-boendet i Löddeköpinge som
beräknas vara klart i december är svårprognostiserad.
Detta kan komma att generera en positiv budgetavvikelse
som inte finns med i prognosen.
Även om den totala helårsprognosen visar på en positiv
avvikelse finns det inom verksamheterna en del stora
avvikelser som måste kommenteras. Det största underskottet
finns inom Individ- och familjeomsorgen där
man fått ökade placeringskostnader och förväntas redovisa
en helårsavvikelse på minus 3 800 tkr. Ytterligare
kommentarer till avvikelserna följer under respektive
verksamhet.
Gemensamma funktioner + 5 860 tkr
Det finns osäkra poster i årets budget avseende gemensamma
funktioner. Uppbokade medel finns för två ärenden
angående LSS-boenden, som ännu inte avgjorts i
Kammarrätten. I socialtjänstens ”buffert” finns 1 356
tkr för ökningar inom handikappomsorgen på grund av
befolkningsökningen, 500 tkr som överförd del av överskottet
2005 samt 300 tkr för löner avseende LASS.
Detta ger ett överskott på sammanlagt 2 156 tkr.
Gruppboendet inom psykiatrin kommer inte att bli färdigt
under året, vilket ger ett överskott på 1 000 tkr.
LSS-boendet i Löddeköpinge är budgeterat med helårskostnaden
3 000 tkr. Detta boende beräknas inte vara
klart förrän i slutet av året och beräknas därför ge ett
överskott på 2 000 tkr.
Socialtjänstens administration har fortfarande en tjänst
och en del av en tjänst som är vakanta. Tjänsterna
kommer inte att tillsättas under de första nio månaderna
vilket ger ett överskott på 500 tkr.
I övrigt väntas ett överskott på 100 tkr inom område
hemsjukvård avseende tekniska hjälpmedel.
Hemvård + 795 tkr
Det finns mindre avvikelser mellan verksamheterna
inom hemvården. Prognosen tyder på lägre personalkostnader
än budgeterat beroende på tjänstledigheter
och vakanta tjänster. Intäkterna redovisar ett överskott
på cirka 700 tkr exklusive intäkter för plustjänster vilket
beror på högre hemvårdsavgifter än vad som budgeterats.
Verksamheterna har fått ökade lokalkostnader på
grund av kostnadsökningar avseende uppvärmning,
outhyrda lägenheter samt felredovisade lokalkostnader
som avser 2005.
Biståndsbehovet har under januari till maj ökat motsvarande
4,6 % och tidsåtgången i antalet personaltimmar
har ökat med 2,8 %.
Handikappomsorg + 205 tkr
Nya och ej budgeterade externa placeringar inom LSS
har tillkommit och ger ett överskridande på cirka 1 500
tkr. Samtidigt har en extern psykiatriplacering upphört
vilket ger ett överskott på cirka 400 tkr.
Ledsagning redovisar ett underskott på 200 tkr på grund
av nya eller utökade behov. Under första halvåret har
det inkommit åtta nya ärenden avseende ledsagning
vilket är fler nya ärenden än sammanlagt under hela
förra året.
Personlig assistans beräknas ge ett överskott på cirka 1
000 tkr vilket beror på högre intäkter avseende två brukare
2005, lägre kostnader för utbildning samt en brukare
som har övergått till LASS.
Övriga överskott beror bland annat på lägre vikarietillsättning,
vakanta tjänster och sjukskrivningar.
Individ- och familjeomsorg - 3 800 tkr
Underskottet orsakas främst av att antalet placeringar på
institution har ökat kraftigt. Det senaste halvåret har 16
personer varit placerade på institution i genomsnitt per
månad. Detta skall jämföras med tio personer de närmaste
åren innan. Av 14 personer som under juni månad
var placerade var åtta stycken på så kallad SiS-institution,
där kostnaden ligger mellan 70 – 120 tkr per månad. Att
så många ungdomar är placerade på institution beror på
att tyngden har ökat i form av avancerat missbruk och
grov kriminalitet samt psykiska problem.
26

Socialnämnden
Under det första halvåret 2006 har individ- och familjeomsorgsavdelningen
också haft två stycken så kallade
mamma/barn placeringar på Luzerngården i Lund.
Dessutom beräknas ytterligare en placering tillkomma i
slutet av året. Dessa placeringar kostar 2 600 kr per
person och dygn. Utslaget på året blir det en mamma/barn
placering under 11 av årets 12 månader, vilket
motsvarar cirka 2 000 tkr. Familjehemsanslaget beräknas
ge ett överskott med cirka 200 tkr beroende på att
ett par familjehemsplaceringar har flyttats till institution.
Resultaträkning
Utfall
jan-jun
2005
Utfall
jan-jun
2006
Budget
2006
tkr
Prognos
2006
Intäkter 51 621 52 469 95 399 96 536
Kostnader -160 217 -166 631 -343 494 -341 571
-personal -108 093 -109 354 -230 558 -228 156
Kapitalkostnad -449 -504 -1 273 -1 103
-övrigt -51 675 -56 773 -111 664 -112 313
Nettokostnad -108 596 -114 163 -248 095 -245 035
Budgetram 111 876 120 759 248 095 248 095
Resultat 3 280 6 596 0 3 060
Verksamhetsmått
Bokslut
2004
Bokslut
2005
Prognos
2006
Antal årsarbetare - 596 613
Sjukfrånvaro i % - 9,8 9,8
Budgetavvikelse i % 0 4 1,2
Hemvård
Antal personer beviljade hemtjänst
Antal personer med endast hemsjukvård
Antal personer boende i service
lägenheter
Antal personer boende i gruppboende/äldreboende
Antal betalda vårddagar på sjukhus
för utskrivningsklara personer
Handikappomsorgen
373 401 401
153 155 155
163 159 154
115 101 101
164 26 30
Gruppboende, antal platser 22 29 29
Genomsnittlig nettokostnad per
plats och dag, tkr
Antal personer med daglig verksamhet
1,6 1,5 1,6
54 64 68
Verksamhetssammandrag
Gemensamma
funktioner
tkr
-7 155 -7 842 -24 352 -18 492
Hemvård -61 295 -63 293 -134 357 -133 563
Handikappomsorg
Individ- och
familjeomsorg
-25 385 -25 944 -57 562 -57 356
-15 061 -17 010 -31 824 -35 624
Kost 300 -74 0 0
Summa -108 596 -114 163 -248 095 -245 035
Investeringar tkr -1 956 443 1 407 1 407
Antal beviljade/utförda assistanstimmar
enligt LASS-ersättning,
1000 timmar
Antal beviljade assistanstimmar
enligt LSS, 1000 timmar
Individ och familjeomsorg
Antal hushåll med ekonomiskt
bistånd
Utbetalt ekonomiskt bistånd per
månad och hushåll i genomsnitt,
tkr
Institutionsplaceringar, antal
årsplatser
Genomsnittskostnad för institutionsplacering
per plats och år, tkr
Vård i familjehem, antal årsplatser
Genomsnittskostnad för familjehemsplaceringar
per plats och år,
tkr
Kost
148/124 154/154 159/149
15 11 11
67 70 64
4,4 4,4 4,3
11,4 10,1 15,5
695 829 846
23,0 22,0 26,5
246 240 207
Totalt antal levererade portioner 583 200 603 400 625 000
Total intäkt/helportion i snitt 38,24 36,87 37,51
27

Socialnämnden
Personal
Årsarbetare per anställningsform
Utfall
jan - jun
2005
Utfall
jan - jun
2006
Årsarbetare 596 613
Tillsvidareanställda 448 457
Visstidsanställda 94 98
Trots sjunkande sjukfrånvaro har lönekostnaden för
sjukfrånvaron ökat med 9 % (190 tkr). En del av kostnaden
kan tillskrivas den allmänna kostnadsutvecklingen
och effekter av årets lönerevision. Minskningen
av frisknärvaron påverkar också. En del av sjukförsäkringsavgiftens
ökning beror bland annat på att
redovisningsperioden är längre för 2006.
Ersättning för obekväm arbetstid har under perioden
januari – juni uppgått till 112 tkr vilket skall jämföras
med 123 tkr för motsvarande period förra året.
Timanställda 54 58
* Årsarbetare är beräknad på tillgänglig arbetstid (enligt
årsredovisning av sjukfrånvaro)
Socialnämnden har ökat med 17 årsarbetare. Det innebär
en ökning av personalen med nästan 3 %, vilket är
beroende av en ökad verksamhet.
Frisknärvaro för tillsvidare och visstidsanställda
Utfall
jan - jun
2005
Utfall
jan - jun
2006
Frisknärvaro i % 45 43
Frisknärvaron, det vill säga, anställda som under halvåret
inte haft en enda sjukdag, är lägre än genomsnittet för
kommunen. Dessutom har frisknärvaron minskat, vilket
är en tendens för de flesta nämndsenheterna.
Strategiska mål
Mål
Hemvård
Kvot mellan beviljade hemtjänsttimmar
och personaltimmar
exkl körtid
Andel förbrukning av personalbudget
ska inte vara
större per period än genomsnittlig
förbrukning för de tre
senaste åren
Kostnader för utskrivningsklara
ska inte överstiga 2005
års nivå.
Handikappomsorg
Måluppfyllelse
Nytt mål ska beräknas utifrån
ny hemvårdsorganisation
Målet är uppfyllt
Målet är uppfyllt,
Sjukfrånvaro för samtliga anställda
Total sjukfrånvarotid av tillgänglig
arbetstid i %
Sjukfrånvaro längre än 59 dagar
av den totala sjukfrånvaron i %
Utfall
jan - jun
2005
Utfall
jan - jun
2006
9,8 9,8
70,5 70,5
Den totala sjukfrånvaron ligger på samma nivå som
föregående år.
Sjuklönekostnad
Utfall
jan - jun
2005
tkr
Utfall
jan - jun
2006
Sjuklön 1 163 1 294
Mellanskillnadsersättning* 23 13
Arbetsgivaravgift 550 596
Sjukförsäkringsavgift 263 297
Summa 1 999 2 200
*För arbetstagare med en inkomst överstigande 25 tkr per
månad.
Andel förbrukning av personalbudget
ska inte vara
större per period än genomsnittlig
förbrukning för de tre
senaste åren
Kostnaden för, av brukare,
outnyttjad beviljad och planerad
personlig assistans ska
minimeras. Kostnaden får
inte avvika mot budget mer
än 500 tkr.
Individ- & familjeomsorg
Ekonomiskt bistånd får ej
överstiga 300 tkr/månad
Placeringskostnader ska inte
överstiga 2005 års kostnadsnivå.
670 tkr/mån
Kost
Kostnadsnivån ska inte höjas
mer än 1,5% med bibehållen
kvalitet
Köptroheten ska vara 85 %
enligt upphandlingsavtalet
Målet är uppfyllt
Målet är uppfyllt
Målet är uppfyllt
Målet kommer att överskridas.
Beräknas bli 1 000
tkr/mån
Kostenheten har höjt priset
med 1,5 % och måltidernas
innehåll följer SNR:s riktlinjer
Köptroheten är 90 %
28

Socialnämnden
Måluppfyllelse
Socialtjänsten ska ge rätt stöd eller insatser till rätt person
i rätt tid och i rätt omfattning. De ovan preciserade
verksamhetsmålen ska fungera som indikatorer på den
ekonomiska utvecklingen och mätningar görs vid varje
ekonomisk uppföljning. De flesta verksamhetsmål är
uppfyllda. Vad gäller kvoten mellan beviljade hemtjänsttimmar
och personaltimmar ska den beräknas utifrån de
nya förutsättningarna som den nya hemvårdsorganisationen
kommer att innebära. Kvoten inklusive körtid
följs dock upp varje månad och den bör ligga mellan 1,3
–1,4 för att uppfylla kraven på en effektiv hemvård. Per
den 30 juni 2006 redovisar enheterna i genomsnitt en
kvot på 1,27.
Målet för placeringskostnader kommer enligt prognosen
inte att uppfyllas. Om inte ungdomssituationen radikalt
ändras och trycket på behov av placeringar minskar
kommer institutionskostnaderna att hamna på cirka
1 000 tkr per månad.
Framtiden
Utbildningssatsningen kommer att fortsätta med nya
föreläsningsserier. Servicegruppen inom hemvården
kommer att få en specialutbildning. Omvårdnadsprogrammet
startar för grupper inom både hemvård och
handikappomsorg.
Arbetet med ett nytt regelverk för färdtjänsten fortsätter
och kan på längre sikt innebära en helt ny modell i samarbete
med Skånetrafiken.
En konsekvensbeskrivning gällande nya regler i den nya
arbetstidslagen kommer att tas fram för att ligga som
underlag för införandet av lagen vid årsskiftet 06/07.
Det kommungemensamma arbetet för att motverka
ungdomsproblematiken kommer att fortsätta. Förslag till
nya samarbetsformer samt åtgärdsförslag i övrigt kommer
att tas fram.
Omorganisationen inom hemvården kommer att starta
under september månad.
Under hösten startar ett specialiserat arbetslag i Löddeköpinge
som enbart ska arbeta med personer som har
demenssjukdom.
Test av ett datastöd för tidsplanering och insatsregistrering
kommer att starta under slutet av året.
Planering av ny hemvårdsplan kommer att påbörjas
under hösten.
En grupp från daglig verksamhet flyttar i höst in i en
lokal på Järnvägsstationen.
Sysselsättningen inom socialpsykiatrins dagverksamhet
har behov av att utveckla den mer strukturerade sysselsättningen.
En enkät kommer att genomföras under hösten vilken
kommer att utgöra underlag för en kvalitetsuppföljning
av LSS-insatserna.
I december startar en ny gruppbostad i Löddeköpinge
och under våren 2007 planeras inflyttning i en gruppbostad
för personer med psykiska funktionshinder.
Behovet av nya LSS-bostäder uppskattas i dagsläget till
en ny gruppbostad vartannat år mellan år 2008 och
2015.
Individ- och familjeomsorgen kommer att fortsätta
utveckla arbetet med skol-/socialtjänstprojektet ”Rubinen”.
Det finns tankar att försöka starta något liknande
även för yngre barn (mellanstadiet).
Arbetet med att utveckla ett påverkansprogram för ungdomar
som blivit dömda till vård enligt socialtjänstlagen
kommer att fortsätta.
Missbruksrådgivningstjänsten kommer att utvecklas
vidare för att även omfatta gruppverksamhet och eventuellt
kompletteras med medicinsk kompetens.
Ett Barnahus kommer att byggas upp tillsammans med
några grannkommuner. Barnahuset skall rikta sig mot
barn som utsatts för misshandel eller sexuella övergrepp
så att dessa barn får professionell hjälp på ett tidigt stadium.
Projektet förutsätter en prioritering i 2007 års
budget.
Förslag på kompetensutveckling för personalen inom
individ- och familjeomsorg kommer att arbetas fram
under hösten.
Under hösten påbörjas arbetet med att införa SNR:s nya
riktlinjer i kostverksamheten samt livsmedelslagens nya
föreskrifter som innebär ett nytt sätt att arbeta med
egenkontroll. Arbetsmetoden är omfattande och kommer
att pågå under 2007 och 2008 innan den är färdigutvecklad.
Under hösten kommer kostenheten att arbeta med socialtjänstens
nya prissättningsmodell.
Korsbackaskolans kök är i behov av ombyggnad både
underhållsmässigt enligt livsmedelslagens föreskrifter
och för att kunna möta kundernas utökade verksamheter
i område Kävlinge och Furulund.
29

Övergripande nämnder
Revisionsnämnden
Resultaträkning
tkr
Verksamheten
Revisionsnämnden är kommunens granskningsorgan
och kontrollerar den verksamhet som bedrivs av styrelser
och nämnder. Revisionen prövar om verksamheten
utövas på ett ändamålsenligt och ur ekonomisk synvinkel
godtagbart sätt samt huruvida den interna kontrollen
som utövas av nämnderna är tillräcklig.
Ekonomisk analys
Revisionsnämnden redovisar i delårsbokslutet ett överskott
gentemot budget på 13 tkr för perioden. Revisionsnämnden
kommer, med dagens förutsättningar, att
redovisa ett resultat vid årets slut som obetydligt avviker
från prognosen.
Utfall
jan-jun
2005
Utfall
jan-jun
2006
Budget
2006
Prognos
2006
Intäkter 0 298 0 0
Kostnader -5 -17 -524 -524
-personal -5 -17 -524 -524
- övrigt 0 0 0 0
Nettokostnad -5 281 -524 -524
Budgetram -261 -262 -524 -524
Resultat 256 543 0 0
Resultaträkning
Utfall
jan-jun
2005
Utfall
jan-jun
2006
Budget
2006
tkr
Prognos
2006
Intäkter 0 0 0 0
Kostnader -382 -411 -850 -850
-personal -155 -174 -358 -358
- övrigt -227 -237 -492 -492
Nettokostnad -382 -411 -850 -850
Budgetram -392 -424 -850 -850
Resultat 10 13 0 0
Överförmyndarnämnden
Verksamheten
Denna myndighet har till uppgift att utöva tillsynen över
förmyndares, förvaltares och gode mäns förvaltning.
Tillsynen ska förhindra rättsförluster för de personer
som själva inte kan tillvarata sin rätt eller förvalta sin
egendom. Det är Föräldrabalken som styr överförmyndarens
verksamhet. Länsstyrelsen har tillsyn över överförmyndarens
verksamhet.
Ekonomisk analys
Överförmyndarnämnden visar ett överskott på 42 tkr
per den 30 juni.
Verksamheten väntas följa budget.
Valnämnden
Verksamheten
Valnämnden ansvarar för genomförandet av allmänna
val till riksdagen, landsting och kommun som hålls tredje
söndagen i september vart fjärde år. Valnämnden handhar
även val till EU-parlamenten och eventuella folkomröstningar
i kommunen.
Verksamheten är lagreglerad.
Ekonomisk analys
Valnämnden visar ett överskott på 543 tkr för perioden
januari till juni. Detta beror på att ett statligt driftbidrag
för valet 2006 på 298 tkr utbetalats under april månad
samt att kostnaderna i samband med valet belastar verksamheten
först till hösten. Verksamheten väntas följa
budget.
Resultaträkning
Utfall
jan-jun
2005
Utfall
jan-jun
2006
Budget
2006
tkr
Prognos
2006
Intäkter 8 0 0 0
Kostnader -287 -170 -426 -426
-personal -280 -167 -390 -390
- övrigt -7 -3 -36 -36
Nettokostnad -279 -170 -426 -426
Budgetram -210 -213 -426 -426
Resultat -69 42 0 0
30

Resultaträkning
tkr
Not
Utfall
jan-jun
2005
Utfall
jan-jun
2006
Budget
2006
Bokslut 2005 Prognos 2006
Verksamhetens intäkter 1 113 552 125 551 337 863 227 604 358 097
Verksamhetens kostnader 2 -499 750 -534 309 -1 159 614 -982 314 -1 163 720
Avskrivningar 3 -12 718 -13 310 -29 000 -26 868 -28 233
Verksamhetens nettokostnader -398 917 -422 068 -850 751 -781 578 -833 856
Skatteintäkter 4 370 821 392 412 784 000 738 309 784 000
Utjämning och bidrag 5 27 283 39 040 78 100 54 912 78 100
Finansiella intäkter 6 9 362 9 089 9 800 15 247 11 000
Finansiella kostnader 7 -329 -400 -300 -1 144 -300
Resultat före extraordinära poster 8 220 18 072 20 849 25 746 38 944
Extraordinära intäkter 8 750 0 0 1 500 0
Extraordinära kostnader 9 -4 115 0 0 -8 231 0
Resultat 4 855 18 072 20 849 19 015 38 944
31

Balansräkning
tkr
Not
Utfall
jan-jun
2005
Utfall
jan-jun
2006
TILLGÅNGAR
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 548 512 625 725
Materiella anläggningstillgångar 327 487 375 286
- Mark, byggnader och tekniska anläggningar 10 296 905 345 053
- Maskiner och inventarier 11 30 582 30 234
Finansiella anläggningstillgångar 221 025 250 439
- Värdepapper, andelar, etc 12 215 042 246 441
- Långfristiga fordringar 13 5 983 3 998
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 159 426 152 398
- Kortfristiga fordringar 14 50 524 56 554
- Kassa, bank 15 108 902 95 844
SUMMA TILLGÅNGAR 707 938 778 123
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
EGET KAPITAL 16 544 688 576 921
- Eget kapital 539 833 558 849
- Årets resultat 4 855 18 072
AVSÄTTNINGAR 5 774 7 863
- Avsättning för pensioner 17 5 774 7 863
SKULDER 157 476 193 339
- Kortfristiga skulder 18 157 476 193 339
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 707 938 778 123
Soliditet 77 % 74 %
Soliditet inklusive ansvarsförbindelser 30 % 30 %
ANSVARSFÖRBINDELSER
Pensionsförpliktelser 269 499 275 289
Löneskatt 65 380 66 785
BORGENSFÖRBINDELSER
Borgen enl § 4 19 608 817 647 053
Egna hem 20 2 638 2 073
Pensionsutfästelser:
Sysav 21 1 554 1 886
32

Finansieringsanalys
tkr
Not
Utfall
jan-jun
2005
Utfall
jan-jun
2006
LÖPANDE VERKSAMHET
Årets resultat 4 855 18 072
Justering för avskrivningar 12 718 13 310
Justering för ianspråktagna avsättningar -45 0
Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 22 -1 948 3 058
MEDEL FRÅN VERKSAMHETEN FÖRE FÖRÄNDRING AV RÖ-
RELSEKAPITALET
15 579 34 440
Förändring kortfristiga fordringar -1 126 -17 541
Förändring av kortfristiga skulder 19 530 27 667
KASSAFLÖDE FRÅN LÖPANDE VERKSAMHET 33 984 44 566
INVESTERINGSVERKSAMHET
Investering i materiella anläggningstillgångar -20 974 -31 655
Investering i finansiella anläggningstillgångar -14 727 0
KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHET -35 701 -31 655
FINANSIERINGSVERKSAMHET
Förändring av finansiella anläggningstillgångar -5 688 -28 356
Minskning av långfristiga fordringar 10 728 0
KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHET 5 040 -28 356
ÅRETS KASSAFLÖDE 3 322 -15 445
Likvida medel vid årets början 105 580 111 289
Likvida medel vid periodens slut 108 902 95 844
FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL 3 322 -15 445
Räntebärande tillgångar vid årets början 260 371 303 392
Räntebärande tillgångar vid periodens slut 299 358 296 245
33

Driftbudgetavräkning
tkr
Utfall jan-jun 2006 Budget 1 jan-jun 2006 Budget helår 2006
NÄMND Kostnad Intäkt Netto Netto Avvikelse Budget Prognos Avvikelse
Kommunstyrelsen -28 005 7 898 -20 107 -22 751 2 644 -43 951 -40 721 3 230
Revisionen -411 0 -411 -424 13 -850 -850 0
Valnämnd -17 298 281 -262 543 -524 -524 0
Överförmyndarnämnd -167 0 -170 -213 43 -426 -426 0
Tekniska nämnden, skattefinansierat -33 951 13 731 -20 220 -20 202 -18 -42 891 -43 051 -160
Tekniska nämnden, balansenheter -68 610 75 332 6 722 1 934 4 788 1 358 4 080 2 722
Miljönämnden -4 828 2 558 -2 270 -2 981 711 -5 830 -5 530 300
Miljönämnden, balansenhet -1 725 1 670 -55 0 -55 0 0 0
Kulturnämnden -284 715 37 908 -246 807 -252 166 5 359 -509 135 -506 318 2 817
Socialnämnden -149 557 35 469 -114 088 -121 163 7 075 -248 095 -245 035 3 060
Socialnämnden, balansenhet -17 074 17 000 -74 0 -74 0 0 0
Övrig verksamhet -289 1 633 1 344 0 1 344 0 1 400 1 400
Upparbetad semester- och ferielöneskuld
-25 163 0 -25 163 0 -25 163 0 0 0
2
Avsättning pensioner och individuell
del samt övriga personalkostnader
-10 093 12 -10 081 -8 604 -1 477 -17 203 -13 677 3 526
SUMMA VERKSAMHET -624 605 193 509 -431 100 -426 832 -4 268 -867 547 -850 652 16 895
Finans -28 113 477 284 449 172 444 200 4 972 888 396 889 596 1 200
SUMMA TOTALT -652 718 670 793 18 072 17 368 704 20 849 38 944 18 095
1) Inklusive tilläggsanslag och ombudgetering
2) Kostnaden för upparbetad semester- och ferielöneskuld finns för perioden januari till juni bokförd på finansförvaltningen. Nämnderna
har i sina prognoser för helåret beaktat denna kostnad.
34

Investeringsredovisning
tkr
Projekt
Budget 2006 Utfall jan-jun 2006 Prognos 2006 Budget totalt Utgift totalt
Kommunstyrelsen -3 448 -792 -3 448 -3 448 -512
KS-ospecificerat -1 000 0 -1 000 -1 000 0
KS tjänstebil -200 -280 -280 -200 -280
IT-investering -1 500 -402 -1 420 -1 500 -402
IT-infrastruktur -748 -110 -748 -748 -110
Teknisk nämnd -60 440 -27 465 -60 724 -88 721 -51 915
Fordon och maskiner -1 000 -474 -1 000 -1 000 -474
Trafikreglering -1 500 -760 -1 500 -1 500 -760
Lödde kors 0 0 0 -4 000 -369
Nya körvägar Löddeköpinge -503 -229 -503 -2 000 -1 727
Asfaltering -1 000 0 -1 000 -1 000 0
Anslutning Lagervägen -1 170 0 -1 170 -1 500 -330
Häradsvägen anslutning mm -4 000 -290 -4 000 -4 000 -290
Parkutrustning -100 0 -100 -100 0
Upprustning lekplatser -1 200 -413 -1 200 -1 200 -413
Säkerhetsåtgärder -960 -790 -1 010 -1 900 -1 730
Upprustning belysning skolsal -2 548 -33 -2 548 -5 000 -2 484
Närvarovakter -427 0 -427 -1 000 -573
Värmekulvert Tolvåker -100 0 -100 -100 0
Miljöhus, kommunhuset 0 0 0 -200 0
Ny förskola Tolvåker -5 109 -4 488 -5 609 -18 500 -17 878
Byte brandlarmcentraler -276 -74 -226 -300 -98
Ritningsscanning -255 -7 -255 -400 -152
Ombyggnad kök Myrstacken -4 -119 -119 -410 -526
Förskolemodul Furulund -302 -327 -327 -450 -475
Moduler fsk.avd Furulund, två -300 -394 -394 -1 500 -1 594
Ny förskola Furulund -5 045 -888 -5 045 -5 150 -993
Handikappanpassning -300 -150 -600 -300 -150
PCB-sanering -500 0 -500 -500 0
Byte banbeläggning bowling -400 -400 -400 -400 -400
Ombyggnad cafeteria kommunhus -500 -18 -500 -500 -18
Etablering/avveckling moduler -500 -236 -500 -500 -236
Ridhus -8 000 -4 979 -9 200 -8 000 -4 979
Skolidrottsplats Nyvångskola -500 -15 -500 -500 -15
Kommunhus ombyggnad -1 200 -226 -1 200 -1 200 -226
Slamhantering -1 461 -940 -1 461 -3 837 -3 316
35

Investeringsredovisning
Fordon -500 0 -450 -500 0
Pumpstationer ombyggnad -2 506 -824 -1 806 -3 000 -1 318
VA-ledningar -4 000 -1 523 -4 000 -4 000 -1 523
ARV Process -500 -291 -300 -500 -291
ARV Byggnader -1 500 0 -500 -1 500 0
VA-ledningar exploatering -10 552 -8 577 -10 552 -10 552 -8 577
Sopbil -1 722 0 -1 722 -1 722 0
Miljönämnden -148 -148 -148 -148 -148
Mätutrustning -148 -148 -148 -148 -148
Kulturnämnden -4 407 -2 807 -4 407 -4 407 -2 807
Låga Annelund -181 -144 -181 -181 -144
Förskolornas arbetsmiljö -240 -88 -240 -240 -88
Anpassning Skönadalsskolan lok -90 -45 -90 -90 -45
Inventarier Söderparks fsk -1 363 -1 352 -1 363 -1 363 -1 352
Lokalförsörjning förskola 06 -285 -172 -285 -285 -172
Reinvestering Fritid & Kultur -150 -59 -150 -150 -59
Omklädningsskåp Tolvåkersbadet -95 -95 -95 -95 -95
Hemkunskapssal Korsbackaskolan -150 0 -150 -150 0
SAAB XMO 804 -200 -197 -200 -200 -197
IT-satsning Kultur -1 653 -655 -1 653 -1 653 -655
Socialnämnd -1 407 -443 -1 407 -1 407 -443
Hemvård IT mm 2005 -590 -73 -590 -590 -73
Gruppboende Bruksgatan 24B -20 0 -20 -20 0
Nytt LSS boende -250 0 -250 -250 0
Inventarier Pilgården 0 -158 -158 0 -158
Hemvård och boende 2006 -500 -212 -342 -500 -212
Handikappomsorgen -47 0 -47 -47 0
SUMMA -69 850 -31 655 -70 134 -98 131 -55 825
36

Exploateringsredovisning
Projekt Utfall 2006 Utgående balans 2006-06-30 Anm Beräknat netto till
avslut
Utgifter Inkomster Netto Utgifter Inkomster Netto
Norra industriområdet 343 632 289 9 516 5 080 -4 436 P -1 557
tkr
Marbäcksområdet II
(Tumba)
226 134 -92 3 995 3 094 -901 P 553
Lödde centrum 3 857 2 003 -1 854 29 425 22 270 -7 155 P 1 709
Dösjebro centrum 560 584 24 1 687 4 051 2 364 P 1 856
Östra Gryet 35 15 -20 748 15 -733 P 3 809
Södervång II 2 097 5 600 3 503 34 556 34 898 342 A -1 972
Tolvåkersgården 233 0 -233 4 323 1 066 -3 257 P 947
Karaby 2:154 590 665 75 953 4 202 3 249 A 2 898
Almelund 44 -44 304 -304 P 245
Heden 22 12 -10 46 286 240 P 1 384
Västra Gryet 90 568 478 192 568 376 P 1 667
Norrevången 282 -282 5 918 -5 918 P 0
Trehörningen 33 -33 470 -470 P 1 973
Häradsvägen utbyggn 19 -19 19 -19 P 0
Summa 8 431 10 213 1 782 92 152 75 530 -16 622 13 512
37

Redovisningsprinciper och noter
Redovisningsprinciper
I den löpande redovisningen och vid upprättande av
årsredovisning följs ett antal övergripande redovisningsprinciper
till exempel försiktighetsprincipen,
periodiseringsprincipen, principen om öppenhet och
matchningsprincipen. Försiktighetsprincipen är den
överordnade principen för hur värderingar av ersättningar
ska ske. Principen om öppenhet ger ett förhållningssätt
där största möjliga öppenhet skall eftersträvas.
Enligt RKR:s rekommendation nr 4.1 används
Ekonomistyrningsverkets uppräkningsfaktor för beräkning
av skatteintäkterna för det föregående inkomståret.
För beräkning av den preliminära slutavräkningen
för 2004 och 2005 har Sveriges kommuner
och landstings cirkulär 2005:33 tillämpats.
Försiktighetsprincipen
- är den överordnade principen för hur värderingar av
ersättningar ska ske.
Öppenhetsprincipen
- ett förhållningssätt där största möjliga öppenhet skall
eftersträvas.
Periodiseringsprincipen
- intäkter och kostnader som hör till redovisningsåret
tas med oavsett tidpunkten för betalning.
Enligt RKR:s rekommendation nr 4.1 används ekonomistyrningsverkets
uppräkningsfaktor för beräkning
av skatteintäkterna för det föregående inkomståret.
Anläggningstillgångar
Anläggningstillgångar är fast och lös egendom avsedda
att stadigvarande innehas. De upptas till anskaffningsvärdet
minus eventuella investeringsbidrag och avskrivningar.
Tidigare har information saknats om ackumulerade
anskaffningsvärden samt ackumulerade
avskrivningar. Tidigare system och redovisningsprinciper
har gjort att vi inte kunnat få fram dessa uppgifter.
Dock har kommunen vidtagit åtgärder (i form av
nytt anläggningsregister samt justering av redovisningsprinciper
för kommunens investeringar), vilket
medför att Kävlinge Kommun fortsättningsvis kommer
att kunna bemöta rekommendation nr 11 som
givits ut av Rådet för kommunal redovisning.
Ankomstregistrering
Kävlinge kommun tillämpar ankomstregistrering av
leverantörsfakturor.
Avskrivningstider
På fastigheter och inventarier görs linjär avskrivning.
Avskrivning görs enligt Svenska kommunförbundets
rekommendationer. Följande procentsatser har använts:
• VA-ledningar 2 %
• Fastigheter 3 %
• Inventarier 20 % respektive 10 %
Anslutningsavgifter
Anslutningsavgifter inom VA redovisas som driftinkomster.
Den delen av anslutningsavgifterna som
överstiger normalnivån periodiseras.
Redovisning av exploateringsområden
Värdet av pågående exploateringsområden bokförs
som omsättningstillgångar i balansräkningen. Under
året avslutade exploateringsprojekt påverkar årets
resultat.
Semesterlöneskuld
Semesterlöneskulden avser den anställdas outtagna
semesterdagar. Outtagen övertid och arbetsgivaravgifter
redovisas som en kortfristig skuld.
38

Redovisningsprinciper och noter
tkr
Not 1 Verksamhetens intäkter
Avser verksamhetens intäkter på driftbudgeten kontoklass 3.
Interna poster mellan förvaltningarna exkluderas.
20050630 20060630
Verksamhetens intäkter 179 872 189 710
varav exploatering 0 0
Avgår interna poster -66 588 -64 159
Jämförelsestörande intäkter
Försäljning av anläggningstillgångar 0 3 792
Försäljning av finansiella anläggningstillgångar
268 0
Summa 113 552 125 551
Not 2 Verksamhetens kostnader
Avser verksamhetens kostnader på driftbudgeten kontoklass 4-7.
Interna poster mellan förvaltningarna exkluderas. Prognosen
avser verksamhetens nettokostnader
20050630 20060630
Verksamhetens kostnader -566 339 -598 469
varav exploatering -811 120
varav leasing -1 063 -1 309
varav utbetalda pensioner,
inkl inlösenförsäkring -6 374 -8 720
varav ökning pensionsskuld -7 818 -8 176
varav löneskatt pensioner -3 996 -4 067
Avgår interna poster 66 589 64 160
Summa -499 750 -534 309
Not 3 Avskrivningar och nedskrivningar
20050630 20060630
Avskrivning maskiner och inventarier -4 217 -4 122
Avskrivning fastigheter -8 500 -9 188
Summa -12 717 -13 310
Not 4 Skatteintäkter
20050630 20060630
Kommunalskatt 373 981 392 016
Skatteavräkning -3 161 396
Summa 370 820 392 412
Not 5 Statsbidrag
20050630 20060630
Utjämning och bidrag 28 935 44 459
39

Redovisningsprinciper och noter
Generellt sysselsättningsstöd 5 500 5 000
Utjämningsavgift LSS -7 152 -10 419
Summa 27 283 39 040
Not 6 Finansiella intäkter
20050630 20060630
Ränta likvida medel 798 663
Avkastning värdeportfölj 5 688 8 356
Återföring finansiella tillgångar 1 450 0
Övrig ränta 1 426 71
Summa 9 362 9 089
Not 7 Finansiella kostnader
20050630 20060630
Övriga räntekostnader -329 -400
Summa -329 -400
Not 8 Extraordinära intäkter
20050630 20060630
Ersättning rättegångskostnader, Center
Syd-målet -
-750 0
Summa -750 0
Not 9 Extraordinära kostnader
20050630 20060630
Skadestånd och ränta, Center Sydmålet
4 115 0
Summa 4 115 0
Not 10 Fastigheter
20050630 20060630
Förvaltningsfastigheter 1 850 2 138
Förvaltningsfastigheter, fastighetsavd. 184 112 209 750
Övriga anläggningar och pågående
projekt
10 958 16 390
Industriell verksamhet, VA och avfall 44 648 58 229
Gator,parker och övrig mark 45 753 49 038
Markreserv 244 81
Lantegendomar, markreserv, koloniträdg.
9 340 9 428
Summa 296 905 345 053
Not 11 Maskiner och inventarier
20050630 20060630
Inventarier 17 423 21 039
Bilar 6 557 3 693
40

Redovisningsprinciper och noter
Maskiner 6 602 5 502
Summa 30 582 30 234
Not 12 Värdepapper, andelar etc
Aktier
20050630 20060630
Kommunaktiebolaget, 11 st 1 1
KKB, 200 000 st 9 586 9 586
Sydvatten, 10 000 st 14 402 14 402
SYSAV, 210 st 212 212
Kommunassurans Syd AB 1 226 1 226
Öhman 35 521 37 029
Carlsson 34 068 35 789
Alfred Berg 51 756 55 744
Carnegie 52 272 75 006
Fidelity 8 502 8 502
Dresdner 8 502 8 502
Nedskrivning pensionsfond -1 450 0
Andelar 26 26
Bostadsrätter 417 417
Summa 215 042 246 441
Not 13 Långfristiga fordringar
20050630 20060630
Sydvatten 5 956 3 998
Övrigt 27 0
Summa 5 983 3 998
Not 14 Kortfristiga fordringar
20050630 20060630
Kundfordringar 10 682 11 066
Interimsfordringar 14 264 32 646
Diverse kortfristiga fordringar 8 956 7 347
Exploatering 16 622 5 491
Summa 50 524 56 551
Not 15 Kassa, bank
Sammanställning av kommunens totala behållning av egen likviditet.
20050630 20060630
Handkassor 104 132
Serviceboxar 0 10
Bank 108 798 95 702
41

Redovisningsprinciper och noter
Summa 108 902 95 844
Not 16 Eget kapital
20050630 20060630
Eget kapital 539 833 558 849
Årets resultat 4 855 18 072
Summa eget kapital 544 688 576 921
Not 17 Avsättning pensioner
Kommunens avsättning till pensioner är upptagen enligt KPA:s
beräkningar.
20050630 20060630
Avsättning 5 774 7 863
Pensionsförmåner
Kommunstyrelsens ordförande och 2:e vice ordförande har pension
enligt PRF-KL (Pensionsreglementet för förtroendevalda -
Kommun, Landsting) vilket innebär full kommunalrådspension
efter 12 års heltidsuppdrag. Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande
tillika ordförande i kulturnämnden har omställningspension.
Kommundirektören är visstidsförordnad och har rätt till visstids
pension vid förordnandets utgång, eller om anställningen bryts.
Tekniska chefen har ett vilande visstidsförordnande, om arbetsgivaren
bryter anställningen utgår halv visstidspension.
Socialchefen och tekniska chefen har enligt anställningsavtalet
möjlighet att få särskild ålderspension från 60 års ålder.
Not 18 Kortfristiga skulder
20050630 20060630
Leverantörsskulder 23 737 30 174
Manuella löner 123 189
Semesterlöner och ferielöneskuld 35 339 60 557
Övertid 3 263 3 170
Lagstadgade arbetsgivaravgifter 11 163 11 971
FORA -1 200 -647
Upplupna kostnader 31 634 25 131
Förutbetalda intäkter 21 143 38 762
Preliminära skatter dec 10 232 10 368
Upplupen särskild löneskatt 5 092 4 442
Moms 3 064 2 890
Kortfristiga skulder övrigt 728 2 436
Avräkningar 5 150 2 859
Utbetalning individuell del 8 010 8 039
Summa 157 476 193 339
Not 19 Borgensåtagande
20050630 20060630
42

Redovisningsprinciper och noter
Kommunala bolag 541 682 541 682
Sydvatten 30 077 30 077
Riksbyggen 707 707
Övriga 36 351 36 351
Summa 608 817 608 817
Not 20 Borgensåtagande, Egna hem/Bostadsrätter
Kommunens förlustansvar för Egna hem uppgår till 40% av 5 183
tkr, det vill säga 2 073 tkr.
Not 21 Pensionsutfästelse
20050630 20060630
Sysav 1554 1 886
Not 22 Justering av ej likviditetspåverkande poster
20050630 20060630
Ej beslutad exploatering -498 -90
Försäljning av anläggningstillgångar -2 968
Återföring pensionsfond -1450 0
Summa -1948 -3 058
43

Ekonomisk ordlista
Ekonomisk ordlista
Anläggningskapital
Bundet eget kapital, utgör skillnaden mellan anläggningstillgångar
och långfristiga skulder.
Avskrivningar
Planmässig värdeminskning av anläggningstillgångar.
Balansenhet
I Kävlinge upprättar balansenheterna resultaträkning
men ingen balansräkning. Respektive balansenhets eget
kapital redovisas separat i budget och bokslut. Följande
balansenheter finns
• Fastighetsavdelningen
• Kostenheten
• Mätenheten
• Renhållning
• Städenheten
• VA
Balansräkning
Beskriver kommunens finansiella ställning på bokslutsdagen.
Tillgångarna visar hur kommunen har använt sitt
kapital. Skulder och eget kapital visar hur kapitalet har
anskaffats.
Budget
I budgetbeloppet ingår ursprunglig budget samt
tilläggsanslag och ombudgeteringar.
Driftbudgetavräkning
Redovisar fastställd driftbudget per nämnd. Driftbudgetavräkningen
innehåller både interna och externa poster.
Eget kapital
Kommunens totala kapital består av summan av anläggningskapital,
bundet kapital i anläggningar, och rörelsekapital,
fritt kapital för framtida drift och investeringsändamål.
Extraordinära poster
Poster som saknar klart samband med kommunens
ordinarie verksamhet och som inte är av sådan typ att de
kan förväntas inträffa ofta eller regelbundet och uppgår
till ett väsentligt belopp.
Finansieringsanalys
Finansieringsanalysen mynnar ut i förändring av likvida
medel och bygger på Rådet för kommunal redovisningsrekommendation
nr 16.
Intern ränta
Kalkylmässig kostnad för det kapital som är bundet i
anläggningstillgångar. Internräntan beräknas utifrån
Svenska kommunförbundets rekommendation.
Kapitalkostnader
Kapitalkostnader är den gemensamma benämningen av
internränta och avskrivningar.
Kortfristiga fordringar
Fordringar som förfaller till betalning inom ett år från
balansdagen.
Kortfristiga skulder
Kortfristiga lån och skulder med en löptid understigande
ett år.
Likviditet
Likviditet är betalningsberedskap på kort sikt.
Långfristiga fordringar
Långfristiga fordringar förfaller till betalning senare än
ett år från balansdagen.
Långfristiga skulder
Långfristiga skulder har en löptid som överstiger ett år.
Nettokostnad
Nettokostnad är driftkostnader efter avdrag för driftsbidrag,
avgifter och ersättningar. Finansieras med skattemedel.
Nettoinvesteringar
Nettoinvesteringar är den totala investeringsutgiften
efter avdrag för investeringsbidrag med mera.
Nyckeltal
Ett nyckeltal mäter förhållandet mellan två storheter.
Soliditet är ett exempel på ett nyckeltal, se nedan.
Ombudgetering
Omfördelning av medel, som kommunfullmäktige redan
beslutat om. Ombudgeteringen kan ske mellan nämnder
eller mellan en nämnd och centralt avsatta medel.
Omsättningstillgångar
Omsättningstillgång är motsatsen till anläggningstillgång.
Periodisering
Fördelning av kostnader och intäkter på den redovisningsperiod
till vilken de hör.
Plusjobb
Redovisning sker enligt SKL:s rekommendation.
Resultaträkning
Resultaträkningen visar årets finansiella resultat och
förklarar hur det uppkommit.
Det egna kapitalets förändring kan även utläsas av balansräkningen.
Rörelsekapital
Fritt eget kapital i anläggningstillgångar, utgör skillnaden
mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder.
Rörelsekapitalet avspeglar kommunens finansiella styrka.
44

Ekonomisk ordlista
Sjuklön
Sjukfrånvaron är sjuklön från arbetsgivaren samt sjukpenning,
rehabiliteringssjukpenning samt tidsbegränsad
sjukersättning från försäkringskassan.
Soliditet
Soliditeten visar betalningsförmågan på lång sikt och
definieras som andelen eget kapital i förhållande till
totalt kapital, graden av egna finansierade tillgångar.
Tilläggsanslag (TA)
Extra anslag som beslutats av kommunfullmäktige under
pågående budgetår.
Årets resultat
Resultatet uttrycks som skillnaden mellan intäkter och
kostnader och utläses av resultaträkningen.
45