Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008

SÖDERTÖRNSEKOLOGERNAS GRODDJURSPROJEKT 2008
Det fältprotokoll som användes (bilaga 11) skapades inom projektet, med inspiration av
protokoll från Naturvårdsverket 13 och herpetolog Mattias Sterner samt erfarenheter från lokala
inventeringar som tidigare genomförts inom några berörda kommuner.
Fältarbetet
Observation av vuxna djur och groddjurslek utfördes under perioden 9 april till 3 juni. Senare
under sommaren, från slutet av juni till mitten av juli, inventerades lokalerna på nytt för att se
resultatet av leken, dvs. förekomsten av ägg, larver och juveniler.
Vid observationen av adulta djur vid leken skedde inventeringen visuellt samt genom att lyssna
efter spelläten. Vid varje besök gick inventeraren utmed lokalen, tog ett par steg och såg
därefter ned i vattnet varpå denne tog ett par steg till, osv., tills den avsedda ytan gåtts igenom.
Tillvägagångssättet var detsamma vid natt- och dagbesök. Antalet observerade djur av varje art
noterades.
Ett första besök per lokal gjordes under dagtid, då även ett fältprotokoll uppfördes för lokalen.
Detta besök underlättade orienteringen vid de efterföljande nattbesöken. Nattetid användes
pannlampa av orienteringstyp. Varje lokal besöktes upp till tre nätter. Detta på grund av att den
större vattensalamandern till största delen är aktiv ljumma vårnätter 14 samt för att groddjuren
tenderar att spela i huvudsak då det är mörkt. Antalet besök styrdes i hög grad av målsättningen
att prioritera eftersök av större vattensalamander, som är det mest sällsynta groddjuret på
Södertörn. Detta innebar att vissa lokaler besöktes fler gånger än andra. I de fall då exakta
antalet djur av en art var svårt att avgöra gjordes en uppskattning av antalet, fördelat på
intervallen 1-50, 51-100, 101-200 och >200 individer.
Flaskfällor användes på några lokaler med dåligt siktdjup samt på lokaler vid Judarn och
Kyrksjön i Stockholms stad, två områden som ingår i nätverket Natura 2000.
Resultatet av leken avlästes genom observationen av ägg, larver och juveniler. Äggen
inventerades genom att räkna antalet äggklumpar. Larverna och juvenilerna inventerades
genom z-svepning, detta innebär att man för en håv parallellt med strandkanten, vrider håven
180 grader och för den genom vattnet. Slutligen vänder man den åter 180 grader och för håven
genom vattnet och drar upp den ur vattnet. Processen skall ske i en rörelse. Detta görs med
några meters mellanrum utmed den inventerade lokalen. Efter varje sveptag plockas fångsten
igenom och alla fångade groddjur artbestäms, räknas och protokollförs. Denna metod beskrivs i
naturvårdsverkets miljöövervakning för den större vattensalamandern 15 .
Dokumentation, kvalitetssäkring och utvärdering av metod
En viktig del av kvalitetssäkringen föregick själva inventeringen, dvs. skedde vid uppdragsgivningen
av inventeringen. Ett krav var att inventerarna skulle ha god vana av att hantera och artbestämma
groddjur.
Efter sommaren inleddes arbetet med att sammanställa inventeringsresultaten och att rapportera fynd
av groddjur till Artportalen, en nationell webb-baserad samlingsplats för fynd av arter, samt till
ArtArken, Stockholms stads artdata-arkiv. En viktig del i arbetet har varit att framställa GIS-baserade
kartor, som underlag till föreliggande rapport.
Resultaten har kontrollerats genom att varje kommuns ekolog gjort rimlighetsbedömning av resultaten.
Södertörnsekologerna har också samlats för granskningsmöte där otydligheter justerades.
13 Naturvårdsverket. 2005.
14 Gustavson & Malmgren, 2002.
15 Naturvårdsverket. 2005.
19