à rsredovisning 2010 (PDF 4 MB) - Huddinge kommun

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMI
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMI
Störst väntas uppgången bli inom byggbranschen och tjänstebranscherna.
Antalet sysselsatta inom offentlig sektor och
industri väntas inte förändras nämnvärt jämfört med 2010.
Även antalet arbetade timmar väntas stiga under 2011, enligt
Konjunkturinstitutet.
Arbetslösheten i riket minskade under 2010. Enligt Statistiska
centralbyråns statistik minskade den från 8,6 procent i
december 2009 till 7,4 procent i december 2010. I januari 2011
var arbetslösheten i riket 8,2 procent.
Något förbättrad arbetsmarknad i Huddinge
Enligt siffror från Arbetsförmedlingen uppgick den öppna
arbetslösheten i Huddinge i december 2010 till 3,4 procent eller
2 134 personer. Detta kan jämföras med december 2009, då
arbetslösheten var 3,5 procent eller 2 202 personer. I januari
2011 var arbetslösheten 3,5 procent, jämfört med 3,7 procent
i januari 2010. Ungdomsarbetslösheten var 2,7 procent i december
2010, en minskning med 1,1 procentenheter sedan
december 2009. I januari 2011 var ungdomsarbetslösheten 2,7
procent.
Andel öppet arbetslösa (16-64 år)
5,0%
4,5%
4,0%
3,5%
3,0%
2,5%
2,0%
1,5%
1,0%
0,5%
Huddinge
Länet
Riket
0,0%
dec 09 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 10
Andel öppet arbetslösa unga vuxna (18-24 år)
7%
6%
5%
4%
3%
2%
1%
Huddinge
Länet
Riket
0%
dec 09 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 10
Befolkningen fortsätter att öka
Vid årsskiftet 2010/2011 var antalet invånare i Huddinge kommun
97 453 personer. Under 2010 ökade befolkningen med
1 655 personer eller 1,7 procent. I Stockholms län ökade befolkningen
med 35 161 personer eller 1,7 procent.
Inflyttningen blev större än förväntat medan utflyttningen
blev lägre vilket ledde till ett något större flyttnetto än prognostiserat
(927 personer). Flyttningen utgörs liksom förra året
av en stor andel inflyttare från utlandet. Födelsenettot (718
personer) stämmer med det prognostiserade. Sedan 2006 har
befolkningen i Huddinge kommun vuxit med 7 271 personer
eller 8,1 procent.
Befolkningsökning 2000-2010 i procent
3,0%
2,5%
2,0%
1,5%
1,0%
0,5%
0,0%
Huddinge
Länet
Riket
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Under 2010 har förskolebarnen (1-5 år) blivit 165 fler. Medan
antalet barn i ålder 6-9 år ökade med 184 stycken minskade
antalet barn i åldern 10-15 år med 100 individer. Antalet gymnasieungdomar
(16-18 år) var i stort sett oförändrat. Gruppen
ålderspensionärer över 65 år ökade med 392 personer. Under
den kommande femårsperioden väntas antalet individer öka i
samtliga åldersgrupper, utom gymnasieungdomarna. Denna
åldersgrupp väntas minska fram till 2015. Åldersgruppen
10-15 år, som minskat mellan 2006 och 2010, förväntas växa
under den kommande femårsperioden
Befolkningsutveckling i Huddinge, 2006-2015
Utfall
Prognos
Ålder 2006-2010 2011-2015
0 10,6% 5,7%
1-5 12,2% 2,9%
6 18,9% 9,1%
7-9 15,4% 9,6%
10-12 -5,4% 13,8%
13-15 -8,5% 8,3%
16-18 7,1% -6,9%
19-64 7,7% 5,0%
65-79 17,3% 10,9%
80-w 9,0% 8,5%
Totalt 8,1% 5,7%
Finansiell analys
Årets resultat 2006-2010 – Mnkr
300
250
200
150
100
50
0
Årets resultat
Resultat exkl. expl o reavinster
2006 2007 2008 2009 2010
Resultatet för 2010 blev plus 244 mnkr, vilket är 125 mnkr högre
än förra året. Främsta förklaringar till resultatförbättringen
är högre skatteintäkter och måttliga kostnadsökningar. Tar
man bort exploaterings- och realisationsvinster blir resultatet
ett plus på 196 mnkr, vilket är 121 mnkr högre än förra året.
Denna nivå visar resultatet enligt kommunens ekonomiska
mål som var budgeterat till 72 mnkr för 2010.
Exploateringsvinsterna uppgår till 48 mnkr och består dels
av försäljning av mark för bostäder eller arbetsplatser och dels
av försäljning av industrimark i Länna.
Verksamhetens nettokostnader ökade med 0,8 procent
(5,2% 2009). Den låga ökningen beror främst på två effekter.
Dels genomfördes en sänkning av lokalhyrorna för kommunens
verksamhetslokaler med cirka 20 procent (110 mnkr)
och dels fanns en effektivisering inlagd i nämndernas budgetramar
med 2 procent (84 mnkr). Görs justering för hyresreduceringen,
uppgår nettokostnadsökningen till 3,5 procent.
Årets ökning ligger lägre än genomsnittet för de senaste fem
åren. Personalkostnaderna ökade inte lika mycket som förra
året främst till följd av lägre ökningar av pensioner och lönekostnader.
Sammantaget steg personalkostnaderna med 1,9
procent (2,6% 2009). Lokalkostnaderna minskade till följd
av hyressänkningen med -12 procent (4,6% 2009). Störst förändring
mot förra året visar försörjningsstöd som ökade med
22 procent. Pensionskostnaderna minskade med 8 procent
jämfört med 2009.
Årets ökning av skatteintäkter och utjämning uppgår till
222 mnkr eller 5,6 procent. Huvuddelen av ökningen (3,0%)
beror på det tillfälliga konjunkturstödet medan resterande
andel (2,6%) avser ökat skatteunderlag. Skatter och utjämning
har den senaste femårsperioden i genomsnitt ökat med 5,9
procent.
Nämndernas sammantagna budgetavvikelse blev lägre än
förra året, från plus 15 mnkr (2009) till plus 12 mnkr, vilket
motsvarar en resultatmarginal på 0,3 procent. Gymnasienämnden,
grundskolenämnden och kommunstyrelsen har
de största överskotten. Samhällsbyggnadsnämnden har störst
underskott. Övriga nämnder har mindre avvikelser.
Helårsprognosen i augusti visade på ett utfall på 257 mnkr
och 187 mnkr exklusive exploatering. De största avvikelserna
mot prognosen avser exploateringsvinsterna som blev 20
mnkr lägre, skatteintäkterna som blev 20 mnkr lägre samt 12
mnkr bättre än prognostiserat för nämnderna.
Nettokostnadsökningen för nämnderna jämfört med förra
året uppgår till 0,6 procent, exklusive justeringen av lokalhyrorna
uppgår ökningen till 3,3 procent.
God ekonomisk hushållning
Kommuner ska enligt kommunallagen ange mål och riktlinjer
för verksamheten som är av betydelse för en god ekonomisk
hushållning. För ekonomin ska de finansiella mål som är av
betydelse för en god ekonomisk hushållning anges.
Huddinge kommuns finansiella mål lyder: Årets resultat ska
vara positivt exklusive exploateringsvinster. Denna resultatnivå
är en skärpning i förhållande till det statliga balanskravet.
Etappmålet för 2010 var ett resultat på 72 mnkr. Eftersom
årets resultat uppgår till 196 mnkr anses målet vara uppfyllt.
Verksamhetsmål som är kopplat till de två övergripande
målen finns redovisade i nämndernas verksamhetsberättelser.
Insatser för att nå dessa mål och de tre strategiska målen finns
även beskrivna på sidorna 5-16. En samlad bedömning är
att måluppfyllelsen anses vara god och uppfyllda utifrån god
ekonomisk hushållning.
Balanskravet klaras återigen
Årets resultat enligt balanskravet uppgår till 243,5 mnkr. Vid
avstämning mot balanskravet har realisationsvinster vid försäljning
av anläggningstillgångar eliminerats från resultatet.
Åren 2004-2006 avsattes totalt 250 mnkr som omstruktureringskostnad
för framtida ökade pensionskostnader. Även om
dessa öronmärkningar inte är resultatpåverkande har de räknats
bort i balanskravsutredningen eftersom de i en framtida
utredning kommer att kunna tillgodoräknas vid inlösen av
pensionsåtagandet. Det ackumulerade balanserade resultatet
uppgår till 867 mnkr.
Resultatutredning,
balanskravet, Mnkr
2000-
2006 2007 2008 2009 2010
Årets resultat 304,9 254,3 170,0 119,0 243,6
Reavinst försäljning
materiella anläggn tillg -2,2 -0,1 -0,1 0,0 -0,1
Reavinst försäljning finansiella
anl tillg -8,7 -1,1 0,0 -0,4 0,0
Avsättning för framtida
pensioner -250,0 0,0 0,0 0,0 0,0
KF-beslut om synnerliga skäl 38,1
Summa resultatutredning 82,1 253,1 169,9 118,6 243,5
Ackumulerat resultat 82,1 335,2 505,1 623,7 867,2
18 19