Ãrsredovisning 2010 (PDF 4 MB) - Huddinge kommun

Årsredovisning 

2010

INNEHÅLL 

FÖRORD 

Innehåll 

Förord........................................................................ 3 

Vision och profil........................................................ 4 

Fem år i sammandrag................................................ 4 

Samlad måluppfyllelse.............................................. 5 

Kommundirektörens kommentar............................. 6 

Nöjda invånare....................................................... 7-9 

Hållbar samhällsutveckling...................................10-12 

Attraktiv arbetsgivare........................................ 13-14 

Sund ekonomi.......................................................... 15 

Effektiva processer................................................... 16 

Kriterier för bedömning 

av måluppfyllelse 

De här kriterierna används för att bedöma 

måluppfyllelsen. 

Förvaltningsberättelse ekonomi........................ 17-28 

Förvaltningsberättelse personal........................ 29-31 

Bolagens och kommunalförbundets 

verksamhet......................................................... 32-35 

Resultaträkning....................................................... 36 

Kassaflödesanalys.................................................... 36 

Balansräkning......................................................... 37 

Noter................................................................... 38-40 

Ekonomisk redovisning.......................................... 41 

Nyckeltal............................................................. 42-44 

Redovisningsprinciper............................................ 45 

Revisionsberättelse.................................................. 46 

Organisation............................................................ 47 

Måluppfyllelsen bedöms genom omdömen 

• Mycket god 

– över den nivå som är planerad. 

• God 

– i nivå med vad som är planerat. 

• Godtagbar 

– under den nivå som är planerad, annat kan ha 

skett som påverkat verksamhetens möjligheter att 

nå den planerade nivån. 

• Ej godtagbar 

– under den nivå som är planerad. 

Som grund för bedömning används 

• Resultat 

• 

Jämfört med etappmål 

• 

Förändring över tid 

• 

Jämfört med andra 

• Kommunfullmäktiges generella och riktade uppdrag. 

• Analyser i årsredovisningen, inkluderar att ta hänsyn 

till annat som har skett som påverkat verksamhetens 

möjligheter att nå den planerade nivån. 

Produktion: Kommunstyrelsens förvaltning och Gabriel Uggla AB. Foto: Huddinge AIS, Fredrik Welander, CA Eriksson 

om inget annat anges. Tryck: NRS, Huskvarna, april 2011, 600 ex. 

Stark ekonomi och god 

måluppfyllelse 

Kommunens bokslut år 2010 är förhoppningsvis det sista vi 

ser med spår av finanskrisen. Huddinge har en stark ekonomi 

och vi har klarat krisen betydligt bättre än många andra kommuner. 

När arbetet med mål och budget 2010 startade befann vi oss 

mitt i den finanskris som främst drabbade kommunen genom 

kraftigt minskade skatteintäkter. När prognoserna var som 

mest pessimistiska visade de minskade skatteintäkter som 

årligen beräknades uppgå till 300 miljoner kronor. Ett kreativt 

och skickligt arbete hos kommunens personal samt ett tydligt 

politiskt ledarskap i nämnderna har möjliggjort en fortsatt utveckling 

i kommunens verksamheter trots knappare resurser. 

Sedan återhämtningen på allvar tagit fart har vi nu sett ökade 

skatteintäkter. Detta tillsammans med regeringens tillfälliga 

sysselsättningsstöd förklarar varför vi får ett rekordstort överskott 

i kommunens ekonomi. 

Det är glädjande att kunna notera en fortsatt utveckling i 

kommunens verksamheter och att invånarna i stort är nöjda 

med vad kommunen erbjuder. Skolresultaten i årskurs 9 är 

de bästa någonsin, även om resultaten är ojämnt fördelade 

mellan skolorna och inom skolorna. Vi noterar även framsteg 

inom gymnasieskolan med allt fler elever som når skolans 

mål. Det bådar gott inför de stora förändringarna som kommer 

att ske på skolområdet de kommande åren med nya 

läroplaner, ny gymnasiereform och nytt betygssystem. Ungdomsarbetslösheten 

är lägre än på många år vilket även det är 

ett friskhetstecken. Sammantaget är måluppfyllelsen i alla våra 

verksamheter god även om många utmaningar återstår. 

Med ett av de starkaste bokslut kommunen någonsin visat – 

finns goda förutsättningar att ta oss an dessa utmaningar och 

fortsätta utveckla Huddinge. 

Daniel Dronjak Nordqvist 

Kommunstyrelsens ordförande 

Foto: Jonna Thomasson 

2 3

VISION OCH PROFIL 

SAMLAD MÅLUPPFYLLELSE 

Vår vision 

God måluppfyllelse för Huddinge 

Huddinges vision är Delaktighet. Denna vision är framsprungen 

ur en process och dialog där politiker, tjänstemän, 

företag och invånare varit just delaktiga. Vi ser delaktighet 

som en framgångsfaktor och vi vill att delaktighet skall vara 

vägledande när vi väljer arbetssätt och planerar för framtidens 

behov. 

Vi är övertygade om att visionen kring delaktighet leder oss 

rätt och skapar ett förhållningssätt som skapar en positiv anda 

Vår profil 

Huddinge är Stockholms kunskapskommun. Vår profil baseras 

i hög grad på de ambitioner och den kunskapsintensiva 

verksamhet som finns i Huddinge. Kunskapsstaden Flemingsberg 

är det främsta exemplet på Huddinges profil med två 

universitet och en högskola. Ytterligare kännetecken till kunskapsprofilen 

är det forskningsintensiva Karolinska sjukhuset 

i Huddinge och nya innovativa företag inom life science. 

I den kommunala verksamheten har kunskapsbegreppet 

en djupare innebörd. Kunskap är vår ledstjärna när det gäller 

rekrytering av personal och utveckling av våra verksamheter. 

Fem år i sammandrag 

i Huddinge och som i sin tur leder till ett samhälle som alla 

människor vill vara en del av. 

Exempel på hur delaktighet skapar utveckling och engagemang 

i Huddinge är medborgardialoger, företagsnätverk, 

brukardialoger, fokusgrupper och framtidsverkstäder. 

Vi vill locka till oss den bästa arbetskraften och stimulera till 

fortsatt lärande för att skapa ännu bättre service och få personal 

som växer. 

Huddinges paroll är Din kunskap gör skillnad. Den signalerar 

en ambition och ett ansvar hos både organisationen och 

individen. 

Genom att alltid ha med begreppet delaktighet och aktivt 

satsa på kunskap är vi trygga med att Huddinge kommer att 

fortsätta utvecklas som en av stockholmsregionens mest framgångsrika 

kommuner. 

2006 2007 2008 2009 2010 

Antal invånare 31/12 90 182 91 827 94 209 95 798 97 453 

Kommunalskatt (öre per skattekrona) 20,23 20,10 19,95 19,95 19,95 

Egen skattekraft i relation till rikets 106 106 105 104 103 

Antal årsarbetare 4 896 4 971 5 089 5 133 5 101 

Personalkostnader, Mnkr 2 181,7 2 361,3 2 474,9 2 531,9 2 584,0 

Verksamhetens nettokostnader, Mnkr 3 293,1 3 478,0 3 790,1 4 028,1 4 055,3 

Skatteintäkter och statsbidrag, Mnkr 3 354,2 3 576,6 3 797,6 4 002,3 4 224,5 

Nettokostnad i % av skatteintäkter och statsbidrag 98,2 97,3 99,8 100,6 96,0 

Resultat, Mnkr 210,1 254,3 170,0 119,0 243,6 

Nettoinvesteringar, Mnkr 115,1 173,8 118,8 120,5 169,5 

Nettoinvesteringar i % av verksamhetens nettokostnader 3,5 5,0 3,1 3,0 4,2 

Anläggningstillgångar, Mnkr 2 574,6 2 826,0 3 342,9 3 789,7 4 586,2 

Måluppfyllelsen är bedömd enligt kriterier på sidan 2. 

Nöjda invånare 

Medborgarundersökningen visar att kommunen är en bra 

plats att leva och bo på och har godtagbara, över tid ökande, 

värden för invånarnas inflytande. De åtaganden som nämnderna 

har gjort i verksamhetsplaneringen har till stor del genomförts 

och resultaten av brukarundersökningar visar på att 

invånarna är nöjda med kommunens verksamheter, även om 

vissa resultat backat något. Den övervägande delen av kommunfullmäktiges 

uppdrag kopplat till målet nöjda invånare 

har genomförts. Sammantaget med den starka utveckling som 

sker inom målområdet – med en lanserad e-tjänstportal, satsning 

på servicecenter samt en ökad valfrihet mellan utförare 

inom flera verksamheter – ger det grund för bedömningen att 

måluppfyllelsen för målet nöjda invånare är god. 

Hållbar samhällsutveckling 

Kommunens nämnder redovisar god eller mycket god måluppfyllelse 

när det gäller hållbar samhällsutveckling. Arbetet 

med en långsiktig plan ”Ett hållbart Huddinge”, samt ny översiktsplan 

går mycket bra och med stor delaktighet av medborgare, 

näringsliv med flera. Miljö- och jämställdhetsarbetet har 

under året tagit ett stort steg framåt då plan för kommunens 

inre och yttre miljöarbete samt klimat- och energiplan har 

fastställts. Jämställdhet är integrerat i kommunens styrdokument 

och ett stort antal politiker och tjänstemän har utbildats. 

Andelen grundskolelever som är behöriga till gymnasieskolan 

har minskat. Även andelen gymnasieelever som är behöriga 

till högskolestudier har minskat, samtidigt som andelen elever 

med slutbetyg ökat markant. Resultaten i flera nämnders måloch 

resultatbilder visar på skillnader mellan män och kvinnor, 

flickor och pojkar samt mellan olika bostadsområden. Måluppfyllelsen 

bedöms ändå som god då insatser kring generella 

och riktade uppdrag utförts väl. 

Attraktiv arbetsgivare 

Måluppfyllelsen inom målet attraktiv arbetsgivare är god. 

Detta baserat på en samlad bedömning av nämndernas 

måluppfyllelse, som varierar från godtagbar till mycket god. 

Resultatet av medarbetarenkäten visar höga värden även om 

kommunen backat lite. Sänkningen av både den korta och 

totala sjukfrånvaron påverkar också bedömningen av måluppfyllelse. 

Införandet av en kommungemensam kompetensutvecklingsmodell 

är påbörjat och nämnderna har arbetat aktivt 

med det generella uppdraget att kommunicera Huddinge som 

kunskapskommun kopplat till attraktiv arbetsgivare. 

naste sex åren. Förskolenämnden bedömer sin måluppfyllelse 

som godtagbar och övriga nämnder bedömer den som god eller 

mycket god. Kommunen har uppnått resultat i arbetet med 

kommunfullmäktiges uppdrag om att hålla nere lokalkostnaderna. 

Kommunens resultat är positivt, såväl inklusive som 

exklusive exploatering, och konsolideringen för de tre senaste 

åren ligger klart över den reala utvecklingen av det egna kapitalet. 

Kommunen är fortsatt etta vid en jämförelse av Södertörnskommunernas 

finansiella nyckeltal. Måluppfyllelsen för 

sund ekonomi är över den planerade nivån och bedöms därför 

som mycket god för 2010. 

Effektiva processer 

Det strategiska målet effektiva processer fokuserar på hur den 

kommunala verksamheten organiseras, bedrivs och utvecklas 

för att producera de kommunala tjänsterna på ett effektivt sätt. 

Alla nämnder har bedömt måluppfyllelsen som god eller, för 

förskolenämndens och socialnämndens räkning, som mycket 

god. För vissa nämnder saknas det fortfarande mål och mått 

som definierar innehållet i målet. Samtliga nämnder går dock 

mot ökat fokus på processorientering av verksamheten och 

flera initiativ har tagits för att tydliggöra målområdet effektiva 

processer. Fortsatt ökad processorientering i kommunen 

främjar leverans av effektiva tjänster och en mer flexibel och 

till omvärlden anpassad organisation och därmed ökad kvalitet 

för våra invånare. Kommunens samlade måluppfyllelse 

bedöms som god utifrån vad nämnderna redovisar och att 

genomförda åtgärder ligger i linje med förväntningar och 

planer för denna period. 

Samlad måluppfyllelse 

Med nämndernas bedömningar av måluppfyllelse som underlag 

- mycket god för kultur- och fritidsnämnden och god för 

övriga nämnder - tillsammans med bedömningar för respektive 

mål på kommunnivå ger den samlade bedömningen att 

Huddinge kommun har en god måluppfyllelse för 2010. Det 

är en måluppfyllelse som ligger i nivå med vad som planerats 

för året. 

Vision: 

Delaktighet 

ATTRAKTIV 

ARBETSGIVARE 

HÅLLBAR 

SAMHÄLLS- 

UTVECKLING 

NÖJDA 

INVÅNARE 

EFFEKTIVA 

PROCESSER 

Soliditet inkl total pensionsskuld, % 32,4 28,6 29,0 26,7 28,1 

Soliditet enligt blandad modell, pensionsskuld, % 75,1 71,4 67,4 61,2 56,6 

Borgensåtaganden, kr/inv 65 854 71 524 74 087 71 075 64 815 

Sund ekonomi 

Nämndernas utfall i förhållandet till budget visar ett överskott 

2010. Nämnderna har sammantaget redovisat överskott de se- 

SUND 

EKONOMI 

Profil: 

Kunskap berikar 

4 5

KOMMUNDIREKTÖRENS KOMMENTAR 

NÖJDA INVÅNARE 

Stolt kommundirektör i Huddinge 

E-tjänster en snabbt växande 

service till invånarna 

Jag känner mig väldigt stolt och glad över att det går så bra för 

Huddinge kommun. Bokslutet visar på starka siffror och resultatet 

överlag är mycket positivt. En viktig förklaring till det 

positiva resultatet är att skatteintäkterna har ökat samtidigt 

som vi har lyckats ha en bra kontroll över vår ekonomi. Vi får 

inte glömma att Huddinge efter Stockholms stad är den största 

kommunen i länet sett till antalet invånare och att det är stora 

verksamheter som skall planeras och fungera varje dag året 

om. 

Blickar vi utanför Huddinges gränser kan jag också konstatera 

att vi står oss mycket bra jämfört med många andra 

kommuner i länet och i övriga Sverige. Det känns som att vi 

gör rätt saker till rätt kvalitet. Vi har också en fortsatt stark 

ambition att verkligen göra vårt bästa för dina skattepengar. 

Vi arbetar kontinuerligt med att förbättra vårt arbete och effektivisera 

där det är möjligt utan att för den skull försämra 

eller göra avkall på kvaliteten. 

Kommunen gör varje år olika typer av undersökningar om 

hur du som kommuninnevånare och brukare upplever servicen 

i kommunen och de enskilda verksamheterna. Genomgående 

visar dessa undersökningar på ett mycket gott resultat. 

Visst finns det områden i den kommunala verksamheten som 

måste förbättras men på det hela taget trivs människor och 

företag i Huddinge och ger kommunen ett gott betyg. 

Huddinge är också en kommun där det händer mycket. 

Huddinge är en av de kommuner i Sverige som växer snabbast 

och vi ser även att etableringar av nya företag ökar hela tiden. 

Tillväxten gör att Huddinge passerar 100 000 invånare under 

2012 och det kommer vi att fira ordentligt! 

Viktiga händelser som inträffat under 2010 är att vi etablerat 

stiftelsen Flemingsberg Science, ett initiativ som delas mellan 

Huddinge och Botkyrka kommuner, Stockholms läns landsting, 

KTH, Karolinska institutet och Södertörns högskola. 

Stiftelsen kommer att få en mycket viktig uppgift att både 

utveckla befintliga men också locka till sig nya life science 

företag till Flemingsberg. Vi är också mycket glada över att 

landshövding Per Unckel blir ordförande för stiftelsen. Allt 

borgar för en fortsatt positiv utveckling i Flemingsberg. 

Ett annat stort och viktigt projekt som påbörjats under året 

är arbetet med att ta fram en helt ny översiktsplan (ÖP) som 

skall vägleda oss i hur framtidens Huddinge ska se ut 2030. 

Arbetet att ta fram ÖP är omfattande och vi har redan genomfört 

flera seminarier som vänt sig till politiker, medborgare 

och näringsliv. Arbetet med ÖP fortsätter in i 2011 och kommer 

att ge övergripande svar på hur vi ser på framtiden gällande 

boende, miljö, infrastruktur och tillväxt. 

Arbetet med ett hållbart Huddinge fortsätter som planerat. 

Hållbarhetsfrågorna har blivit allt viktigare med tiden och jag 

är glad över att se att Huddinge ligger så pass långt fram i arbetet. 

Hela arbetet syftar till att skapa en samsyn på hur vi vill 

ha det i Huddinge på riktigt lång sikt. 

Med din delaktighet och din kunskap tar vi Huddinge in i 

framtiden! 

Vesna Jovic 

Kommundirektör 

Bygga nytt, bygga om, söka bygglov – en start är nybyggnadskartan: 

– Den är ett underlag för ansökan om bygglov och vi expedierade 

nästan 400 kartor ifjol, berättar Gisela Kurman, GISingenjör 

på miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. 

I oktober ifjol kunde den speciella e-tjänsten med nybyggnadskartor 

börja fungera. Gisela har suttit som kontakten 

mellan företaget som levererat tjänsten och förvaltningen. Till 

stor del har hennes arbete varit att få tjänsten anpassad och få 

processen att fungera bra. Bland annat finns vanliga frågor och 

svar, så att en kund inte behöver ringa för att få veta vad olika 

saker står för. Hon har också författat texterna på www.huddinge.se 

så att de blir förståeliga för användarna – de invånare 

som har behov av en nybyggnadskarta. Från start till färdig 

E-tjänst tog det ungefär ett halvår. 

– Det har fungerat bra och hittills har vi hunnit expediera 

38 ärenden. 

För kunderna ska det fungera enkelt och överskådligt. Via 

inloggning med hjälp av e-legitimation kommer beställningen 

i form av ett mejl. De som arbetar med kartmaterialet får uppgift 

om vad som önskas. 

Beställningen innehåller ett antal obligatoriska uppgifter 

kring fastighetsbeteckning, adress med mera. Ett returmejl 

går till kunden om att handläggningen har börjat. Sedan kan 

den som beställt en karta följa hela sitt ärende på nätet utan att 

behöva sitta i telefon, undra vad som händer och söka handläggare. 

– På så vis blir det mycket enklare för kunden och med de 

uppgifter som fyllts i på förhand, blir vår hantering också enklare. 

I takt med att rutinerna hinner sätta sig går det också allt 

bättre att koppla ihop olika system, så att tidsvinst och enkelhet 

ökar också i själva handläggningen. 

Nybyggnadskarta var en av fyra nya e-tjänster som lanserades 

i oktober. Samtidigt skapades en ingång på www.huddinge. 

se där man också når kommunens övriga e-tjänster och alla 

blanketter. 

– Det känns oerhört bra att vi äntligen har en samlad ingång 

för e-tjänsterna och blanketterna, säger kvalitetschef Hanna 

Lundborg och fortsätter: 

– E-tjänster förenklar avsevärt för huddingeborna och är 

en utveckling som är helt självklar i dagens samhälle. Genom 

att satsa på detta moderniserar vi servicen för invånarna och 

samtidigt ser vi över och förbättrar våra arbetssätt. 

Höstens satsning är bara början på en långsiktig utveckling. 

Alla förvaltningar arbetar intensivt för att identifiera vilka av 

sina tjänster som lämpar sig för webben. Under våren utvecklas 

bland annat ansökan om försörjningsstöd som e-tjänst. 

Samtidigt pågår teknisk utveckling som möjliggör mer avancerade 

e-tjänster framöver. 

Gisela Kurman har arbetat med att genomföra E-tjänster kring nybyggnadskartor. 

6 7 

Foto: CA Eriksson



Ökad valfrihet och modernare service 

Medborgarundersökningen visar att kommunen är en bra 

plats att leva och bo på och har godtagbara, över tid ökande, 

värden för invånarnas inflytande. De åtaganden som nämnderna 

har gjort i verksamhetsplaneringen har till stor del 

genomförts och resultaten av brukarundersökningar visar på 

att invånarna är nöjda med kommunens verksamheter, även 

om vissa resultat backat något. Sammantaget med den starka 

utveckling som sker inom målområdet – med en lanserad e- 

tjänstportal, satsning på servicecenter samt en ökad valfrihet 

mellan utförare inom flera verksamheter – ger det grund för 

bedömningen att måluppfyllelsen för målet nöjda invånare är 

god. 

MÅL MÅTT MÄTRESULTAT 2010 

Bra att leva och bo i 

Huddinge 

God kommunal 

verksamhet 

Nöjd-Region-Index 62 (64 2009, 62 2008 ) 

Nöjd-Medborgar- 

Index 

55 (55 2009, 54 2008) 

Inflytande i vardagen Nöjd-Inflytande-Index 45 (44 2009, 42 2008) 

Bra att leva och bo i Huddinge 

Kommunens invånare är som helhet nöjda med Huddinge 

som en plats att bo och leva på, och fick 2010 index 62 av 100 

i Statistiska centralbyråns (SCB) medborgarundersökning. 

Flera av de faktorer som påverkar betyget kan kommunen endast 

indirekt påverka. För att medborgarna ska bli mer nöjda 

kan det kommersiella utbudet ses över. Invånarna är minst 

nöjda med nöjesutbudet inom rimligt avstånd, följt av utbudet 

av restauranger, barer och kaféer. Det finns också utrymme för 

förbättringar avseende kommunikationer. Vad gäller bostäder 

är invånarna minst nöjda med möjligheten att hitta prisvärt 

boende samt hur det planeras för bostäder. Tryggheten har 

utvecklats positivt sedan 2008 men behöver prioriteras. 

Framförallt hur säkra invånarna kan känna sig mot stöld och 

inbrott har fått lågt betyg. Kommunstyrelsen har arbetat fram 

en strategi för att öka tryggheten som kommer att ingå i det 

hållbarhetsdokument som kommunen håller på att ta fram. 

Det finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan 

könen i medborgarundersökningen, men det finns skillnader 

mellan Huddinges tidigare kommundelsområden. När det 

gäller kommunen som en plats att bo och leva på har invånarna 

i Vårby och Skogås gett lägst betyg (58) medan invånarna 

i Sjödalen-Fullersta (66) och Stuvsta-Snättringe (64) har gett 

högst. Nämnderna anlägger från och med 2011 ett områdesperspektiv 

i verksamhetsplaneringen för att kunna motverka 

dessa skillnader. 

Huddingeborna är nöjda med kultur- och fritidsutbudet 

(index 66 av 100) och kännedomen om kultur- och fritidsutbudet 

är god (61 av 100). En anläggning med multisportplan, 

skatepool och klätterblock i Rådsparken invigdes i maj. Biblioteken 

har fått en ny webbplats och en samlad kultur- 

och fritidsguide med distribution till samtliga hushåll har 

tagits fram. 

God kommunal verksamhet 

Medborgarundersökningen visar att invånarna är nöjda med 

kommunens verksamheter (index 55 av 100). Vatten och 

avlopp är den enda faktor som invånarna är ”mycket nöjda” 

med. Faktorn ”Gator och vägar” har utvecklats negativt mellan 

2008 och 2010. Gatuavdelningarnas brukarundersökning 

visar också på ett sämre resultat jämfört med föregående mätning 

2008. Troligen påverkas resultatet av fjolårets snörika 

vinter. 

För att invånarna ska bli mer nöjda med kommunens verksamheter 

är underhåll och skötsel av gator och vägar samt 

gång- och cykelvägar faktorer att prioritera. Renhållningen 

behöver också prioriteras. Biblioteksverksamheten får ett 

mycket högt betyg medan invånarna är mindre nöjda med 

kulturaktiviteter. 72 procent är helt nöjda med Kulturskolans 

verksamhet och 24 procent ganska nöjda. 

Utbildningsnämnderna genomför årligen elev- och föräldraundersökningar. 

Måluppfyllelsen inom förskolan bedöms 

som god och resultaten har genomgående förbättrats jämfört 

med året innan. 95 procent av föräldrarna har svarat att de 

upplever att deras barn känner sig trygga i förskolan och 94 

procent uppger att deras barn känner sig trygga på fritidshemmet. 

Likvärdigheten mellan förskolorna har förbättrats vilket 

främst beror på att de lägsta värdena har höjts. 

Även elever inom grundskolan, och deras föräldrar, är i 

stort mer nöjda med skolan i år. Föräldrarna är väldigt nöjda 

med bemötandet, men något mindre nöjda med delaktigheten. 

Gymnasieskolans elevenkät visar att 83 procent är nöjda 

med verksamheten i sin skola och 70 procent med sitt studieresultat. 

Inom grundläggande vuxenutbildning är 90 procent 

nöjda med skolan och inom gymnasial vuxenutbildning 78 

procent. 82 procent av eleverna som läser svenska för invandrare 

är nöjda med verksamheten, vilket är en liten försämring 

jämfört med året innan. 

Socialnämndens brukare är fortsatt mycket nöjda med tillgänglighet, 

bemötande, delaktighet och innehållet i tjänsterna 

som de erhåller, även om värdena sjunkit något sedan 2009. 

Äldreomsorgens brukarundersökning 2010 pekar på ökad 

nöjdhet med biståndskansliet och särskilda boenden. Hemtjänstens 

och servicehusens omdömen har däremot försämrats, 

men är med några få undantag i nivå med etappmålen 

för året. Högst resultat uppnås inom bemötande och trygghet 

med omvårdnaden medan de lägre resultaten främst syns 

inom delaktighet i hur tjänsterna genomförs samt att utföraren 

kommer på överenskomna tider. 

Tillgängligheten till kommunens verksamheter är viktig 

för att uppnå målet om nöjda invånare. I SCB:s undersökning 

får kommunen godkänt på hur lätt det är att komma i kontakt 

med politiker och ansvariga tjänstemän (index 49 av 100). 

Invånarna är också nöjda med hur man blir bemött i kontakten 

med kommunen (betyg 6,5 av 10) och med hur lätt det är 

att komma i kontakt med medarbetare i kommunen (betyg 6,1 

av 10). 

Samtliga bibliotek har under året ökat sina öppettider, med 

i genomsnitt 5,5 procent under året. Även mötesplatserna för 

ungdomar ökade sina öppettider. 

Kommunens webbplats har utvärderats och ett projekt för 

att modernisera och tillgänglighetsanpassa webben har påbörjats. 

Inom ramen för arbetet kommer en särskild hemsida för 

ungdomar utvecklas. 

En webbportal för e-tjänster lanserades i oktober. Medborgare 

och näringsliv kan logga in och signera med e-id samt utföra 

och följa sina ärenden i kommunen. Parallellt med denna 

utveckling har en ny plattform förberetts som möjliggör mer 

komplexa e-tjänster. 

Inom miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen har gatuavdelningarna 

följt den plan för bättre kommunikation med 

invånarna som togs fram 2009, något som verkar ha fått genomslag 

i brukarundersökningen 2010, där resultatet är bättre 

än i föregående mätning avseende nöjdheten med information. 

Även miljötillsynsavdelningen har förbättrat informationen 

på hemsidan och informationsmaterialet i övrigt. 

Barn- och utbildningsförvaltningen har under året arbetat 

med att utveckla IT-användningen för att Huddinges skolor 

ska vara konkurrenskraftiga och uppfylla kraven i kommande 

skollag, kurs- och läroplaner. Flera av de administrativa 

webblösningarna har bytts ut och nya har tillkommit. Lösningarna 

har förenklat administrationen för vårdnadshavare 

och pedagoger. Ett flertal av kommunens förskolor, grundskolor 

och hälften av gymnasieskolorna har under året utrustats 

med trådlösa nät för att möjliggöra nya pedagogiska metoder 

och ett ökat användande av elektroniska enheter. 

Inflytande i vardagen 

Huddingeborna ger i SCB:s undersökning kommunen godkänt 

vad gäller möjligheten till inflytande (index 45 av 100). 

Ett något bättre värde än snittet för deltagande kommuner. 

Undersökningen pekar ut faktorerna påverkan och förtroende 

som de viktigaste utvecklingsområdena. Detta trots att 

utvecklingen av faktorn påverkan sedan 2007 har varit positiv, 

med en ökning från 39 till 46. Invånarna har satt lägst betyg på 

möjligheterna att påverka inom de kommunala verksamheterna. 

Medborgarnas betyg på inflytandet uppvisar skillnader 

mellan områden, med lägst betyg (40) i Trångsund och högst 

betyg (49) i Flemingsberg, följt av Vårby och Stuvsta-Snättringe 

(47). 

Kvalitetsguiden lanserades på huddinge.se. Där får invånare 

information om innehåll och kvalitet i tjänster. Där återfinns 

kvalitetsdeklarationer, resultat av brukarundersökningar, 

jämförande nyckeltal och olika rapporter. I kvalitetsguiden 

ryms också avsnittet ”Hjälp oss bli bättre”, där all digital medborgardialog, 

inklusive den nya kommungemensamma klagomålshanteringen, 

samlas. 

Valfrihet med kvalitet 

Huddinge kommun har sju olika valfrihetssystem som numera 

omfattar stora delar av den kommunala verksamheten. 

Andelen invånare som valt annan utförare har under året ökat 

inom de större systemen, såsom förskola, gymnasieskola och 

särskilt hemtjänst men minskat något inom grundskolan. Valfrihet 

har införts även inom delar av funktionshinderområdet. 

I kommunen finns tio utförare av hemtjänst för personer över 

65 år att välja mellan, fem har tillkommit under året. Äldreomsorgens 

kundundersökning visar att kunderna anser sig ha 

fått tillräcklig information om möjlighet att välja hemtjänstutförare. 

Index var 9,1 av 10 (6,4 år 2009). 

I Huddinge finns 38 godkända fristående förskolor, 15 drivs 

som föräldrakooperativ, 18 som bolag och fem som personalkooperativ. 

Från och med 2010 är kön till de kommunala och 

fristående förskolorna gemensam. Grundskolenämnden och 

gymnasienämnden uppger att uppdraget om konkurrensutsättning 

inte är aktuellt under 2010. 

I december lanserades kvalitetsjämförelser mellan hemtjänstutförare 

på huddinge.se i syfte att underlätta kundvalet. 

Arbetet med kvalitetsjämförelser för att underlätta val av 

förskola och skola har inte kunnat slutföras under året. Det 

beror bland annat på den nya skollag som träder i kraft under 

nästa år som medför stora förändringar. Under 2011 fortsätter 

arbetet med att utveckla ett kommungemensamt jämförelseverktyg. 

Äldreomsorgsnämnden har beslutat om en rutin och mall 

för systematisk uppföljning av utförare inom ramen för Lagen 

om valfrihetssystem (LOV) och samtliga utförare genomför 

samma enkätundersökning samt ingår i samma synpunktsoch 

klagomålshantering. Nämnden har också tagit fram 

rutiner för hur uppmärksammade brister i verksamheten ska 

hanteras. Rutinerna ska även implementeras inom funktionshinderområdets 

kundvalstjänster samt i icke konkurrensutsatt 

verksamhet. 

Likabehandling 

Metoder för att mäta invånarnas upplevda diskriminering 

i mötet med kommunens verksamheter har arbetats fram 

under 2010. När socialoch äldreomsorgsförvaltningens biståndskansli 

genomförde en enkätundersökning svarade 95 

procent att de inte upplevde sig diskriminerade i kontakten 

med biståndskansliet. 

Samhällsbyggnadsnämnden har efter avstämning med 

handikapprådet avhjälpt ett antal hinder för tillgängligheten 

för personer med funktionshinder. Bland annat har sex busshållplatser 

på Häradsvägen och en på Ågestavägen byggts om. 

Dessutom har tio övergångsställen byggts om och ett trettiotal 

nya bänkar placerats ut. 

Delar av huddinge.se har anpassats till formatet Lättläst. 

Bibliotekens hemsidor har tillgänglighetsanpassats. Socialoch 

äldreomsorgsförvaltningen har tillgänglighetsanpassat 

förvaltningens blanketter. 

8 9

HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING 


Medborgarna visade fram många hållbara idéer 

För ett hållbart Huddinge 

Deras uppgift var lika svår som den lät: Skåda in i framtiden, 

diskutera framtidsfrågor och se vad som hjälper oss att bygga 

ett ”hållbart Huddinge”. 

En lördag i november samlades ett hundratal slumpvis 

utvalda Huddingebor i matsalen på Östra gymnasiet för att 

delta i diskussionen. Efter en inledande presentation av politiker 

och tjänstemän rörde sig samtalet kring hur en hållbar 

utveckling kan ske. 

Många spännande idéer presenterades och diskuterades. 

– Jättekul och framför allt viktigt att så många ville vara med 

och påverka framtidens Huddinge, säger Marcel Moritz, projektledare 

för medborgardialogen. 

Deltagarna kom från alla delar av Huddinge. Kvinnor och 

män i olika åldrar med olika bakgrund. Mötet var en del av 

det omfattande hållbarhetsarbete Huddinge kommun är inne 

i. Ett resultat av det, blir en ny översiktsplan och ett övergripande 

styrdokument för kommunens hållbara utveckling. 

– Mötet i november gav många bra saker att tänka på för 

både tjänstemän och för de förtroendevalda, som ska fatta 

stora och viktiga beslut under mandatperioden, säger Marcel. 

Kommunen spelar en viktig roll när det gäller att underlätta 

för invånarna att agera på ett hållbart sätt. 

Det ska vara lätt att göra rätt. 

Att en majoritet också är beredd att konsumera varor på ett 

mer hållbart sätt även om det medför ökade kostnader, var en 

av de många intressanta sakerna som kom fram under mötet. 

Sådana frågor och en rad andra ventilerades i workshops och 

smågrupper. Mentometerknappar visade hur deltagarna tog 

ställning till de olika ämnena och kunde direkt redovisas på 

skärm, så att alla såg. Några av alla idéer som kom fram var att 

Huddinge ska bygga på höjden. Då tas mindre mark i anspråk. 

Och husen måste vara miljösmartare än idag. 

För att minska de klyftor som finns i dagens bostadsområden 

bör vi få en större blandning av småhus, bostadsrätter och 

hyresrätter, var en annan ståndpunkt. Den variationen behöver 

planeras in när ett bostadsområde är på planeringsstadiet. 

Bygg ut kollektivtrafiken ännu mer, löd ett förslag. 

– Även om samtalen var livliga och massor av spännande 

synpunkter kom fram just vid detta tillfälle, tog det inte slut 

när dagen var över, säger Marcel. 

Via webben och via Facebook fortsätter kommunen att ta in 

synpunkter och idéer för att längre fram sortera noggrannare 

och se vad som går att omvandla från idé till verklighet och 

hur det kan gå till. 

Det blir ett omfattande arbete, eftersom hållbarhetsarbetet 

ska vara just hållbart över en lång tid – kanske de närmaste 

20-30 åren. 

– En av de verkligt roliga sakerna med hållbarhetsdagen var 

att se och höra det stora intresset för att kunna delta i Huddinges 

framtida utformning, säger Marcel. 

MÅL MÅTT SENASTE MÄTRESULTAT 

God representativ demokrati 

Andel förtroendevalda som är nöjda med 

arbetsförutsättningarna (politikerenkät) 

Andel invånare som kan tänka sig att arbeta politiskt i 

kommunen. 

4,2 (Skala 1–5) 

Kvinnor 4,2, Män 4,2 

16 procent 2010 (15 procent 2009) 

Kvinnor 15 procent (13 procent) 

Män 18 procent (17 procent) 

Positivt företagsklimat för fler jobb Placering i Svenskt Näringslivs mätning 87:e plats i landet (2009 70:e plats) (2008 104:e plats) 

Kunskap och livslångt lärande 

Behöriga till gymnasieskolans nationella program från de 

kommunala skolorna i Huddinge 

Elever i gymnasieskolan med slutbetyg efter 4 år, exkl. 

individuella programmet 

Genomsnittlig betygspoäng för elever med slutbetyg 

från de kommunala skolorna i Huddinge 

Elever med högskolebehörighet efter avslutad 

gymnasieutbildning från de kommunala skolorna i 


88,2 procent år 2010 

(89,5 procent år 2009) (87,9 procent år 2008) 

81 procent år 2010 

(75 procent år 2009) (75 procent år 2008) 

13,9 år 2010 

(14,2 år 2009)(13,8 år 2008) 

82 procent år 2010 

(87 procent år 2009) (84 procent år 2008) 

Mångfald och jämställdhet Upplevd diskriminering i samhället Medel Huddinge: 7 procent 

Kvinnor 9 procent, Män 4 procent 

Flemingsberg: 13 procent 1) 

Stuvsta-Snättringe: 3 procent 2) 

Ekosystem i balans 

Folkhälsa 

Totalt koldioxidutsläpp i kommunen, ton CO2 

(uppvärmning, transport, el) 

Fosforhalt och siktdjup i 

- Orlången 

- Trehörningen 

- Långsjön 

Självskattad hälsa vuxna 

Självskattad hälsa unga (index max 100) 

1) 

Det geografiska område som fått högst mätresultat. 2) Det geografiska område som fått lägst mätresutat. 

Basåret 1990 var det knappt 6,0 ton/inv. 2008 var det 

2,8 ton/inv 

64 µg/l år 2010 (67 µg/l år 2006) 

1,5 m år 2010 (0,9 m 2006) 


0,5 m år 2010 (0,5 m år 2006) 


1,4 m år 2010 (1,1 m år 2008) 

Medel Huddinge: 65 procent 

Kvinnor 63 procent, Män 68 procent 

Vårby 56 procent 2) 

Segeltorp: 74 procent 1) 

Medel Huddinge: Index 62 

Index 54 för flickor, Index 68 för pojkar 

(Index 60 för flickor, index 72 för pojkar 2008) 

Vårby index 53 2) 

Stuvsta-Snättringe ind. 65 1) 

Foto: CA Eriksson 

Många idéer ventilerades under dagen om ett hållbart Huddinge. 

Kommunens nämnder redovisar god eller mycket god måluppfyllelse 

när det gäller hållbar samhällsutveckling. 

Arbetet med en långsiktig plan –”Ett hållbart Huddinge” 

samt ny översiktsplan går mycket bra och med stor delaktighet 

av medborgare, näringsliv med flera. Miljö- och jämställdhetsarbetet 

har under året tagit ett stort steg framåt då planer 

för kommunens inre och yttre miljöarbete samt klimat- och 

energiplan har fastställts. Jämställdhet är integrerat i kommunens 

styrdokument och ett stort antal politiker och tjänstemän 

har utbildats. 

Andelen grundskolelever som är behöriga till gymnasieskolan 

har minskat. Även andelen gymnasieelever som är behöriga 

till högskolestudier har minskat, samtidigt som andelen 

elever i med slutbetyg ökat markant. Resultaten i flera nämnders 

mål- och resultatbilder visar på skillnader mellan män 

och kvinnor, flickor och pojkar samt mellan olika geografiska 

områden. Måluppfyllelsen bedöms ändå som god då insatser 

kring generella och riktade uppdrag utförts väl. 

God representativ demokrati 

Att skapa goda förutsättningar för de förtroendevaldas arbete 

är avgörande för att demokratin ska fungera. I senaste politikerenkäten 

gav politikerna sina arbetsförutsättningar betyget 

4,2 av 5. 

I 2010 års val ökade valdeltagandet till riksdagen med 2,6 

procentenheter (81,1 2006, 83,7 2010) i kommunen samtidigt 

fanns vissa valdistrikt med valdeltagande under 50 procent. 

10 11


Inför valet arrangerade äldreomsorgsförvaltningen en valdebatt 

om äldrefrågor tillsammans med partier och pensionärsorganisationerna 

som även sändes över webb och lokal-tv. 

Positivt företagsklimat för fler jobb 

I Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas näringslivsklimat 

bedömer företagare att Huddinge ligger på samma 

nivå som Stockholms läns genomsnitt och något högre än 

riksnittet. Utifrån Stockholm Business Alliance´s senaste undersökningsresultat 

har en förvaltningsövergripande arbetsgrupp 

tagit fram en rapport med förslag till fortsatt utveckling 

av servicen till näringslivet i Huddinge. Flera av åtgärderna 

är redan vidtagna, bland annat genomgång och utveckling 

av hemsidan med näringslivsinformation, förtydligande av 

tjänsten företagslots samt förbättrad kommunikation mellan 

förvaltningarna. 

Matchning Södertörn har under året haft kontakt med 

ungefär 150 företag för att hjälpa dem att hitta bästa tänkbara 

arbetskraft. 

Kunskap och livslångt lärande 

Kunskapsmåtten i fullmäktiges mål- och resultatbild för 2010 

har delvis ökat men minskat i andra fall. 

Gymnasienämnden visar på en markant ökad andel elever 

med slutbetyg från 75 till 81 procent. Andelen elever med 

högskolebehörighet har minskat något, men ligger lika med 

rikets resultat. Grundskolenämnden redovisar något sjunkande 

studieresultat för elever i årskurs 5 och 9, men ökade 

resultat för årskurs 3. Kunskapsresultaten varierar mellan 

skolor och mellan pojkar och flickor. 

Riktlinjer har tagits fram inom förskolenämnden för att 

skapa en gemensam plattform för verksamhetens arbete med 

ett språk - och kunskapsutvecklande arbetssätt. En satsning 

har skett för att förbättra övergången mellan grundskola och 

gymnasium. Fler besöker biblioteken och det blir fler elever 

i Kulturskolan, som ökat med oförändrade resurser, antalet 

utlån från biblioteken visar en svag nedgång. 

Mångfald och jämställdhet 

Medborgarundersökningen visar att 7 procent av Huddinges 

invånare upplever sig diskriminerade i samhället. Högst är 

den upplevelsen i Flemingsberg med 13 procent jämfört med 

den lägsta noteringen i Stuvsta-Snättringe med 3 procent. 9 

procent av kvinnorna och 4 procent av männen har upplevt 

diskriminering. Resultat från enkäter visar även att det förekommer 

upplevd diskriminering hos brukare av kommunens 

tjänster. 

Samtliga nämnder har under 2010 arbetat med att jämställdhetsintegrera 

sina verksamheter genom projekt ”Hållbar 

Jämställdhet”. Utbildningsinsatser har genomförts och en 

struktur är utvecklad för att integrera jämställdhet i styrdokument 

och verksamhetsutveckling. En intern kunskapsbank 

finns på webben gällande jämställdhets- och mångfaldsfrågor. 

Inom förskole- grundskole- och gymnasienämnden pågår 

arbete för att alla verksamheter ska ha en Plan mot diskriminering 

och kränkande behandling som lever upp till lagkraven. 

Kultur- och fritidsnämnden genomförde ett interkulturellt 

projekt i Flemingsberg tillsammans med ungdomar, 

föreningar och Södertörns högskola och har kartlagt hur tider 

och planer fördelas utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Inom 

socialnämnden har obligatoriska utbildningar inom funktionshinderområdet 

anordnats i HBT-frågor 

Ekosystem i balans 

En klimat- och energiplan är antagen och föreslagna åtgärder 

ska inarbetas i ordinarie verksamhetsplaner och styrsystem 

och utfasningen av kommunens användning av fossila bränslen 

löper som planerat. En av åtgärderna är redan genomförd 

då kommunen tillämpat modellen Climate and Economic 

Research in Organizations (CERO), som syftar till att minska 

växthusgasutsläppen från kommunens resor och transporter. 

Även en plan för kommunens inre och yttre miljöarbete är 

fastställd. 

Kommunstyrelsen har tillsammans med miljönämnden, 

samhällsbyggnadsnämnden och Huge Fastigheter AB tagit 

fram riktlinjer för att miljöprofilera byggandet av bostäder och 

verksamhetslokaler med energieffektiva lösningar, miljöanpassat 

byggmaterial och hållbara lösningar för transporter. 

Folkhälsa 

Enligt rapporter finns det i Huddinge kommun skillnader i 

hälsa mellan olika grupper (exempelvis kön) och kommundelar. 

Den självupplevda hälsan bland invånare i Huddinge 

är något lägre jämfört med andra nationella undersökningar. 

Folkhälsoarbetet inriktas på de grupper där folkhälsan sjunkit 

från en redan låg nivå och där det finns risk för fortsatt eller 

ökad ohälsa. Huddinge deltar i det nationella Healthy Cities- 

Nätverket, ett ackrediterat WHO-nätverk. 

Kommunstyrelsen samverkar med social-, grundskole-, 

förskole-, och kultur- och fritidsnämnderna, (och polisen, 

mödravårdscentral, barnavårdscentral, barn- och ungdomspsykiatrin) 

utifrån de behov som finns i varje geografiskt område 

för att tidigt upptäcka och arbeta med barn som far illa. 

Socialnämnden startade under 2010 Kvinnofridsteamet som 

erbjuder stöd och hjälp till våldsutsatta och våldsutövare. 

En väg till träffsäkrare rekryteringar 

– Bra. Mycket bra. Hela intervjusituationen kändes proffsig. 

Patric Näsström, gruppledare vid socialtjänstens ungdomsenhet, 

pratar om den kompetensbaserade rekrytering han varit 

med om – och som ledde till det jobb han nu har. 

Patric hade redan ett arbete i Huddinge kommun, på familjhemsenheten. 

När han var klar med en chefsutbildning sökte 

han tjänsten som gruppledare, eftersom det kändes som ett 

naturligt steg att ta. 

I den processen mötte han den kompetensbaserade rekryteringen. 

– Skillnaden mot andra intervjuer jag varit med om, var att 

här kom ingen oförberedd. Det var tydligt vilket förarbete som 

skett. 

Tankar kring själva tjänsten, vilka kompetenser det krävde 

och ett frågebatteri kring de kompetenserna. En intervjuade 

och en förde anteckningar. 

– För mig som sökande, dög det verkligen inte att svara 

med några standardformuleringar. Jag fick exemplifiera kring 

speciella situationer, utifrån ledarskapsfrågor som var relevanta 

för tjänsten. 

Att de borrade sig ner i frågorna upplevde Patric som ett 

sätt att höja kvaliteten på hela processen. Och han ser det som 

ärligare mot den person som söker tjänsten – allt är uppe på 

bordet eftersom organisationen i förväg gått igenom sina behov 

och söker en person som svarar mot de behoven. Just det 

ser Patric som en av två stora utmaningar för socialtjänsten: 

Att rekrytera rätt och att behålla personalen. Tillsammans 

med andra faktorer blir då den kompetensbaserade rekryteringen 

ett medel att nå dit. 

– Men lite förvånande är det att man tidigare haft så lite 

fokus på processen, med tanke på vilken tid som går åt och 

ATTRAKTIV ARBETSGIVARE 

vilka pengar en felrekrytering kan kosta. Alltså är det på tiden 

att kommuner börja tänka på rekryteringsformer som ligger i 

framkant. 

Varje nyrekrytering till Huddinge kommun är en investering 

på i snitt 4 000 000 kr. I förhållande till investeringens 

storlek har relativt lite tid och resurser lagts på rekryteringsarbetet. 

– Med den här rekryteringsmetodiken får rekryterande 

chefer ett stöd som bättre svarar upp mot investeringens storlek, 

säger Anders Gagnerud, personalstrateg. 

Den är ett strukturerat arbetssätt där de viktigaste arbetsuppgifterna 

i en yrkesroll ringas in. Med dem som utgångspunkt 

identifieras sedan vilka personliga egenskaper, kunskaper, 

erfarenheter etcetera som leder till framgång i yrkesrollen 

– helt enkelt en kravspecifikation. Med den som grund ger 

sedan rekryteringsmetodiken verktyg för att på ett strukturerat 

sätt utreda och bedöma vilken eller vilka kandidater som 

har rätt förutsättningar för arbetet. 

För att sammanfatta är kompetensbaserad rekryteringsmetodik 

ett verktyg som hjälper oss att få framgångsrika medarbetare 

och därmed framgångsrika verksamheter. Dessutom 

hjälper metodiken att fokusera på det som är väsentligt för en 

yrkesroll och minimerar därmed att fördomar och andra ovidkommande 

faktorer påverkar urvalet. 

Genomsnittlig anställningskostnad är cirka 400 000 kr/år (baseras på 

månadslön omfattande cirka 24 000 kr). Om genomsnittlig anställningstid 

är tio år innebär det ett investeringsbeslut på över fyra miljoner 

kronor vid beslut om en tillsvidareanställning. 

Patric Näsström tycker 

att den process han 

gick igenom inför 

anställningen var bra. 


12 13

ATTRAKTIV ARBETSGIVARE 

SUND EKONOMI 

Tydliga chefer och engagerade medarbetare 

Stabila kommunala finanser 

Måluppfyllelsen inom målet attraktiv arbetsgivare är god. 

Detta baserat på en samlad bedömning av nämndernas 

måluppfyllelse som varierar från godtagbar till mycket god. 

Resultatet av medarbetarenkäten visar höga värden även om 

kommunen backat lite. Sänkningen av både den korta och 

totala sjukfrånvaron påverkar också bedömningen av måluppfyllelse. 

Införandet av en kommungemensam kompetensutvecklingsmodell 

är påbörjat och nämnderna har arbetat aktivt 

med det generella uppdraget att kommunicera Huddinge som 

kunskapskommun kopplat till attraktiv arbetsgivare. 


Budgethållning Nämndernas utfall i förhållande till budget (mnkr) + 12 mnkr (+15 mnkr 2009) 

Långsiktig balans 

Positivt utfall exkl exploateringsvinst (mnkr) 

Konsolidering, genomsnittligt resultat i förhållande till eget kapital senaste 

treårsperioden (%) 

Kommunens placering, finansiell profil bland 8 Södertörnskommer. 

+ 196 mnkr (+75 mnkr 2009) 

3,9 (2,7 2009) 

1:a 2009 (1:a 2008) 

Successivt minskat skatteuttag Kommunalskatt (öre per skattekrona) 19,95 (19,95 2009) 


Aktivt ledarskap 

Aktivt medarbetarskap 

Kompetensutveckling 

Aktiv lönepolitik 

Inflytande och delaktighet 

God arbetsmiljö 

Jämställdhet och mångfald 

Goda resultat i medarbetarenkäten 

Index medarbetarenkät 






Korttidsfrånvaro (2-14 dgr) 

Total sjukfrånvaro 


Resultatet av medarbetarenkäten är fortsatt högt men något 

lägre jämfört med förra året. Skillnaderna mellan nämnderna 

är stora och alla utom kultur- och fritidsnämnden backar i 

år. Index för Aktivt ledarskap har minskat men är fortfarande 

relativt högt i jämförelse med andra kommuner och företag. 

Särskilt starka resultat får kommunen på frågor om cheferna 

är tydliga med vad de förväntar sig av medarbetarna, är tillgängliga 

samt kommunicerar öppet och ärligt. Även Aktivt 

medarbetarskapsindex har sjunkit något men är fortfarande 

högt. Kommunen är bra på att ta tillvara medarbetarnas kunskaper 

och erfarenheter, medarbetarna känner sig engagerade 

i sitt arbete och tycker att de har ett meningsfullt arbete. 

En nyhet som infördes under året är att resultatet av medarbetarenkäten 

redovisas även med seperata värden för kvinnor 

och män. Analyser utifrån kön har genomförts på nämndnivå. 

För kommunen som helhet noteras ett högre resultat bland 

kvinnorna än männen. Det är framförallt inom engagemang 

och attraktiv arbetsgivare som det finns skillnader, där kvinnorna 

i högre utsträckning är så kallade ambassadörer. 

69 procent (72 procent 2009) 

Kvinnor: 68 procent 

Män: 70 procent 
















2,3 procent (2,4 procent 2009) 

6,5 procent (7,3 procent 2009) 




Gott samarbete och minskad sjukfrånvaro 

Resultaten från den senaste medarbetarenkäten visar ett något 

lägre index för god arbetsmiljö. Totalt bedöms samarbete och 

arbetsklimat som gott. Däremot har upplevelse av stress och 

hög arbetsbelastning ökat. Kvinnorna i kommunen uppvisar 

en högre nivå av stress än männen. Stress är därför ett område 

som kommunen prioriterar i det fortsatta arbetsmiljöarbetet. 

Den totala sjukfrånvaron fortsätter att minska och har minskat 

med 11 procent under 2010. Den största förändringen 

återfinns inom gymnasiet där den totala sjukfrånvaron har 

minskat med 25 procent. Även den korta sjukfrånvaron (2-14 

dagar) har minskat något, främst inom äldreomsorgen. Positivt 

är att både förskolenämnden och äldreomsorgsnämnden, 

som båda haft relativt hög sjukfrånvaro, fortsätter att minska 

sin sjukfrånvaro. 

Nämndernas utfall i förhållande till budget visar ett överskott 

2010. Nämnderna har sammantaget redovisat överskott de senaste 

sex åren. Förskolenämnden bedömer sin måluppfyllelse 

som godtagbar och övriga nämnder bedömer den som god eller 

mycket god. Kommunen har uppnått resultat i arbetet med 

kommunfullmäktiges uppdrag om att hålla nere lokalkostnaderna. 

Kommunens resultat är positivt, såväl inklusive som 

exklusive exploatering, och konsolideringen för de tre senaste 

åren ligger klart över den reala utvecklingen av det egna kapitalet. 

Kommunen är fortsatt etta vid en jämförelse av Södertörnskommunernas 

finansiella nyckeltal. Måluppfyllelsen för 

sund ekonomi är över den planerade nivån och bedöms därför 

som mycket god för 2010. 

Budgethållning 

Nämndernas utfall i förhållande till budget visar ett överskott 

mot budget på 12 mnkr. Samtliga nämnder utom förskolenämnden 

och samhällsbyggnadsnämnden har klarat målet 

om ett nollresultat. Flera nämnder har visat mycket god 

måluppfyllelse. Grundskolenämnden har en fortsatt positiv 

utveckling av sin ekonomi eftersom merparten av enheterna 

har en ekonomi i balans. En stor del av överskottet beror dock 

på en lägre volymutveckling än beräknat. Eftersom grundskolan 

är den största verksamheten är det viktigt för kommunens 

totala budgethållning att nämnden har en balanserad budget. 

Samhällsbyggnadsnämndens underskott (-19 mnkr) orsakas 

av en extra svår vinter vilket inte bedöms vara något strukturellt 

underskott. Nämndens övriga verksamheter visar sammantaget 

positivt utfall. Förskolenämndens resultat (-5 mnkr) 

beror på ökade volymer genom att antalet inskrivna barn var 

fler än budgeterat samt att barnen vistades fler timmar i förskolan. 

Den samlade bedömningen av nämndernas budgethållning 

blir att nämnderna bedöms ha en god måluppfyllelse. 

Långsiktig balans 

Det positiva resultatet exklusive exploateringsvinster för 2010 

uppgår till 196 mnkr vilket är 124 mnkr högre än det budgeterade 

resultatet (72 mnkr). Måluppfyllelse kan därför anses 

vara mycket god. I förhållande till föregående år är resultatet 

121 mnkr högre. 

Konsolideringen förstärktes under 2010 med drygt en procentenhet. 

Förklaringen är att resultatutvecklingen var mycket 

högre 2010 är den senaste treårsperioden. En konsolidering 

på över två procent är en mycket bra nivå som ligger klart över 

den reala utvecklingen av det egna kapitalet. Måluppfyllelsen 

kan därför anses vara mycket god. 

I syfte att bredda finansieringsmöjligheterna, minska de 

finansiella riskerna och sänka räntekostnaderna har kommunen 

genomfört en kreditvärdering, genom Standard & Poor´s, 

där kommunen fick näst högsta kreditbetyg: AA+. 

Nämndernas samlade måluppfyllelse av långsiktig balans 

kan också anses som mycket god. Det samlade egna kapitalet 

uppgår till 152 mnkr, vilket utgör drygt 3 procent av 

budgetomslutningen. Samtliga nämnder har ett positivt eget 

kapital. En central del för långsiktig balans inom grundskolan 

är att få mer kunskap om barn- och elevströmmar för en ändamålsenlig 

planering. 

Kommunens placering bland Södertörnskommunerna av 

finansiella nyckeltal för perioden 2007-2009 (gjord av KFIkommunforskning 

väst): Resultatet visar att Huddinge har 

starka värden för samtliga finansiella mått som ingår i analysen 

(skattesats, resultatnivå, långsiktig resultatnivå tre år, 

kortsiktigt finansiellt handlingsutrymme och långsiktigt finansiellt 

handlingsutrymme). Den senaste treårsperioden har 

Huddinge förbättrat vissa nyckeltal, medan andra har försämrats. 

Försämringen sker dock från en hög nivå i relation till 

genomsnittet. För Huddinge är det främst soliditeten som har 

försämrats. I viss mån har den långsiktiga kapaciteten stärkts 

genom den skattesänkning som genomfördes 2008. 

Successivt minskat skatteuttag 

För att Huddinge ska fortsätta vara en attraktiv kommun att 

bo och verka i måste skattesatsen upplevas som rimlig. På sikt 

bör kommunen ha en skattesats som i vart fall inte överstiger 

genomsnittet bland länets kommuner. 

Detta ska ske i en ansvarfull takt så att verksamheterna 

samtidigt kan utvecklas och bli bättre. Kommunalskatten ska 

sänkas genom att verksamheterna blir effektivare. Trots att 

Huddinge har en förhållandevis stark ekonomi har bedömningen 

varit att de ekonomiska förutsättningar saknats för 

ytterligare sänkning varför målet har varit att behålla nuvarande 

nivå. 

14 15

EFFEKTIVA PROCESSER FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMI 

Ett ökat fokus på effektiva processer 

Finansiell analys 

Det strategiska målet effektiva processer fokuserar på hur den 

kommunala verksamheten organiseras, bedrivs och utvecklas 

för att producera de kommunala tjänsterna på ett effektivt sätt. 

Alla nämnder har bedömt måluppfyllelsen som god eller, för 

förskolenämndens och socialnämndens räkning, som mycket 

god. För vissa nämnder saknas det fortfarande mål och mått 

som definierar innehållet i målet. Samtliga nämnder går dock 

mot ökat fokus på processorientering av verksamheten och 

flera initiativ har tagits för att tydliggöra målet effektiva processer. 

Kommunens samlade måluppfyllelse bedöms som god 

utifrån vad nämnderna redovisar och att genomförda åtgärder 

ligger i linje med förväntningar och planer för denna period. 

Kommunstyrelsen har både i sin lednings- och servicefunktion 

ansvaret för att driva, utveckla och förbättra en rad viktiga 

lednings- och stödprocesser tillsammans med nämnderna. 

Kommunstyrelsen har dessutom ett antal huvudprocesser där 

övriga nämnder saknar uppdrag. 

Under 2010 har kommunstyrelsen arbetat mycket med 

kommungemensam verksamhetsutveckling genom införandet 

av projekt kopplade till utvecklingen av en väl fungerande 

eFörvaltning. IT-strategi, informationssäkerhet, IT-arkitektur, 

integrationslösning och digital användaråtkomst resulterar i 

samordningsaktiviteter för att modernisera kommunens förmåga 

att leverera effektiva e-tjänster. 

Inom socialnämnden och äldreomsorgsnämnden har det 

kartlagts minst dubbelt så många processer under 2010 jämfört 

med tidigare år. Flera av processerna fanns sen tidigare 

och fungerade bra, men sammanslagningen till en socialoch 

äldreomsorgsförvaltning samt besparingar gjorde det nödvändigt 

att utifrån den nya förvaltningens förutsättningar 

samordna och effektivisera arbetet. Beslutet att införa kundval 

enligt Lagen om valfrihet (LOV) inom delar av funktionshinderområdet 

innebar att en rad olika administrativa rutiner 

och processer behövde utarbetas på kort tid. Även en kartläggning 

av upphandlingsprocessen har genomförts för att samordna 

processen inom den nya förvaltningen och hitta den 

mest effektiva arbetsmodellen. 

Samhällsbyggnadsnämnden och miljönämnden satsar på 

att effektivisera processer och kvalitetssäkra tjänster främst 

genom bättre produktivitet. Under året har det påbörjats ett 

arbete med att processkartlägga och förändra arbetsprocesser 

för bygglov samt ett arbete med att ta fram process- och 

rutinbeskrivningar för effektivare och tydligare handläggningsprocesser. 

Gatu- och trafikavdelningen har under året 

kartlagt processen för investeringsprojekt samt investeringar i 

exploateringsprojekt och vilka dokument som tas fram i olika 

skeden av processen. Även inventering och komplettering av 

miljötillsynsavdelningens processer har skett under året och 

kommer att fortsätta under 2011. 

Inom förskolenämnden och grundskolenämnden mäts, 

redovisas och analyseras huvudprocessen – utveckling och 

lärande - i skolornas och förvaltningens kvalitetsredovisning 

varje år. Viktigaste ledningsprocesserna; styrning och utvärdering, 

är kartlagda och genomförs och utvärderas varje år. 

Dessa processer definieras på alla ledningsnivåer från pedagoger 

via enhetschefer till verksamhetschefer och förvaltningschef. 

Stödprocesser på olika nivåer i organisationen definieras 

i arbetslagens, enheternas och förvaltningens arbetsplaner. 

En stödprocess, elevstödet, omorganiserades under 2010. 

Förskolechefer och rektorer får större mandat och ansvar för 

elevstödsresurser. 

Inom gymnasienämnden har ett antal skolövergripande 

processer, avseende såväl huvudprocessen som ett antal stödprocesser, 

kartlagts tidigare. Dessa kommer att uppdateras 

utifrån gymnasiereformen 2011. 

Fortsatt ökad processorientering i kommunen främjar leveransen 

av effektiva tjänster och en mer flexibel och till omvärlden 

anpassad organisation och därmed ökad kvalitet för våra 

invånare. 

Fortsatt utveckling av intern kontroll 

Modern intern kontroll fokuserar på styrning, riskhantering, 

åtgärdsplaner och kontroller för att säkerställa att verksamheten 

sköts ändamålsenligt och effektivt utifrån verksamhetens 

mål, att lagar, förordningar och fullmäktiges beslut följs samt 

att finansiell och ekonomisk administration och rapportering 

är säker. Det handlar alltså om att ha ordning och reda, att 

veta att det som ska göras blir gjort och att det sker på ett bra 

och säkert sätt. Syftet är att säkra en effektiv förvaltning och 

minska risken för allvarliga fel i det dagliga arbetet. 

I Huddinge integreras arbetet med intern kontroll i planerings- 

och uppföljningsprocessen genom att redovisning av 

vidtagna åtgärder redovisas i delårsrapporter och verksamhetsberättelse. 

En granskning av området visar att nämnderna 

har kommit olika långt i arbetet med intern kontroll och att 

det finns ett stort behov av samordning och stöd. 

Kommunstyrelsen har därför i uppdrag att ta fram ett 

förslag till revidering av kommunens reglemente för intern 

kontroll och anvisningar för nämndernas tillämpning. Revideringen 

av reglementet syftar till att förtydliga innehållet och 

nå ett väl strukturerat system för intern kontroll i kommunen. 

Målet är att intern kontroll ska ingå som en naturlig del 

i styrningen och uppföljningen av verksamheterna och vara 

väl integrerad i planerings- och uppföljningsprocessen. Omarbetningen 

kommer att förtydliga sambandet mellan intern 

kontroll och kommunens strategiska mål effektiva processer 

genom ett system för dokumentation och regelbunden uppföljning 

av processer och rutiner. 

Sammanfattning 

Huddinge kommun redovisar ett positivt resultat med 196 

(75) mnkr, vilket är en god marginal över det ekonomiska målet 

som var 72 mnkr. I förhållande till det statliga balanskravet 

där även exploateringsvinster inräknas, uppgår resultatet till 

244 (119) mnkr. Resultatnivån ligger för sjätte året i rad på en 

god nivå. 

Kommunens skatteintäkter blev högre än budget till följd 

av att en bättre konjunktur inneburit en starkare utveckling 

av skatteunderlaget i riket. Nämnderna bidrar till det positiva 

resultatet med ett sammanlagt överskott på 12 mnkr, vilket är 

en avvikelse på knappt en halv procent. Gymnasienämnden 

har det största överskottet. Flertalet nämnder gör positiva avvikelser 

och två nämnder får underskott. Finansnettot ger ett 

stort överskott mot budget beroende på god likviditet. 

Nettokostnaderna ökade under 2010 med 0,8 (5,2) procent, 

vilket är en mycket låg ökning och beror främst på sänkta lokalhyror. 

Exklusive denna sänkning ökade nettokostnaderna 

med 3,5 (5,2) procent vilket är en lägre ökning än genomsnittet 

för den gångna femårsperioden. Skatteintäkter och utjämning 

ökade med 5,6 procent. Nämndernas kostnadsökningar 

på 4,3 procent ligger i nivå med vad budgetramarna höjdes 

(4,5%) med för 2010. 

Utifrån nämndernas verksamhetsberättelser bedöms verksamhetsmålen 

för en god ekonomisk hushållning sammantaget 

vara uppfyllda och nämnderna bedöms i övrigt i hög grad 

uppfylla kommunfullmäktiges mål och uppdrag samt bedriva 

en verksamhet med god kvalitet. 

Omvärldsanalys 

Lågkonjunktur präglar världsekonomin 

Världsekonomin har kommit ur recessionen och en återhämtning 

har påbörjats från en låg nivå. Förbättringen beror till 

stor del på statliga insatser som stimulerat efterfrågan och 

bidragit till att öka stabiliteten på de finansiella marknaderna. 

Tillsammans med låga räntor har detta medfört ökad tillförsikt 

bland hushåll och företag. Konjunkturinstitutet bedömde 

i december 2010 att global BNP skulle öka med 4,9 procent 

2010. Riskerna i den globala ekonomin utgörs av ökade spänningar 

i handeln mellan länder och en fördjupad statsfinansiell 

kris i euroområdet. Tillväxtländerna i Asien och Latinamerika 

väntas få en fortsatt god tillväxt på cirka 7 procent de 

kommande åren medan den i OECD-länderna blir knappt 3 

procent. 

Den amerikanska ekonomin fortsätter sin återhämtning. 

Hushållens konsumtion och bygginvesteringar tillsammans 

med expansiv statlig finanspolitik bidrar till detta. BNP för 

USA beräknas stiga med 2,8 procent 2010. En ökad sparkvot 

tillsammans med en svag arbetsmarknad håller tillbaka konsumtionstillväxten 

vilket i sin tur gör att uppgången i BNP blir 

trög. En viktig faktor för tillväxten är hur bostadsinvesteringarna 

utvecklas de närmaste åren, vilka sjönk (-4 %) mer än 

väntat i december 2010. Inflationen fortsätter vara dämpad till 

följd av lågt resursutnyttjande och låga kostnadsökningar. För 

2010 väntas inflationen öka med måttliga 1,6 procent. 

Tillväxten i euroområdet var trög 2010 och BNP-tillväxten 

var knappt 2 procent. De mycket ansträngda statsfinanserna 

sätter ett tydligt avtryck på den ekonomiska utvecklingen i 

flera länder. Läget på arbetsmarknaden har stabiliserats och 

sysselsättningen sjunker inte längre även om arbetslösheten är 

fortsatt hög eller cirka 10 procent. 

Hög tillväxt i svensk ekonomi 

Den svenska ekonomin har nu återhämtat sig och tillväxten 

var mycket hög under 2010 med en BNP-ökning på 5,5 procent. 

Svensk industri gynnades av att den globala efterfrågan 

av vissa insatsvaror och investeringar åter ökar. Dessutom 

finns ett större konsumtionsutrymme för svenska hushåll än i 

andra OECD-länder. Exporttillväxten väntas nu avta, till följd 

av att uppbyggnaden av lagren kommer att avta under 2011, 

och hamna mer i linje med ett historiskt genomsnitt. 

Stigande inflation och reporänta 

Inflationen i Sverige har i princip varit stigande sedan hösten 

2009, vilket till huvudsaklig del berott på sjunkande räntor. 

Under större delen av 2010 har KPI-utvecklingen varit måttlig 

(cirka 1%). Bortser man från effekten av ökade räntor har 

inflationstakten sjunkit från 2,6 procent till 2,0 under 2010. 

Hushållens förväntningar på den framtida inflationen ligger 

mycket högre än företagen som tror på en måttlig inflation på 

ett års sikt. 

Riksbanken höjde reporäntan till 1,50 procent i februari 

2011. Enligt Riksbankens bedömning kommer reporäntan att 

höjas successivt till cirka 2 procent i slutet av 2011. 

Årlig procentuell förändring 2008 2009 2010 

BNP till marknadspris -0,2 -4,9 5,6 

BNP kalenderkorrigerad -0,5 -4,3 5,5 

Antal sysselsatta 0,9 -2,6 1,1 

Arbetslöshet, inkl heltidsstud 6,4 8,6 7,4 

Personer i åtgärder 1,8 2,8 3,9 

Arbetade timmar totalt 1,0 -2,6 2,0 

Timlön totalt 4,3 3,3 2,6 

Timlön kommuner 5,0 3,7 2,9 

KPI (årsgenomsnitt) 3,4 -0,3 1,3 

Reporänta 2,0 0,25 1,25 

Tioårig statsobligationsränta 2,7 3,3 2,8 

Ökad sysselsättning i riket 

Enligt Konjunkturinstitutet kommer sysselsättningen i riket 

att öka under 2011 och 2012, om än i ganska långsam takt. 

16 17

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMI 


Störst väntas uppgången bli inom byggbranschen och tjänstebranscherna. 

Antalet sysselsatta inom offentlig sektor och 

industri väntas inte förändras nämnvärt jämfört med 2010. 

Även antalet arbetade timmar väntas stiga under 2011, enligt 

Konjunkturinstitutet. 

Arbetslösheten i riket minskade under 2010. Enligt Statistiska 

centralbyråns statistik minskade den från 8,6 procent i 

december 2009 till 7,4 procent i december 2010. I januari 2011 

var arbetslösheten i riket 8,2 procent. 

Något förbättrad arbetsmarknad i Huddinge 

Enligt siffror från Arbetsförmedlingen uppgick den öppna 

arbetslösheten i Huddinge i december 2010 till 3,4 procent eller 

2 134 personer. Detta kan jämföras med december 2009, då 

arbetslösheten var 3,5 procent eller 2 202 personer. I januari 

2011 var arbetslösheten 3,5 procent, jämfört med 3,7 procent 

i januari 2010. Ungdomsarbetslösheten var 2,7 procent i december 

2010, en minskning med 1,1 procentenheter sedan 

december 2009. I januari 2011 var ungdomsarbetslösheten 2,7 

procent. 

Andel öppet arbetslösa (16-64 år) 

5,0% 

4,5% 

4,0% 

3,5% 

3,0% 

2,5% 

2,0% 

1,5% 

1,0% 

0,5% 


Länet 

Riket 

0,0% 

dec 09 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 10 

Andel öppet arbetslösa unga vuxna (18-24 år) 

7% 

6% 

5% 

4% 

3% 

2% 

1% 


Länet 

Riket 

0% 

dec 09 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 10 

Befolkningen fortsätter att öka 

Vid årsskiftet 2010/2011 var antalet invånare i Huddinge kommun 

97 453 personer. Under 2010 ökade befolkningen med 

1 655 personer eller 1,7 procent. I Stockholms län ökade befolkningen 

med 35 161 personer eller 1,7 procent. 

Inflyttningen blev större än förväntat medan utflyttningen 

blev lägre vilket ledde till ett något större flyttnetto än prognostiserat 

(927 personer). Flyttningen utgörs liksom förra året 

av en stor andel inflyttare från utlandet. Födelsenettot (718 

personer) stämmer med det prognostiserade. Sedan 2006 har 

befolkningen i Huddinge kommun vuxit med 7 271 personer 

eller 8,1 procent. 

Befolkningsökning 2000-2010 i procent 

3,0% 

2,5% 

2,0% 

1,5% 

1,0% 

0,5% 

0,0% 


Länet 

Riket 

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Under 2010 har förskolebarnen (1-5 år) blivit 165 fler. Medan 

antalet barn i ålder 6-9 år ökade med 184 stycken minskade 

antalet barn i åldern 10-15 år med 100 individer. Antalet gymnasieungdomar 

(16-18 år) var i stort sett oförändrat. Gruppen 

ålderspensionärer över 65 år ökade med 392 personer. Under 

den kommande femårsperioden väntas antalet individer öka i 

samtliga åldersgrupper, utom gymnasieungdomarna. Denna 

åldersgrupp väntas minska fram till 2015. Åldersgruppen 

10-15 år, som minskat mellan 2006 och 2010, förväntas växa 

under den kommande femårsperioden 

Befolkningsutveckling i Huddinge, 2006-2015 

Utfall 

Prognos 

Ålder 2006-2010 2011-2015 

0 10,6% 5,7% 

1-5 12,2% 2,9% 

6 18,9% 9,1% 

7-9 15,4% 9,6% 

10-12 -5,4% 13,8% 

13-15 -8,5% 8,3% 

16-18 7,1% -6,9% 

19-64 7,7% 5,0% 

65-79 17,3% 10,9% 

80-w 9,0% 8,5% 

Totalt 8,1% 5,7% 

Finansiell analys 

Årets resultat 2006-2010 – Mnkr 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

Årets resultat 

Resultat exkl. expl o reavinster 

2006 2007 2008 2009 2010 

Resultatet för 2010 blev plus 244 mnkr, vilket är 125 mnkr högre 

än förra året. Främsta förklaringar till resultatförbättringen 

är högre skatteintäkter och måttliga kostnadsökningar. Tar 

man bort exploaterings- och realisationsvinster blir resultatet 

ett plus på 196 mnkr, vilket är 121 mnkr högre än förra året. 

Denna nivå visar resultatet enligt kommunens ekonomiska 

mål som var budgeterat till 72 mnkr för 2010. 

Exploateringsvinsterna uppgår till 48 mnkr och består dels 

av försäljning av mark för bostäder eller arbetsplatser och dels 

av försäljning av industrimark i Länna. 

Verksamhetens nettokostnader ökade med 0,8 procent 

(5,2% 2009). Den låga ökningen beror främst på två effekter. 

Dels genomfördes en sänkning av lokalhyrorna för kommunens 

verksamhetslokaler med cirka 20 procent (110 mnkr) 

och dels fanns en effektivisering inlagd i nämndernas budgetramar 

med 2 procent (84 mnkr). Görs justering för hyresreduceringen, 

uppgår nettokostnadsökningen till 3,5 procent. 

Årets ökning ligger lägre än genomsnittet för de senaste fem 

åren. Personalkostnaderna ökade inte lika mycket som förra 

året främst till följd av lägre ökningar av pensioner och lönekostnader. 

Sammantaget steg personalkostnaderna med 1,9 

procent (2,6% 2009). Lokalkostnaderna minskade till följd 

av hyressänkningen med -12 procent (4,6% 2009). Störst förändring 

mot förra året visar försörjningsstöd som ökade med 

22 procent. Pensionskostnaderna minskade med 8 procent 

jämfört med 2009. 

Årets ökning av skatteintäkter och utjämning uppgår till 

222 mnkr eller 5,6 procent. Huvuddelen av ökningen (3,0%) 

beror på det tillfälliga konjunkturstödet medan resterande 

andel (2,6%) avser ökat skatteunderlag. Skatter och utjämning 

har den senaste femårsperioden i genomsnitt ökat med 5,9 

procent. 

Nämndernas sammantagna budgetavvikelse blev lägre än 

förra året, från plus 15 mnkr (2009) till plus 12 mnkr, vilket 

motsvarar en resultatmarginal på 0,3 procent. Gymnasienämnden, 

grundskolenämnden och kommunstyrelsen har 

de största överskotten. Samhällsbyggnadsnämnden har störst 

underskott. Övriga nämnder har mindre avvikelser. 

Helårsprognosen i augusti visade på ett utfall på 257 mnkr 

och 187 mnkr exklusive exploatering. De största avvikelserna 

mot prognosen avser exploateringsvinsterna som blev 20 

mnkr lägre, skatteintäkterna som blev 20 mnkr lägre samt 12 

mnkr bättre än prognostiserat för nämnderna. 

Nettokostnadsökningen för nämnderna jämfört med förra 

året uppgår till 0,6 procent, exklusive justeringen av lokalhyrorna 

uppgår ökningen till 3,3 procent. 

God ekonomisk hushållning 

Kommuner ska enligt kommunallagen ange mål och riktlinjer 

för verksamheten som är av betydelse för en god ekonomisk 

hushållning. För ekonomin ska de finansiella mål som är av 

betydelse för en god ekonomisk hushållning anges. 

Huddinge kommuns finansiella mål lyder: Årets resultat ska 

vara positivt exklusive exploateringsvinster. Denna resultatnivå 

är en skärpning i förhållande till det statliga balanskravet. 

Etappmålet för 2010 var ett resultat på 72 mnkr. Eftersom 

årets resultat uppgår till 196 mnkr anses målet vara uppfyllt. 

Verksamhetsmål som är kopplat till de två övergripande 

målen finns redovisade i nämndernas verksamhetsberättelser. 

Insatser för att nå dessa mål och de tre strategiska målen finns 

även beskrivna på sidorna 5-16. En samlad bedömning är 

att måluppfyllelsen anses vara god och uppfyllda utifrån god 

ekonomisk hushållning. 

Balanskravet klaras återigen 

Årets resultat enligt balanskravet uppgår till 243,5 mnkr. Vid 

avstämning mot balanskravet har realisationsvinster vid försäljning 

av anläggningstillgångar eliminerats från resultatet. 

Åren 2004-2006 avsattes totalt 250 mnkr som omstruktureringskostnad 

för framtida ökade pensionskostnader. Även om 

dessa öronmärkningar inte är resultatpåverkande har de räknats 

bort i balanskravsutredningen eftersom de i en framtida 

utredning kommer att kunna tillgodoräknas vid inlösen av 

pensionsåtagandet. Det ackumulerade balanserade resultatet 

uppgår till 867 mnkr. 

Resultatutredning, 

balanskravet, Mnkr 

2000- 

2006 2007 2008 2009 2010 

Årets resultat 304,9 254,3 170,0 119,0 243,6 

Reavinst försäljning 

materiella anläggn tillg -2,2 -0,1 -0,1 0,0 -0,1 

Reavinst försäljning finansiella 

anl tillg -8,7 -1,1 0,0 -0,4 0,0 

Avsättning för framtida 

pensioner -250,0 0,0 0,0 0,0 0,0 

KF-beslut om synnerliga skäl 38,1 

Summa resultatutredning 82,1 253,1 169,9 118,6 243,5 

Ackumulerat resultat 82,1 335,2 505,1 623,7 867,2 

18 19



Resultatutveckling fem år – visar på en god 

resultatmarginal 

Årets resultat, Mnkr 2006 2007 2008 2009 2010 

Resultat före extraordinära 

poster 210,1 254,3 170,0 119,0 243,6 

Resultat enligt balanskravet 

Resultat enligt ekonomiskt 

209,0 253,1 169,9 118,6 243,5 

mål 130,5 84,2 87,7 74,4 196,0 

Resultat i procent av skatt 

och utjämning 3,9% 2,4% 2,3% 1,9% 4,6% 

Kommunens positiva resultatutveckling fortsätter. För sjätte 

året i rad redovisas ett stabilt resultat. Den resultatnivå som 

bör följas över tiden är resultat exklusive exploateringsvinster, 

vilket är lika med kommunens ekonomiska mål. 

Analysen visar att detta resultat sammanlagt uppgår till 573 

mnkr för femårsperioden 2006-2010. Samtliga år har redovisat 

positiva utfall. Resultatmarginalen (årets resultat i förhållande 

till skatteintäkter och utjämning) har de senaste tre åren 

legat över nivån för god ekonomisk hushållning (2 % av skatt 

och utjämning). 

Några förklaringar till utvecklingen är sänkt kostnadsökningstakt 

och bättre budgethållning genom att nämnderna 

successivt effektiviserat sin verksamhet. Under 2010 

genomförde nämnderna en effektivisering på 2 procent. En 

omvärldsfaktor är den ekonomiska tillväxten i landet som 

inneburit god tillväxt av skatteunderlaget och därmed ökade 

skatteintäkter. Ett tillfälligt statsbidrag (konjunkturstödsmedel) 

på 120 mnkr tillfördes dessutom kommunen för 2010. En 

jämförelsestörande post under året som förstärker resultatet är 

sänkta personalförsäkringar (9 mnkr). 

Andel nettokostnad av 

skatter och bidrag, % 2006 2007 2008 2009 2010 

Verksamhetens 

nettokostnad 96,8 95,9 98,4 99,2 94,6 

Avskrivning 1,4 1,4 1,4 1,4 1,4 

Summa löpande 

kostnader 98,2 97,3 99,8 100,6 96,0 

Finansnetto -4,2 -4,4 -4,3 -3,6 -1,8 

Totalt nettokostnad 94,0 92,9 95,5 97,0 94,2 

Balans mellan intäkter och kostnader är en avgörande förutsättning 

för sund ekonomi. Verksamhetens nettokostnader 

inklusive exploateringar, tog i anspråk 96 procent av skatteintäkter 

och bidrag 2010. Det betyder att de löpande intäkterna 

täcker de löpande kostnaderna. Relationen mellan kostnader 

och intäkter förbättrades kraftigt mot tidigare år. Orsaken är 

att kommunen omvandlade ett lån till Huge Fastigheter AB 

till aktiekapital. Därmed kunde bolaget sänka sina lokalhyror 

till kommunen med 78 mnkr till följd av sänkta lånekostnader 

plus ytterligare 32 mnkr som en reell hyressänkning. Sammantaget 

innebär detta en sänkt kostnadsnivå för kommunen 

på 110 mnkr. Samtidigt med att lånet upphörde minskade 

även kommunens ränteintäkter med 78 mnkr, vilket sänker finansnettos 

bidrag att täcka nettokostnadsandelen. Inkluderas 

finansnettot uppgår nettokostnadernas andel till 94 procent. 

Nettokostnadsandelen de senaste fem åren ligger runt 94 procent, 

vilket är en bra nivå. Snittet för riket 2010 är 97 procent 

och för Stockholms län 96 procent. 

Mellan 2009 och 2010 har nettokostnaderna (exklusive 

exploateringsvinster och hyressänkningen) stigit med 3,5 

procent medan skatteintäkterna ökade med 5,6 procent. Nettokostnaderna 

har i genomsnitt ökat 5,0 procent per år de 

senaste fem åren. För skatter och utjämning är genomsnittet 

5,9 procent. Då ingår skattesänkningen år 2007. Därutöver 

ger de höga exploateringsvinsterna åren 2006-2007 ett stort 

bidrag till den positiva utvecklingen. 

Skatter och bidrag visar överskott 

Budgetavvikelser, Mnkr 2006 2007 2008 2009 2010 

Budgeterat resultat 35,4 62,0 205,0 89,8 122,3 

Avvikelser nämnder 41,7 35,7 10,7 14,8 11,5 

Reserverade medel 1,4 0,0 8,4 19,3 10,7 

Pensioner 15,7 -17,4 11,0 -6,3 7,3 

Avskrivningar 11,1 2,0 2,7 10,3 14,3 

Exploateringsvinst 48,5 108,8 -67,7 14,2 -2,4 

Skatteintäkter och 

generella statsbidrag 45,5 30,4 -39,5 -74,3 54,5 

Finansnetto 6,9 24,8 29,1 17,5 15,5 

Övriga avvikelser 3,9 8,0 10,3 33,7 9,4 

Årets resultat 210,1 254,3 170,0 119,0 243,6 

Avvikelserna mot budget den gångna femårsperioden visar 

på positiva resultat för nämnderna, som haft överskott samtliga 

år. Skatteintäkter och utjämning visar ett större överskott 

mot budget till följd av det tillfälliga statsbidraget och bättre 

utveckling av skatteunderlaget. Av övriga budgetavvikelser 

är det främst avskrivningar och finansnetto som haft relativt 

stora överskott de senaste åren. 

Åter en positiv budgetavvikelse för nämnderna 

Budgetavvikelser, Mnkr 2008 % 2009 % 2010 % 

Kommunstyrelse -2,6 -1,0 3,0 1,1 9,2 3,1 

Förskolenämnd -0,2 0,0 0,4 0,1 -5,0 -0,8 

Grundskolenämnd 12,7 1,1 19,7 1,6 10,2 0,9 

Gymnasienämnd -10,2 -2,4 0,6 0,1 10,4 2,2 

Socialnämnd 1,0 0,8 -16,4 -2,3 3,9 0,5 

Äldreomsorgsnämnd 1,4 0,3 5,6 1,2 1,0 0,2 

Kultur- och fritidsnämnd 1,3 0,8 1,5 0,9 0,6 0,4 

Samhällsbyggnadsnämnd 5,0 3,2 -1,7 -0,9 -19,3 -10,0 

Miljönämnd 2,2 20,3 1,4 23,6 0,3 4,6 

Revision 0,1 5,4 0,7 26,3 0,1 5,3 

Summa nämnder 10,7 0,3 14,8 0,4 11,5 0,3 

Nämndernas sammantagna överskott är på samma nivå som 

förra året. Gymnasienämnden visar störst överskott och samhällsbyggnadsnämnden 

störst underskott. Miljönämnden har 

den största procentuella avvikelsen, exklusive revision. Även 

kommunstyrelsen visar ett större överskott. Övriga nämnder 

visar mindre avvikelser. 

Helårsprognosen i augusti för nämnderna beräknades till 

minus 0,6 mnkr och årets utfall blev plus 11,5 mnkr. Största 

avvikelsen mot prognosen visade samhällsbyggnadsnämnden 

(-10 mnkr), till följd av vinterunderhållet. 

Kommunstyrelse, Mnkr 

Utfall 

2010 

Avvikelse 

Budget 

Utfall 

2009 

Förändring 

2010/2009 

Politisk verksamhet 25,8 0,9 24,8 4,0% 

Kommuncentral 

administration 86,4 1,5 77,3 11,6% 

Serviceverksamhet 61,1 5,1 59,0 3,5% 

Kommunövergripande 

verksamhet 92,4 3,0 91,6 0,9% 

Personalpolitik 22,0 -1,3 21,2 3,9% 

Summa 287,7 9,2 274,0 5,0% 

Kommunstyrelsens avvikelse uppgår till 3,1 procent av budget. 

Överskottet beror främst på outnyttjade statliga konjunkturstödsmedel 

för framtidssatsningar (4,6 mnkr), lägre kapitalkostnader 

till följd av senarelagda investeringar (2,5 mnkr), 

minskat antal anställda samt att medel för personalutbildning 

inte använts fullt ut (2,1 mnkr). 

Förskolenämnd, Mnkr 

Utfall 


Avvikelse 

Budget 

Bokslut 

2009 

Förändring 


Nämnd och ledning 3,8 0,7 7,5 -49,3% 

Förskola och familjedaghem 594,8 -5,7 581,4 2,3% 

Summa 598,6 -5,0 588,9 1,6% 

Förskolenämndens avvikelse uppgår till -0,8 procent av budget. 

Förskoleverksamheten omsluter totalt 595 mnkr. En ny organisation 

infördes från 2010 med förskolområden som innebär 

större och färre enheter. Utfallet visar ett sammanlagt underskott 

(-3,4 mnkr) där färre än hälften (7 av 17) av enheterna 

har en ekonomi i balans. Enheter med underskott har svårigheter 

att anpassa organisationen till följd av lägre efterfrågan 

på platser och kostnader för utförsäkrad personal. Fler inskrivna 

barn i förskolan och områdenas svårighet att klara sin 

ekonomi är de främsta förklaringarna till underskottet. Verksamheten 

centralt har underskott (-2,2 mnkr) till följd av fler 

inskrivna barn samt underskott när det gäller lokalkostnader. 

Totalt har 6 438 barn varit inskrivna under året, vilket var 

162 fler jämfört med förra året och 77 fler än vad som planerades. 

Servicegraden (andel inskrivna barn av totalt antal barn 

i befolkningen) för 1-5 åringar var vid årsskiftet 87,9 procent 

(87,7% år 2009). 

Kostnaden per barn uppgår till 91 985, en ökning med 1 

procent och antalet barn per personal uppgår till 5,4. 

Grundskolenämnd, Mnkr 

Bokslut 


Avvikelse 

Budget 

Bokslut 

2009 

Förändring 



Grundskola och fritidshem 1 059,0 4,6 1 065,4 -0,6% 

Särskola 60,8 4,6 63,7 -4,5% 

Summa 1 165,4 10,2 1 186,0 -1,7% 

Grundskolenämndens avvikelse uppgår till 0,9 procent av budget. 

Grundskoleverksamheten omsluter 1 059 mnkr. Skolenheternas 

samlade resultat var ett mindre överskott. Merparten av 

skolorna (15 av 19) har en ekonomi i balans efter genomförda 

åtgärder och ett ökat elevantal. Fyra enheter har ett större 

underskott. Det förklaras av ett lägre elevantal och svårigheter 

att anpassa organisationen. Verksamhetens överskott beror 

framförallt på att antalet elever blev cirka 100 färre än planerat, 

motsvarande cirka 6 mnkr. Samtidigt ökar antalet elever 

från andra kommuner i Huddinges skolor. 

Elevstödsverksamheten uppvisar ett mindre överskott. 

Externa placeringar kostade mer än beräknat. Samtidigt har 

vakanta tjänster gett överskott i samband med omorganisation 

av stödteamen. Antalet elever som har behov av någon 

form av stöd uppgår till cirka 5 procent av totala antalet elever. 

Ärendena bedöms generellt som mycket tidskrävande. 

Totala antalet Huddingeelever uppgick till 12 491 under 

2010, en ökning med 126 elever jämfört med förra året och 

126 elever färre än planerat. Antalet Huddingeelever i kommunens 

skolor ökade med 143 medan de som går i fristående 

skola eller i annan kommun minskade med 17 elever. Sammantaget 

fortsatte elevantalet i kommunens skolor att öka för 

andra året i rad. Elevströmmarna från och till annan kommun 

visar att Huddingeelever som går i andra kommuners skolor 

minskar medan elever som kommer från andra kommuner till 

Huddinge ökar. 

Kostnaden per elev uppgår till 77 142 kronor, vilket är en 

minskning med 2 procent jämfört med förra året och antalet 

lärare per 100 elever är oförändrat 8,0. 

Särskolan omsluter 61 mnkr. Främsta förklaring till överskottet 

är dels att antalet elever minskar i kommunens skolor, 

dels att åtgärder genomförts för att effektivisera organisationen. 

Samtidigt kommer fler elever från andra kommuner. 

Antalet elever som går i särskola var i genomsnitt 143 under 

2010 (153 år 2009). Kostnaden per elev uppgår till 358 133 

kronor, vilket är 2 procent högre än förra året. 

20 21



Gymnasienämnd, Mnkr 

Bokslut 


Avvikelse 

Budget 

Bokslut 

2009 

Förändrig 


Nämnd och ledning 10,7 0,3 9,8 9,2% 

Ungdomsgymnasiet 358,4 7,9 369,5 -3,0% 

Gymnasiesärskola och 

Särvux 31,6 1,2 32,1 -1,6% 

Vuxenutbildning 51,2 0,3 50,8 0,8% 

Arbetsmarknadsåtgärder 2,7 0,7 2,1 28,6% 

Summa 454,6 10,4 464,3 -2,1% 

Gymnasienämndens avvikelse uppgår till 2,2 procent av budget. 

Ungdomsgymnasiet omsluter 358 mnkr. Främsta förklaring 

till överskottet är att antalet elever blev färre än beräknat. Tre 

av gymnasieskolorna visar ett positivt utfall. Samtliga fyra 

enheter har vidtagit åtgärder för att uppnå balans i ekonomin 

och behöver anpassa organisationen ytterligare under kommande 

år eftersom elevantalet fortsätter sjunka. Från 2010 går 

mer än hälften av Huddinges elever i skolor utanför kommunen. 

Samtidigt får Huddinges skolor fler externa elever, vilket 

förbättrar situationen. 

Antalet gymnasielever ökade under 2010 med 13 elever 

jämfört med förra året och uppgick totalt till 4 230 elever, 74 

färre än vad som planerades. Av alla elever går 49 procent i 

Huddinges skolor medan 51 procent går hos annan anordnare, 

vilket är 5 procentenheter högre än förra året. I Huddinges 

skolor utgör andelen elever från andra kommuner 37 procent 

av totala antalet, vilket är en ökning med 6 procentenheter. 

Kostnaden per elev uppgår till 84 728 kronor, en minskning 

med 3 procent mot 2009 och antalet lärare per 100 elever uppgår 

till 8,0. 

Gymnasiesärskola och särvux omsluter 32 mnkr. Överskottet 

beror på färre antal elever i särvux. Antalet elever i särskola 

ökade med 2 under 2010 till totalt 91. Kostnaden per elev 

uppgår till 325 500 kronor, en minskning med 3 procent mot 

förra året. Inom särvux minskade eleverna med 5 personer. 

Kostnaden per elev uppgår till 63 800 kronor, en ökning med 

4 procent. 

Vuxenutbildningen omsluter 51 mnkr. Ett mindre överskott 

redovisas som beror på att fler elever har kunnat erbjudas 

möjlighet till yrkesutbildning genom det statsbidrag som 

beviljades under året. Antalet elever var 1300 under 2010 och 

320 har genomgått yrkesföreberedande kurser. 

Socialnämnd, Mnkr 

Bokslut 


Avvikelse 

Budget 

Bokslut 

2009 

Förändring 



Funktionshinderområdet 315,7 -9,6 304,0 3,8% 

Ekonomiskt bistånd 118,3 -14,1 104,2 13,5% 

Vård och behandling 211,8 23,4 240,1 -11,8% 

Socialpsykiatri 45,2 -2,1 45,6 -0,9% 

Arbetsmarknadsåtgärder 19,8 5,0 20,3 -2,5% 

Summa 733,8 3,9 735,1 -0,2% 

Funktionshinderområdet (handikappomsorg) omsluter 316 

mnkr. Underskottet orsakas framförallt av en ökning av antalet 

timmar inom personlig assistans. Försäkringskassan har 

nya bedömningar vilket ger ökade kostnader för kommunen 

(- 6 mnkr). Det har även påverkat antalet brukare inom daglig 

verksamhet, som också ökat. Andra förklaringar är låg 

beläggningsgrad på kommunens korttidsboenden för barn 

(-4,5 mnkr). Två enheter kommer därför att slås samman för 

att uppnå högre beläggning. Ökade intäkter och anpassning 

av verksamhet inom daglig verksamhet har gett överskott (1 

mnkr). 

Ekonomiskt bistånd omsluter 118 mnkr. Förklaring till 

underskottet är ett kraftigt ökat behov av bistånd till följd av 

den rådande konjunkturen. En viss överflyttning av kostnader 

från Försäkringskassan av personer som blivit utförsäkrade 

men som inte kan få något arbete är en förklaring. En viktig 

uppgift blir att arbeta med rehabilitering för dessa personer 

så att de kan komma ut i arbete. Utbetalt ekonomiskt bistånd 

uppgår till 99 mnkr, en ökning med 18 mnkr eller 22 procent 

mot 2009. Antalet hushåll med bistånd är 2 384, en ökning 

med 10 procent, och den genomsnittliga kostnaden per hushåll 

uppgår till 40 589 kronor. Den genomsnittliga tid man 

behöver stöd har minskat från 17,3 till 15,9 månader, vilket i 

sig är positivt. 

Vård och behandling omsluter 212 mnkr. Den främsta förklaringen 

till överskottet är minskat antal placeringar inom 

missbruk för vuxna (10 mnkr) samt ungdomsplaceringar 

(11mnkr). 

Ärendemängden inom missbruk och ungdom har tidigare 

varit stor men stabiliserades under året. Dessutom har ett 

antal dyra placeringar upphört. Vidare har både barn, ungdomar 

och vuxna missbrukare kunnat erbjudas alternativ 

inom öppenvården, vilket ger betydligt lägre kostnader och 

likvärdig eller bättre vårdkvalitet. De samlade vårdkostnaderna 

har minskat med 35 mnkr jämfört med 2009, vilket 

är anmärkningsvärt mycket. Den största minskningen avser 

ungdomsplaceringarna. En ökning kan noteras vad gäller 

jourhemsplaceringarna för barn och ungdom vilket uppvägs 

av att placeringar på HVB-hem är få. 

Socialpsykiatrin omsluter 45 mnkr. Underskottet beror på 

att fler ärenden aktualiserats och därmed har fler personer 

kommit att omfattas av LSS-lagstiftningen. 

Äldreomsorgsnämnd, 

Mnkr 

Bokslut 


Avvikelse 

Budget 

Bokslut 

2009 

Förändring 



Vård och omsorg 18,0 3,4 22,1 -18,6% 

Ordinärt boende 129,4 -4,9 110,9 16,7% 

Särskilt boende 313,4 -1,2 302,6 3,6% 

Övriga verksamheter 7,7 1,3 9,0 -14,4% 

Ordinärt boende (hemtjänst) omsluter 129 mnkr. Verksamhetens 

underskott beror i huvudsak på externa köp av hemtjänst 

(-15 mnkr). Från 2010 infördes kundval (LOV), vilket innebar 

en ökning av antalet utförare av hemtjänst. Kommunens organisation 

har dock inte kunnat anpassas i tillräcklig omfattning 

på så kort tid vilket har resulterat i för låga intäkter och 

för höga personalkostnader. Andelen utförda timmar i egen 

regi uppgick i genomsnitt under året till 65 procent och köpt 

verksamhet till 35 procent. Korttidsplatserna har haft en hög 

beläggningsgrad, samtidigt som externa köp varit låga, och 

utskrivningsklara från sjukhus likaså, vilket sammantaget ger 

en relativt stor positiv avvikelse (+ 10 mnkr). 

Antalet hemtjänsttimmar har ökat med 12 procent jämfört 

med förra året. Den budgeterade ökningen var knappt 9 procent. 

Kostnaden per vårdtagare uppgick till 86 095 kronor. 

Särskilt boende omsluter 313 mnkr. Underskottet beror 

på om- och nybyggnation av äldreboendena Tallgården och 

Björnkulla, vilket innebär lägre beläggning och fler externa 

köp. Dessutom har vården av de äldre varit mer krävande på 

vissa enheter (-3 mnkr). Detta uppvägs av att beläggningen på 

servicehusen varit lägre än planerat vilket har klarats genom 

anpassning av personalkostnaderna (+2 mnkr). Den genomsnittliga 

volymutvecklingen har varit lägre än planerat. Äldre 

personer som söker boende vill bo kvar i Huddinge trots att 

väntetiden kan bli lång. Antalet helårsplatser i särskilt boende 

har ökat marginellt till följd av pågående ombyggnationer inte 

blivit klara, från 521 (2009) till 523 (2010) platser i genomsnitt. 

Nettokostnad för en plats i särskilt boende (egen regi) 

uppgår till 493 269 kronor och en plats i korttidsboende (egen 

regi) kostar 677 057 kronor. 

Kultur- och fritidsnämnd, 

Mnkr 

Bokslut 


Avvikelse 

Budget 

Bokslut 

2009 

Förändring 



Kultur och fritid för 

funktionshindrade 0,8 0,0 0,7 14,3% 

Bibliotek/Kultur/ 

Kulturskola 53,2 -1,9 53,7 -0,9% 

Sport-/fri.anl/fritidsgård 93,0 2,4 108,3 -14,1% 

Summa 153,8 0,6 169,2 -9,1% 

Kultur- och fritidsnämndens avvikelse uppgår till 0,4 procent av 

budget. 

Främsta förklaringar till överskottet för kultur- och fritidsnämnden 

är ökade intäkter vid Huddingehallen och att färdigställandet 

av omklädningsbyggnaden vid Nytorps mosse försenats 

vilket medfört att inga hyreskostnader belastat nämnden. 

Överskottet har använts till bland annat lovverksamhet, 

att genomföra en kultur- och fritidsvaneundersökning och för 

att ta fram en kulturguide. 

Samhällsbyggnadsnämnd, 

Mnkr 

Bokslut 


Avvikelse 

Budget 

Bokslut 

2009 

Förändring 



Samhällsbyggnadsverksamhet 

198,0 -21,5 171,7 15,3% 

Miljö- och hälsoskydd 1,6 0,0 1,5 6,7% 

Summa 212,5 -19,2 187,0 13,6% 

Samhällsbyggnadsnämndens avvikelse uppgår till -10,0 procent av 

budget. 

Underskottet för samhällsbyggnadsnämnden beror till stor del 

på högre kostnader för vinterunderhållet (-27 mnkr) till följd 

av de stora mängder snö som kom såväl i början av året som 

i november/december. Som motvikt visar bostadsanpassning 

(+2 mnkr), trafikverksamhet (+3,0 mnkr) och avgiftsfinansierad 

verksamhet (+2 mnkr) positiva utfall. 

Miljönämnd, Mnkr 

Bokslut 


Avvikelse 

Budget 

Bokslut 

2009 

Förändring 


Nämnd och ledning 0,7 -0,1 0,8 -12,5 

Miljö- och hälsoskydd 5,0 0,4 3,9 28,2 

Summa 5,7 0,3 4,7 21,3 

Miljönämndens avvikelse uppgår till 4,6 procent av budget. 

Miljönämndens överskott beror främst på mer effektiv miljötillsyn 

som ger ökade intäkter. Andra orsaker är lägre personalkostnader 

i form av vakant tjänst och föräldraledigheter 

vilket motverkas av en hög kostnad för förändring av semesterlöneskulden. 

Intäkts- och kostnadsslag 

Verksamhetens intäkter, exklusive exploatering och realisationsvinst, 

har ökat med 37 mnkr (5 %) jämfört med 2009. 

Bidragen för arbetsmarknadsåtgärder har varit lägre, medan 

bidragen för utbildningsinsatser inom förskolan och skolan, 

äldreomsorgen samt bidrag från försäkringskassan för personlig 

assistans har ökat. Bidragsintäkterna är totalt 9 mnkr 

(3 %) högre 2010. Ökade avgiftsintäkter, 9 mnkr (5 %) avser 

främst avgifter för bygglov, felparkering, skolbarnomsorg, 

äldreomsorg, och besök på Huddingehallen. Kommunen har 

sålt mer förskoleverksamhet och mer utbildningsverksamhet 

inom både grundskolan och gymnasieskolan. Försäljning av 

verksamhet ökade med 12 mnkr (7 %). Övriga intäkter ökade 

med 7 mnkr (8 %), där hyres- och arrendeintäkter står för den 

största ökningen. 

Socialnämndens avvikelse uppgår till 0,5 procent av budget. 

Summa 488,8 1,0 466,1 4,9% 

Äldreomsorgsnämndens avvikelse uppgår till 0,2 procent av budget. 

22 23

Huddinge har både bredd och spets på sin idrott. 

Sjödalsgymnasiet och Huddinge AIS har ett tätt 

och framgångsrikt samarbete. Huddingegymnasiet 

har samma sak med Segeltorps IF och Huddinge 

Hockey men även små sporter som Aikido har bra 

verksamheter. 

Kultur och fritidsförvaltningen jobbar 

mycket för att funktionshindrade också 

ska kunna idrotta. 

Rådsparken har blivit mycket populär också bland lite äldre ungdomar, 

sedan den byggts ut och om. Bland annat trivs skejtarna mycket bra där. 

24 25

Köp av verksamhet 



mnkr 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

-20 

-40 

-60 

-80 

-100 

Avgifter 

Bidragsintäkter 

Försäljning av verksamhet 

Övriga intäkter 

Personalkostnader 

Bidragskostnader 

Lokalkostnader 

Avskrivningar 

mnkr 

% 

Övriga kostnader 

10,00 

5,00 

0,00 

-5,00 

procent 

-10,00 

-15,00 

Verksamhetens kostnader, exklusive exploatering och realisationsvinst, 

har ökat med 67 mnkr (1 %) jämfört med 2010. 

Den låga ökningen beror på att hyreskostnaderna för kommunens 

verksamhetslokaler reducerades med 110 mnkr från 

2010. Exklusive denna förändring uppgår kostnadsökningen 

till 4 procent. Personalkostnaderna ökade med 52 mnkr (2 

%). Kostnaderna för köp av verksamhet ökade totalt med 81 

mnkr (7 %). Störst ökning finns inom äldreomsorg (29 %) 

Nettokostnadsökning i procent åren 2006-2010 

Samhällsbyggnad 

Vuxenutbildning 

Förskola/ Fam daghem 

Sport- o fritidsanläggn 

Gymn.särskola/Särvux 

Äldreomsorg 

Handikappomsog 

Skatt o utjämning 

Ekonomiskt bistånd 

Genomsnitt verksamheter 

Ungdomsgymnasium 

Bibl./Kultur/medkont. 

Grundskola, fritidshem 

Nämnd o ledning 

Arbetsmarknadsåtg. 

Särskola 

Vård o behandling 

Psykiatri 

Miljö- o hälsoskydd 

-40 -20 0 20 40 60 80 

och samhällsbyggnad (33 %). Förskola, grundskola, gymnasieskola 

och funktionshinderområdet hade ökningar på 6-8 

procent. Kostnaderna för köpt verksamhet inom individ- och 

familjeomsorgen minskade med 18 procent. Kostnaderna för 

utbetalt försörjningsstöd ökade med 18 mnkr och introduktionsersättning 

minskade med 11 mnkr, ersättningar till försäkringskassan 

för personlig assistans ökade med 3 mnkr och 

bidragskostnaderna ökade totalt med 5 mnkr (3 %). Lokalkostnaderna 

minskade med 12 procent, inklusive hyresreduktionen 

med 110 mnkr. Övriga kostnader ökade med 3 procent 

och avskrivningarna med 3 procent. 

Investeringar 

Årets nettoinvesteringar uppgår till 170 mnkr, en ökning 

med 49 mnkr mot 2009. Jämfört med budget är avvikelsen 

94 mnkr. Samtliga nämnder redovisar överskott mot budget. 

Grundskolenämndens avvikelse beror på senareläggningar av 

ny- och ombyggnader av skolor. 

Avvikelsen för samhällsbyggnadsprojekten (55 mnkr) beror 

framförallt på förskjutningar i tidsplanerna på grund av att 

detaljplaner inte kunnat genomföras som planerat. De största 

investeringarna avser utbyggnad av gator i Vistabergsområdet 

samt i Västra Balingsnäs. 

Tillväxten i kommunens olika 

verksamheter för perioden 2006- 

2010 visas i diagrammet. 

Nettokostnadsökningarna ställs 

i relation till skatteintäkter och 

utjämningsbidrag under samma 

period. Som diagrammet visar 

har flera verksamheter ökat mer 

än vad skatterna gjort. Av de stora 

verksamheterna är det framförallt 

förskola, äldreomsorg och funktionshinder 

(handikappomsorg) 

som ökat relativt mycket medan 

gymnasieskola och grundskola 

ökar mindre än genomsnittet. 

Ekonomiskt bistånd ökade kraftigt 

under 2010 och ligger numera 

över snittet. Detta återspeglar 

även den samlade volymutvecklingen 

som varit under perioden. 

Skatteintäkter och utjämning har 

ökat sex procentenheter mer än 

vad verksamheterna i genomsnitt 

har ökat vilket till del kan förklaras 

av skatteunderlagets tillväxt, 

tillfälliga statsbidrag och en lägre 

kostnadsökningstakt och mer 

effektiv verksamhet. 

Nettoinvesteringar 

Mnkr 

Budget 


Utfall 


Avvikelse 

Bokslut 

2009 

Förändring 


Kommunstyrelse 19,7 16,2 3,5 8,6 -7,6 

Förskolenämnd 7,2 1,6 5,6 1,9 0,3 

Grundskolenämnd 12,2 4,9 7,3 1,9 -3,0 

Gymnasienämnd 1,7 1,4 0,3 2,7 1,3 

Socialnämnd 3,1 0,2 2,9 0,3 0,1 

Äldreomsorgsnämnd 

15,0 5,0 10,0 1,6 -3,4 

Kultur- och fritidsnämnd 

4,2 1,6 2,6 0,3 -1,3 

Samhällsbyggnadsnämnd 

42,0 40,6 1,4 32,3 -8,3 

Miljönämnd 7,5 2,2 5,3 1,0 -1,2 

Summa nämnder 111,8 73,7 38,1 50,6 -23,1 

Samhällsbyggnadsprojekt 

151,0 95,8 55,2 69,9 -25,9 

Summa 263,6 169,5 94,1 120,5 -49,0 

Investeringstakten har ökat relativt mycket mellan 2009 och 

2010 vilket är återspegling av den bättre konjunkturen. De 

stora projekten avser i första hand utbyggnader av gator och 

vägar i exploateringsområden. Investeringarnas andel av nettokostnaderna 

har nu ökat till drygt 4 procent. Byggnation av 

verksamhetslokaler görs av Huge Fastigheter AB. Inklusive 

lokalinvesteringar skulle investeringarnas andel av nettokostnaderna 

hamna på cirka 10 procent. 

Mnkr 2006 2007 2008 2009 2010 

Nettokostnader 3 293 3 478 3 790 4 028 4 055 

Nettoinvesteringar 115,1 173,8 118,8 120,5 169,5 

Investeringarnas andel i % 3,5 5,0 3,1 3,0 4,2 

Avskrivningar 44,9 48,9 54,5 56,7 58,5 

Exploateringar 

Exploateringsresultatet för året blev 48 mnkr, vilket är 2 mnkr 

lägre än budgeterat. Avvikelsen beror på att försäljningen vid 

Kvarnbergsplan inte hann genomföras under året som planerat. 

Större enskilda försäljningar kommer från Vistaberg (Talldalen, 

Vistabergs Allé och Västergården), Västra Balingsnäs 

och Länna industriområde. 


Exploateringsvinster 79 169 82 44 48 

Pensionsskuld 

Kommunens totala pensionsskuld inklusive löneskatt uppgår 

till 1 996 mnkr vilket är en minskning med 2,5 procentenheter 

jämfört med 2009. Främsta orsak är att uppräkningsfaktorn 

(det s.k. prisbasbeloppet) för pensionerna sänktes med 0,9 

procent för 2010. 

Pensioner Mnkr 2006 2007 2008 2009 2010 

Avsättning 155 212 242 285 299 

Äldre än 1998 1 468 1 700 1 717 1 762 1 697 

Total skuld 1 623 1 912 1 959 2 047 1 996 

Långfristiga skulder 

De långfristiga skulderna uppgår till 1 284 mnkr, varav 780 

mnkr avser medfinansiering med Botkyrka och Södertälje 

kommuner av kraftvärmeverket inom Söderenergi AB. Kommunen 

lånar upp medel från kreditinstitut och vidareutlånar 

dessa till leasegivaren för kraftvärmeverket. 

Resterande belopp, 498 mnkr, avser upplåning i kommunens 

certifikatprogram. Transaktionerna innebär ingen ränterisk 

för kommunen. 

Skulderna har successivt ökat under femårsperioden till 

följd utbyggnaden inom energikoncernen. Ökningen under 

2010 avser certifikatprogram. 


Långfristiga skulder 0 128 377 634 1 284 

Pensionsportfölj 

Kommunen beslutade år 2007 att avsätta 250 mnkr för pensionsmedelsförvaltning 

med målet att sätta ett realt tak för 

utbetalningar på 57 mnkr per år hänförliga till pensionsförpliktelser 

intjänade före 1998. Under året har exponering mot 

aktiemarknaden försiktigt ökats. Huvuddelen av obligationerna 

i portföljen är emitterade av svenska staten eller av statligt 

ägda bolag med hög kreditvärdighet. 

Den 31 december 2010 var marknadsvärdet på pensionsportföljen 

285,5 mnkr. Avkastningen för 2010 var 5,1 procent. 

Inklusive årets avkastning återstår 38,7 mnkr i likvida medel 

att investera. 

Marknadsvärden pensionsportfölj, mnkr 2008 2009 2010 

Realränteobligationer svenska staten 161,7 126,8 130,8 

Realränteobligationer övriga 22,1 59,5 60,2 

Aktiefonder 6,1 14,2 35,3 

Aktieindexobligationer 13,9 20,8 20,5 

Likvida medel 55,9 49,9 38,7 

Totalt 259,7 271,2 285,5 

Soliditet 

Soliditetsutvecklingen är beroende av förändringen av det 

egna kapitalet men även av tillgångsförändringen. Trots ett 

resultat på 244 mnkr sjunker soliditeten med 5 procentenheter 

till 57 procent. Främsta förklaring är att balansomslutningen 

ökar mer än vad det egna kapitalet gör. Den största ökningen, 

500 mnkr, avser kortfristig upplåning i form av certifikatprogram 

som sedan vidareutlånats till Huge Fastigheter AB. 

Investeringen i kraftvärmeverket inom Söderenergi AB har 

slutförts under året, vilket för Huddinge sker genom upptagande 

av lån som därefter lånas ut och upptas som finansiell 

tillgång. Totalt har 792 mnkr upptagits som finansiell tillgång. 

Genomsnittet för soliditeten i riket uppgick 2009 till 52 

procent och i länet till 52 procent, vilket innebär att Huddinge 

ligger över genomsnittet. 

26 27


FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE PERSONAL 

% 2006 2007 2008 2009 2010 

Soliditet 75,1 71,4 67,4 61,2 56,6 

Inkl pensionsskuld före 1998 32,4 28,6 29,0 26,7 28,1 

Tillgångsförändring 8,4 15,5 12,3 14,5 16,6 

Förändring av eget kapital 8,9 9,8 6,0 3,8 7,8 

Likviditet 

Kommunens rörelsekapital (omsättningstillgångar minus 

kortfristiga skulder) uppgår till 368 mnkr, vilket är en förstärkning 

mot förra året. Kassalikviditeten (omsättningstillgångar 

delat med kortfristiga skulder) var 137 procent den 31 

december 2010. Den finansiella beredskapen på kort sikt är 

god. 

2006 2007 2008 2009 2010 

Kassalikviditet % 123 144 134 124 137 

Rörelsekapital, Mnkr 164 352 284 257 368 

Borgensåtaganden 

Det totala borgensåtagandet uppgick vid årsskiftet till 6 316 

mnkr, en minskning med cirka 492 mnkr. Minskningen beror 

främst på att kommunen har lånat cirka 500 mnkr i kapitalmarknaden 

med vidare utlåning till Huge Fastigheter AB. 

Bygget av kraftvärmeverket i Igelsta är orsak till att borgen för 

Söderenergi AB ökat. 

Risken för Huddinge kommuns borgensåtagande gentemot 

kommunala bolag bedöms som liten. Under perioden 2006- 

2010 har inga garantier infriats. 

ning på cirka 4 procent, eller 23 mnkr. 

För 2010 sänktes lokalhyrorna med 110 mnkr eller cirka 20 

procent. Samtidigt togs nya lokaler i bruk för 26 mnkr. Sammantaget 

sjönk lokalkostnaderna med 12 procent jämfört 

med 2009. Totalt har 12 nya förskoleavdelningar tagits i drift 

medan tre avvecklats. Tre skolor har etappvis färdigställts efter 

ombyggnader. Ombyggnader av två äldreboenden pågår med 

successiv inflyttning 2010/2011. Antal kvadratmeter per invånare 

uppgick till 4,7 i Huddinge år 2010 vilket ligger på snittet 

inom Södertörns kommuner. 

Känslighetsanalys 

Kommunens ekonomiska läge påverkas av olika händelser i 

omvärlden och inom den egna organisationen. Nedan redovisas 

hur några av de viktigaste faktorerna påverkar kommunens 

ekonomi. 

Mnkr +/- 

10 öre förändring av kommunalskatten 17,8 

1 procents löneförändring 25,0 

1 procents prisförändring 15,9 

1 procents förändring försörjningsstöd 1,0 

1 procents hyresförändring 5,3 

1 procents avgiftsförändring 1,7 

10 heltidstjänster 5,0 

En förändring av ränteläget med en procentenhet innebär 

förändrade räntekostnader för Huge Fastigheter AB med cirka 

29 mnkr. 

Personalanalys 

Kommunens medarbetarenkät 

Den årliga medarbetarenkäten är ett viktigt verktyg för ett 

fortsatt förbättrings- och utvecklingsarbete. För sjunde gången 

sedan 2003 har kommunen genomfört en medarbetarenkät 

Bas: Antal svar (3973 resp.) 

Aktivt ledarskap 12 

Aktivt medarbetarskap 4 

Kompetensutveckling 17 

Aktiv lönepolitik 15 

Inflytande och delaktighet 12 

God arbetsmiljö 20 

Jämställdhet och mångfald *) 14 

Attraktiv arbetsgivare 12 

Medarbetarindex 13 

Sammanfattningsvis arbete och arbetssituation 6 

*) Ingående påståenden för indextalet har förändrats 2010 

digitalt. Svarsfrekvensen var 79 procent, vilket är en hög 

svarsfrekvens som ger ett bra underlag att arbeta vidare med. I 

grafen nedan presenteras resultatet i sammanfattande mått för 

samtliga framgångsfaktorer för Huddinge kommun. 

Samlingsbild 

Negativ Positiv 

(1-2) (4-5) 

% 90 80 70 60 50 40 30 20 10 10 20 30 40 50 60 70 80 90 % 2010 2009 

2010 2009 

69 72 

83 85 

58 61 

62 67 

63 67 

54 58 

64 64 

58 64 

65 68 

75 80 

% 90 80 70 60 50 40 30 20 10 10 20 30 40 50 60 70 80 90 % 


Helägda bolag 

Framtidsutsikt 

Huge Fastigheter AB 5 399 5 996 6 265 5 617 5 017 

Delägda bolag 

Söderenergi AB 200 239 391 846 952 

Övriga delägda bolag 21 18 18 43 49 

Övriga 

Bostadsrättsföreningar 305 302 299 295 292 

Föreningar 7 7 2 2 1 

Förlustansvar för egna hem 8 7 6 5 4 

Summa 5 939 6 568 6 980 6 808 6 316 

Lokaler 

Kommunens verksamhetslokaler och bostäder förvaltas i 

huvudsak av Huge Fastigheter AB. Ytmässigt uppgick dessa 

till cirka 95 procent av samtliga verksamhetslokaler 2010. Den 

totala ytan för kommunens lokaler var 448 000 kvadratmeter 

(varav 426 000 kvm hyrs av Huge). 

Lokalkostnadernas andel av kommunens nettokostnader 

uppgick till 12,8 procent 2010 vilket är klart lägre än förra året, 

vilket beror på sänkningen av lokalhyrorna. Justerar man för 

detta uppgår andelen till 15,0 procent. 

Av den totala lokalkostnaden utgör hyra cirka 95 procent. 

De flesta kvadratmetrarna har utbildningsverksamheten som 

står för cirka 65 procent av den totala hyreskostnaden. Kostnadsutvecklingen 

visar att ökningen varit cirka 142 mnkr för 

perioden 2006-2010. Det innebär en genomsnittlig årlig ök- 

Befolkningsprognosen för den kommande perioden (2011- 

2015) visar att ålderspensionärerna kommer att öka mest. Av 

övriga åldersgrupper börjar skolbarnen (6-15 år) att öka igen 

vilket innebär utökad verksamhet. För äldreomsorgen innebär 

ökningen en utbyggnad av fler nya boenden kommande period. 

Huddinge är en tillväxtkommun där behoven ökar inom 

samtliga åldersgrupper. Den långsiktiga planeringen bör samtidigt 

vara inriktad på hur eventuella omprioriteringar kan 

behöva genomföras mellan olika verksamhetsområden, dels 

för att klara ökningen inom de äldsta grupperna och dels för 

att möta ekonomiskt kärvare tider. 

Med bokslutet för 2010 och kommunplan 2011 som utgångspunkt 

är Huddinge kommun i ett läge med god ekonomisk 

hushållning och hög grad av måluppfyllelse inom 

verksamheterna. Även om den samlade bilden är positiv finns 

det riskfaktorer som kan påverka ekonomin negativt. Sådana 

faktorer är i vilken takt konjunkturutvecklingen förbättras 

och därmed skatteunderlagets tillväxt och uppräkningen av 

de generella statsbidragen. Interna faktorer är i vilken takt 

kostnaderna utvecklas samt kommande volymökningar. Återhållsamhet 

och långsiktighet i ekonomiska beslut är fortsatt av 

stor vikt för att en långsiktigt sund ekonomi. 

Kommunens resultat i medarbetarenkäten har backat lite 

jämfört med föregående år, men kommunen har totalt sett bra 

resultat. Det visar den jämförelse som undersökningsföretaget 

Synovate gör med andra organisationers resultat. Det sammanfattande 

måttet medarbetarindex för Huddinge kommun 

ligger på 65 jämfört med svenskt arbetsliv i stort, där motsvarande 

värde ligger strax över 60. 

Antal anställda 

ÅR 

ANSTÄLL- 

DA 

KVIN- 

NOR 

MÄN CHEFER KVIN- 

NOR 

MÄN 

2010 5 929 80 % 20 % 348 73 % 27 % 

2009 5 941 80 % 20 % 355 73 % 27 % 

I slutet av december 2010 hade kommunen totalt 5 929 anställda, 

vilket är 12 färre än samma period föregående år. Av 

kommunens anställda är 80 procent kvinnor och 20 procent 

män. Bland kommunens chefer är fördelningen 73 procent 

kvinnor och 27 procent män. Målet är att det på sikt ska vara 

en jämn könsfördelning vilket innebär att inom alla arbeten 

och på alla nivåer ska båda könen representeras med en andel 

om minst 40 procent. 

Andel anställda fördelade per nämnd (%) 

16 

8 

15 

3 3 

4 

20 

31 

Kommunstyrelsen 

Förskolenämnd 

Grundskolenämnd 

Gymnasienämnd 

Socialnämnd 



Miljö- och samhällsbyggnadsnämnd 

Lönebildning 

Löneöversyn 2010 resulterade i en löneökning på i snitt 2,24 

procent för tillsvidareanställda. Utfallet inom olika avtalsområden 

blev för Kommunals avtalsområde 2,49 procent, Lärarnas 

samverkansråd 2,12 procent, Akademikeralliansen 2,14 

procent, Vårdförbundet 2,22 procent och OFRs avtalsområde 

2,04 procent. 

Medianlönen för tillsvidareanställda kvinnor i kommunen 

är 92 procent av männens, vilket är 2 procent högre än för 

2009. Det återstår fortfarande en skillnad i lön mellan kvinnor 

och män totalt sett inom kommunen som främst förklaras av 

att männen mer frekvent återfinns inom yrkesgrupper med 

högre snittlöner. 

28 29



Personalkostnadsredovisning 

PERSONALKOSTNADSREDOVISNING 2009 2010 

Personalkostnad 2 539 396 tkr 2 591 732 tkr 

Sjuklönekostnad 29 976 tkr 29 016 tkr 

Inhyrd personal 19 074 tkr 23 343 tkr 

Övertid 7 906 tkr 8 380 tkr 

Fyllnadstid 4 346 tkr 4 930 tkr 

Årsarbetare 5 133 5 101 

Tillsvidare 80 % 80 % 

Visstid 13 % 12 % 

Timavlönad 7 % 8 % 

Både antalet anställda och antalet årsarbetare har minskat under 

året. Personalkostnaderna har ökat med 2,1 procent, vilket 

förklaras av löneökningskostnader efter årets löneöversyn. 

Fyllnadstiden har ökat vilket beror på ökad efterfrågan på personlig 

assistans inom socialnämnden samt att deltidsanställda 

inom äldreomsorgen utökat sin arbetstid för att möta behov i 

verksamheten. Att kostnader för övertid har ökat förklaras av 

det kraftiga snöfallet under vintern som skapat behov av övertidsuttag 

för medarbetare inom gatu- och parkdrift. Kostnaderna 

för inhyrd personal har ökat med 22 procent, de största 

ökningarna återfinns inom förskolan och grundskolan. 

Personalomsättning 

Den genomsnittliga personalomsättningen har ökat med 1,9 

procentenheter jämfört med 2009. Tillsvidareanställda som 

lämnat kommunen för annan arbetsgivare var 8,9 procent 

2010, jämfört med 7 procent 2009. Denna ökning är ett tecken 

på stabilisering och återgång till ett normalläge på arbetsmarknaden, 

medan den låga personalomsättningen 2009 

sannolikt var en konsekvens av det ekonomiska läget då. 

De förvaltningar som haft den största ökningen av personalomsättning 

är miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen och 

barn- och utbildningsförvaltningen. Inom barn- och utbildningsförvaltningen 

är denna trend särskilt tydlig inom 

20% 

18% 

16% 

14% 

12% 

10% 

8% 

6% 

4% 

2% 

0% 

Sjuksköterska, äldreomsorg 

Socialsekreterare 

Förskollärare 

Undersköterska 

Vårdbiträde 

Måltidspersonal 

Barnskötare 

Grundskollärare 4-9 

Grundskollärare 1-7 

2009 

Lokalvårdare 

Vårdare 


Gymnasielärare 

den hårt konkurrensutsatta yrkesgruppen förskollärare där 

ökningen är på över 5 procentenheter. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens 

ökade personalomsättning förklaras 

av en hög medelålder, där över 30 procent av de anställda är 

över 60 år och pensionsavgångar utgör nästan hälften av personalomsättningen. 

Av kommunens större personalkategorier har sjuksköterskor 

inom äldreomsorgen fortsatt den högsta personalomsättningen, 

16,2 procent, även om omsättningen för yrkesgruppen 

minskat något sedan föregående år. 2007 var personalomsättningen 

bland kommunens socialsekreterare 20,7 procent för 

att nu vara nere på 10,1 procent. Detta är till stora delar ett 

resultat av hårt och målmedvetet arbete efter framtagna strategier 

för att vända den negativa trenden. 

Personalförsörjning 

En personalförsörjningsplan togs fram under året med prognos 

till och med 2015. Som en följd av den stadiga befolkningsökningen 

i kommunen och förändringar i befolkningens 

sammansättning beräknas personalbehovet öka de närmaste 

åren. De områden där en ökad kommunal service framförallt 

kommer att efterfrågas på grund av förändrade demografiska 

förutsättningar är grundskola och äldreomsorg. Till detta 

läggs de rekryteringsbehov som uppstår när personal slutar, 

går i pension eller är tjänstlediga. Andelen tillsvidareanställda 

som är 60 år eller äldre var i år 16 procent av det totala antalet 

tillsvidareanställda i hela Huddinge kommun. Det innebär att 

850 medarbetare beräknas gå i pension framöver. 

En rad initiativ har tagits för att möta utmaningarna vad 

gäller personalförsörjningen av bristyrkesgrupper. Bland annat 

har traineeprogram startats för att personal- och kompetensförsörja 

yrkesgrupperna socialsekreterare, arkitekter och 

ingenjörer. 

Under året har nitton praktikanter och sex trainee ingått i 

ett program för socionomer. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen 

har startat ett traineeprogram; Huddingetrainee 

Ingenjör och Arkitekt som löper parallellt med studenternas 

sista utbildningsår. I juni inleddes första fasen i programmet 

då fyra avdelningar tog emot studenter. 

Intresset ökar för arbetstidsförkortning 

Sedan 2005 har det funnits möjlighet för anställda mellan 

63-65 år att ansöka om arbetstidsförkortning med tio procents 

lönekompensation. Intresset ökar, under 2010 beviljades 37 

anställda denna förmån och totalt hade 70 anställda förmånen. 

Uppskattad introduktionsdag 

Kommunen genomförde 2010 två introduktionsdagar för 

nyanställda i kommunen, totalt deltog cirka 120 personer. Dagen 

var mycket uppskattad. De nyanställda fick en översiktlig 

information om kommunen samt en guidad bussrundtur. 

Utbildning för hållbara chefer 

Kommunens chefer erbjuds både ett antal obligatoriska utbildningar 

och fördjupningsutbildningar. De obligatoriska 

utbildningarna som genomfördes under året var: Grundkurs 

för nya chefer, Arbetsmiljöutbildning, BAS-utbildningen 

Kommunikativt ledarskap, utbildning i Planerings- och utvecklingssamtal 

samt utbildningar i vårt personaladministrativa 

IT-program Heroma. Fördjupningsutbildningar under 

föregående år var: Vässa dina möten, Att coacha mot mål, 

Chefshandledning, Det nödvändiga samtalet samt Professionella/svåra 

samtal och konflikthantering. 

Dessutom slutfördes under våren en längre pilotutbildning 

för erfarna chefer kallad STRAL - Hållbara chefer. STRAL står 

för Strategisk ledning och ledarskap. Utbildningsprogrammet 

bygger bland annat på Antonovskys begrepp Meningsfullhet, 

Begriplighet samt Hanterbarhet. Utbildningen var mycket 

uppskattad och satsningen kommer att fortsätta. 

Sjukfrånvaron fortsätter att minska 

Den totala sjukfrånvaron har minskat med 11 procent, vilket 

kan jämföras med förra årets minskning på 8 procent. Den 

största förändringen återfinns inom gymnasieskolan där den 

totala sjukfrånvaron har minskat med 25 procent. Förskolenämnden 

har den högsta totala sjukfrånvaron på 7,7 procent 

men fortsätter att minska sin sjukfrånvaro. 

Sjukfrånvaro (andel sjuktimmar av ordinarie tid) 

SJUKFRÅNVARO % 2009 2010 

Dag 

0-1 0,2 0,2 

2-14 2,4 2,3 

15-90 1,2 1,1 

91-180 0,6 0,8 

181-9999 2,9 1,4 

Total (exklusive sjukersättning) 5,9 5,8 

Total (inklusive sjukersättning) 7,3 6,5 

Se även tabell Obligatorisk sjukfrånvaroredovisning sid.42. 

Som ett led i det strategiska arbetsmiljöarbetet infördes rökfri 

arbetstid för att värna om personalens hälsa. Från och med 

den 1 juli 2010 ska all arbetstid vara rökfri för samtliga anställda 

i Huddinge kommun. 

Under 2010 har arbetet med att utbilda chefer i ett IT-stöd 

för uppföljning och dokumentation av rehabiliteringsärenden 

fortsatt. Programmet blir ett viktigt stöd i ett intensifierat 

arbete för att tidigt uppmärksamma tecken på ohälsa. Förskolan 

har, som en del i det förebyggande arbetet med att minska 

sjukfrånvaro, anställt en person som ska inspirera till friskvård. 

Social- och äldreomsorgsförvaltningen har dels startat 

ett arbetsmiljöutskott för att få en större fokus på arbetsmiljöfrågorna 

och dels ett samarbete med Personalhälsan för att 

ta fram ett åtgärdspaket för att sänka korttidsfrånvaron. 

Personalhälsan 

Under året har Personalhälsan haft 3 112 insatser, varav 2 382 

besök och 730 rådgivande telefonsamtal. Personalhälsan har 

arbetat ungefär lika mycket på individnivå som på grupp- och 

organisationsnivå. Fördelning över hur de olika förvaltningarna 

har nyttjat Personalhälsans tjänster: 

12 

12 

2 

12 

14 

21 

19 

Det förebyggande arbetet ökade under 2010, från 40 till 41 

procent. Personalhälsan har arbetat fram en ny modell för 

arbetsförmågebedömningar som förväntas leda till minskad 

korttidsfrånvaro, genomfört coachingsamtal kring rökavvänjning, 

anordnat föreläsningar i stress, tagit fram stressprofiler 

för rektorer, organiserat stimulansträffar för friskvårdsinspiratörer 

samt anordnat ljud – och oljud-projekt för förskolor. 

Personalhälsans rehabiliteringsinsatser ökade under året 

från 30 till 31 procent. Personalhälsan har utbildats i ett ITstöd 

för uppföljning av sjukfrånvaron, vilket ökar möjligheterna 

att komma in tidigt i rehabiliteringskedjan, samt tillsatt 

en ny tjänst som rehabkoordinator. 

Arbetet med att utveckla hälsa minskade under året från 

30 till 28 procent. Personalhälsan har arbetat med ergonomihälsa, 

utbildning av måltidspersonal inom skola och förskola, 

hälsoprojekt samt olika seminarier på enheters arbetsplatsträffar 

angående utvecklande hälsa. 

Jämställdhet och mångfald 

4 

4 

Kommunstyrelsen 




Socialnämnd 



Miljö- och samhällsbyggnadsnämnd 

Huddinge kommun, övergripande 

Inom ramen för projektet Hållbar jämställdhet deltog ett stort 

antal chefer, medarbetare, politiker och fackliga representanter 

i föreläsningar, utbildningar och processgrupper. En Handlingsplan 

för jämställda löner har tagits fram och en analys av 

medarbetarenkäten ur ett könsperspektiv har genomförts. 

Andel utrikesfödda bland de anställda i kommunen har ökat 

och 29 procent av de anställda har utländsk bakgrund. Nästan 

alla nämnder har under året en ökad andel anställda med 

utländsk bakgrund. Störst ökning har skett inom barn- och 

utbildningsförvaltningen och kultur- och fritidsnämnden. 

Social- och äldreomsorgsförvaltningen har under året arbetat 

fram en ny gemensam värdegrund. De har även, tillsammans 

med miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen och kommunstyrelsen, 

påbörjat implementering av kompetensbaserad 

rekrytering. 

Förskolan har under året arbetat med ett riktat uppdrag att 

öka andelen manliga pedagoger och barnskötare. Ett nätverk 

för män som är anställda i förskolans pedagogiska verksamhet 

har startat. 

30 31

BOLAGENS OCH KOMMUNALFÖRBUNDETS VERKSAMHET BOLAGENS OCH KOMMUNALFÖRBUNDETS VERKSAMHET 

Bolagens och kommunalförbundets 

verksamhet 

Koncernen, fem år i sammandrag 


Årets resultat 283 186 128 419 296 

Balansomslutning 9 507 10 644 11 418 11 923 12 265 

Soliditet % 18,6 18,3 18,4 21,2 22,9 

Långfristiga skulder 6 048 6 849 7 396 6 836 7 133 

Pensionsförpliktelser 

Huddinge Kommun 

Södertörns Fjärrvärme AB 

100% 

Huge Fastigheter AB 

100 % 

SRV återvinning AB 

31,5% 

Södertörns Energi AB 

50% 

Söderenergi AB 

58% 

Intjänade före 1998 1 497 1 741 1 757 1 803 1 697 

För 2010 visade koncernen ett resultat på 296 mnkr. Det positiva 

resultatet beror på kommunens plusresultat om 244 mnkr. 

Den senaste femårsperioden har koncernens balansomslutning 

ökat med 2 758 mnkr eller 29 procent. Under samma 

period har de långfristiga skulderna ökat med 1 085 mnkr 

eller 18 procent. Tillväxten i regionen innebär att koncernens 

balansomslutning sannolikt kommer att fortsätta växa. Soliditeten 

har stärkts 4 procentenheter under perioden. Koncernens 

förmåga att hantera sina pensionsförpliktigelser bedöms 

som goda utifrån tillväxttakt, invånarantal och medelålder. 

Huge Fastigheter AB:s resultat försämrades under 2010 till 

följd av lägre realisationsvinster, ökade kostnader för energi 

och snöröjning. Inom energikoncernen är Söderenergi AB:s 

Södertörnskommuner 

Botkyrka Kommun 

bygge av kraftvärmeverket i Igelsta slutfört och anläggningen 

invigdes i mars 2010. Anläggningen är det största biobränsleeldade 

kraftvärmeverket i Sverige. Söderenergis verksamhet 

och omsättning har ökat väsentligt och ekonomin förbättrats 

under året. Även Södertörns Energi AB redovisar vinst för året 

främst till följd av ökad nybyggnation med försäljning och 

ökade intäkter för Södertörns Fjärrvärme AB. 

Huge Fastigheter AB 

Verksamheten 2010 

Södertälje Kommun 

Huge Fastigheter AB har förvärvat fastigheten Bildhuggaren 1 

för 17,5 mnkr och fastigheten Västergården 1 för 9,4 mnkr. På 

fastigheterna ska uppföras äldreboenden. Fastigheten Vindmätaren 

1 (förskola) har förvärvats för 7,0 mnkr. Fastigheter 

för 189,3 mnkr (572,6) har sålts under perioden. Realisationsvinsten 

uppgår till 66,8 mnkr. Bostadsrättsföreningar har köpt 

2 (8) fastigheter med 206 (653) lägenheter. I östra Skogås har 5 

(13) radhus avyttrats till privatpersoner. Totalt har 613 av 683 

radhus avyttrats sedan radhusförsäljningarna startade år 2000. 

Årets investeringar består till största delen av ombyggnation 

och tillbyggnation av äldreboenden, skolor och förskolor. 

Resultat efter finansnetto (exklusive nedskrivningar), 133,4 

mnkr (442,8 mnkr) är en försämring med 309,4 mnkr i jäm- 

förelse med föregående år. Resultatförsämringen beror främst 

på lägre realisationsvinster vid försäljningar av fastigheter till 

bostadsrättsföreningar samt högre uppvärmnings- och snöröjningskostnader. 

I syfte att höja soliditeten beslutade kommunfullmäktige 

i november 2009 om en nyemission, som genomfördes 

per 2009-12-31. Tecknade aktier betalades genom 

kvittning av kommunens fordran (990 mnkr) på Huge, en så 

kallad kvittningsemission. I och med detta sänktes hyrorna på 

de verksamhetslokaler som kommunen hyr av bolaget med 

det belopp som räntan på reversen löpte på, 78,2 mnkr. Genom 

att bolaget får höjd soliditet till följd av emissionen, var 

bolagets bedömning att hyrorna kunde sänkas med ytterligare 

31,8 mnkr, vilket gav en total hyressänkning för Huddinge 

kommun med 110,0 mnkr 2010. 

Utsikter 2011 

Försäljningar av fastigheter till bostadsrättsföreningar och 

radhus till privatpersoner i östra Skogås fortsätter. Realisationsvinsterna 

vid dessa fastighetsförsäljningar beräknas 

uppgå till minst 15,0 mnkr. Enligt överenskommelse med hyresgästföreningen 

höjs hyrorna på bostäder med 2,2 procent 

från och med 1 april 2011. Indexuppräkningen på lokalhyror 

blev i genomsnitt cirka 1,1 procent från och med 1 januari 

2011. Efterfrågan på bostäder i Huddinge är stor. Lokalefterfrågan 

är mer osäker och en viss vakansrisk finns för kommersiella 

lokaler i mindre attraktiva lägen. Då de planenliga 

avskrivningarna har ökats från 0,75 procent till 2,0 procent 

2011 kommer resultatet efter finansnetto att försämras med 

cirka 120 mnkr. Detta och stigande marknadsräntor innebär 

att nuvarande resultatmål ej kan uppfyllas. Framtagande av 

nya avkastningskrav och finansiella mål kommer att ske under 

2011. Prognosen för helåret, ett resultat efter finansnetto (exklusive 

jämförelsestörande poster och avskrivningar), beräknas 

till -68,1 mnkr. 

Fakta om Huge Fastigheter AB 

Mnkr 2009 2010 

Omsättning 1 301,6 1 204,3 

Årets resultat efter finansnetto 365,2 29,2 

Balansomslutning 9 417,3 9 539,0 

Årets investeringar 610,5 473,5 

Soliditet % 24,4 24,5 

Antal årsarbetare den 31/12 261,0 261,0 

Huge Fastigheter AB äger och förvaltar bostäder och lokaler i 

Huddinge kommun. Totalt har bolaget 1 088 649 kvm (1 091 

894 kvm) uthyrningsbar yta varav 536 304 kvm (547 732 kvm) 

avser bostäder. Huddinge kommun hyr 416 192 kvm (410 735 

kvm) av bolagets lokaler. Efterfrågan på bostäder och lokaler 

är stor. Av bolagets uthyrningsbara ytor var 12 771 kvm (12 

309 kvm) outhyrda vid bokslutstillfället. 

SRV återvinning AB 


Bolagets omsättning uppgick under 2010 till 341,7 mnkr 

(337,3). Huvudorsaken till att intäkterna har ökat 2010 är 

ökade råvarupriser, främst på metall och wellpapp. Bolagets 

resultat efter räntenetto är 1,8 mnkr att jämföra mot fjolårets 

vinst på 4,0 mnkr. Resultatförsämringen beror på ett antal 

större projekt som har genomförts under året. Ett projekt har 

varit att byta affärssystem, vilket har medfört konsultkostnader 

på ca 1,5 mnkr. Ett annat stort projekt som bedrivits under 

året är att i samarbete med ägarkommunerna ta fram ett förslag 

på gemensam avfallsplan och renhållningsordning för de 

fem ägarkommunerna. Förslaget kommer att ställas ut under 

våren 2011. 

SRV har fattat beslut om att bygga en förbehandlingsanläggning 

för att omvandla insamlat matavfall till substrat, 

som sedan kommer att rötas, för att framställa fordonsgas och 

biogödsel. Projektering av bygget har genomförts under 2010 

och planerad byggstart är våren 2011. Ansvaret för att samla 

in förpackningar och tidningar vilar idag på FTI (förpackning 

och tidningsinsamlingen). Hushållen får idag transportera 

samtliga typer av förpackningar till återvinningsstationer som 

finns runt om i kommunerna. Under 2010 har SRV genomfört 

ett försök med sortering av förpackningar vid tomtgränsen, så 

kallad fyrfacksinsamling. I enlighet med företagets verksamhetspolicy 

om att minska miljöpåverkan, har nya behandligssteg 

införts under året. Utsortering av gips och planglas har 

startats upp under 2010 för återvinning. Tidigare har både 

gips och planglas behandlats som deponiavfall. För att få en 

mer miljövänlig kompostering har SRV under 2010 investerat 

i AG BAG kompostering. Det kompostmaterial som framställs, 

används för att framställa jord. 

Utsikter 2011 

De ytor som färdigställts på deponi 3 beräknas vara tillräckliga 

för att bedriva verksamheten fram till och med 2012, 

eventuellt längre. Lakvattenhanteringen kommer att lösas 

tillsammans med Stockholm Vatten, som bygger ut befintligt 

reningsverk för ett första reningssteg. För att vara delaktig i de 

nationella målen för insamling och behandling av matavfall 

har SRV:s ägarkommuner beslutat att påbörja källsortering 

av matavfall hos hushållen i de fem ägarkommunerna. Redan 

idag utsorterar många verksamheter sitt matavfall men för 

att klara de nationella målen att 35 procent av allt matavfall 

ska biologiskt behandlas krävs att även hushållen omfattas av 

denna typ av källsortering. I enlighet med företagets verksamhetspolicy 

ska sådan teknik användas, som ger minsta möjliga 

miljöpåverkan. Utvecklingsverksamheten är därför inriktad 

mot att finna teknik och metoder för avfallshanteringen som 

minimerar påverkan på den omgivande miljön.Under våren 

2011 kommer företaget att genomföra ett försök där privatpersoner 

kommer att kunna lämna in leksaker, kläder, böcker och 

mindre möbler för återbruk. Försöket sker i samarbete med en 

hjälporganisation. 

32 33

BOLAGENS OCH KOMMUNALFÖRBUNDETS VERKSAMHET 

BOLAGENS OCH KOMMUNALFÖRBUNDETS VERKSAMHET 

Fakta om SRV återvinning AB 

MNKR 2009 2010 

Omsättning 337,3 341,7 


Balansomslutning 393,5 413,0 




SRV återvinning AB är verksamt på Södertörn, har sitt säte 

i Huddinge och ägs gemensamt av kommunerna Botkyrka, 

Haninge, Huddinge, Nynäshamn och Salem. Bolagets verksamhet 

är inriktad på att samla in, transportera, behandla och 

återvinna avfall från hushåll och företag, samt att informera 

och utbilda så att återvinningen ökar och andelen avfall som 

måste deponeras minskar. 

Verksamheten vid Sofielunds återvinningsanläggning är 

på grund av sin karaktär tillståndspliktig enligt Miljöbalken. 

Tillsynsmyndighet är Länsstyrelsen, som fastställt ett kontrollprogram 

för uppföljning av verksamhetens miljöpåverkan 




Södertörns Fjärrvärme AB har sedan flera år det lägsta fjärrvärmepriset 

i Stockholmsregionen och priserna ligger under 

genomsnittet i landet. Inför 2011 genomfördes en prishöjning 

på 2,5 procent beroende på kostnadsökningar och ökade 

bränslepriser. I samband med prishöjningen lades även taxan 

om för näringsidkare, till att gå från två prisperioder under 

året till tre prisperioder. Syftet var att öka transparensen mellan 

intäkter och kostnader samt att göra priset mer rättvist 

fördelat hos kunderna. Resultatet efter finansiella poster blev 

132 mnkr, vilket är 37 mnkr bättre än budget. Ett koncernbidrag 

på 105 mnkr har lämnats till moderbolaget Södertörns 

Energi AB. Den positiva utvecklingen inom nybyggnation har 

påverkat nyförsäljningen, vilket har överstigit prognosen för 

året. Bland de nya kunderna som anslutits kan t ex nämnas 

fortsatt utbyggnad av bostäder i Riksten friluftsstad och Västra 

Balingsnäs, flera skolor och äldreboenden samt markvärme 

till Brantbrink IP’s fotbollsplan. Intresset för miljöpåverkan 

från energianvändning är stort och företaget fortsätter kontinuerligt 

med att se över produktionen och bränslen. Under 

året har ett projekt påbörjats för att utvärdera solpaneler som 

ett komplemet till fjärrvärme. Två villor ingår i projektet som 

kommer att följas under två års tid och ligga till grund för 

ett eventuellt erbjudande till företagets övriga villakunder. 

Under 2010 har arbetet med ytterligare serviceerbjudanden 

fortsatt. Bland annat har information om Trygg Villa Värme, 

ett avtal där kunden köper regelbundna kontroller och tillgång 

till företagets serviceorganisation, gått ut till en utvald grupp 

villaägare. Många villaägare tackade ja till erbjudandet och 

därför kommer samtliga villaägare att få ett erbjudande om 

serviceavtalet under 2011. 


I början av 2010 övertog Söderenergi driften av det nya 

kraftvärmeverket, Igelsta krafvärmeverk. Det är det största 

biobränsleeldade kraftvärmeverket i Sverige och har en effekt 

på 85 MW el och 200 MW värme. Elproduktionen motsvarar 

årsförbrukningen av hushållsel för cirka100 000 villor. Investeringen 

invigdes den 17 mars och är ägarkommunernas största 

klimatsatsning. Med den nya anläggningen har Söderenergi 

AB nästan fördubblat sin produktion och omsättning. Detta 

har också inneburit att kostnaderna för bränsleinköp och för 

transporter har ökat med femtio procent. Söderenergi hade 

budgeterat för ett årsresultat på 64 mnkr, men uppnådde ett 

resultat på 21 mnkr för 2010. Detta beror delvis på att intäkterna 

för elcertifikaten, som handlas på en marknad, har minskat 

på grund av kraftigt sjunkande priser på certifikat under 

perioden. En annan orsak är att produktionskostnaderna har 

blivit högre än beräknat på grund av det extremt kalla vädret 

i början och i slutet av året. Priset på huvudbränslet, skogsbränsle, 

har ökat samtidigt som värmeinnehållet i skogsbränslet 

har minskat. Under 2010 har den nya järnvägsterminalen i 

Nykvarn, samt de nya pumpstationerna i Vårby och Rönninge, 

trimmats in. Under året övertogs enligt tidigare beslut ägandet 

av Baltic Peat AB av Efo. Efo är ett bränsleinköpsbolag som 

gemensamt ägs av åtta kommunala energibolag och som Söderenergi 

har ett omfattande samarbete med. 

Utsikter 2011 


Kommunerna Huddinge, Botkyrka och Salem har mycket 

mark för byggnation och deras läge med närhet till god kommunikation 

gör att Södertörns Fjärrvärme ser efterfrågan på 

uppvärmning öka samtidigt med bättre konjunktur i Sverige. 

Även konkurrensen ökar från framförallt bergvärme, men 

även från andra värmepumpar, där fjärrvärme används enbart 

som spetslösning. Företagets bedömning är att nyanslutningarna 

för de närmaste åren kommer att ligga på runt 10 GWh 

per år, vilket motsvarar cirka 1 procent av den årliga försäljningen. 

Resultat efter finansiella poster för 2011 förväntas bli 

104 mnkr jämfört med årets resultat på 132 mnkr. Bolaget 

förväntas år 2011 lämna 104 mnkr i koncernbidrag till Södertörns 

Energi. 

Under 2011 tror företaget att prishöjningar på fjärrvärme 

inte ska överstiga inflationen, men tillgång på bränslen, samt 

skatter och avgifter kan förändra prognosen. Under de senaste 

åren har konkurrensen på värmemarknaden diskuterats. Ett 

sätt att lösa de problem som anses finnas på fjärrvärmemarknaden 

är tredjepartstillträde. Det innebär att fjärrvärmenäten 

öppnas upp för andra än själva fjärrvärmeleverantören att 

få knyta kunder till sig och få avsättning för sin värme. En 

statlig utredning beräknas vara klar under våren 2011. Vidare 

trycker aktörer på för att få till ett system för prisreglering av 

fjärrvärme. 


Inriktningen under 2011 är att fortsätta att arbeta med den 

ekonomiska konsolideringen av bolaget. I syfte att förbättra 

resultatet 2011 har ett antal utredningar som rör finansiering, 

skattekonsekvenser, bränsleinköp samt en analys av synergier 

gällande administrativa processer med Södertörns Fjärrvärme 

och Telge Nät, genomförts under 2010. Arbetet med 

att effektivisera bränslekedjan och att finna billigare bränslen 

fortsätter. En del i detta är att spåren i anslutning till bränsleterminalen 

i Nykvarn kommer att förlängas och elektrifieras 

under året. Detta sker i samarbete med Banverket, Nykvarns 

kommun och Tillväxtverket, delvis med stöd av EU-medel. 

Projektet innebär att järnvägstransporterna kommer att bli 

mer effektiva och att det miljömässigt blir ännu bättre då 

godstågen kommer med ellok istället för diesellok. 

Fakta om Södertörns Energi AB 


KONCERNEN, Mnkr 2009 2010 


Årets resultat efter finansnetto -46,1 19,9 



Soliditet % 0,02 -0,41 


Södertörns Energi AB är moderbolag i en koncern som äger 

dotterbolaget Södertörns Fjärrvärme AB (100 %) samt intressebolaget 

Söderenergi AB (58 %). 


KONCERNEN, Mnkr 2009 2010 

Omsättning 840,6 1 515,4 

Årets resultat efter finansnetto -25,4 21,4 





Söderenergi AB är moderbolaget i en koncern som äger dotterbolagen 

Igelstaverket Förvaltnings AB, Fittjaverket Förvaltnings 

AB, samt Söderenergi Kraftvärme AB. 

Södertörns brandförsvarsförbund 


Nacka kommun är ny medlem i Södertörns brandförsvarsförbund 

sedan 1 januari 2010. Årets resultat efter finansnetto blev 

18,9 mnkr och omsättningen ökade från 273 mnkr under 2009 

till 294 mnkr under 2010. Resultatförbättringen är till största 

delen av engångskaraktär och beror främst på vakanta tjänster 

i stab och produktion. Tjänsterna kommer att tillsättas under 

2011. Räddningsinsatserna i medlemskommunerna ökade 

från 5 905 till cirka 7000 insatser. En stor del av ökningen är 

inom gruppen automatiska brandlarm utan räddningsbehov. 

Ett nytt tillsynskoncept har färdigställts under året, vilket 

kommer att bidra till en mer konsekvent tillsyns och bättre 

hjälp till brandskydd för ägare och nyttjanderättshavare. 

Utsikter 2011 

Ett strategiskt samarbete med Brandkåren Attunda har inletts, 

i syfte att förbättra kvalitet och resursutnyttjande. Genom att 

fortsätta utveckla effektiva arbetssätt kan kommunernas ökade 

behov lösas av organisationen. 

Fakta om Södertörns Brandförsvarsförbund 

Mnkr 2009 2010 



Balansomslutning 243,3 266,8 




Södertörns brandförsvarsförbund är ett kommunalförbund 

som bedriver räddningstjänst i kommunerna Botkyrka, Ekerö, 

Haninge, Huddinge, Nacka, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje 

samt Tyresö. Verksamheten omfattar åtta räddningsstyrkor, 

tre deltidsstyrkor, åtta räddningsvärn och en regional 

ledningscentral. 

34 35

EKONOMISK REDOVISNING EKONOMISK REDOVISNING 

Resultaträkning 

Balansräkning 

Mnkr 

Kommunen 

Kommunen 

Koncernen 

Budget 

2010 Not 2010 2009 Not 2010 2009 

Verksamhetens intäkter 721,2 1 797,2 755,7 2 185,9 1 973,6 

Jämförelsestörande intäkter - - - 42,1 338,7 

Verksamhetens kostnader -4 754,5 2 -4 794,0 -4 727,1 -5 657,0 -5 335,0 

Jämförelsestörande kostnader - - - - - 

Avskrivningar -73,3 3 -58,5 -56,7 -290,0 -258,4 

Verksamhetens nettokostnad -4 106,6 -4 055,3 -4 028,1 -3 719,0 -3 281,1 

Skatteintäkter 3 387,5 4 3 451,3 3 359,6 3 451,3 3 359,6 

Generella statsbidrag och utjämning 782,5 5 773,2 642,7 773,2 642,7 

Finansiella intäkter 67,8 6 89,4 171,4 38,0 50,5 

Finansiella kostnader -8,9 7 -15,0 -26,6 -234,6 -258,1 

Resultat före extraordinära poster 122,3 243,6 119,0 308,9 513,6 

Extraordinära intäkter - - - - - 

Extraordinära kostnader - - - - - 

Skattekostnader - - - 24 -13,0 -94,3 

Årets resultat 122,3 8 243,6 119,0 295,9 419,3 

Kassaflödesanalys 

Mnkr Kommunen Koncernen 

Not 2010 2009 Not 2010 2009 

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 

Årets resultat 243,6 119,0 295,9 419,3 

Justering för avoch nedskrivningar 58,5 56,7 290,0 258,4 

Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 9 12,1 43,7 -39,0 -222,6 

Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 314,2 219,4 546,9 455,1 

Ökning (-) /minskning (+) av kortfristiga fordringar -311,2 -642,7 -136,7 -0,1 

Ökning (-) /minskning (+) av förråd och varulager - - -38,1 -7,8 

Ökning (+) /minskning (-) kortfristiga skulder -58,4 229,1 -207,8 524,9 

Kassaflöde från den löpande verksamheten -55,4 -194,2 164,3 972,1 

INVESTERINGSVERKSAMHETEN 

Förvärv av immateriella anläggningstillgångar - - -1,4 -0,1 

Försäljning av immateriella anläggningstillgångar - - - - 

Förvärv av materiella anläggningstillgångar -175,6 -120,5 -745,2 -883,6 

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 10 0,4 0,1 189,3 571,7 

Förvärv av finansiella anläggningstillgångar -17,3 -45,2 -36,7 -47,1 

Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 10 - 33,1 - 33,1 

Kassaflöde från investeringsverksamheten -192,5 -132,5 -594,0 -326,0 

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN 

Ökning (+) /minskning (-) av lån 650,2 256,4 296,6 -559,9 

Ökning (-) /minskning (+) av långfristiga fordringar -661,0 -370,9 -168,4 -258,6 

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -10,8 -114,5 128,2 -818,5 

ÅRETS KASSAFLÖDE -258,7 -441,2 -301,5 -172,4 

Likvida medel vid årets början 280,3 721,5 431,1 603,5 

Likvida medel vid årets slut 21,6 280,3 129,6 431,1 

Mnkr Kommunen Koncernen 

Not 2010 2009 Not 2010 2009 

TILLGÅNGAR 

Anläggningstillgångar 

Immateriella anläggningstillgångar 

Immateriella anläggningstillgångar - - 3,1 2,6 

Goodwill - - 202,7 211,0 

Materiella anläggningstillgångar 

Mark, byggnader och tekniska anläggningar 11 857,3 734,9 8 285,1 8 010,1 

Maskiner och inventarier 12 114,7 115,8 888,3 823,9 

Pågående arbete 13 143,3 146,4 643,5 685,9 

Finansiella anläggningstillgångar 

Värdepapper, andelar, aktier 14 1 386,5 1 369,3 267,9 255,0 

Långfristiga fordringar 15 2 084,4 1 423,3 25 1 156,0 978,5 

Summa anläggningstillgångar 4 586,2 3 789,7 11 446,6 10 967,0 

Omsättningstillgångar 

Exploateringsfastigheter/förråd 16 - - 78,9 40,8 

Kortfristiga fordringar 17 1 351,3 1 040,0 26 573,9 447,2 

Omsättningsfastigheter - - 35,8 37,3 

Kortfristiga placeringar - - - 

Kassa och bank 21,6 280,3 129,6 431,1 

Summa omsättningstillgångar 1 372,9 1 320,3 818,2 956,4 

SUMMA TILLGÅNGAR 5 959,1 5 110,0 12 264,8 11 923,4 

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 

Eget kapital 

Ingående eget kapital 3 127,4 3 008,4 2 529,4 2 106,4 

Direktbokning mot eget kapital -17,0 3,7 

Årets resultat 243,6 119,0 295,9 419,3 

Summa eget kapital 18 3 371,0 3 127,4 2 808,3 2 529,4 

Avsättningar 

Avsättningar till pensioner 19 299,0 285,3 27 337,5 346,0 

Övriga avsättningar - - 28 557,3 553,9 

Summa avsättningar 299,0 285,3 894,8 899,9 

Skulder 

Långfristiga skulder 20 1 284,0 633,8 29 7 132,6 6 836,0 

Kortfristiga skulder 21 1 005,1 1 063,5 30 1 429,1 1 658,1 

Summa skulder 2 289,1 1 697,3 8 561,7 8 494,1 

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 5 959,1 5 110,0 12 264,8 11 923,4 

Ställda panter 

Fastighetsinteckningar - - 0,1 0,1 

Företagsinteckningar - - 5,4 5,4 

Övrigt - - 17,5 13,2 

Ansvarsförbindelser 

Borgensåtagande 22 6 316 ,4 6 808,6 6 318,8 6 822,5 

Borgensåtagande för hel- och delägda 

bolags pensionsåtaganden 74,8 76,1 74,8 76,1 

Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 1 697,3 1 762,1 1 697,3 1 802,9 

Övriga förpliktelser 23 18,6 7,3 20,5 10,3 

Förvaltade fonder 0,3 0,3 0,3 0,3 

36 37


Noter till resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning, Mnkr 

Not 1 

Verksamhetens intäkter 2010 2009 

Not 8 

Avstämning mot kommunallagens balanskrav 2010 2009 

Bidrag 305,4 296,0 Årets resultat enligt resultaträkningen 243,6 119,0 

Taxor och avgifter 173,6 164,8 Avgår samtliga realisationsvinster -0,1 -0,4 

Exploateringsintäkter 52,6 47,9 Årets resultat enligt balanskrav 243,5 118,6 

Försäljning av verksamhet och entreprenader 174,7 162,8 

Övriga intäkter 90,9 84,2 Not 9 

797,2 755,7 Justering för övriga ej 

likviditetspåverkande poster 2010 2009 

Not 2 

Förändring av pensionsavsättning 13,7 43,8 

Verksamhetens kostnader 2010 2009 Bokfört värde markförsäljning, 

Personalkostnader -2 565,3 -2 517,3 exploateringsverksamhet - 0,4 

Lokalkostnader -556,0 -640,2 Omklassificering av pågående investeringar -2,3 0,1 

Köp av verksamhet och entreprenader -1 092,9 -1 004,2 Värdereglering aktiefonder -0,1 -1,9 

Bidrag -184,4 -197,3 Realisationsvinst anläggningstillgångar -0,1 -0,4 

Exploateringskostnader -5,0 -3,7 Nedskrivning finansiella anläggningstillgångar 0,1 - 

Övriga kostnader -390,4 -364,4 Utrangeringar materiella anläggningstillgångar 0,8 1,7 

-4 794,0 -4 727,1 

12,1 43,7 

Not 3 

Avskrivningar 2010 2009 

Not 10 

Försäljning av anläggningstillgångar 2010 2009 

Fastigheter och anläggningar -29,9 -27,6 Bilar 0,4 0,1 

Maskiner och inventarier -28,6 -29,1 Obligationer - 33,1 

-58,5 -56,7 

0,4 33,2 

Not 4 

Skatteintäkter 2010 2009 

Not 11 

Mark, byggnader och tekniska anläggningar 2010 2009 

Preliminär skatteinbetalning 3 405,3 3 470,0 Markreserv 94,7 94,5 

Preliminär slutavräkning innevarande år 43,6 -113,7 Verksamhetsfastigheter 4,8 6,1 

Slutavräkning föregående år 2,4 3,3 Fastigheter för annan verksamhet 25,0 23,9 

3 451,3 3 359,6 Publika fastigheter 732,8 610,4 

857,3 734,9 

Not 5 

Generella statsbidrag och utjämning 2010 2009 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 1 016,3 960,8 

Inkomstutjämning 401,1 405,8 Årets slutredovisade investeringar 152,4 75,2 

Kostnadsutjämning 191,7 222,0 Försäljningar/utrangeringar -0,3 -19,7 

Fastighetsavgift 133,6 129,8 Omklassificeringar - - 

Regleringsavgift/-bidrag 24,5 -45,9 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 1 168,4 1 016,3 

Utjämningsavgift LSS -70,9 -69,0 

Konjunkturstöd 93,2 - Ingående ackumulerade avoch nedskrivningar -281,4 -271,9 

773,2 642,7 Försäljningar/utrangeringar 0,2 18,1 

Omklassificeringar - - 

Not 6 

Årets avskrivningar -29,9 -27,6 

Finansiella intäkter 2010 2009 Utgående ackumulerade avoch 

Ränta utlåning koncernföretag 53,0 126,9 nedskrivningar -311,1 -281,4 

Ränteintäkter kraftvärmeprojekt 7,0 8,0 Bokfört värde 857,3 734,9 

Pensionsförvaltning 6,4 7,8 Kommunen tillämpar linjär avskrivning 

Borgensavgifter 22,0 22,0 Avskrivningstider 5-50 år 

Övriga finansiella intäkter 1,0 6,7 

89,4 171,4 Not 12 

Maskiner och inventarier 2010 2009 

Not 7 

Maskiner och inventarier 86,7 90,6 

Finansiella kostnader 2010 2009 IT 24,8 21,3 

Ränta på pensionsskuld -6,2 -18,5 Fordon 1,0 1,7 

Räntekostnader kraftvärmeprojekt -7,1 -7,8 Konstverk 2,2 2,2 

Pensionsförvaltning -0,4 - 

114,7 115,8 

Övriga finansiella kostnader -1,3 -0,3 

-15,0 -26,6 

Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 229,2 269,6 

Årets slutredovisade investeringar 28,5 18,0 

Försäljningar/utrangeringar -2,2 -58,4 


Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 255,5 229,2 

Ingående ackumulerade avoch nedskrivningar -113,4 -142,0 

Försäljningar/utrangeringar 1,2 57,7 


Årets avskrivningar -28,6 -29,1 

Utgående ackumulerade avoch 

nedskrivningar -140,8 -113,4 

Bokfört värde 114,7 115,8 

Kommunen tillämpar linjär avskrivning 

Avskrivningstider mellan 3 och 20 år 

Not 13 

Pågående arbete 2010 2009 

Investeringar i byggnader och 

tekniska anläggningar 26,4 26,1 

Investeringar i samhällsbyggnadsprojekt 112,9 119,3 

Investeringar i maskiner och inventarier 4,0 1,0 

143,3 146,4 

Pågående investeringar avskrivs inte 

Not 14 

Värdepapper, andelar, bostadsrätter 2010 2009 

Huge Fastigheter AB (100 %) 1 120,0 1 120,0 

Stockholm Vatten AB 2,5 2,5 

SRV återvinning AB (31,5 %) 0,4 0,4 

Södertörns Energi AB (50 %) 5,0 5,0 

AB Vårljus 1,0 1,0 

Stockholmsregionens försäkrings AB 9,0 9,0 

Övriga 0,3 0,4 

Kommuninvest* 4,1 4,1 

Aktiefonder, pensionsportfölj 31,6 14,2 

Aktieindexobligationer, pensionsportfölj 19,6 19,6 

Obligationer, pensionsportfölj 181,0 181,1 

Bostadsrätter 12,0 12,0 

1 386,5 1 369,3 

*Andelskapitalet i Kommuninvest ekonomisk förening avser inbetalt 

andelskapital. Kommuninvest ekonomisk förening har därefter beslutat om 

insatsemissioner om sammanlagt 603 419 kr för kommunen. Den 31 dec 

2010 uppgick kommunens totala andelskapital till 4 743 419 kr. 

Not 15 

Långfristiga fordringar 2010 2009 

Huge Fastigheter AB 600,0 100,0 

Södertörns Energi AB 675,0 689,5 

Handelsbanken finans* 791,6 633,8 

Kommuninvest 17,3 - 

Övriga långfristiga fordringar 0,5 - 

2 084,4 1 423,3 

* Avser Söderenergi AB:s leasingavtal gällande kraftvärmeverket i Igelsta, se 

även not 20. 

Not 16 

Exploateringsfastigheter/förråd 2010 2009 

Pågående exploateringsarbeten som balanserats i avvaktan på kommande 

försäljningslikvider och slutavräkning, se not 21. 

Not 17 

Kortfristiga fordringar 2010 2009 

Mervärdesskatt 64,8 53,6 

Förutbetalda kostnader 155,2 147,5 

Upplupna intäkter 76,5 58,9 

Upplupna skatteintäkter 43,6 - 

Kundfordringar 31,8 39,4 

Kortfristig utlåning till koncernföretag 964,0 714,5 

Övriga fordringar 15,4 26,1 

1 351,3 1 040,0 

Not 18 

Eget kapital 2010 2009 

Nämndernas ackumulerade över- och underskott 151,8 131,5 

varav 

Kommunstyrelsen 18,4 14,6 

Förskolenämnden 13,8 13,8 

Grundskolenämnden 11,7 11,7 

Gymnasienämnden 24,9 19,2 

Socialnämnden 28,1 24,2 

Äldreomsorgsnämnden 32,5 31,6 

Kultur- och fritidsnämnden 10,2 9,6 

Samhällsbyggnadsnämnden 6,1 1,0 

Miljönämnden 6,1 5,8 

Överskott som reserverats 250,0 250,0 

Övrigt eget kapital 2 969,2 2 745,9 

3 371,0 3 127,4 

Not 19 

Avsättningar till pensioner 2010 2009 

Avsättningar för pensioner enligt blandad modell 229,5 215,6 

Avsättning för visstidspensioner m m 11,1 14,0 

Avsättning löneskatt 58,4 55,7 

299,0 285,3 

Ingående avsättning till pensioner 285,3 241,5 

Pensionsutbetalningar -10,2 -9,9 

Nyintjänad pension 16,3 28,9 

Ränte- och basbeloppsuppräkningar 5,0 14,9 

Förändring av löneskatt 2,7 8,5 

Övrigt -0,1 1,4 

Utgående avsättning 299,0 285,3 

Antal visstidsförordnanden 13 15 

varav politiker 11 13 

varav anställda 2 2 

Särskilda avtalspensioner 2 2 

Aktualiseringsgrad, % 77,0 76,0 

Not 20 

Långfristiga skulder 2010 2009 

Kommuninvest* 377,4 377,4 

AB Svensk Exportkredit* 402,6 256,4 

Upplåning certifikatprogram** 498,0 - 

Övriga långfristiga skulder 6,0 - 

1 284,0 633,8 

* Avser upplåning för vidareutlåning till Handelsbanken finans, se not 15 

** Kort upplåning för vidareutlåning till koncernföretag med avsikt att vara 

längre än ett år, se även not 15 

38 39


Not 21 

Kortfristiga skulder 2010 2009 

Leverantörsskulder 355,3 305,6 

Personalens skatter och avgifter 83,6 80,6 

Pensionsskuld avgiftsbestämd ålderspension 100,8 95,2 

Semesterskuld och övertidsskuld 158,5 158,0 

Förutbetalda skatteintäkter 111,3 132,5 

Övriga upplupna kostnader och 

förutbetalda intäkter 115,8 201,5 

Flyktingmedel 72,9 75,0 

Exploatering/förråd 3,6 4,7 

Övriga kortfristiga skulder 3,3 10,4 

1 005,1 1 063,5 

Not 22 

Borgensåtagande 2010 2009 

Huge Fastigheter AB 5 017,4 5 617,5 

Delägda bolag/förbund 1 001,0 889,0 

Bostadsrättsföreningar 291,8 295,3 

Övriga 1,9 2,0 

Förlustansvar för egna hem 4,3 4,8 

6 316,4 6 808,6 

Borgensförluster under året 0,0 0,0 

Huddinge kommun har i december 2004 ingått en solidarisk borgen såsom 

för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och 

framtida förpliktelser. Samtliga 260 kommuner som per 2010-12-31 var 

medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande 

borgensförbindelser. 

Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening 

har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan 

medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd 

borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i 

förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun 

lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på 

medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk 

förening. 

Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Huddinge kommuns 

ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2010-12- 

31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 

183 455 180 724 kronor och totala tillgångar till 178 833 146 269 kronor. 

Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 4 883 478 050 

kr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 4 759 071 998 kr. 

Not 23 

Operationella leasingavtal 2010 2009 

Avser ej uppsägningsbara avtal som 

överstiger 3 år 

Framtida leasingavgifter som förfaller inom ett år 6,5 2,7 

Framtida leasingavgifter som förfaller mellan ett 

och fem år 12,1 4,6 

Framtida leasingavgifter som förfaller senare än 

fem år 0,0 0,0 

18,6 7,3 

Not 24 

Skattekostnader 2010 2009 

Aktuell skatt -16,8 -13,9 

Uppskjuten skatt 3,8 -80,4 

-13,0 -94,3 

Not 25 

Långfristiga fordringar 2010 2009 

Kommunens fordran på Södertörns Energi AB 337,5 344,7 

Handelsbanken finans 791,6 633,8 

Kommuninvest 17,3 - 

Övriga långfristiga fordringar 9,6 - 

1 156,0 978,5 

Not 26 

Kortfristiga fordringar 2010 2009 

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 191,9 113,3 

Kundfordringar 213,3 200,7 

Kortfristig utlåning till koncernföretag 44,5 7,2 

Övriga kortfristiga fordringar 124,2 126,0 

573,9 447,2 

Not 27 

Avsättningar till pensioner 2010 2009 

Kommunen 299,0 285,3 

Huge Fastigheter AB 2,6 4,0 

Södertörns Brandförsvarsförbund - 20,7 

SRV återvinning AB 3,9 4,7 


Söderenergi AB 3,2 3,1 

337,5 346,0 

Not 28 

Övriga avsättningar 2010 2009 

Avsättningar för skatter 518,2 513,1 

Efterbehandling och sluttäckning av deponi 38,8 40,4 

Övriga avsättningar 0,3 0,4 

557,3 553,9 

Not 29 

Långfristiga skulder 2010 2009 

Kommunen 1 284,0 633,8 

Huge Fastigheter AB 5 004,7 5 603,6 

SRV återvinning AB 20,6 16,0 


Söderenergi AB 484,7 233,5 

7 132,6 6 836,0 

Not 30 

Kortfristiga skulder 2010 2009 

Leverantörsskulder 417,0 385,9 

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 535,0 624,0 

Övriga kortfristiga skulder 477,1 648,2 

1 429,1 1 658,1 

Driftsredovisning 

Mnkr UTFALL INTÄKTER UTFALL KOSTNADER UTFALL NETTO BUDGET NETTO AVVIKELSE 

Kommunstyrelse 27,5 -315,2 -287,7 -296,9 9,2 

Förskolenämnd 133,7 -732,3 -598,6 -593,6 -5,0 

Grundskolenämnd 122,7 -1 288,1 -1 165,4 -1 175,6 10,2 

Gymnasienämnd 151,7 -606,4 -454,7 -465,1 10,4 

Socialnämnd 174,7 -908,5 -733,8 -737,7 3,9 

Äldreomsorgsnämnd 103,5 -592,2 -488,7 -489,7 1,0 

Kultur- och fritidsnämnd 22,0 -175,8 -153,8 -154,4 0,6 

Samhällsbyggnadsnämnd 49,2 -261,8 -212,6 -193,3 -19,3 

Miljönämnd 4,5 -10,2 -5,7 -6,0 0,3 

Revision 0,0 -2,5 -2,5 -2,7 0,2 

Summa nämnder 789,5 -4 893,0 -4 103,5 -4 115,0 11,5 

Exploateringsverksamhet 52,6 -5,0 47,6 50,0 -2,4 

Avskrivningar 0,0 -58,5 -58,5 -73,3 14,8 

Reserverade medel 0,0 0,0 0,0 -10,7 10,7 

Finansförvaltning, centrala poster 0,5 58,5 59,0 42,4 16,6 

Nämndernas finansiella kostnader 0,0 0,1 0,1 0,0 0,1 

Summa verksamhetens nettokostnader 842,6 -4 897,9 -4 055,3 -4 106,6 51,3 

Skatteintäkter 3 451,3 0,0 3 451,3 3 387,5 63,8 

Generella statsbidrag / utjämning 844,2 -71,0 773,2 782,5 -9,3 

Finansiella intäkter 89,4 0,0 89,4 67,8 21,6 

Finansiella kostnader 0,0 -15,0 -15,0 -8,9 -6,1 

Årets resultat 5 227,5 -4 983,9 243,6 122,3 121,3 

Investeringsredovisning 

Mnkr INKOMSTER UTGIFTER UTFALL NETTO BUDGET NETTO AVVIKELSE 

Kommunstyrelse 0,0 -16,2 -16,2 -19,7 3,5 

Förskolenämnd 0,0 -1,6 -1,6 -7,2 5,6 

Grundskolenämnd 0,0 -4,9 -4,9 -12,2 7,3 

Gymnasienämnd 0,0 -1,4 -1,4 -1,7 0,3 

Socialnämnd 0,0 -0,2 -0,2 -3,1 2,9 

Äldreomsorgsnämnd 0,0 -5,0 -5,0 -15,0 10,0 

Kultur- och fritidsnämnd 0,0 -1,6 -1,6 -4,2 2,6 

Samhällsbyggnadsnämnd 4,6 -45,2 -40,6 -42,0 1,4 

Miljönämnd 0,0 -2,2 -2,2 -7,5 5,3 

Samhällsbyggnadsprojekt 12,1 -107,9 -95,8 -151,0 55,2 

Summa 16,7 -186,2 -169,5 -263,6 94,1 

Exploateringsredovisning 

PROJEKT UTFALL, Mnkr PROJEKTET AVSER 

Vistaberg allé 1 10,3 Bostäder 

Länna industriområde 10,0 Industrimark 

Västergården 1 9,4 Äldreboende 

Balingsnäs västra 8,8 Bostäder 

Talldalsvägen 6,6 Bostäder 

Markreserv 5,6 Diverse markreglering 

Rosengården 1,1 Skola/Förskola 

Kvarteret Paviljongen 0,7 Kyrka och bostäder 

Fleminsberg FÖP -1,8 Utredning 

Vårby gård, Vårberget -1,1 Bostäder 

Huddinge centrum -0,6 Utredning 

Övrigt -1,4 

Summa 47,6 

40 41


Nyckeltal 

FÖRSKOLA 

2008 2009 2010 

2008 2009 2010 

I extern utbildning 1 685 1 923 2 155 

2008 2009 2010 

KOMMUNSTYRELSE 

Antal årsarbetare 204 205 197 

Bruttokostnad, Mnkr 300 297 315 

Nettokostnad, Mnkr 271 274 288 

Budgetavvikelse netto, Mnkr -3 3 9 

Nettoinvesteringar, Mnkr 7 9 16 

Andel av kommunens 

nettokostnad, % 7 7 7 

FÖRSKOLENÄMND 




Budgetavvikelse netto, Mnkr 0 0 -5 




GRUNDSKOLENÄMND 

Antal årsarbetare 1 599 1 595 1 587 

Bruttokostnad, Mnkr 1 265 1 299 1 288 

Nettokostnad, Mnkr 1 154 1 186 1 165 

Budgetavvikelse netto, Mnkr 13 20 10 




GYMNASIENÄMND 








SOCIALNÄMND 




Budgetavvikelse netto, Mnkr 5 -16 4 




ÄLDREOMSORGSNÄMND 




2008 2009 2010 





KULTUR- OCH FRITIDSNÄMND 








SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMND 




Budgetavvikelse netto, Mnkr 5 -2 -19 




MILJÖNÄMND 








REVISIONSNÄMND 








OBLIGATORISK SJUKFRÅNVAROREDOVISNING 2010, % 

Alla Kvinnor Män 

Totalt 6,1 6,7 4,0 

0-29 år 6,3 6,7 4,8 

30-49 år 5,6 6,1 3,6 

50- år 6,8 7,5 4,2 

>=60 (dagar) 46,6 48,5 34,3 

Totalt antal Huddingebarn 6 059 6 276 6 438 

Kommunal förskola 4 283 4 388 4 542 

Kommunala familjedaghem 258 228 191 

Fristående förskola/familjedaghem 1 513 1 645 1 690 

I annan kommun 5 15 15 

Från annan kommun 6 8 9 

Netto, kr/barn 87 059 92 636 91 985 

Servicegrad, % 86,8 87,7 87,9 

Barn/personal i kommunal förskola 5,6 5,5 5,4 

Barn/personal i kommunala 

familjedaghem 5,1 4,8 4,5 

FRITIDSHEM INKL SÄRSKOLEFRITIDS 

Totalt antal Huddingeelever, 6-9 år 4 375 4 666 4 847 

Kommunala fritidshem 3 866 4 098 4 235 

Fristående fritidshem 453 513 565 



Netto, kr/elev * 23 392 20 703 20 901 

Servicegrad, % 88,2 88,6 89,7 

* Nytt beräkningssätt jämfört med tidigare årsredovisningar 

GRUNDSKOLA 

Totalt antal Huddingeelever 12 323 12 365 12 491 

Kommunala skolor 10 203 10 208 10 351 

Fristående skolor 1 656 1 699 1 698 



Netto, kr/elev 76 462 78 824 77 142 

Andel elever i årskurs 5 som 

nått kunskapsmålen i engelska, 

matematik och svenska, % 79,5 83,2 78,9 

Andel elever i årskurs 9 som är 

behöriga till nationellt gymnasieprogram; 

% 87,5 89,5 88,4 

Andel elever i årskurs 9 med minst 

godkänt betyg i minst 16 ämnen, 

% 80,6 82,4 84,1 

Antal lärare/100 elever 8,0 8,0 8,0 

OBLIGATORISK SÄRSKOLA 

Totalt antal Huddingeelever 168 153 143 

Kommunala skolor 144 128 120 

I extern utbildning 24 25 23 


Netto, exkl särskolefritids, kr/elev 311 381 351 072 358 133 

GYMNASIESKOLA 

Totalt antal Huddingeelever 4 182 4 217 4 230 

Kommunala skolor 2 497 2 294 2 075 

Från annan kommun 858 1 026 1 205 

Netto, kr/elev 86 561 87 627 84 728 

Antal lärare/100 elever 7,8 8,3 8,0 

VUXENUTBILDNING INKL SFI 

Netto, kr/inv 449 508 525 

Grundvux, antal elever 263 348 368 

Netto, kr/elev 36 240 23 747 31 204 

Gymnasievux, antal elever 734 848 980 

Netto, kr/elev 30 072 27 936 23 546 

SFI, antal elever 772 1 002 1 376 

Netto, kr/elev 13 826 16 662 12 077 

GYMNASIESÄRSKOLA 


Kommunala skolor 35 38 40 



Netto, kr/elev 314 214 335 899 325 500 

SÄRVUX 



Netto, kr/elev 56 000 61 333 63 800 

ÄLDREOMSORG 

Äldreomsorg, netto, kr/inv 4 692 4 882 5 012 

Äldreomsorg, brutto, kr/inv 65 år 

och äldre 49 557 49 400 45 263 

Hemtjänst, antal brukare 796 950 1 105 

Netto/brukare, kr 86 955 77 872 86 095 

Särskilt boende inkl servicehus, 

antal platser 629 652 637 

Netto inkl servicehus, kr/plats 453 860 463 355 493 269 

Netto exkl servicehus, kr/plats 557 149 560 133 571 784 

Korttidsboende, antal platser 44 34 35 

Varav extern utförare 12 8 5 

Netto, egen regi, kr/plats 655 887 827 390 677 057 

Netto, extern utförare, kr/plats 466 875 497 583 557 406 

Antal besökstillfällen, dagvård 7 551 7 665 6 905 

Netto, kr/tillfälle 1 162 1 502 1 556 

Riksfärdtjänst, kr/resa 1 430 1 922 1 400 

SAMHÄLLSBYGGNAD 

Detaljplaner, antal antagna (KF) 5 4 6 

Detaljplaner, antal antagna (SBN) 28 16 12 

Handläggningstid/ärende, mån 8 6 5 

Bygglov, antal beslutade 

ärenden/år 1 103 1 073 1082 

Genomsnittlig handläggningstid,mån 3 3 1 

42 43


2008 2009 2010 

ARBETE OCH FÖRSÖRJNING 

Försörjningsstöd, netto, kr/inv 753 849 993 

2008 2009 2010 

Placeringar vuxna, netto, kr/ 

insats 115 009 131 063 95 912 

Redovisningsprinciper 

Försörjningsstöd, netto, kr/ 

hushåll 35 662 37 420 40 589 

Antal bidragshushåll 1 987 2 166 2 384 

Antal personer med försörjningsstöd 

3 369 3 731 4 008 

Bidragstidens längd, genomsnitt 

i månader 20,2 17,3 15,9 

INTRODUKTIONSERSÄTTNING 

Introduktionsersättning, antal 

personer 1 134 1 042 694 

Hushåll med introduktionsersättning 

645 570 379 

Brutto, introduktionsersättning 

kr/ hushåll 48 823 45 157 38 583 

Bidragstidens längd, genomsnitt 

i månader 12,6 15,1 15,2 

INTRODUKTION AV NYANLÄNDA 

Introduktion av nyanlända, kr/inv 334 270 150 

Personer aktuella under året 813 747 513 

Nyregistrerade personer under 

året 407 238 149 

Personer som slutat under året 406 420 336 

varav till egen försörjning/studier 84 86 77 

varav till subventionerat arbete 

(anställningsstöd) 39 36 40 

ARBETSMARKNADSINSATSER 

Arbetsmarknadsåtgärder, netto, 

kr/inv 211 230 185 

Personer aktuella under året 713 714 873 

Nyregistrerade personer under 

året 432 503 691 

Personer som slutat under året 451 468 467 

varav till egen försörjning/studier 191 105 182 

varav till subventionerat arbete 

(anställningsstöd) 67 65 61 

INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG 

Vård och behandling, netto, kr/ 

inv 2 348 2 515 2 182 

Institutionsvård barn och ungdom, 

antal individer 88 106 61 

Institutionsvård barn och ungdom, 

netto kr/vårddygn 2 764 3 164 3 438 

Jourhem barn och ungdom, antal 

individer 87 94 101 

Jourhem barn och ungdom, 

netto, kr/vårddygn 1 191 1 490 1 414 

Placeringar vuxna, antal insatser 213 208 166 

varav familjehemsvård, netto kr/ 

insats 288 978 129 049 46 453 

varav institutionsvård, netto, kr/ 

insats 111 552 131 102 97 133 

Familjerätt, antal ärenden 1 128 1 129 1 130 

Socialpsykiatri, netto, kr/inv 470 477 464 

Socialpsykiatri, särskilt boende 

vuxna, platser 48 49 53 

Netto, kr/plats* 283 386 322 807 361 721 

* Nytt beräkningssätt jämfört med tidigare årsredovisningar 

FUNKTIONSHINDEROMRÅDET 

Funktionshinderområdet, netto, 

kr/inv 2 971 3 184 3 244 

Särskilt boende, vuxna, antal 

brukare 162 168 164 

Netto, plats/år, kr 725 000 754 721 740 873 

Särskilt boende, barn, antal 

brukare 12 8 10 

Netto, plats/år, kr 1 094 000 1 943 967 1 258 876 

Boende SoL, antal platser 12 22 24 


Hemtjänst SoL, antal brukare 92 99 125 

Netto, brukare/år, kr 66 974 88 971 84 664 

Daglig verksamhet vuxna, antal 

brukare 230 236 254 


Personlig ass LASS (över 20 tim), 

antal brukare 133 140 137 


Personlig ass LSS (under 20 tim), 

antal brukare 20 20 20 


KULTUR- OCH FRITID 

Bibliotek, brutto, kr/inv 267 302 295 

Bibliotek, mediakostnad, kr/inv 30 32 33 

Bibliotek, besök/inv 4 5 5 

Bibliotek, utlån/inv 4 5 4 

Studieförbund, bidrag brutto, 

kr/inv 51 44 39 

Fritidsgårdar, brutto, kr/inv 

13-19 år 2 182 2 438 2 587 

Föreningsbidrag, netto, kr/inv 77 74 75 

Kulturskola, brutto, kr/inv 7-19 

år 816 856 837 

Brutto, kr/elev 10 372 10 974 10 283 

Kommunen följer den kommunala redovisningslagen samt 

de anvisningar som lämnats av Rådet för kommunal redovisning. 

Kundfakturor och leverantörsfakturor 

Väsentliga intäkts- och kostnadsposter har periodiserats. 

Löner 

Personalens lönekostnader har redovisats enligt kontantprincipen. 

Särskild löneskatt 

Den särskilda löneskatten har kostnadsbokförts och fordringsförts 

till den del som har betalats för mycket i preliminärskatt. 

Pensionsförpliktelser, dels i form av avsättningar 

i balansräkningen, dels de som ingår i ansvarsförbindelser 

inkluderar särskild löneskatt. 

Pensionsskuld 

Avsättning för pensioner intjänade från och med 1998 

redovisas som en avsättning i balansräkningen. Pensioner 

intjänade före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse. 

Den del av tidigare pensionsskuld som avser garanti- och 

visstidspensioner har förts om som en avsättning. 

Redovisning av exploateringsverksamhet 

Exploateringsprojekten delas upp i två delar, dels försäljning 

av exploateringsfastigheter och dels investeringar i 

samband med exploateringar. Intäkter och kostnader i det 

första fallet matchas och vinstavräkning sker när merparten 

av intäkterna inkommit, varvid även kostnaderna ska 

bedömas och redovisas. De investeringar som genomförs 

i samband med exploateringsprojekt redovisas som anläggningstillgångar 

om de ägs av kommunen och skrivs av 

enligt plan. 

Skatteintäkter 

Skatteintäkter består av preliminära skatteinbetalningar, en 

avräkningslikvid som bygger på en kollektiv prognos för 

innevarande år samt en justeringspost för slutavräkning 

som avser föregående år. Den preliminära slutavräkningen 

baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med rekommendation 

RKR 4.2. Efter bokslutets upprättande har SKL 

publicerat en ny prognos i februari som avviker från tidigare 

prognos med 3,4 mnkr. 

Finansiella tillgångar 

Kommunens pensionsmedelsförvaltning är klassificerad 

som finansiell anläggningsillgång. Portföljens förvaltning 

regleras i av fullmäktige antaget reglemente. Pensionsportföljen 

är värderad till det lägsta av anskaffningsvärde och 

marknadsvärde. 

Gränsdragning mellan kostnad och investering 

Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav 

med en nyttjandeperiod om minst tre år klassificeras som 

anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för 

mindre värde. För materiella anläggningstillgångar är 

beloppsgränsen ett basbelopp och för immateriella anläggningstillgångar 

tio basbelopp. 

Anskaffningsvärde 

Från och med år 2010 redovisas investeringsbidrag och 

gatukostnadsersättningar som en förutbetald intäkt och 

redovisas bland långfristiga skulder och periodiseras över 

anläggningens nyttjandeperiod. Tidigare redovisades dessa 

så att det bokförda värdet reducerades. I anskaffningsvärdet 

ingår inga lånekostnader. Tillgångar som inte tagits i 

bruk redovisas som pågående arbete i balansräkningen. 

Avskrivning 

Avskrivning av materiella anläggningstillgångar görs för 

den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning 

baserat på anskaffningsvärdet. På tillgångar i form av mark, 

konst och pågående arbeten görs inga avskrivningar. 

Avskrivningar påbörjas när investeringen är färdigställd, 

slutbesiktigad och/eller när tillgången tagits i bruk. 

Sammanställd redovisning 

Den sammanställda redovisningen omfattar hel- och delägda 

bolag/förbund där kommunens aktie- eller andelsinnehav 

uppgår till minst 20 procent om bolagets omsättning 

inte är av ringa omfattning i förhållande till övriga företag i 

koncernen. Söderenergi AB ägs sedan 2005 av Södertörns 

Energi AB och ska enligt gällande redovisningsprinciper 

inte innefattas i bolagets koncernredovisning. Då kommunen 

genom sitt indirekta ägande fortfarande har ett 

betydande inflytande i Söderenergi AB:s verksamhet och 

bolagets verksamhet är omfattande inkluderar den sammanställda 

redovisningen även fortsättningsvis Söderenergi 

AB. Den sammanställda redovisningen har upprättats 

enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering 

vilket innebär att så stor andel av dotterbolagets resultatoch 

balansräkning som svarar mot kommunens andel har 

räknats med i sammanställningen. Kommunen och bolagen 

har inte haft samordnade redovisningsprinciper under 

räkenskapsåret. Under år 2010 har kommunens andel i 

Södertörns brandförsvarsförbund minskat genom Nackas 

medlemskap och understiger nu 20 procent. Därför ingår 

inte längre Södertörns brandförsvarsförbund i den sammanställda 

redovisningen. 

44 45

REVISIONSBERÄTTELSE ORGANISATION 

Kommunens organisation 

Demokrati- och 

mångfaldsberedning 

Kommunfullmäktige 

Revision 

Södertörns överförmyndarnämnd 

Rådet för 

funktionshinderfrågor 

Brottsförebyggande 

rådet 

Kommunstyrelse 

Kommunstyrelsens 

förvaltning 

Planerings- och 

personalutskott 

Kultur- och 

fritidsnämnd 

Valnämnd 

Kultur- och 

fritidsförvaltning 




Intagningsnämnd 

Barn- och utbildningsförvaltning 

Socialnämnd 


Social- och äldreomsorgsförvaltning 

Miljönämnd 

Samhällsbyggnadsnämnd 

Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltning 

3 socialutskott 

Miljöråd 

Pensionärsråd 

Skönhetsråd 

Kommunstyrelsens ledamöter 

Daniel Dronjak 

Nordqvist (M) 

Ordförande 

Jelena Drenjanin (M) 

1:e vice ordförande 

Malin Danielsson (FP) 

2:e vice ordförande 

Anti Avsan (M) 

Ledamot 

Gunilla Helmerson (M) 

Ledamot 

Tomas Hansson (KD) 

Ledamot 

Katharina 

Wallenborg (DP) 

Ledamot 

Christian Ottoson (C) 

Ledamot 

Ann-Marie Högberg (S) 

Ledamot 

Emil Högberg (S) 

Ledamot 

Rikard Lingström (S) 

Ledamot 

Marica Lindblad (MP) 

Ledamot 

Britt Björneke (V) 

Ledamot 

46 47


Aikido är en sport där liten lätt kan vinna över stor, tjej över kille och träningen passar de flesta. 

Kommunstyrelsens förvaltning 

141 85 Huddinge 

08-535 300 00 

www.huddinge.se

Ã rsredovisning 2010 (PDF 4 MB) - Huddinge kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?

Ãrsredovisning 2010 (PDF 4 MB) - Huddinge kommun