Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008

SÖDERTÖRNSEKOLOGERNAS GRODDJURSPROJEKT 2008
STRATEGI FÖR ÖVERVAKNING AV GRODDJUR
Allmänheten uppmärksammar ofta kommunen på förändringar i sin närnatur. En djurgrupp
som, såväl förr som idag, väcker människors intresse är groddjuren, i synnerhet under deras
vandringar mellan övervintringsplatserna och leklokalerna. Allmänhetens intresse sammanfaller
väl med naturvårdens eftersom groddjuren uppvisar en minskande trend. Det finns även studier
som tyder att de är användbara som biologiska indikatorer på biologisk mångfald knuten till de
land- och vattenmiljöer som groddjur lever i. Kort uttryckt: De kan vara bra informationsbärare.
Kunskaperna om den lokala situationen för groddjuren varierar stort mellan olika kommuner.
Södertörnsekologerna har därför haft som projektmål att, utöver att förbättra kunskaperna om
groddjursförekomsterna, ta fram en inventeringsmetodik som grund för övervakning av
groddjur. Metodiken ska vara anpassad till lokala behov och möjligheter samt bidra till den
regionala miljöövervakningen. Ett mer långsiktigt syfte är att inspirera till övervakning av den
biologiska mångfalden och dess sociala värden i stort, på Södertörn med omnejd. Ytterligare ett
syfte med inventeringsmetodiken är att bidra till att miljömålen för biologisk mångfald nås.
Figur 31. En juvenil vanlig padda besöker ett utdrag ur
en kommunal naturdatabas. Fotograf: Gunilla Hjorth.
Miljöövervakning generellt och med naturen i fokus
Att samla in information om landskapet, naturtyper, artgrupper och enskilda arter är en viktig
del av naturvården. Utmärkande för miljöövervakningen är en kontinuerlig och långsiktig
insamling av data för analyser av miljötillståndet. Att undersöka förändringar i tiden är
nödvändigt för att kunna följa tillståndet i miljön och vid behov identifiera lämpliga åtgärder.
Insamlad data används bland annat som underlag för analys av orsakssamband 16 kring specifika
miljöproblem och för svar på frågor som ”Vilka är källorna till problemet? Vilka är effekterna
och riskerna med observerade trender?”
Eftersom förändringar i naturen kan vara långsamma och de bakomliggande faktorerna till en
negativ förändring kan vara svåra att urskilja – beror förändringen på mänsklig påverkan eller
naturlig variation? – så måste undersökningar upprepas över långa tidsperioder. 17 En enskild
och geografiskt mycket begränsad inventering, som i första hand inte syftade till
miljöövervakning, kan lägga grunden för en mer övergripande miljöövervakning.
Miljöövervakningen är delvis lagreglerad. Lagstadgade miljökvalitetsnormer finns för
luftkvalitet och omgivningsbuller men direkta krav på övervakning av biologisk mångfald
saknas än så länge. Normer för ekologisk status i ytvatten ska finnas fr.o.m. år 2009. Indirekt
ställer dock lagstiftningen krav på övervakning, t.ex. genom kunskapskrav i
artskyddsförordningen och förordningen om tillsyn.
I miljöövervakningens uppgifter brukar också ingå att följa upp åtgärder och uppsatta miljömål.
Nationellt sett handlar det senare om att följa upp miljökvalitetsmålen.
16 En modell som ger en helhetsbild av ett miljöproblem och dess orsakssamband är DPSIR-modellen som
används världen över för att redovisa miljöstatistik och indikatorer (bilaga 12).
17 Naturvårdsverket. 2009. Se http://www.naturvardsverket.se/.
29