Ãrsredovisning - Huddinge kommun

Årsredovisning 

2011

Innehåll 

förord 

Innehåll 

Förord........................................................................ 3 

Vision och profil........................................................ 4 

Fem år i sammandrag................................................ 4 

Samlad måluppfyllelse.............................................. 5 

Kommundirektörens kommentar............................. 6 

Nöjda invånare....................................................... 7-9 

Hållbar samhällsutveckling...................................10-13 

Attraktiv arbetsgivare........................................ 14-15 

Sund ekonomi.......................................................... 16 

Effektiva processer................................................... 17 

Förvaltningsberättelse ekonomi........................ 18-29 

Förvaltningsberättelse personal........................ 32-34 

Bolagens och kommunalförbundets 

verksamhet......................................................... 35-37 

Verksamhetsberättelser...................................... 38-47 

Resultaträkning, kassaflödesanalys........................ 48 

Balansräkning......................................................... 49 

Noter................................................................... 50-52 

Drift, investering, exploatering............................... 53 

Nyckeltal............................................................. 54-56 

Redovisningsprinciper............................................ 57 

Revisionsberättelse.................................................. 58 

Organisation............................................................ 59 

Kriterier för bedömning 

av måluppfyllelse 

De här kriterierna används för att bedöma 

måluppfyllelsen. 

Måluppfyllelsen bedöms genom omdömen 

• Mycket god 

– över den nivå som är planerad. 

• God 

– i nivå med vad som är planerat. 

• Godtagbar 

– under den nivå som är planerad, annat kan ha 

skett som påverkat verksamhetens möjligheter att 

nå den planerade nivån. 

• Ej godtagbar 

– under den nivå som är planerad. 

Som grund för bedömning används 

• Resultat 

• 

Jämfört med etappmål 

• 

Förändring över tid 

• 

Jämfört med andra 

• Kommunfullmäktiges generella och riktade uppdrag. 

• Analyser i årsredovisningen, inkluderar att ta hänsyn 

till annat som har skett som påverkat verksamhetens 

möjligheter att nå den planerade nivån. 

Produktion: Kommunstyrelsens förvaltning och Gabriel Uggla AB. Omslagsbild: Huddinge jazzfestival, som firade 20-års jubileum 

2011. Foto: Jon Alexandersson, Stig Almqvist, Fredric Sannebro, Thomas Julin, Thomas Henriksson, Jonna Thomasson, Erik Mårtensson, 

CA Eriksson, Florian Sander, Åke E:son, Peter Steen, Daniel Lundqvist. Tryck: Elanders NRS Tryckeri, april 2012, 600 ex. 

Ännu ett bra 

år för Huddinge 

Det blev ett bra år för Huddinge kommun. Igen. Få kommuner 

kan redovisa ett så starkt resultat både vad gäller ekonomi 

och kvalitet som Huddinge. 

Överskottet stannade på plus 134 miljoner. Därtill kan 

läggas intäkter för försäljning av mark med ytterligare drygt 

100 miljoner. Främsta skälet till det goda resultatet är att Sveriges 

ekonomi gått bättre än de flesta andra länder i Europa. 

Sysselsättningen blev högre och arbetslösheten lägre än någon 

trott. Det har gett Huddinge liksom andra kommuner ökade 

skatteintäkter. 

Ett annat tungt skäl till det goda resultatet är vår kompetenta 

personal. Nämnd för nämnd, enhet för enhet och avdelning 

för avdelning har klarat det svåra uppdraget att utveckla 

sin verksamhet med resurser som många gånger upplevts 

som knappa. 

Vi vill använda varje krona av överskottet på klokast möjliga 

sätt. En växande kommun som Huddinge har ett stort 

lånebehov för alla de nya förskolor och skolor vi bygger. Att vi 

nu inte behöver låna i samma omfattning ger oss långsiktigt 

bättre förutsättningar. 

Det var många mål i budgeten för 2011. Merparten har 

uppnåtts och vissa har överträffats. Andra har vi inte nått upp 

till. Sammantaget råder det god eller mycket god måluppfyllelse 

i alla nämnders verksamheter. 2011 var året då implementeringen 

av den nya skolpolitiken startade. Mycket arbete 

har lagts ned på förberedelser. I samband med skolstarten i 

höstas infördes nya läroplaner och ett nytt betygssystem. 

Det kommer att ta flera år innan vi kommer att kunna se 

effekterna av den nya skolpolitiken. Men det är glädjande 

att fler Huddingeelever, trots ökade krav, blivit behöriga till 

gymnasiet och att fler gymnasieelever nådde slutbetyg i alla 

ämnen. 

Medarbetarna trivs och sjukfrånvaron fortsätter att sjunka. 

Vi är en attraktiv arbetsgivare, men vi har ständigt ett behov 

av förbättring och utveckling om kommunen ska fortsätta att 

vara en attraktiv arbetsgivare. 

Vi har under året tagit nya steg mot att utveckla Huddinge 

till en modern kommun. Förberedelser för det nya servicecentret 

har gjorts och en rad nya så kallade e-tjänster finns nu 

tillgängliga, vilket exempelvis gör det möjligt till kvalitetsjämförelser 

inom förskolan. Se själv på www.huddinge.se. 

De kommande åren kommer vi att möta tuffa utmaningar 

och lägre skatteintäkter till följd av oron i världsekonomin. 

Detta till trots måste vi fortsätta att utveckla våra viktiga 

välfärdstjänster. Med en god ekonomi och hög kvalitet i våra 

verksamheter som bas är vi bättre rustade än andra att möta 

framtidens utmaningar. 

Daniel Dronjak Nordqvist 

Kommunstyrelsens ordförande 

2 3

Vision och profil 

samlad måluppfyllelse 

Vår vision 

Huddinge har en god måluppfyllelse 

Huddinges vision är Delaktighet. Denna vision är framsprungen 

ur en process och dialog där politiker, tjänstemän, 

företag och invånare varit just delaktiga. Vi ser delaktighet 

som en framgångsfaktor och vi vill att delaktighet skall vara 

vägledande när vi väljer arbetssätt och planerar för framtidens 

behov. 

Vi är övertygade om att visionen kring delaktighet leder 

oss rätt och skapar ett förhållningssätt som skapar en positiv 

Vår profil 

Huddinge är Stockholms kunskapskommun. Vår profil 

baseras i hög grad på de ambitioner och den kunskapsintensiva 

verksamhet som finns i Huddinge. Kunskapsstaden 

Flemingsberg är det främsta exemplet på Huddinges profil 

med två universitet och en högskola. Ytterligare kännetecken 

till kunskapsprofilen är det forskningsintensiva Karolinska 

sjukhuset i Huddinge och nya innovativa företag inom life 

science. 

I den kommunala verksamheten har kunskapsbegreppet 

en djupare innebörd. Kunskap är vår ledstjärna när det gäller 

rekrytering av personal och utveckling av våra verksamheter. 

Fem år i sammandrag 

anda i Huddinge och som i sin tur leder till ett samhälle som 

alla människor vill vara en del av. 

Exempel på hur delaktighet skapar utveckling och engagemang 

i Huddinge är medborgardialoger, företagsnätverk, 

brukardialoger, fokusgrupper och framtidsverkstäder. 

Vi vill locka till oss den bästa arbetskraften och stimulera till 

fortsatt lärande för att skapa ännu bättre service och få personal 

som växer. 

Huddinges paroll är Din kunskap gör skillnad. Den signalerar 

en ambition och ett ansvar hos både organisationen och 

individen. 

Genom att alltid ha med begreppet delaktighet och aktivt 

satsa på kunskap är vi trygga med att Huddinge kommer 

att fortsätta utvecklas som en av stockholmsregionens mest 

framgångsrika kommuner. 

2007 2008 2009 2010 2011 

Antal invånare 31/12 91 827 94 209 95 798 97 453 99 049 

Utdebitering, kr 20,10 19,95 19,95 19,95 19,95 

Egen skattekraft i relation till rikets 106 105 104 103 104 

Antal årsarbetare 4 971 5 089 5 133 5 102 5 206 

Personalkostnader, Mnkr 2 361,3 2 474,9 2 531,9 2 584,0 2 665,7 

Verksamhetens nettokostnader, Mnkr 3 478,0 3 790,1 4 028,1 4 055,3 4 190,6 

Skatteintäkter och statsbidrag, Mnkr 3 576,6 3 797,6 4 002,3 4 224,5 4 385,4 

Nettokostnad i % av skatteintäkter och statsbidrag 97,2 99,8 100,6 96,0 95,6 

Resultat, Mnkr 254,3 170,0 119,0 243,6 245,3 

Nettoinvesteringar, Mnkr 173,8 118,8 120,5 169,5 170,9 

Nettoinvesteringar i % av verksamhetens nettokostnader 5,0 3,1 3,0 4,2 4,1 

Anläggningstillgångar, Mnkr 2 826,0 3 342,9 3 789,7 4 586,2 10 089,1 

Soliditet inkl total pensionsskuld, % 28,6 28,9 26,7 28,1 16,8 

Soliditet enligt blandad modell, pensionsskuld, % 71,4 67,4 61,2 56,6 33,4 

Borgensåtaganden, kr/inv 71 524 74 087 71 075 64 815 20 292 

Måluppfyllelsen för Huddinge är bedömd enligt kriterierna 

på sidan 2. 

Nöjda invånare 

Medborgarundersökningen visar att kommunens invånare är 

nöjda med Huddinge som plats att leva och bo på. Flertalet 

av nämndernas brukarundersökningar visar att invånarna 

även är nöjda med kommunens tjänster, vilket också stöds 

av resultatet i medborgarundersökningen. Olika satsningar 

görs för att information och service ska bli mer tillgänglig 

för invånarna, via kommunens webbplats och servicecenter 

men även via informationstavlor och utskick. Nämndernas 

bedömning varierar från godtagbar till mycket god. Sammantaget 

bedöms måluppfyllelsen för målet nöjda invånare 

vara god. 

Hållbar samhällsutveckling 

Kommunens nämnder redovisar god eller i ett fall godtagbar 

måluppfyllelse när det gäller hållbar samhällsutveckling. Insatser 

kring generella och riktade uppdrag har överlag utförts 

väl. Måluppfyllelsen för hållbar samhällsutveckling bedöms 

vara god i kommunen som helhet. 

Inriktningsbeslut för ny översiktsplan fattades under våren 

2011. Alla nämnder har arbetat aktivt med miljöfrågor under 

året och ett framgångsrikt arbete i nämnderna med att öka 

andelen ekologisk mat har utförts. Arbetet med en plan för 

ett hållbart Huddinge har varit ute på remiss under 2011 och 

kommer genomföras med ny inriktning under 2012. Arbetet 

med att företagen ska vara nöjda med kommunens service 

överträffar uppställt mål för året. Jämställdhets- och områdesperspektiv 

blir alltmer integrerat i kommunens styrdokument, 

men endast i enstaka fall har analyser av skillnader mellan 

exempelvis kön och olika geografiska områden börjat leda till 

åtgärder. Behöriga elever till gymnasieskolans nationella program 

från de kommunala grundskolorna i Huddinge har ökat 

något, medan meritvärdet i åk 9 har sjunkit en aning. Dessa 

resultat ligger i linje med dem som finns i riket. Spridningen 

är fortfarande stor mellan skolorna. Betygsgenomsnittet i 

Huddinges gymnasieskolor har ökat marginellt jämfört med 

förra året och ligger nära rikets resultat. 

Attraktiv arbetsgivare 

Måluppfyllelsen inom målet Attraktiv arbetsgivare är godtagbar. 

Detta baserat på en samlad bedömning av nämndernas 

måluppfyllelse som varierar från godtagbar till mycket god. 

Resultatet av medarbetarenkäten visar höga värden även om 

kommunen backat lite. Kommunen har tydliga ledare och 

delaktiga medarbetare. Den totala sjukfrånvaron har minskat 

och påverkar också bedömningen av måluppfyllelse. 

Vision: 

Delaktighet 

ATTRAKTIV 

ARBETSGIVARE 

HÅLLBAR 

SAMHÄLLS- 

UTVECKLING 

NÖJDA 

INVÅNARE 

EFFEKTIVA 

PROCESSER 

SUND 

EKONOMI 

Profil: 

Kunskap berikar 

Sund ekonomi 

Nämndernas utfall i förhållande till budget visar ett nollresultat 

2011. Nämnderna har sammantaget redovisat överskott 

sex av de senaste sju åren. Förskolenämnden bedömer sin 

måluppfyllelse som svagt godtagbar och övriga nämnder 

bedömer sin måluppfyllelse som god eller mycket god. 

Kommunens resultat är positivt, inklusive som exklusive 

exploatering, och konsolideringen för de tre senaste åren 

ligger klart över den reala utvecklingen av det egna kapitalet. 

Kommunen är fortsatt etta vid en jämförelse av Södertörns 

kommuners finansiella nyckeltal. Måluppfyllelsen för sund 

ekonomi är över den planerade nivån och bedöms därför som 

mycket god för 2011. 

Effektiva processer 

Det strategiska målet effektiva processer fokuserar på hur 

verksamheten organiseras, bedrivs och utvecklas för att producera 

de kommunala tjänsterna. Alla nämnder utom en har 

bedömt måluppfyllelsen som god. Kommunstyrelsen (KS) 

har bedömt sin måluppfyllelse som godtagbar. Ett ökat fokus 

på processorientering av verksamheten märks dock och flera 

nämnder har kommit långt med mål och mått som tydliggör 

nämndens ambitioner för målet effektiva processer, även 

om det fortfarande saknas både mål och mått på flera håll. 

Genomförda åtgärder ligger i linje med förväntningar och 

planer för perioden och kommunens samlade måluppfyllelse 

bedöms som god. 

Sammanvägd bedömning 

Bedömningar för respektive mål på kommunnivå, tillsammans 

med nämndernas bedömningar av måluppfyllelse som 

underlag - god för samtliga nämnder - ger den samlade bedömningen 

att Huddinge kommun har en god måluppfyllelse 

för 2011. God betyder att måluppfyllelsen ligger i nivå med 

vad som var planerat för året. 

4 5

Kommundirektörens kommentar 

NÖJDA INVÅNARE 

Vi arbetar kontinuerligt med att förbättra 

Så får ännu fler glädje av biblioteken 

Jag känner mig stolt och glad över att det går bra för Huddinge 

kommun. Bokslutet visar på starka siffror och måluppfyllelsen 

är överlag mycket god. En viktig förklaring till 

det positiva resultatet är att skatteintäkterna har varit fortsatt 

starka under 2011 samtidigt som vi haft bra kontroll över vår 

ekonomi. 

Blickar vi utanför våra gränser kan jag konstatera att vi står 

oss mycket bra jämfört med många andra kommuner i länet 

och i övriga Sverige. Vi har en stark ambition att verkligen 

göra vårt bästa för skattepengarna och arbetar kontinuerligt 

med att förbättra vårt arbete och effektivisera där det är möjligt. 

En viktig del i detta arbete är det fokus vi haft under året 

på att lansera nya e-tjänster som förenklar kontakterna via 

Internet. 

Huddinge är en av de orter i Sverige som växer snabbast 

och vi ser även att etableringar av nya företag ökar hela tiden. 

Tillväxten gör att Huddinge passerar 100 000 invånare under 

2012 och det ska vi fira ordentligt! 

Varje år sker olika typer av undersökningar om hur invånarna 

upplever servicen och de enskilda verksamheterna. 

Genomgående visar dessa undersökningar ett mycket gott 

resultat. Visst finns det områden i verksamheterna som måste 

förbättras, men på det hela taget trivs människor och företag 

här och ger kommunen ett gott betyg. 

Från våra verksamheter kommer många glädjande rapporter. 

Våra bibliotek visar överlag höga besökssiffror, där Segeltorp 

särskilt sticker ut med 53 procent fler utlån och över 80 

procent fler besök under 2011 jämfört med 2010. 

Kortare handläggningstider för bygglov har gett nöjdare 

kunder. Extra roligt är att Huddinge av Stockholm Business 

Alliance, rankades som bästa kommun i Stockholm avseende 

miljötillsyn. 

En stor och viktig del av verksamheten handlar om äldreomsorg 

och olika former av social verksamhet. Under 2011 

har vi särskilt fokuserat på att utveckla maten och måltidsmiljön 

på våra äldreboenden och att uppmuntra seniorer till 

ett aktivt och hälsosamt liv. Inom det sociala området har 

framför allt kvinnofridsteamet utvecklat sin verksamhet. Jag 

vill också passa på att uppmärksamma att familjecentralen 

i Skogås och ungdomsmottagningen blev HBT-certifierade 

under året. 

Inom skolverksamheterna har ett mycket stort arbete genomförts 

av alla medarbetare för att skapa verklighet av den 

nya skollagen och de nya läroplanerna. Genom denna delaktighet 

står våra skolor och förskolor väl rustade för framtiden. 

Ambitionerna att förbättra för invånare och företagare 

fortsätter givetvis under 2012. Håll dig uppdaterad på vår 

webbplats huddinge.se som nylanserades i höstas! 

Vesna Jovic 

Kommundirektör 

Lätt att hitta, lätt att låna, få fler att se vad biblioteken har att 

erbjuda. En förbättrad webbplats, fler e-tjänster och ett arbete 

med att intressera alla nyinflyttade barnfamiljer är bara några 

hållplatser längs vägen att visa Bibliotek Huddinges bredd. 

– E-böcker har fått ett rejält uppsving, säger Linn Samuelsson, 

webbansvarig bibliotekarie. 

Hon har ägnat mycket tid åt att göra webbplatsen 

bibliotek.huddinge.se lättillgänglig och användarvänlig. Fler 

ska kunna få mer och bättre service hemifrån, vid den egna 

datorn, via mobilen eller läsplattan. 

– Men det primära är fortfarande våra bastjänster – att 

beställa och låna om böcker. 

Än visar inte statistiken hur stor roll bibliotekens webbplats 

spelar för att nå nya grupper, vare sig de är nyinflyttade, eller 

Huddingebor som tidigare inte lagt märke till allt biblioteken 

kan hjälpa till med. Däremot talar besökssiffrorna på 

bibliotek.huddinge.se ett tydligt språk: Allt fler går in där för 

att använda sig av tjänster som att låna om böcker, göra reservationer, 

låna e-böcker och liknande. 

Nu finns också en app till mobilen, My Library, som gör 

det möjligt att var du än befinner dig söka till exempel nyinkomna 

böcker direkt i mobilen. Det är också en väg för Huddinges 

invånare, att med ett bibliotekskort kunna nå alla sex 

biblioteken med hela dess utbud, 24 timmar om dygnet. 

Två nya tjänster introducerades hösten 2011 på webbplatsen: 

Bokväljaren – med din egen personliga profil går det att få 

lästips i den genre du för tillfället är mest intresserad av. 

Musikwebben – med den går det att låna ner musik till din 

egen dator i sju dagar och lyssna utan den vanliga webbens 

avbrott för ”ett meddelande från våra sponsorer”. 

Linn har arbetat mycket med webben, men ser inte att det 

jobbet skulle stå i kontrast mot att vara bibliotekarie av mer 

traditionellt slag. Boken, datorn och webben går idag verkligen 

hand i hand. Med en uppslagen bok, en dator och ett 

trådlöst nätverk har alla en hel värld av kunskap att söka i. 

– Jag ser webben som ett verktyg i arbetet med att främja 

människors läslust. Vi vill ju få fler att läsa. Kärnan i vårt 

arbete är att strukturera och göra information tillgänglig 

för människor, då är ju webb och sociala medier de perfekta 

verktygen och naturliga för oss att använda. 

Idag är biblioteken också inriktade mer mot exempelvis 

sociala medier. 

För att nå fler finns en ny, enhetlig grafisk profil för Bibliotek 

Huddinge. Tanken med den är att samla alla folkbibliotek 

under ett varumärke, lätt att känna igen. En annan aktivitet 

är en e-kampanj, som ska nå alla invånare. Idag med hårdare 

konkurrens från andra intressen, gäller det att också 

marknadsföra vad man har att erbjuda. Dit hör förutom alla 

tryckta böcker och andra skrifter, drygt 5 000 ljudböcker på 

mer än 18 språk, filmer i tusental, tv-spel, diverse databaser 

och över sju miljoner låtar inom olika genrer. En av höstens 

mest omtalade artister, Laleh, finns representerad med 140 

låtar, och Miles Davis med 8 830. Allt bara några knapptryck 

bort i din mobil eller dator! 

Linn Samuelsson är en av de som under fjolåret arbetade mycket med att göra biblioteken mer tillgängliga för allt fler. 

6 7


Ökad valfrihet och modernare service 

MÅL MÅTT MÄTRESULTAT 2011 (2010) 

Bra att leva och bo i Huddinge Nöjd-Region-Index 60 (62) 

God kommunal verksamhet 

Nöjd-Medborgar-Index 

Föräldrar nöjda med förskolan, % 

Elever nöjda med skolan tidigaredel, % 

Elever nöjda med skolan senaredel, % 

Elever nöjda med gymnasieskolan, % 

Kunder nöjda med äldreomsorgen, % 

Brukare nöjda med socialnämndens verksamheter, index 

Inflytande i vardagen Nöjd-Inflytande-Index 43 (45) 

Valfrihet med kvalitet 

Antalet valfrihetssystem 

Förskolebarn hos annan utförare, % 

Grundskoleelever hos annan utförare, % 

Gymnasieelever hos annan utförare, % 

Hemtjänsttagare hos annan utförare, % 

Medborgarundersökningen visar att kommunens invånare är 

nöjda med Huddinge som plats att leva och bo på. Flertalet 

av nämndernas brukarundersökningar visar att invånarna 

även är nöjda med kommunens tjänster, vilket också stöds 

av resultatet i medborgarundersökningen. Olika satsningar 

görs för att information och service ska bli mer tillgänglig 

för invånarna, via kommunens webbplats och servicecenter 

men även via informationstavlor och utskick. Nämndernas 

bedömning varierar från godtagbar till mycket god. Sammantaget 

bedöms måluppfyllelsen för målet nöjda invånare 

vara god. 

Bra att leva och bo i Huddinge 

Invånarna är som helhet nöjda med Huddinge som plats 

att bo och leva på, med index 60 av 100 i Statistiska centralbyråns 

(SCB) medborgarundersökning. Resultatet är dock 

lägre än genomsnittsresultatet för deltagande kommuner av 

samma storlek (fler än 50 000 invånare), men ligger i nivå 

med resultatet för Södertörnskommunerna. Betygen för arbetsmöjligheter 

är högre jämfört med jämnstora kommuner, 

medan betygen för kommersiellt utbud och fritidsmöjligheter 

är lägre jämfört med samma grupp. Inom områdena arbetsmöjligheter 

och utbildningsmöjligheter har Huddinge högst 

betyg bland Södertörnskommunerna. 

Huddinges resultat har inte förändrats nämnvärt sedan 

mätningarna påbörjades 2007. Det finns inga säkerställda 

skillnader i svaren mellan män och kvinnor. 

God kommunal verksamhet 

SCB:s undersökning visar att invånarna är nöjda med kommunens 

verksamheter (index 57). Vatten och avlopp är fortsatt 

det enda område som invånarna är mycket nöjda med. 

Äldreomsorgen fick ett säkerställt högre betyg än övriga kommuner 

i samma storlek medan frågor om räddningstjänst, 

gång- och cykelvägar, kultur, renhållning och sophämtning fick 

lägre. Betygen är dock i nivå med Södertörnskommunernas 

resultat. 

Biblioteksverksamheten får ett mycket högt betyg medan 

57 (55) 

Totalt 93, Föräldrar till flickor 93, Föräldrar till pojkar 93 

Totalt 90, Flickor 92, Pojkar 88 



Totalt 78 (73), Kvinnor 78 (73), Män 77 (74) 

Totalt 78 (83), Kvinnor 81 (85), Män 76 (85) 

7 (6 ) 

26 (26) 

17 (18) 

49 (42) 

42 (15) 

invånarna är mindre nöjda med andra kulturaktiviteter såsom 

utställningar, konstverksamhet, teaterföreställningar 

och konserter. Kulturskolans elevundersökning visar att 72 

procent av eleverna är helt nöjda med verksamheten och 24 

procent ganska nöjda. 

Föräldraenkäten 2011 visar att 93 procent av föräldrarna är 

nöjda med verksamheten i sitt barns förskola. Inom grundskolan 

är 90 procent av eleverna inom tidigaredelen och 77 

procent inom senaredelen nöjda. Gymnasieskolans elevenkät 

visar att 87 procent är nöjda med verksamheten i sin skola 

och 69 procent med sitt studieresultat. Inom grundläggande 

vuxenutbildning är 88 procent nöjda med skolan och inom 

gymnasial vuxenutbildning är 76 procent nöjda. 79 procent 

av eleverna som läser svenska för invandrare är nöjda med 

verksamheten, vilket är en fortsatt försämring jämfört med 

åren innan. 

Socialnämndens brukare är fortsatt nöjda med tillgänglighet, 

bemötande, delaktighet och innehåll i erhållna tjänster, 

även om värdena har försämrats. Sämst betyg ger brukarna 

tillgängligheten, där 72 procent svarar att de är nöjda. Bäst 

betyg får bemötandet, där 80 procent är nöjda. Kvinnor är 

mer nöjda än män. 

Äldreomsorgens brukarundersökning 2011 pekar på 

ökad nöjdhet med hemtjänst, servicehus och särskilda boenden 

medan biståndskansliet har fått något sämre resultat. 

Resultaten för delaktighet och individuella tjänster visar en 

positiv trend över tid. Betyget för delaktighet (7,8 av 10) är 

det som ökat mest under året och det kan vara ett resultat av 

en satsning på brukarnas genomförandeplaner där delaktighet 

är en viktig faktor. Högst betyg har bemötande fått (8,7). 

I Socialstyrelsens nationella undersökning av äldreomsorg 

har Huddinge fått ett bättre resultat än förra året, men ligger 

fortfarande lågt totalt sett, tillsammans med landets andra 

större kommuner. 

Invånarna är nöjda med kultur- och fritidsutbudet (index 

60) och kännedomen om kultur- och fritidsutbudet är god 

(index 61). Biblioteken har ökat antalet öppethållandetimmar 

och en kultur- och fritidsguide har distribuerats till samtliga 

hushåll. 

Invånarna har fått förbättrad information om pågående 

samhällsbyggnadsprojekt i form av information på kommunens 

webbplats, informationstavlor, möten och utdelning 

av informationslappar till boende. Radonmätning av alla 

förskolor och skolor har genomförts där alla enheter låg under 

gränsvärdet. Bygglovsavdelningen har effektiviserat sina 

handläggningsprocesser och därmed kortat handläggningstiderna, 

vilket gett nöjdare kunder och bättre resultat i brukarundersökningen. 

Inflytande i vardagen 

Invånarna ger kommunen godkänt vad gäller möjligheten till 

inflytande (index 43), vilket är i nivå med både snittet för deltagande 

kommuner och snittet för Södertörnskommunerna. 

Tillgängligheten till kommunens verksamheter är viktig för 

att uppnå målet om nöjda invånare. I medborgarundersökningen 

ger invånarna kommunen godkänt på frågan om hur 

nöjda de är med möjligheten att komma i kontakt med politikerna 

(betyg 5,2 av 10). Invånarna är något mer nöjda med 

möjligheten att komma i kontakt med kommunens medarbetare 

(betyg 6,2), och bemötandet vid kontakten (betyg 6,6). 

För att öka tillgängligheten för invånarna och ge en ännu 

bättre service öppnas ett servicecenter under första kvartalet 

2012. Under 2011 lanserades nya huddinge.se. Webbplatsen 

ger en modern och positiv bild av Huddinge som ort och 

synliggör kommunens alla fördelar. Via sociala medier kan 

invånarna följa kommunens arbete inom en rad områden, 

bland annat twittras det regelbundet om snöröjningen. Under 

året har utvecklingen av e-tjänster fortsatt. Sammanlagt 

finns idag 13 e-tjänster och en portal som inkluderar samtliga 

blanketter. 

För att invånarna ska ha möjlighet att tycka till om kommunen 

finns en gemensam klagomålshantering på huddinge.se. 

I flera verksamheter finns även blanketten ”Hjälp oss att bli 

bättre” väl synlig för brukarna. Social- och äldreomsorgsförvaltningen 

arbetar med att tydligt visa när, hur och i vad brukarna 

kan vara delaktiga. Bland annat har en informationsbroschyr 

om kundens rätt att vara delaktig tagits fram. 

Förskolan arbetar mycket med envägskommunikation i 

form av information till föräldrarna om vad som händer på 

förskolan. De har konstaterat att det finns goda utvecklingsmöjligheter 

och att andra former av kommunikation kan 

användas för att öka delaktigheten. Bland annat har föräldrar 

tillsammans med personal hjälpt till att ta fram riktlinjer för 

utvecklingssamtal. 


Valfrihet med kvalitet 

Huddinge kommun har sju olika valfrihetssystem som numera 

omfattar stora delar av verksamheten. Andelen invånare 

som valt annan utförare har under året ökat något inom 

gymnasieskolan men framförallt inom hemtjänsten där 42 

procent valt en annan utförare jämfört med 15 procent förra 

året. Det finns tolv utförare av hemtjänst för personer över 65 

år att välja mellan, två har tillkommit under året. 

I Huddinge finns 70 kommunala förskolor och 37 godkända 

fristående förskolor, samt 27 kommunala grundskolor och 

fem fristående. Det finns även fyra kommunala gymnasieskolor 

och en fristående gymnasieskola. 

Under 2011 fick 68 procent av de placerade barnen i 

kommunal förskola sitt förstahandsval. Motsvarande siffra 

för fristående förskolor var 65 procent och för kommunala 

familjedaghem 51 procent. Andelarna varierar mycket mellan 

olika områden. 81 procent av ungdomarna i kommunens 

gymnasieskolor kom in på sitt förstahandsval. 74 procent av 

ungdomarna som sökte gymnasieskola utanför Huddinge 

kom in på sitt förstahandsval. 

När invånarna står inför val av utförare är det viktigt att de 

erbjuds relevant och neutral information om samtliga valbara 

utförare i syfte att underlätta valsituationen. Tjänsten Jämför 

service lanseras i februari 2012, först ut är förskolorna där sju 

olika indikatorer ska ge en sammanfattande bild av respektive 

förskola. 

Likabehandling 

Social- och äldreomsorgsnämnderna har köpt in ett nytt enkätverktyg 

riktat till personer med kognitiva funktionshinder 

som tidigare inte har kunnat svara på enkäter. 

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnderna har fortsatt sitt 

arbete med att bygga om busshållplatser och övergångsställen 

samt satt ut bänkar och sänkt kantstenar vid gathörn. 

Kommunen var medarrangör av fritidsmässan 

minifritid.nu, en mässa för personer med funktionsnedsättning, 

som bjöd på prova-på-verksamhet, information och 

uppvisningar. 

Biblioteket i Vårby arrangerade en mässa med lättlästa 

böcker, högläsning, underhållning och utställningar. I Skogås 

arrangerades en dyslexikväll i samarbete med Dyslexiförbundet. 

Med stöd av statliga bidrag har finskspråkig litteratur 

köpts in, och biblioteken i Trångsund och Skogås anordnade 

en finsk vecka med författarbesök, utställning av finsk litteratur 

och besök av Finska Riksteatern. 

Väsentliga delar på nya huddinge.se har översatts till finska, 

engelska samt formatet Lättläst. 

8 9

hållbar samhällsutveckling 


Rädda Barnen lyfte de unga på Demokratidagarna 

Steg för en hållbar samhällsutveckling 

Rädda Barnen deltog under Huddinges Demokratidagar 

2011, de första i sitt slag, med en färsk undersökning som 

visar hur ungdomar ser på sin tillvaro. 

– Vi hade bra diskussioner, och fick god kontakt med politiker 

och andra besökare. Programmet var mycket lyckat, vi 

ställer gärna upp igen. 

Anna-Lisa Brandberg, mångårig ordförande för Rädda 

Barnen i Huddinge, berättar om organisationens programpunkt 

på Demokratidagarna i oktober 2011. 

– Det var ett strålande tillfälle att möta både politiker och 

invånare. Vårt arbete, som utgår ifrån FN:s barnkonvention, 

är dels att ta reda på hur barns och ungdomars tillvaro ser ut, 

dels att påverka utifrån det. 

Besökarna på demokratidagarna fick en nyttig genomgång av 

hur grundskole- och gymnasieelever i kommunen ser på sin 

situation, att vara ung, och att få göra sin röst hörd. 

Anna-Lisa och hennes kollegor berättade att 63 procent av 

eleverna i 6:an, 8:an och första året i gymnasiet inte hört talas 

om Barnkonventionen, att 57 procent är oroliga för att misslyckas 

i skolan, samt att 73 procent tycker att politiker inte 

lyssnar på barnen. 

– Trygghet och inflytande är två mycket viktiga punkter i 

barnkonventionen och i högsta grad en fråga om demokrati, 

säger Anna-Lisa. 

Fler belysande siffror är att 27 procent är rädda på bussen, 

17 procent oroar sig för familjens ekonomi, och 23 procent 

oroar sig för att bli deprimerade. 

Undersökningen visar att otryggheten för de unga ökat kraftigt 

också hemma i bostadsområdet på kvällen, där hela 15 

procent av flickorna och fem procent av pojkarna känner sig 

otrygga. 19 procent av flickorna och 14 procent av pojkarna 

är även oroliga för våld från jämnåriga. 

Rädda Barnen vill nu ta reda på ännu mer om hur Barnkonventionen 

används i Huddinge. Anna-Lisa ser det som 

en demokratifråga och en fråga om ett hållbart samhälle. 

Hon vill vara med och påverka, för barnens skull, och se till 

att Barnkonventionen och de unga själva verkligen kommer 

med i samhällsbyggandet. En begränsning är att Rädda Barnens 

arbete till största delen är ideellt och varken krafter eller 

pengar räcker till allt. Men mycket kan bli synligt ändå, och 

då är Demokratidagarna en utmärkt kanal för att nå både allmänt 

intresserade och de som konkret arbetar med frågorna. 

Vad gäller likvärdiga möjligheter har Anna-Lisa sin åsikt klar: 

– Hur når vi pojkarna? Flickor har numera större studiemotivation. 

Hur når vi dem som kommit hit utan att kunna 

svenska? Språkinlärning måste börja tidigt och likvärdiga 

möjligheter kostar pengar. Vi får inte förtiga att stora grupper 

behöver extra stöd. 

– Vi ser utifrån erfarenheterna att även då det extra stödet 

kostar pengar, som kan vara svåra att få fram, är kostnaden 

liten jämfört med när någon redan som ung hamnar i utanförskap. 

Då kan det bli rejält dyrt för samhället – och en svår 

förlust för individen. 

MÅL MÅTT SENASTE MÄTRESULTAT 

God representativ demokrati 

Positivt företagsklimat för 

fler jobb 

Kunskap och livslångt lärande 

Andel förtroendevalda som är nöjda med 

arbetsförutsättningarna (politikerenkät) 

Andel invånare som kan tänka sig att arbeta politiskt 

i kommunen - % 

Placering i Svenskt näringslivs mätning 

Andel nöjda i företagarenkät. SBAs 

serviceundersökning, (Nöjdkundindex, max = 100) 

Behöriga till gymnasieskolans nationella program från 

de kommunala skolorna i Huddinge - % 

Elever i gymnasieskolan med slutbetyg efter 4 år, exkl. 

individuella programmet - % 

Genomsnittlig betygspoäng för elever med slutbetyg 

från de kommunala skolorna i Huddinge 

Elever med högskolebehörighet efter avslutad 

gymnasieutbildning - % 

4,2 (Skala 1–5) 

Kvinnor 4,2, Män 4,2 

20, 2011, 16, 2010, 

Kvinnor 17 (15), Män 23 (18) 

112:e plats i landet 2011 (2010 87:e plats) 

(2009 70:e plats) (2008 104:e plats) 

NKI 72 (2011) (70, 2009) (69, 2007) 

Medel deltagande kommuner: NKI 66 

88,6 år 2011 Flickor 89,3 Pojkar 87,9, 

(88,4 år 2010), (89,5 år 2009), (87,9 år 2008) 

84 år 2011 Flickor 86 Pojkar 82, (84 år 2010 Flickor 

83 Pojkar 84), (75 år 2009), (75 år 2008) 

14,0 år 2011 Flickor 14,4 Pojkar 13,5, (13,9 år 2010 

Flickor 14,7 Pojkar 13.3), (14,2 år 2009), (13,8 år 2008) 

84 år 2011 Flickor 86 Pojkar 82, 

(82 år 2010), (87 år 2009), (84 år 2008) 

Mångfald och jämställdhet Upplevd diskriminering i samhället -% Medel Huddinge: 7, 

Flemingsberg: 13, Vårby: 11, Skogås: 8, Trångsund: 7, 

Segeltorp: 4, Sjödalen-Fullersta: 4, Stuvsta-Snättringe: 3, 

Kvinnor 9, Män 4 

Ekosystem i balans 

Folkhälsa 

Totalt koldioxidutsläpp i kommunen, ton CO2 

(uppvärmning, transport, el) 

Fosforhalt och siktdjup i 

- Orlången 

- Trehörningen 

- Långsjön 

Självskattad hälsa vuxna 

Basåret 1990 var det knappt 6,0 ton/inv 

2008 var det 2,8 ton/inv 

2011: 57 µg/l, 2010: 64 µg/l, 2009: 70 µg/l, (2006: 67 µg/l) 

2011: 114 µg/l, 2010: 98 µg/l, 2009: 50 µg/l, (2006: 58 µg/l ) 

2011: 28 µg/l, 2010: 32 µg/l, 2009: 35 µg/l, (2008: 43 µg/l) 

(index max 100) 

Medel Huddinge: 65, 

Segeltorp: 74, Trångsund: 71, Stuvsta-Snättringe: 68, Skogås: 

68, Flemingsberg: 66, Sjödalen-Fullersta: 61, Vårby: 56. 

Index 63 för Kvinnor, index 68 för Män 

Självskattad hälsa unga 

Medel Huddinge: 62, 

Stuvsta-Snättringe: 65, Segeltorp: 65, Flemingsberg: 62, 

Trångsund: 60, Skogås: 60, Vårby: 53, Sjödalen-Fullersta: 60. 

Index 54 för Flickor, index 68 för Pojkar, 

(Index 60 för Flickor, index 72 för Pojkar 2008) 

Anna-Lisa Brandberg har 

under många år spelat stor 

roll genom sitt arbete för de 

unga – som lärare, som 

rektor, som ordförande i 

Rädda Barnen. I höstas fick 

hon kommunens pris för 

Jämställdhet och mångfald. 

Kommunens nämnder redovisar god eller i ett fall godtagbar 

måluppfyllelse när det gäller hållbar samhällsutveckling. Insatser 

kring generella och riktade uppdrag har överlag utförts 

väl. Måluppfyllelsen för hållbar samhällsutveckling bedöms 

vara god i kommunen. 

Inriktningsbeslut för ny översiktsplan fattades under våren 

2011. Alla nämnder har arbetat aktivt med miljöfrågor under 

året och ett framgångsrikt arbete i nämnderna med att öka 

andelen ekologisk mat har utförts. Arbete med en plan för 

ett hållbart Huddinge har varit ute på remiss under 2011 och 

kommer genomföras med ny inriktning under 2012. Arbetet 

med att företagen ska vara nöjda med kommunens service 

överträffar uppställt mål för året. Jämställdhets- och områdesperspektiv 

blir alltmer integrerat i kommunens styrdokument, 

men endast i enstaka fall har analyser av skillnader 

mellan kön, ålder och olika geografiska områden börjat leda 

till åtgärder. Behöriga elever till gymnasieskolans nationella 

program från de kommunala grundskolorna i Huddinge har 

ökat något, medan meritvärdet i åk 9 har sjunkit en aning. 

Dessa resultat ligger i linje med dem som finns i riket. Spridningen 

är fortfarande stor mellan skolorna. Betygsgenomsnittet 

i Huddinges gymnasieskolor har ökat marginellt jämfört 

med förra året och ligger nära rikets resultat. 

10 11



God representativ demokrati 

För att demokratin ska fungera är det avgörande att skapa 

goda förutsättningar för de förtroendevalda. I senaste politikerenkäten 

gav politikerna sina arbetsförutsättningar betyget 

4,2 av 5. Vid tre olika tillfällen under 2011 genomfördes 

utbildningar där samtliga förtroendevalda bjudits in. Totalt 

deltog 150 förtroendevalda i utbildningen. 

Positivt är att fler invånare kan tänka sig att arbeta politiskt 

i kommunen, en ökning från 16 procent 2010 till 20 procent 

2011 enligt medborgarundersökningen. Män är i högre grad 

än kvinnor positiva (23 respektive 17 procent). 

På initiativ av demokrati- och mångfaldsberedningen anordnades 

2011 för första gången Huddinge Demokratidagar 

för dialog mellan förtroendevalda, invånare, föreningar och 

kommunala verksamheter med flera. Föreläsningar, seminarier, 

workshops och debatter arrangerades i kommunens 

olika områden. 

Positivt företagsklimat för fler jobb 

I Svenskt näringslivs ranking av kommunernas näringslivsklimat 

har Huddinge kommun tappat 25 placeringar, från 

87e till 112e plats. I Stockholm Business Alliance´s undersökningsresultat 

där företagen ska vara nöjda med kommunens 

kontakter, bemötande och service, överträffas uppställt mål 

för året. 

Mätningar av företagsklimatet visar att företagare som haft 

ärenden med kommunen ger högre betyg än de som inte haft 

det. Det visar på behovet av marknadsföring för att öka kunskapen 

om det företagsarbete som kommunen faktiskt gör. 

Kunskap och livslångt lärande 

Andelen elever med slutbetyg från gymnasiets Nationella 

program inom fyra år var 2011 för Huddinge kommun 81,7 

procent och inom fem år 83 procent. Betygsgenomsnittet 

i gymnasieskolorna har ökat marginellt jämfört med förra 

året och ligger nära rikets resultat (14,0 respektive 14,1). I ett 

genusperspektiv uppvisade betygsgenomsnitten för 2011 att 

pojkar (13,5) i Huddinge kommun ligger högre än för riket 

(+0,2 procent) medan betygssnittet för flickor (14,5) är lägre 

än för riket (-0,4 procent). 

Behöriga till gymnasieskolans nationella program från 

de kommunala skolorna i Huddinge har ökat något, medan 

meritvärdet har sjunkit en aning. Differensen mellan pojkars 

och flickors meritvärde har minskat. Detta förklaras av 

flickornas sämre resultat. Resultaten ligger i linje med rikets. 

Spridningen är fortfarande stor mellan skolorna och gapet 

måste minska. 

Barn- och utbildningsförvaltningen har under 2011 fortsatt 

utveckla modersmålsundervisning och den modersmålsbaserade 

undervisningen. Ökningen beräknades till cirka 50 

grupper både i befintliga och nya språk. Förskolenämnden 

initierade under året ett forum för forskning och inspiration i 

språkarbetet och ska utveckla arbetet med hjälp av ”språkpiloter” 

på förskolorna. 

Mångfald och jämställdhet 

Befolkningsundersökningen visar att sju procent av Huddinges 

invånare upplever sig diskriminerade i samhället. 

Högst är den upplevelsen i Flemingsberg med 13 procent 

jämfört med den lägsta noteringen i Stuvsta-Snättringe med 

tre procent. Nio procent av kvinnorna och fyra av männen 

har upplevt diskriminering. 

Inom förskole-, grundskole- och gymnasienämnden 

pågår arbete för att alla verksamheter ska ha en plan mot 

diskriminering och kränkande behandling som lever upp till 

lagkraven. Under det senaste läsåret har gymnasieelevernas 

kännedom om skolans likabehandlingsplaner ökat från 55 

procent till 59. Elevernas svar varierar mellan skolorna. Inom 

grundskolan har en arbetsgrupp under året kartlagt samt 

gett verksamheterna stöd och förutsättningar för arbetet mot 

diskriminering och kränkande behandling 

Samtliga nämnder har under 2011 fortsatt att jämställdhetsintegrera 

sina verksamheter i styrdokument och verksamhetsutveckling. 

Mätningar och kartläggningar pågår i flera nämnder, 

men endast i vissa fall har analyser lett till åtgärder. 

Under 2011 blev familjecentralen i Skogås landets första 

hbt-certifierade familjecentral. 

Ekosystem i balans 

Inriktningen av miljöarbetet mot ett långsiktigt hållbart 

samhälle genom att utveckla och samordna kommunens 

strategiska miljöarbete löper enligt plan. Bland annat pågår 

arbetet med miljöutredningar på samtliga förvaltningar. Södertörnssamarbetet 

har utvidgats till att innehålla även miljöoch 

klimatfrågor. Genom stödet från energimyndigheten har 

kommunen fått extra medel för att arbeta med interna energioch 

klimatåtgärder. 

Kommunstyrelsen har under året fortsatt att utveckla den 

miljöanpassade upphandlingen. Ett första steg har tagits då 

flera kommuner på Södertörn har upphandlat en konsult för 

att genomföra en förstudie avseende samordnade varutransporter. 

Genom dialog med verksamheter och leverantörer har 

kommunstyrelsens upphandlingsenhet arbetat för att öka 

andelen ekologiska livsmedel samt säsongsanpassade och 

närodlade råvaror. För 2011 kan följande siffror rapporteras 

(procent): förskola 37,1 grundskola 30,8, gymnasium 

30,9. För barn- och utbildningsförvaltningen ger det totalt 

32,6 procent under 2011. Motsvarande siffra för socialoch 

äldreomsorgsförvaltningen är 23,5. För kommunen blir den 

sammanlagda andelen 31,1 procent. 

Ansvarsfullt bostadsbyggande 

Huddinge ska erbjuda ett varierat utbud av bostäder av olika 

karaktär med olika upplåtelseformer, främst genom att förtäta 

och komplettera befintlig bebyggelse. Takten i byggandet 

ska vara ansvarsfull och ske utifrån behov. Det är av högsta 

vikt att utbyggnaden av kommunal service går i takt med fler 

bostäder. 

Kommunstyrelsen upprättar och följer upp en projektplan för 

samhällsbyggnadsprojekt. Särskild uppmärksamhet har under 

2011 riktats på ungdomsbostäder och trygghetsbostäder. 

Planeringen för ungdomsbostäder i Trångsund är försenad, 

på grund av omfattande bullerutredningar. 

Folkhälsa 

Enligt rapporter finns det i Huddinge skillnader i hälsa mellan 

olika grupper (exempelvis kön) och kommundelar. Folkhälsoarbetet 

ska inriktas där folkhälsan sjunkit från en redan 

låg nivå och där det finns risk för fortsatt eller ökad ohälsa. 

Huddinge deltog 2011 i det nationella Health Cities - 

nätverket, ett ackrediterat WHO-nätverk, med fokus på frågor 

om hälsosam samhällsplanering. 

Under 2011 genomfördes en mängd insatser med god 

kvalitet för att stärka folkhälsan. Genom SamKraft samverkar 

kommunstyrelsens förvaltning, social-, grundskole-, förskole-, 

och kultur- och fritidsförvaltningarna med polisen, mödraoch 

barnavårdscentralerna, samt barn- och ungdomspsykiatrin 

utifrån behoven i varje geografiskt område för att tidigt 

upptäcka och arbeta med barn som far illa. 

Resurscentrum för nyanlända (RCN) tillkom under 2011 

som stödfunktion inom barn-och utbildningsförvaltningen. 

Centrumet arbetar utifrån rutiner och riktlinjer för mottagande 

av nyanlända barn och elever i förskola, grundskola 

och gymnasium som togs fram under 2011. 

KomSamman erbjuder nyanlända familjer meningsfull 

aktivitet och möjlighet att bygga nya nätverk och skapa 

kontaktytor i samhället. Forskning om skyddsfaktorer för 

flyktingbarn visar att detta underlättar delaktighet i samhället 

och skapar förutsättningar för ett bättre psykiskt mående. 

Verksamheten är ett samarbete mellan RCN, barn- och 

utbildningsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen, 

Huddinge IF och Svenska kyrkan i Flemingsberg. 

12 13

attraktiv arbetsgivare 

Barnen behöver fler män i förskolan 

Ett gott chefskap ger engagerade medarbetare 

attraktiv arbetsgivare 

Förskolan behöver fler män. Det behövs fler än de cirka två 

procent, ungefär som riksgenomsnittet, som nu är barnskötare 

eller förskollärare i Huddinge. Nätverket för Män i förskolan 

arbetar hårt för att männen ska bli betydligt fler. 

Under en studieresa till Norge ifjol såg nätverket hur man 

där arbetat mot att nå 20 procent män. Barnen har rätten till 

båda könen. Inge Gustafsson, förskolechef för Nyckelpigan 

och Vallmon i Vårby gård är en av dem som ständigt har de 

här frågorna på agendan. 

– Vi vill att det ska vara lika naturligt att vara man som 

kvinna i förskolan, helt enkelt att den ska spegla samhället. 

I nätverket har männens oro för misstankar vid närhet till 

barnen diskuterats. Nu har de lyckats komma vidare i processen, 

lämnat vad som ett tag kallades ”pedofili-nojan” och kan 

prata framåtsyftande istället. Att synas utåt vid utbildningar, 

kanske redan vid intagningen till högskola och universitet, 

kan vara en väg att gå. 

– Vi märker att fler pappor kommer vid inskolningarna och 

i kontakterna med föräldrar kan vi också göra män i förskolan 

mer kända. När det blir fler män på arbetsplatserna, söker 

sig också fler män dit, resonerar Inge. Än så länge är det även 

ovanligt att han, en man, är förskolechef. 

– Jag tror att vi behöver nå de unga redan innan de väljer till 

gymnasiet. Alltså en första kontakt i grundskolan kring vad 

arbetet innebär. 

Den norska modellen MIB - ”menn i barnehagen” har satt 

målet till 20 procent män. Särskilt i norra Norge har det 

slagit väl ut med högre andel män. Idag handlar förskolan 

i Sverige mycket mer om kunskaper på barnens villkor och 

ett i grunden pedagogiskt förhållningssätt än tidigare. Det är 

värt att lyfta fram för att höja förskolans status när det redan 

är så svårt att rekrytera förskollärare. Idag är det faktiskt ett 

bristyrke. Varför inte låta fler få prova på i ett tidigt skede, till 

exempel unga grabbar, så att fler ser vad arbetet går ut på – 

barn behöver ju också manliga förebilder. En annan väg att gå 

är via de nätverk som studenterna har. 

– Sådana tillfällen kan vi ta tillvara på ett bättre sätt och 

berätta om hur förskolan arbetar idag, säger Inge. 

Nu är det inte enbart i Huddinge ett nätverk för män i förskolan 

förekommer. Ett sätt att nå ut till fler som kan tänka 

sig att arbeta i förskolan, är att samla nätverken i olika kommuner 

under en hatt och tillsammans bli en starkare röst som 

gör sig hörd. Det är så MIB i Norge har arbetat. 

Skolverket har fått i uppdrag av regeringen att ta reda på 

vilka insatser som har gjorts i Sverige för att öka andelen män 

i förskolan. I uppdraget ingår även att se hur de arbetat med 

frågan i andra länder. 

– Att män i förskolan synliggörs kan vara en nyckel till ännu 

fler män i förskolan, säger Inge. 

Så länge fortsätter han och de andra männen sina ansträngningar 

på hemmaplan med nätverket i Huddinge. 

Inge Gustafsson, förskolechef i Vårby gård vill 

gärna se betydligt fler män i förskolan. Det nätverk 

som finns arbetar sedan flera år med frågan. 

MÅL MÅTT MÄTRESULTAT 2011 (2010) 

Aktivt ledarskap Index medarbetarenkät Totalt: 68 (69) Kvinnor: 68 (68) Män: 68 (70) 

Aktivt medarbetarskap Index medarbetarenkät Totalt: 82 (83) Kvinnor: 84 (84) Män: 78 (79) 

Kompetensutveckling Index medarbetarenkät Totalt: 58 (58) Kvinnor: 59 (58) Män: 54 (55) 

Aktiv lönepolitik Index medarbetarenkät Totalt: 63 (62) Kvinnor: 65 (64) Män: 55 (54) 

Inflytande och delaktighet Index medarbetarenkät Totalt: 65 (63) Kvinnor: 67 (63) Män: 60 (63) 

God arbetsmiljö 

Index medarbetarenkät 

Korttidsfrånvaro (2-14 dgr) 

Total sjukfrånvaro 

Måluppfyllelsen inom målet Attraktiv arbetsgivare är godtagbar. 

Detta baserat på en samlad bedömning av nämndernas 

måluppfyllelse som varierar från godtagbar till mycket god. 

Resultatet av medarbetarenkäten visar höga värden även om 

kommunen backat lite. Kommunen har tydliga ledare och 

delaktiga medarbetare. Den totala sjukfrånvaron har minskat 

och påverkar också bedömningen av måluppfyllelse. 

Goda resultat i medarbetarenkäten 

Resultatet är fortsatt högt men något lägre jämfört med förra 

året. Index för Aktivt ledarskap har minskat, men är fortfarande 

relativt högt i jämförelse med andra kommuner och 

företag. Särskilt starka är resultaten på frågor om cheferna är 

tydliga med vad de förväntar sig av medarbetarna, är tillgängliga 

samt kommunicerar öppet och ärligt. 93 procent av medarbetarna 

uppger att de har haft planerings- och utvecklingssamtal. 

Det högsta ledarskapsindexet har kultur- och fritidsförvaltningen 

där 78 procent anser sig nöjda med sin chef. 

Även index för Aktivt medarbetarskap har minskat men är 

fortfarande högt. 

Kommunen är bra på att ta tillvara kunskaper och erfarenheter, 

medarbetarna känner sig engagerade i sitt arbete och 

tycker att de har ett meningsfullt arbete. Ansvarsområde och 

befogenheter är tydliggjorda och medarbetarna har god tillgång 

till den information de behöver för att kunna genomföra 

sina arbetsuppgifter. Förskolan uppnår i år 88, vilket är det 

högsta medarbetarskapsindexet. 

De viktigaste förbättringsområdena totalt sett är medarbetarnas 

möjlighet till kompetensutveckling samt att förebygga 

stress och hantera hög arbetsbelastning. Stress är därför ett 

område som prioriteras i det fortsatta arbetsmiljöarbetet. 

Analys av resultatet utifrån ett könsperspektiv har genomförts 

på nämndnivå. För kommunen som helhet noteras ett 

högre resultat bland kvinnorna än männen. Det är framförallt 

inom medarbetarskap och engagemang som det finns 

skillnader, där kvinnor i högre utsträckning är så kallade 

ambassadörer. 

Totalt: 53 (54) Kvinnor: 53 (54 Män: 53 (55) 

Totalt: 2,3 procent (2,3 procent) Kvinnor: 2,4 procent 

(2,4 procent) Män: 1,9 procent (1,9 procent) 

Totalt: 6,1 procent (6,5 procent) Kvinnor: 6,6 procent 

(7,0 procent) Män: 4,3 procent (4,2 procent) 

Jämställdhet och mångfald Index medarbetarenkät 62 (64) Kvinnor: 62 (64) Män: 59 (63) 

Sjukfrånvaron fortsätter att minska 

Den totala sjukfrånvaron fortsätter att minska och har minskat 

med fem procent under 2011. Förändringen gäller både 

kvinnor och män, även om det är främst kvinnors sjukfrånvaro 

som har minskat. Den största förändringen återfinns inom 

kultur- och fritidsförvaltningen där den totala sjukfrånvaron 

har minskat med 25 procent. Inom kultur- och fritidsförvaltningen 

har flera personalgrupper haft möjlighet att utnyttja 

ett massagepass per månad, främst i syfte att förebygga ryggoch 

nackbesvär. Förskolenämnden har den högsta totala 

sjukfrånvaron på 7,1 procent men fortsätter att minska sin 

sjukfrånvaro. Införandet av uppföljningssamtal bedöms ha 

bidragit till minskningen. 

Korttidsfrånvaron är på samma nivå som föregående år. 

Positivt är att äldreomsorgsnämnden, som haft relativt hög 

sjukfrånvaro, fortsätter att minska både sin korta och totala 

sjukfrånvaro. Äldreomsorgen har under året genomfört utbildning 

i skonsam arbetsteknik samt lyftbevisutbildningar. 

14 15

sund ekonomi 

Effektiva processer 

Måluppfyllelse över planerad nivå 

Processutveckling utifrån kundens behov 

Mål Mått Senaste mätresultat 

Budgethållning Nämndernas utfall i förhållande till budget (mnkr) 0 mnkr (+12 mnkr år 2010) 

Långsiktig balans Positivt utfall exklusive exploateringsvinst (mnkr) 

Konsolidering, genomsnittligt resultat i förhållande till eget kapital senaste 

treårsperioden (%) 

Kommunens placering, finansiell profil bland Södertörnskommunerna 

+134 mnkr 2008 (+196 mnkr 2010) 

4,1 (3,9 2010) 

1:a 2010 (1:a 2009) 

Successivt minskat 

skatteuttag 

Kommunalskatt (öre per skattekrona) 19,95, (19,95 2010) 

Södertörnssnitt 19,93 

Länssnitt: 19,17 


2011. Nämnderna har sammantaget redovisat överskott 

sex av de senaste sju åren. Förskolenämnden bedömer sin 

måluppfyllelse som svagt godtagbar och övriga nämnder 

bedömer sin måluppfyllelse som god eller mycket god. 

Kommunens resultat är positivt, inklusive som exklusive 

exploatering, och konsolideringen för de tre senaste åren 

ligger klart över den reala utvecklingen av det egna kapitalet. 

Kommunen är fortsatt etta vid en jämförelse av Södertörns 

kommuners finansiella nyckeltal. Måluppfyllelsen för sund 

ekonomi är över den planerade nivån och bedöms därför som 

mycket god för 2011. 

Budgethållning 


(-0,2 mnkr) med en budgetomslutning om 4 285 mnkr. 

Fem av nio nämnder har klarat målet om ett nollresultat. 

Övriga nämnder har små negativa avvikelser. Grundskolenämnden 

har fortfarande enheter utan ekonomi i balans. 

Eftersom grundskolan är den största verksamheten är det av 

stor vikt för kommunens totala budgethållning att nämnden 

har en balanserad budget. 

Samhällsbyggnadsnämndens underskott (-6 mnkr) orsakades 

av en svår vinter, och är inte ett strukturellt underskott. 

Övriga verksamheter visar sammantaget positivt utfall. 

Förskolenämndens resultat (-5 mnkr) beror främst på ökade 

volymer genom fler inskrivna barn än budgeterat samt att 

vissa enheter inte har en ekonomi i balans. 

Långsiktig balans 

Det positiva resultatet exklusive exploateringsvinster för 

2011 uppgår till 134 mnkr vilket är 93 mnkr högre än det 

budgeterade på 41mnkr. Måluppfyllelsen kan därför anses 

vara mycket god. I förhållande till föregående år är resultatet 

61 mnkr lägre när exploateringsvinsterna räknas bort. Inkluderas 

dessa fås ett resultat som är 2 mnkr högre 2011. Konsolideringen 

förstärktes något under 2011. Förklaringen är att 

resultatutvecklingen var mycket högre för den senaste treårsperioden. 

En konsolidering på över två procent är en mycket 

bra nivå som ligger klart över den reala utvecklingen av det 

egna kapitalet. Måluppfyllelsen kan därför anses vara mycket 

god. Under året genomfördes en uppföljning av kommunens 

kreditvärdering, genom Standard & Poor, varvid kommunen 

behöll näst högsta kreditbetyg: AA+. 

Det samlade egna kapitalet för nämnderna uppgår till 

152 mnkr, drygt 3 procent av budgetomslutningen. Samtliga 

nämnder har ett positivt eget kapital. Centralt för långsiktig 

balans inom grundskolan är att få mer kunskap om barn- och 

elevströmmar för en ändamålsenlig planering. 

Resultatet för kommunens placering bland Södertörnskommunerna 

av finansiella nyckeltal för perioden 2008-2010 

(gjord av KFI-kommunforskning väst) visar att Huddinge har 

starka värden för samtliga finansiella mått som ingår i analysen 

(skattesats, resultatnivå, långsiktig resultatnivå tre år, 

kortsiktigt och långsiktigt finansiellt handlingsutrymme). 

Den senaste treårsperioden har Huddinge förbättrat vissa 

nyckeltal, medan andra har försämrats. Försämringen sker 

dock från en hög nivå i relation till genomsnittet. För Huddinge 

är det främst soliditeten som har försämrats. I viss mån 

har den långsiktiga kapaciteten stärkts genom den skattesänkning 

som genomfördes 2008. 

Successivt minskat skatteuttag 

För att Huddinge ska fortsätta vara en attraktiv kommun att 

bo och verka i måste skattesatsen upplevas som rimlig. På 

sikt bör skattesatsen i vart fall inte överstiga genomsnittet för 

länet. Detta ska ske i en ansvarsfull takt så att verksamheterna 

samtidigt kan utvecklas och bli bättre. Kommunalskatten ska 

sänkas genom effektivare verksamheter. Trots att Huddinge 

har en förhållandevis stark ekonomi har bedömningen varit 

att ekonomiska förutsättningar saknats för ytterligare sänkning 

varför målet har varit att behålla nuvarande nivå. 

Det strategiska målet effektiva processer fokuserar på hur 

verksamheten organiseras, bedrivs och utvecklas för att producera 

de kommunala tjänsterna. Alla nämnder utom en har 

bedömt måluppfyllelsen som god. Kommunstyrelsen har 

bedömt sin måluppfyllelse som godtagbar. Ett ökat fokus på 

processorientering av verksamheten märks dock och flera 

nämnder har kommit långt med mål och mått som tydliggör 

nämndens ambitioner för målet effektiva processer, även 

om det fortfarande saknas både mål och mått på flera håll. 

Genomförda åtgärder ligger i linje med förväntningar och 

planer för perioden och kommunens samlade måluppfyllelse 

bedöms som god. 

Det finns dock även fortsatt en stor utvecklingspotential för 

arbetet med kommunens processer, ökad processorientering 

och formulering av tydliga och styrande nämndmål och mått. 

Under 2011 har Kommunstyrelsen tagit ett brett grepp 

kring utvecklingen av en modern och flexibel organisation. 

Det har bedrivits en hel del kommungemensam verksamhetsutveckling 

inom bland annat satsningen på e-förvaltning 

och e-tjänster. En förstudie är genomförd för att ta fram en 

handlingsplan som pekar ut de viktigaste stegen för att bygga 

en väl fungerande e-förvaltning under de närmsta åren och 

en konsult är inhyrd för att axla rollen som CIO (chief information 

officer). 

Under året har ett metodstöd för processutveckling tagits 

fram och nyckelpersoner från flera förvaltningar har genomgått 

en utbildning i processledning. 

Nämndadministrationen har effektiviserats genom att 

nämndprocessen har digitaliserats och ett försök med papperslös 

administration, där läsplattor köptes in till ledamöter 

och ersättare i planerings- och personalutskottet. 

Inom socialnämnden bedrivs omfattande utvecklingsarbete 

för att effektivisera arbetet och anpassa tjänsterna utifrån 

brukarnas behov. Till exempel har flödet mellan myndighetsutövningen 

och arbetsmarknadsenheterna inom Arbete och 

försörjning förbättrats genom modellen Jobbfokus som innebär 

att arbetslösa nu har en väg in direkt till aktivitet. Processen 

går nu snabbare och med mindre pappersexercis. 

Äldreomsorgsnämnden har stärkt sitt arbete med uppföljning 

av internt och externt utförd verksamhet - både hemtjänst 

och äldreboenden - under året och den kommunala 

utföraren har utvecklat informationen till, och kommunikationen 

med, kunderna. 

Samhällsbyggnads- och miljönämnderna har fortsatt sina 

satsningar på att effektivisera processer och kvalitetssäkra 

tjänster. Arbete med att processkartlägga och förändra arbetsprocesser 

för bland annat bygglov har genomförts. Vidare 

finns process- och rutinbeskrivningar för de flesta processerna 

inom miljöskydds- och hälsoskyddstillsynen, livsmedelskontrollen 

samt handläggningen för remisser. 

Miljönämnden deltar i ett samarbete, miljösamverkan 

Stockholms län, där man jämför processer och handläggningstider 

i syfte att lära av varandra för att effektivisera. I 

jämförelserna hittills framkommer att Huddinge har korta 

handläggningstider. Även samhällsbyggnadsnämnden har 

startat ett jämförelsesamarbete – stadsbyggnadsbench – där 

man tillsammans med sju andra Stockholmskommuner ser 

över både inre och yttre effektivitet för att i förlängningen 

kunna effektivisera stadsbyggnadsprocessen. 

Utbildningsnämnderna har under året samverkat kring 

översyn av kvalitetsarbetet utifrån den nya skollagen från 

juli 2011. De nya reglerna för systematiskt kvalitetsarbete 

är lika för alla skolformer, liksom ramarna, men innehållet 

anpassas efter respektive verksamhet. Barn- och utbildningsförvaltningen 

har under året börjat arbetet med att utveckla 

ett kvalitetssystem som både uppfyller skollagens krav och 

kommunens kvalitetsstrategi. 

Kultur- och fritidsnämnden har identifierat sina huvudprocesser 

men har ännu inte format sitt processutvecklingsarbete. 

En satsning planeras till våren 2012. Ett bra exempel på 

kundfokuserad utveckling är deras satsning på rastverksamhet 

och ändrade öppettider vid Vårbys mötesplats för unga 

som har resulterat i att fler flickor besöker mötesplatsen. 

Fortsatt utveckling av intern kontroll 

Modern intern kontroll fokuserar på styrning, riskhantering, 

åtgärdsplaner och kontroller för att säkerställa att verksamheten 

sköts ändamålsenligt och effektivt utifrån verksamhetens 

mål, att lagar, förordningar och kommunfullmäktiges beslut 

följs samt att finansiell och ekonomisk administration och 

rapportering är rättvisande. Det handlar alltså om att ha ordning 

och reda, att veta att det som ska göras blir gjort, och på 

ett bra och säkert sätt. Syftet är att säkra en effektiv förvaltning 

och minska risken för allvarliga fel i det dagliga arbetet. 

I Huddinge integreras arbetet med intern kontroll i planerings- 

och uppföljningsprocessen genom redovisning av 

vidtagna åtgärder i delårsrapporter och verksamhetsberättelse. 

Nämnderna har kommit olika långt i arbetet med intern 

kontroll och det finns ett stort behov av samordning och 

stöd. Under året beslutade därför kommunfullmäktige om 

ett nytt reglemente för intern kontroll. Det har redan fått visst 

genomslag, men väntas leda till kommungemensam form 

och struktur för nämndernas planer för intern kontroll inför 

2013. Samtliga nämnder redovisar i verksamhetsberättelserna 

uppföljning av arbetet inom intern kontroll och bedömningen 

är att kommunen har ett godtagbart internkontrollarbete. 

16 17

Förvaltningsberättelse Ekonomi Förvaltningsberättelse Ekonomi 

Finansiell analys 

Sammanfattning 

Huddinge kommun redovisar ett positivt resultat med 134 

(196) mnkr, vilket är en god marginal över det ekonomiska 

målet som var 41 mnkr. I förhållande till det statliga balanskravet, 

där även exploateringsvinster inräknas, uppgår resultatet 

till 245 (244) mnkr. Resultatnivån ligger för sjunde året i 

rad på en god nivå. 

Utfallet av skatter och utjämning blev 76 mnkr högre än 

budgeterat, främst till följd av bättre utveckling av skatteunderlaget 

i riket. Finansnettot visar underskott på 13 mnkr, 

orsakat av förändrad diskonteringsränta vid beräkning av 

pensionsskulden. Utöver denna förändring visar finansnettot 

ett överskott på 20 mnkr till följd av god likviditet och bättre 

avkastning på placeringar än planerat. 

Verksamhetens nettokostnader ökar med 4,9 procent jämfört 

med 2010, vilket är något lägre än den genomsnittliga 

ökningstakten för de senaste fem åren som legat på 5,3 procent. 

Skatteintäkter och utjämning ökar 3,8 procent. Exkluderas 

det statliga konjunkturstödet under 2010 blir ökningen 6,8 

procent. Det är högre än den genomsnittliga ökningen för 

skatterna de senaste fem åren som legat på 5,5 procent. 

God ekonomisk hushållning 

Kommuner ska enligt kommunallagen ange mål och riktlinjer 

för ekonomi och verksamhet, av betydelse för en god 

ekonomisk hushållning. 

Huddinge kommuns finansiella mål för god ekonomisk 

hushållning lyder: Årets resultat ska vara positivt exklusive 

exploateringsvinster. Denna resultatnivå är en skärpning i 

förhållande till det statliga balanskravet. Etappmålet för 2011 

var ett resultat på 41 mnkr. Eftersom årets resultat uppgår till 

134 mnkr anses målet vara uppfyllt. 

Verksamhetsmål som är kopplat till de två övergripande 

målen finns redovisade i nämndernas verksamhetsberättelser. 

Insatser för att nå dessa och de tre strategiska målen finns 

även beskrivna på sidorna 5-17. En samlad bedömning är att 

måluppfyllelsen anses vara god och bedömningen av måluppfyllelsen 

för de finansiella målen och verksamhetsmålen blir 

därför att kommunen uppfyller kriterierna för god ekonomisk 

hushållning. 

Omvärldsanalys 

Skuldkrisen ger låg tillväxt i världsekonomin 

Världsekonomin befinner sig i ett instabilt konjunkturellt 

läge. Hushåll och företag påverkas av osäkerheten och skjuter 

upp sin konsumtion och sina investeringar vilket späder 

på lågkonjunkturen. Konjunkturinstitutet (KI) bedömde i 

december att global BNP skulle öka med 3,8 respektive 3,4 

procent åren 2011 och 2012. Tillväxtländerna i Asien och 

Latinamerika väntas få en dämpad men fortfarande god tillväxt 

de kommande åren medan OECD-länderna beräknas få 

en relativt svag tillväxt på 1-2 procent. 

Den amerikanska ekonomin visar tydlig avmattning trots 

stark tillväxt det tredje kvartalet. Turbulensen på finansmarknaderna 

har dock inte påverkat den amerikanska marknaden 

i någon högre utsträckning då amerikanska banker har ett 

relativt litet innehav av de skuldtyngda euroländernas statsobligationer. 

I euroområdet fördjupades skuldkrisen under hösten 

2011. Särskilt oroväckande är att räntor på lån till italienska 

och spanska staten har stigit vilket kan leda till en ohållbar 

skuldökning. KI bedömer att den akuta skuldkrisen bedarrar 

under första halvåret 2012. Avgörande för euroområdets 

tillväxtutsikter på lite längre sikt är dels hur den statsfinansiella 

krisen hanteras, dels förmågan att förbättra konkurrenskraften. 

Det innebär till exempel en ordnad omförhandling 

av den grekiska statsskulden och att problemen inte eskalerar 

i större euroländer. En avmattning väntas i samtliga länder 

och tillväxten i euroområdet som helhet bedömer KI bli -0,2 

procent 2012. 

Sveriges goda tillväxt 2011 avstannar 2012 

Det dystra läget i omvärlden påverkar även svensk ekonomi. 

De inhemska förutsättningarna för tillväxt är dock förhållandevis 

gynnsamma. De offentliga finanserna är starka och 

hushållen har ett högt sparande. BNP-ökningen 2011 blev 

god men avstannade sista kvartalet och förblir svag under 

2012. Den svaga internationella efterfrågan drabbar exportindustrin 

och svensk export stagnerar under 2012 vilket bidrar 

till inbromsningen i BNP-tillväxten som tros bli knappt en 

procent. 

Sysselsättningen ökar svagt men arbetslösheten 

kvar på en hög nivå 

Antalet sysselsatta ökade med 2,1 procent (1,1). Antalet 

arbetade timmar ökade med 1,3 procent vilket är en minskning 

jämfört med 2010 då ökningen var 2 procent. Företagen 

minskar inte antalet anställda i samma omfattning som produktionen 

och därför växer produktiviteten långsammare än 

normalt det närmaste året. Sysselsättningsgraden, andelen 

sysselsatta i förhållande till hela befolkningen, väntas bli oförändrad 

de kommande två åren. 

Produktionen i offentlig sektor steg 0,7 procent 2011. 

Under 2012 väntas svagare ökning. Orsaken är svagt ökad 

konsumtion samtidigt som överföringen till privat regi väntas 

fortsätta. På några års sikt ökar också behovet av äldreomsorg 

påtagligt, medan behovet av utbildning inte stiger lika fort. 

I januari 2012 var arbetslösheten i riket 8,0 procent (8,2) 

enligt SCB. Efterfrågan på arbetskraft blir svag under 2012 

och arbetslösheten blir därför drygt 8 procent. 

Lågt inflationstryck och lägre reporänta 

Under större delen av 2011 har KPI-utvecklingen varit relativt 

måttlig, och inflationstakten var 2,3 procent i december. 

Högre boendekostnader bidrog uppåt på inflationen. Lägre 

priser på el bidrog nedåt medan högre drivmedelspriser bidrog 

uppåt. I januari 2012 var KPI-inflationen 1,9 procent. 

Bortsett från ränteeffekten har inflationstakten (den så kallade 

underliggande inflationen) sjunkit från 1,5 procent till 0,5 

under 2011. Riksbanken sänkte reporäntan till 1,50 procent i 

februari 2012. Eftersom inflationstrycket är lågt och den ekonomiska 

utvecklingen svag har Riksbanken även sänkt den 

så kallade räntebanan. Det kan innebära att reporäntan sänks 

ytterligare under 2012. 

Årlig procentuell 

förändring respektive procent 2009 2010 2011 

BNP till marknadspris -4,9 5,6 4,5 

BNP kalenderkorrigerad -4,3 5,5 4,5 

Antal sysselsatta -2,6 1,1 2,1 

Arbetslöshet, inkl. heltidsstuderande 8,6 7,4 7,5 

Arbetade timmar totalt -2,6 2,0 1,3 

Timlöner hela ekonomin 3,3 2,6 2,6 

Timlön kommuner 3,7 2,9 2,6 

KPI -0,3 1,3 3,0 

KPIF (med fast bostadsränta) 2,1 1,6 1,4 

Reporänta (vid årets slut) 0,3 1,3 1,8 

Tioårig statsobligationsränta (vid årets slut) 3,3 2,8 1,7 

Procent avser arbetslöshet, reporänta samt tioårig statsobligation, 

övriga nyckeltal visar årlig procentuell förändring. 

(källa Konjunkturinstitutet) 

Minskad sysselsättning i riket 

Enligt KI drabbar statsskuldskrisen i Europa Sverige genom 

ökad osäkerhet och svag export med minskad sysselsättning 

och ökad arbetslöshet under 2012 och 2013. Antalet arbetade 

timmar väntas minska något under 2012 jämfört med 2011. 

Arbetslösheten i riket varierade under året 2011 men slutade 

på samma nivå som den började. Enligt Arbetsförmedlingens 

statistik var den 3,6 procent i december 2010 och 3,6 

procent i december 2011. I januari 2012 var arbetslösheten i 

riket 3,7 procent. 

Något förbättrad arbetsmarknad i Huddinge 

Enligt siffror från Arbetsförmedlingen uppgick den öppna arbetslösheten 

i Huddinge i december 2011 till 3,2 procent eller 

2 046 personer. Detta kan jämföras med december 2010, då 

arbetslösheten var 3,4 procent eller 2 134 personer. I januari 

2012 var arbetslösheten 3,2 procent, jämfört med 3,5 procent 

i januari 2011. Ungdomsarbetslösheten var 2,3 procent i december 

2011, en minskning med 0,4 procentenheter sedan 

december 2010. I januari 2012 var ungdomsarbetslösheten 

2,5 procent. 

Andel öppet arbetslösa (16-64 år) 

5,0% 

4,5% 

4,0% 

3,5% 

3,0% 

2,5% 

2,0% 

1,5% 

1,0% 

0,5% 

0,0% 

dec 10 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 11 

Andel öppet arbetslösa unga vuxna (18-24 år) 

7% 

6% 

5% 

4% 

3% 

2% 

1% 

Befolkningen fortsätter att öka 

Huddinge 

Länet 

Riket 


Länet 

Riket 

0% 

dec 10 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 11 

Vid årsskiftet 2011/2012 hade Huddinge kommun 99 049 invånare. 

Under 2011 ökade befolkningen med 1 596 personer 

eller 1,6 procent. I Stockholms län ökade befolkningen med 

37 130 personer eller 1,8 procent. 

Inflyttningen blev som förväntat medan utflyttningen blev 

något lägre vilket ledde till ett något större flyttnetto än 

prognostiserat (890 personer). Kommunen har ett negativt 

flyttnetto till länet, att det totalt sett är positivt förklaras av 

det stora positiva flyttnettot från utlandet. Födelsenettot (699 

personer) blev något lägre än det prognostiserade. 

18 19

Förvaltningsberättelse Ekonomi 


Befolkningsökning 2001-2011 i procent 

3,0% 

2,5% 

2,0% 

1,5% 

1,0% 

0,5% 

0,0% 


Länet 

Riket 

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Folkmängd i Huddinge, utfall 2007-2011 samt prognos 2012-2016 

Utfall 

Under 2011 har förskolebarnen (1-5 år) blivit 286 fler. Antalet 

barn i åldrarna 6-9 år ökade med 159 och 10-15 år ökade med 

81 individer. Antalet gymnasieelever (16-18 år) var i stort sett 

oförändrat. Gruppen ålderspensionärer över 65 år ökade med 

482 personer. 

Under den kommande femårsperioden väntas antalet 

individer öka i samtliga åldersgrupper, utom gymnasieungdomarna. 

Den åldersgruppen väntas minska fram till 2015. 

Åldersgruppen 10-15 år, som minskat mellan 2007 och 2011, 

förväntas växa under den kommande femårsperioden. Ålderspensionärerna 

fortsätter öka i antal men inte alls lika 

mycket som under den senaste femårsperioden. 

Prognos 

Förändring 

Förändring 

Ålder 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2007-2011 2012-2016 

0 1 267 1 323 1 327 1 413 1 318 1 387 1 389 1 393 1 402 1 421 4,0% 2,5% 

1-5 6 589 6 936 7 014 7 179 7 465 7 475 7 582 7 673 7 752 7 782 13,3% 4,1% 

6 1 270 1 270 1 394 1 425 1 437 1 514 1 509 1 533 1 557 1 623 13,1% 7,2% 

7-9 3 540 3 693 3 823 3 976 4 123 4 279 4 402 4 486 4 585 4 631 16,5% 8,2% 

10-12 3 671 3 622 3 545 3 606 3 747 3 846 3 999 4 128 4 281 4 397 2,1% 14,3% 

13-15 4 084 4 051 3 865 3 704 3 644 3 584 3 653 3 770 3 878 4 019 -10,8% 12,1% 

16-18 4 078 4 119 4 141 4 134 4 121 3 964 3 827 3 786 3 747 3 818 1,1% -3,7% 

19-64 56 577 58 034 59 034 59 969 60 665 61 489 62 360 63 175 64 053 64 959 7,2% 5,6% 

65-79 8 175 8 526 8 947 9 297 9 689 10 112 10 426 10 704 10 870 10 988 18,5% 8,7% 

80-w 2 576 2 635 2 708 2 750 2 840 2 875 2 904 2 941 3 025 3 114 10,2% 8,3% 

Totalt 91 827 94 209 95 798 97 453 99 049 100 524 102 052 103 588 105 148 106 752 7,9% 6,2% 

Resultat och kapacitet 

Årets resultat 2007-2011 - mnkr 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

Årets resultat 

Resultat exkl. expl o reavinster 

2007 2008 2009 2010 2011 

Resultatet för 2011 blev plus 245 mnkr, vilket är cirka 2 mnkr 

högre än förra året. De främsta orsakerna är högre skatteintäkter 

än beräknat, högre exploateringsvinster samt relativt 

måttliga kostnadsökningar. Tas exploaterings- och realisationsvinsterna 

bort uppgår resultatet till 134 mnkr, vilket är 

61 mnkr lägre än förra året. Det förklaras av att det statliga 

konjunkturstödet (120 mnkr) förbättrade förra årets resultat 

samt att förändrad ränta (32 mnkr) i pensionsskuldsberäkningen 

gav ökad kostnad 2011. Justerat för dessa poster är 

årets resultat cirka 90 mnkr högre än förra året. Resultatet 

innebär att det ekonomiska målet för 2011 på 41 mnkr uppnås 

med god marginal. 

Exploateringsvinsterna uppgår till 111 mnkr och består 

dels av försäljning av mark för bostäder eller arbetsplatser 

och dels av försäljning av industrimark i Länna. 

Verksamhetens nettokostnader ökade med 4,9 procent 

(0,8). Personalkostnaderna uppgick till 2 642 mnkr, en ökning 

med 2,9 procent mot förra året. Kostnader för köpt 

verksamhet ökade med 11 procent till 1 131 mnkr. Den tredje 

största posten lokalkostnader minskade med 0,8 procent till 

572 mnkr. Kostnaderna för försörjningsstöd ökade med 14 

procent till 113 mnkr. 

Nettokostnadsökningen för nämnderna jämfört med förra 

året uppgår till 4,4 procent (0,6). 

En god tillväxt av skatteunderlaget är främsta förklaringen 

till att skatteintäkter och utjämning ökar så mycket som 6,8 

procent eller 161 mnkr jämfört med förra året. Då har det 

statliga konjunkturstödet som kommunen fick 2010 tagits 

bort i jämförelsen. 

Finansnettot visar ett positivt utfall på 51 mnkr till följd 

av god likviditet och bra avkastning på placeringar. Då ingår 

räntekostnad för förändrad diskonteringsränta vid beräkning 

av pensionsskulden. 

Resultatutveckling fem år 

Kommunens positiva resultatutveckling fortsätter. För sjunde 

året i rad redovisas ett stabilt positivt resultat. Den resultatnivå 

som bör följas över tiden är resultat exklusive exploateringsvinster, 

lika med kommunens ekonomiska mål. Analysen 

visar att detta resultat sammanlagt uppgår till 576 mnkr 

för perioden 2007-2011. 

Resultatmarginal, 

Mnkr 2007 2008 2009 2010 2011 

Resultat före 

extraordinära poster 254,3 170,0 119,0 243,6 245,3 

Resultat enligt 

balanskravet 253,1 169,9 118,6 243,5 244,5 

Resultat enligt 

ekonomiskt mål 84,2 87,7 74,4 195,9 133,8 

Resultatmarginal % 2,4 2,3 1,9 4,6 3,1 

Resultatmarginalen (årets resultat i förhållande till skatteintäkter 

och utjämning) har de senaste fem åren legat på eller 

över nivån för god ekonomisk hushållning (2 procent av skatt 

och utjämning). 

Några förklaringar till utvecklingen är sänkt kostnadsökningstakt 

och bättre budgethållning genom att nämnderna 

successivt effektiviserat sin verksamhet. En omvärldsfaktor är 

den ekonomiska tillväxten i landet som inneburit god tillväxt 

av skatteunderlaget och därmed ökade skatteintäkter. Under 

2010 genomförde nämnderna en effektivisering med 2 procent. 

Det statliga konjunkturstödet (120 mnkr) förstärktes också 

förra året. Större negativa effekter under perioden har varit 

pensionsskuldsförändringar (2009 och 2011) som försämrat 

resultatet. 

Balanskravet 

Årets resultat enligt balanskravet uppgår till 245,3 mnkr. Vid 

avstämning mot balanskravet har realisationsvinster vid försäljning 

av anläggningstillgångar eliminerats från resultatet. 

Åren 2004-2006 avsattes totalt 250 mnkr som omstruktureringskostnad 

för framtida ökade pensionskostnader. Även 

om dessa öronmärkningar inte är resultatpåverkande har de 

räknats bort i balanskravsutredningen eftersom de i en framtida 

utredning kan tillgodoräknas vid inlösen av pensionsåtagandet. 

Det ackumulerade balanserade resultatet uppgår till 

1 112 mnkr. 

Resultatutredning, 

balanskravet, Mnkr 2007 2008 2009 2010 2011 

Årets resultat 254,3 170,0 119,0 243,6 245,3 

Reavinst försäljning 

materiella anl. tillg. -0,1 -0,1 0,0 -0,1 0,0 

Reavinst försäljning 

finansiella anl. tillg. -1,1 0,0 -0,4 0,0 -0,8 

Ackumulerat resultat 

2000-2006 82,1 

Summa resultatutredning 

253,1 169,9 118,6 243,5 244,5 

Ackumulerat resultat 335,2 505,1 623,7 867,2 1 111,7 

Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och 

statsbidrag 

Balans mellan intäkter och kostnader är en avgörande förutsättning 

för sund ekonomi. Den långsiktiga ekonomiska 

målsättningen är att kommunens resultat ska utgöra minst 

20 21



två procent av skatter och bidrag. Andelen nettokostnad av 

skatter och bidrag får således inte överskrida 98 procent. 

Verksamhetens nettokostnader inklusive exploateringar, 

tog i anspråk 95,6 procent av skatteintäkter och bidrag 2011. 

Således täcker de löpande intäkterna de löpande kostnaderna. 

Relationen mellan kostnader och intäkter har haft en positiv 

trend de två senaste åren. Orsaken är dels att kommunens 

lokalhyror sänktes 2010 med 110 mnkr (se årsredovisning 

2010), dels att utvecklingen av skatteintäkterna varit extra 

hög samt på grund av det extra statsbidraget under 2010. 

Inkluderas finansnettot uppgår nettokostnadernas andel 

till 94,4 procent. Nettokostnadsandelen de senaste fem åren 

har i snitt legat på 94,8 procent, vilket är en mycket bra nivå. 

Minskningen under de två senaste åren beror dels på det 

erhållna konjunkturstödet, dels på den goda skatteintäktsutvecklingen 

som varit. Snittet för riket 2010 uppgår till 97 

procent och för Stockholms län till 95 procent. 

Andel nettokostnad av 

skatter och bidrag (%) 2007 2008 2009 2010 2011 

Verksamhetens nettokostnad 95,9 98,4 99,2 94,6 94,1 

Avskrivning 1,4 1,4 1,4 1,4 1,5 

Summa löpande kostnader 97,2 98,8 100,6 96,0 95,6 

Finansnetto -4,4 -4,3 -3,6 -1,8 -1,2 

Total nettokostnad 92,9 95,5 97,0 94,2 94,4 

ökar skatteintäkterna med 6,8 procent. Nettokostnaderna har 

i genomsnitt ökat 5,3 procent per år de senaste fem åren. För 

skatter och utjämning är genomsnittet 5,5 procent de senaste 

fem åren. Då ingår skattesänkningen år 2007. Därutöver 

bidrar de höga exploateringsvinsterna 2007 stort till den positiva 

utvecklingen. 

Intäkts – och kostnadsslag 

Verksamhetens intäkter blev 32 mnkr (4,1 procent) högre än 

förra året och uppgår till 822 mnkr. Bidragsintäkterna uppgår 

till 309 mnkr, en ökning med 3 mnkr (1 procent) från 2010. 

Avgiftsintäkterna ökade med 7 mnkr (4 procent) till 182 

mnkr. Försäljning av verksamhet ökade med 18 mnkr 

(9 procent) till en summa av 224 mnkr. Övriga intäkter ökade 

med 5 mnkr (5 procent). 

Verksamhetens intäkter 

mnkr 

400 

300 

200 

100 

2010 

2011 

BILDSIDA 

Mellan 2010 och 2011 steg nettokostnaderna (exklusive exploateringsvinster) 

4,9 procent medan skatteintäkterna ökade 

med 3,8. Exkluderas det statliga konjunkturstödet under 2010, 

0 

Taxor och 

avgifter 

Försäljning 

av verksamhet 

Bidragsintäkter 

Övriga 

intäkter 

Nettokostnadsökning i procent åren 2007-2011 

Gymn.särskola/Särvux 

Förskola och Familjedaghem 

Samhällsbyggnad 

Äldreomsorg 

Vuxenutbildning 

Funktionshinder 

Skatt o utjämning 

Genomsnitt samtliga 

Bibliotek o kultur 

Ungdomsgymnasium 

Vård o behandling 

Ekonomiskt bistånd 

Psykiatri 

Grundskola, fritidshem 

Nämnd, ledn., öv verks 

Särskola 

Sport-/fril.anl/frit.gård 

Arbetsmarknadsåtg. 

Miljö- o hälsoskydd 

-40 -20 0 20 40 60 80 

Tillväxten i kommunens olika 

verksamheter för perioden 2007- 

2011 visas i diagrammet. 

Nettokostnadsökningarna ställs 

i relation till skatteintäkter och 

utjämningsbidrag under samma 

period. Flera verksamheter har 

ökat mer än vad skatterna gjort. 

Av de stora verksamheterna är 

det framförallt gymnasiesärskola 

och särvux, förskola, samhällsbyggnad 

samt äldreomsorg, som 

ökat relativt mycket medan gymnasieskola 

och grundskola ökar 

mindre än genomsnittet. Ekonomiskt 

bistånd ligger under snittet. 

Skatteintäkter och utjämning 

har ökat fem procentenheter mer 

än verksamheterna i genomsnitt, 

vilket till stor del kan förklaras 

av skatteunderlagets tillväxt, 

tillfälliga statsbidrag och en lägre 

kostnadsökningstakt samt mer 

effektiv verksamhet. 

Söderenergis VD Karin Medin 

vid bolagets anläggningar. 

22 23



Verksamhetens kostnader har ökat med 491 mnkr (9,8 procent) 

jämfört med 2010. De tre största kostnadsslagen, personal, 

köp av verksamhet och lokaler beskrivs nedan var för sig. 

Övriga kostnadsslag delas upp i bidragskostnader samt övriga 

kostnader. Bidrag ökade med 7 procent och avser i huvudsak 

försörjningsstöd. Övriga kostnader, avser varor och tjänster, 

ökade också med 7 procent jämfört med 2010. 

Personalkostnader 

Personalkostnaderna utgör den största kostnadsposten för 

kommunen. För 2011 uppgick de till 2 643 mnkr, en ökning 

med 3 procent från 2010. Under de senaste fem åren har kostnaderna 

ökat med i snitt 4,4 procent. Ökningstakten sjunker 

som en kombination av lägre löneökningstakt och mer verksamhet 

som köps externt. 

mnkr 

Köp av verksamhet 

Kostnaderna för köp av verksamhet, som är den näst största 

kostnadsposten för kommunen, fortsätter att öka. Under 2011 

ökade kostnaderna med 11 procent till totalt 1 131 mnkr. 

Ökningstakten de senaste fem åren ligger på cirka 10 procent. 

En större andel kärnverksamhet utförs i extern regi. Det är en 

följd av utökad möjlighet för brukarna att välja olika alternativ 

plus att ny lagstiftning (LOV – lagen om valfrihetssystem) 

öppnar för andra producenter. 

mnkr 

3 000 

2 000 

1 000 

0 

1 200 

1 000 

800 

600 

400 

200 

0 

2007 

2007 

2008 

2008 

2009 

2009 

Personalkostnader 

Förändring 

2010 

2011 

10 % 

Köp av verksamhet 

Förändring 

14 % 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

2010 

2011 

8 

6 

4 

2 

0 

Lokaler 

Lokalkostnaderna utgör den tredje största kostnadsposten för 

kommunen. Den totala lokalytan för verksamhetslokalerna 

uppgår till 446 000 kvadratmeter, varav Huge Fastigheter AB 

förvaltar 423 000 kvadratmeter. I lokalkostnaderna ingår extern 

hyra, husbyggnadsentreprenader, fastighetsservice, material, 

larm, brandskydd samt energikostnader. Lokalkostnadernas 

andel har under de senaste fem åren i snitt legat på 13 

procent av verksamhetens totala kostnader. För 2011 uppgick 

lokalkostnadernas andel till 11,6 procent, en ökning med 0,3 

procentenheter mot 2010. Att andelen sjönk 2010 berodde på 

hyressänkningen med 20 procent (se årsredovisning 2010). 

Lokalkostnadernas andel av verksamhetens kostnad 

15% 

14% 

13% 

12% 

11% 

10% 

2007 

2008 

2009 

Hyreskostnaderna utgör ungefär 93 procent av de totala lokalkostnaderna. 

Mellan åren 2007-2009 höjdes hyran med i 

snitt 5,3 procent. År 2010 blev den samlade effekten av nya 

objekt och den reella hyressänkningen på 32 mnkr, en lägre 

kostnad med 1,1 procent. Under 2011 ökade hyrorna med 

endast 0,6 procent vilket beror på att hyror för fristående förskolor 

och skolor inte längre betalas av kommunen. Exklusive 

detta steg kostnaderna med 4,3 procent. 

Investeringar 

Årets nettoinvesteringar uppgår till 171 mnkr, en ökning med 

1,4 mnkr mot 2010. Jämfört med budget är utfallet 152 mnkr 

lägre. De största investeringarna avser samhällsbyggnadsprojekt, 

gator och vägar samt IT. Samtliga nämnder redovisar 

överskott mot budget förutom grundskolenämnden. Den 

negativa avvikelsen (-2,1 mnkr) beror till största delen på 

investeringar av datorer då kommunen ändrat policy och 

nu köper datorer istället för att leasa dem. Den positiva avvikelsen 

(+120 mnkr) för samhällsbyggnadsprojekten avser 

tidsförskjutningar i flera projekt som Vidja, Gladö kvarn och 

Västra Länna samt av att Kommunalvägens ombyggnad senarelagts 

till följd av programarbetet för Huddinge centrum. 

2010 

2011 

Nettoinvesteringar, 

mnkr 

Budget 

2011 

Utfall 

2011 

Avvikelse 

Bokslut 

2010 

Kommunstyrelse 21,0 18,1 2,9 16,2 

Förskolenämnd 4,0 0,8 3,2 1,6 

Grundskolenämnd 13,0 15,1 -2,1 4,9 

Gymnasienämnd 3,2 2,0 1,2 1,4 

Socialnämnd 5,4 0,5 4,9 0,2 

Äldreomsorgsnämnd 11,5 3,4 8,1 5,0 

Kultur- och fritidsnämnd 3,2 3,0 0,2 1,6 

Samhällsbyggnadsnämnd 57,4 44,2 13,2 40,6 

Miljönämnd 6,8 6,3 0,5 2,2 

Summa nämnder 125,6 93,4 32,2 73,7 

Samhällsbyggnadsprojekt 197,4 77,5 119,9 95,8 

Summa 323,0 170,9 152,1 169,5 

Investeringstakten ligger på samma nivå 2011 som under 

2010. Investeringarnas andel av de totala nettokostnaderna 

uppgår till 4,1 procent (4,2). Byggnation av verksamhetslokaler 

görs av Huge Fastigheter AB. Inkluderas dessa lokalinvesteringar 

blir andelen 12,1 procent (11,6). 

Mnkr 2007 2008 2009 2010 2011 

Nettokostnader 3 478 3 790 4 028 4 055 4 191 

Nettoinvesteringar, 

inkl. lokaler 387 324 457 469 509 

Andel 

nettoinvesteringar 

inkl. lokaler 11,1% 8,5% 11,4% 11,6% 12,1% 

Andel 

nettoinvesteringar 

exkl. lokaler 5,0% 3,1% 3,0% 4,2% 4,1% 

Avskrivningar 48,9 54,5 56,7 58,5 64,6 

Exploateringar 

Exploateringsresultatet för året blev 111 mnkr, 41 mnkr mer 

än budgeterat. Avvikelsen beror främst på markförsäljning vid 

Kvarnbergsplan genomförd 2011 i stället för, som planerat, 2010. 

Mnkr 2007 2008 2009 2010 2011 

Exploateringsvinster 169 82 44 48 111 

Risk och flöde 

Internbanken har etablerats 

I syfte att minska de finansiella riskerna samt de finansiella 

kostnaderna för Huddinge kommun och bolagen beslutades 

år 2010 att skaffa en kreditvärdering och att sätta upp 

kapitalmarknadsprogram. All extern kapitalförvaltning för 

kommunkoncernen samordnas från år 2011 till kommunens 

internbank med vidareutlåning till Huge Fastigheter AB och 

Söderenergi AB. Det har inneburit att kommunens balansräkning 

vuxit kraftigt vilket påverkat nyckeltalen för likviditet 

och soliditet. För kommunkoncernen som helhet är däremot 

skillnaderna mot föregående år mindre. 

Internbankens upplåning, Mnkr 2011 

Långfristig upplåning 3 301 

Kortfristig upplåning 2 588 

Totalt 5 889 

Internbankens utlåning, Mnkr 2011 

Huge Fastigheter AB 6 370 

Söderenergi AB 508 

Refinansiering leasing för Söderenergi AB 785 

Totalt 7 663 

Skillnaden mellan internbankens upplåning och utlåning 

utgörs av kommunens egen likviditet. Enligt kommunens 

regelverk ska denna i första hand användas till att minska 

koncernens låneskuld. Likviditeten varierar därför över tid. 

All finansiering medför ett visst mått av risktagande. En finanspolicy 

och en finansinstruktion finns därför som reglerar 

hur riskerna ska hanteras och rapporteras. 

Fakta om skuldportföljen per 2011-12-31 

(avser extern finansiering av det helägda Huge 

Fastigheter AB*) Totalt 5 250 mnkr 

Genomsnittlig ränta - 3,52 % 

Räntebindning - 3,2 år 

Kapitalbindning - 3,3 år 

Tillåtet enligt 

finansinstruktion 

min 2 år – max 4 år 

min 2 år – max 5 år 

Låneförfall inom ett år - 31,4 % min 20 % – max 40 % 

Betalningskapacitet inklusive 

kontokredit och lånelöften 2 155 mnkr 

*Finansiering av Söderenergi AB sker enligt särskild policy. Huddinge 

kommun äger 29 procent av bolaget. 

God betalningsberedskap 

Internbanken tillgodoser kommunkoncernens behov av 

kapital på såväl kort som lång sikt, det vill säga både lån och 

likvida medel. Rörelsekapitalet (omsättningstillgångar minus 

kortfristiga skulder) har minskat kraftigt till följd av att all 

medelförvaltning hanteras genom internbanken. Detsamma 

gäller de likvida medlen i balansräkningen som minskat från 

21 mnkr till noll. Till följd av en ny redovisningsrekommendation 

påverkas därför kassalikviditeten negativt. Den uppgår 

till 21 procent i december 2011. Nivån innebär dock ingen 

försämring av betalningsberedskapen, som är fortsatt god 

genom att kommunen har olika krediter att ta i anspråk. Genom 

dessa kreditavtal tillgodoses kommunkoncernens kapitalbehov. 

Upplåningsrisken begränsas genom att aktivt sprida 

upplåningen på olika finansieringskällor och löptider. 

2007 2008 2009 2010 2011 

Kassalikviditet 

% 144 134 124 137 21 

Rörelsekapital, 

Mnkr 352 284 257 368 -2 786 

24 25



Låneskuld 

Låneskulden uppgår till 5,9 mnkr medan 7,7 mnkr lånas ut 

till kommunens bolag. Det betyder att kommunen lånar ut 

1,8 mnkr av egen likviditet. 

Till följd av ändrade redovisningsrekommendationer klassificeras 

lånen utifrån löptiden. För en korrekt bild av låneskulden 

ska därför både kort- och långfristiga lån summeras. 

Borgensåtaganden, 

Mnkr 2007 2008 2009 2010 2011 

Helägda bolag 

Huge Fastigheter AB 5 996 6 265 5 617 5 017 515 

Delägda bolag 

Söderenergi AB 239 391 846 952 467 

Övriga delägda bolag 18 18 43 49 733 

Övriga 

Känslighetsanalys 

Kommunens ekonomiska läge påverkas av olika händelser i 

omvärlden och inom den egna organisationen. Nedan redovisas 

hur några av de viktigaste faktorerna påverkar ekonomin. 

Mnkr +/- 

10 öre förändring av 

kommunalskatten 

18,7 

Budgetavvikelse 

kommunen, mnkr 2007 2008 2009 2010 2011 

Budgeterat resultat 62,0 205,0 89,8 122,3 110,8 

Avvikelser nämnder 35,7 10,7 14,8 11,5 -0,2 

Reserverade medel 0,0 8,4 19,3 10,7 5,6 

Pensioner -17,4 11,0 -6,3 7,3 4,5 

Avskrivningar 2,0 2,7 10,3 14,8 16,6 

Exploateringsvinst 108,8 -67,7 14,2 -2,4 40,8 

Anläggningstillgångar 

Anläggningstillgångarna ökade kraftigt under 2011 till följd 

av internbanken och av ny redovisningsrekommendation. 

Konsekvenserna har blivit att det skett omklassificeringar 

från kortfristiga fordringar till finansiella anläggningstillgångar 

samt från finansiella anläggningstillgångar till kortfristiga 

placeringar. 

I övrigt har mark och byggnader ökat med 12 procent till 

följd av nya gator och vägar, mark och gatubelysning. Maskiner 

och inventarier ökar med 13 procent främst genom nya 

IT-investeringar. 

Soliditet 

Soliditetsutvecklingen är beroende av förändringen av det 

egna kapitalet men även av tillgångsförändringen. För 2011 

uppgick soliditeten till 33 procent, en minskning med 23 

procentenheter jämfört med 2010. Den stora förändringen 

beror på att all upplåning inom kommunkoncernen sker 

genom internbanken, som i sin tur vidareutlånar till bolagen. 

Det betyder att alla lån redovisas i kommunens balansräkning 

som får en nästan fördubblad omslutning. Exklusive vidareutlåning 

har soliditeten legat stabilt runt 73 procent senaste 

fem åren. Genomsnittet i riket uppgick 2010 till 52 procent 

och i länet till 51 procent. 

% 2007 2008 2009 2010 2011 

Soliditet 71,4 57,4 61,2 56,6 33,4 

Inkl. pensionsskuld 

före 1998 

28,6 29,0 26,7 28,1 16,8 

Tillgångsförändring 15,5 12,3 14,5 16,6 81,5 

Förändring av eget 

kapital 

9,8 6,0 3,8 7,8 7,3 

Borgensåtaganden 

Det totala borgensåtagandet uppgick vid årsskiftet till 2 012 

mnkr, en minskning med 4 315 mnkr. Minskningen beror 

i huvudsak på den etablerade internbanken som tagit över 

huvuddelen av den externa skuld som tidigare låg i Huge 

Fastigheter AB och Söderenergi AB. 

Under perioden 2007- 2011 har inga garantier infriats. 

Bostadsrättsföreningar 302 299 295 292 289 

Föreningar 7 2 2 2 2 

Förlustansvar för egna 

hem 7 6 5 4 4 

Summa 6 569 6 981 6 808 6 316 2 010 

Pensionsskuld 

Den totala pensionsskulden inklusive löneskatt 2011 uppgår 

till 2 151 mnkr, en ökning med 8 procent jämfört med 2010, 

den högsta ökningen på fem år. Ökningen beror helt på den 

förändrade diskonteringsräntan. Den så kallade ansvarsförbindelsen 

minskar årligen i fortsättningen. 

Pensioner, 

Mnkr 2007 2008 2009 2010 2011 

Avsättning 212 242 285 299 349 

Äldre än 

1998 1 700 1 717 1 762 1 697 1 802 

Total skuld 1 912 1 959 2 047 1 996 2 151 

Pensionsportfölj 

Kommunen beslutade år 2007 att avsätta 250 mnkr för pensionsmedelsförvaltning 

med målet att sätta ett realt tak för utbetalningar 

på 57 mnkr per år hänförliga till pensionsförpliktelser 

intjänade före 1998. Under 2011 har exponering mot 

aktiemarknaden minskats. Huvuddelen av obligationerna i 

portföljen är emitterade av svenska staten eller av statligt ägda 

bolag med hög kreditvärdighet. Den totala värdestegringen 

under perioden uppgår till 24 procent. 

Marknadsvärden 

pensionsportfölj, Mnkr 2009 2010 2011 

Realränteobligationer, svenska 

staten 127 131 138 

Realränteobligationer, övriga 60 60 90 

Nominella ränteobligationer 0 0 14 

Aktiefonder 14 35 24 

Aktieindexobligationer 21 21 5 

Likvida medel 50 39 39 

Totalt 271 286 310 

1 procents löneförändring 25,9 

1 procents prisförändring 17,5 

1 procents förändring 

försörjningsstöd 

1 procents hyresförändring 5,3 

1 procents avgiftsförändring 2,1 

10 heltidstjänster 5,2 

Kontroll och styrning 

Prognossäkerhet 

En viktig del i styrningen och kontrollen av ekonomin är de 

uppföljningar som sker under året. Två helårsprognoser görs, 

dels per mars, dels per augusti. Helårsprognosen i augusti visade 

ett utfall på 190 och 82 mnkr exklusive exploateringsvinster. 

De största avvikelserna mot prognosen visar nämnderna 

med 18 mnkr lägre underskott än förväntat samt finansnettot 

med 10 mnkr lägre underskott än i prognosen. Skatteintäkterna 

blev 3,2 mnkr högre än prognostiserat. Sammantaget 

är prognossäkerheten relativt god inom såväl nämnder som 

övergripande. Oförutsedda händelser under året har självfallet 

inte kunnat budgeteras, såsom vinterunderhållet och ändrad 

diskonteringsränta. Trenden är vidare att prognoserna är 

försiktiga i början av året och mer säkra i augusti. 

Helårsprognoser 

2011, Mnkr mars augusti utfall 

Nämnder -28 -18 0 

Centrala poster 33 47 71 

Skatter och 

utjämning 

1,1 

73 73 76 

Finansnetto 1 -23 -13 

Åres resultat 195 190 245 

Resultat ek mål 105 82 134 

Budgetavvikelser 

En förutsättning för sund ekonomi i balans är god budgetföljsamhet. 

Nämnderna, som legat på plus de senaste åren, visar 

sammantaget ingen avvikelse mot budget detta år. Skatteintäkter 

och utjämning har ett större överskott mot budget till följd av 

bättre utveckling av skatteunderlaget. Finansnettot visar minus 

till följd av sänkt diskonteringsränta, vilken inte var budgeterad. 

Exklusive denna post går finansnettot plus mot budget. 

Av övriga budgetavvikelser är det främst avskrivningar och 

exploateringsvinsterna som haft relativt stora överskott de 

senaste åren. 

Skatteintäkter och 

utjämning 

30,4 -39,5 -74,3 54,5 75,9 

Finansnetto 24,8 29,1 17,5 15,5 -12,7 

Övriga avvikelser 8,0 10,3 33,7 9,4 4,0 

Årets resultat 254,3 170,0 119,0 243,6 245,3 

Nämndernas avvikelse mot budget blev minus 0,2 mnkr (se 

nedanstående tabell). Förskole- och samhällsbyggnadsnämnderna 

har de beloppsmässigt största underskotten medan 

grundskole-, gymnasieoch äldreomsorgsnämnderna har de 

största överskotten. Övriga, utom miljönämnden, har smärre 

avvikelser mellan plus/minus 1 procent av budgeten. Samhällsbyggnad- 

och äldreomsorgsnämnderna visar båda bättre 

resultat 2011 mot 2010. Övriga nämnder har lägre resultat. 

Budgetavvikelse 

nämnderna, mnkr 

2009 % 2010 % 2011 % 

Kommunstyrelse 3,0 1,1 9,2 3,1 1,7 0,6 

Förskolenämnd 0,4 0,1 -5,0 -0,8 -7,3 -1,2 

Grundskolenämnd 19,7 1,6 10,2 0,9 3,8 0,3 

Gymnasienämnd 0,6 0,1 10,4 2,2 6,2 1,3 

Socialnämnd -16,4 -2,3 3,9 0,5 -2,0 -0,3 

Äldreomsorgsnämnd 5,6 1,2 1,0 0,2 2,6 0,5 

Kultur- och fritidsnämnd 1,5 0,9 0,6 0,4 0,5 0,3 

Samhällsbyggnadsnämnd -1,7 -0,9 -19,3 -10,0 -5,6 -2,8 

Miljönämnd 1,4 23,6 0,3 4,6 -0,5 -8,1 

Revision 0,7 26,3 0,1 5,3 0,4 14,3 

Summa nämnder 14,8 0,4 11,4 0,3 -0,2 0,0 

Jämfört med prognosen i delårsbokslut 2 är utfallet för nämnderna 

18 mnkr bättre. Verksamheternas totala nettokostnader 

ökade med 3,3 procent jämfört med förra året. Procentuellt 

ökar äldreomsorgs- och förskolenämnderna mest till följd av 

ökade volymer. Även socialnämnden ökar mer än genomsnittet 

till följd av högre försörjningsstöd. Kommunens största 

verksamhetsområde, grundskolan, gör ett mindre överskott 

på 1 mnkr. De fem största verksamhetsområdena (grundskola, 

förskola, gymnasium, funktionshinder och äldreomsorg) 

som omsluter 3 000 mnkr av budgeten visar sammantaget ett 

underskott mot budget på 0,3 procent eller 9 mnkr. 

Kommunstyrelsens plus beror på lägre personalkostnader 

än beräknat till följd av vakanta tjänster. 

Förskolenämndens minus beror i huvudsak på fler inskrivna 

barn än budgeterat. Totalt har 6 621 barn varit inskrivna 

under året vilket är 183 fler än förra året och 60 fler än planerat. 

Servicegraden (andel inskrivna barn av totalt antal barn 

i befolkningen) för 1-5 åringar var vid årsskiftet 87,2 procent 

26 27



(87,9). En annan orsak till underskottet är att några förskolor 

inte har en ekonomi i balans. 

Grundskolenämndens plus beror på att fler elever från 

andra kommuner går i kommunens skolor. Från andra kommuner 

kom 407 elever, 37 fler än planerat samt 29 fler än 

förra året. Totalt uppgick antalet Huddingeelever till 12 665 

vilket är 167 fler än 2010. Ytterligare en förklaring är något 

färre elever i särskolan än planerat. Antalet elever uppgick till 

139 detta år, en minskning med 4 elever jämfört med 2010 

samt 6 elever färre än planerat. 

Gymnasienämndens plus beror på att antalet gymnasieoch 

särskoleelever blev färre än budgeterat. Även vuxenutbildning 

bidrar till resultatet till följd av färre genomförda 

utbildningar under året. Antalet Huddingeelever uppgick 

till 4 189. Det är 50 färre än planerat samt 41 färre än 2010. 

Eleverna från andra kommuner i Huddinges skolor var 1 342, 

42 fler än planerat samt 137 fler än förra året. Antalet elever i 

särskolan har minskat med 7, till 84. 

Socialnämndens minus finns inom försörjningsstöd till 

följd av ökat utbetalt stöd på grund av sämre läge på arbetsmarknaden 

samt svårheter att ordna bostad till bostadslösa. 

Antalet hushåll som fick stöd 2011 uppgick till 2 443 (2 384) 

eller 4 125 (4 008) personer. Även funktionshinderområdet 

redovisar minus orsakat av högre volymer än budgeterat. 

Inom individ- och familjeomsorg redovisas ett positivt 

resultat genom lägre kostnader för vård och behandling. 

Äldreomsorgsnämnden redovisar ett positivt resultat trots 

högre volymtillväxt än planerat inom både särskilt och ordinärt 

boende (hemtjänst). Ordinärt boende visar ett plus mot 

budget på 5 mnkr, medan särskilt boende har en negativ avvikelse 

med 4 mnkr. Färre köpta platser inom korttidsboende 

har bidragit positivt till resultatet. 

Kultur- och fritidsnämndens positiva avvikelse är en följd 

av högre intäkter än budgeterat för Huddingehallen samt att 

investeringar försenats vilket medfört lägre kapitalkostnader. 

Samhällsbyggnadsnämndens minus beror i sin helhet på 

högre kostnader för vinterunderhållet till följd av de stora 

mängder snö som kom i början av 2011. 

Miljönämndens underskott avser kostnader för ombyggnation 

av Balingsholms gård. 

verksamheterna. Även om den samlade bilden är positiv 

finns det riskfaktorer som kan påverka ekonomin negativt. 

Sådana faktorer är i utvecklingen av konjunkturen och därmed 

skatteunderlagets tillväxt. Inom kommunsektorn finns 

utmaningen med en ny gymnasiereform samt en fortsatt kärv 

arbetsmarknad vilket påverkar försörjningsstödet. En ökad 

konkurrens inom flera verksamhetsområden ställer krav på 

en effektiv egen verksamhet. Återhållsamhet och långsiktighet 

i ekonomiska beslut är fortsatt av stor vikt för en långsiktigt 

sund ekonomi. 

Framtidsutsikter 

Befolkningsprognosen för den kommande perioden (2012- 

2016) visar att grundskoleeleverna (6-15 år) ökar mest. Av 

övriga åldersgrupper fortsätter ålderspensionärerna att bli fler 

(över 65 år) vilket ger en utbyggnad av fler nya boenden kommande 

period. Huddinge är en tillväxtkommun där behoven 

ökar inom samtliga åldersgrupper utom gymnasieeleverna. 

Den långsiktiga planeringen bör vara inriktad på hur eventuella 

omprioriteringar kan behöva ske mellan olika verksamhetsområden, 

dels för att klara ökningen inom de äldsta 

grupperna, dels för att möta ekonomiskt kärvare tider. 

Med bokslutet för 2011 och kommunplan 2012 som utgångspunkt 

är Huddinge kommun i ett läge med god ekonomisk 

hushållning och hög grad av måluppfyllelse inom 

28 29

Allt inom räckhåll, från golf till galopp, 

från svart trumpetsvamp till alpin skidåkning. 

Det är lätt att vara fritidsfrälst i Huddinge. 

30 31

Förvaltningsberättelse personal 

Förvaltningsberättelse Personal 

Personalanalys 

Kommunens medarbetare 

I slutet av december hade kommunen 5 992 anställda, vilket 

är 63 personer fler än föregående år. Flest medarbetare finns 

på barn- och utbildningsförvaltningen, 61 procent av alla 

medarbetare. Bland de största yrkesgrupperna finns lärare, 

förskollärare, barnskötare samt omsorgspersonal såsom boendestödjare, 

vårdare eller undersköterskor. 

Av de anställda är 79 procent kvinnor och 21 procent män, 

fördelningen bland chefer är 71 procent kvinnor och 29 procent 

män. Målet är att det på sikt ska vara en jämn könsfördelning 

vilket innebär att inom alla arbeten och på alla nivåer 

ska båda könen representeras med en andel om minst 40 

procent. Bland medarbetare uppnås det målet på kommunstyrelsen 

och miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. 

Bland chefer uppnås det målet på gymnasiet, kommunstyrelsen, 

kultur- och fritidsförvaltningen, miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen 

och socialnämnden. 

Medianlönen för tillsvidareanställda kvinnor är 93 procent 

av männens, vilket är 1 procent högre än för 2010. Skillnaden 

i lön mellan kvinnor och män totalt sett förklaras av att männen 

mer frekvent återfinns inom yrkesgrupper med högre 

snittlöner. 

Andel utrikesfödda bland de anställda är som förra året 25 

procent, och totalt har 30 procent utländsk bakgrund. Störst 

andel arbetar inom äldreomsorgen, störst ökning har skett på 

socialnämnden. 

Andel anställda fördelade per nämnd (%) 

16 

3 

3 

3 

14 

8 

20 

32 

Förskolenämnd 

Grundskolenämnd 

Gymnasienämnd 

Kommunstyrelsen 

Kultur- och fritidsnämnd 

Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltning 

Socialnämnd 

Äldreomsorgsnämnd 

Nytt webbverktyg för rekrytering 

Kommunen har under året infört ett webbverktyg för rekrytering, 

vilket möjliggör för sökande att skicka in sina ansökningar 

via kommunens webbplats. Sammanlagt publicerades 

833 annonser som resulterade i 13 971 ansökningar. Av de 

sökande var 23 procent män och 77 procent kvinnor. 

Introduktionsdag för nyanställda 

Kommunen genomförde två introduktionsdagar för nya 

medarbetare, totalt deltog 117 personer. Dagarna var mycket 

uppskattade. De nyanställda fick en översiktlig information 

om kommunen samt en guidad bussrundtur. 

Chefsutveckling 

Kommunens chefer erbjuds årligen både ett antal obligatoriska 

utbildningar och fördjupningsutbildningar. De obligatoriska 

utbildningarna som genomfördes var Grundkurs för nya 

chefer, Arbetsmiljöutbildning, PLUS-utbildning (utbildning 

i Planerings- och utvecklingssamtal) samt utbildningar i vårt 

personaladministrativa system Heroma. Dessutom genomfördes 

fördjupningsutbildning STRAL-Hållbara chefer, Att 

genomföra professionella/svåra samtal och konflikthantering, 

Övertygande presentationer samt Vässa dina möten - hur du 

skapar delaktighet och resultat. För arbetsledare, samordnare 

och motsvarande genomfördes utbildningen Kommunikation 

och ledarskap. 

Alla chefer träffas en heldag vartannat år. På chefsdagen i 

maj deltog cirka 250 chefer, temat var ”Ett hållbart Huddinge”. 

Jämställdhets- och mångfaldsarbete 

Under året har en workshop och en förändringsledarutbildning 

inom jämställdhetsintegrering genomförts samt två välbesökta 

föreläsningar; Att arbeta i ett mångkulturellt samhälle 

med Gillis Herlitz samt Lilla gumman med Elaine Bergqvist 

och Annika R Malmberg. En handlingsplan för jämställda 

löner har tagits fram, en analys av medarbetarenkäten ur ett 

könsperspektiv har genomförts och det finns beslut på att 

personalstatistik ska vara könsuppdelad. Social- och äldreomsorgsförvaltningen 

anordnade en heldag för förvaltningens 

chefer på temat mångfald. Personal inom förskolan och 

socialnämnden har utbildats i HBT-kunskap och familjecentralen 

i Skogås och ungdomsmottagningen i Huddinge blev 

HBT-certifierade. 

Årlig medarbetarenkät 

Den årliga medarbetarenkäten är ett viktigt verktyg för ett 

fortsatt förbättrings- och utvecklingsarbete. För åttonde 

gången sedan 2003 har kommunen genomfört en medarbetarenkät 

digitalt. Svarsfrekvensen var 76 procent vilket är högt 

och ger ett bra underlag att arbeta vidare med. 

Nedan redovisas det sammanfattande måttet Medarbetarindex, 

totalt samt för nämnderna. Kommunens resultat i 

medarbetarenkäten har backat lite jämfört med föregående 

år, skillnaderna mellan nämnderna är stora och för alla utom 

förskolenämnden har resultatet sjunkit. Det är dock totalt sett 

ett bra resultat, det visar den jämförelse som undersökningsföretaget 

Synovate gör med andra organisationers resultat. 

Medarbetarindex ligger på 64 jämfört med svenskt arbetsliv i 

stort, där motsvarande värde ligger strax över 60. 

Medarbetarindex 

100% 

90% 

80% 

70% 

60% 

50% 

40% 

30% 

20% 

10% 

0% 





Personalförsörjning 

Befolkningen ökar främst inom åldersintervallen 7-12 år 

samt 65 år och äldre, vilket ställer krav på en ökad kommunal 

service inom framförallt grundskola och äldreomsorg. Till 

detta läggs de rekryteringsbehov som uppstår när personal 

slutar, går i pension eller är tjänstlediga. 

En rad initiativ har tagits för att möta utmaningarna vad 

gäller personalförsörjningen av bristyrkesgrupper. Kommunens 

traineeprogram har, utöver att försörja verksamheterna 

med nya medarbetare, blivit en stark plattform att kommunicera 

kommunen som attraktiv arbetsgivare. Under året har 

arton praktikanter och elva traineer ingått i praktik- och traineeprogrammet 

Huddingetrainee: socionom. Ett nytt samarbete 

har inletts med Södertörns högskola för att även ta emot 

praktikanter därifrån. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen 

har för andra året i rad genomfört traineeprogrammet 

Huddingetrainee: Ingenjör och Arkitekt. 

Av kommunens chefer uppnår nästan 20 procent pensionsålder 

de kommande åren. Ett sätt att förbereda sig för detta 

är att ta tillvara på morgondagens ledare. Under hösten startade 

chefsaspirantutbildningen LedarskapsForum för fjärde 

gången, denna gång i samarbete med Södertälje kommun och 

Södertörns brandförsvarsförbund. 

Personalomsättning 

Tillsvidareanställda som lämnat kommunen för annan arbetsgivare 

var 9,1 procent, jämfört med 7,9 procent 2010. I 

samband med turbulensen i världsekonomin 2008 minskade 



2010 

Socialnämnd 


2011 

Huddinge kommun totalt 

personalomsättningen för att åter öka 2010 då läget stabiliserades. 

Personalomsättningen 2011 följer samma mönster 

då den var högre under första halvåret än andra halvåret då 

turbulensen i världsekonomin åter eskalerade. 

Samtliga förvaltningar ökar sin personalomsättning, men 

miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen står för den största 

ökningen då de fördubblat sin personalomsättning från 

föregående år. Detta förklaras i stor utsträckning av ett ökat 

antal pensionsavgångar. 

Av kommunens större personalkategorier har sjuksköterskor 

i äldreomsorgen den största personalomsättningen, 22,4 

procent. Denna ökning från föregående år kan delvis förklaras 

av att äldreomsorgen genomfört anpassningsåtgärder vad 

gäller dimensioneringen av sjuksköterskor. 

Generationsväxling 

Andel tillsvidareanställda som är 60 år eller äldre är cirka 13 

procent av det totala antalet tillsvidareanställda. Det innebär 

att 690 medarbetare beräknas gå i pension inom en sjuårsperiod. 

Det är en marginell minskning från föregående år. Att 

antalet medarbetare som är över 60 år minskar visar på att vi 

nu är inne i den generationsväxling som vi under en längre 

tid prognostiserat och rustat oss för. 

Antal tillsvidareanställda 60 år och äldre, per nämnd och totalt 

(andel av totalt tillsvidareanställda) 

30% 

25% 

20% 

15% 

10% 

5% 

0% 





Ett hållbart arbetsliv 

Sedan 2005 har det funnits möjlighet för anställda mellan 63- 

65 år att ansöka om arbetstidsnedsättning med tio procents 

lönekompensation. Under 2011 beviljades 23 anställda denna 

förmån och totalt hade 66 anställda förmånen. 



2010 

Socialnämnd 


2011 

Huddinge kommun totalt 

32 33

Förvaltningsberättelse personal BOLAGENs och kommunalförbundets verksamhet 

Sjukfrånvaron fortsätter att minska 

Den totala sjukfrånvaron har minskat med fem procent, vilket 

kan jämföras med förra årets minskning på elva procent. 

Ett aktivt rehabiliteringsarbete och förändrade sjukförsäkringsregler 

är de främsta orsakerna till denna förändring. 

Under året har arbetet med att utbilda chefer i ett IT-stöd 

för uppföljning och dokumentation av rehabiliteringsärenden 

fortsatt. Ett nytt samverkansavtal med Försäkringskassan 

tecknades. För att kvalitetssäkra rehabiliteringsprocessen har 

personalhälsan kompletterat med specialistkompetens och 

nytt arbetssätt gällande arbetsförmågebedömningar. 

Sjukfrånvaro (andel sjuktimmar av ordinarie tid) 

Sjukfrånvaro % 2009 2010 2011 

Dag 

0-1 0,2 0,2 0,2 

2-14 2,4 2,3 2,3 

15-90 1,2 1,1 1,3 

91-180 0,6 0,7 0,7 

181-9999 2,9 1,5 1,4 

Total (exklusive sjukersättning) 5,9 5,8 5,9 

Total (inklusive sjukersättning) 7,3 6,5 6,1 

Personalhälsans insatser 

Under året har Personalhälsan redovisat 6098 timmar, varav 

3806 timmar till besök, 699 timmar till rådgivande telefonsamtal 

samt resterande på intern tid där möten, administration 

och utbildning ingår. Personalhälsan har under året styrt 

resurser från individnivå till gruppnivå. 

Fördelning över hur förvaltningarna har nyttjat Personalhälsan 

32 

11 

13 

16 

1 1 

5 

3 

18 







Socialnämnd 


Huddinge kommun, övergripande 

Det förebyggande arbetet har bland annat bestått av utbildningar 

samt stimulansträffar för hälsoinspiratörer, ett arbetsmiljöprojekt 

i ett skolkök, ett arbetsmiljöprojekt med treåriga 

handlingsplaner för friska arbetsplatser samt ljud- och oljudprojekt 

som genomförts på grundskolor inklusive ett utbildningsprogram 

för förskolornas chefer och medarbetare. 

Personalhälsans rehabiliteringsinsatser har framförallt bestått 

av en utökning av arbetsförmågebedömningar samt koordinerade 

insatser enligt Försäkringskassans modell. Personalhälsans 

multimodala team har arbetat metodiskt för att bidra 

till sänkningen av sjukfrånvaro. En Leg. psykolog har rekryterats 

för att stärka kompetensen i teamet. 

Arbetet med att utveckla hälsa har bland annat bestått av 

att anordna stressföreläsningar för anställda och att genomföra 

seminarier på enheters arbetsplatsträffar. En ny hälsoutvecklare 

har rekryterats. 

Personalkostnadsredovisning 2010 2011 

Personalkostnad 2 591 732 tkr 2 673 300 tkr 

Sjuklönekostnad 29 016 tkr 31 011 tkr 

Inhyrd personal 23 343 tkr 30 548 tkr 

Övertid 8 380 tkr 8 898 tkr 

Fyllnadstid 4 930 tkr 4 923 tkr 

Årsarbetare 5 102 5 206 

Tillsvidare 80 % 79 % 

Visstid 12 % 13 % 

Timavlönad 8 % 8 % 

Personalkostnaderna har ökat med 3,1 procent, vilket delvis 

förklaras av löneökningskostnader efter årets löneöversyn. 

Löneöversynen resulterade i en löneökning på 2,10 procent 

för tillsvidareanställda. Utfallet inom olika avtalsområden 

blev för Kommunals avtalsområde 2,42 procent, Lärarnas 

samverkansråd 1,83 procent, Akademikeralliansen 2,09 

procent samt OFRs förbundsområde allmän kommunal verksamhet 

1,84 procent och hälso- och sjukvård 2,05 procent. 

Kostnad för inhyrd personal har ökat. Socialnämnd och 

äldreomsorg har hyrt in personal på grund av ökad efterfrågan 

och hög arbetsbelastning, grundskolan och gymnasiet 

för att täcka korttidsfrånvaro eller vid svårighet att rekrytera. 

Som resultat av ett medvetet arbete har förskolan däremot 

minskat kostnader för inhyrd personal. 

På flera nämnder har uttag av övertid ökat. Inom socialoch 

äldreomsorgsförvaltningen beror det på ökad efterfrågan 

av personlig assistans och äldreomsorg. För gymnasiet har 

kostnad för övertid minskat samtidigt som fyllnadstid ökat, 

vilket beror på att deltidsanställda anlitas i större utsträckning 

än heltidsanställda vid behov av extra resurser. 

Andelen årsarbetare har ökat med 2,1 procent. Årsarbetare 

baseras på arbetad tid vilket innebär att andelen årsarbetare 

ökar när antalet arbetade timmar ökar. Detta beror främst på 

ett ökat uttag av övertid och att sjukfrånvaron har minskat. 

Andelen tillsvidareanställningar har minskat och andel 

visstidsanställningar har ökat, vilket främst beror på skollagens 

skärpta regler om behörighet och legitimation för lärare 

som ett villkor för tillsvidareanställning. 

Bolagens och kommunalförbundets 

verksamhet 

Huddinge Kommun 

Södertörns Fjärrvärme AB 

100% 

Huge Fastigheter AB 

100 % 

SRV återvinning AB 

31,5% 

Södertörns Energi AB 

50% 

Söderenergi AB 

58% 

Koncernen, fem år i sammandrag 

Södertörnskommuner 

Botkyrka Kommun 

Mnkr 2007 2008 2009 2010 2011 

Årets resultat 186 128 419 296 247 

Balansomslutning 10 644 11 418 11 923 12 265 12 764 

Soliditet % 18,3 18,4 21,2 22,9 23,9 

Långfristiga skulder 6 849 7 396 6 836 5 855 4 900 

Pensionsförpliktelser 

intjänade före 1998 1 741 1 757 1 803 1 697 1 802 

För 2011 visar koncernen ett resultat på 247 mnkr, en minskning 

med 49 mnkr från 2010. Den senaste femårsperioden 

har koncernens balansomslutning ökat med 2 120 mnkr eller 

20 procent. Under samma period har de långfristiga skulderna 

minskat med 1 949 mnkr eller 28 procent. Soliditeten 

har förstärkts med 6 procentenheter under perioden. Koncernens 

förmåga att hantera sina pensionsförpliktelser bedöms 

fortfarande som goda utifrån tillväxttakt, invånarantal och 

medelålder. 

Huge Fastigheter AB:s resultat efter finansnetto (exklusive 

nedskrivningar) visar en försämring 2011 på grund av planenliga 

avskrivningar på byggnader som ökats till 2 procent. 

Resultat efter finansnetto (exklusive nedskrivningar och jämförelsestörande 

poster) är lägre än 2010 men betydligt bättre 

än det uppsatta målet. Resultatförbättringen beror främst på 

lägre kostnader för el, fjärrvärme och snöröjning. Söderenergi 

AB redovisar ett försämrat resultat på grund av ökade 

underhåll – och kapitalkostnader. Även Södertörns Fjärrvärme 

AB redovisar ett försämrat resultat, främst av minskad 

värmeförsäljning. SRV återvinning AB:s årsresultat blev noll, 

även här en minskning jämfört med 2010. 

Södertälje Kommun 

Huge Fastigheter AB 

Mnkr 2010 2011 

Omsättning 1 204,3 1 246,0 

Årets resultat efter finansnetto 29,2 32,1 

Balansomslutning 9 539,0 9 865,1 

Årets investeringar 473,5 570,2 

Soliditet % 24,5 23,7 

Antal årsarbetare den 31/12 261,0 264,0 

Verksamhet 2011 

Huge Fastigheter AB:s totala uthyrningsbara yta uppgår till 

1 083 401 kvm varav 392 653 kvm av dessa hyrdes av Huddinge 

kommun detta år. 

Av bolagets uthyrningsbara ytor var 13 195 kvm (12 771) 

outhyrda vid bokslutstillfället. 

Fastigheten Sagostigen 1 i Sjödalen har förvärvats av 

kommunen för 2,1 mnkr i syfte att bygga en ny förskola. 

Fastigheter för 73,9 mnkr (189,3) har sålts under året. Bostadsrättsföreningar 

har köpt 3 fastigheter med 63 lägenheter. 

Fyra radhus i östra Skogås har avyttrats till privatpersoner 

och totalt 617 av 683 radhus har sålts sedan radhusförsäljningarna 

startade år 2000. 

Realisationsvinsten uppgår till 37,1 mnkr (66,8). Investeringarna 

uppgick till 570,2 mnkr (473,5 ). Av dessa avsåg 557,5 

mnkr byggnader, 7,5 mnkr mark och 5,2 mnkr inventarier. 

Årets resultat efter finansnetto blev 32,1 mnkr, en försämring 

med 101,3 mnkr i jämförelse med föregående år. Försämringen 

beror främst på de planenliga avskrivningarna på 

byggnader som ökats med 1,25 procentenheter till 2 procent. 

34 35

BOLAGENs och kommunalförbundets verksamhet 

BOLAGENs och kommunalförbundets verksamhet 

Framtidsutsikter 2012 

Försäljningar av fastigheter till bostadsrättsföreningar och 

av radhus till privatpersoner i östra Skogås fortsätter. Realisationsvinsterna 

vid dessa fastighetsförsäljningar beräknas 

uppgå till minst 45 mnkr. 

Enligt överenskommelse med hyresgästföreningen höjs 

bostadshyrorna med 2,5 procent från och med 1 januari 2012. 

Indexuppräkningen på lokalhyror blev i genomsnitt cirka 2 

procent från och med 1 januari 2012. 

Efterfrågan på bostäder i Huddinge är stor. Lokalefterfrågan 

är mer osäker och en viss vakansrisk finns för kommersiella 

lokaler i mindre attraktiva lägen. 

Enligt de nya ägardirektiv som antogs i kommunfullmäktige 

2011-09-12 skall bolaget senast 2014 uppnå ett nollresultat 

efter finansnetto (exklusive jämförelsestörande poster 

och nedskrivningar). Soliditeten ska ligga mellan 18 och 25 

procent. 

Prognosen för helåret är ett resultat efter finansnetto (exklusive 

jämförelsestörande poster och nedskrivningar) som 

beräknas till -12,1 mnkr. 

SRV återvinning AB 

Mnkr 2010 2011 

Omsättning 341,7 365,7 


Balansomslutning 413,0 416,7 





En ny tjänst, fyrfacksinsamling, har etablerats. Detta innebär 

att hushållen nu kan sortera ut sex olika typer av förpackningar 

samt mat – och restavfall i två större kärl som placeras 

på den egna tomten. 

En gemensam renhållningsordning och avfallsplan har 

fastställts med ägarkommunerna. 

Högsta förvaltningsdomstolen har slagit fast att brandbekämpning 

på deponier som innebär att bränder kvävs med 

hjälp av icke brännbart material inte ska vara undantaget från 

avfallsskatt. Beslutet innebär att SRV har beviljats sin ansökan 

om omprövning av en beskattning år 2008 på 10,1 mnkr. 

Skatteåterbäringen kommer att redovisas år 2012. 


På grund av branden som bröts ut den 5 februari 2012, och 

som spred sig till SRVs kontor på Gladö Kvarn, kommer 

eventuellt en ombyggnad att ske efter att beslut fattats under 

våren 2012. 

Under våren 2012 kommer en förbehandlingsanläggning 

att byggas för att omvandla matavfall till substrat som sedan 

kommer att rötas för att framställa fordonsgas och biogödsel. 

För att vara delaktig i de nationella målen för insamling och 

behandling av matavfall har SRVs ägarkommuner beslutat 

att påbörja källsortering av matavfall hos hushållen i de fem 

ägarkommunerna i slutet av år 2011. Redan idag utsorterar 

många verksamheter sitt matavfall men för att klara de 

nationella målen, att 35 % av allt matavfall ska biologiskt 

behandlas, krävs att även hushållen omfattas av denna typ av 

källsortering. 

Kraven på deponiverksamhet har skärpts under senare år. 

Sofielunds återvinningsanläggning är en av landets modernaste 

anläggningar för återvinning och deponering av avfall 

och är mycket betydelsefull för regionen, då många deponier 

inte klarar de striktare krav som ställs på deponier från och 

med 1/1 2009. I oktober 2009 fick SRV sitt nya miljötillstånd, 

för Sofielunds återvinningsanläggning, beviljat. 

Lakvattenhanteringen kommer att lösas tillsammans med 

Stockholm Vatten som bygger ut befintligt reningsverk för ett 

första reningssteg. Slutlig rening kommer att ske på Henriksdals 

reningsverk innan det släpps ut till recipient (Saltsjön). 

Södertörns Energi AB 

Södertörns Energi AB är moderbolag i en koncern som äger 

dotterbolaget Södertörns Fjärrvärme AB (100 %) samt intressebolaget 

Söderenergi AB (58 %). 

Mnkr 2010 2011 


Årets resultat efter finansnetto 19,9 -11,0 



Soliditet % -0,4 -2,5 


Södertörns Fjärrvärme AB 

För faktaruta se ovanstående tabell. 


En positiv utveckling inom nybyggnation samt ett ökat intresse 

för konvertering av värmeslag ledde till bättre resultat 

än prognostiserat. 

Bland nya kunder kan nämnas fortsatt utbyggnad av bostäder 

i Rikstens friluftsstad och Västra Balingsnäs, flera industrifastigheter 

i Länna, skolor, vårdboenden samt bostäder i 

Ängsnäs i Huddinge. 

Några större ledningar har setts över och ett antal omläggningar 

genomförts för att minska läckage och ledningsförluster 

för att få en minskad produktion samt en miljöriktigare 

leverans. 

Byggnationen av Södertörnsleden i Glömstadalen samt 

arbetet med förbifart Stockholm påverkar Södertörns Fjärrvärme 

AB:s ledningsdragning. Bolaget har därför under 2011 

påbörjat förberedande studier för dessa omläggningar. 

Under året förstärktes serviceavdelningen med ytterligare 

en servicetekniker för att fortsätta kompetensutvecklingen 

inom ”Trygg värme” som innebär att kunden genom att 

köpa ett serviceavtal kan lämna över skötsel och underhåll 

till bolaget. 

Under 2011 har arbeten gjorts för att fler kunder ska installera 

fjärrvärmeväxlare på husfasaden istället för inne i husen. 

Ett gott resultat uppnåddes vid arbetsmiljörevisionerna och 

bolaget är fortsatt certifierat enligt OHSAS 18001. 

Av total omsättning på 652 mnkr uppgick värmeförsäljningen 

till 581 mnkr vilket är 4 procent mindre än budgeterat. 

En prishöjning på i snitt 3,5 procent gjordes inför 2012. 


I kommunerna Huddinge, Botkyrka och Salem finns mark 

för byggnation med närhet till goda kommunikationer. Med 

utgångspunkt i de planer som för närvarande finns, görs bedömningen 

att nyanslutningarna kommer att ligga på runt 

5 – 10 GWh per år de närmaste åren, vilket motsvarar 0,5 – 1 

procent av den årliga försäljningen. 

Med de investeringar som gjorts antas inte att prisutvecklingen 

på fjärrvärme ska överstiga inflationen. Däremot kan 

tillgången på bränslen samt skatter och avgifter äventyra 

prognoserna. Samtidigt finns en ökad efterfrågan på mer 

flexibla prismodeller, som skapar valfrihet och trygghet, vilka 

bolaget ska se över. 

Beslut om tredjepartstillträde väntas komma från regeringen 

under första kvartalet 2012. Om förslaget går igenom 

kommer fjärrvärmenäten öppnas upp för konkurrens. 

Södertörns Fjärrvärme AB har börjat arbeta med Lean 

för att förbättra standarder, strukturer samt för att ständigt 

utveckla sina processer och minska ”slöseriet” i verksamheten. 

Arbetet är långsiktigt och kommer att pågå i alla delar av 

företaget. 

Söderenergi AB 

Mnkr 2010 2011 

Omsättning 1 515,4 1 337,0 

Årets resultat efter finansnetto 21,4 -13,0 






En ny VD, Karin Medin, påbörjade sitt uppdrag den första 

februari 2012. Trots den extrema vintern och stora påfrestningar 

på bränslelogistiken lyckades Söderenergi AB hålla en 

hög leveranssäkerhet. 

Vid sommarens revisioner upptäcktes större slitage på baspannorna 

vilket ledde till mer omfattande underhållsarbeten 

än planerat samt längre revisionstid. 

En av de stora investeringarna som gjorts 2011 var renoveringar 

i Igelstaverkets panna 1. 

Elektrifiering av Nykvarns bränsleterminal slutfördes under 

hösten. Resultatet för 2011 blev lägre än budgeterat på 

grund av ökade underhållskostnader, sämre tillgänglighet 

samt högre kapitalkostnader än beräknat. 

En ny prisrisk – och finanspolicy utvecklades. 


Söderenergi påverkas i högre grad än tidigare av omvärldsfaktorer, 

bland annat på grund av att bränslevolymerna vuxit 

avsevärt sedan Igelsta kraftvärmeverk togs i bruk och att intäkterna 

även är avhängiga marknaderna för el och elcertifikat. 

För att säkra produktionen av prisvärd och hållbar fjärrvärme 

och därmed dess långsiktiga konkurrenskraft har ett 

arbete inletts för att under 2012 ta fram en långsiktig utvecklingsplan 

för Söderenergi som innefattar ekonomisk utveckling, 

investeringar och utbyggnadsmöjligheter. 

En ur effektivitetssynpunkt angelägen fråga är att ytterligare 

utveckla bränslelogistiken, både avseende intern bränslehantering 

och ökade lagringsmöjligheter. Även försök för att 

öka prestandan för värme och elproduktionen i kraftvärmeverket 

skall genomföras. 

Söderenergi AB skall fortsätta sitt arbete med Lean-filosofin 

i syfte att få en ökad målstyrning samt ökad effektivitet för 

att i sin tur skapa ett högre värde i verksamheten. 

Södertörns brandförsvarsförbund 

Mnkr 2010 2011 



Balansomslutning 266,8 300,4 





Räddningsinsatserna i medlemskommunerna minskade med 

411, från 6 951 till 6 540 stycken. Den stora minskningen 

skedde inom gruppen trafikolyckor. 

Förbundet har under året utfört 951 tillsyner och haft 721 

övriga ärenden där tillstånd för brandfarlig och yttrande om 

offentlig tillställande är mest förekommande. 

Resultatet för året blev 6 mnkr. 


Från och med årsskiftet 2011/2012 går Södertörns brandförsvarsförbund 

och Brandkåren Attunda över till gemensamma 

personal – och ekonomisystem. 

36 

37

Verksamhetsberättelser Verksamhetsberättelser 



Vision: 

Delaktighet 

HÅLLBAR 

SAMHÄLLS- 

UTVECKLING 

Förskolenämnden 


Förskolenämnden bedömer måluppfyllelsen som god på 

gränsen till mycket god med anledning av fortsatt höga resultat 

i föräldraenkäten och då arbetet bedrivits enligt plan. 

Bedömningen uppnår inte mycket god på grund av en lägre 

måluppfyllelse för sund ekonomi. 

Vision: 

Delaktighet 

HÅLLBAR 

SAMHÄLLS- 

UTVECKLING 

Kommunstyrelsens arbete har i stort sett löpt enligt plan och 

har hållit budget. Måluppfyllelsen ligger i vissa delar under 

planerad nivå för året. Då de tre målen nöjda invånare, hållbar 

samhällsutveckling och sund ekonomi redovisar godkänt 

är kommunstyrelsens samlade omdöme ändå att måluppfyllelsen 

är god. 

ATTRAKTIV 

ARBETSGIVARE 

NÖJDA 

INVÅNARE 

SUND 

EKONOMI 

ATTRAKTIV 

ARBETSGIVARE 

NÖJDA 

INVÅNARE 

SUND 

EKONOMI 

Årets händelser 

Kommunfullmäktige har fattat ett inriktningsbeslut för ny 

översiktsplan, det vill säga den långsiktiga inriktningen för 

den fysiska planeringen med sikte mot 2030. En central del är 

att kommunen tar ytterligare ett steg för en mer hållbar samhällsutveckling, 

bland annat genom att prioritera gång- cykeloch 

kollektivtrafik. 

Stiftelsen Flemingsberg Science bildades i januari för att 

främja samverkan och samarbete mellan akademi, näringsliv 

och samhälle i Flemingsberg. Bakom stiftelsen står Huddinge 

kommun, Stockholms läns landsting, Botkyrka kommun, 

Karolinska institutet, Kungliga tekniska högskolan (KTH) 

och Södertörns högskola. 

Flera nya e-tjänster har lanserats för att underlätta invånares 

och företags kontakter med kommunen. Exempel på populära 

tjänster är ansökan om konto i det webbaserade frånvarosystemet 

Skola24 för skolan, nybyggnadskarta och ansökan 

om modersmålsundervisning. Öppet trådlöst nätverk har 

installerats på många bibliotek, skolor och andra enheter som 

en service till elever, biblioteksbesökare och allmänhet. 

Under året lanserades också kommunens omgjorda webbplats 

och ett förslag till en ny varumärkesplattform för Huddinge 

presenterades. 

EFFEKTIVA 

PROCESSER 

Profil: 


Ekonomi 

Kommunstyrelsen redovisar ett överskott på 1,7 mnkr. Överskottet 

beror på minskande personalkostnader som ligger 

betydligt lägre än beräknat för 2011. Vakanserna är dels 

ofrivilliga, dels medvetna val där vi valt att avvakta med genomförandet 

av rekryteringar för att vi inte lyckats hitta rätt 

kompetens. På samma sätt har vissa projekt senarelagts för att 

säkerställa att förutsättningarna är de bästa möjliga både vad 

gäller personal och teknik. 


Förskolorna har fortsatt höga resultat i den enkät som besvaras 

av föräldrar som har sina barn i kommunens förskolor. 

Majoriteten, 91 procent, har uppgett att de är nöjda med sitt 

barns förskola. 

Den 1 juli 2011 trädde den nya skollagen och den reviderade 

läroplanen för förskolan i kraft. Förskolan blev en egen 

skolform och det första steget i skolväsendet. För att skapa en 

gemensam plattform utifrån skollag och reviderad läroplan 

genomfördes utbildning för samtliga medarbetare i förskolor 

och pedagogisk omsorg. Flera utbildningssatsningar har genomförts 

för förskolechefer och förskollärare med betoning 

på förändrat och förtydligat uppdrag i skollagen. 

Olika satsningar har genomförts under året för att rekrytera 

fler förskollärare till Huddinge kommun. 

Förskolorna har ökat sina avrop på ekologiska livsmedel 

från 29 procent 2010 till 37 procent. 

Förskolan Äpplet i centrala Huddinge öppnade en finskspråkig 

förskoleavdelning i juni 2011. Skolinspektionen genomförde 

under våren 2011 en tillsyn utifrån minoritetslagen och 

särskild rätt till plats i förskola för vissa nationella minoriteter. 

Tillsynen visar att kommunen uppfyller författningens krav. 

Förbättringsområden 

Inom förskolan finns ett stort behov av att öka andelen utbildade 

förskollärare. Ett led i detta arbete är insatser i samband 

med förskollärarstudenters verksamhetsförlagda utbildning 

vid Huddinges förskolor. Extra fokus kommer att läggas på att 

rekrytera män till förskolan. 

EFFEKTIVA 

PROCESSER 

Profil: 


Fokus kommer också att var på förskolornas planer mot 

diskriminering och arbetet med genusfrågor. Förskolorna 

kommer att fortsätta arbetet med att implementera den nya 

skollagen och reviderade läroplanen under 2012. 

Det förstärkta pedagogiska uppdraget i samband med 

skollagen och den reviderade läroplanen kräver en förstärkt 

kompetens hos den pedagogiska ledningen, förskollärare och 

barnskötare. Detta innebär behov av fördjupade och utökade 

fortbildningsinsatser inom förskolan. 

Ekonomi 

Förskolenämnden redovisar ett underskott på 7,3 mnkr. 

Antalet helårsinskrivna barn var 6 621 barn, cirka 60 fler än 

vad nämnden fått i budget. Några förskoleområden redovisar 

underskott som till viss del beror på att man använt del av 

tidigare års överskott. 


Företagare som haft ärenden med kommunen ger oss högre 

betyg än de som inte haft det. Vi måste därför marknadsföra 

det goda företagsarbete som bedrivs. Inom personalområdet 

behöver vi ta fram en gemensam struktur för analyserna vid 

uppföljning av personalnyckeltal och arbetsmiljöfaktorer. 

Fortsatt utveckling från förvaltande organisation till utvecklande 

organisation behövs. Bland annat kan vi bli bättre 

på att bedriva projekt. Det är också viktigt att vi fortsätter att 

stärka styrningen och ledningen i särskilt viktiga frågor. 

38 

39


Grundskolenämnden 


Vision: 

Delaktighet 

HÅLLBAR 

SAMHÄLLS- 

UTVECKLING 

Gymnasienämnden 


Den samlade måluppfyllelsen för gymnasienämnden bedöms 

vara god. Måluppfyllelsen för samtliga områden utom attraktiv 

arbetsgivare har bedömts vara god. Måluppfyllelsen för 

attraktiv arbetsgivare bedöms vara godtagbar. 

Vision: 

Delaktighet 

HÅLLBAR 

SAMHÄLLS- 

UTVECKLING 

Grundskolenämnden bedömer måluppfyllelsen inom området 

hållbar samhällsutveckling vara godtagbar. 

För att nå ett högre värde krävs att de äldre elevernas 

resultat förbättras. För nöjda invånare är bedömningen godtagbar. 

Fler elever har fått sitt förstahandsval tillgodosett, 

men arbetet med planer mot diskriminering och kränkande 

behandling bedöms bara som godtagbart. Den sammanvägda 

bedömningen är god. 


Fler elever i årskurs 3 klarar samtliga delprov i de nationella 

proven, men det är något färre som bedöms nå målen i kursplanerna. 

Meritvärdet i årskurs 9 har sjunkit en aning, medan 

andelen som är behöriga till ett yrkesprogram ökat något. 

En ny skollag och en ny läroplan har trätt i kraft. Implementeringen 

av dessa har präglat skolornas arbete. Skolinspektionens 

granskning av kommunens skolor har även den 

påverkat oss. Kritik mot skolorna har diskuterats på rektorsmöten 

för åtgärder. Arbetet med åtgärdsprogram för de elever 

som riskerar att inte nå målen har fortsatt. Efterfrågan på 

studiehandledning för modersmålsundervisning ökar. Riktlinjer 

för hur mottagandet av nyanlända elever ska ske har 

tagits fram. 

Under 2010 avropade skolorna tillsammans 26,5 procent 

ekologiska livsmedel, 2011 höjdes nivån till 30,8. 


Fokus läsåret 2012/2013 handlar om implementering och 

ATTRAKTIV 

ARBETSGIVARE 

NÖJDA 

INVÅNARE 

EFFEKTIVA 

PROCESSER 

SUND 

EKONOMI 

Profil: 


kunskapsresultat. Ett flerårigt arbete då det finns stora resultatskillnader 

mellan skolor och mellan pojkar och flickor. 

Även skillnaderna mellan resultaten på de nationella proven 

och elevernas betyg ska analyseras. Arbetet med att öka 

tryggheten behöver utvecklas. Fortfarande finns det elever 

som inte känner sig trygga, särskilt de äldre. Skolinspektionen 

genomför granskningar av Huddinges skolor under läsåret 

2011/2012. Resultatet redovisas för respektive skola samt i en 

sammantagen bedömning av kommunen. Rapporterna blir 

ett bra instrument för vidare utveckling av verksamheten. 

Ekonomi 

Nämnden redovisar ett mindre överskott på 3,8 mnkr. Vi har 

färre elever i särskolan än planerat och fler elever från andra 

kommuner har valt att gå i våra skolor. Majoriteten av skolorna 

har en ekonomi i balans, men redovisar tillsammans ett 

underskott på 4,2 mnkr. 


Betygsgenomsnittet i Huddinges gymnasieskolor har ökat 

något och ligger nära riket. 97 procent av eleverna har i enkät 

svarat positivt på frågan ”Jag känner mig trygg på min skola”. 

Andel elever som slutfört utbildning i svenska för invandrare 

(SFI) har ökat liksom andelen elever med lägst godkända 

betyg inom den grundläggande vuxenutbildningen. 

Höstterminen 2011 startade de första eleverna studier 

enligt nya gymnasiereformen (GY-11). Reformen innebär nya 

behörighetsregler för antagningar, tydlig uppdelning mellan 

yrkes- och högskoleförberedande gymnasieprogram, nya 

program och därmed ett ändrat programutbud, nya ämnesplaner 

och en ny betygsskala med fler betygssteg. 

Huddinge har också fått tre Nationella idrottsutbildningar 

(NIU) beviljade i ishockey, fotboll och friidrott. 

Sågbäcksgymnasiets ombyggnad samt nybyggnad av en 

permanent byggskola har beslutats. 

Resurscentrum för nyanlända, RCN startade sin verksamhet 

under 2011. 

Huddinge kommuns gymnasieelever är lyckosamma i 

tävlingar. En elev vann skol-SM i frisörteknik, Ung företagsamhet 

har nått många framgångar och eleverna vunnit flera 

priser. Inom NIU finns många duktiga idrottare som nått 

stora framgångar i skol-SM i exempelvis friidrott. 

ATTRAKTIV 

ARBETSGIVARE 

NÖJDA 

INVÅNARE 

EFFEKTIVA 

PROCESSER 

SUND 

EKONOMI 

Profil: 



Fler elever ska slutföra sina gymnasiestudier inom tre år med 

ett slutbetyg innehållande lägst godkända betyg. Genomströmningen 

inom Sfi ska öka så att riksgenomsnittet uppnås. 

För att värna arbetslinjen etableras lärlingsutbildningar som 

ett studiealternativ för den som önskar en tydlig yrkesutbildning. 

För att kunna rekrytera och behålla legitimerade och 

behöriga lärare krävs att vi fungerar som en bra arbetsgivare. 

Den digitala kompetensen och tillgängligheten för elever, 

lärare och skolledare behöver öka. Vi ska verka för att bibehålla 

och om möjligt öka attraktiviteten och konkurrenskraften 

hos kommunens gymnasieskolor. Implementering av 

GY-11 fortsätter och arbetet med vuxenutbildningsreformen 

(Vux-12) påbörjas. 

Ekonomi 

Gymnasienämnden redovisar ett överskott med 6,2 mnkr och 

förklaras främst av färre gymnasieungdomar i kommunen 

jämfört med prognosen. Tre av fyra gymnasieskolor redovisar 

ett underskott 2011 främst på grund av osäkerhet i budgeteringen 

som GY-11 har medfört. Det har varit svårt att i förväg 

förutse elevernas val av utbildning. 

40 

41


Socialnämnden 


Vision: 

Delaktighet 

HÅLLBAR 

SAMHÄLLS- 

UTVECKLING 

Äldreomsorgsnämnden 


Äldreomsorgsnämndens bedömning är att måluppfyllelsen 

totalt sett är god för verksamheten 2011. Under målen nöjda 

invånare, hållbar samhällsutveckling, sund ekonomi och 

effektiva processer visar resultatet på god måluppfyllelse. 

För målet attraktiv arbetsgivare bedöms måluppfyllelsen 

vara godtagbar eftersom resultatet i medarbetarundersökningen 

har sjunkit i förhållande till tidigare år och etappmålen inte 

nås. Resultatet är dock högre än snittet för kommunen. 

Vision: 

Delaktighet 

HÅLLBAR 

SAMHÄLLS- 

UTVECKLING 

Socialnämndens bedömning är att måluppfyllelsen totalt sett 

är god för verksamheten 2011. På målen hållbar samhällsutveckling, 

sund ekonomi och effektiva processer är bedömningen 

att måluppfyllelsen är god. På målen nöjda invånare 

och attraktiv arbetsgivare når inte resultaten helt upp till planerad 

nivå, varför måluppfyllelsen bedöms vara godtagbar. 

Resultat i både brukar- och medarbetarundersökningarna 

har sjunkit i förhållande till förra året och etappmålen nås 

inte. Det lägre resultatet i brukarundersökningen kan bero 

på att årets undersökning innehåller betydligt fler svar från 

brukare inom myndighetsutövande verksamheter än tidigare. 

Resultatet från årets medarbetarundersökning har sjunkit 

mot tidigare år men står sig väl jämfört med kommunsnittet. 


Nya e-tjänster har startat och ökat tillgängligheten för till exempel 

den som söker försörjningsstöd. Ett utvecklingsarbete 

har startat för att effektivisera arbetet med bostadslösa försörjningsstödstagare. 

Former för bra mottagande av ensamkommande 

flyktingbarn har utarbetats. Förberedelser för en 

familjecentral i centrala Huddinge är gjorda. Familjecentralen 

i Skogås och ungdomsmottagningen har HBT-certifierats. 

Antalet boendeplatser för kvinnor med missbruk utökades. 

Nio bostäder inom funktionshinder har byggts om till fullvärdiga 

bostäder. Arbetsmetoder och hjälpmedel har tagits fram 

för att underlätta för personer med kommunikationssvårigheter 

att bli delaktiga och själva bestämma mer i vardagen. 

Omorganisation av biståndskansliet har gjort att brukarnas 

behov bättre kan mötas. 

ATTRAKTIV 

ARBETSGIVARE 

NÖJDA 

INVÅNARE 

EFFEKTIVA 

PROCESSER 

SUND 

EKONOMI 

Profil: 



Fortsätta att effektivisera stödet till försörjningsstödstagare 

som är eller riskerar att bli bostadslösa. Pröva en modell som 

förkortar handläggningsprocessen vid nybesök vid försörjningsstöd. 

Fortsätta arbetet kring mottagande av ensamkommande 

barn genom att se över avtalet med Migrationsverket. 

Utveckla metoder och insatser för barn och unga som är i 

behov av stöd. Se över metoder och resurser för att möta det 

alltmer komplexa vårdbehovet hos missbrukare. Fortsätta 

utveckla metoder för ökad delaktighet för brukarna. 

Ekonomi 

Socialnämnden redovisar ett negativt resultat på 2,0 miljoner 

kronor. Främst är det kostnaderna för försörjningsstödet som 

har ökat mycket jämfört med 2010 och överstiger budgeten. 

Även funktionshinderområdet visar på ett minus för året. 

Färre placeringar av ungdomar och ett plus för missbrukssektionen 

gör att resultatet ändå är nära noll. 


Flera projekt har genomförts under 2011 för att utveckla äldreomsorgen. 

Två har handlat om att utveckla maten och måltiderna 

för de äldre. En kvalitativ metod för uppföljning av 

verksamheten på kommunens demensboenden har utvecklats. 

Ett annat projekt har haft fokus på att uppmuntra seniorer 

till ett aktivt och hälsosamt liv och skapa en meningsfull 

tillvaro. Samverkan med intresseorganisationer och frivilliga 

är en viktig del. Flemingsbergs seniorcentrum har utvecklat 

verksamheten så att fler äldre nu deltar. Systematisk uppföljning 

av verksamheten i både kommunal och privat regi har 

prioriterats under året. Att antalet äldre personer i Huddinge 

har ökat under 2011 märks bland annat i fler ansökningar om 

hjälp och stöd. Den kommunala hemtjänsten har dock fått 

färre kunder eftersom många valt någon av de elva privata 

hemtjänstutförarna. Det har medfört att den kommunala 

hemtjänsten fått lägre intäkter och för att klara budgeten har 

nämnden fattat beslut om anpassningar i verksamheten. 

ATTRAKTIV 

ARBETSGIVARE 

NÖJDA 

INVÅNARE 

EFFEKTIVA 

PROCESSER 

SUND 

EKONOMI 

Profil: 



Äldreomsorgen fortsätter arbetet med att öka kundernas 

möjlighet till delaktighet och inflytande i planeringen och 

genomförandet av omsorgsinsatserna. Den kommunala 

hemtjänsten kommer att genomföra förändringar för att hålla 

budgeten och profilera sig för att öka konkurrenskraften. 

Demensverksamheten ska fortsätta att utvecklas utifrån de 

nationella riktlinjerna, och arbetet med dokumentation och 

uppföljning ska vidareutvecklas inom hela äldreomsorgen. 

Ekonomi 

Äldreomsorgen redovisar ett positivt resultat på 2,6 miljoner 

kronor. Färre hemtjänsttimmar och korttidsplatser har gett 

plus för året. Kommunens utförare av hemtjänst har färre 

uppdrag och ett behov av att anpassa verksamheten till sina 

intäkter. I avvaktan på nya platser i särskilt boende har köpta 

platser varit lägre än budget. Samtidigt har ombyggnationer 

inneburit tomma lägenheter och högre kostnader. Vissa 

enheter har också haft svårt att klara sin ekonomi. 

42 

43


Kultur- och fritidsnämnden 


Den samlade bedömningen är att kultur- och fritidsnämndens 

måluppfyllelse är god trots att den för såväl attraktiv 

arbetsgivare som sund ekonomi bedöms som mycket god. 

Dessa är dock i mål- och resultatbilden underordnade nöjda 

invånare och hållbar samhällsutveckling i betydelse. 


I januari fastställde kommunfullmäktige den nya biblioteksplanen 

som har blivit ett bra stöd för kommunens profil. För 

första gången gav förvaltningen ut en samlad kultur- och 

fritidsguide, vilken i januari distribuerades till alla hushåll 

i kommunen. Tillsammans med ett antal grannkommuner 

medverkade Huddinge till att det i april genomfördes en lyckad 

premiär för minfritid.nu, en mässa för personer med funktionsnedsättning 

som lockade totalt cirka 4 000 besökare. 

2011 har inte inneburit att det tillkommit några större 

anläggningar, men väl ett antal mindre lokaler så som till 

exempel en omklädningsbyggnad vid Nytorps mosse, en utbyggnad 

av brottningslokalen i Flemingsberg, en lokal för indisk 

dans i Vårby gård, ombyggda lokaler för ungdomsverksamheten 

i Segeltorp och ombyggnad för RFID vid ytterligare 

tre bibliotek. Den stora smolken i glädjebägaren är att frågan 

om lokaliseringen av den nya mötesplatsen för ungdomar 

kombinerad med en idrottshall i centrala Huddinge som drog 

ut på tiden. Genom beslutet att ändra lokaliseringen till 

Stuvsta IP försenas projektet med två-tre år. 


Med anledning av att SCB:s medborgarundersökning visar 

Vision: 

Delaktighet 

ATTRAKTIV 

ARBETSGIVARE 

HÅLLBAR 

SAMHÄLLS- 

UTVECKLING 

NÖJDA 

INVÅNARE 

EFFEKTIVA 

PROCESSER 

SUND 

EKONOMI 

Profil: 


på att kännedomen om kultur- och fritidsutbudet i Huddinge 

inte har ökat jämfört med 2010 så ges förvaltningen i uppdrag 

att under 2012 ta fram en strategisk kommunikationsplan 

som grund för fortsatt arbete. Stora insatser har under året 

ägnats åt att ta till vara resultaten av undersökningen ”Ung 

livsstil i Huddinge 2009/2010”. Det är viktigt att de kunskaper 

som erhållits under 2012 omvandlas till förändringar i utbudet 

som ligger i linje med ungdomarnas önskemål. Ett tredje 

förbättringsområde är andelen manliga låntagare. Trots att 

det har funnits med som ett mål att öka andelen manliga låntagare 

på biblioteken så har utvecklingen tyvärr gått i motsatt 

riktning. Här krävs med andra ord ytterligare ansträngningar 

under 2012. 

Ekonomi 

Kultur- och fritidsnämnden uppvisar ett överskott på 0,5 

mnkr för 2011. Överskottet beror främst på högre intäkter 

för Huddingehallen än beräknat samt att avsatta medel för 

kapitaltjänst inte togs i anspråk då planerade investeringar 

försenats. Överskottet har bland annat använts till en fortsatt 

satsning på biblioteksverksamheten, uppdatering av ITutrustning 

och ersättningsinventarier på anläggningarna. 

44 

45


Samhällsbyggnadsnämnden 


Samhällsbyggnadsnämnden har arbetat med de mål, uppdrag 

och åtaganden som sattes för 2011 för att nå kommunfullmäktiges 

mål; nöjda invånare, hållbar samhällsutveckling, 

attraktiv arbetsgivare, sund ekonomi samt effektiva processer. 

Den samlade måluppfyllelsen bedöms för året som god. 


Det har satsats extra på städning och drift av badplatser, som 

utrustats med räddningsutrustning och bänkar. Samtliga 

av kommunens lekplatser har under året besiktigats enligt 

Svensk standard. 

Trafikstrategin har färdigställts för remiss, en hastighetsplan 

har slutförts för beslut i samhällsbyggnadsnämnden, 

underlag för beslut om reglering av infartsparkeringar samt 

program för den offentliga miljön i Flemingsberg har tagits 

fram. För de fem extra miljonerna som förvaltningen fick 

inför 2011 har extra beläggning kunnat läggas ut på kommunens 

vägar och det sedan tidigare stora underhållsberget har 

därmed inte ökat under året. 

Under året har det genomförts en översyn av gatukostnadsreglementet 

från 2007. Utredningen redovisade förslag till 

ändringar i reglementet vad gäller jämkning av kostnadsunderlaget 

samt för betalningsskyldighet och betalningsvillkor. 

Ett nytt reviderat gatukostnadsreglemente godkändes av kommunfullmäktige 

i oktober 2011. 


Fortsätta prioritera arbetet med bemötande och information 

till kund. 

Vision: 

Delaktighet 

ATTRAKTIV 

ARBETSGIVARE 

HÅLLBAR 

SAMHÄLLS- 

UTVECKLING 

NÖJDA 

INVÅNARE 

EFFEKTIVA 

PROCESSER 

SUND 

EKONOMI 

Profil: 


Att kunna erbjuda företagsmark är en prioriterad fråga. 

Tillsammans med kommunstyrelsen ska en strategi som visar 

inriktningen för kommunens arbete med näringslivsfrågor 

tas fram. 

Under 2011 har utbildning för ett förbättrat kundbemötande 

genomförts. Detta arbete fortsätter på bredare front 

framöver. Genom bättre och effektivare kontakter mellan 

kommunen och företagen är avsikten att det ska bli enklare 

att starta, driva och utveckla företag i kommunen. Arbetet 

fortsätter med att dokumentera och förbättra processer. 

Ekonomi 

Samhällsbyggnadsnämnden visar ett resultat på minus 5,6 

mnkr, varav minus 12,3 mnkr avser vinterservice. Vintern 

2010/2011 blev lång och snörik, många totalutryckningar 

samt bortforsling av snö gav stora kostnader och budgeten för 

vinterservice var förbrukad redan i mars. Övrig verksamhet 

redovisar sammantaget ett plus och 2011 var ytterligare ett 

bra år för de avgiftsfinansierade verksamheterna med intäkter 

som översteg budget. 

Miljönämnden 


Miljönämnden har arbetat med de mål, uppdrag och åtaganden 

som sattes för 2011 för att nå kommunfullmäktiges mål; 

nöjda invånare, hållbar samhällsutveckling, attraktiv arbetsgivare, 

sund ekonomi samt effektiva processer. Den samlade 

måluppfyllelsen bedöms för året som god. 


I samband med framtagandet av gällande översiktsplan (år 

2000) togs en underlagsrapport som beskriver kommunens 

grönstruktur fram, ”Huddinges grönstruktur”. När en ny 

översiktsplan tas fram uppdateras Grönstrukturrapporten 

med ny kunskap. Här beskrivs hur Huddinges övergripande 

och lokala grönstruktur hänger samman, var de mest värdefulla 

naturområdena finns och hur dessa värden ska kunna 

bevaras långsiktigt. Även värdefull natur för rekreation och 

naturvärden i tätorten beskrivs i rapporten. 

Under 2011 har inventering av enskilda avlopp påbörjats 

i Glömsta. Detta för att ställa krav på förbättrad hantering 

av avloppsvatten på fastigheter som saknar godtagbara avloppsanläggningar. 

Inventeringen visar att många fastigheter 

behöver förbättra sina avloppsanläggningar för att skydda 

grund- och ytvatten och därmed även förbättra vattenkvaliteten 

i våra sjöar. 

Arbete enligt åtgärdsprogram 2010-2015 som tagits fram av 

Tyresåns vattenvårdsförbund har genomförts. 

Ansvaret för strandskyddsdispenser har förts från samhällsbyggnadsnämnden 

till miljönämnden. Bedömningen 

av om särskilda skäl för dispens föreligger prövas därmed av 

ansvarig nämnd enligt miljöbalken, istället för av den nämnd 

som ansvarar för byggandet i sig. 

Vision: 

Delaktighet 

ATTRAKTIV 

ARBETSGIVARE 

HÅLLBAR 

SAMHÄLLS- 

UTVECKLING 

NÖJDA 

INVÅNARE 

EFFEKTIVA 

PROCESSER 

SUND 

EKONOMI 

Profil: 



Lösningsmedelsförorenat grundvatten har påträffats i Gräsvretens 

upplagsområde. Fastighetsägare i området har informerats 

att inte använda vattnet för förtäring. En kartläggning 

för att försöka få klarhet i vad föroreningen beror på har 

påbörjats och fortsätter under 2012. 

Fortsatt tillsynsarbete behövs för att åtgärda bristfälliga 

avlopp där inte kommunalt avlopp planeras. 

Information och tillgänglighet till ansökningsblanketter på 

kommunens webbplats behöver uppdateras. 

Ekonomi 

Miljönämnden redovisar ett underskott på 0,5 mnkr. Arbetet 

med Balingsholms gård är nu avslutat och gården är i full 

drift. Gården är ombyggd till en modern ladugård med 

lösdrift och mjölkrobot. Enligt tidigare beslut har delar av 

byggnationen, 0,8 mnkr, bekostats av det balanserade överskottet. 

46 

47

ekonomisk redovisning ekonomisk redovisning 

Resultaträkning 

Balansräkning 

Mnkr 

Kommunen 

Budget Kommunen Koncernen 

2011 Not 2011 2010 Not 2011 2010 

Verksamhetens intäkter 687,0 1 892,5 797,2 2 264,6 2 185,9 

Jämförelsestörande intäkter - - - 14,1 42,1 

Verksamhetens kostnader -4 867,7 2 -5 018,5 -4 794,0 -5 810,2 -5 657,0 

Jämförelsestörande kostnader - - - - 

Avskrivningar -81,2 3 -64,6 -58,5 -319,1 -290,0 

Verksamhetens nettokostnad -4 261,9 -4 190,6 -4 055,3 -3 850,6 -3 719,0 

Skatteintäkter 3 559,4 4 3 629,6 3 451,3 3 629,6 3 451,3 

Generella statsbidrag och utjämning 750,1 5 755,8 773,2 755,8 773,2 

Finansiella intäkter 75,7 6 316,5 89,4 103,2 38,0 

Finansiella kostnader -12,5 7 -266,0 -15,0 -352,4 -234,6 

Resultat före extraordinära poster 110,8 245,3 243,6 285,6 308,9 

Extraordinära intäkter - - - - - 

Extraordinära kostnader - - - - - 

Skattekostnader - - - 25 -38,3 -13,0 

Årets resultat 110,8 8 245,3 243,6 247,3 295,9 

Kassaflödesanalys 

Mnkr Kommunen Koncernen 

Not 2011 2010 Not 2011 2010 

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 

Årets resultat 245,3 243,6 247,3 295,9 

Justering för av- och nedskrivningar 64,6 58,5 319,1 290,0 

Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 9 48,4 12,1 48,8 -39,0 

Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 358,3 314,2 615,2 546,9 

Ökning (-) /minskning (+) av kortfristiga fordringar 860,3 -311,2 -50,1 -136,7 

Ökning (-) /minskning (+) av förråd och varulager - - -20,6 -38,1 

Ökning (+) /minskning (-) kortfristiga skulder -77,8 -58,4 -157,2 -207,8 

Kassaflöde från den löpande verksamheten 1 140,8 -55,4 387,3 164,3 

INVESTERINGSVERKSAMHETEN 

Förvärv av immateriella anläggningstillgångar - - -0,4 -1,4 

Försäljning av immateriella anläggningstillgångar - - - - 

Förvärv av materiella anläggningstillgångar -170,9 -175,6 -798,5 -745,2 

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 10 0,1 0,4 77,5 189,3 

Förvärv av finansiella anläggningstillgångar -31,5 -17,3 -31,7 -36,7 

Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 10 25,8 - 25,8 - 

Kassaflöde från investeringsverksamheten -176,5 -192,5 -727,3 -594,0 

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN 

Ökning (+) /minskning (-) av lån 4 611,4 650,2 306,5 296,6 

Ökning (-) /minskning (+) av långristiga fordringar -5 597,3 -661,0 -17,4 -168,4 

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -985,9 -10,8 289,1 128,2 

ÅRETS KASSAFLÖDE -21,6 -258,7 -50,9 -301,5 

Likvida medel vid årets början 21,6 280,3 129,6 431,1 

Likvida medel vid årets slut 0,0 21,6 78,7 129,6 

Mnkr Kommunen Koncernen 

Not 2011 2010 Not 2011 2010 

TILLGÅNGAR 

Anläggningstillgångar 

Immateriella anläggningstillgångar 

Immateriella anläggningstillgångar - - 2,6 3,1 

Goodwill - - 194,5 202,7 

Materiella anläggningstillgångar 

Mark, byggnader och tekniska anläggningar 11 936,7 857,3 8 670,0 8 285,1 

Maskiner och inventarier 12 133,3 114,7 891,9 888,3 

Pågående arbete 13 183,2 143,3 720,2 643,5 

Finansiella anläggningstillgångar 

Värdepapper, andelar, aktier 14 1 154,2 1 154,3 35,9 35,7 

Långfristiga fordringar 15 7 681,7 2 084,4 26 1 172,8 1 156,0 

Summa anläggningstillgångar 10 089,1 4 354,0 11 687,9 11 214,4 

Omsättningstillgångar 

Exploateringsfastigheter/förråd 16 - - 99,5 78,9 

Kortfristiga fordringar 17 490,9 1 351,3 27 625,9 573,9 

Omsättningsfastigheter - - 33,9 35,8 

Kortfristiga placeringar 18 238,1 232,2 238,1 232,2 

Kassa och bank - 21,6 78,7 129,6 

Summa omsättningstillgångar 729,0 1 605,1 1 076,1 1 050,4 

Summa tillgångar 10 818,1 5 959,1 12 764,0 12 264,8 

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 

Eget kapital 

Ingående eget kapital 3 371,0 3 127,4 2 808,3 2 529,4 

Direktbokning mot eget kapital - - - -17,0 

Årets resultat 245,3 243,6 247,3 295,9 

Summa eget kapital 19 3 616,3 3 371,0 3 055,6 2 808,3 

Avsättningar 

Avsättningar till pensioner 20 348,9 299,0 28 389,5 337,5 

Övriga avsättningar - - 29 577,7 557,3 

Summa avsättningar 348,9 299,0 967,2 894,8 

Skulder 

Långfristiga skulder 21 3 337,8 6,0 30 4 899,5 5 854,6 

Kortfristiga skulder 22 3 515,1 2 283,1 31 3 841,7 2 707,1 

Summa skulder 6 852,9 2 289,1 8 741,2 8 561,7 

Summa eget kapital, avsättningar och skulder 10 818,1 5 959,1 12 764,0 12 264,8 

Ställda panter 

Fastighetsinteckningar - - 0,1 0,1 

Företagsinteckningar - - 5,4 5,4 

Övrigt - - 24,3 17,5 

Ansvarsförbindelser 

Borgensåtagande 23 2 009,9 6 316,4 2 012,3 6 318,8 

Borgensåtagande för hel- och delägda 

bolags pensionsåtaganden 81,1 74,8 81,1 74,8 

Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 1 802,4 1 697,3 1 802,4 1 697,3 

Övriga förpliktelser 24 13,3 18,6 15,2 20,5 

Förvaltade fonder 0,3 0,3 0,3 0,3 

48 49


Noter till resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning, Mnkr 

Not 1 

Verksamhetens intäkter 2011 2010 

Not 8 

Avstämning mot kommunallagens balanskrav 2011 2010 

Bidrag 306,5 305,4 Årets resultat enligt resultaträkningen 245,3 243,6 

Taxor och avgifter 179,9 173,6 Avgår samtliga realisationsvinster -0,8 -0,1 

Exploateringsintäkter 115,0 52,6 Årets resultat enligt balanskrav 244,5 243,5 

Försäljning av verksamhet och entreprenader 194,3 174,7 

Övriga intäkter 96,8 90,9 Not 9 

892,5 797,2 Justering för övriga ej 

2011 2010 

likviditetspåverkande poster 

Not 2 

Förändring av pensionsavsättning 49,9 13,7 

Verksamhetens kostnader 2011 2010 Bokfört värde markförsäljning, exploateringsverksamhet 0,1 - 

Personalkostnader -2 639,8 -2 565,3 Omklassificering -1,3 -2,3 

Lokalkostnader -555,4 -556,0 Värdereglering aktier 0,6 -0,1 

Köp av verksamhet och entreprenader -1 206,6 -1 092,9 

Realisationsvinst sålda anläggningstillgångar -0,8 -0,1 

Bidrag -197,0 -184,4 

Nedskrivning finansiella anläggningstillgångar - 0,1 

Exploateringskostnader -4,3 -5,0 

Periodisering investeringsbidrag -0,2 - 

Övriga kostnader -415,4 -390,4 

Utrangeringar materiella anläggningstillgångar 0,1 0,8 

-5 018,5 -4 794,0 

48,4 12,1 

Not 3 

Avskrivningar 2011 2010 Not 10 

Fastigheter och anläggningar -35,0 -29,9 Försäljning av anläggningstillgångar 2011 2010 

Maskiner och inventarier -29,6 -28,6 Bilar 0,1 0,4 

-64,6 -58,5 Obligationer och aktiefonder 25,1 - 

Bostadsrätt 0,7 - 

Not 4 

25,9 0,4 

Skatteintäkter 2011 2010 

Preliminär skatteinbetalning 3 545,2 3 405,3 

Not 11 

Preliminär slutavräkning innevarande år 70,6 43,6 

Mark, byggnader och tekniska anläggningar 2011 2010 

Slutavräkning föregående år 13,8 2,4 

Markreserv 98,8 94,7 

3 629,6 3 451,3 

Verksamhetsfastigheter 3,5 4,8 

Not 5 

Fastigheter för annan verksamhet 36,9 25,0 

Generella statsbidrag och utjämning 2011 2010 

Publika fastigheter 797,5 732,8 

Inkomstutjämning 393,4 401,1 

936,7 857,3 

Kostnadsutjämning 203,6 191,7 

Fastighetsavgift 137,9 133,6 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 1 168,4 1 016,3 

Regleringsbidrag 99,4 24,5 Årets slutredovisade investeringar 114,5 152,4 

Utjämningsavgift LSS -78,5 -70,9 Försäljningar/utrangeringar -0,1 -0,3 

Konjunkturstöd - 93,2 Omklassificeringar - - 

755,8 773,2 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 1 282,8 1 168,4 

Not 6 

Ingående ackumulerade av- och nedskrivningar -311,1 -281,4 

Finansiella intäkter 2011 2010 Försäljningar/utrangeringar - 0,2 

Ränteintäkter utlåning internbanken 274,9 60,0 Omklassificeringar - - 

Ränteintäkter ränteswapar internbanken 25,4 - Årets avskrivningar -35,0 -29,9 

Pensionsförvaltning 8,5 6,4 

Utgående ackumulerade av- och nedskrivningar -346,1 -311,1 

Borgensavgifter 6,0 22,0 

Bokfört värde 936,7 857,3 

Övriga finansiella intäkter 1,7 1,0 

316,5 89,4 

Kommunen tillämpar linjär avskrivning. Avskrivningstider 5-50 år 

Not 7 

Not 12 

Finansiella kostnader 2011 2010 

Maskiner och inventarier 

Räntekostnader finansiering internbanken -179,5 -7,8 

2011 2010 

Räntekostnader ränteswapar internbanken -41,9 - 

Maskiner och inventarier 90,2 86,7 

Ränta på pensionsskuld -41,3 -6,2 

IT 39,0 24,8 

Pensionsförvaltning -2,5 -0,4 Fordon 1,9 1,0 

Övriga finansiella kostnader -0,8 -0,6 Konstverk 2,2 2,2 

-266,0 -15,0 

133,3 114,7 

Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 255,5 229,2 

Årets slutredovisade investeringar 46,9 28,5 

Försäljningar/utrangeringar -0,4 -2,2 

Omklassificeringar 1,4 - 

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 303,4 255,5 

Ingående ackumulerade av- och nedskrivningar -140,8 -113,4 

Försäljningar/utrangeringar 0,3 1,2 

Omklassificeringar - - 

Årets avskrivningar -29,6 -28,6 

Utgående ackumulerade av- och nedskrivningar -170,1 -140,8 

Bokfört värde 133,3 114,7 

Kommunen tillämpar linjär avskrivning. Avskrivningstider 3-20 år 

Not 13 

Pågående arbete 2011 2010 

Investeringar i byggnader och tekniska anläggningar 49,0 26,4 

Investeringar i samhällsbyggnadsprojekt 132,6 112,9 

Investeringar i maskiner och inventarier 1,6 4,0 

183,2 143,3 

Pågående investeringar avskrivs inte 

Not 14 

Värdepapper, andelar, aktier 2011 2010 

Huge Fastigheter AB (100 %) 1 120,0 1 120,0 

Stockholm Vatten AB 2,5 2,5 

SRV återvinning AB (31,5 %) 0,4 0,4 

Södertörns Energi AB (50 %) 5,0 5,0 

AB Vårljus 1,0 1,0 

Stockholmsregionens försäkrings AB 9,0 9,0 

Övriga 0,3 0,3 

Kommuninvest ekonomisk förening* 4,1 4,1 

Bostadsrätter 11,9 12,0 

1 154,2 1 154,3 

*Andelskapitalet i Kommuninvest ekonomisk förening avser inbetalt andelskapital. 

Kommuninvest ekonomisk förening har därefter beslutat om insatsemissioner 

om sammanlagt 674 570 kr för kommunen. Den 31 dec 2011 

uppgick kommunens totala andelskapital till 4 814 570 kronor. 

Not 15 

Långfristiga fordringar 2011 2010 

Huge Fastigheter AB 6 370,0 600,0 

Södertörns Energi AB - 675,0 

Söderenergi AB 508,2 - 

Handelsbanken finans* 785,5 791,6 

Kommuninvest 17,3 17,3 

Övriga långfristiga fordringar 0,7 0,5 

7 681,7 2 084,4 

* Avser Söderenergi AB:s leasingavtal gällande kraftvärmeverket i Igelsta. 

Not 16 

Exploateringsfastigheter/förråd 2011 2010 

Pågående exploateringsarbeten som balanserats i avvaktan på kommande 

försäljningslikvider och slutavräkning, se not 22. 

Not 17 

Kortfristiga fordringar 2011 2010 

Mervärdesskatt 63,0 64,8 

Förutbetalda kostnader 165,0 155,2 

Upplupna intäkter 71,3 76,5 

Upplupna skatteintäkter 127,9 43,6 

Kundfordringar 33,5 31,8 

Kortfristig utlåning till koncernföretag 29,0 964,0 

Övriga fordringar 1,2 15,4 

490,9 1 351,3 

Not 18 

Kortfristiga placeringar 2011 2010 

Aktiefonder, pensionsportfölj 24,3 31,6 

Aktieindexobligationer, pensionsportfölj 19,6 19,6 

Obligationer, pensionsportfölj 194,2 181,0 

238,1 232,2 

Not 19 

Eget kapital 2011 2010 

Nämndernas ackumulerade över- och underskott 102,8 151,8 

varav 

Kommunstyrelsen 9,0 18,4 

Förskolenämnden 13,8 13,8 

Grundskolenämnden 15,4 11,7 

Gymnasienämnden 14,3 24,9 

Socialnämnden 23,1 28,1 

Äldreomsorgsnämnden 15,9 32,5 

Kultur- och fritidsnämnden 4,8 10,2 

Samhällsbyggnadsnämnden 6,0 6,1 

Miljönämnden 0,5 6,1 

Överskott som reserverats 250,0 250,0 

Övrigt eget kapital 3 263,5 2 969,2 

3 616,3 3 371,0 

Not 20 

Avsättningar till pensioner 2011 2010 

Avsättningar för pensioner enligt blandad modell 272,5 229,5 

Avsättning för visstidspensioner m m 8,3 11,1 

Avsättning löneskatt 68,1 58,4 

348,9 299,0 

Ingående avsättning till pensioner 299,0 285,3 

Pensionsutbetalningar -13,0 -10,2 

Nyintjänad pension 22,9 16,3 

Ränte- och basbeloppsuppräkningar 33,3 5,0 

Förändring av löneskatt 9,7 2,7 

Övrigt -3,0 -0,1 

Utgående avsättning 348,9 299,0 

Antal visstidsförordnanden 10 13 

varav politiker 8 11 

varav anställda 2 2 

Särskilda avtalspensioner 0 2 

Aktualiseringsgrad, % 57,0 77,0 

50 51


Not 21 

Långfristiga skulder 2011 2010 

Långfristig upplåning internbanken 3 301,5 - 

Övriga långfristiga skulder 36,3 6,0 

3 337,8 6,0 

Not 22 

Kortfristiga skulder 2011 2010 

Kortfristiga lån i banker och kreditinstitut 1 545,4 780,0 

Certifikat 1 042,5 498,0 

Leverantörsskulder 329,5 355,3 

Personalens skatter och avgifter 83,2 83,6 

Pensionsskuld avgiftsbestämd ålderspension 105,3 100,8 

Semesterskuld och övertidsskuld 160,6 158,5 

Förutbetalda skatteintäkter - 111,3 

Övriga upplupna kostnader och 

förutbetalda intäkter 185,7 115,8 

Flyktingmedel 58,3 72,9 

Exploatering/förråd 0,8 3,6 

Övriga kortfristiga skulder 3,8 3,3 

3 515,1 2 283,1 

Not 23 

Borgensåtagande 2011 2010 

Huge Fastigheter AB 514,8 5 017,4 

Delägda bolag/förbund 1 200,9 1 001,0 

Bostadsrättsföreningar 288,8 291,8 

Övriga 1,9 1,9 

Förlustansvar för egna hem 3,5 4,3 

2 009,9 6 316,4 

Borgensförluster under året 0,0 0,0 

Huddinge kommun har i december 2004 ingått en solidarisk borgen såsom 

för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och 

framtida förpliktelser. Samtliga 267 kommuner som per 2011-12-31 var 

medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande 

borgensförbindelser. 

Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening 

har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan 

medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd 

borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande 

till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av 

Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas 

respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. 

Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Huddinge kommuns 

ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2011-12-31 

uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 224 781 496 815 

kronor och totala tillgångar till 223 342 743 649 kronor. Kommunens andel av 

de totala förpliktelserna uppgick till 5 985 200 299 kronor och andelen av de 

totala tillgångarna uppgick till 5 947 681 889 kronor. 

Not 24 

Operationella leasingavtal 2011 2010 

Avser ej uppsägningsbara avtal som överstiger 3 år 

Framtida leasingavgifter som förfaller inom ett år 5,1 6,5 

Framtida leasingavgifter som förfaller 

mellan ett och fem år 8,2 12,1 

Framtida leasingavgifter som förfaller 

senare än fem år 0,0 0,0 

13,3 18,6 

Not 25 

Skattekostnader 2011 2010 

Aktuell skatt -14,8 -16,8 

Uppskjuten skatt -23,5 3,8 

-38,3 -13,0 

Not 26 

Långfristiga fordringar 2011 2010 

Kommunens fordran på Södertörns Energi AB - 337,5 

Kommunens fordran på Söderenergi AB 360,8 - 

Handelsbanken finans 785,5 791,6 

Kommuninvest 17,3 17,3 

Övriga långfristiga fordringar 9,2 9,6 

1 172,8 1 156,0 

Not 27 

Kortfristiga fordringar 2011 2010 

Förutbetalda kostnader och 

upplupna intäkter 300,6 191,9 

Kundfordringar 181,1 213,3 

Kortfristig utlåning till koncernföretag 14,5 44,5 

Övriga kortfristiga fordringar 129,7 124,2 

625,9 573,9 

Not 28 

Avsättning för pensioner 2011 2010 

Kommunen 348,9 299,0 

Huge Fastigheter AB 1,2 2,6 

SRV återvinning AB 4,3 3,9 

Södertörns Energi AB 31,8 28,8 

Söderenergi AB 3,3 3,2 

389,5 337,5 

Not 29 

Övriga avsättningar 2011 2010 

Avsättningar för skatter 541,3 518,2 

Efterbehandling och sluttäckning av deponi 36,1 38,8 

Övriga avsättningar 0,3 0,3 

577,7 557,3 

Not 30 

Långfristiga skulder 2011 2010 

Kommunen 3 337,8 6,0 

Huge Fastigheter AB 504,8 5 004,7 

SRV återvinning AB 23,0 20,6 

Södertörns Energi AB 675,8 338,6 

Söderenergi AB 358,1 484,7 

4 899,5 5 854,6 

Not 31 

Kortfristiga skulder 2011 2010 

Leverantörsskulder 399,9 417,0 

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 436,9 535,0 

Kortfristiga lån i banker och kreditinstitut 1 612,2 864,9 

Certifikat 1 042,5 498,0 

Övriga kortfristiga skulder 350,2 392,2 

3 841,7 2 707,1 

Driftsredovisning 

Mnkr UTFALL INTÄKTER UTFALL KOSTNADER UTFALL NETTO BUDGET NETTO AVVIKELSE 

Kommunstyrelse 22,8 -322,5 -299,7 -301,4 1,7 

Förskolenämnd 135,7 -772,4 -636,7 -629,4 -7,3 

Grundskolenämnd 121,7 -1 327,8 -1 206,1 -1 209,9 3,8 

Gymnasienämnd 162,1 -631,5 -469,4 -475,6 6,2 

Socialnämnd 188,5 -961,6 -773,1 -771,1 -2,0 

Äldreomsorgsnämnd 106,1 -633,1 -527,0 -529,6 2,6 

Kultur- och fritidsnämnd 23,2 -182,9 -159,7 -160,2 0,5 

Samhällsbyggnadsnämnd 57,0 -261,7 -204,7 -199,1 -5,6 

Miljönämnd 5,0 -11,7 -6,7 -6,2 -0,5 

Revision 0,0 -2,4 -2,4 -2,8 0,4 

Summa nämnder 822,1 -5 107,6 -4 285,5 -4 285,3 -0,2 

Exploateringsverksamhet 115,0 -4,2 110,8 70,0 40,8 

Avskrivningar 0,0 -64,6 -64,6 -81,2 16,6 

Reserverade medel 0,0 0,0 0,0 -5,6 5,6 

Finansförvaltning, centrala poster 0,7 47,8 48,5 40,2 8,3 

Nämndernas finansiella kostnader 0,0 0,2 0,2 0,0 0,2 

S:a verksamhetens nettokostnader 937,8 -5 128,4 -4 190,6 -4 261,9 71,3 

Skatteintäkter 3 629,6 0,0 3 629,6 3 559,4 70,2 

Generella statsbidrag / utjämning 834,3 -78,5 755,8 750,1 5,7 

Finansiella intäkter 316,5 0,0 316,5 75,7 240,8 

Finansiella kostnader 0,0 -266,0 -266,0 -12,5 -253,5 

Årets resultat 5 718,2 -5 472,9 245,3 110,8 134,5 

Investeringsredovisning 

Mnkr INKOMSTER UTGIFTER UTFALL NETTO BUDGET NETTO AVVIKELSE 

Kommunstyrelse 0,0 -18,1 -18,1 -21,0 2,9 

Förskolenämnd 0,0 -0,8 -0,8 -4,0 3,2 

Grundskolenämnd 0,0 -15,1 -15,1 -13,0 -2,1 

Gymnasienämnd 0,0 -2,0 -2,0 -3,2 1,2 

Socialnämnd 0,0 -0,5 -0,5 -5,4 4,9 

Äldreomsorgsnämnd 0,0 -3,4 -3,4 -11,5 8,1 

Kultur- och fritidsnämnd 0,0 -3,0 -3,0 -3,2 0,2 

Samhällsbyggnadsnämnd 3,9 -48,1 -44,2 -57,4 13,2 

Miljönämnd 0,3 -6,6 -6,3 -6,8 0,5 

Samhällsbyggnadsprojekt 48,9 -126,4 -77,5 -197,4 119,9 

Summa 53,1 -224,0 -170,9 -322,9 152,0 

Exploateringsredovisning 

Projekt UTFALL, Mnkr PROJEKTET AVSER 

Kvarnbergsplan 39,1 Bostäder 

Länna industriområde 27,1 Industrimark 

Länna 45:1 (bensinstation/vägrestaurang) 21,1 Arbetsplatser mm 

Balingsnäs västra 19,8 Bostäder 

Mellansjö 4,1 Bostäder 

Övrigt, inkl markreserv -0,4 

Summa 110,8 

52 53


Nyckeltal 

2009 2010 2011 

KOMMUNSTYRELSE 

Antal årsarbetare 205 197 189 

Bruttokostnad, Mnkr 297 315 323 

Nettokostnad, Mnkr 274 288 300 

Budgetavvikelse netto, Mnkr 3 9 2 

Nettoinvesteringae, Mnkr 9 16 18 

Andel av kommunens 

nettokostnad, % 7 7 7 

FÖRSKOLENÄMND 

Antal årsarbetare 976 978 1 012 



Budgetavvikelse netto, Mnkr 0 -5 -7 

Nettoinvesteringar, Mnkr 2 2 1 

Andel av kommunens nettokostnad, % 15 14 15 

GRUNDSKOLENÄMND 

Antal årsarbetare 1 595 1 588 1 632 

Bruttokostnad, Mnkr 1 299 1 288 1 328 

Nettokostnad, Mnkr 1 186 1 165 1 206 




GYMNASIENÄMND 







SOCIALNÄMND 



Varav köpta tjänster; extern omsorg, Mnkr - - 180 


Budgetavvikelse netto, Mnkr -16 4 -2 



ÄLDREOMSORGSNÄMND 



Varav köpta tjänster; 

extern omsorg, Mnkr 57 86 119 





2009 2010 2011 

KULTUR- OCH FRITIDSNÄMND 







SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMND 




Budgetavvikelse netto, Mnkr -2 -19 -6 




MILJÖNÄMND 








REVISIONSNÄMND 







nettokostnad % 0 0 0 

OBLIGATORISK SJUKFRÅNVAROREDOVISNING 2011, % 

Alla Kvinnor Män 

Totalt 6,0 6,5 4,1 

0-29 år 6,5 6,9 4,7 

30-49 år 5,4 5,9 3,5 

50- år 6,6 7,2 4,7 

>=60 (dagar) 45,1 46,5 36,7 

FÖRSKOLA 

Totalt antal Huddingebarn 6 276 6 438 6 621 

Kommunal förskola 4 388 4 514 4 613 

Kommunala familjedaghem 228 191 162 

Fristående förskola/familjedaghem 1 645 1 690 1 826 

I annan kommun 15 15 20 

Netto, kr/barn 92 636 91 985 95 061 

Servicegrad, % 87,7 87,9 87,2 

2009 2010 2011 

Antal barn i kön utan förskoleplats 

enligt platsgarantin 1 

Barn/personal i kommunal förskola 5,5 5,4 5,4 

Barn/personal i kommunala 

familjedaghem 4,8 4,5 4,4 

Barn/personal i fristående förskola - - 5,2 

Andel behöriga förskolelärare, 

kommunala förskolor - - 33 

Andel behöriga förskolelärare, 

fristående förskolor - - 25 

FRITIDSHEM INKL SÄRSKOLEFRITIDS 

Totalt antal Huddingeelever, 6-9 år 4 666 4 847 4 974 

Kommunala fritidshem 4 098 4 235 4350 

Fristående fritidshem 513 565 572 


Från annan kommun 45 55 57 

Netto, kr/elev * 20 703 20 901 22 136 

Servicegrad, % 88,6 89,7 89,7 

* Nytt beräkningssätt jämfört med tidigare årsredovisningar 

GRUNDSKOLA 

Totalt antal Huddingeelever 12 365 12 491 12 665 

Kommunala skolor 10 208 10 351 10 520 

Fristående skolor 1 699 1 698 1 722 



Netto, kr/elev 78 824 77 142 78 808 

Antal elever/lärare - - 12,9 

Antal lärare/100 elever 8,0 7,7 - 

OBLIGATORISK SÄRSKOLA 

Totalt antal Huddingeelever 153 143 139 

Kommunala skolor 128 120 115 

I extern utbildning 25 23 24 


Netto, exkl särskolefritids, kr/elev 351 072 358 133 384 417 

GYMNASIESKOLA 

Totalt antal Huddingeelever 4 217 4 230 4 189 

Kommunala skolor 2 294 2 075 1 909 

I extern utbildning 1 923 2 155 2 280 

Från annan kommun 1 026 1 205 1 342 

Netto, kr/elev 87 627 84 728 89 711 

Antal lärare/100 elever 8,3 7,3 - 

VUXENUTBILDNING INKL SFI 

Netto, kr/inv 508 525 486 

Grundvux, antal elever 348 368 376 

Netto, kr/elev 23 747 31 204 29 144 

Gymnasievux, antal elever 848 980 1 115 

Netto, kr/elev 27 936 23 546 17 871 

SFI, antal elever 1 002 1 376 1 174 

Netto, kr/elev 16 662 12 077 14 667 

2009 2010 2011 

GYMNASIESÄRSKOLA 


Kommunala skolor 38 40 37 



Netto gymnasiesärsk, kr/elev 335 899 325 500 355 100 

SÄRVUX 



Netto särvux, kr/elev 61 333 63 800 65 600 

ÄLDREOMSORG 

Äldreomsorg, netto, kr/inv 4 882 5 017 5 321 

Äldreomsorg, brutto, kr/inv 

65 år och äldre 49 400 45 263 50 451 

Hemtjänst, antal brukare 950 1 105 1 158 

Netto/brukare, kr 77 872 86 095 105 483 

Antal utförda hemtjänsttimmar 

i kommunen 286 719 332 199 332 372 

varav hemtjänsttimmar 

privata utförare 42 758 114 533 143 990 

Särskilt boende inkl servicehus, 

antal platser 652 637 722 

Varav extern utförare 107 

Netto inkl servicehus, kr/plats 463 355 493 269 433 244 

Netto exkl servicehus, kr/plats 560 133 571 784 483 491 

Korttidsboende, antal platser 34 35 27 

Varav extern utförare 8 5 11 

Netto, egen regi, kr/plats 827 390 677 057 461 775 

Netto, extern utförare, kr/plats 497 583 557 406 589 022 

Antal besökstillfällen, dagvård 7 665 6 905 7 258 

Netto, kr/tillfälle 1 502 1 556 1 416 

Riksfärdtjänst, kr/resa 1 922 1 400 2 560 

SAMHÄLLSBYGGNAD 

Antal antagna detaljplaner, 

normalt förfarande (KF) 4 6 7 

Antal godkända detaljplaner, 

normalt förfarande (SBN) 3 9 5 

Antal antagna detaljplaner, 

enkelt planförfarande (SBN) 16 12 17 

Bygglov, antal beslutade ärenden/år 1 740 1 830 1 880 

Nettokostnad för vinterväghållning 

kr/inv 266 502 348 

Nettokostnad för vägbeläggning 

kr/inv 175 199 222 

Nettokostnad för gatubelysning 

kr/inv 139 143 121 

ARBETE OCH FÖRSÖRJNING 

Försörjningsstöd, netto, kr/inv 849 993 1 090 

Försörjningsstöd, netto, kr/hushåll 37 420 40 589 44 185 

Antal bidragshushåll 2 166 2 384 2 443 

Antal personer med försörjningsstöd 3 731 4 008 4 125 

54 55

ekonomisk redovisning 

ekonomisk redovisning 

2009 2010 2011 

Bidragstidens längd, 

genomsnitt i månader 17,3 15,9 17,4 

Andel personer beroende av 

försörjningsstöd i förhållande 

till befolkningen, % - - 4,1 

INTRODUKTIONSERSÄTTNING 

Introduktionsersättning, antal 

personer 1 042 694 317 

Hushåll med introduktionsersättning 570 379 172 

Brutto, introduktionsersättning 

kr/ hushåll 45 157 38 583 31 273 

Bidragstidens längd, genomsnitt 

i månader 15,1 15,2 15,5 

ARBETSMARKNADSINSATSER 

Arbetsmarknadsåtgärder, 

netto, kr/inv 230 185 176 

Personer aktuella under året 714 873 747 

Nyregistrerade personer under året 503 691 476 

Personer som slutat under året 468 467 523 

varav till egen försörjning/studier 105 182 131 

varav till subventionerat arbete 

(anställningsstöd) 65 61 78 

INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG 

Vård och behandling, netto, kr/inv 2 515 2 182 2 267 

Institutionsvård barn och 

ungdom, antal individer 106 61 45 

Institutionsvård barn och 

ungdom, netto kr/vårddygn 3 164 3 438 3 247 

Jourhem barn och ungdom, 

antal individer 94 101 108 

Jourhem barn och ungdom, 

netto, kr/vårddygn 1 490 1 414 1 197 

Placeringar vuxna, antal insatser 208 166 170 

Placeringar vuxna, netto, kr/insats 131 063 95 912 121 688 

varav familjehemsvård, 

netto kr/insats 129 049 46 453 134 780 

varav institutionsvård, 

netto, kr/insats 131 102 97 133 121 453 

Familjerätt, antal ärenden 1 129 1 130 1 136 

Socialpsykiatri, netto, kr/inv 477 464 522 

Socialpsykiatri, särskilt boende 

vuxna, platser 49 53 49 

Netto, kr/plats* 322 807 361 721 452 900 

* Nytt beräkningssätt jämfört med tidigare årsredovisningar 

FUNKTIONSHINDEROMRÅDET 

Funktionshinderområdet, 

netto, kr/inv 3 184 3 244 3 353 

Särskilt boende, vuxna, antal brukare 168 164 160 

Netto, plats/år, kr 754 721 740 873 815 050 

Särskilt boende, barn, antal brukare 8 10 10 

Netto, plats/år, kr 1 943 967 1 258 876 1 615 200 

2009 2010 2011 

Boende SoL, antal platser 22 24 17 


Hemtjänst, antal brukare 99 125 131 

Netto, brukar/år, kr 88 971 84 664 89 546 

Antal utförda timmar hemtjänst - 28 173 40 410 

varav antal timmar privata utförare - 3 388 17 177 

Daglig verksamhet vuxna, 

antal brukare 236 254 264 


Personlig ass LASS (över 20 tim), 


Netto, brukar/år, kr 214 394 272 673 286 543 

Personlig ass LSS (under 20 tim), 


Netto, brukare/år, kr 215 109 293 638 379 515 

KULTUR- OCH FRITID 

Bibliotek, brutto, kr/inv 302 295 314 

Bibliotek, mediakostnad, kr/inv 32 33 32 

Bibliotek, besök/inv 5 5 5 

Bibliotek, utlån/inv 5 4 5 

Bibliotek, andel utlån/kvinnor % - 72 74 

Bibliotek, andel utlån/män % - 28 26 

Studieförbund, bidrag brutto, kr/inv 44 39 38 

Fritidsgårdar, brutto, kr/inv 13-19 år 2 438 2 587 2 482 

Föreningsbidrag, netto, kr/inv 74 75 73 

Kulturskola, netto, kr/inv 7-19 år 856 837 857 

Årsöppettider på biblioteken/ 

83 88 90 

1000 inv 

Årsöppettider i öppen ungdomsverksamhet/inv 

13-19 år 1 1 1 

Fritidsgårdar, antal besökare 

- 9 9 

13-19 år 

Fritidsgårdar, andel besökare 

13-19 år flickor % - 33 36 

Fritidsgårdar, andel besökare 

13-19 år pojkar % - 67 64 

Redovisningsprinciper 

Kommunen följer den kommunala redovisningslagen samt 

de anvisningar som lämnats av Rådet för kommunal redovisning. 

Kundfakturor och leverantörsfakturor 

Väsentliga intäkts- och kostnadsposter har periodiserats. 

Löner 

Personalens lönekostnader har redovisats enligt kontantprincipen. 

Särskild löneskatt 

Den särskilda löneskatten har kostnadsbokförts och skuldförts 

till den del som har betalats för lite i preliminärskatt. 

Pensionsförpliktelser, dels i form av avsättningar i balansräkningen, 

dels de som ingår i ansvarsförbindelser inkluderar 

särskild löneskatt. 

Pensionsskuld 

Avsättning för pensioner intjänade från och med 1998 

redovisas som en avsättning i balansräkningen. Pensioner 

intjänade före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse. 

Den del av tidigare pensionsskuld som avser garanti- och 

visstidspensioner har förts om som en avsättning. 

Redovisning av exploateringsresultat 

Exploateringsprojekten delas upp i två delar, dels försäljning 

av exploateringsfastigheter och dels investeringar i samband 

med exploateringar. Intäkter och kostnader i det första fallet 

matchas och vinstavräkning sker när merparten av intäkterna 

inkommit, varvid även kostnaderna ska bedömas och 

redovisas. De investeringar som genomförs i samband med 

exploateringsprojekt redovisas som anläggningstillgångar 

om de ägs av kommunen och skrivs av enligt plan. 

Skatteintäkter 

Skatteintäkter består av preliminära skatteinbetalningar, en 

avräkningslikvid som bygger på en kollektiv prognos för 

innevarande år samt en justeringspost för slutavräkning 

som avser föregående år. Den preliminära slutavräkningen 

baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med rekommendation 

RKR 4.2. Efter bokslutets upprättande har SKL 

publicerat en ny prognos i februari som avviker från tidigare 

prognos med 3,6 mnkr. 

Finansiella tillgångar och skulder 

Under året har rådet för kommunal redovisning lämnat en 

ny rekommendation för finansiella tillgångar och skulder. 

Rekommendationen gäller från år 2012, men tidigare tilllämpning 

uppmuntras. Kommunen började tillämpa rekommendationen 

under året. Till följd av rekommendationen 

är kommunens pensionsportfölj från år 2011 klassificerad 

som omsättningstillgång. Finansiella skulder redovisas 

också på annat sätt. För att årets klassificering ska kunna 

jämföras med förra räkenskapsårets på ett meningsfullt sätt 

har föregående års klassificering ändrats om i balansräkningen. 

Berörda noter liksom nyckeltal i förvaltningsberättelsen 

har också räknats om. 

Pensionsportföljen är värderad till det lägsta av anskaffningsvärde 

och marknadsvärde. 

Gränsdragning mellan kostnad och investering 

Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav 

med en nyttjandeperiod om minst tre år klassificeras som 

anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för 

mindre värde. För materiella anläggningstillgångar är 

beloppsgränsen ett basbelopp och för immateriella anläggningstillgångar 

tio basbelopp. 

Anskaffningsvärde 

Från och med år 2010 redovisas investeringsbidrag och 

gatukostnadsersättningar som en förutbetald intäkt och 

redovisas bland långfristiga skulder och periodiseras över 

anläggningens nyttjandeperiod. Tidigare redovisades dessa 

så att det bokförda värdet reducerades. I anskaffningsvärdet 

ingår inga lånekostnader. Tillgångar som inte tagits i bruk 

redovisas som pågående arbete i balansräkningen. 

Avskrivning 

Avskrivning av materiella anläggningstillgångar görs för 

den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning 

baserat på anskaffningsvärdet. På tillgångar i form av mark, 

konst och pågående arbeten görs inga avskrivningar. 

Avskrivningar påbörjas när investeringen är färdigställd, 

slutbesiktigad och/eller när tillgången tagits i bruk. 

Sammanställd redovisning 

Den sammanställda redovisningen omfattar hel- och delägda 

bolag/förbund där kommunens aktie- eller andelsinnehav 

uppgår till minst 20 procent om bolagets omsättning 

inte är av ringa omfattning i förhållande till övriga företag 

i koncernen. Söderenergi AB ägs sedan 2005 av Södertörns 

Energi AB och ska enligt gällande redovisningsprinciper inte 

innefattas i bolagets koncernredovisning. Då kommunen 

genom sitt indirekta ägande fortfarande har ett betydande 

inflytande i Söderenergi AB:s verksamhet och bolagets 

verksamhet är omfattande inkluderar den sammanställda 

redovisningen även fortsättningsvis Söderenergi AB. 

Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt 

förvärvsmetoden med proportionell konsolidering vilket 

innebär att så stor andel av dotterbolagets resultat- och 

balansräkning som svarar mot kommunens andel har räknats 

med i sammanställningen. Kommunen och bolagen har 

inte haft samordnade redovisningsprinciper under räkenskapsåret. 

Sedan 2010 ingår inte längre Södertörns brandförsvarsförbund 

i den sammanställda redovisningen. 

56 57

evisionsberättelse 

organisation 

Kommunens organisation 

Demokrati- och 

mångfaldsberedning 

Kommunfullmäktige 

Revision 

Södertörns överförmyndarnämnd 

Rådet för 

funktionshinderfrågor 

Brottsförebyggande 

rådet 

Kommunstyrelse 

Kommunstyrelsens 

förvaltning 

Planerings- och 

personalutskott 

Kultur- och 

fritidsnämnd 

Valnämnd 

Kultur- och 

fritidsförvaltning 




Intagningsnämnd 

Barn- och utbildningsförvaltning 

Socialnämnd 


Social- och äldreomsorgsförvaltning 

Miljönämnd 

Samhällsbyggnadsnämnd 


3 socialutskott 

Miljöråd 

Pensionärsråd 

Skönhetsråd 

Kommunstyrelsens ledamöter 

Daniel Dronjak 

Nordqvist (M) 

Ordförande 

Jelena Drenjanin (M) 

1:e vice ordförande 

Malin Danielsson (FP) 

2:e vice ordförande 

Anti Avsan (M) 

Ledamot 

Gunilla Helmerson (M) 

Ledamot 

Tomas Hansson (KD) 

Ledamot 

Katharina 

Wallenborg (DP) 

Ledamot 

Christian Ottoson (C) 

Ledamot 

Ann-Marie Högberg (S) 

Ledamot 

Emil Högberg (S) 

Ledamot 

Rikard Lingström (S) 

Ledamot 

Marica Lindblad (MP) 

Ledamot 

Britt Björneke (V) 

Ledamot 

58 59

Kommunstyrelsens förvaltning 

141 85 Huddinge 

08-535 300 00 

www.huddinge.se

Ã rsredovisning - Huddinge kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?

Ãrsredovisning - Huddinge kommun