Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008
Groddjursinventering 2008 - Huddinge kommun
Groddjursinventering 2008 - Huddinge kommun
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
SÖDERTÖRNSEKOLOGERNAS GRODDJURSPROJEKT <strong>2008</strong><br />
Några utgångspunkter inför strategin för övervakning av groddjur<br />
För att bredda och fördjupa <strong>Södertörnsekologernas</strong> kunskaper i miljöövervakning och<br />
fältmetodik, bjöd nätverket in personer med goda kunskaper i herpetologi, inventeringsdesign<br />
och miljöövervakning. Nedan följer några viktiga slutsatser från mötet och övriga arbetet med<br />
projektet:<br />
• Syftet med undersökningen måste klargöras, oavsett om det är en initial studie eller<br />
miljöövervakning.<br />
• Miljöövervakning på kommunal nivå bör skräddarsys utifrån respektive kommuns<br />
förutsättningar och ambitioner. Det är t.ex. skillnad på landskapet och tillståndet i stora<br />
delar av miljön i Nynäshamn och Stockholm.<br />
• En gemensam metodik för det praktiska fältarbetet är dock möjlig att utveckla mellan<br />
kommunerna – men förfarandet vid urvalet av lokaler måste tillåtas skilja sig åt.<br />
• Slumpmässiga urval av undersökningslokaler kan användas för nationell och regional<br />
miljöövervakning och kan även övervägas i kommuner rika på potentiella<br />
groddjurslokaler. För att få statistiskt tillförlitliga resultat bör urvalet om möjligt inte<br />
styras av en viljeinriktning.<br />
• Slumpmässigt urval uppfyller inte alltid – kanske t.o.m. mycket sällan – kommunernas<br />
behov. I kommunal övervakning är det ofta angeläget att, som en del av den mer<br />
övergripande miljöövervakningen, följa upp eventuella tidigare enskilda inventeringar<br />
samt att kontrollera effekter av åtgärder på specifika platser<br />
• Kvalitativ data, som t.ex. förekomst av en viss art, bör ingå som ett minimum i<br />
övervakningen. Dock är viss kvantitativ data också önskvärd för att kunna bedöma<br />
trender för t.ex. artrikedomen och populationsstorlek. Den kvantitativa övervakningen<br />
kräver ofta slumpmässiga urval för att få statistiskt säkerställda resultat. Kommunernas<br />
varierande resurser ställer dock krav på ett mer pragmatiskt tillvägagångssätt där<br />
kvalitativa undersökningsmetoder ibland dominerar.<br />
• Övervakning av större vattensalamander (Triturus cristatus) bör göras med avstamp i<br />
Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning 18 med undersökningstyp<br />
framtagen för större vattensalamander.<br />
• Inventeringsmetodiken som användes under inventeringen <strong>2008</strong> fungerar för långsiktig<br />
miljöövervakning, men kan i vissa delar förbättras. Exempelvis kan fältprotokollet<br />
förenklas något.<br />
18 Naturvårdsverket. 2005.<br />
30