à rsredovisning 2010 (PDF 4 MB) - Huddinge kommun

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMI
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMI
Resultatutveckling fem år – visar på en god
resultatmarginal
Årets resultat, Mnkr 2006 2007 2008 2009 2010
Resultat före extraordinära
poster 210,1 254,3 170,0 119,0 243,6
Resultat enligt balanskravet
Resultat enligt ekonomiskt
209,0 253,1 169,9 118,6 243,5
mål 130,5 84,2 87,7 74,4 196,0
Resultat i procent av skatt
och utjämning 3,9% 2,4% 2,3% 1,9% 4,6%
Kommunens positiva resultatutveckling fortsätter. För sjätte
året i rad redovisas ett stabilt resultat. Den resultatnivå som
bör följas över tiden är resultat exklusive exploateringsvinster,
vilket är lika med kommunens ekonomiska mål.
Analysen visar att detta resultat sammanlagt uppgår till 573
mnkr för femårsperioden 2006-2010. Samtliga år har redovisat
positiva utfall. Resultatmarginalen (årets resultat i förhållande
till skatteintäkter och utjämning) har de senaste tre åren
legat över nivån för god ekonomisk hushållning (2 % av skatt
och utjämning).
Några förklaringar till utvecklingen är sänkt kostnadsökningstakt
och bättre budgethållning genom att nämnderna
successivt effektiviserat sin verksamhet. Under 2010
genomförde nämnderna en effektivisering på 2 procent. En
omvärldsfaktor är den ekonomiska tillväxten i landet som
inneburit god tillväxt av skatteunderlaget och därmed ökade
skatteintäkter. Ett tillfälligt statsbidrag (konjunkturstödsmedel)
på 120 mnkr tillfördes dessutom kommunen för 2010. En
jämförelsestörande post under året som förstärker resultatet är
sänkta personalförsäkringar (9 mnkr).
Andel nettokostnad av
skatter och bidrag, % 2006 2007 2008 2009 2010
Verksamhetens
nettokostnad 96,8 95,9 98,4 99,2 94,6
Avskrivning 1,4 1,4 1,4 1,4 1,4
Summa löpande
kostnader 98,2 97,3 99,8 100,6 96,0
Finansnetto -4,2 -4,4 -4,3 -3,6 -1,8
Totalt nettokostnad 94,0 92,9 95,5 97,0 94,2
Balans mellan intäkter och kostnader är en avgörande förutsättning
för sund ekonomi. Verksamhetens nettokostnader
inklusive exploateringar, tog i anspråk 96 procent av skatteintäkter
och bidrag 2010. Det betyder att de löpande intäkterna
täcker de löpande kostnaderna. Relationen mellan kostnader
och intäkter förbättrades kraftigt mot tidigare år. Orsaken är
att kommunen omvandlade ett lån till Huge Fastigheter AB
till aktiekapital. Därmed kunde bolaget sänka sina lokalhyror
till kommunen med 78 mnkr till följd av sänkta lånekostnader
plus ytterligare 32 mnkr som en reell hyressänkning. Sammantaget
innebär detta en sänkt kostnadsnivå för kommunen
på 110 mnkr. Samtidigt med att lånet upphörde minskade
även kommunens ränteintäkter med 78 mnkr, vilket sänker finansnettos
bidrag att täcka nettokostnadsandelen. Inkluderas
finansnettot uppgår nettokostnadernas andel till 94 procent.
Nettokostnadsandelen de senaste fem åren ligger runt 94 procent,
vilket är en bra nivå. Snittet för riket 2010 är 97 procent
och för Stockholms län 96 procent.
Mellan 2009 och 2010 har nettokostnaderna (exklusive
exploateringsvinster och hyressänkningen) stigit med 3,5
procent medan skatteintäkterna ökade med 5,6 procent. Nettokostnaderna
har i genomsnitt ökat 5,0 procent per år de
senaste fem åren. För skatter och utjämning är genomsnittet
5,9 procent. Då ingår skattesänkningen år 2007. Därutöver
ger de höga exploateringsvinsterna åren 2006-2007 ett stort
bidrag till den positiva utvecklingen.
Skatter och bidrag visar överskott
Budgetavvikelser, Mnkr 2006 2007 2008 2009 2010
Budgeterat resultat 35,4 62,0 205,0 89,8 122,3
Avvikelser nämnder 41,7 35,7 10,7 14,8 11,5
Reserverade medel 1,4 0,0 8,4 19,3 10,7
Pensioner 15,7 -17,4 11,0 -6,3 7,3
Avskrivningar 11,1 2,0 2,7 10,3 14,3
Exploateringsvinst 48,5 108,8 -67,7 14,2 -2,4
Skatteintäkter och
generella statsbidrag 45,5 30,4 -39,5 -74,3 54,5
Finansnetto 6,9 24,8 29,1 17,5 15,5
Övriga avvikelser 3,9 8,0 10,3 33,7 9,4
Årets resultat 210,1 254,3 170,0 119,0 243,6
Avvikelserna mot budget den gångna femårsperioden visar
på positiva resultat för nämnderna, som haft överskott samtliga
år. Skatteintäkter och utjämning visar ett större överskott
mot budget till följd av det tillfälliga statsbidraget och bättre
utveckling av skatteunderlaget. Av övriga budgetavvikelser
är det främst avskrivningar och finansnetto som haft relativt
stora överskott de senaste åren.
Åter en positiv budgetavvikelse för nämnderna
Budgetavvikelser, Mnkr 2008 % 2009 % 2010 %
Kommunstyrelse -2,6 -1,0 3,0 1,1 9,2 3,1
Förskolenämnd -0,2 0,0 0,4 0,1 -5,0 -0,8
Grundskolenämnd 12,7 1,1 19,7 1,6 10,2 0,9
Gymnasienämnd -10,2 -2,4 0,6 0,1 10,4 2,2
Socialnämnd 1,0 0,8 -16,4 -2,3 3,9 0,5
Äldreomsorgsnämnd 1,4 0,3 5,6 1,2 1,0 0,2
Kultur- och fritidsnämnd 1,3 0,8 1,5 0,9 0,6 0,4
Samhällsbyggnadsnämnd 5,0 3,2 -1,7 -0,9 -19,3 -10,0
Miljönämnd 2,2 20,3 1,4 23,6 0,3 4,6
Revision 0,1 5,4 0,7 26,3 0,1 5,3
Summa nämnder 10,7 0,3 14,8 0,4 11,5 0,3
Nämndernas sammantagna överskott är på samma nivå som
förra året. Gymnasienämnden visar störst överskott och samhällsbyggnadsnämnden
störst underskott. Miljönämnden har
den största procentuella avvikelsen, exklusive revision. Även
kommunstyrelsen visar ett större överskott. Övriga nämnder
visar mindre avvikelser.
Helårsprognosen i augusti för nämnderna beräknades till
minus 0,6 mnkr och årets utfall blev plus 11,5 mnkr. Största
avvikelsen mot prognosen visade samhällsbyggnadsnämnden
(-10 mnkr), till följd av vinterunderhållet.
Kommunstyrelse, Mnkr
Utfall
2010
Avvikelse
Budget
Utfall
2009
Förändring
2010/2009
Politisk verksamhet 25,8 0,9 24,8 4,0%
Kommuncentral
administration 86,4 1,5 77,3 11,6%
Serviceverksamhet 61,1 5,1 59,0 3,5%
Kommunövergripande
verksamhet 92,4 3,0 91,6 0,9%
Personalpolitik 22,0 -1,3 21,2 3,9%
Summa 287,7 9,2 274,0 5,0%
Kommunstyrelsens avvikelse uppgår till 3,1 procent av budget.
Överskottet beror främst på outnyttjade statliga konjunkturstödsmedel
för framtidssatsningar (4,6 mnkr), lägre kapitalkostnader
till följd av senarelagda investeringar (2,5 mnkr),
minskat antal anställda samt att medel för personalutbildning
inte använts fullt ut (2,1 mnkr).
Förskolenämnd, Mnkr
Utfall
2010
Avvikelse
Budget
Bokslut
2009
Förändring
2010/2009
Nämnd och ledning 3,8 0,7 7,5 -49,3%
Förskola och familjedaghem 594,8 -5,7 581,4 2,3%
Summa 598,6 -5,0 588,9 1,6%
Förskolenämndens avvikelse uppgår till -0,8 procent av budget.
Förskoleverksamheten omsluter totalt 595 mnkr. En ny organisation
infördes från 2010 med förskolområden som innebär
större och färre enheter. Utfallet visar ett sammanlagt underskott
(-3,4 mnkr) där färre än hälften (7 av 17) av enheterna
har en ekonomi i balans. Enheter med underskott har svårigheter
att anpassa organisationen till följd av lägre efterfrågan
på platser och kostnader för utförsäkrad personal. Fler inskrivna
barn i förskolan och områdenas svårighet att klara sin
ekonomi är de främsta förklaringarna till underskottet. Verksamheten
centralt har underskott (-2,2 mnkr) till följd av fler
inskrivna barn samt underskott när det gäller lokalkostnader.
Totalt har 6 438 barn varit inskrivna under året, vilket var
162 fler jämfört med förra året och 77 fler än vad som planerades.
Servicegraden (andel inskrivna barn av totalt antal barn
i befolkningen) för 1-5 åringar var vid årsskiftet 87,9 procent
(87,7% år 2009).
Kostnaden per barn uppgår till 91 985, en ökning med 1
procent och antalet barn per personal uppgår till 5,4.
Grundskolenämnd, Mnkr
Bokslut
2010
Avvikelse
Budget
Bokslut
2009
Förändring
2010/2009
Nämnd och ledning 45,6 1,0 56,9 -19,5%
Grundskola och fritidshem 1 059,0 4,6 1 065,4 -0,6%
Särskola 60,8 4,6 63,7 -4,5%
Summa 1 165,4 10,2 1 186,0 -1,7%
Grundskolenämndens avvikelse uppgår till 0,9 procent av budget.
Grundskoleverksamheten omsluter 1 059 mnkr. Skolenheternas
samlade resultat var ett mindre överskott. Merparten av
skolorna (15 av 19) har en ekonomi i balans efter genomförda
åtgärder och ett ökat elevantal. Fyra enheter har ett större
underskott. Det förklaras av ett lägre elevantal och svårigheter
att anpassa organisationen. Verksamhetens överskott beror
framförallt på att antalet elever blev cirka 100 färre än planerat,
motsvarande cirka 6 mnkr. Samtidigt ökar antalet elever
från andra kommuner i Huddinges skolor.
Elevstödsverksamheten uppvisar ett mindre överskott.
Externa placeringar kostade mer än beräknat. Samtidigt har
vakanta tjänster gett överskott i samband med omorganisation
av stödteamen. Antalet elever som har behov av någon
form av stöd uppgår till cirka 5 procent av totala antalet elever.
Ärendena bedöms generellt som mycket tidskrävande.
Totala antalet Huddingeelever uppgick till 12 491 under
2010, en ökning med 126 elever jämfört med förra året och
126 elever färre än planerat. Antalet Huddingeelever i kommunens
skolor ökade med 143 medan de som går i fristående
skola eller i annan kommun minskade med 17 elever. Sammantaget
fortsatte elevantalet i kommunens skolor att öka för
andra året i rad. Elevströmmarna från och till annan kommun
visar att Huddingeelever som går i andra kommuners skolor
minskar medan elever som kommer från andra kommuner till
Huddinge ökar.
Kostnaden per elev uppgår till 77 142 kronor, vilket är en
minskning med 2 procent jämfört med förra året och antalet
lärare per 100 elever är oförändrat 8,0.
Särskolan omsluter 61 mnkr. Främsta förklaring till överskottet
är dels att antalet elever minskar i kommunens skolor,
dels att åtgärder genomförts för att effektivisera organisationen.
Samtidigt kommer fler elever från andra kommuner.
Antalet elever som går i särskola var i genomsnitt 143 under
2010 (153 år 2009). Kostnaden per elev uppgår till 358 133
kronor, vilket är 2 procent högre än förra året.
20 21