Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008

SÖDERTÖRNSEKOLOGERNAS GRODDJURSPROJEKT 2008
SLUTSATSER
Projektresultaten är bra utgångspunkter inför framtida miljöövervakning av Södertörns fem
groddjursarter. Inventeringen har gett en bättre överblick av groddjurens förekomst på
Södertörn och är, såväl kommunalt som regionalt, en grund för fortsatt och långsiktig
övervakning av groddjursfaunan
Kontinuerlig insamling av data och utvärdering behövs
Det är viktigt att de nya resultaten följs upp och att kunskaperna om groddjurens situation
breddas, t.ex. geografiskt i de kommuner som fortfarande har ännu inte kartlagda
groddjurshabitat.
Kunskaperna bör också fördjupas, t.ex. genom landskapsekologiska studier i syfte att få
kännedom om både svaga och starka delar i groddjurens samlade habitatnätverk inom
respektive kommun. Sådana studier kan i sin tur ligga till grund för fysisk planering och beslut
om åtgärder, t.ex. för att underlätta groddjurens vandring mellan lokaler eller att anlägga
småvatten i de befintliga lokalernas närhet.
Flera undersökta platser hyste adulta djur som troligen inte lyckades få avkomma på grund av
brist på funktionella leklokaler. Medan andra lokaler hade sådana tätheter av lekdammar vilket
indikerar att dessa områden kan utgöra fungerande metapopulationer för exempelvis större
vattensalamander. Isbladskärret tillsammans med småvatten i Kaknäs ängar, på Södra
Djurgården inom Stockholms stad, samt Nybogruva i Huddinge kommun och Rikstens
golfbana i Botkyrka kommun är exempel på sådana lokaler.
Figur 32 och 33. Inventering av groddjur sker i blöta marker. Sebastian Bolander tömmer stövlarna.
Ida Ahlbeck har tagit på sig vadarstövlarna. Fotograf: Ida Ahlbeck respektive Erik Wijkmark.
39