à rsredovisning 2010 (PDF 4 MB) - Huddinge kommun

ATTRAKTIV ARBETSGIVARE
SUND EKONOMI
Tydliga chefer och engagerade medarbetare
Stabila kommunala finanser
Måluppfyllelsen inom målet attraktiv arbetsgivare är god.
Detta baserat på en samlad bedömning av nämndernas
måluppfyllelse som varierar från godtagbar till mycket god.
Resultatet av medarbetarenkäten visar höga värden även om
kommunen backat lite. Sänkningen av både den korta och
totala sjukfrånvaron påverkar också bedömningen av måluppfyllelse.
Införandet av en kommungemensam kompetensutvecklingsmodell
är påbörjat och nämnderna har arbetat aktivt
med det generella uppdraget att kommunicera Huddinge som
kunskapskommun kopplat till attraktiv arbetsgivare.
MÅL MÅTT MÄTRESULTAT 2010
Budgethållning Nämndernas utfall i förhållande till budget (mnkr) + 12 mnkr (+15 mnkr 2009)
Långsiktig balans
Positivt utfall exkl exploateringsvinst (mnkr)
Konsolidering, genomsnittligt resultat i förhållande till eget kapital senaste
treårsperioden (%)
Kommunens placering, finansiell profil bland 8 Södertörnskommer.
+ 196 mnkr (+75 mnkr 2009)
3,9 (2,7 2009)
1:a 2009 (1:a 2008)
Successivt minskat skatteuttag Kommunalskatt (öre per skattekrona) 19,95 (19,95 2009)
MÅL MÅTT MÄTRESULTAT 2010
Aktivt ledarskap
Aktivt medarbetarskap
Kompetensutveckling
Aktiv lönepolitik
Inflytande och delaktighet
God arbetsmiljö
Jämställdhet och mångfald
Goda resultat i medarbetarenkäten
Index medarbetarenkät
Index medarbetarenkät
Index medarbetarenkät
Index medarbetarenkät
Index medarbetarenkät
Index medarbetarenkät
Korttidsfrånvaro (2-14 dgr)
Total sjukfrånvaro
Index medarbetarenkät
Resultatet av medarbetarenkäten är fortsatt högt men något
lägre jämfört med förra året. Skillnaderna mellan nämnderna
är stora och alla utom kultur- och fritidsnämnden backar i
år. Index för Aktivt ledarskap har minskat men är fortfarande
relativt högt i jämförelse med andra kommuner och företag.
Särskilt starka resultat får kommunen på frågor om cheferna
är tydliga med vad de förväntar sig av medarbetarna, är tillgängliga
samt kommunicerar öppet och ärligt. Även Aktivt
medarbetarskapsindex har sjunkit något men är fortfarande
högt. Kommunen är bra på att ta tillvara medarbetarnas kunskaper
och erfarenheter, medarbetarna känner sig engagerade
i sitt arbete och tycker att de har ett meningsfullt arbete.
En nyhet som infördes under året är att resultatet av medarbetarenkäten
redovisas även med seperata värden för kvinnor
och män. Analyser utifrån kön har genomförts på nämndnivå.
För kommunen som helhet noteras ett högre resultat bland
kvinnorna än männen. Det är framförallt inom engagemang
och attraktiv arbetsgivare som det finns skillnader, där kvinnorna
i högre utsträckning är så kallade ambassadörer.
69 procent (72 procent 2009)
Kvinnor: 68 procent
Män: 70 procent
83 procent (85 procent 2009)
Kvinnor: 84 procent
Män: 79 procent
58 procent (61 procent 2009)
Kvinnor: 58 procent
Män: 55 procent
62 procent (67 procent 2009)
Kvinnor: 64 procent
Män: 54 procent
63 procent (67 procent 2009)
Kvinnor: 63 procent
Män: 63 procent
54 procent (58 procent 2009)
Kvinnor: 54 procent
Män: 55 procent
2,3 procent (2,4 procent 2009)
6,5 procent (7,3 procent 2009)
64 procent (64 procent 2008)
Kvinnor: 64 procent
Män: 63 procent
Gott samarbete och minskad sjukfrånvaro
Resultaten från den senaste medarbetarenkäten visar ett något
lägre index för god arbetsmiljö. Totalt bedöms samarbete och
arbetsklimat som gott. Däremot har upplevelse av stress och
hög arbetsbelastning ökat. Kvinnorna i kommunen uppvisar
en högre nivå av stress än männen. Stress är därför ett område
som kommunen prioriterar i det fortsatta arbetsmiljöarbetet.
Den totala sjukfrånvaron fortsätter att minska och har minskat
med 11 procent under 2010. Den största förändringen
återfinns inom gymnasiet där den totala sjukfrånvaron har
minskat med 25 procent. Även den korta sjukfrånvaron (2-14
dagar) har minskat något, främst inom äldreomsorgen. Positivt
är att både förskolenämnden och äldreomsorgsnämnden,
som båda haft relativt hög sjukfrånvaro, fortsätter att minska
sin sjukfrånvaro.
Nämndernas utfall i förhållande till budget visar ett överskott
2010. Nämnderna har sammantaget redovisat överskott de senaste
sex åren. Förskolenämnden bedömer sin måluppfyllelse
som godtagbar och övriga nämnder bedömer den som god eller
mycket god. Kommunen har uppnått resultat i arbetet med
kommunfullmäktiges uppdrag om att hålla nere lokalkostnaderna.
Kommunens resultat är positivt, såväl inklusive som
exklusive exploatering, och konsolideringen för de tre senaste
åren ligger klart över den reala utvecklingen av det egna kapitalet.
Kommunen är fortsatt etta vid en jämförelse av Södertörnskommunernas
finansiella nyckeltal. Måluppfyllelsen för
sund ekonomi är över den planerade nivån och bedöms därför
som mycket god för 2010.
Budgethållning
Nämndernas utfall i förhållande till budget visar ett överskott
mot budget på 12 mnkr. Samtliga nämnder utom förskolenämnden
och samhällsbyggnadsnämnden har klarat målet
om ett nollresultat. Flera nämnder har visat mycket god
måluppfyllelse. Grundskolenämnden har en fortsatt positiv
utveckling av sin ekonomi eftersom merparten av enheterna
har en ekonomi i balans. En stor del av överskottet beror dock
på en lägre volymutveckling än beräknat. Eftersom grundskolan
är den största verksamheten är det viktigt för kommunens
totala budgethållning att nämnden har en balanserad budget.
Samhällsbyggnadsnämndens underskott (-19 mnkr) orsakas
av en extra svår vinter vilket inte bedöms vara något strukturellt
underskott. Nämndens övriga verksamheter visar sammantaget
positivt utfall. Förskolenämndens resultat (-5 mnkr)
beror på ökade volymer genom att antalet inskrivna barn var
fler än budgeterat samt att barnen vistades fler timmar i förskolan.
Den samlade bedömningen av nämndernas budgethållning
blir att nämnderna bedöms ha en god måluppfyllelse.
Långsiktig balans
Det positiva resultatet exklusive exploateringsvinster för 2010
uppgår till 196 mnkr vilket är 124 mnkr högre än det budgeterade
resultatet (72 mnkr). Måluppfyllelse kan därför anses
vara mycket god. I förhållande till föregående år är resultatet
121 mnkr högre.
Konsolideringen förstärktes under 2010 med drygt en procentenhet.
Förklaringen är att resultatutvecklingen var mycket
högre 2010 är den senaste treårsperioden. En konsolidering
på över två procent är en mycket bra nivå som ligger klart över
den reala utvecklingen av det egna kapitalet. Måluppfyllelsen
kan därför anses vara mycket god.
I syfte att bredda finansieringsmöjligheterna, minska de
finansiella riskerna och sänka räntekostnaderna har kommunen
genomfört en kreditvärdering, genom Standard & Poor´s,
där kommunen fick näst högsta kreditbetyg: AA+.
Nämndernas samlade måluppfyllelse av långsiktig balans
kan också anses som mycket god. Det samlade egna kapitalet
uppgår till 152 mnkr, vilket utgör drygt 3 procent av
budgetomslutningen. Samtliga nämnder har ett positivt eget
kapital. En central del för långsiktig balans inom grundskolan
är att få mer kunskap om barn- och elevströmmar för en ändamålsenlig
planering.
Kommunens placering bland Södertörnskommunerna av
finansiella nyckeltal för perioden 2007-2009 (gjord av KFIkommunforskning
väst): Resultatet visar att Huddinge har
starka värden för samtliga finansiella mått som ingår i analysen
(skattesats, resultatnivå, långsiktig resultatnivå tre år,
kortsiktigt finansiellt handlingsutrymme och långsiktigt finansiellt
handlingsutrymme). Den senaste treårsperioden har
Huddinge förbättrat vissa nyckeltal, medan andra har försämrats.
Försämringen sker dock från en hög nivå i relation till
genomsnittet. För Huddinge är det främst soliditeten som har
försämrats. I viss mån har den långsiktiga kapaciteten stärkts
genom den skattesänkning som genomfördes 2008.
Successivt minskat skatteuttag
För att Huddinge ska fortsätta vara en attraktiv kommun att
bo och verka i måste skattesatsen upplevas som rimlig. På sikt
bör kommunen ha en skattesats som i vart fall inte överstiger
genomsnittet bland länets kommuner.
Detta ska ske i en ansvarfull takt så att verksamheterna
samtidigt kan utvecklas och bli bättre. Kommunalskatten ska
sänkas genom att verksamheterna blir effektivare. Trots att
Huddinge har en förhållandevis stark ekonomi har bedömningen
varit att de ekonomiska förutsättningar saknats för
ytterligare sänkning varför målet har varit att behålla nuvarande
nivå.
14 15