Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008

SÖDERTÖRNSEKOLOGERNAS GRODDJURSPROJEKT 2008
METOD
Inventeringen genomfördes under perioden april-juli 2008. Som grund för inventeringen
genomfördes:
- Projektmöten, där vi diskuterade inventeringsbehov, projektavgränsningar, inköp,
metodik, ta fram utkast till inventeringsprotokoll, m.m.
- Diskussion med extern referensgrupp om val av inventeringsmetodik, val av lokaler
och dylikt. Deltagarna i referensgruppen kom från Naturhistoriska Riksmuseet,
Länsstyrelsen i Stockholms län och Naturskyddsföreningen.
- Möten med tänkbara inventerare och senare startmöte med inventerare och
projektgrupp. Det senare var viktigt för att skapa en gemensam plattform där alla var
insatta i projektförutsättningarna och hade en samsyn kring praktiska moment som
ex.vis inventeringsmetodik.
Kvalitetssäkring av fältarbetet och dokumentationen av rådata skedde när inventerarna gjorde
sin slutredovisning. Mötet föregicks av att inventeringsdata och underlag till rapport hade
skickats ut till projektgruppen för granskning. Under arbetets gång har experter inom
herpetologi, m.m, kontaktats.
Inventeringsmetodik
Inventeringen skedde i tre delmoment och varje lokal besöktes tre till fem gånger. Första
momentet var ett besök på inventeringslokalen under dagtid, dels för inhämtande av data om
miljön, dels för inventering av främst svanslösa groddjur. Därefter besöktes lokalen nattetid, en
till tre gånger för att täcka in hela groddjursleken. Slutligen besöktes lokalen 1-2 gånger för att
inventera ägg, larver och juveniler. Varje besök dokumenterades med hjälp av fältprotokoll och
varje lokal fotograferades.
Val av lokaler
Antalet inventerade lokaler varierar mellan kommunerna. En förutsättning var att antalet
undersökta lokaler per kommun skulle vara proportionerligt mot varje kommuns
medfinansiering. Urvalet av de lokaler som skulle inventeras i respektive kommun gjorde
kommunerna själva. En ambition var att täcka in olika typer av vatten med inriktning på
småvatten och lokaler med förväntad eller tidigare förekomst av större vattensalamander.
Lokalerna var därför inte slumpvis utvalda.
Urvalet av lokaler baserades också på tidigare kända groddjurslokaler, upplysningar från
allmänheten (ofta platser som vägar där groddjur blir överkörda), nyanlagda småvatten med
osäker artförekomst, lokaler med högt värde ur rekreationssynpunkt och lokaler i områden som
kan komma att påverkas. En målsättning var att lokalerna skulle vara väl spridda i varje
kommun och därmed även över hela Södertörn – denna geografiska spridning var dock inget
tvång eftersom varje kommuns specifika geografiska behov fick prioriteras.
Fältprotokoll
Ett fältprotokoll upprättades för varje lokal. I fältprotokollet noterades, förutom påträffade
groddjur, även data som lokalens position, vattentyp, omkringliggande miljö samt strändernas
lutning, strukturer i vattnet och bottenvegetation. Även direkt synlig påverkan, potentiella hot
och förslag till förbättrande åtgärder i den aktuella lokalen kan avläsas i protokollet.
18