à rsredovisning 2010 (PDF 4 MB) - Huddinge kommun

EFFEKTIVA PROCESSER FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMI
Ett ökat fokus på effektiva processer
Finansiell analys
Det strategiska målet effektiva processer fokuserar på hur den
kommunala verksamheten organiseras, bedrivs och utvecklas
för att producera de kommunala tjänsterna på ett effektivt sätt.
Alla nämnder har bedömt måluppfyllelsen som god eller, för
förskolenämndens och socialnämndens räkning, som mycket
god. För vissa nämnder saknas det fortfarande mål och mått
som definierar innehållet i målet. Samtliga nämnder går dock
mot ökat fokus på processorientering av verksamheten och
flera initiativ har tagits för att tydliggöra målet effektiva processer.
Kommunens samlade måluppfyllelse bedöms som god
utifrån vad nämnderna redovisar och att genomförda åtgärder
ligger i linje med förväntningar och planer för denna period.
Kommunstyrelsen har både i sin lednings- och servicefunktion
ansvaret för att driva, utveckla och förbättra en rad viktiga
lednings- och stödprocesser tillsammans med nämnderna.
Kommunstyrelsen har dessutom ett antal huvudprocesser där
övriga nämnder saknar uppdrag.
Under 2010 har kommunstyrelsen arbetat mycket med
kommungemensam verksamhetsutveckling genom införandet
av projekt kopplade till utvecklingen av en väl fungerande
eFörvaltning. IT-strategi, informationssäkerhet, IT-arkitektur,
integrationslösning och digital användaråtkomst resulterar i
samordningsaktiviteter för att modernisera kommunens förmåga
att leverera effektiva e-tjänster.
Inom socialnämnden och äldreomsorgsnämnden har det
kartlagts minst dubbelt så många processer under 2010 jämfört
med tidigare år. Flera av processerna fanns sen tidigare
och fungerade bra, men sammanslagningen till en social- och
äldreomsorgsförvaltning samt besparingar gjorde det nödvändigt
att utifrån den nya förvaltningens förutsättningar
samordna och effektivisera arbetet. Beslutet att införa kundval
enligt Lagen om valfrihet (LOV) inom delar av funktionshinderområdet
innebar att en rad olika administrativa rutiner
och processer behövde utarbetas på kort tid. Även en kartläggning
av upphandlingsprocessen har genomförts för att samordna
processen inom den nya förvaltningen och hitta den
mest effektiva arbetsmodellen.
Samhällsbyggnadsnämnden och miljönämnden satsar på
att effektivisera processer och kvalitetssäkra tjänster främst
genom bättre produktivitet. Under året har det påbörjats ett
arbete med att processkartlägga och förändra arbetsprocesser
för bygglov samt ett arbete med att ta fram process- och
rutinbeskrivningar för effektivare och tydligare handläggningsprocesser.
Gatu- och trafikavdelningen har under året
kartlagt processen för investeringsprojekt samt investeringar i
exploateringsprojekt och vilka dokument som tas fram i olika
skeden av processen. Även inventering och komplettering av
miljötillsynsavdelningens processer har skett under året och
kommer att fortsätta under 2011.
Inom förskolenämnden och grundskolenämnden mäts,
redovisas och analyseras huvudprocessen – utveckling och
lärande - i skolornas och förvaltningens kvalitetsredovisning
varje år. Viktigaste ledningsprocesserna; styrning och utvärdering,
är kartlagda och genomförs och utvärderas varje år.
Dessa processer definieras på alla ledningsnivåer från pedagoger
via enhetschefer till verksamhetschefer och förvaltningschef.
Stödprocesser på olika nivåer i organisationen definieras
i arbetslagens, enheternas och förvaltningens arbetsplaner.
En stödprocess, elevstödet, omorganiserades under 2010.
Förskolechefer och rektorer får större mandat och ansvar för
elevstödsresurser.
Inom gymnasienämnden har ett antal skolövergripande
processer, avseende såväl huvudprocessen som ett antal stödprocesser,
kartlagts tidigare. Dessa kommer att uppdateras
utifrån gymnasiereformen 2011.
Fortsatt ökad processorientering i kommunen främjar leveransen
av effektiva tjänster och en mer flexibel och till omvärlden
anpassad organisation och därmed ökad kvalitet för våra
invånare.
Fortsatt utveckling av intern kontroll
Modern intern kontroll fokuserar på styrning, riskhantering,
åtgärdsplaner och kontroller för att säkerställa att verksamheten
sköts ändamålsenligt och effektivt utifrån verksamhetens
mål, att lagar, förordningar och fullmäktiges beslut följs samt
att finansiell och ekonomisk administration och rapportering
är säker. Det handlar alltså om att ha ordning och reda, att
veta att det som ska göras blir gjort och att det sker på ett bra
och säkert sätt. Syftet är att säkra en effektiv förvaltning och
minska risken för allvarliga fel i det dagliga arbetet.
I Huddinge integreras arbetet med intern kontroll i planerings-
och uppföljningsprocessen genom att redovisning av
vidtagna åtgärder redovisas i delårsrapporter och verksamhetsberättelse.
En granskning av området visar att nämnderna
har kommit olika långt i arbetet med intern kontroll och att
det finns ett stort behov av samordning och stöd.
Kommunstyrelsen har därför i uppdrag att ta fram ett
förslag till revidering av kommunens reglemente för intern
kontroll och anvisningar för nämndernas tillämpning. Revideringen
av reglementet syftar till att förtydliga innehållet och
nå ett väl strukturerat system för intern kontroll i kommunen.
Målet är att intern kontroll ska ingå som en naturlig del
i styrningen och uppföljningen av verksamheterna och vara
väl integrerad i planerings- och uppföljningsprocessen. Omarbetningen
kommer att förtydliga sambandet mellan intern
kontroll och kommunens strategiska mål effektiva processer
genom ett system för dokumentation och regelbunden uppföljning
av processer och rutiner.
Sammanfattning
Huddinge kommun redovisar ett positivt resultat med 196
(75) mnkr, vilket är en god marginal över det ekonomiska målet
som var 72 mnkr. I förhållande till det statliga balanskravet
där även exploateringsvinster inräknas, uppgår resultatet till
244 (119) mnkr. Resultatnivån ligger för sjätte året i rad på en
god nivå.
Kommunens skatteintäkter blev högre än budget till följd
av att en bättre konjunktur inneburit en starkare utveckling
av skatteunderlaget i riket. Nämnderna bidrar till det positiva
resultatet med ett sammanlagt överskott på 12 mnkr, vilket är
en avvikelse på knappt en halv procent. Gymnasienämnden
har det största överskottet. Flertalet nämnder gör positiva avvikelser
och två nämnder får underskott. Finansnettot ger ett
stort överskott mot budget beroende på god likviditet.
Nettokostnaderna ökade under 2010 med 0,8 (5,2) procent,
vilket är en mycket låg ökning och beror främst på sänkta lokalhyror.
Exklusive denna sänkning ökade nettokostnaderna
med 3,5 (5,2) procent vilket är en lägre ökning än genomsnittet
för den gångna femårsperioden. Skatteintäkter och utjämning
ökade med 5,6 procent. Nämndernas kostnadsökningar
på 4,3 procent ligger i nivå med vad budgetramarna höjdes
(4,5%) med för 2010.
Utifrån nämndernas verksamhetsberättelser bedöms verksamhetsmålen
för en god ekonomisk hushållning sammantaget
vara uppfyllda och nämnderna bedöms i övrigt i hög grad
uppfylla kommunfullmäktiges mål och uppdrag samt bedriva
en verksamhet med god kvalitet.
Omvärldsanalys
Lågkonjunktur präglar världsekonomin
Världsekonomin har kommit ur recessionen och en återhämtning
har påbörjats från en låg nivå. Förbättringen beror till
stor del på statliga insatser som stimulerat efterfrågan och
bidragit till att öka stabiliteten på de finansiella marknaderna.
Tillsammans med låga räntor har detta medfört ökad tillförsikt
bland hushåll och företag. Konjunkturinstitutet bedömde
i december 2010 att global BNP skulle öka med 4,9 procent
2010. Riskerna i den globala ekonomin utgörs av ökade spänningar
i handeln mellan länder och en fördjupad statsfinansiell
kris i euroområdet. Tillväxtländerna i Asien och Latinamerika
väntas få en fortsatt god tillväxt på cirka 7 procent de
kommande åren medan den i OECD-länderna blir knappt 3
procent.
Den amerikanska ekonomin fortsätter sin återhämtning.
Hushållens konsumtion och bygginvesteringar tillsammans
med expansiv statlig finanspolitik bidrar till detta. BNP för
USA beräknas stiga med 2,8 procent 2010. En ökad sparkvot
tillsammans med en svag arbetsmarknad håller tillbaka konsumtionstillväxten
vilket i sin tur gör att uppgången i BNP blir
trög. En viktig faktor för tillväxten är hur bostadsinvesteringarna
utvecklas de närmaste åren, vilka sjönk (-4 %) mer än
väntat i december 2010. Inflationen fortsätter vara dämpad till
följd av lågt resursutnyttjande och låga kostnadsökningar. För
2010 väntas inflationen öka med måttliga 1,6 procent.
Tillväxten i euroområdet var trög 2010 och BNP-tillväxten
var knappt 2 procent. De mycket ansträngda statsfinanserna
sätter ett tydligt avtryck på den ekonomiska utvecklingen i
flera länder. Läget på arbetsmarknaden har stabiliserats och
sysselsättningen sjunker inte längre även om arbetslösheten är
fortsatt hög eller cirka 10 procent.
Hög tillväxt i svensk ekonomi
Den svenska ekonomin har nu återhämtat sig och tillväxten
var mycket hög under 2010 med en BNP-ökning på 5,5 procent.
Svensk industri gynnades av att den globala efterfrågan
av vissa insatsvaror och investeringar åter ökar. Dessutom
finns ett större konsumtionsutrymme för svenska hushåll än i
andra OECD-länder. Exporttillväxten väntas nu avta, till följd
av att uppbyggnaden av lagren kommer att avta under 2011,
och hamna mer i linje med ett historiskt genomsnitt.
Stigande inflation och reporänta
Inflationen i Sverige har i princip varit stigande sedan hösten
2009, vilket till huvudsaklig del berott på sjunkande räntor.
Under större delen av 2010 har KPI-utvecklingen varit måttlig
(cirka 1%). Bortser man från effekten av ökade räntor har
inflationstakten sjunkit från 2,6 procent till 2,0 under 2010.
Hushållens förväntningar på den framtida inflationen ligger
mycket högre än företagen som tror på en måttlig inflation på
ett års sikt.
Riksbanken höjde reporäntan till 1,50 procent i februari
2011. Enligt Riksbankens bedömning kommer reporäntan att
höjas successivt till cirka 2 procent i slutet av 2011.
Årlig procentuell förändring 2008 2009 2010
BNP till marknadspris -0,2 -4,9 5,6
BNP kalenderkorrigerad -0,5 -4,3 5,5
Antal sysselsatta 0,9 -2,6 1,1
Arbetslöshet, inkl heltidsstud 6,4 8,6 7,4
Personer i åtgärder 1,8 2,8 3,9
Arbetade timmar totalt 1,0 -2,6 2,0
Timlön totalt 4,3 3,3 2,6
Timlön kommuner 5,0 3,7 2,9
KPI (årsgenomsnitt) 3,4 -0,3 1,3
Reporänta 2,0 0,25 1,25
Tioårig statsobligationsränta 2,7 3,3 2,8
Ökad sysselsättning i riket
Enligt Konjunkturinstitutet kommer sysselsättningen i riket
att öka under 2011 och 2012, om än i ganska långsam takt.
16 17