à rsredovisning 2010 (PDF 4 MB) - Huddinge kommun
à rsredovisning 2010 (PDF 4 MB) - Huddinge kommun
à rsredovisning 2010 (PDF 4 MB) - Huddinge kommun
- No tags were found...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Årsredovisning<br />
<strong>2010</strong>
INNEHÅLL<br />
FÖRORD<br />
Innehåll<br />
Förord........................................................................ 3<br />
Vision och profil........................................................ 4<br />
Fem år i sammandrag................................................ 4<br />
Samlad måluppfyllelse.............................................. 5<br />
Kommundirektörens kommentar............................. 6<br />
Nöjda invånare....................................................... 7-9<br />
Hållbar samhällsutveckling...................................10-12<br />
Attraktiv arbetsgivare........................................ 13-14<br />
Sund ekonomi.......................................................... 15<br />
Effektiva processer................................................... 16<br />
Kriterier för bedömning<br />
av måluppfyllelse<br />
De här kriterierna används för att bedöma<br />
måluppfyllelsen.<br />
Förvaltningsberättelse ekonomi........................ 17-28<br />
Förvaltningsberättelse personal........................ 29-31<br />
Bolagens och <strong>kommun</strong>alförbundets<br />
verksamhet......................................................... 32-35<br />
Resultaträkning....................................................... 36<br />
Kassaflödesanalys.................................................... 36<br />
Balansräkning......................................................... 37<br />
Noter................................................................... 38-40<br />
Ekonomisk redovisning.......................................... 41<br />
Nyckeltal............................................................. 42-44<br />
Redovisningsprinciper............................................ 45<br />
Revisionsberättelse.................................................. 46<br />
Organisation............................................................ 47<br />
Måluppfyllelsen bedöms genom omdömen<br />
• Mycket god<br />
– över den nivå som är planerad.<br />
• God<br />
– i nivå med vad som är planerat.<br />
• Godtagbar<br />
– under den nivå som är planerad, annat kan ha<br />
skett som påverkat verksamhetens möjligheter att<br />
nå den planerade nivån.<br />
• Ej godtagbar<br />
– under den nivå som är planerad.<br />
Som grund för bedömning används<br />
• Resultat<br />
•<br />
Jämfört med etappmål<br />
•<br />
Förändring över tid<br />
•<br />
Jämfört med andra<br />
• Kommunfullmäktiges generella och riktade uppdrag.<br />
• Analyser i årsredovisningen, inkluderar att ta hänsyn<br />
till annat som har skett som påverkat verksamhetens<br />
möjligheter att nå den planerade nivån.<br />
Produktion: Kommunstyrelsens förvaltning och Gabriel Uggla AB. Foto: <strong>Huddinge</strong> AIS, Fredrik Welander, CA Eriksson<br />
om inget annat anges. Tryck: NRS, Huskvarna, april 2011, 600 ex.<br />
Stark ekonomi och god<br />
måluppfyllelse<br />
Kommunens bokslut år <strong>2010</strong> är förhoppningsvis det sista vi<br />
ser med spår av finanskrisen. <strong>Huddinge</strong> har en stark ekonomi<br />
och vi har klarat krisen betydligt bättre än många andra <strong>kommun</strong>er.<br />
När arbetet med mål och budget <strong>2010</strong> startade befann vi oss<br />
mitt i den finanskris som främst drabbade <strong>kommun</strong>en genom<br />
kraftigt minskade skatteintäkter. När prognoserna var som<br />
mest pessimistiska visade de minskade skatteintäkter som<br />
årligen beräknades uppgå till 300 miljoner kronor. Ett kreativt<br />
och skickligt arbete hos <strong>kommun</strong>ens personal samt ett tydligt<br />
politiskt ledarskap i nämnderna har möjliggjort en fortsatt utveckling<br />
i <strong>kommun</strong>ens verksamheter trots knappare resurser.<br />
Sedan återhämtningen på allvar tagit fart har vi nu sett ökade<br />
skatteintäkter. Detta tillsammans med regeringens tillfälliga<br />
sysselsättningsstöd förklarar varför vi får ett rekordstort överskott<br />
i <strong>kommun</strong>ens ekonomi.<br />
Det är glädjande att kunna notera en fortsatt utveckling i<br />
<strong>kommun</strong>ens verksamheter och att invånarna i stort är nöjda<br />
med vad <strong>kommun</strong>en erbjuder. Skolresultaten i årskurs 9 är<br />
de bästa någonsin, även om resultaten är ojämnt fördelade<br />
mellan skolorna och inom skolorna. Vi noterar även framsteg<br />
inom gymnasieskolan med allt fler elever som når skolans<br />
mål. Det bådar gott inför de stora förändringarna som kommer<br />
att ske på skolområdet de kommande åren med nya<br />
läroplaner, ny gymnasiereform och nytt betygssystem. Ungdomsarbetslösheten<br />
är lägre än på många år vilket även det är<br />
ett friskhetstecken. Sammantaget är måluppfyllelsen i alla våra<br />
verksamheter god även om många utmaningar återstår.<br />
Med ett av de starkaste bokslut <strong>kommun</strong>en någonsin visat –<br />
finns goda förutsättningar att ta oss an dessa utmaningar och<br />
fortsätta utveckla <strong>Huddinge</strong>.<br />
Daniel Dronjak Nordqvist<br />
Kommunstyrelsens ordförande<br />
Foto: Jonna Thomasson<br />
2 3
VISION OCH PROFIL<br />
SAMLAD MÅLUPPFYLLELSE<br />
Vår vision<br />
God måluppfyllelse för <strong>Huddinge</strong><br />
<strong>Huddinge</strong>s vision är Delaktighet. Denna vision är framsprungen<br />
ur en process och dialog där politiker, tjänstemän,<br />
företag och invånare varit just delaktiga. Vi ser delaktighet<br />
som en framgångsfaktor och vi vill att delaktighet skall vara<br />
vägledande när vi väljer arbetssätt och planerar för framtidens<br />
behov.<br />
Vi är övertygade om att visionen kring delaktighet leder oss<br />
rätt och skapar ett förhållningssätt som skapar en positiv anda<br />
Vår profil<br />
<strong>Huddinge</strong> är Stockholms kunskaps<strong>kommun</strong>. Vår profil baseras<br />
i hög grad på de ambitioner och den kunskapsintensiva<br />
verksamhet som finns i <strong>Huddinge</strong>. Kunskapsstaden Flemingsberg<br />
är det främsta exemplet på <strong>Huddinge</strong>s profil med två<br />
universitet och en högskola. Ytterligare kännetecken till kunskapsprofilen<br />
är det forskningsintensiva Karolinska sjukhuset<br />
i <strong>Huddinge</strong> och nya innovativa företag inom life science.<br />
I den <strong>kommun</strong>ala verksamheten har kunskapsbegreppet<br />
en djupare innebörd. Kunskap är vår ledstjärna när det gäller<br />
rekrytering av personal och utveckling av våra verksamheter.<br />
Fem år i sammandrag<br />
i <strong>Huddinge</strong> och som i sin tur leder till ett samhälle som alla<br />
människor vill vara en del av.<br />
Exempel på hur delaktighet skapar utveckling och engagemang<br />
i <strong>Huddinge</strong> är medborgardialoger, företagsnätverk,<br />
brukardialoger, fokusgrupper och framtidsverkstäder.<br />
Vi vill locka till oss den bästa arbetskraften och stimulera till<br />
fortsatt lärande för att skapa ännu bättre service och få personal<br />
som växer.<br />
<strong>Huddinge</strong>s paroll är Din kunskap gör skillnad. Den signalerar<br />
en ambition och ett ansvar hos både organisationen och<br />
individen.<br />
Genom att alltid ha med begreppet delaktighet och aktivt<br />
satsa på kunskap är vi trygga med att <strong>Huddinge</strong> kommer att<br />
fortsätta utvecklas som en av stockholmsregionens mest framgångsrika<br />
<strong>kommun</strong>er.<br />
2006 2007 2008 2009 <strong>2010</strong><br />
Antal invånare 31/12 90 182 91 827 94 209 95 798 97 453<br />
Kommunalskatt (öre per skattekrona) 20,23 20,10 19,95 19,95 19,95<br />
Egen skattekraft i relation till rikets 106 106 105 104 103<br />
Antal årsarbetare 4 896 4 971 5 089 5 133 5 101<br />
Personalkostnader, Mnkr 2 181,7 2 361,3 2 474,9 2 531,9 2 584,0<br />
Verksamhetens nettokostnader, Mnkr 3 293,1 3 478,0 3 790,1 4 028,1 4 055,3<br />
Skatteintäkter och statsbidrag, Mnkr 3 354,2 3 576,6 3 797,6 4 002,3 4 224,5<br />
Nettokostnad i % av skatteintäkter och statsbidrag 98,2 97,3 99,8 100,6 96,0<br />
Resultat, Mnkr 210,1 254,3 170,0 119,0 243,6<br />
Nettoinvesteringar, Mnkr 115,1 173,8 118,8 120,5 169,5<br />
Nettoinvesteringar i % av verksamhetens nettokostnader 3,5 5,0 3,1 3,0 4,2<br />
Anläggningstillgångar, Mnkr 2 574,6 2 826,0 3 342,9 3 789,7 4 586,2<br />
Måluppfyllelsen är bedömd enligt kriterier på sidan 2.<br />
Nöjda invånare<br />
Medborgarundersökningen visar att <strong>kommun</strong>en är en bra<br />
plats att leva och bo på och har godtagbara, över tid ökande,<br />
värden för invånarnas inflytande. De åtaganden som nämnderna<br />
har gjort i verksamhetsplaneringen har till stor del genomförts<br />
och resultaten av brukarundersökningar visar på att<br />
invånarna är nöjda med <strong>kommun</strong>ens verksamheter, även om<br />
vissa resultat backat något. Den övervägande delen av <strong>kommun</strong>fullmäktiges<br />
uppdrag kopplat till målet nöjda invånare<br />
har genomförts. Sammantaget med den starka utveckling som<br />
sker inom målområdet – med en lanserad e-tjänstportal, satsning<br />
på servicecenter samt en ökad valfrihet mellan utförare<br />
inom flera verksamheter – ger det grund för bedömningen att<br />
måluppfyllelsen för målet nöjda invånare är god.<br />
Hållbar samhällsutveckling<br />
Kommunens nämnder redovisar god eller mycket god måluppfyllelse<br />
när det gäller hållbar samhällsutveckling. Arbetet<br />
med en långsiktig plan ”Ett hållbart <strong>Huddinge</strong>”, samt ny översiktsplan<br />
går mycket bra och med stor delaktighet av medborgare,<br />
näringsliv med flera. Miljö- och jämställdhetsarbetet har<br />
under året tagit ett stort steg framåt då plan för <strong>kommun</strong>ens<br />
inre och yttre miljöarbete samt klimat- och energiplan har<br />
fastställts. Jämställdhet är integrerat i <strong>kommun</strong>ens styrdokument<br />
och ett stort antal politiker och tjänstemän har utbildats.<br />
Andelen grundskolelever som är behöriga till gymnasieskolan<br />
har minskat. Även andelen gymnasieelever som är behöriga<br />
till högskolestudier har minskat, samtidigt som andelen elever<br />
med slutbetyg ökat markant. Resultaten i flera nämnders måloch<br />
resultatbilder visar på skillnader mellan män och kvinnor,<br />
flickor och pojkar samt mellan olika bostadsområden. Måluppfyllelsen<br />
bedöms ändå som god då insatser kring generella<br />
och riktade uppdrag utförts väl.<br />
Attraktiv arbetsgivare<br />
Måluppfyllelsen inom målet attraktiv arbetsgivare är god.<br />
Detta baserat på en samlad bedömning av nämndernas<br />
måluppfyllelse, som varierar från godtagbar till mycket god.<br />
Resultatet av medarbetarenkäten visar höga värden även om<br />
<strong>kommun</strong>en backat lite. Sänkningen av både den korta och<br />
totala sjukfrånvaron påverkar också bedömningen av måluppfyllelse.<br />
Införandet av en <strong>kommun</strong>gemensam kompetensutvecklingsmodell<br />
är påbörjat och nämnderna har arbetat aktivt<br />
med det generella uppdraget att <strong>kommun</strong>icera <strong>Huddinge</strong> som<br />
kunskaps<strong>kommun</strong> kopplat till attraktiv arbetsgivare.<br />
naste sex åren. Förskolenämnden bedömer sin måluppfyllelse<br />
som godtagbar och övriga nämnder bedömer den som god eller<br />
mycket god. Kommunen har uppnått resultat i arbetet med<br />
<strong>kommun</strong>fullmäktiges uppdrag om att hålla nere lokalkostnaderna.<br />
Kommunens resultat är positivt, såväl inklusive som<br />
exklusive exploatering, och konsolideringen för de tre senaste<br />
åren ligger klart över den reala utvecklingen av det egna kapitalet.<br />
Kommunen är fortsatt etta vid en jämförelse av Södertörns<strong>kommun</strong>ernas<br />
finansiella nyckeltal. Måluppfyllelsen för<br />
sund ekonomi är över den planerade nivån och bedöms därför<br />
som mycket god för <strong>2010</strong>.<br />
Effektiva processer<br />
Det strategiska målet effektiva processer fokuserar på hur den<br />
<strong>kommun</strong>ala verksamheten organiseras, bedrivs och utvecklas<br />
för att producera de <strong>kommun</strong>ala tjänsterna på ett effektivt sätt.<br />
Alla nämnder har bedömt måluppfyllelsen som god eller, för<br />
förskolenämndens och socialnämndens räkning, som mycket<br />
god. För vissa nämnder saknas det fortfarande mål och mått<br />
som definierar innehållet i målet. Samtliga nämnder går dock<br />
mot ökat fokus på processorientering av verksamheten och<br />
flera initiativ har tagits för att tydliggöra målområdet effektiva<br />
processer. Fortsatt ökad processorientering i <strong>kommun</strong>en<br />
främjar leverans av effektiva tjänster och en mer flexibel och<br />
till omvärlden anpassad organisation och därmed ökad kvalitet<br />
för våra invånare. Kommunens samlade måluppfyllelse<br />
bedöms som god utifrån vad nämnderna redovisar och att<br />
genomförda åtgärder ligger i linje med förväntningar och<br />
planer för denna period.<br />
Samlad måluppfyllelse<br />
Med nämndernas bedömningar av måluppfyllelse som underlag<br />
- mycket god för kultur- och fritidsnämnden och god för<br />
övriga nämnder - tillsammans med bedömningar för respektive<br />
mål på <strong>kommun</strong>nivå ger den samlade bedömningen att<br />
<strong>Huddinge</strong> <strong>kommun</strong> har en god måluppfyllelse för <strong>2010</strong>. Det<br />
är en måluppfyllelse som ligger i nivå med vad som planerats<br />
för året.<br />
Vision:<br />
Delaktighet<br />
ATTRAKTIV<br />
ARBETSGIVARE<br />
HÅLLBAR<br />
SAMHÄLLS-<br />
UTVECKLING<br />
NÖJDA<br />
INVÅNARE<br />
EFFEKTIVA<br />
PROCESSER<br />
Soliditet inkl total pensionsskuld, % 32,4 28,6 29,0 26,7 28,1<br />
Soliditet enligt blandad modell, pensionsskuld, % 75,1 71,4 67,4 61,2 56,6<br />
Borgensåtaganden, kr/inv 65 854 71 524 74 087 71 075 64 815<br />
Sund ekonomi<br />
Nämndernas utfall i förhållandet till budget visar ett överskott<br />
<strong>2010</strong>. Nämnderna har sammantaget redovisat överskott de se-<br />
SUND<br />
EKONOMI<br />
Profil:<br />
Kunskap berikar<br />
4 5
KOMMUNDIREKTÖRENS KOMMENTAR<br />
NÖJDA INVÅNARE<br />
Stolt <strong>kommun</strong>direktör i <strong>Huddinge</strong><br />
E-tjänster en snabbt växande<br />
service till invånarna<br />
Jag känner mig väldigt stolt och glad över att det går så bra för<br />
<strong>Huddinge</strong> <strong>kommun</strong>. Bokslutet visar på starka siffror och resultatet<br />
överlag är mycket positivt. En viktig förklaring till det<br />
positiva resultatet är att skatteintäkterna har ökat samtidigt<br />
som vi har lyckats ha en bra kontroll över vår ekonomi. Vi får<br />
inte glömma att <strong>Huddinge</strong> efter Stockholms stad är den största<br />
<strong>kommun</strong>en i länet sett till antalet invånare och att det är stora<br />
verksamheter som skall planeras och fungera varje dag året<br />
om.<br />
Blickar vi utanför <strong>Huddinge</strong>s gränser kan jag också konstatera<br />
att vi står oss mycket bra jämfört med många andra<br />
<strong>kommun</strong>er i länet och i övriga Sverige. Det känns som att vi<br />
gör rätt saker till rätt kvalitet. Vi har också en fortsatt stark<br />
ambition att verkligen göra vårt bästa för dina skattepengar.<br />
Vi arbetar kontinuerligt med att förbättra vårt arbete och effektivisera<br />
där det är möjligt utan att för den skull försämra<br />
eller göra avkall på kvaliteten.<br />
Kommunen gör varje år olika typer av undersökningar om<br />
hur du som <strong>kommun</strong>innevånare och brukare upplever servicen<br />
i <strong>kommun</strong>en och de enskilda verksamheterna. Genomgående<br />
visar dessa undersökningar på ett mycket gott resultat.<br />
Visst finns det områden i den <strong>kommun</strong>ala verksamheten som<br />
måste förbättras men på det hela taget trivs människor och<br />
företag i <strong>Huddinge</strong> och ger <strong>kommun</strong>en ett gott betyg.<br />
<strong>Huddinge</strong> är också en <strong>kommun</strong> där det händer mycket.<br />
<strong>Huddinge</strong> är en av de <strong>kommun</strong>er i Sverige som växer snabbast<br />
och vi ser även att etableringar av nya företag ökar hela tiden.<br />
Tillväxten gör att <strong>Huddinge</strong> passerar 100 000 invånare under<br />
2012 och det kommer vi att fira ordentligt!<br />
Viktiga händelser som inträffat under <strong>2010</strong> är att vi etablerat<br />
stiftelsen Flemingsberg Science, ett initiativ som delas mellan<br />
<strong>Huddinge</strong> och Botkyrka <strong>kommun</strong>er, Stockholms läns landsting,<br />
KTH, Karolinska institutet och Södertörns högskola.<br />
Stiftelsen kommer att få en mycket viktig uppgift att både<br />
utveckla befintliga men också locka till sig nya life science<br />
företag till Flemingsberg. Vi är också mycket glada över att<br />
landshövding Per Unckel blir ordförande för stiftelsen. Allt<br />
borgar för en fortsatt positiv utveckling i Flemingsberg.<br />
Ett annat stort och viktigt projekt som påbörjats under året<br />
är arbetet med att ta fram en helt ny översiktsplan (ÖP) som<br />
skall vägleda oss i hur framtidens <strong>Huddinge</strong> ska se ut 2030.<br />
Arbetet att ta fram ÖP är omfattande och vi har redan genomfört<br />
flera seminarier som vänt sig till politiker, medborgare<br />
och näringsliv. Arbetet med ÖP fortsätter in i 2011 och kommer<br />
att ge övergripande svar på hur vi ser på framtiden gällande<br />
boende, miljö, infrastruktur och tillväxt.<br />
Arbetet med ett hållbart <strong>Huddinge</strong> fortsätter som planerat.<br />
Hållbarhetsfrågorna har blivit allt viktigare med tiden och jag<br />
är glad över att se att <strong>Huddinge</strong> ligger så pass långt fram i arbetet.<br />
Hela arbetet syftar till att skapa en samsyn på hur vi vill<br />
ha det i <strong>Huddinge</strong> på riktigt lång sikt.<br />
Med din delaktighet och din kunskap tar vi <strong>Huddinge</strong> in i<br />
framtiden!<br />
Vesna Jovic<br />
Kommundirektör<br />
Bygga nytt, bygga om, söka bygglov – en start är nybyggnadskartan:<br />
– Den är ett underlag för ansökan om bygglov och vi expedierade<br />
nästan 400 kartor ifjol, berättar Gisela Kurman, GISingenjör<br />
på miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen.<br />
I oktober ifjol kunde den speciella e-tjänsten med nybyggnadskartor<br />
börja fungera. Gisela har suttit som kontakten<br />
mellan företaget som levererat tjänsten och förvaltningen. Till<br />
stor del har hennes arbete varit att få tjänsten anpassad och få<br />
processen att fungera bra. Bland annat finns vanliga frågor och<br />
svar, så att en kund inte behöver ringa för att få veta vad olika<br />
saker står för. Hon har också författat texterna på www.huddinge.se<br />
så att de blir förståeliga för användarna – de invånare<br />
som har behov av en nybyggnadskarta. Från start till färdig<br />
E-tjänst tog det ungefär ett halvår.<br />
– Det har fungerat bra och hittills har vi hunnit expediera<br />
38 ärenden.<br />
För kunderna ska det fungera enkelt och överskådligt. Via<br />
inloggning med hjälp av e-legitimation kommer beställningen<br />
i form av ett mejl. De som arbetar med kartmaterialet får uppgift<br />
om vad som önskas.<br />
Beställningen innehåller ett antal obligatoriska uppgifter<br />
kring fastighetsbeteckning, adress med mera. Ett returmejl<br />
går till kunden om att handläggningen har börjat. Sedan kan<br />
den som beställt en karta följa hela sitt ärende på nätet utan att<br />
behöva sitta i telefon, undra vad som händer och söka handläggare.<br />
– På så vis blir det mycket enklare för kunden och med de<br />
uppgifter som fyllts i på förhand, blir vår hantering också enklare.<br />
I takt med att rutinerna hinner sätta sig går det också allt<br />
bättre att koppla ihop olika system, så att tidsvinst och enkelhet<br />
ökar också i själva handläggningen.<br />
Nybyggnadskarta var en av fyra nya e-tjänster som lanserades<br />
i oktober. Samtidigt skapades en ingång på www.huddinge.<br />
se där man också når <strong>kommun</strong>ens övriga e-tjänster och alla<br />
blanketter.<br />
– Det känns oerhört bra att vi äntligen har en samlad ingång<br />
för e-tjänsterna och blanketterna, säger kvalitetschef Hanna<br />
Lundborg och fortsätter:<br />
– E-tjänster förenklar avsevärt för huddingeborna och är<br />
en utveckling som är helt självklar i dagens samhälle. Genom<br />
att satsa på detta moderniserar vi servicen för invånarna och<br />
samtidigt ser vi över och förbättrar våra arbetssätt.<br />
Höstens satsning är bara början på en långsiktig utveckling.<br />
Alla förvaltningar arbetar intensivt för att identifiera vilka av<br />
sina tjänster som lämpar sig för webben. Under våren utvecklas<br />
bland annat ansökan om försörjningsstöd som e-tjänst.<br />
Samtidigt pågår teknisk utveckling som möjliggör mer avancerade<br />
e-tjänster framöver.<br />
Gisela Kurman har arbetat med att genomföra E-tjänster kring nybyggnadskartor.<br />
6 7<br />
Foto: CA Eriksson
NÖJDA INVÅNARE<br />
NÖJDA INVÅNARE<br />
Ökad valfrihet och modernare service<br />
Medborgarundersökningen visar att <strong>kommun</strong>en är en bra<br />
plats att leva och bo på och har godtagbara, över tid ökande,<br />
värden för invånarnas inflytande. De åtaganden som nämnderna<br />
har gjort i verksamhetsplaneringen har till stor del<br />
genomförts och resultaten av brukarundersökningar visar på<br />
att invånarna är nöjda med <strong>kommun</strong>ens verksamheter, även<br />
om vissa resultat backat något. Sammantaget med den starka<br />
utveckling som sker inom målområdet – med en lanserad e-<br />
tjänstportal, satsning på servicecenter samt en ökad valfrihet<br />
mellan utförare inom flera verksamheter – ger det grund för<br />
bedömningen att måluppfyllelsen för målet nöjda invånare är<br />
god.<br />
MÅL MÅTT MÄTRESULTAT <strong>2010</strong><br />
Bra att leva och bo i<br />
<strong>Huddinge</strong><br />
God <strong>kommun</strong>al<br />
verksamhet<br />
Nöjd-Region-Index 62 (64 2009, 62 2008 )<br />
Nöjd-Medborgar-<br />
Index<br />
55 (55 2009, 54 2008)<br />
Inflytande i vardagen Nöjd-Inflytande-Index 45 (44 2009, 42 2008)<br />
Bra att leva och bo i <strong>Huddinge</strong><br />
Kommunens invånare är som helhet nöjda med <strong>Huddinge</strong><br />
som en plats att bo och leva på, och fick <strong>2010</strong> index 62 av 100<br />
i Statistiska centralbyråns (SCB) medborgarundersökning.<br />
Flera av de faktorer som påverkar betyget kan <strong>kommun</strong>en endast<br />
indirekt påverka. För att medborgarna ska bli mer nöjda<br />
kan det kommersiella utbudet ses över. Invånarna är minst<br />
nöjda med nöjesutbudet inom rimligt avstånd, följt av utbudet<br />
av restauranger, barer och kaféer. Det finns också utrymme för<br />
förbättringar avseende <strong>kommun</strong>ikationer. Vad gäller bostäder<br />
är invånarna minst nöjda med möjligheten att hitta prisvärt<br />
boende samt hur det planeras för bostäder. Tryggheten har<br />
utvecklats positivt sedan 2008 men behöver prioriteras.<br />
Framförallt hur säkra invånarna kan känna sig mot stöld och<br />
inbrott har fått lågt betyg. Kommunstyrelsen har arbetat fram<br />
en strategi för att öka tryggheten som kommer att ingå i det<br />
hållbarhetsdokument som <strong>kommun</strong>en håller på att ta fram.<br />
Det finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan<br />
könen i medborgarundersökningen, men det finns skillnader<br />
mellan <strong>Huddinge</strong>s tidigare <strong>kommun</strong>delsområden. När det<br />
gäller <strong>kommun</strong>en som en plats att bo och leva på har invånarna<br />
i Vårby och Skogås gett lägst betyg (58) medan invånarna<br />
i Sjödalen-Fullersta (66) och Stuvsta-Snättringe (64) har gett<br />
högst. Nämnderna anlägger från och med 2011 ett områdesperspektiv<br />
i verksamhetsplaneringen för att kunna motverka<br />
dessa skillnader.<br />
<strong>Huddinge</strong>borna är nöjda med kultur- och fritidsutbudet<br />
(index 66 av 100) och kännedomen om kultur- och fritidsutbudet<br />
är god (61 av 100). En anläggning med multisportplan,<br />
skatepool och klätterblock i Rådsparken invigdes i maj. Biblioteken<br />
har fått en ny webbplats och en samlad kultur-<br />
och fritidsguide med distribution till samtliga hushåll har<br />
tagits fram.<br />
God <strong>kommun</strong>al verksamhet<br />
Medborgarundersökningen visar att invånarna är nöjda med<br />
<strong>kommun</strong>ens verksamheter (index 55 av 100). Vatten och<br />
avlopp är den enda faktor som invånarna är ”mycket nöjda”<br />
med. Faktorn ”Gator och vägar” har utvecklats negativt mellan<br />
2008 och <strong>2010</strong>. Gatuavdelningarnas brukarundersökning<br />
visar också på ett sämre resultat jämfört med föregående mätning<br />
2008. Troligen påverkas resultatet av fjolårets snörika<br />
vinter.<br />
För att invånarna ska bli mer nöjda med <strong>kommun</strong>ens verksamheter<br />
är underhåll och skötsel av gator och vägar samt<br />
gång- och cykelvägar faktorer att prioritera. Renhållningen<br />
behöver också prioriteras. Biblioteksverksamheten får ett<br />
mycket högt betyg medan invånarna är mindre nöjda med<br />
kulturaktiviteter. 72 procent är helt nöjda med Kulturskolans<br />
verksamhet och 24 procent ganska nöjda.<br />
Utbildningsnämnderna genomför årligen elev- och föräldraundersökningar.<br />
Måluppfyllelsen inom förskolan bedöms<br />
som god och resultaten har genomgående förbättrats jämfört<br />
med året innan. 95 procent av föräldrarna har svarat att de<br />
upplever att deras barn känner sig trygga i förskolan och 94<br />
procent uppger att deras barn känner sig trygga på fritidshemmet.<br />
Likvärdigheten mellan förskolorna har förbättrats vilket<br />
främst beror på att de lägsta värdena har höjts.<br />
Även elever inom grundskolan, och deras föräldrar, är i<br />
stort mer nöjda med skolan i år. Föräldrarna är väldigt nöjda<br />
med bemötandet, men något mindre nöjda med delaktigheten.<br />
Gymnasieskolans elevenkät visar att 83 procent är nöjda<br />
med verksamheten i sin skola och 70 procent med sitt studieresultat.<br />
Inom grundläggande vuxenutbildning är 90 procent<br />
nöjda med skolan och inom gymnasial vuxenutbildning 78<br />
procent. 82 procent av eleverna som läser svenska för invandrare<br />
är nöjda med verksamheten, vilket är en liten försämring<br />
jämfört med året innan.<br />
Socialnämndens brukare är fortsatt mycket nöjda med tillgänglighet,<br />
bemötande, delaktighet och innehållet i tjänsterna<br />
som de erhåller, även om värdena sjunkit något sedan 2009.<br />
Äldreomsorgens brukarundersökning <strong>2010</strong> pekar på ökad<br />
nöjdhet med biståndskansliet och särskilda boenden. Hemtjänstens<br />
och servicehusens omdömen har däremot försämrats,<br />
men är med några få undantag i nivå med etappmålen<br />
för året. Högst resultat uppnås inom bemötande och trygghet<br />
med omvårdnaden medan de lägre resultaten främst syns<br />
inom delaktighet i hur tjänsterna genomförs samt att utföraren<br />
kommer på överenskomna tider.<br />
Tillgängligheten till <strong>kommun</strong>ens verksamheter är viktig<br />
för att uppnå målet om nöjda invånare. I SCB:s undersökning<br />
får <strong>kommun</strong>en godkänt på hur lätt det är att komma i kontakt<br />
med politiker och ansvariga tjänstemän (index 49 av 100).<br />
Invånarna är också nöjda med hur man blir bemött i kontakten<br />
med <strong>kommun</strong>en (betyg 6,5 av 10) och med hur lätt det är<br />
att komma i kontakt med medarbetare i <strong>kommun</strong>en (betyg 6,1<br />
av 10).<br />
Samtliga bibliotek har under året ökat sina öppettider, med<br />
i genomsnitt 5,5 procent under året. Även mötesplatserna för<br />
ungdomar ökade sina öppettider.<br />
Kommunens webbplats har utvärderats och ett projekt för<br />
att modernisera och tillgänglighetsanpassa webben har påbörjats.<br />
Inom ramen för arbetet kommer en särskild hemsida för<br />
ungdomar utvecklas.<br />
En webbportal för e-tjänster lanserades i oktober. Medborgare<br />
och näringsliv kan logga in och signera med e-id samt utföra<br />
och följa sina ärenden i <strong>kommun</strong>en. Parallellt med denna<br />
utveckling har en ny plattform förberetts som möjliggör mer<br />
komplexa e-tjänster.<br />
Inom miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen har gatuavdelningarna<br />
följt den plan för bättre <strong>kommun</strong>ikation med<br />
invånarna som togs fram 2009, något som verkar ha fått genomslag<br />
i brukarundersökningen <strong>2010</strong>, där resultatet är bättre<br />
än i föregående mätning avseende nöjdheten med information.<br />
Även miljötillsynsavdelningen har förbättrat informationen<br />
på hemsidan och informationsmaterialet i övrigt.<br />
Barn- och utbildningsförvaltningen har under året arbetat<br />
med att utveckla IT-användningen för att <strong>Huddinge</strong>s skolor<br />
ska vara konkurrenskraftiga och uppfylla kraven i kommande<br />
skollag, kurs- och läroplaner. Flera av de administrativa<br />
webblösningarna har bytts ut och nya har tillkommit. Lösningarna<br />
har förenklat administrationen för vårdnadshavare<br />
och pedagoger. Ett flertal av <strong>kommun</strong>ens förskolor, grundskolor<br />
och hälften av gymnasieskolorna har under året utrustats<br />
med trådlösa nät för att möjliggöra nya pedagogiska metoder<br />
och ett ökat användande av elektroniska enheter.<br />
Inflytande i vardagen<br />
<strong>Huddinge</strong>borna ger i SCB:s undersökning <strong>kommun</strong>en godkänt<br />
vad gäller möjligheten till inflytande (index 45 av 100).<br />
Ett något bättre värde än snittet för deltagande <strong>kommun</strong>er.<br />
Undersökningen pekar ut faktorerna påverkan och förtroende<br />
som de viktigaste utvecklingsområdena. Detta trots att<br />
utvecklingen av faktorn påverkan sedan 2007 har varit positiv,<br />
med en ökning från 39 till 46. Invånarna har satt lägst betyg på<br />
möjligheterna att påverka inom de <strong>kommun</strong>ala verksamheterna.<br />
Medborgarnas betyg på inflytandet uppvisar skillnader<br />
mellan områden, med lägst betyg (40) i Trångsund och högst<br />
betyg (49) i Flemingsberg, följt av Vårby och Stuvsta-Snättringe<br />
(47).<br />
Kvalitetsguiden lanserades på huddinge.se. Där får invånare<br />
information om innehåll och kvalitet i tjänster. Där återfinns<br />
kvalitetsdeklarationer, resultat av brukarundersökningar,<br />
jämförande nyckeltal och olika rapporter. I kvalitetsguiden<br />
ryms också avsnittet ”Hjälp oss bli bättre”, där all digital medborgardialog,<br />
inklusive den nya <strong>kommun</strong>gemensamma klagomålshanteringen,<br />
samlas.<br />
Valfrihet med kvalitet<br />
<strong>Huddinge</strong> <strong>kommun</strong> har sju olika valfrihetssystem som numera<br />
omfattar stora delar av den <strong>kommun</strong>ala verksamheten.<br />
Andelen invånare som valt annan utförare har under året ökat<br />
inom de större systemen, såsom förskola, gymnasieskola och<br />
särskilt hemtjänst men minskat något inom grundskolan. Valfrihet<br />
har införts även inom delar av funktionshinderområdet.<br />
I <strong>kommun</strong>en finns tio utförare av hemtjänst för personer över<br />
65 år att välja mellan, fem har tillkommit under året. Äldreomsorgens<br />
kundundersökning visar att kunderna anser sig ha<br />
fått tillräcklig information om möjlighet att välja hemtjänstutförare.<br />
Index var 9,1 av 10 (6,4 år 2009).<br />
I <strong>Huddinge</strong> finns 38 godkända fristående förskolor, 15 drivs<br />
som föräldrakooperativ, 18 som bolag och fem som personalkooperativ.<br />
Från och med <strong>2010</strong> är kön till de <strong>kommun</strong>ala och<br />
fristående förskolorna gemensam. Grundskolenämnden och<br />
gymnasienämnden uppger att uppdraget om konkurrensutsättning<br />
inte är aktuellt under <strong>2010</strong>.<br />
I december lanserades kvalitetsjämförelser mellan hemtjänstutförare<br />
på huddinge.se i syfte att underlätta kundvalet.<br />
Arbetet med kvalitetsjämförelser för att underlätta val av<br />
förskola och skola har inte kunnat slutföras under året. Det<br />
beror bland annat på den nya skollag som träder i kraft under<br />
nästa år som medför stora förändringar. Under 2011 fortsätter<br />
arbetet med att utveckla ett <strong>kommun</strong>gemensamt jämförelseverktyg.<br />
Äldreomsorgsnämnden har beslutat om en rutin och mall<br />
för systematisk uppföljning av utförare inom ramen för Lagen<br />
om valfrihetssystem (LOV) och samtliga utförare genomför<br />
samma enkätundersökning samt ingår i samma synpunktsoch<br />
klagomålshantering. Nämnden har också tagit fram<br />
rutiner för hur uppmärksammade brister i verksamheten ska<br />
hanteras. Rutinerna ska även implementeras inom funktionshinderområdets<br />
kundvalstjänster samt i icke konkurrensutsatt<br />
verksamhet.<br />
Likabehandling<br />
Metoder för att mäta invånarnas upplevda diskriminering<br />
i mötet med <strong>kommun</strong>ens verksamheter har arbetats fram<br />
under <strong>2010</strong>. När social- och äldreomsorgsförvaltningens biståndskansli<br />
genomförde en enkätundersökning svarade 95<br />
procent att de inte upplevde sig diskriminerade i kontakten<br />
med biståndskansliet.<br />
Samhällsbyggnadsnämnden har efter avstämning med<br />
handikapprådet avhjälpt ett antal hinder för tillgängligheten<br />
för personer med funktionshinder. Bland annat har sex busshållplatser<br />
på Häradsvägen och en på Ågestavägen byggts om.<br />
Dessutom har tio övergångsställen byggts om och ett trettiotal<br />
nya bänkar placerats ut.<br />
Delar av huddinge.se har anpassats till formatet Lättläst.<br />
Bibliotekens hemsidor har tillgänglighetsanpassats. Socialoch<br />
äldreomsorgsförvaltningen har tillgänglighetsanpassat<br />
förvaltningens blanketter.<br />
8 9
HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING<br />
HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING<br />
Medborgarna visade fram många hållbara idéer<br />
För ett hållbart <strong>Huddinge</strong><br />
Deras uppgift var lika svår som den lät: Skåda in i framtiden,<br />
diskutera framtidsfrågor och se vad som hjälper oss att bygga<br />
ett ”hållbart <strong>Huddinge</strong>”.<br />
En lördag i november samlades ett hundratal slumpvis<br />
utvalda <strong>Huddinge</strong>bor i matsalen på Östra gymnasiet för att<br />
delta i diskussionen. Efter en inledande presentation av politiker<br />
och tjänstemän rörde sig samtalet kring hur en hållbar<br />
utveckling kan ske.<br />
Många spännande idéer presenterades och diskuterades.<br />
– Jättekul och framför allt viktigt att så många ville vara med<br />
och påverka framtidens <strong>Huddinge</strong>, säger Marcel Moritz, projektledare<br />
för medborgardialogen.<br />
Deltagarna kom från alla delar av <strong>Huddinge</strong>. Kvinnor och<br />
män i olika åldrar med olika bakgrund. Mötet var en del av<br />
det omfattande hållbarhetsarbete <strong>Huddinge</strong> <strong>kommun</strong> är inne<br />
i. Ett resultat av det, blir en ny översiktsplan och ett övergripande<br />
styrdokument för <strong>kommun</strong>ens hållbara utveckling.<br />
– Mötet i november gav många bra saker att tänka på för<br />
både tjänstemän och för de förtroendevalda, som ska fatta<br />
stora och viktiga beslut under mandatperioden, säger Marcel.<br />
Kommunen spelar en viktig roll när det gäller att underlätta<br />
för invånarna att agera på ett hållbart sätt.<br />
Det ska vara lätt att göra rätt.<br />
Att en majoritet också är beredd att konsumera varor på ett<br />
mer hållbart sätt även om det medför ökade kostnader, var en<br />
av de många intressanta sakerna som kom fram under mötet.<br />
Sådana frågor och en rad andra ventilerades i workshops och<br />
smågrupper. Mentometerknappar visade hur deltagarna tog<br />
ställning till de olika ämnena och kunde direkt redovisas på<br />
skärm, så att alla såg. Några av alla idéer som kom fram var att<br />
<strong>Huddinge</strong> ska bygga på höjden. Då tas mindre mark i anspråk.<br />
Och husen måste vara miljösmartare än idag.<br />
För att minska de klyftor som finns i dagens bostadsområden<br />
bör vi få en större blandning av småhus, bostadsrätter och<br />
hyresrätter, var en annan ståndpunkt. Den variationen behöver<br />
planeras in när ett bostadsområde är på planeringsstadiet.<br />
Bygg ut kollektivtrafiken ännu mer, löd ett förslag.<br />
– Även om samtalen var livliga och massor av spännande<br />
synpunkter kom fram just vid detta tillfälle, tog det inte slut<br />
när dagen var över, säger Marcel.<br />
Via webben och via Facebook fortsätter <strong>kommun</strong>en att ta in<br />
synpunkter och idéer för att längre fram sortera noggrannare<br />
och se vad som går att omvandla från idé till verklighet och<br />
hur det kan gå till.<br />
Det blir ett omfattande arbete, eftersom hållbarhetsarbetet<br />
ska vara just hållbart över en lång tid – kanske de närmaste<br />
20-30 åren.<br />
– En av de verkligt roliga sakerna med hållbarhetsdagen var<br />
att se och höra det stora intresset för att kunna delta i <strong>Huddinge</strong>s<br />
framtida utformning, säger Marcel.<br />
MÅL MÅTT SENASTE MÄTRESULTAT<br />
God representativ demokrati<br />
Andel förtroendevalda som är nöjda med<br />
arbetsförutsättningarna (politikerenkät)<br />
Andel invånare som kan tänka sig att arbeta politiskt i<br />
<strong>kommun</strong>en.<br />
4,2 (Skala 1–5)<br />
Kvinnor 4,2, Män 4,2<br />
16 procent <strong>2010</strong> (15 procent 2009)<br />
Kvinnor 15 procent (13 procent)<br />
Män 18 procent (17 procent)<br />
Positivt företagsklimat för fler jobb Placering i Svenskt Näringslivs mätning 87:e plats i landet (2009 70:e plats) (2008 104:e plats)<br />
Kunskap och livslångt lärande<br />
Behöriga till gymnasieskolans nationella program från de<br />
<strong>kommun</strong>ala skolorna i <strong>Huddinge</strong><br />
Elever i gymnasieskolan med slutbetyg efter 4 år, exkl.<br />
individuella programmet<br />
Genomsnittlig betygspoäng för elever med slutbetyg<br />
från de <strong>kommun</strong>ala skolorna i <strong>Huddinge</strong><br />
Elever med högskolebehörighet efter avslutad<br />
gymnasieutbildning från de <strong>kommun</strong>ala skolorna i<br />
<strong>Huddinge</strong><br />
88,2 procent år <strong>2010</strong><br />
(89,5 procent år 2009) (87,9 procent år 2008)<br />
81 procent år <strong>2010</strong><br />
(75 procent år 2009) (75 procent år 2008)<br />
13,9 år <strong>2010</strong><br />
(14,2 år 2009)(13,8 år 2008)<br />
82 procent år <strong>2010</strong><br />
(87 procent år 2009) (84 procent år 2008)<br />
Mångfald och jämställdhet Upplevd diskriminering i samhället Medel <strong>Huddinge</strong>: 7 procent<br />
Kvinnor 9 procent, Män 4 procent<br />
Flemingsberg: 13 procent 1)<br />
Stuvsta-Snättringe: 3 procent 2)<br />
Ekosystem i balans<br />
Folkhälsa<br />
Totalt koldioxidutsläpp i <strong>kommun</strong>en, ton CO2<br />
(uppvärmning, transport, el)<br />
Fosforhalt och siktdjup i<br />
- Orlången<br />
- Trehörningen<br />
- Långsjön<br />
Självskattad hälsa vuxna<br />
Självskattad hälsa unga (index max 100)<br />
1)<br />
Det geografiska område som fått högst mätresultat. 2) Det geografiska område som fått lägst mätresutat.<br />
Basåret 1990 var det knappt 6,0 ton/inv. 2008 var det<br />
2,8 ton/inv<br />
64 µg/l år <strong>2010</strong> (67 µg/l år 2006)<br />
1,5 m år <strong>2010</strong> (0,9 m 2006)<br />
98 µg/l år <strong>2010</strong> (58 µg/l år 2006)<br />
0,5 m år <strong>2010</strong> (0,5 m år 2006)<br />
32 µg/l år <strong>2010</strong> (43 µg/l år 2008)<br />
1,4 m år <strong>2010</strong> (1,1 m år 2008)<br />
Medel <strong>Huddinge</strong>: 65 procent<br />
Kvinnor 63 procent, Män 68 procent<br />
Vårby 56 procent 2)<br />
Segeltorp: 74 procent 1)<br />
Medel <strong>Huddinge</strong>: Index 62<br />
Index 54 för flickor, Index 68 för pojkar<br />
(Index 60 för flickor, index 72 för pojkar 2008)<br />
Vårby index 53 2)<br />
Stuvsta-Snättringe ind. 65 1)<br />
Foto: CA Eriksson<br />
Många idéer ventilerades under dagen om ett hållbart <strong>Huddinge</strong>.<br />
Kommunens nämnder redovisar god eller mycket god måluppfyllelse<br />
när det gäller hållbar samhällsutveckling.<br />
Arbetet med en långsiktig plan –”Ett hållbart <strong>Huddinge</strong>”<br />
samt ny översiktsplan går mycket bra och med stor delaktighet<br />
av medborgare, näringsliv med flera. Miljö- och jämställdhetsarbetet<br />
har under året tagit ett stort steg framåt då planer<br />
för <strong>kommun</strong>ens inre och yttre miljöarbete samt klimat- och<br />
energiplan har fastställts. Jämställdhet är integrerat i <strong>kommun</strong>ens<br />
styrdokument och ett stort antal politiker och tjänstemän<br />
har utbildats.<br />
Andelen grundskolelever som är behöriga till gymnasieskolan<br />
har minskat. Även andelen gymnasieelever som är behöriga<br />
till högskolestudier har minskat, samtidigt som andelen<br />
elever i med slutbetyg ökat markant. Resultaten i flera nämnders<br />
mål- och resultatbilder visar på skillnader mellan män<br />
och kvinnor, flickor och pojkar samt mellan olika geografiska<br />
områden. Måluppfyllelsen bedöms ändå som god då insatser<br />
kring generella och riktade uppdrag utförts väl.<br />
God representativ demokrati<br />
Att skapa goda förutsättningar för de förtroendevaldas arbete<br />
är avgörande för att demokratin ska fungera. I senaste politikerenkäten<br />
gav politikerna sina arbetsförutsättningar betyget<br />
4,2 av 5.<br />
I <strong>2010</strong> års val ökade valdeltagandet till riksdagen med 2,6<br />
procentenheter (81,1 2006, 83,7 <strong>2010</strong>) i <strong>kommun</strong>en samtidigt<br />
fanns vissa valdistrikt med valdeltagande under 50 procent.<br />
10 11
HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING<br />
Inför valet arrangerade äldreomsorgsförvaltningen en valdebatt<br />
om äldrefrågor tillsammans med partier och pensionärsorganisationerna<br />
som även sändes över webb och lokal-tv.<br />
Positivt företagsklimat för fler jobb<br />
I Svenskt Näringslivs ranking av <strong>kommun</strong>ernas näringslivsklimat<br />
bedömer företagare att <strong>Huddinge</strong> ligger på samma<br />
nivå som Stockholms läns genomsnitt och något högre än<br />
riksnittet. Utifrån Stockholm Business Alliance´s senaste undersökningsresultat<br />
har en förvaltningsövergripande arbetsgrupp<br />
tagit fram en rapport med förslag till fortsatt utveckling<br />
av servicen till näringslivet i <strong>Huddinge</strong>. Flera av åtgärderna<br />
är redan vidtagna, bland annat genomgång och utveckling<br />
av hemsidan med näringslivsinformation, förtydligande av<br />
tjänsten företagslots samt förbättrad <strong>kommun</strong>ikation mellan<br />
förvaltningarna.<br />
Matchning Södertörn har under året haft kontakt med<br />
ungefär 150 företag för att hjälpa dem att hitta bästa tänkbara<br />
arbetskraft.<br />
Kunskap och livslångt lärande<br />
Kunskapsmåtten i fullmäktiges mål- och resultatbild för <strong>2010</strong><br />
har delvis ökat men minskat i andra fall.<br />
Gymnasienämnden visar på en markant ökad andel elever<br />
med slutbetyg från 75 till 81 procent. Andelen elever med<br />
högskolebehörighet har minskat något, men ligger lika med<br />
rikets resultat. Grundskolenämnden redovisar något sjunkande<br />
studieresultat för elever i årskurs 5 och 9, men ökade<br />
resultat för årskurs 3. Kunskapsresultaten varierar mellan<br />
skolor och mellan pojkar och flickor.<br />
Riktlinjer har tagits fram inom förskolenämnden för att<br />
skapa en gemensam plattform för verksamhetens arbete med<br />
ett språk - och kunskapsutvecklande arbetssätt. En satsning<br />
har skett för att förbättra övergången mellan grundskola och<br />
gymnasium. Fler besöker biblioteken och det blir fler elever<br />
i Kulturskolan, som ökat med oförändrade resurser, antalet<br />
utlån från biblioteken visar en svag nedgång.<br />
Mångfald och jämställdhet<br />
Medborgarundersökningen visar att 7 procent av <strong>Huddinge</strong>s<br />
invånare upplever sig diskriminerade i samhället. Högst är<br />
den upplevelsen i Flemingsberg med 13 procent jämfört med<br />
den lägsta noteringen i Stuvsta-Snättringe med 3 procent. 9<br />
procent av kvinnorna och 4 procent av männen har upplevt<br />
diskriminering. Resultat från enkäter visar även att det förekommer<br />
upplevd diskriminering hos brukare av <strong>kommun</strong>ens<br />
tjänster.<br />
Samtliga nämnder har under <strong>2010</strong> arbetat med att jämställdhetsintegrera<br />
sina verksamheter genom projekt ”Hållbar<br />
Jämställdhet”. Utbildningsinsatser har genomförts och en<br />
struktur är utvecklad för att integrera jämställdhet i styrdokument<br />
och verksamhetsutveckling. En intern kunskapsbank<br />
finns på webben gällande jämställdhets- och mångfaldsfrågor.<br />
Inom förskole- grundskole- och gymnasienämnden pågår<br />
arbete för att alla verksamheter ska ha en Plan mot diskriminering<br />
och kränkande behandling som lever upp till lagkraven.<br />
Kultur- och fritidsnämnden genomförde ett interkulturellt<br />
projekt i Flemingsberg tillsammans med ungdomar,<br />
föreningar och Södertörns högskola och har kartlagt hur tider<br />
och planer fördelas utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Inom<br />
socialnämnden har obligatoriska utbildningar inom funktionshinderområdet<br />
anordnats i HBT-frågor<br />
Ekosystem i balans<br />
En klimat- och energiplan är antagen och föreslagna åtgärder<br />
ska inarbetas i ordinarie verksamhetsplaner och styrsystem<br />
och utfasningen av <strong>kommun</strong>ens användning av fossila bränslen<br />
löper som planerat. En av åtgärderna är redan genomförd<br />
då <strong>kommun</strong>en tillämpat modellen Climate and Economic<br />
Research in Organizations (CERO), som syftar till att minska<br />
växthusgasutsläppen från <strong>kommun</strong>ens resor och transporter.<br />
Även en plan för <strong>kommun</strong>ens inre och yttre miljöarbete är<br />
fastställd.<br />
Kommunstyrelsen har tillsammans med miljönämnden,<br />
samhällsbyggnadsnämnden och Huge Fastigheter AB tagit<br />
fram riktlinjer för att miljöprofilera byggandet av bostäder och<br />
verksamhetslokaler med energieffektiva lösningar, miljöanpassat<br />
byggmaterial och hållbara lösningar för transporter.<br />
Folkhälsa<br />
Enligt rapporter finns det i <strong>Huddinge</strong> <strong>kommun</strong> skillnader i<br />
hälsa mellan olika grupper (exempelvis kön) och <strong>kommun</strong>delar.<br />
Den självupplevda hälsan bland invånare i <strong>Huddinge</strong><br />
är något lägre jämfört med andra nationella undersökningar.<br />
Folkhälsoarbetet inriktas på de grupper där folkhälsan sjunkit<br />
från en redan låg nivå och där det finns risk för fortsatt eller<br />
ökad ohälsa. <strong>Huddinge</strong> deltar i det nationella Healthy Cities-<br />
Nätverket, ett ackrediterat WHO-nätverk.<br />
Kommunstyrelsen samverkar med social-, grundskole-,<br />
förskole-, och kultur- och fritidsnämnderna, (och polisen,<br />
mödravårdscentral, barnavårdscentral, barn- och ungdomspsykiatrin)<br />
utifrån de behov som finns i varje geografiskt område<br />
för att tidigt upptäcka och arbeta med barn som far illa.<br />
Socialnämnden startade under <strong>2010</strong> Kvinnofridsteamet som<br />
erbjuder stöd och hjälp till våldsutsatta och våldsutövare.<br />
En väg till träffsäkrare rekryteringar<br />
– Bra. Mycket bra. Hela intervjusituationen kändes proffsig.<br />
Patric Näsström, gruppledare vid socialtjänstens ungdomsenhet,<br />
pratar om den kompetensbaserade rekrytering han varit<br />
med om – och som ledde till det jobb han nu har.<br />
Patric hade redan ett arbete i <strong>Huddinge</strong> <strong>kommun</strong>, på familjhemsenheten.<br />
När han var klar med en chefsutbildning sökte<br />
han tjänsten som gruppledare, eftersom det kändes som ett<br />
naturligt steg att ta.<br />
I den processen mötte han den kompetensbaserade rekryteringen.<br />
– Skillnaden mot andra intervjuer jag varit med om, var att<br />
här kom ingen oförberedd. Det var tydligt vilket förarbete som<br />
skett.<br />
Tankar kring själva tjänsten, vilka kompetenser det krävde<br />
och ett frågebatteri kring de kompetenserna. En intervjuade<br />
och en förde anteckningar.<br />
– För mig som sökande, dög det verkligen inte att svara<br />
med några standardformuleringar. Jag fick exemplifiera kring<br />
speciella situationer, utifrån ledarskapsfrågor som var relevanta<br />
för tjänsten.<br />
Att de borrade sig ner i frågorna upplevde Patric som ett<br />
sätt att höja kvaliteten på hela processen. Och han ser det som<br />
ärligare mot den person som söker tjänsten – allt är uppe på<br />
bordet eftersom organisationen i förväg gått igenom sina behov<br />
och söker en person som svarar mot de behoven. Just det<br />
ser Patric som en av två stora utmaningar för socialtjänsten:<br />
Att rekrytera rätt och att behålla personalen. Tillsammans<br />
med andra faktorer blir då den kompetensbaserade rekryteringen<br />
ett medel att nå dit.<br />
– Men lite förvånande är det att man tidigare haft så lite<br />
fokus på processen, med tanke på vilken tid som går åt och<br />
ATTRAKTIV ARBETSGIVARE<br />
vilka pengar en felrekrytering kan kosta. Alltså är det på tiden<br />
att <strong>kommun</strong>er börja tänka på rekryteringsformer som ligger i<br />
framkant.<br />
Varje nyrekrytering till <strong>Huddinge</strong> <strong>kommun</strong> är en investering<br />
på i snitt 4 000 000 kr. I förhållande till investeringens<br />
storlek har relativt lite tid och resurser lagts på rekryteringsarbetet.<br />
– Med den här rekryteringsmetodiken får rekryterande<br />
chefer ett stöd som bättre svarar upp mot investeringens storlek,<br />
säger Anders Gagnerud, personalstrateg.<br />
Den är ett strukturerat arbetssätt där de viktigaste arbetsuppgifterna<br />
i en yrkesroll ringas in. Med dem som utgångspunkt<br />
identifieras sedan vilka personliga egenskaper, kunskaper,<br />
erfarenheter etcetera som leder till framgång i yrkesrollen<br />
– helt enkelt en kravspecifikation. Med den som grund ger<br />
sedan rekryteringsmetodiken verktyg för att på ett strukturerat<br />
sätt utreda och bedöma vilken eller vilka kandidater som<br />
har rätt förutsättningar för arbetet.<br />
För att sammanfatta är kompetensbaserad rekryteringsmetodik<br />
ett verktyg som hjälper oss att få framgångsrika medarbetare<br />
och därmed framgångsrika verksamheter. Dessutom<br />
hjälper metodiken att fokusera på det som är väsentligt för en<br />
yrkesroll och minimerar därmed att fördomar och andra ovidkommande<br />
faktorer påverkar urvalet.<br />
Genomsnittlig anställningskostnad är cirka 400 000 kr/år (baseras på<br />
månadslön omfattande cirka 24 000 kr). Om genomsnittlig anställningstid<br />
är tio år innebär det ett investeringsbeslut på över fyra miljoner<br />
kronor vid beslut om en tillsvidareanställning.<br />
Patric Näsström tycker<br />
att den process han<br />
gick igenom inför<br />
anställningen var bra.<br />
Foto: CA Eriksson<br />
12 13
ATTRAKTIV ARBETSGIVARE<br />
SUND EKONOMI<br />
Tydliga chefer och engagerade medarbetare<br />
Stabila <strong>kommun</strong>ala finanser<br />
Måluppfyllelsen inom målet attraktiv arbetsgivare är god.<br />
Detta baserat på en samlad bedömning av nämndernas<br />
måluppfyllelse som varierar från godtagbar till mycket god.<br />
Resultatet av medarbetarenkäten visar höga värden även om<br />
<strong>kommun</strong>en backat lite. Sänkningen av både den korta och<br />
totala sjukfrånvaron påverkar också bedömningen av måluppfyllelse.<br />
Införandet av en <strong>kommun</strong>gemensam kompetensutvecklingsmodell<br />
är påbörjat och nämnderna har arbetat aktivt<br />
med det generella uppdraget att <strong>kommun</strong>icera <strong>Huddinge</strong> som<br />
kunskaps<strong>kommun</strong> kopplat till attraktiv arbetsgivare.<br />
MÅL MÅTT MÄTRESULTAT <strong>2010</strong><br />
Budgethållning Nämndernas utfall i förhållande till budget (mnkr) + 12 mnkr (+15 mnkr 2009)<br />
Långsiktig balans<br />
Positivt utfall exkl exploateringsvinst (mnkr)<br />
Konsolidering, genomsnittligt resultat i förhållande till eget kapital senaste<br />
treårsperioden (%)<br />
Kommunens placering, finansiell profil bland 8 Södertörnskommer.<br />
+ 196 mnkr (+75 mnkr 2009)<br />
3,9 (2,7 2009)<br />
1:a 2009 (1:a 2008)<br />
Successivt minskat skatteuttag Kommunalskatt (öre per skattekrona) 19,95 (19,95 2009)<br />
MÅL MÅTT MÄTRESULTAT <strong>2010</strong><br />
Aktivt ledarskap<br />
Aktivt medarbetarskap<br />
Kompetensutveckling<br />
Aktiv lönepolitik<br />
Inflytande och delaktighet<br />
God arbetsmiljö<br />
Jämställdhet och mångfald<br />
Goda resultat i medarbetarenkäten<br />
Index medarbetarenkät<br />
Index medarbetarenkät<br />
Index medarbetarenkät<br />
Index medarbetarenkät<br />
Index medarbetarenkät<br />
Index medarbetarenkät<br />
Korttidsfrånvaro (2-14 dgr)<br />
Total sjukfrånvaro<br />
Index medarbetarenkät<br />
Resultatet av medarbetarenkäten är fortsatt högt men något<br />
lägre jämfört med förra året. Skillnaderna mellan nämnderna<br />
är stora och alla utom kultur- och fritidsnämnden backar i<br />
år. Index för Aktivt ledarskap har minskat men är fortfarande<br />
relativt högt i jämförelse med andra <strong>kommun</strong>er och företag.<br />
Särskilt starka resultat får <strong>kommun</strong>en på frågor om cheferna<br />
är tydliga med vad de förväntar sig av medarbetarna, är tillgängliga<br />
samt <strong>kommun</strong>icerar öppet och ärligt. Även Aktivt<br />
medarbetarskapsindex har sjunkit något men är fortfarande<br />
högt. Kommunen är bra på att ta tillvara medarbetarnas kunskaper<br />
och erfarenheter, medarbetarna känner sig engagerade<br />
i sitt arbete och tycker att de har ett meningsfullt arbete.<br />
En nyhet som infördes under året är att resultatet av medarbetarenkäten<br />
redovisas även med seperata värden för kvinnor<br />
och män. Analyser utifrån kön har genomförts på nämndnivå.<br />
För <strong>kommun</strong>en som helhet noteras ett högre resultat bland<br />
kvinnorna än männen. Det är framförallt inom engagemang<br />
och attraktiv arbetsgivare som det finns skillnader, där kvinnorna<br />
i högre utsträckning är så kallade ambassadörer.<br />
69 procent (72 procent 2009)<br />
Kvinnor: 68 procent<br />
Män: 70 procent<br />
83 procent (85 procent 2009)<br />
Kvinnor: 84 procent<br />
Män: 79 procent<br />
58 procent (61 procent 2009)<br />
Kvinnor: 58 procent<br />
Män: 55 procent<br />
62 procent (67 procent 2009)<br />
Kvinnor: 64 procent<br />
Män: 54 procent<br />
63 procent (67 procent 2009)<br />
Kvinnor: 63 procent<br />
Män: 63 procent<br />
54 procent (58 procent 2009)<br />
Kvinnor: 54 procent<br />
Män: 55 procent<br />
2,3 procent (2,4 procent 2009)<br />
6,5 procent (7,3 procent 2009)<br />
64 procent (64 procent 2008)<br />
Kvinnor: 64 procent<br />
Män: 63 procent<br />
Gott samarbete och minskad sjukfrånvaro<br />
Resultaten från den senaste medarbetarenkäten visar ett något<br />
lägre index för god arbetsmiljö. Totalt bedöms samarbete och<br />
arbetsklimat som gott. Däremot har upplevelse av stress och<br />
hög arbetsbelastning ökat. Kvinnorna i <strong>kommun</strong>en uppvisar<br />
en högre nivå av stress än männen. Stress är därför ett område<br />
som <strong>kommun</strong>en prioriterar i det fortsatta arbetsmiljöarbetet.<br />
Den totala sjukfrånvaron fortsätter att minska och har minskat<br />
med 11 procent under <strong>2010</strong>. Den största förändringen<br />
återfinns inom gymnasiet där den totala sjukfrånvaron har<br />
minskat med 25 procent. Även den korta sjukfrånvaron (2-14<br />
dagar) har minskat något, främst inom äldreomsorgen. Positivt<br />
är att både förskolenämnden och äldreomsorgsnämnden,<br />
som båda haft relativt hög sjukfrånvaro, fortsätter att minska<br />
sin sjukfrånvaro.<br />
Nämndernas utfall i förhållande till budget visar ett överskott<br />
<strong>2010</strong>. Nämnderna har sammantaget redovisat överskott de senaste<br />
sex åren. Förskolenämnden bedömer sin måluppfyllelse<br />
som godtagbar och övriga nämnder bedömer den som god eller<br />
mycket god. Kommunen har uppnått resultat i arbetet med<br />
<strong>kommun</strong>fullmäktiges uppdrag om att hålla nere lokalkostnaderna.<br />
Kommunens resultat är positivt, såväl inklusive som<br />
exklusive exploatering, och konsolideringen för de tre senaste<br />
åren ligger klart över den reala utvecklingen av det egna kapitalet.<br />
Kommunen är fortsatt etta vid en jämförelse av Södertörns<strong>kommun</strong>ernas<br />
finansiella nyckeltal. Måluppfyllelsen för<br />
sund ekonomi är över den planerade nivån och bedöms därför<br />
som mycket god för <strong>2010</strong>.<br />
Budgethållning<br />
Nämndernas utfall i förhållande till budget visar ett överskott<br />
mot budget på 12 mnkr. Samtliga nämnder utom förskolenämnden<br />
och samhällsbyggnadsnämnden har klarat målet<br />
om ett nollresultat. Flera nämnder har visat mycket god<br />
måluppfyllelse. Grundskolenämnden har en fortsatt positiv<br />
utveckling av sin ekonomi eftersom merparten av enheterna<br />
har en ekonomi i balans. En stor del av överskottet beror dock<br />
på en lägre volymutveckling än beräknat. Eftersom grundskolan<br />
är den största verksamheten är det viktigt för <strong>kommun</strong>ens<br />
totala budgethållning att nämnden har en balanserad budget.<br />
Samhällsbyggnadsnämndens underskott (-19 mnkr) orsakas<br />
av en extra svår vinter vilket inte bedöms vara något strukturellt<br />
underskott. Nämndens övriga verksamheter visar sammantaget<br />
positivt utfall. Förskolenämndens resultat (-5 mnkr)<br />
beror på ökade volymer genom att antalet inskrivna barn var<br />
fler än budgeterat samt att barnen vistades fler timmar i förskolan.<br />
Den samlade bedömningen av nämndernas budgethållning<br />
blir att nämnderna bedöms ha en god måluppfyllelse.<br />
Långsiktig balans<br />
Det positiva resultatet exklusive exploateringsvinster för <strong>2010</strong><br />
uppgår till 196 mnkr vilket är 124 mnkr högre än det budgeterade<br />
resultatet (72 mnkr). Måluppfyllelse kan därför anses<br />
vara mycket god. I förhållande till föregående år är resultatet<br />
121 mnkr högre.<br />
Konsolideringen förstärktes under <strong>2010</strong> med drygt en procentenhet.<br />
Förklaringen är att resultatutvecklingen var mycket<br />
högre <strong>2010</strong> är den senaste treårsperioden. En konsolidering<br />
på över två procent är en mycket bra nivå som ligger klart över<br />
den reala utvecklingen av det egna kapitalet. Måluppfyllelsen<br />
kan därför anses vara mycket god.<br />
I syfte att bredda finansieringsmöjligheterna, minska de<br />
finansiella riskerna och sänka räntekostnaderna har <strong>kommun</strong>en<br />
genomfört en kreditvärdering, genom Standard & Poor´s,<br />
där <strong>kommun</strong>en fick näst högsta kreditbetyg: AA+.<br />
Nämndernas samlade måluppfyllelse av långsiktig balans<br />
kan också anses som mycket god. Det samlade egna kapitalet<br />
uppgår till 152 mnkr, vilket utgör drygt 3 procent av<br />
budgetomslutningen. Samtliga nämnder har ett positivt eget<br />
kapital. En central del för långsiktig balans inom grundskolan<br />
är att få mer kunskap om barn- och elevströmmar för en ändamålsenlig<br />
planering.<br />
Kommunens placering bland Södertörns<strong>kommun</strong>erna av<br />
finansiella nyckeltal för perioden 2007-2009 (gjord av KFI<strong>kommun</strong>forskning<br />
väst): Resultatet visar att <strong>Huddinge</strong> har<br />
starka värden för samtliga finansiella mått som ingår i analysen<br />
(skattesats, resultatnivå, långsiktig resultatnivå tre år,<br />
kortsiktigt finansiellt handlingsutrymme och långsiktigt finansiellt<br />
handlingsutrymme). Den senaste treårsperioden har<br />
<strong>Huddinge</strong> förbättrat vissa nyckeltal, medan andra har försämrats.<br />
Försämringen sker dock från en hög nivå i relation till<br />
genomsnittet. För <strong>Huddinge</strong> är det främst soliditeten som har<br />
försämrats. I viss mån har den långsiktiga kapaciteten stärkts<br />
genom den skattesänkning som genomfördes 2008.<br />
Successivt minskat skatteuttag<br />
För att <strong>Huddinge</strong> ska fortsätta vara en attraktiv <strong>kommun</strong> att<br />
bo och verka i måste skattesatsen upplevas som rimlig. På sikt<br />
bör <strong>kommun</strong>en ha en skattesats som i vart fall inte överstiger<br />
genomsnittet bland länets <strong>kommun</strong>er.<br />
Detta ska ske i en ansvarfull takt så att verksamheterna<br />
samtidigt kan utvecklas och bli bättre. Kommunalskatten ska<br />
sänkas genom att verksamheterna blir effektivare. Trots att<br />
<strong>Huddinge</strong> har en förhållandevis stark ekonomi har bedömningen<br />
varit att de ekonomiska förutsättningar saknats för<br />
ytterligare sänkning varför målet har varit att behålla nuvarande<br />
nivå.<br />
14 15
EFFEKTIVA PROCESSER FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMI<br />
Ett ökat fokus på effektiva processer<br />
Finansiell analys<br />
Det strategiska målet effektiva processer fokuserar på hur den<br />
<strong>kommun</strong>ala verksamheten organiseras, bedrivs och utvecklas<br />
för att producera de <strong>kommun</strong>ala tjänsterna på ett effektivt sätt.<br />
Alla nämnder har bedömt måluppfyllelsen som god eller, för<br />
förskolenämndens och socialnämndens räkning, som mycket<br />
god. För vissa nämnder saknas det fortfarande mål och mått<br />
som definierar innehållet i målet. Samtliga nämnder går dock<br />
mot ökat fokus på processorientering av verksamheten och<br />
flera initiativ har tagits för att tydliggöra målet effektiva processer.<br />
Kommunens samlade måluppfyllelse bedöms som god<br />
utifrån vad nämnderna redovisar och att genomförda åtgärder<br />
ligger i linje med förväntningar och planer för denna period.<br />
Kommunstyrelsen har både i sin lednings- och servicefunktion<br />
ansvaret för att driva, utveckla och förbättra en rad viktiga<br />
lednings- och stödprocesser tillsammans med nämnderna.<br />
Kommunstyrelsen har dessutom ett antal huvudprocesser där<br />
övriga nämnder saknar uppdrag.<br />
Under <strong>2010</strong> har <strong>kommun</strong>styrelsen arbetat mycket med<br />
<strong>kommun</strong>gemensam verksamhetsutveckling genom införandet<br />
av projekt kopplade till utvecklingen av en väl fungerande<br />
eFörvaltning. IT-strategi, informationssäkerhet, IT-arkitektur,<br />
integrationslösning och digital användaråtkomst resulterar i<br />
samordningsaktiviteter för att modernisera <strong>kommun</strong>ens förmåga<br />
att leverera effektiva e-tjänster.<br />
Inom socialnämnden och äldreomsorgsnämnden har det<br />
kartlagts minst dubbelt så många processer under <strong>2010</strong> jämfört<br />
med tidigare år. Flera av processerna fanns sen tidigare<br />
och fungerade bra, men sammanslagningen till en social- och<br />
äldreomsorgsförvaltning samt besparingar gjorde det nödvändigt<br />
att utifrån den nya förvaltningens förutsättningar<br />
samordna och effektivisera arbetet. Beslutet att införa kundval<br />
enligt Lagen om valfrihet (LOV) inom delar av funktionshinderområdet<br />
innebar att en rad olika administrativa rutiner<br />
och processer behövde utarbetas på kort tid. Även en kartläggning<br />
av upphandlingsprocessen har genomförts för att samordna<br />
processen inom den nya förvaltningen och hitta den<br />
mest effektiva arbetsmodellen.<br />
Samhällsbyggnadsnämnden och miljönämnden satsar på<br />
att effektivisera processer och kvalitetssäkra tjänster främst<br />
genom bättre produktivitet. Under året har det påbörjats ett<br />
arbete med att processkartlägga och förändra arbetsprocesser<br />
för bygglov samt ett arbete med att ta fram process- och<br />
rutinbeskrivningar för effektivare och tydligare handläggningsprocesser.<br />
Gatu- och trafikavdelningen har under året<br />
kartlagt processen för investeringsprojekt samt investeringar i<br />
exploateringsprojekt och vilka dokument som tas fram i olika<br />
skeden av processen. Även inventering och komplettering av<br />
miljötillsynsavdelningens processer har skett under året och<br />
kommer att fortsätta under 2011.<br />
Inom förskolenämnden och grundskolenämnden mäts,<br />
redovisas och analyseras huvudprocessen – utveckling och<br />
lärande - i skolornas och förvaltningens kvalitetsredovisning<br />
varje år. Viktigaste ledningsprocesserna; styrning och utvärdering,<br />
är kartlagda och genomförs och utvärderas varje år.<br />
Dessa processer definieras på alla ledningsnivåer från pedagoger<br />
via enhetschefer till verksamhetschefer och förvaltningschef.<br />
Stödprocesser på olika nivåer i organisationen definieras<br />
i arbetslagens, enheternas och förvaltningens arbetsplaner.<br />
En stödprocess, elevstödet, omorganiserades under <strong>2010</strong>.<br />
Förskolechefer och rektorer får större mandat och ansvar för<br />
elevstödsresurser.<br />
Inom gymnasienämnden har ett antal skolövergripande<br />
processer, avseende såväl huvudprocessen som ett antal stödprocesser,<br />
kartlagts tidigare. Dessa kommer att uppdateras<br />
utifrån gymnasiereformen 2011.<br />
Fortsatt ökad processorientering i <strong>kommun</strong>en främjar leveransen<br />
av effektiva tjänster och en mer flexibel och till omvärlden<br />
anpassad organisation och därmed ökad kvalitet för våra<br />
invånare.<br />
Fortsatt utveckling av intern kontroll<br />
Modern intern kontroll fokuserar på styrning, riskhantering,<br />
åtgärdsplaner och kontroller för att säkerställa att verksamheten<br />
sköts ändamålsenligt och effektivt utifrån verksamhetens<br />
mål, att lagar, förordningar och fullmäktiges beslut följs samt<br />
att finansiell och ekonomisk administration och rapportering<br />
är säker. Det handlar alltså om att ha ordning och reda, att<br />
veta att det som ska göras blir gjort och att det sker på ett bra<br />
och säkert sätt. Syftet är att säkra en effektiv förvaltning och<br />
minska risken för allvarliga fel i det dagliga arbetet.<br />
I <strong>Huddinge</strong> integreras arbetet med intern kontroll i planerings-<br />
och uppföljningsprocessen genom att redovisning av<br />
vidtagna åtgärder redovisas i delårsrapporter och verksamhetsberättelse.<br />
En granskning av området visar att nämnderna<br />
har kommit olika långt i arbetet med intern kontroll och att<br />
det finns ett stort behov av samordning och stöd.<br />
Kommunstyrelsen har därför i uppdrag att ta fram ett<br />
förslag till revidering av <strong>kommun</strong>ens reglemente för intern<br />
kontroll och anvisningar för nämndernas tillämpning. Revideringen<br />
av reglementet syftar till att förtydliga innehållet och<br />
nå ett väl strukturerat system för intern kontroll i <strong>kommun</strong>en.<br />
Målet är att intern kontroll ska ingå som en naturlig del<br />
i styrningen och uppföljningen av verksamheterna och vara<br />
väl integrerad i planerings- och uppföljningsprocessen. Omarbetningen<br />
kommer att förtydliga sambandet mellan intern<br />
kontroll och <strong>kommun</strong>ens strategiska mål effektiva processer<br />
genom ett system för dokumentation och regelbunden uppföljning<br />
av processer och rutiner.<br />
Sammanfattning<br />
<strong>Huddinge</strong> <strong>kommun</strong> redovisar ett positivt resultat med 196<br />
(75) mnkr, vilket är en god marginal över det ekonomiska målet<br />
som var 72 mnkr. I förhållande till det statliga balanskravet<br />
där även exploateringsvinster inräknas, uppgår resultatet till<br />
244 (119) mnkr. Resultatnivån ligger för sjätte året i rad på en<br />
god nivå.<br />
Kommunens skatteintäkter blev högre än budget till följd<br />
av att en bättre konjunktur inneburit en starkare utveckling<br />
av skatteunderlaget i riket. Nämnderna bidrar till det positiva<br />
resultatet med ett sammanlagt överskott på 12 mnkr, vilket är<br />
en avvikelse på knappt en halv procent. Gymnasienämnden<br />
har det största överskottet. Flertalet nämnder gör positiva avvikelser<br />
och två nämnder får underskott. Finansnettot ger ett<br />
stort överskott mot budget beroende på god likviditet.<br />
Nettokostnaderna ökade under <strong>2010</strong> med 0,8 (5,2) procent,<br />
vilket är en mycket låg ökning och beror främst på sänkta lokalhyror.<br />
Exklusive denna sänkning ökade nettokostnaderna<br />
med 3,5 (5,2) procent vilket är en lägre ökning än genomsnittet<br />
för den gångna femårsperioden. Skatteintäkter och utjämning<br />
ökade med 5,6 procent. Nämndernas kostnadsökningar<br />
på 4,3 procent ligger i nivå med vad budgetramarna höjdes<br />
(4,5%) med för <strong>2010</strong>.<br />
Utifrån nämndernas verksamhetsberättelser bedöms verksamhetsmålen<br />
för en god ekonomisk hushållning sammantaget<br />
vara uppfyllda och nämnderna bedöms i övrigt i hög grad<br />
uppfylla <strong>kommun</strong>fullmäktiges mål och uppdrag samt bedriva<br />
en verksamhet med god kvalitet.<br />
Omvärldsanalys<br />
Lågkonjunktur präglar världsekonomin<br />
Världsekonomin har kommit ur recessionen och en återhämtning<br />
har påbörjats från en låg nivå. Förbättringen beror till<br />
stor del på statliga insatser som stimulerat efterfrågan och<br />
bidragit till att öka stabiliteten på de finansiella marknaderna.<br />
Tillsammans med låga räntor har detta medfört ökad tillförsikt<br />
bland hushåll och företag. Konjunkturinstitutet bedömde<br />
i december <strong>2010</strong> att global BNP skulle öka med 4,9 procent<br />
<strong>2010</strong>. Riskerna i den globala ekonomin utgörs av ökade spänningar<br />
i handeln mellan länder och en fördjupad statsfinansiell<br />
kris i euroområdet. Tillväxtländerna i Asien och Latinamerika<br />
väntas få en fortsatt god tillväxt på cirka 7 procent de<br />
kommande åren medan den i OECD-länderna blir knappt 3<br />
procent.<br />
Den amerikanska ekonomin fortsätter sin återhämtning.<br />
Hushållens konsumtion och bygginvesteringar tillsammans<br />
med expansiv statlig finanspolitik bidrar till detta. BNP för<br />
USA beräknas stiga med 2,8 procent <strong>2010</strong>. En ökad sparkvot<br />
tillsammans med en svag arbetsmarknad håller tillbaka konsumtionstillväxten<br />
vilket i sin tur gör att uppgången i BNP blir<br />
trög. En viktig faktor för tillväxten är hur bostadsinvesteringarna<br />
utvecklas de närmaste åren, vilka sjönk (-4 %) mer än<br />
väntat i december <strong>2010</strong>. Inflationen fortsätter vara dämpad till<br />
följd av lågt resursutnyttjande och låga kostnadsökningar. För<br />
<strong>2010</strong> väntas inflationen öka med måttliga 1,6 procent.<br />
Tillväxten i euroområdet var trög <strong>2010</strong> och BNP-tillväxten<br />
var knappt 2 procent. De mycket ansträngda statsfinanserna<br />
sätter ett tydligt avtryck på den ekonomiska utvecklingen i<br />
flera länder. Läget på arbetsmarknaden har stabiliserats och<br />
sysselsättningen sjunker inte längre även om arbetslösheten är<br />
fortsatt hög eller cirka 10 procent.<br />
Hög tillväxt i svensk ekonomi<br />
Den svenska ekonomin har nu återhämtat sig och tillväxten<br />
var mycket hög under <strong>2010</strong> med en BNP-ökning på 5,5 procent.<br />
Svensk industri gynnades av att den globala efterfrågan<br />
av vissa insatsvaror och investeringar åter ökar. Dessutom<br />
finns ett större konsumtionsutrymme för svenska hushåll än i<br />
andra OECD-länder. Exporttillväxten väntas nu avta, till följd<br />
av att uppbyggnaden av lagren kommer att avta under 2011,<br />
och hamna mer i linje med ett historiskt genomsnitt.<br />
Stigande inflation och reporänta<br />
Inflationen i Sverige har i princip varit stigande sedan hösten<br />
2009, vilket till huvudsaklig del berott på sjunkande räntor.<br />
Under större delen av <strong>2010</strong> har KPI-utvecklingen varit måttlig<br />
(cirka 1%). Bortser man från effekten av ökade räntor har<br />
inflationstakten sjunkit från 2,6 procent till 2,0 under <strong>2010</strong>.<br />
Hushållens förväntningar på den framtida inflationen ligger<br />
mycket högre än företagen som tror på en måttlig inflation på<br />
ett års sikt.<br />
Riksbanken höjde reporäntan till 1,50 procent i februari<br />
2011. Enligt Riksbankens bedömning kommer reporäntan att<br />
höjas successivt till cirka 2 procent i slutet av 2011.<br />
Årlig procentuell förändring 2008 2009 <strong>2010</strong><br />
BNP till marknadspris -0,2 -4,9 5,6<br />
BNP kalenderkorrigerad -0,5 -4,3 5,5<br />
Antal sysselsatta 0,9 -2,6 1,1<br />
Arbetslöshet, inkl heltidsstud 6,4 8,6 7,4<br />
Personer i åtgärder 1,8 2,8 3,9<br />
Arbetade timmar totalt 1,0 -2,6 2,0<br />
Timlön totalt 4,3 3,3 2,6<br />
Timlön <strong>kommun</strong>er 5,0 3,7 2,9<br />
KPI (årsgenomsnitt) 3,4 -0,3 1,3<br />
Reporänta 2,0 0,25 1,25<br />
Tioårig statsobligationsränta 2,7 3,3 2,8<br />
Ökad sysselsättning i riket<br />
Enligt Konjunkturinstitutet kommer sysselsättningen i riket<br />
att öka under 2011 och 2012, om än i ganska långsam takt.<br />
16 17
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMI<br />
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMI<br />
Störst väntas uppgången bli inom byggbranschen och tjänstebranscherna.<br />
Antalet sysselsatta inom offentlig sektor och<br />
industri väntas inte förändras nämnvärt jämfört med <strong>2010</strong>.<br />
Även antalet arbetade timmar väntas stiga under 2011, enligt<br />
Konjunkturinstitutet.<br />
Arbetslösheten i riket minskade under <strong>2010</strong>. Enligt Statistiska<br />
centralbyråns statistik minskade den från 8,6 procent i<br />
december 2009 till 7,4 procent i december <strong>2010</strong>. I januari 2011<br />
var arbetslösheten i riket 8,2 procent.<br />
Något förbättrad arbetsmarknad i <strong>Huddinge</strong><br />
Enligt siffror från Arbetsförmedlingen uppgick den öppna<br />
arbetslösheten i <strong>Huddinge</strong> i december <strong>2010</strong> till 3,4 procent eller<br />
2 134 personer. Detta kan jämföras med december 2009, då<br />
arbetslösheten var 3,5 procent eller 2 202 personer. I januari<br />
2011 var arbetslösheten 3,5 procent, jämfört med 3,7 procent<br />
i januari <strong>2010</strong>. Ungdomsarbetslösheten var 2,7 procent i december<br />
<strong>2010</strong>, en minskning med 1,1 procentenheter sedan<br />
december 2009. I januari 2011 var ungdomsarbetslösheten 2,7<br />
procent.<br />
Andel öppet arbetslösa (16-64 år)<br />
5,0%<br />
4,5%<br />
4,0%<br />
3,5%<br />
3,0%<br />
2,5%<br />
2,0%<br />
1,5%<br />
1,0%<br />
0,5%<br />
<strong>Huddinge</strong><br />
Länet<br />
Riket<br />
0,0%<br />
dec 09 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 10<br />
Andel öppet arbetslösa unga vuxna (18-24 år)<br />
7%<br />
6%<br />
5%<br />
4%<br />
3%<br />
2%<br />
1%<br />
<strong>Huddinge</strong><br />
Länet<br />
Riket<br />
0%<br />
dec 09 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 10<br />
Befolkningen fortsätter att öka<br />
Vid årsskiftet <strong>2010</strong>/2011 var antalet invånare i <strong>Huddinge</strong> <strong>kommun</strong><br />
97 453 personer. Under <strong>2010</strong> ökade befolkningen med<br />
1 655 personer eller 1,7 procent. I Stockholms län ökade befolkningen<br />
med 35 161 personer eller 1,7 procent.<br />
Inflyttningen blev större än förväntat medan utflyttningen<br />
blev lägre vilket ledde till ett något större flyttnetto än prognostiserat<br />
(927 personer). Flyttningen utgörs liksom förra året<br />
av en stor andel inflyttare från utlandet. Födelsenettot (718<br />
personer) stämmer med det prognostiserade. Sedan 2006 har<br />
befolkningen i <strong>Huddinge</strong> <strong>kommun</strong> vuxit med 7 271 personer<br />
eller 8,1 procent.<br />
Befolkningsökning 2000-<strong>2010</strong> i procent<br />
3,0%<br />
2,5%<br />
2,0%<br />
1,5%<br />
1,0%<br />
0,5%<br />
0,0%<br />
<strong>Huddinge</strong><br />
Länet<br />
Riket<br />
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 <strong>2010</strong><br />
Under <strong>2010</strong> har förskolebarnen (1-5 år) blivit 165 fler. Medan<br />
antalet barn i ålder 6-9 år ökade med 184 stycken minskade<br />
antalet barn i åldern 10-15 år med 100 individer. Antalet gymnasieungdomar<br />
(16-18 år) var i stort sett oförändrat. Gruppen<br />
ålderspensionärer över 65 år ökade med 392 personer. Under<br />
den kommande femårsperioden väntas antalet individer öka i<br />
samtliga åldersgrupper, utom gymnasieungdomarna. Denna<br />
åldersgrupp väntas minska fram till 2015. Åldersgruppen<br />
10-15 år, som minskat mellan 2006 och <strong>2010</strong>, förväntas växa<br />
under den kommande femårsperioden<br />
Befolkningsutveckling i <strong>Huddinge</strong>, 2006-2015<br />
Utfall<br />
Prognos<br />
Ålder 2006-<strong>2010</strong> 2011-2015<br />
0 10,6% 5,7%<br />
1-5 12,2% 2,9%<br />
6 18,9% 9,1%<br />
7-9 15,4% 9,6%<br />
10-12 -5,4% 13,8%<br />
13-15 -8,5% 8,3%<br />
16-18 7,1% -6,9%<br />
19-64 7,7% 5,0%<br />
65-79 17,3% 10,9%<br />
80-w 9,0% 8,5%<br />
Totalt 8,1% 5,7%<br />
Finansiell analys<br />
Årets resultat 2006-<strong>2010</strong> – Mnkr<br />
300<br />
250<br />
200<br />
150<br />
100<br />
50<br />
0<br />
Årets resultat<br />
Resultat exkl. expl o reavinster<br />
2006 2007 2008 2009 <strong>2010</strong><br />
Resultatet för <strong>2010</strong> blev plus 244 mnkr, vilket är 125 mnkr högre<br />
än förra året. Främsta förklaringar till resultatförbättringen<br />
är högre skatteintäkter och måttliga kostnadsökningar. Tar<br />
man bort exploaterings- och realisationsvinster blir resultatet<br />
ett plus på 196 mnkr, vilket är 121 mnkr högre än förra året.<br />
Denna nivå visar resultatet enligt <strong>kommun</strong>ens ekonomiska<br />
mål som var budgeterat till 72 mnkr för <strong>2010</strong>.<br />
Exploateringsvinsterna uppgår till 48 mnkr och består dels<br />
av försäljning av mark för bostäder eller arbetsplatser och dels<br />
av försäljning av industrimark i Länna.<br />
Verksamhetens nettokostnader ökade med 0,8 procent<br />
(5,2% 2009). Den låga ökningen beror främst på två effekter.<br />
Dels genomfördes en sänkning av lokalhyrorna för <strong>kommun</strong>ens<br />
verksamhetslokaler med cirka 20 procent (110 mnkr)<br />
och dels fanns en effektivisering inlagd i nämndernas budgetramar<br />
med 2 procent (84 mnkr). Görs justering för hyresreduceringen,<br />
uppgår nettokostnadsökningen till 3,5 procent.<br />
Årets ökning ligger lägre än genomsnittet för de senaste fem<br />
åren. Personalkostnaderna ökade inte lika mycket som förra<br />
året främst till följd av lägre ökningar av pensioner och lönekostnader.<br />
Sammantaget steg personalkostnaderna med 1,9<br />
procent (2,6% 2009). Lokalkostnaderna minskade till följd<br />
av hyressänkningen med -12 procent (4,6% 2009). Störst förändring<br />
mot förra året visar försörjningsstöd som ökade med<br />
22 procent. Pensionskostnaderna minskade med 8 procent<br />
jämfört med 2009.<br />
Årets ökning av skatteintäkter och utjämning uppgår till<br />
222 mnkr eller 5,6 procent. Huvuddelen av ökningen (3,0%)<br />
beror på det tillfälliga konjunkturstödet medan resterande<br />
andel (2,6%) avser ökat skatteunderlag. Skatter och utjämning<br />
har den senaste femårsperioden i genomsnitt ökat med 5,9<br />
procent.<br />
Nämndernas sammantagna budgetavvikelse blev lägre än<br />
förra året, från plus 15 mnkr (2009) till plus 12 mnkr, vilket<br />
motsvarar en resultatmarginal på 0,3 procent. Gymnasienämnden,<br />
grundskolenämnden och <strong>kommun</strong>styrelsen har<br />
de största överskotten. Samhällsbyggnadsnämnden har störst<br />
underskott. Övriga nämnder har mindre avvikelser.<br />
Helårsprognosen i augusti visade på ett utfall på 257 mnkr<br />
och 187 mnkr exklusive exploatering. De största avvikelserna<br />
mot prognosen avser exploateringsvinsterna som blev 20<br />
mnkr lägre, skatteintäkterna som blev 20 mnkr lägre samt 12<br />
mnkr bättre än prognostiserat för nämnderna.<br />
Nettokostnadsökningen för nämnderna jämfört med förra<br />
året uppgår till 0,6 procent, exklusive justeringen av lokalhyrorna<br />
uppgår ökningen till 3,3 procent.<br />
God ekonomisk hushållning<br />
Kommuner ska enligt <strong>kommun</strong>allagen ange mål och riktlinjer<br />
för verksamheten som är av betydelse för en god ekonomisk<br />
hushållning. För ekonomin ska de finansiella mål som är av<br />
betydelse för en god ekonomisk hushållning anges.<br />
<strong>Huddinge</strong> <strong>kommun</strong>s finansiella mål lyder: Årets resultat ska<br />
vara positivt exklusive exploateringsvinster. Denna resultatnivå<br />
är en skärpning i förhållande till det statliga balanskravet.<br />
Etappmålet för <strong>2010</strong> var ett resultat på 72 mnkr. Eftersom<br />
årets resultat uppgår till 196 mnkr anses målet vara uppfyllt.<br />
Verksamhetsmål som är kopplat till de två övergripande<br />
målen finns redovisade i nämndernas verksamhetsberättelser.<br />
Insatser för att nå dessa mål och de tre strategiska målen finns<br />
även beskrivna på sidorna 5-16. En samlad bedömning är<br />
att måluppfyllelsen anses vara god och uppfyllda utifrån god<br />
ekonomisk hushållning.<br />
Balanskravet klaras återigen<br />
Årets resultat enligt balanskravet uppgår till 243,5 mnkr. Vid<br />
avstämning mot balanskravet har realisationsvinster vid försäljning<br />
av anläggningstillgångar eliminerats från resultatet.<br />
Åren 2004-2006 avsattes totalt 250 mnkr som omstruktureringskostnad<br />
för framtida ökade pensionskostnader. Även om<br />
dessa öronmärkningar inte är resultatpåverkande har de räknats<br />
bort i balanskravsutredningen eftersom de i en framtida<br />
utredning kommer att kunna tillgodoräknas vid inlösen av<br />
pensionsåtagandet. Det ackumulerade balanserade resultatet<br />
uppgår till 867 mnkr.<br />
Resultatutredning,<br />
balanskravet, Mnkr<br />
2000-<br />
2006 2007 2008 2009 <strong>2010</strong><br />
Årets resultat 304,9 254,3 170,0 119,0 243,6<br />
Reavinst försäljning<br />
materiella anläggn tillg -2,2 -0,1 -0,1 0,0 -0,1<br />
Reavinst försäljning finansiella<br />
anl tillg -8,7 -1,1 0,0 -0,4 0,0<br />
Avsättning för framtida<br />
pensioner -250,0 0,0 0,0 0,0 0,0<br />
KF-beslut om synnerliga skäl 38,1<br />
Summa resultatutredning 82,1 253,1 169,9 118,6 243,5<br />
Ackumulerat resultat 82,1 335,2 505,1 623,7 867,2<br />
18 19
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMI<br />
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMI<br />
Resultatutveckling fem år – visar på en god<br />
resultatmarginal<br />
Årets resultat, Mnkr 2006 2007 2008 2009 <strong>2010</strong><br />
Resultat före extraordinära<br />
poster 210,1 254,3 170,0 119,0 243,6<br />
Resultat enligt balanskravet<br />
Resultat enligt ekonomiskt<br />
209,0 253,1 169,9 118,6 243,5<br />
mål 130,5 84,2 87,7 74,4 196,0<br />
Resultat i procent av skatt<br />
och utjämning 3,9% 2,4% 2,3% 1,9% 4,6%<br />
Kommunens positiva resultatutveckling fortsätter. För sjätte<br />
året i rad redovisas ett stabilt resultat. Den resultatnivå som<br />
bör följas över tiden är resultat exklusive exploateringsvinster,<br />
vilket är lika med <strong>kommun</strong>ens ekonomiska mål.<br />
Analysen visar att detta resultat sammanlagt uppgår till 573<br />
mnkr för femårsperioden 2006-<strong>2010</strong>. Samtliga år har redovisat<br />
positiva utfall. Resultatmarginalen (årets resultat i förhållande<br />
till skatteintäkter och utjämning) har de senaste tre åren<br />
legat över nivån för god ekonomisk hushållning (2 % av skatt<br />
och utjämning).<br />
Några förklaringar till utvecklingen är sänkt kostnadsökningstakt<br />
och bättre budgethållning genom att nämnderna<br />
successivt effektiviserat sin verksamhet. Under <strong>2010</strong><br />
genomförde nämnderna en effektivisering på 2 procent. En<br />
omvärldsfaktor är den ekonomiska tillväxten i landet som<br />
inneburit god tillväxt av skatteunderlaget och därmed ökade<br />
skatteintäkter. Ett tillfälligt statsbidrag (konjunkturstödsmedel)<br />
på 120 mnkr tillfördes dessutom <strong>kommun</strong>en för <strong>2010</strong>. En<br />
jämförelsestörande post under året som förstärker resultatet är<br />
sänkta personalförsäkringar (9 mnkr).<br />
Andel nettokostnad av<br />
skatter och bidrag, % 2006 2007 2008 2009 <strong>2010</strong><br />
Verksamhetens<br />
nettokostnad 96,8 95,9 98,4 99,2 94,6<br />
Avskrivning 1,4 1,4 1,4 1,4 1,4<br />
Summa löpande<br />
kostnader 98,2 97,3 99,8 100,6 96,0<br />
Finansnetto -4,2 -4,4 -4,3 -3,6 -1,8<br />
Totalt nettokostnad 94,0 92,9 95,5 97,0 94,2<br />
Balans mellan intäkter och kostnader är en avgörande förutsättning<br />
för sund ekonomi. Verksamhetens nettokostnader<br />
inklusive exploateringar, tog i anspråk 96 procent av skatteintäkter<br />
och bidrag <strong>2010</strong>. Det betyder att de löpande intäkterna<br />
täcker de löpande kostnaderna. Relationen mellan kostnader<br />
och intäkter förbättrades kraftigt mot tidigare år. Orsaken är<br />
att <strong>kommun</strong>en omvandlade ett lån till Huge Fastigheter AB<br />
till aktiekapital. Därmed kunde bolaget sänka sina lokalhyror<br />
till <strong>kommun</strong>en med 78 mnkr till följd av sänkta lånekostnader<br />
plus ytterligare 32 mnkr som en reell hyressänkning. Sammantaget<br />
innebär detta en sänkt kostnadsnivå för <strong>kommun</strong>en<br />
på 110 mnkr. Samtidigt med att lånet upphörde minskade<br />
även <strong>kommun</strong>ens ränteintäkter med 78 mnkr, vilket sänker finansnettos<br />
bidrag att täcka nettokostnadsandelen. Inkluderas<br />
finansnettot uppgår nettokostnadernas andel till 94 procent.<br />
Nettokostnadsandelen de senaste fem åren ligger runt 94 procent,<br />
vilket är en bra nivå. Snittet för riket <strong>2010</strong> är 97 procent<br />
och för Stockholms län 96 procent.<br />
Mellan 2009 och <strong>2010</strong> har nettokostnaderna (exklusive<br />
exploateringsvinster och hyressänkningen) stigit med 3,5<br />
procent medan skatteintäkterna ökade med 5,6 procent. Nettokostnaderna<br />
har i genomsnitt ökat 5,0 procent per år de<br />
senaste fem åren. För skatter och utjämning är genomsnittet<br />
5,9 procent. Då ingår skattesänkningen år 2007. Därutöver<br />
ger de höga exploateringsvinsterna åren 2006-2007 ett stort<br />
bidrag till den positiva utvecklingen.<br />
Skatter och bidrag visar överskott<br />
Budgetavvikelser, Mnkr 2006 2007 2008 2009 <strong>2010</strong><br />
Budgeterat resultat 35,4 62,0 205,0 89,8 122,3<br />
Avvikelser nämnder 41,7 35,7 10,7 14,8 11,5<br />
Reserverade medel 1,4 0,0 8,4 19,3 10,7<br />
Pensioner 15,7 -17,4 11,0 -6,3 7,3<br />
Avskrivningar 11,1 2,0 2,7 10,3 14,3<br />
Exploateringsvinst 48,5 108,8 -67,7 14,2 -2,4<br />
Skatteintäkter och<br />
generella statsbidrag 45,5 30,4 -39,5 -74,3 54,5<br />
Finansnetto 6,9 24,8 29,1 17,5 15,5<br />
Övriga avvikelser 3,9 8,0 10,3 33,7 9,4<br />
Årets resultat 210,1 254,3 170,0 119,0 243,6<br />
Avvikelserna mot budget den gångna femårsperioden visar<br />
på positiva resultat för nämnderna, som haft överskott samtliga<br />
år. Skatteintäkter och utjämning visar ett större överskott<br />
mot budget till följd av det tillfälliga statsbidraget och bättre<br />
utveckling av skatteunderlaget. Av övriga budgetavvikelser<br />
är det främst avskrivningar och finansnetto som haft relativt<br />
stora överskott de senaste åren.<br />
Åter en positiv budgetavvikelse för nämnderna<br />
Budgetavvikelser, Mnkr 2008 % 2009 % <strong>2010</strong> %<br />
Kommunstyrelse -2,6 -1,0 3,0 1,1 9,2 3,1<br />
Förskolenämnd -0,2 0,0 0,4 0,1 -5,0 -0,8<br />
Grundskolenämnd 12,7 1,1 19,7 1,6 10,2 0,9<br />
Gymnasienämnd -10,2 -2,4 0,6 0,1 10,4 2,2<br />
Socialnämnd 1,0 0,8 -16,4 -2,3 3,9 0,5<br />
Äldreomsorgsnämnd 1,4 0,3 5,6 1,2 1,0 0,2<br />
Kultur- och fritidsnämnd 1,3 0,8 1,5 0,9 0,6 0,4<br />
Samhällsbyggnadsnämnd 5,0 3,2 -1,7 -0,9 -19,3 -10,0<br />
Miljönämnd 2,2 20,3 1,4 23,6 0,3 4,6<br />
Revision 0,1 5,4 0,7 26,3 0,1 5,3<br />
Summa nämnder 10,7 0,3 14,8 0,4 11,5 0,3<br />
Nämndernas sammantagna överskott är på samma nivå som<br />
förra året. Gymnasienämnden visar störst överskott och samhällsbyggnadsnämnden<br />
störst underskott. Miljönämnden har<br />
den största procentuella avvikelsen, exklusive revision. Även<br />
<strong>kommun</strong>styrelsen visar ett större överskott. Övriga nämnder<br />
visar mindre avvikelser.<br />
Helårsprognosen i augusti för nämnderna beräknades till<br />
minus 0,6 mnkr och årets utfall blev plus 11,5 mnkr. Största<br />
avvikelsen mot prognosen visade samhällsbyggnadsnämnden<br />
(-10 mnkr), till följd av vinterunderhållet.<br />
Kommunstyrelse, Mnkr<br />
Utfall<br />
<strong>2010</strong><br />
Avvikelse<br />
Budget<br />
Utfall<br />
2009<br />
Förändring<br />
<strong>2010</strong>/2009<br />
Politisk verksamhet 25,8 0,9 24,8 4,0%<br />
Kommuncentral<br />
administration 86,4 1,5 77,3 11,6%<br />
Serviceverksamhet 61,1 5,1 59,0 3,5%<br />
Kommunövergripande<br />
verksamhet 92,4 3,0 91,6 0,9%<br />
Personalpolitik 22,0 -1,3 21,2 3,9%<br />
Summa 287,7 9,2 274,0 5,0%<br />
Kommunstyrelsens avvikelse uppgår till 3,1 procent av budget.<br />
Överskottet beror främst på outnyttjade statliga konjunkturstödsmedel<br />
för framtidssatsningar (4,6 mnkr), lägre kapitalkostnader<br />
till följd av senarelagda investeringar (2,5 mnkr),<br />
minskat antal anställda samt att medel för personalutbildning<br />
inte använts fullt ut (2,1 mnkr).<br />
Förskolenämnd, Mnkr<br />
Utfall<br />
<strong>2010</strong><br />
Avvikelse<br />
Budget<br />
Bokslut<br />
2009<br />
Förändring<br />
<strong>2010</strong>/2009<br />
Nämnd och ledning 3,8 0,7 7,5 -49,3%<br />
Förskola och familjedaghem 594,8 -5,7 581,4 2,3%<br />
Summa 598,6 -5,0 588,9 1,6%<br />
Förskolenämndens avvikelse uppgår till -0,8 procent av budget.<br />
Förskoleverksamheten omsluter totalt 595 mnkr. En ny organisation<br />
infördes från <strong>2010</strong> med förskolområden som innebär<br />
större och färre enheter. Utfallet visar ett sammanlagt underskott<br />
(-3,4 mnkr) där färre än hälften (7 av 17) av enheterna<br />
har en ekonomi i balans. Enheter med underskott har svårigheter<br />
att anpassa organisationen till följd av lägre efterfrågan<br />
på platser och kostnader för utförsäkrad personal. Fler inskrivna<br />
barn i förskolan och områdenas svårighet att klara sin<br />
ekonomi är de främsta förklaringarna till underskottet. Verksamheten<br />
centralt har underskott (-2,2 mnkr) till följd av fler<br />
inskrivna barn samt underskott när det gäller lokalkostnader.<br />
Totalt har 6 438 barn varit inskrivna under året, vilket var<br />
162 fler jämfört med förra året och 77 fler än vad som planerades.<br />
Servicegraden (andel inskrivna barn av totalt antal barn<br />
i befolkningen) för 1-5 åringar var vid årsskiftet 87,9 procent<br />
(87,7% år 2009).<br />
Kostnaden per barn uppgår till 91 985, en ökning med 1<br />
procent och antalet barn per personal uppgår till 5,4.<br />
Grundskolenämnd, Mnkr<br />
Bokslut<br />
<strong>2010</strong><br />
Avvikelse<br />
Budget<br />
Bokslut<br />
2009<br />
Förändring<br />
<strong>2010</strong>/2009<br />
Nämnd och ledning 45,6 1,0 56,9 -19,5%<br />
Grundskola och fritidshem 1 059,0 4,6 1 065,4 -0,6%<br />
Särskola 60,8 4,6 63,7 -4,5%<br />
Summa 1 165,4 10,2 1 186,0 -1,7%<br />
Grundskolenämndens avvikelse uppgår till 0,9 procent av budget.<br />
Grundskoleverksamheten omsluter 1 059 mnkr. Skolenheternas<br />
samlade resultat var ett mindre överskott. Merparten av<br />
skolorna (15 av 19) har en ekonomi i balans efter genomförda<br />
åtgärder och ett ökat elevantal. Fyra enheter har ett större<br />
underskott. Det förklaras av ett lägre elevantal och svårigheter<br />
att anpassa organisationen. Verksamhetens överskott beror<br />
framförallt på att antalet elever blev cirka 100 färre än planerat,<br />
motsvarande cirka 6 mnkr. Samtidigt ökar antalet elever<br />
från andra <strong>kommun</strong>er i <strong>Huddinge</strong>s skolor.<br />
Elevstödsverksamheten uppvisar ett mindre överskott.<br />
Externa placeringar kostade mer än beräknat. Samtidigt har<br />
vakanta tjänster gett överskott i samband med omorganisation<br />
av stödteamen. Antalet elever som har behov av någon<br />
form av stöd uppgår till cirka 5 procent av totala antalet elever.<br />
Ärendena bedöms generellt som mycket tidskrävande.<br />
Totala antalet <strong>Huddinge</strong>elever uppgick till 12 491 under<br />
<strong>2010</strong>, en ökning med 126 elever jämfört med förra året och<br />
126 elever färre än planerat. Antalet <strong>Huddinge</strong>elever i <strong>kommun</strong>ens<br />
skolor ökade med 143 medan de som går i fristående<br />
skola eller i annan <strong>kommun</strong> minskade med 17 elever. Sammantaget<br />
fortsatte elevantalet i <strong>kommun</strong>ens skolor att öka för<br />
andra året i rad. Elevströmmarna från och till annan <strong>kommun</strong><br />
visar att <strong>Huddinge</strong>elever som går i andra <strong>kommun</strong>ers skolor<br />
minskar medan elever som kommer från andra <strong>kommun</strong>er till<br />
<strong>Huddinge</strong> ökar.<br />
Kostnaden per elev uppgår till 77 142 kronor, vilket är en<br />
minskning med 2 procent jämfört med förra året och antalet<br />
lärare per 100 elever är oförändrat 8,0.<br />
Särskolan omsluter 61 mnkr. Främsta förklaring till överskottet<br />
är dels att antalet elever minskar i <strong>kommun</strong>ens skolor,<br />
dels att åtgärder genomförts för att effektivisera organisationen.<br />
Samtidigt kommer fler elever från andra <strong>kommun</strong>er.<br />
Antalet elever som går i särskola var i genomsnitt 143 under<br />
<strong>2010</strong> (153 år 2009). Kostnaden per elev uppgår till 358 133<br />
kronor, vilket är 2 procent högre än förra året.<br />
20 21
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMI<br />
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMI<br />
Gymnasienämnd, Mnkr<br />
Bokslut<br />
<strong>2010</strong><br />
Avvikelse<br />
Budget<br />
Bokslut<br />
2009<br />
Förändrig<br />
<strong>2010</strong>/2009<br />
Nämnd och ledning 10,7 0,3 9,8 9,2%<br />
Ungdomsgymnasiet 358,4 7,9 369,5 -3,0%<br />
Gymnasiesärskola och<br />
Särvux 31,6 1,2 32,1 -1,6%<br />
Vuxenutbildning 51,2 0,3 50,8 0,8%<br />
Arbetsmarknadsåtgärder 2,7 0,7 2,1 28,6%<br />
Summa 454,6 10,4 464,3 -2,1%<br />
Gymnasienämndens avvikelse uppgår till 2,2 procent av budget.<br />
Ungdomsgymnasiet omsluter 358 mnkr. Främsta förklaring<br />
till överskottet är att antalet elever blev färre än beräknat. Tre<br />
av gymnasieskolorna visar ett positivt utfall. Samtliga fyra<br />
enheter har vidtagit åtgärder för att uppnå balans i ekonomin<br />
och behöver anpassa organisationen ytterligare under kommande<br />
år eftersom elevantalet fortsätter sjunka. Från <strong>2010</strong> går<br />
mer än hälften av <strong>Huddinge</strong>s elever i skolor utanför <strong>kommun</strong>en.<br />
Samtidigt får <strong>Huddinge</strong>s skolor fler externa elever, vilket<br />
förbättrar situationen.<br />
Antalet gymnasielever ökade under <strong>2010</strong> med 13 elever<br />
jämfört med förra året och uppgick totalt till 4 230 elever, 74<br />
färre än vad som planerades. Av alla elever går 49 procent i<br />
<strong>Huddinge</strong>s skolor medan 51 procent går hos annan anordnare,<br />
vilket är 5 procentenheter högre än förra året. I <strong>Huddinge</strong>s<br />
skolor utgör andelen elever från andra <strong>kommun</strong>er 37 procent<br />
av totala antalet, vilket är en ökning med 6 procentenheter.<br />
Kostnaden per elev uppgår till 84 728 kronor, en minskning<br />
med 3 procent mot 2009 och antalet lärare per 100 elever uppgår<br />
till 8,0.<br />
Gymnasiesärskola och särvux omsluter 32 mnkr. Överskottet<br />
beror på färre antal elever i särvux. Antalet elever i särskola<br />
ökade med 2 under <strong>2010</strong> till totalt 91. Kostnaden per elev<br />
uppgår till 325 500 kronor, en minskning med 3 procent mot<br />
förra året. Inom särvux minskade eleverna med 5 personer.<br />
Kostnaden per elev uppgår till 63 800 kronor, en ökning med<br />
4 procent.<br />
Vuxenutbildningen omsluter 51 mnkr. Ett mindre överskott<br />
redovisas som beror på att fler elever har kunnat erbjudas<br />
möjlighet till yrkesutbildning genom det statsbidrag som<br />
beviljades under året. Antalet elever var 1300 under <strong>2010</strong> och<br />
320 har genomgått yrkesföreberedande kurser.<br />
Socialnämnd, Mnkr<br />
Bokslut<br />
<strong>2010</strong><br />
Avvikelse<br />
Budget<br />
Bokslut<br />
2009<br />
Förändring<br />
<strong>2010</strong>/2009<br />
Nämnd och ledning 23,0 1,3 20,9 10,0%<br />
Funktionshinderområdet 315,7 -9,6 304,0 3,8%<br />
Ekonomiskt bistånd 118,3 -14,1 104,2 13,5%<br />
Vård och behandling 211,8 23,4 240,1 -11,8%<br />
Socialpsykiatri 45,2 -2,1 45,6 -0,9%<br />
Arbetsmarknadsåtgärder 19,8 5,0 20,3 -2,5%<br />
Summa 733,8 3,9 735,1 -0,2%<br />
Funktionshinderområdet (handikappomsorg) omsluter 316<br />
mnkr. Underskottet orsakas framförallt av en ökning av antalet<br />
timmar inom personlig assistans. Försäkringskassan har<br />
nya bedömningar vilket ger ökade kostnader för <strong>kommun</strong>en<br />
(- 6 mnkr). Det har även påverkat antalet brukare inom daglig<br />
verksamhet, som också ökat. Andra förklaringar är låg<br />
beläggningsgrad på <strong>kommun</strong>ens korttidsboenden för barn<br />
(-4,5 mnkr). Två enheter kommer därför att slås samman för<br />
att uppnå högre beläggning. Ökade intäkter och anpassning<br />
av verksamhet inom daglig verksamhet har gett överskott (1<br />
mnkr).<br />
Ekonomiskt bistånd omsluter 118 mnkr. Förklaring till<br />
underskottet är ett kraftigt ökat behov av bistånd till följd av<br />
den rådande konjunkturen. En viss överflyttning av kostnader<br />
från Försäkringskassan av personer som blivit utförsäkrade<br />
men som inte kan få något arbete är en förklaring. En viktig<br />
uppgift blir att arbeta med rehabilitering för dessa personer<br />
så att de kan komma ut i arbete. Utbetalt ekonomiskt bistånd<br />
uppgår till 99 mnkr, en ökning med 18 mnkr eller 22 procent<br />
mot 2009. Antalet hushåll med bistånd är 2 384, en ökning<br />
med 10 procent, och den genomsnittliga kostnaden per hushåll<br />
uppgår till 40 589 kronor. Den genomsnittliga tid man<br />
behöver stöd har minskat från 17,3 till 15,9 månader, vilket i<br />
sig är positivt.<br />
Vård och behandling omsluter 212 mnkr. Den främsta förklaringen<br />
till överskottet är minskat antal placeringar inom<br />
missbruk för vuxna (10 mnkr) samt ungdomsplaceringar<br />
(11mnkr).<br />
Ärendemängden inom missbruk och ungdom har tidigare<br />
varit stor men stabiliserades under året. Dessutom har ett<br />
antal dyra placeringar upphört. Vidare har både barn, ungdomar<br />
och vuxna missbrukare kunnat erbjudas alternativ<br />
inom öppenvården, vilket ger betydligt lägre kostnader och<br />
likvärdig eller bättre vårdkvalitet. De samlade vårdkostnaderna<br />
har minskat med 35 mnkr jämfört med 2009, vilket<br />
är anmärkningsvärt mycket. Den största minskningen avser<br />
ungdomsplaceringarna. En ökning kan noteras vad gäller<br />
jourhemsplaceringarna för barn och ungdom vilket uppvägs<br />
av att placeringar på HVB-hem är få.<br />
Socialpsykiatrin omsluter 45 mnkr. Underskottet beror på<br />
att fler ärenden aktualiserats och därmed har fler personer<br />
kommit att omfattas av LSS-lagstiftningen.<br />
Äldreomsorgsnämnd,<br />
Mnkr<br />
Bokslut<br />
<strong>2010</strong><br />
Avvikelse<br />
Budget<br />
Bokslut<br />
2009<br />
Förändring<br />
<strong>2010</strong>/2009<br />
Nämnd och ledning 20,3 2,4 21,5 -5,6%<br />
Vård och omsorg 18,0 3,4 22,1 -18,6%<br />
Ordinärt boende 129,4 -4,9 110,9 16,7%<br />
Särskilt boende 313,4 -1,2 302,6 3,6%<br />
Övriga verksamheter 7,7 1,3 9,0 -14,4%<br />
Ordinärt boende (hemtjänst) omsluter 129 mnkr. Verksamhetens<br />
underskott beror i huvudsak på externa köp av hemtjänst<br />
(-15 mnkr). Från <strong>2010</strong> infördes kundval (LOV), vilket innebar<br />
en ökning av antalet utförare av hemtjänst. Kommunens organisation<br />
har dock inte kunnat anpassas i tillräcklig omfattning<br />
på så kort tid vilket har resulterat i för låga intäkter och<br />
för höga personalkostnader. Andelen utförda timmar i egen<br />
regi uppgick i genomsnitt under året till 65 procent och köpt<br />
verksamhet till 35 procent. Korttidsplatserna har haft en hög<br />
beläggningsgrad, samtidigt som externa köp varit låga, och<br />
utskrivningsklara från sjukhus likaså, vilket sammantaget ger<br />
en relativt stor positiv avvikelse (+ 10 mnkr).<br />
Antalet hemtjänsttimmar har ökat med 12 procent jämfört<br />
med förra året. Den budgeterade ökningen var knappt 9 procent.<br />
Kostnaden per vårdtagare uppgick till 86 095 kronor.<br />
Särskilt boende omsluter 313 mnkr. Underskottet beror<br />
på om- och nybyggnation av äldreboendena Tallgården och<br />
Björnkulla, vilket innebär lägre beläggning och fler externa<br />
köp. Dessutom har vården av de äldre varit mer krävande på<br />
vissa enheter (-3 mnkr). Detta uppvägs av att beläggningen på<br />
servicehusen varit lägre än planerat vilket har klarats genom<br />
anpassning av personalkostnaderna (+2 mnkr). Den genomsnittliga<br />
volymutvecklingen har varit lägre än planerat. Äldre<br />
personer som söker boende vill bo kvar i <strong>Huddinge</strong> trots att<br />
väntetiden kan bli lång. Antalet helårsplatser i särskilt boende<br />
har ökat marginellt till följd av pågående ombyggnationer inte<br />
blivit klara, från 521 (2009) till 523 (<strong>2010</strong>) platser i genomsnitt.<br />
Nettokostnad för en plats i särskilt boende (egen regi)<br />
uppgår till 493 269 kronor och en plats i korttidsboende (egen<br />
regi) kostar 677 057 kronor.<br />
Kultur- och fritidsnämnd,<br />
Mnkr<br />
Bokslut<br />
<strong>2010</strong><br />
Avvikelse<br />
Budget<br />
Bokslut<br />
2009<br />
Förändring<br />
<strong>2010</strong>/2009<br />
Nämnd och ledning 6,8 0,1 6,5 4,6%<br />
Kultur och fritid för<br />
funktionshindrade 0,8 0,0 0,7 14,3%<br />
Bibliotek/Kultur/<br />
Kulturskola 53,2 -1,9 53,7 -0,9%<br />
Sport-/fri.anl/fritidsgård 93,0 2,4 108,3 -14,1%<br />
Summa 153,8 0,6 169,2 -9,1%<br />
Kultur- och fritidsnämndens avvikelse uppgår till 0,4 procent av<br />
budget.<br />
Främsta förklaringar till överskottet för kultur- och fritidsnämnden<br />
är ökade intäkter vid <strong>Huddinge</strong>hallen och att färdigställandet<br />
av omklädningsbyggnaden vid Nytorps mosse försenats<br />
vilket medfört att inga hyreskostnader belastat nämnden.<br />
Överskottet har använts till bland annat lovverksamhet,<br />
att genomföra en kultur- och fritidsvaneundersökning och för<br />
att ta fram en kulturguide.<br />
Samhällsbyggnadsnämnd,<br />
Mnkr<br />
Bokslut<br />
<strong>2010</strong><br />
Avvikelse<br />
Budget<br />
Bokslut<br />
2009<br />
Förändring<br />
<strong>2010</strong>/2009<br />
Nämnd och ledning 12,9 2,3 13,8 -6,5%<br />
Samhällsbyggnadsverksamhet<br />
198,0 -21,5 171,7 15,3%<br />
Miljö- och hälsoskydd 1,6 0,0 1,5 6,7%<br />
Summa 212,5 -19,2 187,0 13,6%<br />
Samhällsbyggnadsnämndens avvikelse uppgår till -10,0 procent av<br />
budget.<br />
Underskottet för samhällsbyggnadsnämnden beror till stor del<br />
på högre kostnader för vinterunderhållet (-27 mnkr) till följd<br />
av de stora mängder snö som kom såväl i början av året som<br />
i november/december. Som motvikt visar bostadsanpassning<br />
(+2 mnkr), trafikverksamhet (+3,0 mnkr) och avgiftsfinansierad<br />
verksamhet (+2 mnkr) positiva utfall.<br />
Miljönämnd, Mnkr<br />
Bokslut<br />
<strong>2010</strong><br />
Avvikelse<br />
Budget<br />
Bokslut<br />
2009<br />
Förändring<br />
<strong>2010</strong>/2009<br />
Nämnd och ledning 0,7 -0,1 0,8 -12,5<br />
Miljö- och hälsoskydd 5,0 0,4 3,9 28,2<br />
Summa 5,7 0,3 4,7 21,3<br />
Miljönämndens avvikelse uppgår till 4,6 procent av budget.<br />
Miljönämndens överskott beror främst på mer effektiv miljötillsyn<br />
som ger ökade intäkter. Andra orsaker är lägre personalkostnader<br />
i form av vakant tjänst och föräldraledigheter<br />
vilket motverkas av en hög kostnad för förändring av semesterlöneskulden.<br />
Intäkts- och kostnadsslag<br />
Verksamhetens intäkter, exklusive exploatering och realisationsvinst,<br />
har ökat med 37 mnkr (5 %) jämfört med 2009.<br />
Bidragen för arbetsmarknadsåtgärder har varit lägre, medan<br />
bidragen för utbildningsinsatser inom förskolan och skolan,<br />
äldreomsorgen samt bidrag från försäkringskassan för personlig<br />
assistans har ökat. Bidragsintäkterna är totalt 9 mnkr<br />
(3 %) högre <strong>2010</strong>. Ökade avgiftsintäkter, 9 mnkr (5 %) avser<br />
främst avgifter för bygglov, felparkering, skolbarnomsorg,<br />
äldreomsorg, och besök på <strong>Huddinge</strong>hallen. Kommunen har<br />
sålt mer förskoleverksamhet och mer utbildningsverksamhet<br />
inom både grundskolan och gymnasieskolan. Försäljning av<br />
verksamhet ökade med 12 mnkr (7 %). Övriga intäkter ökade<br />
med 7 mnkr (8 %), där hyres- och arrendeintäkter står för den<br />
största ökningen.<br />
Socialnämndens avvikelse uppgår till 0,5 procent av budget.<br />
Summa 488,8 1,0 466,1 4,9%<br />
Äldreomsorgsnämndens avvikelse uppgår till 0,2 procent av budget.<br />
22 23
<strong>Huddinge</strong> har både bredd och spets på sin idrott.<br />
Sjödalsgymnasiet och <strong>Huddinge</strong> AIS har ett tätt<br />
och framgångsrikt samarbete. <strong>Huddinge</strong>gymnasiet<br />
har samma sak med Segeltorps IF och <strong>Huddinge</strong><br />
Hockey men även små sporter som Aikido har bra<br />
verksamheter.<br />
Kultur och fritidsförvaltningen jobbar<br />
mycket för att funktionshindrade också<br />
ska kunna idrotta.<br />
Rådsparken har blivit mycket populär också bland lite äldre ungdomar,<br />
sedan den byggts ut och om. Bland annat trivs skejtarna mycket bra där.<br />
24 25
Köp av verksamhet<br />
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMI<br />
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMI<br />
mnkr<br />
100<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
0<br />
-20<br />
-40<br />
-60<br />
-80<br />
-100<br />
Avgifter<br />
Bidragsintäkter<br />
Försäljning av verksamhet<br />
Övriga intäkter<br />
Personalkostnader<br />
Bidragskostnader<br />
Lokalkostnader<br />
Avskrivningar<br />
mnkr<br />
%<br />
Övriga kostnader<br />
10,00<br />
5,00<br />
0,00<br />
-5,00<br />
procent<br />
-10,00<br />
-15,00<br />
Verksamhetens kostnader, exklusive exploatering och realisationsvinst,<br />
har ökat med 67 mnkr (1 %) jämfört med <strong>2010</strong>.<br />
Den låga ökningen beror på att hyreskostnaderna för <strong>kommun</strong>ens<br />
verksamhetslokaler reducerades med 110 mnkr från<br />
<strong>2010</strong>. Exklusive denna förändring uppgår kostnadsökningen<br />
till 4 procent. Personalkostnaderna ökade med 52 mnkr (2<br />
%). Kostnaderna för köp av verksamhet ökade totalt med 81<br />
mnkr (7 %). Störst ökning finns inom äldreomsorg (29 %)<br />
Nettokostnadsökning i procent åren 2006-<strong>2010</strong><br />
Samhällsbyggnad<br />
Vuxenutbildning<br />
Förskola/ Fam daghem<br />
Sport- o fritidsanläggn<br />
Gymn.särskola/Särvux<br />
Äldreomsorg<br />
Handikappomsog<br />
Skatt o utjämning<br />
Ekonomiskt bistånd<br />
Genomsnitt verksamheter<br />
Ungdomsgymnasium<br />
Bibl./Kultur/medkont.<br />
Grundskola, fritidshem<br />
Nämnd o ledning<br />
Arbetsmarknadsåtg.<br />
Särskola<br />
Vård o behandling<br />
Psykiatri<br />
Miljö- o hälsoskydd<br />
-40 -20 0 20 40 60 80<br />
och samhällsbyggnad (33 %). Förskola, grundskola, gymnasieskola<br />
och funktionshinderområdet hade ökningar på 6-8<br />
procent. Kostnaderna för köpt verksamhet inom individ- och<br />
familjeomsorgen minskade med 18 procent. Kostnaderna för<br />
utbetalt försörjningsstöd ökade med 18 mnkr och introduktionsersättning<br />
minskade med 11 mnkr, ersättningar till försäkringskassan<br />
för personlig assistans ökade med 3 mnkr och<br />
bidragskostnaderna ökade totalt med 5 mnkr (3 %). Lokalkostnaderna<br />
minskade med 12 procent, inklusive hyresreduktionen<br />
med 110 mnkr. Övriga kostnader ökade med 3 procent<br />
och avskrivningarna med 3 procent.<br />
Investeringar<br />
Årets nettoinvesteringar uppgår till 170 mnkr, en ökning<br />
med 49 mnkr mot 2009. Jämfört med budget är avvikelsen<br />
94 mnkr. Samtliga nämnder redovisar överskott mot budget.<br />
Grundskolenämndens avvikelse beror på senareläggningar av<br />
ny- och ombyggnader av skolor.<br />
Avvikelsen för samhällsbyggnadsprojekten (55 mnkr) beror<br />
framförallt på förskjutningar i tidsplanerna på grund av att<br />
detaljplaner inte kunnat genomföras som planerat. De största<br />
investeringarna avser utbyggnad av gator i Vistabergsområdet<br />
samt i Västra Balingsnäs.<br />
Tillväxten i <strong>kommun</strong>ens olika<br />
verksamheter för perioden 2006-<br />
<strong>2010</strong> visas i diagrammet.<br />
Nettokostnadsökningarna ställs<br />
i relation till skatteintäkter och<br />
utjämningsbidrag under samma<br />
period. Som diagrammet visar<br />
har flera verksamheter ökat mer<br />
än vad skatterna gjort. Av de stora<br />
verksamheterna är det framförallt<br />
förskola, äldreomsorg och funktionshinder<br />
(handikappomsorg)<br />
som ökat relativt mycket medan<br />
gymnasieskola och grundskola<br />
ökar mindre än genomsnittet.<br />
Ekonomiskt bistånd ökade kraftigt<br />
under <strong>2010</strong> och ligger numera<br />
över snittet. Detta återspeglar<br />
även den samlade volymutvecklingen<br />
som varit under perioden.<br />
Skatteintäkter och utjämning har<br />
ökat sex procentenheter mer än<br />
vad verksamheterna i genomsnitt<br />
har ökat vilket till del kan förklaras<br />
av skatteunderlagets tillväxt,<br />
tillfälliga statsbidrag och en lägre<br />
kostnadsökningstakt och mer<br />
effektiv verksamhet.<br />
Nettoinvesteringar<br />
Mnkr<br />
Budget<br />
<strong>2010</strong><br />
Utfall<br />
<strong>2010</strong><br />
Avvikelse<br />
Bokslut<br />
2009<br />
Förändring<br />
<strong>2010</strong>/2009<br />
Kommunstyrelse 19,7 16,2 3,5 8,6 -7,6<br />
Förskolenämnd 7,2 1,6 5,6 1,9 0,3<br />
Grundskolenämnd 12,2 4,9 7,3 1,9 -3,0<br />
Gymnasienämnd 1,7 1,4 0,3 2,7 1,3<br />
Socialnämnd 3,1 0,2 2,9 0,3 0,1<br />
Äldreomsorgsnämnd<br />
15,0 5,0 10,0 1,6 -3,4<br />
Kultur- och fritidsnämnd<br />
4,2 1,6 2,6 0,3 -1,3<br />
Samhällsbyggnadsnämnd<br />
42,0 40,6 1,4 32,3 -8,3<br />
Miljönämnd 7,5 2,2 5,3 1,0 -1,2<br />
Summa nämnder 111,8 73,7 38,1 50,6 -23,1<br />
Samhällsbyggnadsprojekt<br />
151,0 95,8 55,2 69,9 -25,9<br />
Summa 263,6 169,5 94,1 120,5 -49,0<br />
Investeringstakten har ökat relativt mycket mellan 2009 och<br />
<strong>2010</strong> vilket är återspegling av den bättre konjunkturen. De<br />
stora projekten avser i första hand utbyggnader av gator och<br />
vägar i exploateringsområden. Investeringarnas andel av nettokostnaderna<br />
har nu ökat till drygt 4 procent. Byggnation av<br />
verksamhetslokaler görs av Huge Fastigheter AB. Inklusive<br />
lokalinvesteringar skulle investeringarnas andel av nettokostnaderna<br />
hamna på cirka 10 procent.<br />
Mnkr 2006 2007 2008 2009 <strong>2010</strong><br />
Nettokostnader 3 293 3 478 3 790 4 028 4 055<br />
Nettoinvesteringar 115,1 173,8 118,8 120,5 169,5<br />
Investeringarnas andel i % 3,5 5,0 3,1 3,0 4,2<br />
Avskrivningar 44,9 48,9 54,5 56,7 58,5<br />
Exploateringar<br />
Exploateringsresultatet för året blev 48 mnkr, vilket är 2 mnkr<br />
lägre än budgeterat. Avvikelsen beror på att försäljningen vid<br />
Kvarnbergsplan inte hann genomföras under året som planerat.<br />
Större enskilda försäljningar kommer från Vistaberg (Talldalen,<br />
Vistabergs Allé och Västergården), Västra Balingsnäs<br />
och Länna industriområde.<br />
Mnkr 2006 2007 2008 2009 <strong>2010</strong><br />
Exploateringsvinster 79 169 82 44 48<br />
Pensionsskuld<br />
Kommunens totala pensionsskuld inklusive löneskatt uppgår<br />
till 1 996 mnkr vilket är en minskning med 2,5 procentenheter<br />
jämfört med 2009. Främsta orsak är att uppräkningsfaktorn<br />
(det s.k. prisbasbeloppet) för pensionerna sänktes med 0,9<br />
procent för <strong>2010</strong>.<br />
Pensioner Mnkr 2006 2007 2008 2009 <strong>2010</strong><br />
Avsättning 155 212 242 285 299<br />
Äldre än 1998 1 468 1 700 1 717 1 762 1 697<br />
Total skuld 1 623 1 912 1 959 2 047 1 996<br />
Långfristiga skulder<br />
De långfristiga skulderna uppgår till 1 284 mnkr, varav 780<br />
mnkr avser medfinansiering med Botkyrka och Södertälje<br />
<strong>kommun</strong>er av kraftvärmeverket inom Söderenergi AB. Kommunen<br />
lånar upp medel från kreditinstitut och vidareutlånar<br />
dessa till leasegivaren för kraftvärmeverket.<br />
Resterande belopp, 498 mnkr, avser upplåning i <strong>kommun</strong>ens<br />
certifikatprogram. Transaktionerna innebär ingen ränterisk<br />
för <strong>kommun</strong>en.<br />
Skulderna har successivt ökat under femårsperioden till<br />
följd utbyggnaden inom energikoncernen. Ökningen under<br />
<strong>2010</strong> avser certifikatprogram.<br />
Mnkr 2006 2007 2008 2009 <strong>2010</strong><br />
Långfristiga skulder 0 128 377 634 1 284<br />
Pensionsportfölj<br />
Kommunen beslutade år 2007 att avsätta 250 mnkr för pensionsmedelsförvaltning<br />
med målet att sätta ett realt tak för<br />
utbetalningar på 57 mnkr per år hänförliga till pensionsförpliktelser<br />
intjänade före 1998. Under året har exponering mot<br />
aktiemarknaden försiktigt ökats. Huvuddelen av obligationerna<br />
i portföljen är emitterade av svenska staten eller av statligt<br />
ägda bolag med hög kreditvärdighet.<br />
Den 31 december <strong>2010</strong> var marknadsvärdet på pensionsportföljen<br />
285,5 mnkr. Avkastningen för <strong>2010</strong> var 5,1 procent.<br />
Inklusive årets avkastning återstår 38,7 mnkr i likvida medel<br />
att investera.<br />
Marknadsvärden pensionsportfölj, mnkr 2008 2009 <strong>2010</strong><br />
Realränteobligationer svenska staten 161,7 126,8 130,8<br />
Realränteobligationer övriga 22,1 59,5 60,2<br />
Aktiefonder 6,1 14,2 35,3<br />
Aktieindexobligationer 13,9 20,8 20,5<br />
Likvida medel 55,9 49,9 38,7<br />
Totalt 259,7 271,2 285,5<br />
Soliditet<br />
Soliditetsutvecklingen är beroende av förändringen av det<br />
egna kapitalet men även av tillgångsförändringen. Trots ett<br />
resultat på 244 mnkr sjunker soliditeten med 5 procentenheter<br />
till 57 procent. Främsta förklaring är att balansomslutningen<br />
ökar mer än vad det egna kapitalet gör. Den största ökningen,<br />
500 mnkr, avser kortfristig upplåning i form av certifikatprogram<br />
som sedan vidareutlånats till Huge Fastigheter AB.<br />
Investeringen i kraftvärmeverket inom Söderenergi AB har<br />
slutförts under året, vilket för <strong>Huddinge</strong> sker genom upptagande<br />
av lån som därefter lånas ut och upptas som finansiell<br />
tillgång. Totalt har 792 mnkr upptagits som finansiell tillgång.<br />
Genomsnittet för soliditeten i riket uppgick 2009 till 52<br />
procent och i länet till 52 procent, vilket innebär att <strong>Huddinge</strong><br />
ligger över genomsnittet.<br />
26 27
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMI<br />
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE PERSONAL<br />
% 2006 2007 2008 2009 <strong>2010</strong><br />
Soliditet 75,1 71,4 67,4 61,2 56,6<br />
Inkl pensionsskuld före 1998 32,4 28,6 29,0 26,7 28,1<br />
Tillgångsförändring 8,4 15,5 12,3 14,5 16,6<br />
Förändring av eget kapital 8,9 9,8 6,0 3,8 7,8<br />
Likviditet<br />
Kommunens rörelsekapital (omsättningstillgångar minus<br />
kortfristiga skulder) uppgår till 368 mnkr, vilket är en förstärkning<br />
mot förra året. Kassalikviditeten (omsättningstillgångar<br />
delat med kortfristiga skulder) var 137 procent den 31<br />
december <strong>2010</strong>. Den finansiella beredskapen på kort sikt är<br />
god.<br />
2006 2007 2008 2009 <strong>2010</strong><br />
Kassalikviditet % 123 144 134 124 137<br />
Rörelsekapital, Mnkr 164 352 284 257 368<br />
Borgensåtaganden<br />
Det totala borgensåtagandet uppgick vid årsskiftet till 6 316<br />
mnkr, en minskning med cirka 492 mnkr. Minskningen beror<br />
främst på att <strong>kommun</strong>en har lånat cirka 500 mnkr i kapitalmarknaden<br />
med vidare utlåning till Huge Fastigheter AB.<br />
Bygget av kraftvärmeverket i Igelsta är orsak till att borgen för<br />
Söderenergi AB ökat.<br />
Risken för <strong>Huddinge</strong> <strong>kommun</strong>s borgensåtagande gentemot<br />
<strong>kommun</strong>ala bolag bedöms som liten. Under perioden 2006-<br />
<strong>2010</strong> har inga garantier infriats.<br />
ning på cirka 4 procent, eller 23 mnkr.<br />
För <strong>2010</strong> sänktes lokalhyrorna med 110 mnkr eller cirka 20<br />
procent. Samtidigt togs nya lokaler i bruk för 26 mnkr. Sammantaget<br />
sjönk lokalkostnaderna med 12 procent jämfört<br />
med 2009. Totalt har 12 nya förskoleavdelningar tagits i drift<br />
medan tre avvecklats. Tre skolor har etappvis färdigställts efter<br />
ombyggnader. Ombyggnader av två äldreboenden pågår med<br />
successiv inflyttning <strong>2010</strong>/2011. Antal kvadratmeter per invånare<br />
uppgick till 4,7 i <strong>Huddinge</strong> år <strong>2010</strong> vilket ligger på snittet<br />
inom Södertörns <strong>kommun</strong>er.<br />
Känslighetsanalys<br />
Kommunens ekonomiska läge påverkas av olika händelser i<br />
omvärlden och inom den egna organisationen. Nedan redovisas<br />
hur några av de viktigaste faktorerna påverkar <strong>kommun</strong>ens<br />
ekonomi.<br />
Mnkr +/-<br />
10 öre förändring av <strong>kommun</strong>alskatten 17,8<br />
1 procents löneförändring 25,0<br />
1 procents prisförändring 15,9<br />
1 procents förändring försörjningsstöd 1,0<br />
1 procents hyresförändring 5,3<br />
1 procents avgiftsförändring 1,7<br />
10 heltidstjänster 5,0<br />
En förändring av ränteläget med en procentenhet innebär<br />
förändrade räntekostnader för Huge Fastigheter AB med cirka<br />
29 mnkr.<br />
Personalanalys<br />
Kommunens medarbetarenkät<br />
Den årliga medarbetarenkäten är ett viktigt verktyg för ett<br />
fortsatt förbättrings- och utvecklingsarbete. För sjunde gången<br />
sedan 2003 har <strong>kommun</strong>en genomfört en medarbetarenkät<br />
Bas: Antal svar (3973 resp.)<br />
Aktivt ledarskap 12<br />
Aktivt medarbetarskap 4<br />
Kompetensutveckling 17<br />
Aktiv lönepolitik 15<br />
Inflytande och delaktighet 12<br />
God arbetsmiljö 20<br />
Jämställdhet och mångfald *) 14<br />
Attraktiv arbetsgivare 12<br />
Medarbetarindex 13<br />
Sammanfattningsvis arbete och arbetssituation 6<br />
*) Ingående påståenden för indextalet har förändrats <strong>2010</strong><br />
digitalt. Svarsfrekvensen var 79 procent, vilket är en hög<br />
svarsfrekvens som ger ett bra underlag att arbeta vidare med. I<br />
grafen nedan presenteras resultatet i sammanfattande mått för<br />
samtliga framgångsfaktorer för <strong>Huddinge</strong> <strong>kommun</strong>.<br />
Samlingsbild<br />
Negativ Positiv<br />
(1-2) (4-5)<br />
% 90 80 70 60 50 40 30 20 10 10 20 30 40 50 60 70 80 90 % <strong>2010</strong> 2009<br />
<strong>2010</strong> 2009<br />
69 72<br />
83 85<br />
58 61<br />
62 67<br />
63 67<br />
54 58<br />
64 64<br />
58 64<br />
65 68<br />
75 80<br />
% 90 80 70 60 50 40 30 20 10 10 20 30 40 50 60 70 80 90 %<br />
Mnkr 2006 2007 2008 2009 <strong>2010</strong><br />
Helägda bolag<br />
Framtidsutsikt<br />
Huge Fastigheter AB 5 399 5 996 6 265 5 617 5 017<br />
Delägda bolag<br />
Söderenergi AB 200 239 391 846 952<br />
Övriga delägda bolag 21 18 18 43 49<br />
Övriga<br />
Bostadsrättsföreningar 305 302 299 295 292<br />
Föreningar 7 7 2 2 1<br />
Förlustansvar för egna hem 8 7 6 5 4<br />
Summa 5 939 6 568 6 980 6 808 6 316<br />
Lokaler<br />
Kommunens verksamhetslokaler och bostäder förvaltas i<br />
huvudsak av Huge Fastigheter AB. Ytmässigt uppgick dessa<br />
till cirka 95 procent av samtliga verksamhetslokaler <strong>2010</strong>. Den<br />
totala ytan för <strong>kommun</strong>ens lokaler var 448 000 kvadratmeter<br />
(varav 426 000 kvm hyrs av Huge).<br />
Lokalkostnadernas andel av <strong>kommun</strong>ens nettokostnader<br />
uppgick till 12,8 procent <strong>2010</strong> vilket är klart lägre än förra året,<br />
vilket beror på sänkningen av lokalhyrorna. Justerar man för<br />
detta uppgår andelen till 15,0 procent.<br />
Av den totala lokalkostnaden utgör hyra cirka 95 procent.<br />
De flesta kvadratmetrarna har utbildningsverksamheten som<br />
står för cirka 65 procent av den totala hyreskostnaden. Kostnadsutvecklingen<br />
visar att ökningen varit cirka 142 mnkr för<br />
perioden 2006-<strong>2010</strong>. Det innebär en genomsnittlig årlig ök-<br />
Befolkningsprognosen för den kommande perioden (2011-<br />
2015) visar att ålderspensionärerna kommer att öka mest. Av<br />
övriga åldersgrupper börjar skolbarnen (6-15 år) att öka igen<br />
vilket innebär utökad verksamhet. För äldreomsorgen innebär<br />
ökningen en utbyggnad av fler nya boenden kommande period.<br />
<strong>Huddinge</strong> är en tillväxt<strong>kommun</strong> där behoven ökar inom<br />
samtliga åldersgrupper. Den långsiktiga planeringen bör samtidigt<br />
vara inriktad på hur eventuella omprioriteringar kan<br />
behöva genomföras mellan olika verksamhetsområden, dels<br />
för att klara ökningen inom de äldsta grupperna och dels för<br />
att möta ekonomiskt kärvare tider.<br />
Med bokslutet för <strong>2010</strong> och <strong>kommun</strong>plan 2011 som utgångspunkt<br />
är <strong>Huddinge</strong> <strong>kommun</strong> i ett läge med god ekonomisk<br />
hushållning och hög grad av måluppfyllelse inom<br />
verksamheterna. Även om den samlade bilden är positiv finns<br />
det riskfaktorer som kan påverka ekonomin negativt. Sådana<br />
faktorer är i vilken takt konjunkturutvecklingen förbättras<br />
och därmed skatteunderlagets tillväxt och uppräkningen av<br />
de generella statsbidragen. Interna faktorer är i vilken takt<br />
kostnaderna utvecklas samt kommande volymökningar. Återhållsamhet<br />
och långsiktighet i ekonomiska beslut är fortsatt av<br />
stor vikt för att en långsiktigt sund ekonomi.<br />
Kommunens resultat i medarbetarenkäten har backat lite<br />
jämfört med föregående år, men <strong>kommun</strong>en har totalt sett bra<br />
resultat. Det visar den jämförelse som undersökningsföretaget<br />
Synovate gör med andra organisationers resultat. Det sammanfattande<br />
måttet medarbetarindex för <strong>Huddinge</strong> <strong>kommun</strong><br />
ligger på 65 jämfört med svenskt arbetsliv i stort, där motsvarande<br />
värde ligger strax över 60.<br />
Antal anställda<br />
ÅR<br />
ANSTÄLL-<br />
DA<br />
KVIN-<br />
NOR<br />
MÄN CHEFER KVIN-<br />
NOR<br />
MÄN<br />
<strong>2010</strong> 5 929 80 % 20 % 348 73 % 27 %<br />
2009 5 941 80 % 20 % 355 73 % 27 %<br />
I slutet av december <strong>2010</strong> hade <strong>kommun</strong>en totalt 5 929 anställda,<br />
vilket är 12 färre än samma period föregående år. Av<br />
<strong>kommun</strong>ens anställda är 80 procent kvinnor och 20 procent<br />
män. Bland <strong>kommun</strong>ens chefer är fördelningen 73 procent<br />
kvinnor och 27 procent män. Målet är att det på sikt ska vara<br />
en jämn könsfördelning vilket innebär att inom alla arbeten<br />
och på alla nivåer ska båda könen representeras med en andel<br />
om minst 40 procent.<br />
Andel anställda fördelade per nämnd (%)<br />
16<br />
8<br />
15<br />
3 3<br />
4<br />
20<br />
31<br />
Kommunstyrelsen<br />
Förskolenämnd<br />
Grundskolenämnd<br />
Gymnasienämnd<br />
Socialnämnd<br />
Äldreomsorgsnämnd<br />
Kultur- och fritidsnämnd<br />
Miljö- och samhällsbyggnadsnämnd<br />
Lönebildning<br />
Löneöversyn <strong>2010</strong> resulterade i en löneökning på i snitt 2,24<br />
procent för tillsvidareanställda. Utfallet inom olika avtalsområden<br />
blev för Kommunals avtalsområde 2,49 procent, Lärarnas<br />
samverkansråd 2,12 procent, Akademikeralliansen 2,14<br />
procent, Vårdförbundet 2,22 procent och OFRs avtalsområde<br />
2,04 procent.<br />
Medianlönen för tillsvidareanställda kvinnor i <strong>kommun</strong>en<br />
är 92 procent av männens, vilket är 2 procent högre än för<br />
2009. Det återstår fortfarande en skillnad i lön mellan kvinnor<br />
och män totalt sett inom <strong>kommun</strong>en som främst förklaras av<br />
att männen mer frekvent återfinns inom yrkesgrupper med<br />
högre snittlöner.<br />
28 29
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE PERSONAL<br />
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE PERSONAL<br />
Personalkostnadsredovisning<br />
PERSONALKOSTNADSREDOVISNING 2009 <strong>2010</strong><br />
Personalkostnad 2 539 396 tkr 2 591 732 tkr<br />
Sjuklönekostnad 29 976 tkr 29 016 tkr<br />
Inhyrd personal 19 074 tkr 23 343 tkr<br />
Övertid 7 906 tkr 8 380 tkr<br />
Fyllnadstid 4 346 tkr 4 930 tkr<br />
Årsarbetare 5 133 5 101<br />
Tillsvidare 80 % 80 %<br />
Visstid 13 % 12 %<br />
Timavlönad 7 % 8 %<br />
Både antalet anställda och antalet årsarbetare har minskat under<br />
året. Personalkostnaderna har ökat med 2,1 procent, vilket<br />
förklaras av löneökningskostnader efter årets löneöversyn.<br />
Fyllnadstiden har ökat vilket beror på ökad efterfrågan på personlig<br />
assistans inom socialnämnden samt att deltidsanställda<br />
inom äldreomsorgen utökat sin arbetstid för att möta behov i<br />
verksamheten. Att kostnader för övertid har ökat förklaras av<br />
det kraftiga snöfallet under vintern som skapat behov av övertidsuttag<br />
för medarbetare inom gatu- och parkdrift. Kostnaderna<br />
för inhyrd personal har ökat med 22 procent, de största<br />
ökningarna återfinns inom förskolan och grundskolan.<br />
Personalomsättning<br />
Den genomsnittliga personalomsättningen har ökat med 1,9<br />
procentenheter jämfört med 2009. Tillsvidareanställda som<br />
lämnat <strong>kommun</strong>en för annan arbetsgivare var 8,9 procent<br />
<strong>2010</strong>, jämfört med 7 procent 2009. Denna ökning är ett tecken<br />
på stabilisering och återgång till ett normalläge på arbetsmarknaden,<br />
medan den låga personalomsättningen 2009<br />
sannolikt var en konsekvens av det ekonomiska läget då.<br />
De förvaltningar som haft den största ökningen av personalomsättning<br />
är miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen och<br />
barn- och utbildningsförvaltningen. Inom barn- och utbildningsförvaltningen<br />
är denna trend särskilt tydlig inom<br />
20%<br />
18%<br />
16%<br />
14%<br />
12%<br />
10%<br />
8%<br />
6%<br />
4%<br />
2%<br />
0%<br />
Sjuksköterska, äldreomsorg<br />
Socialsekreterare<br />
Förskollärare<br />
Undersköterska<br />
Vårdbiträde<br />
Måltidspersonal<br />
Barnskötare<br />
Grundskollärare 4-9<br />
Grundskollärare 1-7<br />
2009<br />
Lokalvårdare<br />
Vårdare<br />
<strong>2010</strong><br />
Gymnasielärare<br />
den hårt konkurrensutsatta yrkesgruppen förskollärare där<br />
ökningen är på över 5 procentenheter. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens<br />
ökade personalomsättning förklaras<br />
av en hög medelålder, där över 30 procent av de anställda är<br />
över 60 år och pensionsavgångar utgör nästan hälften av personalomsättningen.<br />
Av <strong>kommun</strong>ens större personalkategorier har sjuksköterskor<br />
inom äldreomsorgen fortsatt den högsta personalomsättningen,<br />
16,2 procent, även om omsättningen för yrkesgruppen<br />
minskat något sedan föregående år. 2007 var personalomsättningen<br />
bland <strong>kommun</strong>ens socialsekreterare 20,7 procent för<br />
att nu vara nere på 10,1 procent. Detta är till stora delar ett<br />
resultat av hårt och målmedvetet arbete efter framtagna strategier<br />
för att vända den negativa trenden.<br />
Personalförsörjning<br />
En personalförsörjningsplan togs fram under året med prognos<br />
till och med 2015. Som en följd av den stadiga befolkningsökningen<br />
i <strong>kommun</strong>en och förändringar i befolkningens<br />
sammansättning beräknas personalbehovet öka de närmaste<br />
åren. De områden där en ökad <strong>kommun</strong>al service framförallt<br />
kommer att efterfrågas på grund av förändrade demografiska<br />
förutsättningar är grundskola och äldreomsorg. Till detta<br />
läggs de rekryteringsbehov som uppstår när personal slutar,<br />
går i pension eller är tjänstlediga. Andelen tillsvidareanställda<br />
som är 60 år eller äldre var i år 16 procent av det totala antalet<br />
tillsvidareanställda i hela <strong>Huddinge</strong> <strong>kommun</strong>. Det innebär att<br />
850 medarbetare beräknas gå i pension framöver.<br />
En rad initiativ har tagits för att möta utmaningarna vad<br />
gäller personalförsörjningen av bristyrkesgrupper. Bland annat<br />
har traineeprogram startats för att personal- och kompetensförsörja<br />
yrkesgrupperna socialsekreterare, arkitekter och<br />
ingenjörer.<br />
Under året har nitton praktikanter och sex trainee ingått i<br />
ett program för socionomer. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen<br />
har startat ett traineeprogram; <strong>Huddinge</strong>trainee<br />
Ingenjör och Arkitekt som löper parallellt med studenternas<br />
sista utbildningsår. I juni inleddes första fasen i programmet<br />
då fyra avdelningar tog emot studenter.<br />
Intresset ökar för arbetstidsförkortning<br />
Sedan 2005 har det funnits möjlighet för anställda mellan<br />
63-65 år att ansöka om arbetstidsförkortning med tio procents<br />
lönekompensation. Intresset ökar, under <strong>2010</strong> beviljades 37<br />
anställda denna förmån och totalt hade 70 anställda förmånen.<br />
Uppskattad introduktionsdag<br />
Kommunen genomförde <strong>2010</strong> två introduktionsdagar för<br />
nyanställda i <strong>kommun</strong>en, totalt deltog cirka 120 personer. Dagen<br />
var mycket uppskattad. De nyanställda fick en översiktlig<br />
information om <strong>kommun</strong>en samt en guidad bussrundtur.<br />
Utbildning för hållbara chefer<br />
Kommunens chefer erbjuds både ett antal obligatoriska utbildningar<br />
och fördjupningsutbildningar. De obligatoriska<br />
utbildningarna som genomfördes under året var: Grundkurs<br />
för nya chefer, Arbetsmiljöutbildning, BAS-utbildningen<br />
Kommunikativt ledarskap, utbildning i Planerings- och utvecklingssamtal<br />
samt utbildningar i vårt personaladministrativa<br />
IT-program Heroma. Fördjupningsutbildningar under<br />
föregående år var: Vässa dina möten, Att coacha mot mål,<br />
Chefshandledning, Det nödvändiga samtalet samt Professionella/svåra<br />
samtal och konflikthantering.<br />
Dessutom slutfördes under våren en längre pilotutbildning<br />
för erfarna chefer kallad STRAL - Hållbara chefer. STRAL står<br />
för Strategisk ledning och ledarskap. Utbildningsprogrammet<br />
bygger bland annat på Antonovskys begrepp Meningsfullhet,<br />
Begriplighet samt Hanterbarhet. Utbildningen var mycket<br />
uppskattad och satsningen kommer att fortsätta.<br />
Sjukfrånvaron fortsätter att minska<br />
Den totala sjukfrånvaron har minskat med 11 procent, vilket<br />
kan jämföras med förra årets minskning på 8 procent. Den<br />
största förändringen återfinns inom gymnasieskolan där den<br />
totala sjukfrånvaron har minskat med 25 procent. Förskolenämnden<br />
har den högsta totala sjukfrånvaron på 7,7 procent<br />
men fortsätter att minska sin sjukfrånvaro.<br />
Sjukfrånvaro (andel sjuktimmar av ordinarie tid)<br />
SJUKFRÅNVARO % 2009 <strong>2010</strong><br />
Dag<br />
0-1 0,2 0,2<br />
2-14 2,4 2,3<br />
15-90 1,2 1,1<br />
91-180 0,6 0,8<br />
181-9999 2,9 1,4<br />
Total (exklusive sjukersättning) 5,9 5,8<br />
Total (inklusive sjukersättning) 7,3 6,5<br />
Se även tabell Obligatorisk sjukfrånvaroredovisning sid.42.<br />
Som ett led i det strategiska arbetsmiljöarbetet infördes rökfri<br />
arbetstid för att värna om personalens hälsa. Från och med<br />
den 1 juli <strong>2010</strong> ska all arbetstid vara rökfri för samtliga anställda<br />
i <strong>Huddinge</strong> <strong>kommun</strong>.<br />
Under <strong>2010</strong> har arbetet med att utbilda chefer i ett IT-stöd<br />
för uppföljning och dokumentation av rehabiliteringsärenden<br />
fortsatt. Programmet blir ett viktigt stöd i ett intensifierat<br />
arbete för att tidigt uppmärksamma tecken på ohälsa. Förskolan<br />
har, som en del i det förebyggande arbetet med att minska<br />
sjukfrånvaro, anställt en person som ska inspirera till friskvård.<br />
Social- och äldreomsorgsförvaltningen har dels startat<br />
ett arbetsmiljöutskott för att få en större fokus på arbetsmiljöfrågorna<br />
och dels ett samarbete med Personalhälsan för att<br />
ta fram ett åtgärdspaket för att sänka korttidsfrånvaron.<br />
Personalhälsan<br />
Under året har Personalhälsan haft 3 112 insatser, varav 2 382<br />
besök och 730 rådgivande telefonsamtal. Personalhälsan har<br />
arbetat ungefär lika mycket på individnivå som på grupp- och<br />
organisationsnivå. Fördelning över hur de olika förvaltningarna<br />
har nyttjat Personalhälsans tjänster:<br />
12<br />
12<br />
2<br />
12<br />
14<br />
21<br />
19<br />
Det förebyggande arbetet ökade under <strong>2010</strong>, från 40 till 41<br />
procent. Personalhälsan har arbetat fram en ny modell för<br />
arbetsförmågebedömningar som förväntas leda till minskad<br />
korttidsfrånvaro, genomfört coachingsamtal kring rökavvänjning,<br />
anordnat föreläsningar i stress, tagit fram stressprofiler<br />
för rektorer, organiserat stimulansträffar för friskvårdsinspiratörer<br />
samt anordnat ljud – och oljud-projekt för förskolor.<br />
Personalhälsans rehabiliteringsinsatser ökade under året<br />
från 30 till 31 procent. Personalhälsan har utbildats i ett ITstöd<br />
för uppföljning av sjukfrånvaron, vilket ökar möjligheterna<br />
att komma in tidigt i rehabiliteringskedjan, samt tillsatt<br />
en ny tjänst som rehabkoordinator.<br />
Arbetet med att utveckla hälsa minskade under året från<br />
30 till 28 procent. Personalhälsan har arbetat med ergonomihälsa,<br />
utbildning av måltidspersonal inom skola och förskola,<br />
hälsoprojekt samt olika seminarier på enheters arbetsplatsträffar<br />
angående utvecklande hälsa.<br />
Jämställdhet och mångfald<br />
4<br />
4<br />
Kommunstyrelsen<br />
Förskolenämnd<br />
Grundskolenämnd<br />
Gymnasienämnd<br />
Socialnämnd<br />
Äldreomsorgsnämnd<br />
Kultur- och fritidsnämnd<br />
Miljö- och samhällsbyggnadsnämnd<br />
<strong>Huddinge</strong> <strong>kommun</strong>, övergripande<br />
Inom ramen för projektet Hållbar jämställdhet deltog ett stort<br />
antal chefer, medarbetare, politiker och fackliga representanter<br />
i föreläsningar, utbildningar och processgrupper. En Handlingsplan<br />
för jämställda löner har tagits fram och en analys av<br />
medarbetarenkäten ur ett könsperspektiv har genomförts.<br />
Andel utrikesfödda bland de anställda i <strong>kommun</strong>en har ökat<br />
och 29 procent av de anställda har utländsk bakgrund. Nästan<br />
alla nämnder har under året en ökad andel anställda med<br />
utländsk bakgrund. Störst ökning har skett inom barn- och<br />
utbildningsförvaltningen och kultur- och fritidsnämnden.<br />
Social- och äldreomsorgsförvaltningen har under året arbetat<br />
fram en ny gemensam värdegrund. De har även, tillsammans<br />
med miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen och <strong>kommun</strong>styrelsen,<br />
påbörjat implementering av kompetensbaserad<br />
rekrytering.<br />
Förskolan har under året arbetat med ett riktat uppdrag att<br />
öka andelen manliga pedagoger och barnskötare. Ett nätverk<br />
för män som är anställda i förskolans pedagogiska verksamhet<br />
har startat.<br />
30 31
BOLAGENS OCH KOMMUNALFÖRBUNDETS VERKSAMHET BOLAGENS OCH KOMMUNALFÖRBUNDETS VERKSAMHET<br />
Bolagens och <strong>kommun</strong>alförbundets<br />
verksamhet<br />
Koncernen, fem år i sammandrag<br />
Mnkr 2006 2007 2008 2009 <strong>2010</strong><br />
Årets resultat 283 186 128 419 296<br />
Balansomslutning 9 507 10 644 11 418 11 923 12 265<br />
Soliditet % 18,6 18,3 18,4 21,2 22,9<br />
Långfristiga skulder 6 048 6 849 7 396 6 836 7 133<br />
Pensionsförpliktelser<br />
<strong>Huddinge</strong> Kommun<br />
Södertörns Fjärrvärme AB<br />
100%<br />
Huge Fastigheter AB<br />
100 %<br />
SRV återvinning AB<br />
31,5%<br />
Södertörns Energi AB<br />
50%<br />
Söderenergi AB<br />
58%<br />
Intjänade före 1998 1 497 1 741 1 757 1 803 1 697<br />
För <strong>2010</strong> visade koncernen ett resultat på 296 mnkr. Det positiva<br />
resultatet beror på <strong>kommun</strong>ens plusresultat om 244 mnkr.<br />
Den senaste femårsperioden har koncernens balansomslutning<br />
ökat med 2 758 mnkr eller 29 procent. Under samma<br />
period har de långfristiga skulderna ökat med 1 085 mnkr<br />
eller 18 procent. Tillväxten i regionen innebär att koncernens<br />
balansomslutning sannolikt kommer att fortsätta växa. Soliditeten<br />
har stärkts 4 procentenheter under perioden. Koncernens<br />
förmåga att hantera sina pensionsförpliktigelser bedöms<br />
som goda utifrån tillväxttakt, invånarantal och medelålder.<br />
Huge Fastigheter AB:s resultat försämrades under <strong>2010</strong> till<br />
följd av lägre realisationsvinster, ökade kostnader för energi<br />
och snöröjning. Inom energikoncernen är Söderenergi AB:s<br />
Södertörns<strong>kommun</strong>er<br />
Botkyrka Kommun<br />
bygge av kraftvärmeverket i Igelsta slutfört och anläggningen<br />
invigdes i mars <strong>2010</strong>. Anläggningen är det största biobränsleeldade<br />
kraftvärmeverket i Sverige. Söderenergis verksamhet<br />
och omsättning har ökat väsentligt och ekonomin förbättrats<br />
under året. Även Södertörns Energi AB redovisar vinst för året<br />
främst till följd av ökad nybyggnation med försäljning och<br />
ökade intäkter för Södertörns Fjärrvärme AB.<br />
Huge Fastigheter AB<br />
Verksamheten <strong>2010</strong><br />
Södertälje Kommun<br />
Huge Fastigheter AB har förvärvat fastigheten Bildhuggaren 1<br />
för 17,5 mnkr och fastigheten Västergården 1 för 9,4 mnkr. På<br />
fastigheterna ska uppföras äldreboenden. Fastigheten Vindmätaren<br />
1 (förskola) har förvärvats för 7,0 mnkr. Fastigheter<br />
för 189,3 mnkr (572,6) har sålts under perioden. Realisationsvinsten<br />
uppgår till 66,8 mnkr. Bostadsrättsföreningar har köpt<br />
2 (8) fastigheter med 206 (653) lägenheter. I östra Skogås har 5<br />
(13) radhus avyttrats till privatpersoner. Totalt har 613 av 683<br />
radhus avyttrats sedan radhusförsäljningarna startade år 2000.<br />
Årets investeringar består till största delen av ombyggnation<br />
och tillbyggnation av äldreboenden, skolor och förskolor.<br />
Resultat efter finansnetto (exklusive nedskrivningar), 133,4<br />
mnkr (442,8 mnkr) är en försämring med 309,4 mnkr i jäm-<br />
förelse med föregående år. Resultatförsämringen beror främst<br />
på lägre realisationsvinster vid försäljningar av fastigheter till<br />
bostadsrättsföreningar samt högre uppvärmnings- och snöröjningskostnader.<br />
I syfte att höja soliditeten beslutade <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
i november 2009 om en nyemission, som genomfördes<br />
per 2009-12-31. Tecknade aktier betalades genom<br />
kvittning av <strong>kommun</strong>ens fordran (990 mnkr) på Huge, en så<br />
kallad kvittningsemission. I och med detta sänktes hyrorna på<br />
de verksamhetslokaler som <strong>kommun</strong>en hyr av bolaget med<br />
det belopp som räntan på reversen löpte på, 78,2 mnkr. Genom<br />
att bolaget får höjd soliditet till följd av emissionen, var<br />
bolagets bedömning att hyrorna kunde sänkas med ytterligare<br />
31,8 mnkr, vilket gav en total hyressänkning för <strong>Huddinge</strong><br />
<strong>kommun</strong> med 110,0 mnkr <strong>2010</strong>.<br />
Utsikter 2011<br />
Försäljningar av fastigheter till bostadsrättsföreningar och<br />
radhus till privatpersoner i östra Skogås fortsätter. Realisationsvinsterna<br />
vid dessa fastighetsförsäljningar beräknas<br />
uppgå till minst 15,0 mnkr. Enligt överenskommelse med hyresgästföreningen<br />
höjs hyrorna på bostäder med 2,2 procent<br />
från och med 1 april 2011. Indexuppräkningen på lokalhyror<br />
blev i genomsnitt cirka 1,1 procent från och med 1 januari<br />
2011. Efterfrågan på bostäder i <strong>Huddinge</strong> är stor. Lokalefterfrågan<br />
är mer osäker och en viss vakansrisk finns för kommersiella<br />
lokaler i mindre attraktiva lägen. Då de planenliga<br />
avskrivningarna har ökats från 0,75 procent till 2,0 procent<br />
2011 kommer resultatet efter finansnetto att försämras med<br />
cirka 120 mnkr. Detta och stigande marknadsräntor innebär<br />
att nuvarande resultatmål ej kan uppfyllas. Framtagande av<br />
nya avkastningskrav och finansiella mål kommer att ske under<br />
2011. Prognosen för helåret, ett resultat efter finansnetto (exklusive<br />
jämförelsestörande poster och avskrivningar), beräknas<br />
till -68,1 mnkr.<br />
Fakta om Huge Fastigheter AB<br />
Mnkr 2009 <strong>2010</strong><br />
Omsättning 1 301,6 1 204,3<br />
Årets resultat efter finansnetto 365,2 29,2<br />
Balansomslutning 9 417,3 9 539,0<br />
Årets investeringar 610,5 473,5<br />
Soliditet % 24,4 24,5<br />
Antal årsarbetare den 31/12 261,0 261,0<br />
Huge Fastigheter AB äger och förvaltar bostäder och lokaler i<br />
<strong>Huddinge</strong> <strong>kommun</strong>. Totalt har bolaget 1 088 649 kvm (1 091<br />
894 kvm) uthyrningsbar yta varav 536 304 kvm (547 732 kvm)<br />
avser bostäder. <strong>Huddinge</strong> <strong>kommun</strong> hyr 416 192 kvm (410 735<br />
kvm) av bolagets lokaler. Efterfrågan på bostäder och lokaler<br />
är stor. Av bolagets uthyrningsbara ytor var 12 771 kvm (12<br />
309 kvm) outhyrda vid bokslutstillfället.<br />
SRV återvinning AB<br />
Verksamheten <strong>2010</strong><br />
Bolagets omsättning uppgick under <strong>2010</strong> till 341,7 mnkr<br />
(337,3). Huvudorsaken till att intäkterna har ökat <strong>2010</strong> är<br />
ökade råvarupriser, främst på metall och wellpapp. Bolagets<br />
resultat efter räntenetto är 1,8 mnkr att jämföra mot fjolårets<br />
vinst på 4,0 mnkr. Resultatförsämringen beror på ett antal<br />
större projekt som har genomförts under året. Ett projekt har<br />
varit att byta affärssystem, vilket har medfört konsultkostnader<br />
på ca 1,5 mnkr. Ett annat stort projekt som bedrivits under<br />
året är att i samarbete med ägar<strong>kommun</strong>erna ta fram ett förslag<br />
på gemensam avfallsplan och renhållningsordning för de<br />
fem ägar<strong>kommun</strong>erna. Förslaget kommer att ställas ut under<br />
våren 2011.<br />
SRV har fattat beslut om att bygga en förbehandlingsanläggning<br />
för att omvandla insamlat matavfall till substrat,<br />
som sedan kommer att rötas, för att framställa fordonsgas och<br />
biogödsel. Projektering av bygget har genomförts under <strong>2010</strong><br />
och planerad byggstart är våren 2011. Ansvaret för att samla<br />
in förpackningar och tidningar vilar idag på FTI (förpackning<br />
och tidningsinsamlingen). Hushållen får idag transportera<br />
samtliga typer av förpackningar till återvinningsstationer som<br />
finns runt om i <strong>kommun</strong>erna. Under <strong>2010</strong> har SRV genomfört<br />
ett försök med sortering av förpackningar vid tomtgränsen, så<br />
kallad fyrfacksinsamling. I enlighet med företagets verksamhetspolicy<br />
om att minska miljöpåverkan, har nya behandligssteg<br />
införts under året. Utsortering av gips och planglas har<br />
startats upp under <strong>2010</strong> för återvinning. Tidigare har både<br />
gips och planglas behandlats som deponiavfall. För att få en<br />
mer miljövänlig kompostering har SRV under <strong>2010</strong> investerat<br />
i AG BAG kompostering. Det kompostmaterial som framställs,<br />
används för att framställa jord.<br />
Utsikter 2011<br />
De ytor som färdigställts på deponi 3 beräknas vara tillräckliga<br />
för att bedriva verksamheten fram till och med 2012,<br />
eventuellt längre. Lakvattenhanteringen kommer att lösas<br />
tillsammans med Stockholm Vatten, som bygger ut befintligt<br />
reningsverk för ett första reningssteg. För att vara delaktig i de<br />
nationella målen för insamling och behandling av matavfall<br />
har SRV:s ägar<strong>kommun</strong>er beslutat att påbörja källsortering<br />
av matavfall hos hushållen i de fem ägar<strong>kommun</strong>erna. Redan<br />
idag utsorterar många verksamheter sitt matavfall men för<br />
att klara de nationella målen att 35 procent av allt matavfall<br />
ska biologiskt behandlas krävs att även hushållen omfattas av<br />
denna typ av källsortering. I enlighet med företagets verksamhetspolicy<br />
ska sådan teknik användas, som ger minsta möjliga<br />
miljöpåverkan. Utvecklingsverksamheten är därför inriktad<br />
mot att finna teknik och metoder för avfallshanteringen som<br />
minimerar påverkan på den omgivande miljön.Under våren<br />
2011 kommer företaget att genomföra ett försök där privatpersoner<br />
kommer att kunna lämna in leksaker, kläder, böcker och<br />
mindre möbler för återbruk. Försöket sker i samarbete med en<br />
hjälporganisation.<br />
32 33
BOLAGENS OCH KOMMUNALFÖRBUNDETS VERKSAMHET<br />
BOLAGENS OCH KOMMUNALFÖRBUNDETS VERKSAMHET<br />
Fakta om SRV återvinning AB<br />
MNKR 2009 <strong>2010</strong><br />
Omsättning 337,3 341,7<br />
Årets resultat efter finansnetto 4,0 1,8<br />
Balansomslutning 393,5 413,0<br />
Årets investeringar 35,1 53,2<br />
Soliditet % 27,3 26,3<br />
Antal årsarbetare den 31/12 151,0 164,0<br />
SRV återvinning AB är verksamt på Södertörn, har sitt säte<br />
i <strong>Huddinge</strong> och ägs gemensamt av <strong>kommun</strong>erna Botkyrka,<br />
Haninge, <strong>Huddinge</strong>, Nynäshamn och Salem. Bolagets verksamhet<br />
är inriktad på att samla in, transportera, behandla och<br />
återvinna avfall från hushåll och företag, samt att informera<br />
och utbilda så att återvinningen ökar och andelen avfall som<br />
måste deponeras minskar.<br />
Verksamheten vid Sofielunds återvinningsanläggning är<br />
på grund av sin karaktär tillståndspliktig enligt Miljöbalken.<br />
Tillsynsmyndighet är Länsstyrelsen, som fastställt ett kontrollprogram<br />
för uppföljning av verksamhetens miljöpåverkan<br />
Södertörns Energi AB<br />
Verksamheten <strong>2010</strong><br />
Södertörns Fjärrvärme AB<br />
Södertörns Fjärrvärme AB har sedan flera år det lägsta fjärrvärmepriset<br />
i Stockholmsregionen och priserna ligger under<br />
genomsnittet i landet. Inför 2011 genomfördes en prishöjning<br />
på 2,5 procent beroende på kostnadsökningar och ökade<br />
bränslepriser. I samband med prishöjningen lades även taxan<br />
om för näringsidkare, till att gå från två prisperioder under<br />
året till tre prisperioder. Syftet var att öka transparensen mellan<br />
intäkter och kostnader samt att göra priset mer rättvist<br />
fördelat hos kunderna. Resultatet efter finansiella poster blev<br />
132 mnkr, vilket är 37 mnkr bättre än budget. Ett koncernbidrag<br />
på 105 mnkr har lämnats till moderbolaget Södertörns<br />
Energi AB. Den positiva utvecklingen inom nybyggnation har<br />
påverkat nyförsäljningen, vilket har överstigit prognosen för<br />
året. Bland de nya kunderna som anslutits kan t ex nämnas<br />
fortsatt utbyggnad av bostäder i Riksten friluftsstad och Västra<br />
Balingsnäs, flera skolor och äldreboenden samt markvärme<br />
till Brantbrink IP’s fotbollsplan. Intresset för miljöpåverkan<br />
från energianvändning är stort och företaget fortsätter kontinuerligt<br />
med att se över produktionen och bränslen. Under<br />
året har ett projekt påbörjats för att utvärdera solpaneler som<br />
ett komplemet till fjärrvärme. Två villor ingår i projektet som<br />
kommer att följas under två års tid och ligga till grund för<br />
ett eventuellt erbjudande till företagets övriga villakunder.<br />
Under <strong>2010</strong> har arbetet med ytterligare serviceerbjudanden<br />
fortsatt. Bland annat har information om Trygg Villa Värme,<br />
ett avtal där kunden köper regelbundna kontroller och tillgång<br />
till företagets serviceorganisation, gått ut till en utvald grupp<br />
villaägare. Många villaägare tackade ja till erbjudandet och<br />
därför kommer samtliga villaägare att få ett erbjudande om<br />
serviceavtalet under 2011.<br />
Söderenergi AB<br />
I början av <strong>2010</strong> övertog Söderenergi driften av det nya<br />
kraftvärmeverket, Igelsta krafvärmeverk. Det är det största<br />
biobränsleeldade kraftvärmeverket i Sverige och har en effekt<br />
på 85 MW el och 200 MW värme. Elproduktionen motsvarar<br />
årsförbrukningen av hushållsel för cirka100 000 villor. Investeringen<br />
invigdes den 17 mars och är ägar<strong>kommun</strong>ernas största<br />
klimatsatsning. Med den nya anläggningen har Söderenergi<br />
AB nästan fördubblat sin produktion och omsättning. Detta<br />
har också inneburit att kostnaderna för bränsleinköp och för<br />
transporter har ökat med femtio procent. Söderenergi hade<br />
budgeterat för ett årsresultat på 64 mnkr, men uppnådde ett<br />
resultat på 21 mnkr för <strong>2010</strong>. Detta beror delvis på att intäkterna<br />
för elcertifikaten, som handlas på en marknad, har minskat<br />
på grund av kraftigt sjunkande priser på certifikat under<br />
perioden. En annan orsak är att produktionskostnaderna har<br />
blivit högre än beräknat på grund av det extremt kalla vädret<br />
i början och i slutet av året. Priset på huvudbränslet, skogsbränsle,<br />
har ökat samtidigt som värmeinnehållet i skogsbränslet<br />
har minskat. Under <strong>2010</strong> har den nya järnvägsterminalen i<br />
Nykvarn, samt de nya pumpstationerna i Vårby och Rönninge,<br />
trimmats in. Under året övertogs enligt tidigare beslut ägandet<br />
av Baltic Peat AB av Efo. Efo är ett bränsleinköpsbolag som<br />
gemensamt ägs av åtta <strong>kommun</strong>ala energibolag och som Söderenergi<br />
har ett omfattande samarbete med.<br />
Utsikter 2011<br />
Södertörns Fjärrvärme AB<br />
Kommunerna <strong>Huddinge</strong>, Botkyrka och Salem har mycket<br />
mark för byggnation och deras läge med närhet till god <strong>kommun</strong>ikation<br />
gör att Södertörns Fjärrvärme ser efterfrågan på<br />
uppvärmning öka samtidigt med bättre konjunktur i Sverige.<br />
Även konkurrensen ökar från framförallt bergvärme, men<br />
även från andra värmepumpar, där fjärrvärme används enbart<br />
som spetslösning. Företagets bedömning är att nyanslutningarna<br />
för de närmaste åren kommer att ligga på runt 10 GWh<br />
per år, vilket motsvarar cirka 1 procent av den årliga försäljningen.<br />
Resultat efter finansiella poster för 2011 förväntas bli<br />
104 mnkr jämfört med årets resultat på 132 mnkr. Bolaget<br />
förväntas år 2011 lämna 104 mnkr i koncernbidrag till Södertörns<br />
Energi.<br />
Under 2011 tror företaget att prishöjningar på fjärrvärme<br />
inte ska överstiga inflationen, men tillgång på bränslen, samt<br />
skatter och avgifter kan förändra prognosen. Under de senaste<br />
åren har konkurrensen på värmemarknaden diskuterats. Ett<br />
sätt att lösa de problem som anses finnas på fjärrvärmemarknaden<br />
är tredjepartstillträde. Det innebär att fjärrvärmenäten<br />
öppnas upp för andra än själva fjärrvärmeleverantören att<br />
få knyta kunder till sig och få avsättning för sin värme. En<br />
statlig utredning beräknas vara klar under våren 2011. Vidare<br />
trycker aktörer på för att få till ett system för prisreglering av<br />
fjärrvärme.<br />
Söderenergi AB<br />
Inriktningen under 2011 är att fortsätta att arbeta med den<br />
ekonomiska konsolideringen av bolaget. I syfte att förbättra<br />
resultatet 2011 har ett antal utredningar som rör finansiering,<br />
skattekonsekvenser, bränsleinköp samt en analys av synergier<br />
gällande administrativa processer med Södertörns Fjärrvärme<br />
och Telge Nät, genomförts under <strong>2010</strong>. Arbetet med<br />
att effektivisera bränslekedjan och att finna billigare bränslen<br />
fortsätter. En del i detta är att spåren i anslutning till bränsleterminalen<br />
i Nykvarn kommer att förlängas och elektrifieras<br />
under året. Detta sker i samarbete med Banverket, Nykvarns<br />
<strong>kommun</strong> och Tillväxtverket, delvis med stöd av EU-medel.<br />
Projektet innebär att järnvägstransporterna kommer att bli<br />
mer effektiva och att det miljömässigt blir ännu bättre då<br />
godstågen kommer med ellok istället för diesellok.<br />
Fakta om Södertörns Energi AB<br />
Södertörns Energi AB<br />
KONCERNEN, Mnkr 2009 <strong>2010</strong><br />
Omsättning 612,0 687,3<br />
Årets resultat efter finansnetto -46,1 19,9<br />
Balansomslutning 1 935,7 1 984,9<br />
Årets investeringar 53,2 48,0<br />
Soliditet % 0,02 -0,41<br />
Antal årsarbetare den 31/12 48,0 46,0<br />
Södertörns Energi AB är moderbolag i en koncern som äger<br />
dotterbolaget Södertörns Fjärrvärme AB (100 %) samt intressebolaget<br />
Söderenergi AB (58 %).<br />
Söderenergi AB<br />
KONCERNEN, Mnkr 2009 <strong>2010</strong><br />
Omsättning 840,6 1 515,4<br />
Årets resultat efter finansnetto -25,4 21,4<br />
Balansomslutning 2 004,4 2 168,6<br />
Årets investeringar 455,5 169,4<br />
Soliditet % 6,3 6,9<br />
Antal årsarbetare den 31/12 128,0 131,0<br />
Söderenergi AB är moderbolaget i en koncern som äger dotterbolagen<br />
Igelstaverket Förvaltnings AB, Fittjaverket Förvaltnings<br />
AB, samt Söderenergi Kraftvärme AB.<br />
Södertörns brandförsvarsförbund<br />
Verksamheten <strong>2010</strong><br />
Nacka <strong>kommun</strong> är ny medlem i Södertörns brandförsvarsförbund<br />
sedan 1 januari <strong>2010</strong>. Årets resultat efter finansnetto blev<br />
18,9 mnkr och omsättningen ökade från 273 mnkr under 2009<br />
till 294 mnkr under <strong>2010</strong>. Resultatförbättringen är till största<br />
delen av engångskaraktär och beror främst på vakanta tjänster<br />
i stab och produktion. Tjänsterna kommer att tillsättas under<br />
2011. Räddningsinsatserna i medlems<strong>kommun</strong>erna ökade<br />
från 5 905 till cirka 7000 insatser. En stor del av ökningen är<br />
inom gruppen automatiska brandlarm utan räddningsbehov.<br />
Ett nytt tillsynskoncept har färdigställts under året, vilket<br />
kommer att bidra till en mer konsekvent tillsyns och bättre<br />
hjälp till brandskydd för ägare och nyttjanderättshavare.<br />
Utsikter 2011<br />
Ett strategiskt samarbete med Brandkåren Attunda har inletts,<br />
i syfte att förbättra kvalitet och resursutnyttjande. Genom att<br />
fortsätta utveckla effektiva arbetssätt kan <strong>kommun</strong>ernas ökade<br />
behov lösas av organisationen.<br />
Fakta om Södertörns Brandförsvarsförbund<br />
Mnkr 2009 <strong>2010</strong><br />
Omsättning 273,3 294,1<br />
Årets resultat efter finansnetto 7,4 18,9<br />
Balansomslutning 243,3 266,8<br />
Årets investeringar 22,5 13,0<br />
Soliditet % 17,5 23,1<br />
Antal årsarbetare den 31/12 373,0 373,3<br />
Södertörns brandförsvarsförbund är ett <strong>kommun</strong>alförbund<br />
som bedriver räddningstjänst i <strong>kommun</strong>erna Botkyrka, Ekerö,<br />
Haninge, <strong>Huddinge</strong>, Nacka, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje<br />
samt Tyresö. Verksamheten omfattar åtta räddningsstyrkor,<br />
tre deltidsstyrkor, åtta räddningsvärn och en regional<br />
ledningscentral.<br />
34 35
EKONOMISK REDOVISNING EKONOMISK REDOVISNING<br />
Resultaträkning<br />
Balansräkning<br />
Mnkr<br />
Kommunen<br />
Kommunen<br />
Koncernen<br />
Budget<br />
<strong>2010</strong> Not <strong>2010</strong> 2009 Not <strong>2010</strong> 2009<br />
Verksamhetens intäkter 721,2 1 797,2 755,7 2 185,9 1 973,6<br />
Jämförelsestörande intäkter - - - 42,1 338,7<br />
Verksamhetens kostnader -4 754,5 2 -4 794,0 -4 727,1 -5 657,0 -5 335,0<br />
Jämförelsestörande kostnader - - - - -<br />
Avskrivningar -73,3 3 -58,5 -56,7 -290,0 -258,4<br />
Verksamhetens nettokostnad -4 106,6 -4 055,3 -4 028,1 -3 719,0 -3 281,1<br />
Skatteintäkter 3 387,5 4 3 451,3 3 359,6 3 451,3 3 359,6<br />
Generella statsbidrag och utjämning 782,5 5 773,2 642,7 773,2 642,7<br />
Finansiella intäkter 67,8 6 89,4 171,4 38,0 50,5<br />
Finansiella kostnader -8,9 7 -15,0 -26,6 -234,6 -258,1<br />
Resultat före extraordinära poster 122,3 243,6 119,0 308,9 513,6<br />
Extraordinära intäkter - - - - -<br />
Extraordinära kostnader - - - - -<br />
Skattekostnader - - - 24 -13,0 -94,3<br />
Årets resultat 122,3 8 243,6 119,0 295,9 419,3<br />
Kassaflödesanalys<br />
Mnkr Kommunen Koncernen<br />
Not <strong>2010</strong> 2009 Not <strong>2010</strong> 2009<br />
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN<br />
Årets resultat 243,6 119,0 295,9 419,3<br />
Justering för av- och nedskrivningar 58,5 56,7 290,0 258,4<br />
Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 9 12,1 43,7 -39,0 -222,6<br />
Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 314,2 219,4 546,9 455,1<br />
Ökning (-) /minskning (+) av kortfristiga fordringar -311,2 -642,7 -136,7 -0,1<br />
Ökning (-) /minskning (+) av förråd och varulager - - -38,1 -7,8<br />
Ökning (+) /minskning (-) kortfristiga skulder -58,4 229,1 -207,8 524,9<br />
Kassaflöde från den löpande verksamheten -55,4 -194,2 164,3 972,1<br />
INVESTERINGSVERKSAMHETEN<br />
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar - - -1,4 -0,1<br />
Försäljning av immateriella anläggningstillgångar - - - -<br />
Förvärv av materiella anläggningstillgångar -175,6 -120,5 -745,2 -883,6<br />
Försäljning av materiella anläggningstillgångar 10 0,4 0,1 189,3 571,7<br />
Förvärv av finansiella anläggningstillgångar -17,3 -45,2 -36,7 -47,1<br />
Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 10 - 33,1 - 33,1<br />
Kassaflöde från investeringsverksamheten -192,5 -132,5 -594,0 -326,0<br />
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN<br />
Ökning (+) /minskning (-) av lån 650,2 256,4 296,6 -559,9<br />
Ökning (-) /minskning (+) av långfristiga fordringar -661,0 -370,9 -168,4 -258,6<br />
Kassaflöde från finansieringsverksamheten -10,8 -114,5 128,2 -818,5<br />
ÅRETS KASSAFLÖDE -258,7 -441,2 -301,5 -172,4<br />
Likvida medel vid årets början 280,3 721,5 431,1 603,5<br />
Likvida medel vid årets slut 21,6 280,3 129,6 431,1<br />
Mnkr Kommunen Koncernen<br />
Not <strong>2010</strong> 2009 Not <strong>2010</strong> 2009<br />
TILLGÅNGAR<br />
Anläggningstillgångar<br />
Immateriella anläggningstillgångar<br />
Immateriella anläggningstillgångar - - 3,1 2,6<br />
Goodwill - - 202,7 211,0<br />
Materiella anläggningstillgångar<br />
Mark, byggnader och tekniska anläggningar 11 857,3 734,9 8 285,1 8 010,1<br />
Maskiner och inventarier 12 114,7 115,8 888,3 823,9<br />
Pågående arbete 13 143,3 146,4 643,5 685,9<br />
Finansiella anläggningstillgångar<br />
Värdepapper, andelar, aktier 14 1 386,5 1 369,3 267,9 255,0<br />
Långfristiga fordringar 15 2 084,4 1 423,3 25 1 156,0 978,5<br />
Summa anläggningstillgångar 4 586,2 3 789,7 11 446,6 10 967,0<br />
Omsättningstillgångar<br />
Exploateringsfastigheter/förråd 16 - - 78,9 40,8<br />
Kortfristiga fordringar 17 1 351,3 1 040,0 26 573,9 447,2<br />
Omsättningsfastigheter - - 35,8 37,3<br />
Kortfristiga placeringar - - -<br />
Kassa och bank 21,6 280,3 129,6 431,1<br />
Summa omsättningstillgångar 1 372,9 1 320,3 818,2 956,4<br />
SUMMA TILLGÅNGAR 5 959,1 5 110,0 12 264,8 11 923,4<br />
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER<br />
Eget kapital<br />
Ingående eget kapital 3 127,4 3 008,4 2 529,4 2 106,4<br />
Direktbokning mot eget kapital -17,0 3,7<br />
Årets resultat 243,6 119,0 295,9 419,3<br />
Summa eget kapital 18 3 371,0 3 127,4 2 808,3 2 529,4<br />
Avsättningar<br />
Avsättningar till pensioner 19 299,0 285,3 27 337,5 346,0<br />
Övriga avsättningar - - 28 557,3 553,9<br />
Summa avsättningar 299,0 285,3 894,8 899,9<br />
Skulder<br />
Långfristiga skulder 20 1 284,0 633,8 29 7 132,6 6 836,0<br />
Kortfristiga skulder 21 1 005,1 1 063,5 30 1 429,1 1 658,1<br />
Summa skulder 2 289,1 1 697,3 8 561,7 8 494,1<br />
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 5 959,1 5 110,0 12 264,8 11 923,4<br />
Ställda panter<br />
Fastighetsinteckningar - - 0,1 0,1<br />
Företagsinteckningar - - 5,4 5,4<br />
Övrigt - - 17,5 13,2<br />
Ansvarsförbindelser<br />
Borgensåtagande 22 6 316 ,4 6 808,6 6 318,8 6 822,5<br />
Borgensåtagande för hel- och delägda<br />
bolags pensionsåtaganden 74,8 76,1 74,8 76,1<br />
Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 1 697,3 1 762,1 1 697,3 1 802,9<br />
Övriga förpliktelser 23 18,6 7,3 20,5 10,3<br />
Förvaltade fonder 0,3 0,3 0,3 0,3<br />
36 37
EKONOMISK REDOVISNING EKONOMISK REDOVISNING<br />
Noter till resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning, Mnkr<br />
Not 1<br />
Verksamhetens intäkter <strong>2010</strong> 2009<br />
Not 8<br />
Avstämning mot <strong>kommun</strong>allagens balanskrav <strong>2010</strong> 2009<br />
Bidrag 305,4 296,0 Årets resultat enligt resultaträkningen 243,6 119,0<br />
Taxor och avgifter 173,6 164,8 Avgår samtliga realisationsvinster -0,1 -0,4<br />
Exploateringsintäkter 52,6 47,9 Årets resultat enligt balanskrav 243,5 118,6<br />
Försäljning av verksamhet och entreprenader 174,7 162,8<br />
Övriga intäkter 90,9 84,2 Not 9<br />
797,2 755,7 Justering för övriga ej<br />
likviditetspåverkande poster <strong>2010</strong> 2009<br />
Not 2<br />
Förändring av pensionsavsättning 13,7 43,8<br />
Verksamhetens kostnader <strong>2010</strong> 2009 Bokfört värde markförsäljning,<br />
Personalkostnader -2 565,3 -2 517,3 exploateringsverksamhet - 0,4<br />
Lokalkostnader -556,0 -640,2 Omklassificering av pågående investeringar -2,3 0,1<br />
Köp av verksamhet och entreprenader -1 092,9 -1 004,2 Värdereglering aktiefonder -0,1 -1,9<br />
Bidrag -184,4 -197,3 Realisationsvinst anläggningstillgångar -0,1 -0,4<br />
Exploateringskostnader -5,0 -3,7 Nedskrivning finansiella anläggningstillgångar 0,1 -<br />
Övriga kostnader -390,4 -364,4 Utrangeringar materiella anläggningstillgångar 0,8 1,7<br />
-4 794,0 -4 727,1<br />
12,1 43,7<br />
Not 3<br />
Avskrivningar <strong>2010</strong> 2009<br />
Not 10<br />
Försäljning av anläggningstillgångar <strong>2010</strong> 2009<br />
Fastigheter och anläggningar -29,9 -27,6 Bilar 0,4 0,1<br />
Maskiner och inventarier -28,6 -29,1 Obligationer - 33,1<br />
-58,5 -56,7<br />
0,4 33,2<br />
Not 4<br />
Skatteintäkter <strong>2010</strong> 2009<br />
Not 11<br />
Mark, byggnader och tekniska anläggningar <strong>2010</strong> 2009<br />
Preliminär skatteinbetalning 3 405,3 3 470,0 Markreserv 94,7 94,5<br />
Preliminär slutavräkning innevarande år 43,6 -113,7 Verksamhetsfastigheter 4,8 6,1<br />
Slutavräkning föregående år 2,4 3,3 Fastigheter för annan verksamhet 25,0 23,9<br />
3 451,3 3 359,6 Publika fastigheter 732,8 610,4<br />
857,3 734,9<br />
Not 5<br />
Generella statsbidrag och utjämning <strong>2010</strong> 2009 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 1 016,3 960,8<br />
Inkomstutjämning 401,1 405,8 Årets slutredovisade investeringar 152,4 75,2<br />
Kostnadsutjämning 191,7 222,0 Försäljningar/utrangeringar -0,3 -19,7<br />
Fastighetsavgift 133,6 129,8 Omklassificeringar - -<br />
Regleringsavgift/-bidrag 24,5 -45,9 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 1 168,4 1 016,3<br />
Utjämningsavgift LSS -70,9 -69,0<br />
Konjunkturstöd 93,2 - Ingående ackumulerade av- och nedskrivningar -281,4 -271,9<br />
773,2 642,7 Försäljningar/utrangeringar 0,2 18,1<br />
Omklassificeringar - -<br />
Not 6<br />
Årets avskrivningar -29,9 -27,6<br />
Finansiella intäkter <strong>2010</strong> 2009 Utgående ackumulerade av- och<br />
Ränta utlåning koncernföretag 53,0 126,9 nedskrivningar -311,1 -281,4<br />
Ränteintäkter kraftvärmeprojekt 7,0 8,0 Bokfört värde 857,3 734,9<br />
Pensionsförvaltning 6,4 7,8 Kommunen tillämpar linjär avskrivning<br />
Borgensavgifter 22,0 22,0 Avskrivningstider 5-50 år<br />
Övriga finansiella intäkter 1,0 6,7<br />
89,4 171,4 Not 12<br />
Maskiner och inventarier <strong>2010</strong> 2009<br />
Not 7<br />
Maskiner och inventarier 86,7 90,6<br />
Finansiella kostnader <strong>2010</strong> 2009 IT 24,8 21,3<br />
Ränta på pensionsskuld -6,2 -18,5 Fordon 1,0 1,7<br />
Räntekostnader kraftvärmeprojekt -7,1 -7,8 Konstverk 2,2 2,2<br />
Pensionsförvaltning -0,4 -<br />
114,7 115,8<br />
Övriga finansiella kostnader -1,3 -0,3<br />
-15,0 -26,6<br />
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 229,2 269,6<br />
Årets slutredovisade investeringar 28,5 18,0<br />
Försäljningar/utrangeringar -2,2 -58,4<br />
Omklassificeringar - -<br />
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 255,5 229,2<br />
Ingående ackumulerade av- och nedskrivningar -113,4 -142,0<br />
Försäljningar/utrangeringar 1,2 57,7<br />
Omklassificeringar - -<br />
Årets avskrivningar -28,6 -29,1<br />
Utgående ackumulerade avoch<br />
nedskrivningar -140,8 -113,4<br />
Bokfört värde 114,7 115,8<br />
Kommunen tillämpar linjär avskrivning<br />
Avskrivningstider mellan 3 och 20 år<br />
Not 13<br />
Pågående arbete <strong>2010</strong> 2009<br />
Investeringar i byggnader och<br />
tekniska anläggningar 26,4 26,1<br />
Investeringar i samhällsbyggnadsprojekt 112,9 119,3<br />
Investeringar i maskiner och inventarier 4,0 1,0<br />
143,3 146,4<br />
Pågående investeringar avskrivs inte<br />
Not 14<br />
Värdepapper, andelar, bostadsrätter <strong>2010</strong> 2009<br />
Huge Fastigheter AB (100 %) 1 120,0 1 120,0<br />
Stockholm Vatten AB 2,5 2,5<br />
SRV återvinning AB (31,5 %) 0,4 0,4<br />
Södertörns Energi AB (50 %) 5,0 5,0<br />
AB Vårljus 1,0 1,0<br />
Stockholmsregionens försäkrings AB 9,0 9,0<br />
Övriga 0,3 0,4<br />
Kommuninvest* 4,1 4,1<br />
Aktiefonder, pensionsportfölj 31,6 14,2<br />
Aktieindexobligationer, pensionsportfölj 19,6 19,6<br />
Obligationer, pensionsportfölj 181,0 181,1<br />
Bostadsrätter 12,0 12,0<br />
1 386,5 1 369,3<br />
*Andelskapitalet i Kommuninvest ekonomisk förening avser inbetalt<br />
andelskapital. Kommuninvest ekonomisk förening har därefter beslutat om<br />
insatsemissioner om sammanlagt 603 419 kr för <strong>kommun</strong>en. Den 31 dec<br />
<strong>2010</strong> uppgick <strong>kommun</strong>ens totala andelskapital till 4 743 419 kr.<br />
Not 15<br />
Långfristiga fordringar <strong>2010</strong> 2009<br />
Huge Fastigheter AB 600,0 100,0<br />
Södertörns Energi AB 675,0 689,5<br />
Handelsbanken finans* 791,6 633,8<br />
Kommuninvest 17,3 -<br />
Övriga långfristiga fordringar 0,5 -<br />
2 084,4 1 423,3<br />
* Avser Söderenergi AB:s leasingavtal gällande kraftvärmeverket i Igelsta, se<br />
även not 20.<br />
Not 16<br />
Exploateringsfastigheter/förråd <strong>2010</strong> 2009<br />
Pågående exploateringsarbeten som balanserats i avvaktan på kommande<br />
försäljningslikvider och slutavräkning, se not 21.<br />
Not 17<br />
Kortfristiga fordringar <strong>2010</strong> 2009<br />
Mervärdesskatt 64,8 53,6<br />
Förutbetalda kostnader 155,2 147,5<br />
Upplupna intäkter 76,5 58,9<br />
Upplupna skatteintäkter 43,6 -<br />
Kundfordringar 31,8 39,4<br />
Kortfristig utlåning till koncernföretag 964,0 714,5<br />
Övriga fordringar 15,4 26,1<br />
1 351,3 1 040,0<br />
Not 18<br />
Eget kapital <strong>2010</strong> 2009<br />
Nämndernas ackumulerade över- och underskott 151,8 131,5<br />
varav<br />
Kommunstyrelsen 18,4 14,6<br />
Förskolenämnden 13,8 13,8<br />
Grundskolenämnden 11,7 11,7<br />
Gymnasienämnden 24,9 19,2<br />
Socialnämnden 28,1 24,2<br />
Äldreomsorgsnämnden 32,5 31,6<br />
Kultur- och fritidsnämnden 10,2 9,6<br />
Samhällsbyggnadsnämnden 6,1 1,0<br />
Miljönämnden 6,1 5,8<br />
Överskott som reserverats 250,0 250,0<br />
Övrigt eget kapital 2 969,2 2 745,9<br />
3 371,0 3 127,4<br />
Not 19<br />
Avsättningar till pensioner <strong>2010</strong> 2009<br />
Avsättningar för pensioner enligt blandad modell 229,5 215,6<br />
Avsättning för visstidspensioner m m 11,1 14,0<br />
Avsättning löneskatt 58,4 55,7<br />
299,0 285,3<br />
Ingående avsättning till pensioner 285,3 241,5<br />
Pensionsutbetalningar -10,2 -9,9<br />
Nyintjänad pension 16,3 28,9<br />
Ränte- och basbeloppsuppräkningar 5,0 14,9<br />
Förändring av löneskatt 2,7 8,5<br />
Övrigt -0,1 1,4<br />
Utgående avsättning 299,0 285,3<br />
Antal visstidsförordnanden 13 15<br />
varav politiker 11 13<br />
varav anställda 2 2<br />
Särskilda avtalspensioner 2 2<br />
Aktualiseringsgrad, % 77,0 76,0<br />
Not 20<br />
Långfristiga skulder <strong>2010</strong> 2009<br />
Kommuninvest* 377,4 377,4<br />
AB Svensk Exportkredit* 402,6 256,4<br />
Upplåning certifikatprogram** 498,0 -<br />
Övriga långfristiga skulder 6,0 -<br />
1 284,0 633,8<br />
* Avser upplåning för vidareutlåning till Handelsbanken finans, se not 15<br />
** Kort upplåning för vidareutlåning till koncernföretag med avsikt att vara<br />
längre än ett år, se även not 15<br />
38 39
EKONOMISK REDOVISNING EKONOMISK REDOVISNING<br />
Not 21<br />
Kortfristiga skulder <strong>2010</strong> 2009<br />
Leverantörsskulder 355,3 305,6<br />
Personalens skatter och avgifter 83,6 80,6<br />
Pensionsskuld avgiftsbestämd ålderspension 100,8 95,2<br />
Semesterskuld och övertidsskuld 158,5 158,0<br />
Förutbetalda skatteintäkter 111,3 132,5<br />
Övriga upplupna kostnader och<br />
förutbetalda intäkter 115,8 201,5<br />
Flyktingmedel 72,9 75,0<br />
Exploatering/förråd 3,6 4,7<br />
Övriga kortfristiga skulder 3,3 10,4<br />
1 005,1 1 063,5<br />
Not 22<br />
Borgensåtagande <strong>2010</strong> 2009<br />
Huge Fastigheter AB 5 017,4 5 617,5<br />
Delägda bolag/förbund 1 001,0 889,0<br />
Bostadsrättsföreningar 291,8 295,3<br />
Övriga 1,9 2,0<br />
Förlustansvar för egna hem 4,3 4,8<br />
6 316,4 6 808,6<br />
Borgensförluster under året 0,0 0,0<br />
<strong>Huddinge</strong> <strong>kommun</strong> har i december 2004 ingått en solidarisk borgen såsom<br />
för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och<br />
framtida förpliktelser. Samtliga 260 <strong>kommun</strong>er som per <strong>2010</strong>-12-31 var<br />
medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande<br />
borgensförbindelser.<br />
Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening<br />
har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan<br />
medlems<strong>kommun</strong>erna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd<br />
borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i<br />
förhållande till storleken på de medel som respektive medlems<strong>kommun</strong><br />
lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på<br />
medlems<strong>kommun</strong>ernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk<br />
förening.<br />
Vid en uppskattning av den finansiella effekten av <strong>Huddinge</strong> <strong>kommun</strong>s<br />
ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per <strong>2010</strong>-12-<br />
31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till<br />
183 455 180 724 kronor och totala tillgångar till 178 833 146 269 kronor.<br />
Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 4 883 478 050<br />
kr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 4 759 071 998 kr.<br />
Not 23<br />
Operationella leasingavtal <strong>2010</strong> 2009<br />
Avser ej uppsägningsbara avtal som<br />
överstiger 3 år<br />
Framtida leasingavgifter som förfaller inom ett år 6,5 2,7<br />
Framtida leasingavgifter som förfaller mellan ett<br />
och fem år 12,1 4,6<br />
Framtida leasingavgifter som förfaller senare än<br />
fem år 0,0 0,0<br />
18,6 7,3<br />
Not 24<br />
Skattekostnader <strong>2010</strong> 2009<br />
Aktuell skatt -16,8 -13,9<br />
Uppskjuten skatt 3,8 -80,4<br />
-13,0 -94,3<br />
Not 25<br />
Långfristiga fordringar <strong>2010</strong> 2009<br />
Kommunens fordran på Södertörns Energi AB 337,5 344,7<br />
Handelsbanken finans 791,6 633,8<br />
Kommuninvest 17,3 -<br />
Övriga långfristiga fordringar 9,6 -<br />
1 156,0 978,5<br />
Not 26<br />
Kortfristiga fordringar <strong>2010</strong> 2009<br />
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 191,9 113,3<br />
Kundfordringar 213,3 200,7<br />
Kortfristig utlåning till koncernföretag 44,5 7,2<br />
Övriga kortfristiga fordringar 124,2 126,0<br />
573,9 447,2<br />
Not 27<br />
Avsättningar till pensioner <strong>2010</strong> 2009<br />
Kommunen 299,0 285,3<br />
Huge Fastigheter AB 2,6 4,0<br />
Södertörns Brandförsvarsförbund - 20,7<br />
SRV återvinning AB 3,9 4,7<br />
Södertörns Energi AB 28,8 28,2<br />
Söderenergi AB 3,2 3,1<br />
337,5 346,0<br />
Not 28<br />
Övriga avsättningar <strong>2010</strong> 2009<br />
Avsättningar för skatter 518,2 513,1<br />
Efterbehandling och sluttäckning av deponi 38,8 40,4<br />
Övriga avsättningar 0,3 0,4<br />
557,3 553,9<br />
Not 29<br />
Långfristiga skulder <strong>2010</strong> 2009<br />
Kommunen 1 284,0 633,8<br />
Huge Fastigheter AB 5 004,7 5 603,6<br />
SRV återvinning AB 20,6 16,0<br />
Södertörns Energi AB 338,6 349,1<br />
Söderenergi AB 484,7 233,5<br />
7 132,6 6 836,0<br />
Not 30<br />
Kortfristiga skulder <strong>2010</strong> 2009<br />
Leverantörsskulder 417,0 385,9<br />
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 535,0 624,0<br />
Övriga kortfristiga skulder 477,1 648,2<br />
1 429,1 1 658,1<br />
Driftsredovisning<br />
Mnkr UTFALL INTÄKTER UTFALL KOSTNADER UTFALL NETTO BUDGET NETTO AVVIKELSE<br />
Kommunstyrelse 27,5 -315,2 -287,7 -296,9 9,2<br />
Förskolenämnd 133,7 -732,3 -598,6 -593,6 -5,0<br />
Grundskolenämnd 122,7 -1 288,1 -1 165,4 -1 175,6 10,2<br />
Gymnasienämnd 151,7 -606,4 -454,7 -465,1 10,4<br />
Socialnämnd 174,7 -908,5 -733,8 -737,7 3,9<br />
Äldreomsorgsnämnd 103,5 -592,2 -488,7 -489,7 1,0<br />
Kultur- och fritidsnämnd 22,0 -175,8 -153,8 -154,4 0,6<br />
Samhällsbyggnadsnämnd 49,2 -261,8 -212,6 -193,3 -19,3<br />
Miljönämnd 4,5 -10,2 -5,7 -6,0 0,3<br />
Revision 0,0 -2,5 -2,5 -2,7 0,2<br />
Summa nämnder 789,5 -4 893,0 -4 103,5 -4 115,0 11,5<br />
Exploateringsverksamhet 52,6 -5,0 47,6 50,0 -2,4<br />
Avskrivningar 0,0 -58,5 -58,5 -73,3 14,8<br />
Reserverade medel 0,0 0,0 0,0 -10,7 10,7<br />
Finansförvaltning, centrala poster 0,5 58,5 59,0 42,4 16,6<br />
Nämndernas finansiella kostnader 0,0 0,1 0,1 0,0 0,1<br />
Summa verksamhetens nettokostnader 842,6 -4 897,9 -4 055,3 -4 106,6 51,3<br />
Skatteintäkter 3 451,3 0,0 3 451,3 3 387,5 63,8<br />
Generella statsbidrag / utjämning 844,2 -71,0 773,2 782,5 -9,3<br />
Finansiella intäkter 89,4 0,0 89,4 67,8 21,6<br />
Finansiella kostnader 0,0 -15,0 -15,0 -8,9 -6,1<br />
Årets resultat 5 227,5 -4 983,9 243,6 122,3 121,3<br />
Investeringsredovisning<br />
Mnkr INKOMSTER UTGIFTER UTFALL NETTO BUDGET NETTO AVVIKELSE<br />
Kommunstyrelse 0,0 -16,2 -16,2 -19,7 3,5<br />
Förskolenämnd 0,0 -1,6 -1,6 -7,2 5,6<br />
Grundskolenämnd 0,0 -4,9 -4,9 -12,2 7,3<br />
Gymnasienämnd 0,0 -1,4 -1,4 -1,7 0,3<br />
Socialnämnd 0,0 -0,2 -0,2 -3,1 2,9<br />
Äldreomsorgsnämnd 0,0 -5,0 -5,0 -15,0 10,0<br />
Kultur- och fritidsnämnd 0,0 -1,6 -1,6 -4,2 2,6<br />
Samhällsbyggnadsnämnd 4,6 -45,2 -40,6 -42,0 1,4<br />
Miljönämnd 0,0 -2,2 -2,2 -7,5 5,3<br />
Samhällsbyggnadsprojekt 12,1 -107,9 -95,8 -151,0 55,2<br />
Summa 16,7 -186,2 -169,5 -263,6 94,1<br />
Exploateringsredovisning<br />
PROJEKT UTFALL, Mnkr PROJEKTET AVSER<br />
Vistaberg allé 1 10,3 Bostäder<br />
Länna industriområde 10,0 Industrimark<br />
Västergården 1 9,4 Äldreboende<br />
Balingsnäs västra 8,8 Bostäder<br />
Talldalsvägen 6,6 Bostäder<br />
Markreserv 5,6 Diverse markreglering<br />
Rosengården 1,1 Skola/Förskola<br />
Kvarteret Paviljongen 0,7 Kyrka och bostäder<br />
Fleminsberg FÖP -1,8 Utredning<br />
Vårby gård, Vårberget -1,1 Bostäder<br />
<strong>Huddinge</strong> centrum -0,6 Utredning<br />
Övrigt -1,4<br />
Summa 47,6<br />
40 41
EKONOMISK REDOVISNING EKONOMISK REDOVISNING<br />
Nyckeltal<br />
FÖRSKOLA<br />
2008 2009 <strong>2010</strong><br />
2008 2009 <strong>2010</strong><br />
I extern utbildning 1 685 1 923 2 155<br />
2008 2009 <strong>2010</strong><br />
KOMMUNSTYRELSE<br />
Antal årsarbetare 204 205 197<br />
Bruttokostnad, Mnkr 300 297 315<br />
Nettokostnad, Mnkr 271 274 288<br />
Budgetavvikelse netto, Mnkr -3 3 9<br />
Nettoinvesteringar, Mnkr 7 9 16<br />
Andel av <strong>kommun</strong>ens<br />
nettokostnad, % 7 7 7<br />
FÖRSKOLENÄMND<br />
Antal årsarbetare 956 976 978<br />
Bruttokostnad, Mnkr 660 719 732<br />
Nettokostnad, Mnkr 535 589 599<br />
Budgetavvikelse netto, Mnkr 0 0 -5<br />
Nettoinvesteringar, Mnkr 3 2 2<br />
Andel av <strong>kommun</strong>ens<br />
nettokostnad, % 14 15 15<br />
GRUNDSKOLENÄMND<br />
Antal årsarbetare 1 599 1 595 1 587<br />
Bruttokostnad, Mnkr 1 265 1 299 1 288<br />
Nettokostnad, Mnkr 1 154 1 186 1 165<br />
Budgetavvikelse netto, Mnkr 13 20 10<br />
Nettoinvesteringar, Mnkr 11 2 5<br />
Andel av <strong>kommun</strong>ens<br />
nettokostnad, % 30 29 29<br />
GYMNASIENÄMND<br />
Antal årsarbetare 414 418 410<br />
Bruttokostnad, Mnkr 555 594 606<br />
Nettokostnad, Mnkr 443 464 455<br />
Budgetavvikelse netto, Mnkr -10 1 10<br />
Nettoinvesteringar, Mnkr 4 3 1<br />
Andel av <strong>kommun</strong>ens<br />
nettokostnad, % 12 12 11<br />
SOCIALNÄMND<br />
Antal årsarbetare 801 838 834<br />
Bruttokostnad, Mnkr 852 918 908<br />
Nettokostnad, Mnkr 680 735 734<br />
Budgetavvikelse netto, Mnkr 5 -16 4<br />
Nettoinvesteringar, Mnkr 0 0 0<br />
Andel av <strong>kommun</strong>ens<br />
nettokostnad, % 18 18 18<br />
ÄLDREOMSORGSNÄMND<br />
Antal årsarbetare 827 814 803<br />
Bruttokostnad, Mnkr 554 573 592<br />
Nettokostnad, Mnkr 442 466 489<br />
2008 2009 <strong>2010</strong><br />
Budgetavvikelse netto, Mnkr 1 6 1<br />
Nettoinvesteringar, Mnkr 1 2 5<br />
Andel av <strong>kommun</strong>ens<br />
nettokostnad, % 11 12 12<br />
KULTUR- OCH FRITIDSNÄMND<br />
Antal årsarbetare 135 136 137<br />
Bruttokostnad, Mnkr 179 189 176<br />
Nettokostnad, Mnkr 160 169 154<br />
Budgetavvikelse netto, Mnkr 1 1 1<br />
Nettoinvesteringar, Mnkr 5 0 2<br />
Andel av <strong>kommun</strong>ens<br />
nettokostnad, % 4 4 4<br />
SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMND<br />
Antal årsarbetare 121 140 141<br />
Bruttokostnad, Mnkr 191 231 262<br />
Nettokostnad, Mnkr 150 187 213<br />
Budgetavvikelse netto, Mnkr 5 -2 -19<br />
Nettoinvesteringar, Mnkr 27 32 41<br />
Andel av <strong>kommun</strong>ens<br />
nettokostnad, % 4 5 5<br />
MILJÖNÄMND<br />
Antal årsarbetare 25 13 14<br />
Bruttokostnad, Mnkr 15 9 10<br />
Nettokostnad, Mnkr 9 5 6<br />
Budgetavvikelse netto, Mnkr -1 1 0<br />
Nettoinvesteringar, Mnkr 0 1 2<br />
Andel av <strong>kommun</strong>ens<br />
nettokostnad, % 0 0 0<br />
REVISIONSNÄMND<br />
Antal årsarbetare 0 0 0<br />
Bruttokostnad, Mnkr 2 2 3<br />
Nettokostnad, Mnkr 2 2 3<br />
Budgetavvikelse netto, Mnkr 0 1 0<br />
Nettoinvesteringar, Mnkr 0 0 0<br />
Andel av <strong>kommun</strong>ens<br />
nettokostnad, % 0 0 0<br />
OBLIGATORISK SJUKFRÅNVAROREDOVISNING <strong>2010</strong>, %<br />
Alla Kvinnor Män<br />
Totalt 6,1 6,7 4,0<br />
0-29 år 6,3 6,7 4,8<br />
30-49 år 5,6 6,1 3,6<br />
50- år 6,8 7,5 4,2<br />
>=60 (dagar) 46,6 48,5 34,3<br />
Totalt antal <strong>Huddinge</strong>barn 6 059 6 276 6 438<br />
Kommunal förskola 4 283 4 388 4 542<br />
Kommunala familjedaghem 258 228 191<br />
Fristående förskola/familjedaghem 1 513 1 645 1 690<br />
I annan <strong>kommun</strong> 5 15 15<br />
Från annan <strong>kommun</strong> 6 8 9<br />
Netto, kr/barn 87 059 92 636 91 985<br />
Servicegrad, % 86,8 87,7 87,9<br />
Barn/personal i <strong>kommun</strong>al förskola 5,6 5,5 5,4<br />
Barn/personal i <strong>kommun</strong>ala<br />
familjedaghem 5,1 4,8 4,5<br />
FRITIDSHEM INKL SÄRSKOLEFRITIDS<br />
Totalt antal <strong>Huddinge</strong>elever, 6-9 år 4 375 4 666 4 847<br />
Kommunala fritidshem 3 866 4 098 4 235<br />
Fristående fritidshem 453 513 565<br />
I annan <strong>kommun</strong> 56 55 47<br />
Från annan <strong>kommun</strong> 62 45 55<br />
Netto, kr/elev * 23 392 20 703 20 901<br />
Servicegrad, % 88,2 88,6 89,7<br />
* Nytt beräkningssätt jämfört med tidigare årsredovisningar<br />
GRUNDSKOLA<br />
Totalt antal <strong>Huddinge</strong>elever 12 323 12 365 12 491<br />
Kommunala skolor 10 203 10 208 10 351<br />
Fristående skolor 1 656 1 699 1 698<br />
I annan <strong>kommun</strong> 464 458 442<br />
Från annan <strong>kommun</strong> 341 364 378<br />
Netto, kr/elev 76 462 78 824 77 142<br />
Andel elever i årskurs 5 som<br />
nått kunskapsmålen i engelska,<br />
matematik och svenska, % 79,5 83,2 78,9<br />
Andel elever i årskurs 9 som är<br />
behöriga till nationellt gymnasieprogram;<br />
% 87,5 89,5 88,4<br />
Andel elever i årskurs 9 med minst<br />
godkänt betyg i minst 16 ämnen,<br />
% 80,6 82,4 84,1<br />
Antal lärare/100 elever 8,0 8,0 8,0<br />
OBLIGATORISK SÄRSKOLA<br />
Totalt antal <strong>Huddinge</strong>elever 168 153 143<br />
Kommunala skolor 144 128 120<br />
I extern utbildning 24 25 23<br />
Från annan <strong>kommun</strong> 6 6 8<br />
Netto, exkl särskolefritids, kr/elev 311 381 351 072 358 133<br />
GYMNASIESKOLA<br />
Totalt antal <strong>Huddinge</strong>elever 4 182 4 217 4 230<br />
Kommunala skolor 2 497 2 294 2 075<br />
Från annan <strong>kommun</strong> 858 1 026 1 205<br />
Netto, kr/elev 86 561 87 627 84 728<br />
Antal lärare/100 elever 7,8 8,3 8,0<br />
VUXENUTBILDNING INKL SFI<br />
Netto, kr/inv 449 508 525<br />
Grundvux, antal elever 263 348 368<br />
Netto, kr/elev 36 240 23 747 31 204<br />
Gymnasievux, antal elever 734 848 980<br />
Netto, kr/elev 30 072 27 936 23 546<br />
SFI, antal elever 772 1 002 1 376<br />
Netto, kr/elev 13 826 16 662 12 077<br />
GYMNASIESÄRSKOLA<br />
Totalt antal <strong>Huddinge</strong>elever 84 89 91<br />
Kommunala skolor 35 38 40<br />
I extern utbildning 49 51 51<br />
Från annan <strong>kommun</strong> 17 16 16<br />
Netto, kr/elev 314 214 335 899 325 500<br />
SÄRVUX<br />
Totalt antal <strong>Huddinge</strong>elever 27 36 31<br />
I extern utbildning 27 36 31<br />
Netto, kr/elev 56 000 61 333 63 800<br />
ÄLDREOMSORG<br />
Äldreomsorg, netto, kr/inv 4 692 4 882 5 012<br />
Äldreomsorg, brutto, kr/inv 65 år<br />
och äldre 49 557 49 400 45 263<br />
Hemtjänst, antal brukare 796 950 1 105<br />
Netto/brukare, kr 86 955 77 872 86 095<br />
Särskilt boende inkl servicehus,<br />
antal platser 629 652 637<br />
Netto inkl servicehus, kr/plats 453 860 463 355 493 269<br />
Netto exkl servicehus, kr/plats 557 149 560 133 571 784<br />
Korttidsboende, antal platser 44 34 35<br />
Varav extern utförare 12 8 5<br />
Netto, egen regi, kr/plats 655 887 827 390 677 057<br />
Netto, extern utförare, kr/plats 466 875 497 583 557 406<br />
Antal besökstillfällen, dagvård 7 551 7 665 6 905<br />
Netto, kr/tillfälle 1 162 1 502 1 556<br />
Riksfärdtjänst, kr/resa 1 430 1 922 1 400<br />
SAMHÄLLSBYGGNAD<br />
Detaljplaner, antal antagna (KF) 5 4 6<br />
Detaljplaner, antal antagna (SBN) 28 16 12<br />
Handläggningstid/ärende, mån 8 6 5<br />
Bygglov, antal beslutade<br />
ärenden/år 1 103 1 073 1082<br />
Genomsnittlig handläggningstid,mån 3 3 1<br />
42 43
EKONOMISK REDOVISNING EKONOMISK REDOVISNING<br />
2008 2009 <strong>2010</strong><br />
ARBETE OCH FÖRSÖRJNING<br />
Försörjningsstöd, netto, kr/inv 753 849 993<br />
2008 2009 <strong>2010</strong><br />
Placeringar vuxna, netto, kr/<br />
insats 115 009 131 063 95 912<br />
Redovisningsprinciper<br />
Försörjningsstöd, netto, kr/<br />
hushåll 35 662 37 420 40 589<br />
Antal bidragshushåll 1 987 2 166 2 384<br />
Antal personer med försörjningsstöd<br />
3 369 3 731 4 008<br />
Bidragstidens längd, genomsnitt<br />
i månader 20,2 17,3 15,9<br />
INTRODUKTIONSERSÄTTNING<br />
Introduktionsersättning, antal<br />
personer 1 134 1 042 694<br />
Hushåll med introduktionsersättning<br />
645 570 379<br />
Brutto, introduktionsersättning<br />
kr/ hushåll 48 823 45 157 38 583<br />
Bidragstidens längd, genomsnitt<br />
i månader 12,6 15,1 15,2<br />
INTRODUKTION AV NYANLÄNDA<br />
Introduktion av nyanlända, kr/inv 334 270 150<br />
Personer aktuella under året 813 747 513<br />
Nyregistrerade personer under<br />
året 407 238 149<br />
Personer som slutat under året 406 420 336<br />
varav till egen försörjning/studier 84 86 77<br />
varav till subventionerat arbete<br />
(anställningsstöd) 39 36 40<br />
ARBETSMARKNADSINSATSER<br />
Arbetsmarknadsåtgärder, netto,<br />
kr/inv 211 230 185<br />
Personer aktuella under året 713 714 873<br />
Nyregistrerade personer under<br />
året 432 503 691<br />
Personer som slutat under året 451 468 467<br />
varav till egen försörjning/studier 191 105 182<br />
varav till subventionerat arbete<br />
(anställningsstöd) 67 65 61<br />
INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG<br />
Vård och behandling, netto, kr/<br />
inv 2 348 2 515 2 182<br />
Institutionsvård barn och ungdom,<br />
antal individer 88 106 61<br />
Institutionsvård barn och ungdom,<br />
netto kr/vårddygn 2 764 3 164 3 438<br />
Jourhem barn och ungdom, antal<br />
individer 87 94 101<br />
Jourhem barn och ungdom,<br />
netto, kr/vårddygn 1 191 1 490 1 414<br />
Placeringar vuxna, antal insatser 213 208 166<br />
varav familjehemsvård, netto kr/<br />
insats 288 978 129 049 46 453<br />
varav institutionsvård, netto, kr/<br />
insats 111 552 131 102 97 133<br />
Familjerätt, antal ärenden 1 128 1 129 1 130<br />
Socialpsykiatri, netto, kr/inv 470 477 464<br />
Socialpsykiatri, särskilt boende<br />
vuxna, platser 48 49 53<br />
Netto, kr/plats* 283 386 322 807 361 721<br />
* Nytt beräkningssätt jämfört med tidigare årsredovisningar<br />
FUNKTIONSHINDEROMRÅDET<br />
Funktionshinderområdet, netto,<br />
kr/inv 2 971 3 184 3 244<br />
Särskilt boende, vuxna, antal<br />
brukare 162 168 164<br />
Netto, plats/år, kr 725 000 754 721 740 873<br />
Särskilt boende, barn, antal<br />
brukare 12 8 10<br />
Netto, plats/år, kr 1 094 000 1 943 967 1 258 876<br />
Boende SoL, antal platser 12 22 24<br />
Netto, plats/år, kr 532 000 300 607 483 717<br />
Hemtjänst SoL, antal brukare 92 99 125<br />
Netto, brukare/år, kr 66 974 88 971 84 664<br />
Daglig verksamhet vuxna, antal<br />
brukare 230 236 254<br />
Netto, plats/år, kr 180 217 185 089 195 222<br />
Personlig ass LASS (över 20 tim),<br />
antal brukare 133 140 137<br />
Netto, brukare/år, kr 193 608 214 394 272 673<br />
Personlig ass LSS (under 20 tim),<br />
antal brukare 20 20 20<br />
Netto, brukare/år, kr 378 800 215 109 293 638<br />
KULTUR- OCH FRITID<br />
Bibliotek, brutto, kr/inv 267 302 295<br />
Bibliotek, mediakostnad, kr/inv 30 32 33<br />
Bibliotek, besök/inv 4 5 5<br />
Bibliotek, utlån/inv 4 5 4<br />
Studieförbund, bidrag brutto,<br />
kr/inv 51 44 39<br />
Fritidsgårdar, brutto, kr/inv<br />
13-19 år 2 182 2 438 2 587<br />
Föreningsbidrag, netto, kr/inv 77 74 75<br />
Kulturskola, brutto, kr/inv 7-19<br />
år 816 856 837<br />
Brutto, kr/elev 10 372 10 974 10 283<br />
Kommunen följer den <strong>kommun</strong>ala redovisningslagen samt<br />
de anvisningar som lämnats av Rådet för <strong>kommun</strong>al redovisning.<br />
Kundfakturor och leverantörsfakturor<br />
Väsentliga intäkts- och kostnadsposter har periodiserats.<br />
Löner<br />
Personalens lönekostnader har redovisats enligt kontantprincipen.<br />
Särskild löneskatt<br />
Den särskilda löneskatten har kostnadsbokförts och fordringsförts<br />
till den del som har betalats för mycket i preliminärskatt.<br />
Pensionsförpliktelser, dels i form av avsättningar<br />
i balansräkningen, dels de som ingår i ansvarsförbindelser<br />
inkluderar särskild löneskatt.<br />
Pensionsskuld<br />
Avsättning för pensioner intjänade från och med 1998<br />
redovisas som en avsättning i balansräkningen. Pensioner<br />
intjänade före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse.<br />
Den del av tidigare pensionsskuld som avser garanti- och<br />
visstidspensioner har förts om som en avsättning.<br />
Redovisning av exploateringsverksamhet<br />
Exploateringsprojekten delas upp i två delar, dels försäljning<br />
av exploateringsfastigheter och dels investeringar i<br />
samband med exploateringar. Intäkter och kostnader i det<br />
första fallet matchas och vinstavräkning sker när merparten<br />
av intäkterna inkommit, varvid även kostnaderna ska<br />
bedömas och redovisas. De investeringar som genomförs<br />
i samband med exploateringsprojekt redovisas som anläggningstillgångar<br />
om de ägs av <strong>kommun</strong>en och skrivs av<br />
enligt plan.<br />
Skatteintäkter<br />
Skatteintäkter består av preliminära skatteinbetalningar, en<br />
avräkningslikvid som bygger på en kollektiv prognos för<br />
innevarande år samt en justeringspost för slutavräkning<br />
som avser föregående år. Den preliminära slutavräkningen<br />
baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med rekommendation<br />
RKR 4.2. Efter bokslutets upprättande har SKL<br />
publicerat en ny prognos i februari som avviker från tidigare<br />
prognos med 3,4 mnkr.<br />
Finansiella tillgångar<br />
Kommunens pensionsmedelsförvaltning är klassificerad<br />
som finansiell anläggningsillgång. Portföljens förvaltning<br />
regleras i av fullmäktige antaget reglemente. Pensionsportföljen<br />
är värderad till det lägsta av anskaffningsvärde och<br />
marknadsvärde.<br />
Gränsdragning mellan kostnad och investering<br />
Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav<br />
med en nyttjandeperiod om minst tre år klassificeras som<br />
anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för<br />
mindre värde. För materiella anläggningstillgångar är<br />
beloppsgränsen ett basbelopp och för immateriella anläggningstillgångar<br />
tio basbelopp.<br />
Anskaffningsvärde<br />
Från och med år <strong>2010</strong> redovisas investeringsbidrag och<br />
gatukostnadsersättningar som en förutbetald intäkt och<br />
redovisas bland långfristiga skulder och periodiseras över<br />
anläggningens nyttjandeperiod. Tidigare redovisades dessa<br />
så att det bokförda värdet reducerades. I anskaffningsvärdet<br />
ingår inga lånekostnader. Tillgångar som inte tagits i<br />
bruk redovisas som pågående arbete i balansräkningen.<br />
Avskrivning<br />
Avskrivning av materiella anläggningstillgångar görs för<br />
den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning<br />
baserat på anskaffningsvärdet. På tillgångar i form av mark,<br />
konst och pågående arbeten görs inga avskrivningar.<br />
Avskrivningar påbörjas när investeringen är färdigställd,<br />
slutbesiktigad och/eller när tillgången tagits i bruk.<br />
Sammanställd redovisning<br />
Den sammanställda redovisningen omfattar hel- och delägda<br />
bolag/förbund där <strong>kommun</strong>ens aktie- eller andelsinnehav<br />
uppgår till minst 20 procent om bolagets omsättning<br />
inte är av ringa omfattning i förhållande till övriga företag i<br />
koncernen. Söderenergi AB ägs sedan 2005 av Södertörns<br />
Energi AB och ska enligt gällande redovisningsprinciper<br />
inte innefattas i bolagets koncernredovisning. Då <strong>kommun</strong>en<br />
genom sitt indirekta ägande fortfarande har ett<br />
betydande inflytande i Söderenergi AB:s verksamhet och<br />
bolagets verksamhet är omfattande inkluderar den sammanställda<br />
redovisningen även fortsättningsvis Söderenergi<br />
AB. Den sammanställda redovisningen har upprättats<br />
enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering<br />
vilket innebär att så stor andel av dotterbolagets resultatoch<br />
balansräkning som svarar mot <strong>kommun</strong>ens andel har<br />
räknats med i sammanställningen. Kommunen och bolagen<br />
har inte haft samordnade redovisningsprinciper under<br />
räkenskapsåret. Under år <strong>2010</strong> har <strong>kommun</strong>ens andel i<br />
Södertörns brandförsvarsförbund minskat genom Nackas<br />
medlemskap och understiger nu 20 procent. Därför ingår<br />
inte längre Södertörns brandförsvarsförbund i den sammanställda<br />
redovisningen.<br />
44 45
REVISIONSBERÄTTELSE ORGANISATION<br />
Kommunens organisation<br />
Demokrati- och<br />
mångfaldsberedning<br />
Kommunfullmäktige<br />
Revision<br />
Södertörns överförmyndarnämnd<br />
Rådet för<br />
funktionshinderfrågor<br />
Brottsförebyggande<br />
rådet<br />
Kommunstyrelse<br />
Kommunstyrelsens<br />
förvaltning<br />
Planerings- och<br />
personalutskott<br />
Kultur- och<br />
fritidsnämnd<br />
Valnämnd<br />
Kultur- och<br />
fritidsförvaltning<br />
Förskolenämnd<br />
Grundskolenämnd<br />
Gymnasienämnd<br />
Intagningsnämnd<br />
Barn- och utbildningsförvaltning<br />
Socialnämnd<br />
Äldreomsorgsnämnd<br />
Social- och äldreomsorgsförvaltning<br />
Miljönämnd<br />
Samhällsbyggnadsnämnd<br />
Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltning<br />
3 socialutskott<br />
Miljöråd<br />
Pensionärsråd<br />
Skönhetsråd<br />
Kommunstyrelsens ledamöter<br />
Daniel Dronjak<br />
Nordqvist (M)<br />
Ordförande<br />
Jelena Drenjanin (M)<br />
1:e vice ordförande<br />
Malin Danielsson (FP)<br />
2:e vice ordförande<br />
Anti Avsan (M)<br />
Ledamot<br />
Gunilla Helmerson (M)<br />
Ledamot<br />
Tomas Hansson (KD)<br />
Ledamot<br />
Katharina<br />
Wallenborg (DP)<br />
Ledamot<br />
Christian Ottoson (C)<br />
Ledamot<br />
Ann-Marie Högberg (S)<br />
Ledamot<br />
Emil Högberg (S)<br />
Ledamot<br />
Rikard Lingström (S)<br />
Ledamot<br />
Marica Lindblad (MP)<br />
Ledamot<br />
Britt Björneke (V)<br />
Ledamot<br />
46 47
Foto: CA Eriksson<br />
Aikido är en sport där liten lätt kan vinna över stor, tjej över kille och träningen passar de flesta.<br />
Kommunstyrelsens förvaltning<br />
141 85 <strong>Huddinge</strong><br />
08-535 300 00<br />
www.huddinge.se