Qualis Granskningsrapport

Qualis Granskningsrapport 

Bullerbyns förskola 

Kävlinge 

Granskning genomförd i november 2011 

av Arja Fekete och Gunilla Malmqvist 

Q-Steps Kvalitetssäkring AB

Sammanfattning av rapporten 

Bullerbyns förskola är en kommunal förskola i Kävlinge kommun som består av sju avdelningar, 

indelade i tre spår med totalt 127 barn i ålder 1-5 år. Området runt förskolan är ett villasamhälle 

uppbyggt på 70-talet. Bullerbyns 24 pedagoger har alla utbildning för arbete med barn. Förskolan 

uppvisar en god men ojämn kvalitet och når 80 poäng i sin första Qualis-granskning och är därmed 

certifierad enligt Qualis-modellen. 

Förskolans profil är ”Rörelse och Hälsa” och värdegrunden med öppenhet, respekt och ansvar 

löper som en röd tråd genom hela verksamheten. Bullerbyns förskola är en trivsam och trygg 

arbetsplats för alla. Förskolan har ett varmt, tydligt, öppet och strategiskt ledarskap som skapar 

hög delaktighet för personalen. Kompetensutvecklingen har hög prioritet och utvecklingsarbetet 

med värdegrunden, spåren, hälsoprofilen och den pedagogiska dokumentationen har enat 

förskolan. Barnens lärprocesser dokumenteras och synliggörs, men barnens reella inflytande över 

sitt lärande och pedagogernas regelbundna reflektion över sina egna roller i relation till barnens 

utveckling och lärande behöver utvecklas. Ett gemensamt förhållningssätt inom språk- och 

kommunikation samt ett aktivt arbete inom naturvetenskap och teknik behöver också utvecklas. 

Föräldrarna känner att de har stort inflytande och förskolans image är mycket god. 

Bullerbyns förskola - en kort presentation 

Bullerbyns förskola ligger i Löddeköpinge i Kävlinge kommun. Förskolan ligger inbäddad i ett 

lugnt villaområde. Majoriteten av barnen är svenskspråkiga. Förskolan har sju 

avdelningar/arbetslag. Avdelningarna är indelade i spår, där två arbetslag samarbetar. Huset är 

byggt så att två avdelningar ligger mittemot varandra med en gemensam korridor i mitten. 

Avdelningarna mittemot varandra bildar ett spår. På den ena sidan av korridoren vistas barnen i 

åldrarna 1-3 och på den andra sidan finns 4-5 åringarna. Ett av spåren inkluderar även en 

avdelning som finns i en modul på gården. Där finns barn mellan 4-5 år. Barnen stannar i sina spår 

under hela förskoletiden. Förskolan har totalt 127 barn. I mitten av huset finns ett stort kök, en 

nytillbyggd lekhall och personalutrymmen. Förskolechefen Rauni Lundgren, som har lett 

förskolan sedan 2002, delar rum med en skolassistent som arbetar på förskolan 10 timmar i 

veckan. Skolvaktmästaren har 5 timmar i veckan lagda på förskolan och en kokerska ansvarar för 

maten. Städ- och kökspersonal köps in från kommunen. Vikariebehovet tillgodoses genom en 

anställd pool samt kommunens vikariepool. Förskolan håller öppet mellan klockan 7.00 – 18.00. 

Under de senaste åren har pedagogerna arbetat fram en hälsoprofil, som startade hösten 2011. 

Det senaste året har invändiga förbättringar gjorts och lokalerna känns ljusa och fräscha. 

Förskolans sovande barn ligger ute i ett ”sovloft” i egna sovsäckar. Ett ytterligare sovloft skall 

byggas. Den stora gården med stora gröna ytor och varierande lekredskap är indelad i mindre 

gårdar och inbjuder till mycket utvecklande och spännande lek. 

Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Peter Myndes Backe 12, 118 46 Stockholm 

Telefon 08-410 928 40, e-post info@q-steps.se, www.q-steps.se

Genomförande av arbetet med självvärdering och granskning 

Förskolans alla arbetslag och ledningen har före vårt besök genomfört en självvärdering av sin 

verksamhet utifrån Qualis kvalitetskriterier inom elva olika områden. Ledningen har lämnat en 

skriftlig redovisning av hur arbetet bedrivs inom de elva olika områdena samt vilka utvärderingsoch 

förbättringsmetoder förskolan använder. Ledningen har kompletterat med planer och rapporter 

som ledningen funnit relevanta för att belysa förskolans kvalitet. Därtill har vissa kvantitativa tal 

redovisats avseende organisation, kompetens och resursutnyttjande. Bland de utvärderingsmetoder 

som förskolan har använt är Qualis enkäter till barn, föräldrar och personal. Av förskolans 90 barn 

över 3 år har 63 barn svarat (71 %). Alla barns föräldrar (en förälder/barn) har erbjudits att svara 

på föräldraenkäten. Enkäten har besvarats av 108 av totalt 127 föräldrar, vilket innebär 85 % 

svarsfrekvens. Av förskolans 24 personal har 19 svarat (79 %). 

Granskningen har skett i form av att undertecknade externa granskare har tillbringat två dagar i 

förskolan. Materialet från förskolan har vi tagit del av i god tid innan besöket. Under den första 

besöksdagen har vi deltagit i avdelningarnas verksamhet och intervjuat grupper av pedagoger och 

föräldrar. Den andra dagen har vi ägnat förmiddagen åt att komplettera de frågor vi saknade svar 

på, delta i förskolans verksamhet och intervjua ledningen. 

Nedan redovisas resultatet av arbetslagens och ledningens självvärdering. Längst till höger i 

tabellen redovisas den bedömning som vi granskare har gjort. 

Kvalitetsområde 

Stora 

Bläckfisken 

Lilla 

Bläckfisken 

Ekorren 

Fjärilen 

Nyckelpigan 

Myran 

Sländan 

Självvärdering 

Förskolechef 

Extern 

värdering 

granskare 

A. Trygghet och trivsel 6 6 7 7 6 7 7 7 5 

B. Delaktighet i 

6 6 

lärprocessen 

5 5 4 

6 7 6 3 

C. Arbetssätt och 

6 6 

pedagogroll 

5 7 6 

6 6 6 4 

D. Utveckling och 

6 6 

lärande 

6 6 6 

6 5 6 3 

E. Föräldrainflytande 6 6 7 5 5 6 5 6 4 

F. Organisation 7 7 7 6 5 6 6 6 6 

G. Styrning och 

7 6 

4 6 6 6 

ledarskap 

7 5 6 

H. Kommunikation 5 4 7 5 3 6 5 6 5 

I. Kompetens 6 7 7 6 5 5 5 6 5 

J. Resursutnyttjande 7 3 7 7 4 6 4 6 4 

K. Image 7 7 7 7 7 7 7 7 7 



Verksamhetens kvalitet inom elva områden 

Trygghet och trivsel 

Vi möter en förskola med mycket utsmyckning. Vi kliver rakt in i en djungel. Alla kommunens 

förskolor har arbetat med temat ”Afrika” och Bullerbyns förskola har en utställning med barnens 

alster och övrig dokumentation om hur temaarbetet har gått till. Barnen verkar trygga. Många av 

barnen kommer och hälsar nyfiket på oss. Lugn och ro råder på förskolan. 

Förskolans fysiska miljö upplevs som trygg och säker (steg 1). Vid vår granskning konstaterar vi 

att den yttre säkerheten med till exempel säkra grindar och lekredskap fungerar. Barnen och 

personalen verkar lugna och harmoniska. Förskolan har förankrade inskolningsmetoder och 

säkerhetsrutiner (steg 1). Pedagogerna ansvarar för att varje barn tillsammans med sina föräldrar 

får en god introduktion i förskolan. Det finns fasta rutiner och en tydlig handlingsplan för 

inskolning, som förskolan följer. Den för kommunen gemensamma handlingsplanen för trygghet 

och trivsel är mycket innehållsrik och beskriver bland annat rutiner för lämning och hämtning av 

barn samt rutiner vid medicinering och olycksfall. Där finns även handlingsplaner för aktiviteter 

utanför förskolan och vid bussturer samt mot hot och våld. Förskolan har också en omfattande 

krisplan. 

Förskolan arbetar aktivt för att skapa ett klimat som präglas av trygghet och trivsel (steg 2). I den 

skriftliga redovisningen beskriver pedagogerna att de ”använder låga röster och har alltid en hand 

eller ett knä till hands”. Under vårt besök upplever vi att det finns en tydlig medvetenhet och fokus 

på att värna om och förbättra arbetsmiljön för dem som vistas på förskolan. Vi bevittnar inga 

konflikter under vår vistelse. Förskolan har ett främjande och förebyggande arbete för att förhindra 

diskriminering och kränkande behandling (steg 2). Förskolan har en likabehandlingsplan och 

pedagogernas övertygelse är att de kan påverka genom att vara goda förebilder. Under våra 

verksamhetsbesök ser vi exempel på ”kompisarbete”. Genom Qualis-enkäten får vi veta att alla 

barn anser sig vara ”goda kompisar”. Pedagogerna har ett gemensamt förhållningssätt och 

bemötande som genomsyrar hela verksamheten (steg 2). Förskolan lägger stor vikt vid bemötande 

och att ha en öppen kommunikation. Pedagogerna har under en längre tid arbetat fram en 

gemensam värdegrund som präglar deras förhållningssätt mot barn, föräldrarna och kollegor. 

Värdegrunden är väl synlig på förskolan och känd av föräldrarna, vilket vi kunde verifiera vid 

intervjun. 

Engagemang präglar förskolan (steg 3). Förskolechefen har ett positivt inflytande på att 

verksamheten utvecklas. Vi upplever ett stort engagemang som synliggörs bland annat genom 

olika arbetsgrupper som verkar på och utanför förskolan i syfte att öka måluppfyllelsen. De senaste 

årens kraftfulla utvecklingsarbete vittnar också om högt engagemang. Förhållandet inom 

personalgruppen samt mellan personal och barn kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt 

(steg 3). Begrepp som ”förståelse, respekt, empati och allas lika värde” sammanvävs i en 

värdegrundsförklaring. Att värdegrundstankarna är levande i verksamheten kan vi verifiera genom 

iakttagelse under besöket och föräldrarnas vittnesmål under intervjun. En förälder beskriver att 

”det känns som att komma till en öppen famn”. Förskolan mäter och följer upp barnens trygghet, 

trivsel och säkerhet (steg 3). Pedagogerna lyssnar och intervjuar barn för att veta hur barnen trivs. 



Genom de årliga Qualis-enkätena får pedagogerna reda på hur barn, föräldrar och kollegorna 

uppfattar trivsel och trygghet på förskolan. De dagliga samtalen vid lämning och hämtning och 

utvecklingssamtalet är viktiga för att kontinuerligt följa upp barnens trygghet liksom. 

Tabellen nedan visar tydligt att alla deltagare upplever en hög trivselfaktor på förskolan. 

Frågor i barnenkät 63 svar 

Andel svar i % (minst tio 

svar) 

Jag tycker om att vara på 

förskolan 

Jag är en god kamrat 

Jag har någon att leka med 

på förskolan 

När jag leker med de andra 

barnen på förskolan känner 

jag mig glad 

Jag tycker om maten på 

förskolan 

Frågor i föräldraenkätenkät 108 svar 

Andel svar i % (minst tio svar) 

Stämmer inte alls Stämmer Stämmer helt 

1,6 6,3 92,1 

0 4,8 95,2 

0 6,3 93,7 

0 9,5 90,5 

0 12,7 87,3 

Instämmer 

inte alls 

Instämmer 

till viss 

del 

Neutralt/tar 

inte 

ställning 

Inställer 

till stor 

del 

Instämmer 

helt 

Mitt barn trivs på förskolan 0 6,5 0 24,1 69,4 0 

Förskolan erbjuder bra mat 0,9 18,5 7,4 42,6 27,8 2,8 

Vet ej 

Förskolan arbetar aktivt mot okamratligt 

beteende och mobbning 

0 5,6 2,8 29,6 55,6 6,5 

Personalen engagerar sig i mitt barn 0 5,6 0,9 29,6 63,9 0 

Förskolan är välstädad 0 8,3 7,4 32,4 50,0 1,9 

Frågor i personalenkät 19 svar 

Antal personal (vid nio svar och färre) 


Instämmer 

inte alls 

Instämmer 

till viss 

del 

Neutralt/tar 

inte 

ställning 

Inställer 

till stor 

del 

Instämmer 

helt 

Jag trivs på min arbetsplats 0 5,3 0 26,3 68,4 0 

Barnen trivs på förskolan 0 0 0 26,3 73,7 0 

Vet ej 

Vi vuxna reagerar på okamratligt beteende 

och mobbning bland och gentemot barnen 

Förhållandet mellan personal och barn 

kännetecknas av förtroende och ömsesidig 

respekt 

I vår förskola har vi enats om gemensamma 

normer 

0 0 0 0 100 0 

0 0 0 15,8 84,2 0 

0 0 0 15,8 84,2 0 

Förskolan har förankrade metoder för att förhindra diskriminering och kränkande behandling 

(steg 4). Genom hög personalnärvaro bland barnen och genom att barnen ofta delas i mindre 

grupper garanteras att oegentligheter upptäcks snabbt. Förskolan har en aktuell 

likabehandlingsplan som beskriver hur förskolan arbetar mot diskriminering och kränkande 



ehandling. I planen finns risk- och utvecklingsområden med tydliga åtgärder definierade samt hur 

konflikter skall hanteras. I kvalitetsredovisningen ser vi en kortfattad beskrivning av resultat men 

inte någon analys av resultaten. Enligt likabehandlingsplanen har inga fall av diskriminering eller 

kränkande behandling lett till anmälan till förskolechef. Förskolan har en gemensam värdegrund 

som synliggörs i det dagliga arbetet (steg 4). Som vi redan under de lägre stegen har 

uppmärksammat har förskolan en tydlig värdegrund. Vi har under besöket iakttagit personalens 

förhållningssätt gentemot varandra, barn och föräldrar och kan verifiera att värdegrunden 

synliggörs på förskolan. Värdegrundsarbetet pågår kontinuerligt med barnen genom kompisteman. 

Förskolan arbetar utifrån förankrade metoder för att varje barn ska utveckla förståelse för allas lika 

värde (steg 5). Grunden finns i förskolans värdegrund där allas lika värde lyfts fram. På 

avdelningarna ser vi flera exempel på metoder som bygger på allas lika värde och vad gott 

kamratskap betyder. Pedagogerna är också noga med att poängtera vikten av att de själva måste 

vara goda förebilder, vilket också ingår i värdegrunden. Enligt den skriftliga redovisningen ges 

flickor och pojkar lika mycket utrymme. Förankrade metoder finns för att stimulera barnens 

samspel, hjälpa dem att bearbeta konflikter och att respektera varandra (steg 5). Vi 

uppmärksammar metoder som kompishjärtan och intervjuer med barn om hur en bra kompis 

uppför sig. Genom väggdokumentationen ser vi att barnen ger positiv feedback till varandra. 

Under besöket bevittnar vi samtal mellan barn och pedagoger där allas lika värde diskuteras. Det 

finns ett systematiskt arbete kring barnens samspel, vilket vi kan verifiera. Under besöket bevittnar 

vi inga konfliktsituationer och enligt likabehandlingsplanen finns det tydliga riktlinjer för hur 

konflikthanteringen skall ske på förskolan. Det centrala är att försöka förstå problemet, att alla blir 

hörda och respekterade för sin upplevelse av situationen samt att hitta vägar till lösningar. 

Varje barn ges utrymme att reflektera över etiska dilemman och livsfrågor i vardagen (steg 6). 

Varken genom det material som vi granskare har tillgång till eller verksamhetsbesöken kan vi se 

hur förskolan arbetar med kriteriet. 

I självvärderingen har tre arbetslag placerat sig på steg 6. Fyra arbetslag och ledningen placerar sig 

på steg 7. Vi ser att förskolan utan tvekan uppfyller alla steg i Qualis-trappan till och med steg 5. 

För att nå steg 6 krävs att förskolan arbetar med etiska dilemman och livsfrågor, vilket vi inte kan 

verifiera. Vi placerar därför förskolan på steg 5. 

Delaktighet i lärprocessen 

Barnens intressen, förmågor och behov präglar den pedagogiska verksamhetens utformning 

(steg 1). Genom att observera och lyssna på barnen ser pedagogerna barnens behov och intresse. 

Intervjuer med frågor om barnens intresse genomförs. Även de individuella utvecklingsplanerna 

ligger till grund för verksamhetens utformning. 

Lärandemiljön skapar goda förutsättningar för barnens delaktighet (steg 2). Lekmaterialet är 

synligt och tillgängligt för barnen. Avdelningarna har fotoramar på barnens nivå. Det råder 

ordning och reda på avdelningarna, vilket synliggör materialet för barnen. Miljöerna är anpassade 

för barn. Barn uppmuntras att göra egna val i sitt lärande (steg 2). Barnen får göra egna val av 

aktiviteter både inne och ute varje dag. De större barnen väljer också egna lärområden och sätter 



egna mål. Pedagogerna ställer frågor och låter barnen fundera på vad de vill göra. Alla barn 

instämmer helt i påståendet ”Jag ofta får välja vad jag vill göra”. 

Varje barns lärprocesser dokumenteras kontinuerligt och synliggörs för barnen och föräldrarna 

(steg 3). Alla barnen har egna pärmar, där aktiviteter och lärande dokumenteras. Vissa bilder är 

kommenterade av barnen och andra av pedagogen. Vi ser exempel på barns egna tankar kring vad 

de gör på bilderna. Pärmarna är tillgängliga för alla barn som lätt kan ta sin pärm, bläddra i den 

och tala om den. Även om innehållet synliggör barnets lärande förblir det otydligt vilka 

lärprocesser pedagogerna vill synliggöra. En central arbetsgrupp har arbetat fram en tydlig struktur 

till en ny portfoliopärm som synliggör lärprocesserna. Pärmen ska användas på alla kommunens 

förskolor och det kommer att finnas ett gemensamt register som styr innehåller i pärmarna. 

Arbetet med portfoliopärmen har påbörjats på förskolan. Vi ser många väggdokumentationer som 

beskriver vad barnen får vara med om och lära sig inom exempelvis skapande, matematik, 

naturorientering och saga. Däremot förblir lärprocesserna otydliga även här. Det finns en tydlig 

koppling mellan utvecklingssamtalet och förskolans arbete med barns utveckling (steg 3). Som 

nämnts tidigare är portfolion och IUP (individuell utvecklingsplan) underlag för 

utvecklingssamtalet. I föräldraenkäten ser vi också att 85,2 % av de svarande föräldrarna 

instämmer helt (56,5 %) eller till stor del (28,7 %) i att ”Utvecklingssamtalet bygger på 

pedagogisk dokumentation av mitt barns lärande och utveckling”. Personalenkäten visar att 95 % 

av pedagogerna instämmer helt (53 %) eller till stor del (42) i påståendet att ”Jag dokumenterar 

och reflekterar över den dagliga verksamheten”. 5 % instämmer i påståendet till viss del. 

Varje barn stimuleras att reflektera över sitt eget lärande (steg 4). Barnen och pedagogerna arbetar 

med mindmaps, där barnens idéer och tankar synliggörs kring ett tema eller arbete. Barnen är 

delaktiga i dokumentationen och reflekterar över sitt lärande. På flera avdelningar finns också 

digitala fotoramar tillgängliga för barn och föräldrar. Vi ser barn som sitter och tittar på bilderna 

och samtalar kring dem. Under besöket lyssnar vi på en dialog mellan en pedagog och tre barn 

som arbetar med bilder vid datorn. Vi hör tydligt hur barnen reflekterar över sitt lärande. Däremot 

ser vi väldigt lite av barnens egna kommentarer och reflektioner kring sitt eget lärande återgivna 

med barnens egna ord i dokumentationerna. Barnen har ett reellt inflytande över arbetssätt och 

verksamhetens innehåll (steg 4). Vi kan under besöket konstatera att barnen har ett visst inflytande 

över innehållet. De kan göra många egna val under dagen när det gäller fria aktiviteter och lekar, 

men när det gäller den planerade pedagogiska verksamheten som pågår på förmiddagarna ser vi 

inte att barnen har mycket inflytande. Barnen är indelade i små, åldershomogena grupper som en 

pedagog alltid ansvarar för. Detta görs för att trygga barnen och för att skapa en lugn arbetsmiljö. 

Gruppen har samling utifrån pedagogens planering och alla barnen deltar. Även om barnen på 

något sätt deltar i och påverkar planeringen av innehållet i verksamheten kan vi inte se att de har 

ett reellt inflytande över arbetssätt och innehåll. Att grupperna är indelade utifrån ålder och inte 

intresse och behov ser vi som ett hinder för verkligt inflytande. 

I självvärderingen har ett arbetslag placerat sig på steg 4, två på steg 5, tre arbetslag och ledningen 

på steg 6, ett arbetslag på steg 7. Vi ser att förskolan helt uppfyller stegen 1-3. Delkriteriet på steg 

4 ”Varje barn stimuleras att reflektera över sitt lärande” uppfyller förskolan men delkriteriet 

”Barnen har ett reellt inflytande över arbetssätt och verksamhetens innehåll” kan vi inte verifiera. 

Vi placerar förskolan på steg 3. 



Arbetssätt och pedagogroll 

Materialet finns tillgängligt för barnen (steg 1). Barnen har tillgång till lekmaterialet överallt på 

förskolan. Miljön lockar till lek, utveckling och lärande (steg 1). Vi granskare upplever att 

förskolans miljö är varierande och stimulerar lek och lärande. Leken ligger till grund för allt 

lärande (steg 1). Vi ser lekande barn under fria aktiviteter, men även under samlingen använder 

pedagogerna leken som lärandeform. I den skriftliga redovisningen läser vi att pedagogerna 

uppmuntrar barnen att vara självständiga och att kunna välja. 

Miljö och material utnyttjas väl i lärprocessen (steg 2). Vi ser vid vårt besök att utomhusmiljön 

med den stora gården och variationen i utbudet av lekredskap ger goda möjligheter till lärande. Vi 

ser olika aktiviteter pågå på alla håll både inom- och utomhus. Kreativitet och skapande präglar 

arbetssätt och lärande (steg 2). Väggdokumentationen ger många exempel på hur förskolan arbetar 

med kreativitet och skapande. Barnens teckningar och målningar är inramade och upphängda på 

ett tilltalande sätt. Vi ser att barnen har arbetat med många olika material och prövat olika 

tekniker. Pedagogerna ger barnen stöd i att utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga 

(steg 2). I den skriftliga dokumentationen beskriver pedagogerna att de uppmuntrar barnen att ta 

egna initiativ. De ger beröm, när barnet tar egna initiativ. Pedagogerna ger inte barnen svaren utan 

uppmuntrar dem att tänka själva och komma på lösningar. 

Verksamheten är rolig, stimulerande och lärorik för alla barn (steg 3). Under besöket bevittnar vi 

många olika lärsituationer. Pedagogerna är engagerande och väl förberedda, vilket fångar barnens 

intresse under den planerade verksamheten. Vid samtal med några barn bekräftar de att de tycker 

att ”det är roligt på förskolan ”. Även föräldrarna vittnar enstämmigt om detta vid 

föräldraintervjun. 98,4 % av barnen menar att de tycker om att vara på förskolan. ”Jag tycker att 

det är jätteroligt”, Lära mig nya saker tycker jag är roligt”, Jag har lärt mig om former är några av 

barnens kommentarer till enkätfrågorna. Alla pedagogerna instämmer helt (63,2 %) eller till stor 

del (36,8 %) i att ”Våra arbetssätt och arbetsformer stimulerar och utmanar barns utveckling och 

lärande”. Barnen uppmuntras till många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik 

samt dans och drama (steg 3). Under våra verksamhetsbesök på avdelningarna bevittnar vi att 

barnen och pedagogerna arbetar med olika uttrycksformer. Vi deltar i sång- och motoriksamlingar, 

vi ser motoriklekar ute på gården. Genom Afrika - utställningen ser vi bevis på hur barnen har 

arbetat med många olika material och tekniker inom bild och form. Väggdokumentationen återger 

många olika uttrycksformer som barnen deltar i. Pedagogernas arbetssätt och arbetsformer 

utvärderas regelbundet (steg 3). I den skriftliga redovisningen finner vi att arbetssätt och 

arbetsformer utvärderas genom daglig reflektion, vid veckoplanering och arbetslagsmötena liksom 

vid planerings- och utvärderingsdagar. Vi granskare har också tagit del av några 

utvärderingsdokument. En pedagog gör sin utvärdering på baksidan av planeringsbladet och en 

utvärderar i sin kalender. 

Pedagogerna utmanar barnen att pröva olika lösningar av egna och andras problem (steg 4). I den 

skriftliga redovisningen läser vi att pedagogerna arbetar med problemlösning genom att ge barnen 

frågeställningar att lösa och genom att låta barnen tänka ut egna svar. Vi ser många exempel på att 

barnen ges möjligheter att lösa problem. Under vårt besök ser vi en grupp barn rita upp en 

mindmap kring hur en ”gubbe” kan konstrueras. Vid intervjun poängterar pedagogerna vikten av 

att ”ge barnen tid att tänka och komma på egna lösningar”. Pedagogerna använder gemensamma 



former för dokumentation av den pedagogiska verksamheten (steg 4). Förskolan använder sig av 

flera olika gemensamma former av dokumentation. Mycket av dokumentationen ställs ut på 

väggarna. Barnens alster är respektfullt inramade och synliga. Lärsituationer synliggörs genom 

bild och textdokumentationer. Avdelningarna har fotoramar på barnens nivå och alla barn har 

egna dokumentationspärmar. Hemsidan hålls uppdaterad av ansvariga pedagoger och den 

administrativa assistenten. Utvärderingarna bidrar till undervisningens och den pedagogiska 

verksamhetens utveckling (steg 4). Verksamheten utvärderas genom dagliga reflektioner och några 

pedagoger för korta minnesanteckningar på planeringsbladet eller i kalendern. Detta för att se vad i 

aktiviteten som gick bra och vad som bör förbättras till nästa gång. Qualis-enkäter används till 

barn, personal och föräldrar för att upptäcka förbättringsområden. Arbetet med 

kvalitetsredovisning, där måluppfyllelsen och resultaten utvärderas samt nya utvecklingsområden 

och mål formuleras, bidrar till verksamhetens utveckling. Förskolechefen genomför 

medarbetarsamtal och i sin beskrivning av ledningsorganisationen skriver hon att syftet med de 

pedagogiska samtalen, som alla pedagogerna deltar i, är att öka måluppfyllelsen. 

En samsyn kring kunskapsbegrepp och kunskapsutveckling präglar pedagogernas arbete med 

barnen (steg 5). Genom hälsoprofilen har en gemensam kunskapssyn arbetats fram. ”Det man gör 

med kroppen, fastnar i knoppen” är förskolans kunskapsfilosofi. Vi bevittnar många olika slags 

rörelse - och motorikaktiviter under våra verksamhetsbesök och hör under intervjun med 

personalen att kunskapssynen genomsyrar deras ”tänk” kring barnen. Pedagogerna dokumenterar 

och reflekterar regelbundet över det pedagogiska arbetet i relation till varje barns utveckling (steg 

5). Förskolan arbetar med IUP, individuella utvecklingsplaner, för varje barn. Utvecklingsplanen 

diskuteras under utvecklingssamtalet med föräldrarna. Enligt den skriftliga dokumentationen 

reflekterar och dokumenterar pedagogerna under sin planeringstid men också genom att göra 

observationer. Vi har tagit del av en sådan observation. Pedagogerna reflekterar regelbundet över 

sina egna roller i relation till barnens utveckling och lärande (steg 5). Det sker kontinuerliga 

utvärderingar av verksamheten på förskolan. När det gäller alla pedagogers reflektion kring och 

utvärdering av sina egna roller i relation till barnens utveckling och lärande, kan vi inte verifiera 

detta genom det underlag vi tagit del av. 

I självvärderingar har ett arbetslag placerat sig på steg 5, ledningen och fem arbetslag på steg 6. Ett 

arbetslag har placerat sig på steg 7. Vi ser att förskolan uppfyller kriterierna på stegen 1 - 4. På 

steg 5 uppnår förskolan delkriterierna ”En samsyn kring kunskapsbegrepp och kunskapsutveckling 

präglar pedagogernas arbete med barnen” och ”Pedagogerna dokumenterar och reflekterar 

regelbundet över det pedagogiska arbetet i relation till varje barns utveckling”. När det gäller 

delkriteriet ”Pedagogerna reflekterar regelbundet över sina egna roller i relation till barnens 

utveckling och lärande” kan vi inte verifiera att det sker. Vi placerar därför förskolan på steg 4. 

Utveckling och lärande 

Förskolan uppmuntrar nyfikenhet och lust att lära hos varje barn (steg 1). Vid besöket ser vi detta 

bland annat i variationen i det tematiska arbetet och i skapandet, men också i barnens fria lek. 

Genom att barnen delas in i mindre grupper och genom att använda lustfyllda metoder försöker 

pedagogerna uppmuntra barnens lust och nyfikenhet. Vi ser exempelvis på hur barn lär sig färger 

genom att leka detektiv och leta efter leksaker i den aktuella färgen. Det finns många olika 



lärmiljöer, där barnen kan leka, upptäcka och forska. Handlingsplaner används för barn i behov av 

särskilt stöd (steg 1). Det finns en tydlig handlingsplan med rutiner som vi granskare tar del av. 

Vid uppkommet behov kontaktar pedagogerna i första hand förskolechefen. Därefter tar förskolan 

kontakt med föräldrarna. Det centrala förskoleteamet kontaktas efter samtal med föräldrarna. 

Förskoleteamet handleder personalen. 

Förskolan har metoder för att följa upp och dokumentera barnens allsidiga utveckling och lärande 

(steg 2). I den skriftliga redovisningen framkommer att pedagogerna använder IUP och annan 

dokumentation, barnintervjuer och kvalitetsredovisningen som underlag för att följa upp och 

dokumentera barnens utveckling och lärande. Vid vårt besök ser vi bland annat såväl ifyllda IUP, 

barnpärmar som barnens egna måldokument. Förskolläraren tar ett särskilt ansvar för det 

pedagogiska arbetet på förskolan (steg 2). Vid intervjun uppfattar vi att förskollärarna är mycket 

medvetna om att de har ett särskilt ansvar för verksamhetens utveckling på förskolan. På vissa 

avdelningar tar förskollärarna ansvar för fler utvecklingssamtal än barnskötarna och vid behov kan 

de handleda en barnskötare. Förskolan har tillgång till specialpedagogisk kompetens (steg 2). 

Förskolan har tillgång till bland annat talpedagog, specialpedagog och motorikpedagog genom 

förskoleteamet. 

Utforskande, nyfikenhet och lust att lära utgör grunden för den pedagogiska verksamheten (steg 3). 

På väggdokumentationen ser vi flera exempel på hur pedagogerna använder sig av forskande 

arbetsätt. Under våra besök i barngrupperna ser vi barn och vuxna som nyfiket böjer sig över något 

de arbetar med eller precis upptäcker. På en avdelning arbetar några barn som satt som mål ”att 

lära sig måla”. En del av barnen målar ett stilleben vid staffliet och några andra barn undersöker 

möjligheten att göra färg av naturmaterial såsom gräs, mossa, rivna morötter och bär. Barnen visar 

gärna sina pärmar och övrig dokumentation som de är delaktiga i. Barnen för stöd och stimulans i 

sin sociala utveckling (steg 3). De tydligaste exemplen på detta under vårt besök är kompishjärtan 

och kompissolarna. Det pågår ett ständigt arbete med förhållningssätt gentemot varandra i 

barngrupperna. Återkommande under dagen såväl i intervjuer med pedagoger och föräldrar samt 

vid besök på avdelningar ser och hör vi exempel på hur samspel och relationer är i fokus. Under 

intervjun poängterar pedagogerna vikten av att ge barnen beröm och uppmuntran samt att vara 

goda förebilder. Förskolan arbetar aktivt med språk- och kommunikationsutveckling, matematik, 

naturvetenskap och teknik (steg 3). Under besöket ser vi många exempel på ett språkligt - 

matematiskt förhållningssätt hos pedagogerna. Genom dokumentationen kan vi se att pedagogerna 

uppmärksammar båda ämnena specifikt. Vi ser också exempel på hur några arbetslag arbetar med 

experiment. Även några enstaka exempel på arbetet med teknik ser vi. Att förskolan arbetar språkmatematiskt 

kan vi verifiera. När det gället teknik och naturorientering kan vi se inslag av detta i 

arbetet, men vi kan inte verifiera att pedagogerna arbetar aktivt med dessa ämnen. I barnenkäten 

kan vi se att 100 % av de svarande barnen instämmer i ”Jag ofta får visa vad jag lär mig”. Se svar 

från föräldraenkäten nedan. 



Förskolan erbjuder en utvecklande 

verksamhet för mitt barn 

Jag får vara med och påverka hur förskolan 

arbetar med mitt barns utveckling och 

lärande 

Instämmer 

inte alls 

Instämmer 

till viss 

del 

Neutralt/tar 

inte 

ställning 

Inställer 

till stor 

del 

Instämmer 

helt 

1 9 0 28 61 1 

3 18 10 45 18 6 

Vet ej 



Pedagogerna stimulerar och utmanar varje barns utveckling och lärande (steg 4). Enligt den 

skriftliga dokumentationen ställer pedagogerna utmanande frågor för att stimulera barnen. De 

fångar upp barnens intresse genom att lyssna och observera samt genom att erbjuda varierande 

material som lockar till lek. Ett exempel på detta är barnens egna måldokument där de ställer egna 

lärandemål. Olika former av pedagogisk dokumentation används regelbundet för att följa upp 

barnens utveckling och lärande (steg 4). Alla barn har en egen utvecklingsplan som ligger till 

grund för utvecklingssamtalet med föräldrarna. Barnen har egna pärmar med dokumentation av 

olika aktiviteter. Även annan dokumentation såsom barnintervjuer, barnobservationer och 

kvalitetsredovisningen används för att följa upp barnen i deras lärande och utveckling. 

Förskolan har fokus på språk- och kommunikation i alla situationer (steg 4). 94.5 % av personalen 

instämmer helt (78,9 %) eller till stor del (31,6 %) i att de har fokus på språk och kommunikation. 

Den skriftliga redogörelsen förklarar att pedagogerna använder rim, sång, ramsor, sagor och spel 

som metoder för att fokusera på språk och kommunikation liksom de dagliga dialogerna och 

samtalen med barnen. Förskolan har även en gemensam profil att arbeta efter som ska verka språkoch 

kommunikationsbefrämjande. Vi ser under våra besök i verksamheten att det sker 

kommunikation på olika sätt. Vi kan dock inte verifiera att det finns ett särskilt fokus på språk och 

kommunikation. Det vi ser och läser kan anses som grundläggande sätt att kommunicera på en 

förskola. För att ha fokus på ett speciellt område krävs att förskolan har genomtänkta strategier och 

metoder för arbetet med barnen och att pedagogerna skapar ett gemensamt förhållningssätt som 

tillämpas i alla situationer. Detta har vi inte kunna se under vår granskning. 

I självvärderingen kan vi se att ett arbetslag värderar sig på steg 5 och övriga arbetslag samt 

ledningen på steg 6. Vi ser att förskolans uppfyller kriterierna på stegen 1-2 samt större delen av 

steg 3. Även de första två delkriterierna på steg 4 uppnår förskolan, men delkriteriet ” Förskolan 

har fokus på språk och kommunikation i alla situationer” kan vi inte verifiera. Vi gör en samlad 

bedömning och placerar förskolan på steg 3. När förskolan kan framvisa ett språk- och 

kommunikativt förhållningssätt kommer den med lätthet att nå högre steg. 

Föräldrainflytande 

Föräldrarna känner till förskolans uppdrag och hur verksamheten bedrivs (steg 1). Vid intervjun 

berättar föräldrarna att de får god information om förskolans uppdrag bl.a. genom föräldramötena. 

Genom den dagliga kontakten, utvecklingssamtal, enkäter, kvalitetsredovisning och övrig 

dokumentation delges föräldrarna information om förskolans verksamhet. Pedagogerna tar ansvar 

för att skapa en tillitsfull relation till föräldrarna (steg 1). I den skriftliga dokumentationen läser vi 

att pedagogerna strävar efter att ha en öppen och professionell relation till föräldrarna. Redan vid 

inskolningen läggs mycket energi på att skapa goda relationer. Föräldrarna bekräftar vid intervjun 

att de upplever en öppen och tillitsfull relation mellan personalen och föräldrarna och de betonar 

pedagogernas lyhördhet. Ett exempel på den goda relationen ger en förälder med orden ”Jag 

behöver aldrig känna ångest om jag inte hinner hämta i tid”. 

Pedagogerna uppmuntrar föräldrarna att engagera sig i verksamheten (steg 2). Förskolan har ett 

föräldraråd som träffas regelbundet. Alla föräldrar har möjlighet att delta i föräldraråden och ge 

synpunkter och förslag till förbättringar. Några gånger per år träffas representanter för olika 



föräldraråd i kommunen centralt med förvaltningsrepresentanter för att diskutera förskolans 

uppdrag och verksamhet. Andra former för att uppmuntra föräldrar att engagera sig i verksamheten 

är öppet hus, drop-in, lucia men också utvecklingssamtal. Föräldrar uppmuntras också att titta i 

sina barns pärmar och samtala med barnet kring det de ser. Enligt personalenkäten upplever de 

flesta pedagoger att de försöker uppmuntra föräldrarna att engagera sig, (se nedanstående tabell). 

Förskolan samverkar med föräldrarna om barnets utveckling och lärande (steg 3). 

Utvecklingssamtal, den dagliga kontakten och dokumentationen är exempel på samverkan enligt 

den skriftliga redovisningen. Föräldrarna bekräftar vid intervjun att det finns ett gott samarbete 

med förskolan kring det enskilda barnet. Flera av föräldrarna berättar exempel på hur de har blivit 

hörda när de har haft önskemål kring sina barn. I intervjuerna är föräldrarna mycket nöjda med det 

stöd och den stimulans barnen får på förskolan. En stor del av föräldrarna menar också i enkäterna 

att de kan samarbeta med förskolan kring sitt barns utveckling och lärande (se tabell nedan). 

Förskolan följer upp föräldrarnas inflytande (steg 3). Genom enkäter, utvecklingssamtal och daglig 

kontakt följer förskolan upp föräldrars inflytande. Föräldrarna ges möjlighet att läsa och tycka till 

om förskolans handlingsplaner berättar pedagogerna vid intervjun. I föräldraintervjuerna 

framkommer det tydligt att föräldrarna alltid känner sig välkomna att fråga eller engagera sig om 

de vill. Personalen är öppen för förslag och mycket villiga att samarbeta. 

Metoder för att göra föräldrarna delaktiga i barnens utveckling utvärderas och utvecklas 

kontinuerligt (steg 4). Enligt den skriftliga redovisningen utvärderas och utvecklas föräldrarnas 

delaktighet i barnens utveckling och lärande genom föräldraenkäter och genom 

föräldramötesprotokoll. Efter genomgång av två års kvalitetsredovisningar kan vi se att Qualisenkätena 

använts för utvärdering men vi kan inte se hur utvärderingarna resulterat i att metoder 

utvecklats. 

Förskolan involverar föräldrarna i utvärderingen och förbättringen av verksamheten (steg 5). 

I den skriftliga dokumentationen förklarar förskolan att Qualis - föräldraenkäter används som 

underlag för föräldrapåverkan. Utifrån dessa diskuteras olika pedagogiska frågor på föräldramöten. 

Föräldrarådet fungerar som remissinstans för olika handlingsplaner och dokument. Föräldrarna, 

som vi intervjuar, är nöjda med de påverkansmöjligheter och kanaler som förskolan erbjuder dem. 



Förskolan samverkar med mig om mitt barns 

utveckling och lärande 

Jag har möjlighet att vara delaktig i 

förskolans utvärdering av verksamheten 




Jag uppmuntrar föräldrar att engagera sig i 

förskolans verksamhet 

Instämmer 

inte alls 

Instämmer 

till viss 

del 

Neutralt/tar 

inte 

ställning 

Inställer 

till stor 

del 

Instämmer 

helt 

Vet ej 

0,9 13 3,7 33,3 47,2 1,9 

4,6 8,3 11,1 41,7 30,6 3,7 

Instämmer 

inte alls 

Instämmer 

till viss 

del 

Neutralt/tar 

inte 

ställning 

Inställer 

till stor 

del 

Instämmer 

helt 

Vet ej 

0 10,5 0 31,6 57,9 0 

Föräldrarna har inflytande över hur förskolans verksamhet utformas för att nå målen (steg 6). 

Resultaten från föräldraenkäten används som underlag för förbättringar bland annat genom 



diskussioner på föräldramötena. Föräldrarådet spelar en viktig roll som instans mellan förskolan 

och föräldrarna. Föräldrarnas röster blir hörda och får genomslag i verksamhetens utformning för 

att nå målen. Föräldrarna vid intervjun bekräftar att de har stor möjlighet att påverka 

verksamhetens utformning, om de vill. 

Tre arbetslag har värderat sig på steg 5, ledningen och tre arbetslag på steg 6 och ett arbetslag på 

steg 7 i Qualis-trappan. Vi kan verifiera att förskolan uppfyller kriterierna på stegen 1-3 med 

bravur liksom stegen 5-6. Däremot kan vi inte verifiera att ”Metoder för att göra föräldrarna 

delaktiga i barnens utveckling utvärderas och utvecklas kontinuerligt (steg 4).” Vi gör därför en 

samlad bedömning och placerar förskolan på steg 4. När förskolan kan framvisa metoder för ett 

kontinuerligt förbättringsarbete när det gäller föräldrarnas delaktighet i barnens utveckling 

kommer förskolan snart att nå betydligt högre steg. 

Organisation 

Granskad förskola 

2010 

Genomsnitt 

kommunen 

2010 

Genomsnitt hela 

riket enligt 

Skolverket 

Total sjukfrånvaro/år 5,8 % 4,65 % ----------------- 

Sjukfrånvaro mer än 91 dagar 22 % 15 % ----------------- 

Andel barn 0-3 år 29% -- 55 % 

Antal inskrivna barn/årsarbetare 6,3 5 5,4 

Tabellen visar att sjukfrånvaron i Bullerbyns förskola är hög i förhållande till genomsnittet i 

Kävlinge kommun. Förskolan har betydligt lägre andel barn under tre år än genomsnittet i hela 

riket men andelen inskrivna barn per årsarbetare är högre än genomsnittet i både kommunen och 

riket. 

Förskolans organisation har en tydlig struktur (steg 1). Förskolan består av 7 avdelningar, 

organiserade i tre spår, med sammanlagt 127 barn. I två av spåren ingår en småbarnsavdelning (0-3 

år) och en syskonavdelning (3-5 år). Det tredje spåret består av tre avdelningar, en 

småbarnsavdelning, en syskonavdelning och en avdelning med 4-5 åringar, som är placerad i en 

modul på förskolans gård. På småbarnsavdelningarna arbetar en förskollärare och två barnskötare 

och på avdelningarna för de större barnen arbetar två förskollärare och en barnskötare, totalt 

20,125 heltidstjänster. 

Förskolan är organiserad i grupper utifrån barnens behov och intressen (steg 2). Arbetet med 

barnen sker i stor utsträckning i små, åldershomogena grupper. I de små grupperna finns en 

ansvarspedagog som leder arbetet och inom den lilla gruppen tillgodoser pedagogerna barnens 

behov och intressen. Pedagogen ansvarar också för barnens utvecklingssamtal, individuella 

utvecklingsplaner och portfoliopärm, som är under uppbyggnad. I de små grupperna äter barnen 

också lunch. Arbetet med tema, till exempel Jag och kroppen, Prinsar och prinsessor bedrivs 

framför allt i de små grupperna. 

Förskolan har ett väl fungerande beslutssystem samt utformade och förankrade uppdrag på flera 

nivåer och en effektiv mötesstruktur som stödjer dialog (steg 3). Förskolechefen, som är en tydlig 



ledare, beslutar i lednings-, personal- och budgetfrågor samt vid placering av nya barn. 

Gemensamma beslut fattas på personalmöten och veckomöten. På veckomötet kan den deltagande 

pedagogen få i uppdrag att diskutera en fråga med sina kollegor till nästa veckomöte, då beslut kan 

fattas. Mötesstrukturen består av avdelningsmöten, veckomöten, spårmöten, personalmöten, 

samverkansmöten, morgonmöten och pedagogiska samtal. Varje spår har en pedagogisk 

samtalsledare. Samtalsledaren ska tillsammans med förskolechefen ansvara för ett aktivt och vitalt 

kvalitetsarbete i syfte att öka den pedagogiska medvetenheten kring barns utveckling och lärande 

samt förskolans uppdrag, skriver förskolechefen i sin dokumentation. Varje spår har också en 

representant i utvecklingsgruppen, som tillsammans med förskolechefen ska arbeta med förskolans 

utvecklingsfrågor samt utvärdering och kvalitetsarbete. Gruppen är relativt nystartad. 

Föräldrarådet är ett forum för information men kan också vara en remissinstans. Det finns också 

fler arbetsgrupper med ansvarsområden som till exempel miljöombud, IT-ansvariga, kulturombud, 

krisgrupp och schemagrupp. Förskolan har planerings- och utvärderingsdagar som kan innehåller 

gemensam kompetensutveckling. Enligt enkätsvaren instämmer 100 % av pedagogerna helt (68 %) 

eller till stor del (13 %) i påståendet ”Jag är förtrogen med vem som fattar beslut och har ansvar i 

alla delar av verksamheten”. 84 % av pedagogerna instämmer helt (37 %) eller till stor del (47 %) 

i att ”Förskolan har en bra mötesstruktur”. 

Förskolan har en väl fungerande organisation i arbetslag och ledning som garanterar en god daglig 

verksamhet (steg 4). Bullerbyns förskola leds av förskolechef Rauni Lundgren. Raunis 

ansvarsområde har omfattat även Brynstenens förskola med sju avdelningar samt planering av en 

ny förskola som startar i januari 2012. Under våren 2011 anställdes som stöd en biträdande 

förskolechef på 50 %. Just nu omfattar Raunis ansvarsområde Bullerbyns förskola och den nya 

förskolan. En administrativ assistent på 10 tim/vecka bistår med uppdatering av hemsidan och 

diverse löpande arbetsuppgifter. En vaktmästare från skolan arbetar 5 timmar per vecka på 

Bullerbyn. Mat och städning köps in från kommunen. Maten levereras från ett skolkök. Förskolans 

kokerska tillreder tillbehören till maten. Förskollärare och barnskötare har 1 timme/vecka för 

enskild planering och 1,5 timme/vecka för andra möten och arbetsuppgifter. Personalenkäten visar 

att alla pedagogerna instämmer helt (53 %) eller till stor del (47 %) i påståendet ”Förskolan har en 

väl fungerande organisation”. I påståendet ”Mitt arbetslag fungerar väl” instämmer 100 % av 

pedagogerna helt (74 %) eller till stor del (26 %). Föräldraenkäten visar att 80 % av föräldrarna 

instämmer helt (40 %) eller till stor del (40 %) i påståendet ”Förskolan har en väl fungerande 

organisation. 6 % av föräldrarna instämmer till viss del. 11 % av föräldrarna tar inte ställning eller 

svarar att de inte vet och 3 % instämmer inte alls. 

Arbetslaget tar fullt ansvar för alla barns lärande och utveckling samt prioriterar och fördelar 

arbetsuppgifter (steg 5). Förskollärarna har ett särskilt ansvar för verksamheten och barnens 

lärande och utveckling. Varje pedagog har egna ansvarsbarn men alla i arbetslaget tar ett 

gemensamt ansvar för barnens utveckling och lärande. Den ansvariga pedagogen följer barnens 

utveckling med hjälp av observationer, barnintervjuer, avdelningsdiskussioner och pedagogisk 

dokumentation. Det enskilda barnets utveckling och lärande följs upp med föräldrarna genom 

samtal vid hämtning och lämning och under utvecklingssamtalet. Personalens ansvarsfördelning 

och dagliga rutiner på avdelningen finns nerskrivna för att dagen ska flyta smidigt. Enligt enkäten 

instämmer 100 % av personal helt (63 %) eller till stor del (37 %) i påståendet ”I mitt arbetslag har 

vi förmåga att prioritera och fördela arbetsuppgifter”. 



Förskolan har en organisation som stödjer utveckling och som utvecklas med sitt uppdrag (steg 6). 

Vår bedömning utifrån besöket, de dokument vi har tagit del av och intervjuer vi har genomfört är 

att förskolans organisation är välfungerande och effektiv och att den utvecklas med sitt uppdrag. 

Förskolan har under de senaste åren genomgått en stor organisationsförändring då spåren införts. 

Detta innebar en ommöblering av pedagoger och barn eftersom de två avdelningarna i ett spår 

fysiskt skulle finnas mitt emot varandra. Nu är det bara en liten korridor som skiljer 

småbarnsavdelningen och syskonavdelningen inom spåret och dörrarna står alltid öppna. 

Organisationen har stadga och en tydlig struktur och vi uppfattar att samverkan mellan spåren sker 

i personalgruppen vid olika typer av möten. Inom ett spår sker samverkan framför allt när de yngre 

barnen ska flytta till syskonavdelningen. Vi tror att samverkan inom spåret kan vidareutvecklas. 

Det finns kontinuitet i personalstyrkan. Förskolechefen har arbetat på Bullerbyns förskola i nio år 

och mycket få nyrekryteringar av pedagoger har gjorts under åren. Utvecklingsarbetet med spåren, 

värdegrunden, hälsoprofilen och den pedagogiska dokumentationen har enat förskolan och 

utvecklat arbetsmetoderna. 

I självvärderingen placerar sig ett arbetslag på steg 5, tre arbetslag och ledningen placerar sig på 

steg 6 och tre arbetslag placerar sig på steg 7. Vår granskning visar att förskolan uppfyller alla 

kriterier på steg 1-6. Att fortsätta utveckla samverkan inom spåren så att alla förskolans delar i 

organisationen samverkar och ökar måluppfyllelsen blir utmaningen samt att systematiskt 

utvärdera organisationens förmåga att genomföra sitt uppdrag, vilket krävs för steg 7. Vi placerar 

förskolan på steg 6. 

Styrning och ledarskap 

Bullerbyns förskola har egna verksamhetsmål utifrån styrdokument (steg 1). Verksamhetsmålen 

finns formulerade i förskolans profil ”Hälsa och rörelse”. Arbetet med Hälsoprofilen är resultatet 

av ett par års utvecklingsarbete i förskolans avdelningar, pedagogiska samtalsgrupper och 

utvecklingsgrupp. Profilen är remissbehandlad i föräldrarådet och beslutad på personalmöte. 

Hälsoprofilen har sin grund i läroplanen LpFö98 samt i Kävlinge kommuns kulturplan. 

Förskolans mål är kända av personalen (steg 2). De lokala målen är framtagna under demokratiska 

former där samtliga pedagoger har varit delaktiga. Förskolans profildokument som innehåller 

målen är upphängt på väggen i varje avdelning. Pedagogerna har deltagit i en utbildning om den 

nya läroplanen. Vi har läst och uppfattar i våra samtal med pedagoger och ledning att de kollegiala 

pedagogiska samtalen, som all personal deltar i 2-4 gånger per termin, syftar till att öka den 

pedagogiska medvetenheten kring barns utveckling och lärande samt förskolans uppdrag. Genom 

samtalen hålls måldiskussionerna aktuella. Förskolan har ett pedagogiskt ledarskap på alla nivåer 

som är öppet och tillgängligt (steg 2). Vi ser och hör att verksamheten präglas av lyhördhet, glädje 

och engagemang. Föräldrarna vittnar under intervjun om att de alltid möts av lyhörda pedagoger 

som vill samtala om barnen. De bekräftar också att chefen är tillgänglig och att föräldrarådet är ett 

bra, informationsrikt forum. 

Förskolans mål är kända av föräldrarna (steg 3). 88 % av föräldrarna bekräftar helt (64 %) eller till 

stor del (24 %) Qualis-enkätens påstående ”Jag känner till förskolans mål”. 6 % instämmer till viss 

del och 3 % instämmer inte alls. Föräldrarna får tillgång till förskolans mål redan under 



inskolningsperioden och målen lyfts ofta fram och kommenteras på föräldramöten, i föräldrarådet 

samt i samband med utvecklingssamtalen kring barnen. Målen finns också formulerade i 

väggdokumentationen på avdelningarna. Förskolan har ett ledarskap som skapar delaktighet och 

förståelse på alla nivåer (steg 3). Den gemensamma värdegrunden med engagerat bemötande, 

ömsesidig respekt och lyhördhet genomsyrar verksamheten. De pedagogiska samtalen skapar 

samsyn och fortbildningar delges all personal. Alla medarbetare på Bullerbyn tar ett tydligt ansvar 

för varje barn och för verksamheten. Vi ser det dokumenterat på väggarna och vi observerar det 

under vårt besök. 

Det finns fungerande mål och utvärdering på alla nivåer som ligger till grund för fortsatt 

utveckling (steg 4). Verksamheten utvärderas genom dagliga reflektioner och korta 

minnesanteckningar på planeringsbladet eller i kalendern. Qualis-enkäter används till barn, 

personal och föräldrar för att upptäcka förbättringsområden. Förskolechefen genomför 

medarbetarsamtal. Varje avdelning på förskolan skriver en egen kvalitetsredovisning. 

Utvecklingsgruppen sammanställer sedan den slutliga kvalitetsredovisningen, där måluppfyllelsen 

och resultaten utvärderas samt nya utvecklingsområden och mål formuleras. Ledarskapet är tydligt 

och strategiskt på alla nivåer (steg 4). Pedagogerna utövar ett närvarande och lyhört ledarskap i 

barngrupperna. Förskolechefen har förändrat mycket under de nio år hon varit ledare på 

Bullerbyns förskola. Värdegrunden, de tre spåren, hälsoprofilen, utomhuspedagogiken med sovloft 

utomhus till de minsta barnens middagsvila är viktiga förändringar. Förskolechefen beskriver 

problemen som behöver lösas, anger riktningen för förskolans långsiktiga utveckling och låter 

pedagogerna var delaktiga. Fattade beslut genomförs. Vid den dagliga kontakten, i 

medarbetarsamtal, på utbildningsdagar och personalmöten, i de pedagogiska samtal och i 

utvecklingsgruppen utövar förskolechefen sitt strategiska, tydliga och varma ledarskap. 

Ledningen stimulerar till stor variation i arbetet med genomförande av förskolans mål (steg 5). 

Organisationen är strukturerad men inom ramarna har pedagogerna stor frihet i arbetet. 

Förskolechefen uppmuntrar och förser pedagogerna med verktyg såsom gemensam och individuell 

kompetensutveckling, möjligheter till pedagogiska samtal samt digitalkamera och digital fotoram 

till den pedagogiska dokumentationen. Bullerbyn visar på en tydlig strategi för förskolans 

utveckling. Det finns ett tydligt ledarskap för lärandet i alla delar av verksamheten (steg 5). 

Förskolans värdegrund, Hälsoprofil, de pedagogiska samtalen och utvecklingsgruppen är 

förskolechefens viktigaste stöd i ledarskapet för lärandet. Förskollärarna har ett särskilt ansvar för 

utvecklingen av verksamheten. All personal har utbildning för arbete med barn, de vet sitt ansvar 

och medverkar till måluppfyllelsen i förskolans uppdrag. De pedagogiska samtalsgrupperna ger 

möjlighet till fördjupad förståelse av målen för barnens lärande. 

Mål och utvärderingar utgör grund för systematiska förbättringar (steg 6). Bullerbyns förskola har 

ett pedagogiskt årshjul som huvudsakligen beskriver årets aktiviteter. De pedagogiska samtalen, 

avdelningarnas och utvecklingsgruppens arbete med kvalitetsredovisningen och Qualis-enkäterna 

leder till systematiska förbättringar. Detta bekräftas vid intervjun med pedagogerna och ledningen. 

Utvecklingsarbetet med hemsidan och värdegrunden är två exempel. Genom att studera två års 

kvalitetsredovisningar ser vi hur till exempel utvecklingsarbetet med hälsoprofilen formulerats och 

följts upp. 



Ledningen har strategier för att koppla nya forskningsrön och beprövad erfarenhet till förskolans 

mål och långsiktiga utveckling (steg 7). Under utvecklingsarbetet med hälsoprofilen berättar 

pedagoger och ledning att förskolan gjort studiebesök och läst litteratur för att förkovra sig. 

Förskolechefen beskriver också att hon sökt forskningsresultat för att få mer ”kött på benen”. 

Qualis-enkäten bekräftar den positiva bilden av förskolans styrning och ledarskap på alla nivåer. 

Personalen ger helt eller till stor del till 100 % stöd åt samtliga påståenden nedan. 

Frågor i personalenkät - 19 svar 

I vår förskola har vi gemensamma mål som 

är tydliga 

Vi utvärderar kontinuerligt den pedagogiska 

verksamheten 

Förskolans ledning är öppen och tillgänglig i 

sitt ledarskap 

Förskolans ledning driver aktivt förskolans 

utveckling 

I mitt arbetslag har vi gemensam syn på 

uppdraget 

Instämmer 

inte alls 

Instämmer 

till viss 

del 

Neutralt/tar 

inte 

ställning 

Inställer 

till stor 

del 

Instämmer 

helt 

Vet ej 

0 0 0 5 % 94 % 0 

0 0 0 16 % 84 % 0 

0 0 0 42 % 58 % 0 

0 0 0 21 % 79 % 0 

0 0 0 26 % 74 % 0 

En avdelning har placerat sig på steg 4 och en på steg 5 i självvärderingen. Ledningen och tre 

avdelningar placerar förskolan på steg 6 och två avdelningar placerar förskolan på steg 7. 

Vi finner att förskolan uppfyller kriterierna 1-6. Förskolan har genom arbetet med Hälsoprofilen i 

viss mån kopplat nya forskningsrön och beprövad erfarenhet till utvecklingsarbetet (steg 7). För att 

helt uppnå steg 7 krävs att förskolan formulerar strategier för detta arbete. Vi placerar förskolan på 

steg 6. 

Kommunikation 

Information ges vid inträffade händelser och uppkomna behov (steg 1). Förskolan ger kontinuerlig 

information till föräldrarna via den dagliga kontakten, informationsbrev och anslag i hallen, vilket 

föräldrarna bekräftar under intervjun. 

Förskolan har metoder för att sprida information, kunskaper och erfarenheter (steg 2). Under vårt 

besök ser vi ett levande exempel på effektiviteten i informationsspridningen, då en pojke skadas 

under uteleken. Personalen informerar föräldrarna och förskolechefen samt tillkallar ambulans. 

Barnet plåstras om och hämtas av föräldrarna. Pedagogerna skriver en krisrapport direkt efter 

händelsen. Vid morgonmöte, veckomöte och personalmöte sprids information, kunskaper och 

erfarenheter. Efter kompetensutveckling berättar pedagogerna sina erfarenheter för kollegor på 

personalmöten. Material, knutet till kompetensutvecklingen, sätts in i en gemensam pärm 

tillgänglig för alla. Kommunens intranät INKA, hemsidan och mejl används för 

informationsspridning. Enligt enkäten instämmer 95 % av personal helt (74 %) eller till stor del 

(21 %) i att ”Förskolan har metoder för att sprida information, kunskaper och erfarenheter”. En 

person instämmer till viss del. Förskolan har etablerade rutiner för att samarbeta med berörda 

skolor (steg 2). Det finns etablerade rutiner och en handlingsplan för överlämnandet av blivande 



6-åringarna till skolan. Handlingsplanen handlar om att lärare från skolan hälsar på sina blivande 

elever, förskolebarnen besöker skolan i tre dagar, skolgården utnyttjas av förskolan och 

nödvändiga dokument lämnas över från pedagog till pedagog. 

Föräldrarna får god och kontinuerlig information om de delar av verksamheten som berör deras 

barn och det interna och externa samtalsklimatet är öppet och förtroendefullt (steg 3). Vid vårt 

besök kan vi se att förskolan använder sig av olika kanaler för att sprida information. Den dagliga 

dialogen med föräldrarna vid lämning och hämtning, veckobrev, väggdokumentation, 

utvecklingssamtal, föräldramöten och föräldrarådet används för att delge kontinuerlig information. 

Mycket information finns anslagen i hallen, till exempel planering av dagen, värdegrunden, 

likabehandlingsplanen och Hälsoprofilen. I föräldraenkäten kan vi utläsa att 90 % av föräldrar 

instämmer helt (55 %) eller till stor del (35 %) i påståendet ”Jag får god och kontinuerlig 

information om vad som händer på förskolan”. 7 % instämmer till viss del. Genom de 

återkommande medarbetarsamtalen och den täta kontakten mellan pedagogerna, förskolechefen 

och föräldrarna, arbetar förskolan för ett gott internt och externt samtalsklimat. 100 % av 

personalen instämmer i enkäten helt (63 %) eller till stor del (37 %) i att ”Vi som arbetar på 

förskolan har en förtroendefull kommunikation.” Att samtalsklimatet är öppet och förtroendefullt 

framkommer även under vår intervju med föräldrarna, då de upprepade gånger betonar 

pedagogernas lyhördhet. 

Modern teknik används för att förbättra service och kommunikation intern och externt (steg 4). På 

varje avdelning rullar bilder från verksamheten på digitala fotoramar. Förskolan har en hemsida 

som uppdateras kontinuerligt. Ansvaret ligger på en webbansvarig pedagog i varje spår och den 

administrativa assistenten. E-post används som kommunikationsmedel inom enheten och i viss 

mån till föräldrar. I föräldraenkäten kan vi utläsa att 65 % av föräldrarna instämmer helt (27 %) 

och till stor del (38 %) i påståendet ”Förskolan använder modern teknik för att informera om sin 

verksamhet”. 24 % av föräldrarna instämmer till viss del. Vid intervjun berättar föräldrarna att 

hemsidan diskuterats på föräldrarådet och att den nu genomgått en mycket positiv utveckling. Vid 

intervjuer med personal och ledning bekräftas att detta varit ett prioriterat område. På intranätet 

INKA finns information och kommungemensamma dokument. Där görs även sjukanmälan. 

Pedagogerna förväntas kunna klara bildhantering så att den pedagogiska dokumentationen blir 

tilltalande och tydlig. De pedagoger som behöver förkovra sig i data – och bildhantering får 

utbildning. Förskolan har en fungerande pedagogisk samverkan med berörda skolor (steg 4). 

Samverkan sker genom det så kallade länkarbetet, som innefattar möten mellan skol – och 

förskolepersonal inom olika områden till exempel mattelänken. Handlingsplanen för samarbete 

med skolan garanterar en god pedagogisk samverkan (se steg 2) som sker med Nyvångskolan, dit 

Bullerbyns 6-åringar flyttar till förskoleklassen. Det finns förslag på en kommunövergripande 

lokal handlingsplan för Förskola – Förskoleklass. 

Förskolan har en öppen kommunikation med BVC, socialtjänst, myndigheter och närsamhället i 

övrigt (steg 5). Förskolechefen har kontakter med BVC, sociala myndigheter och polis vid behov. 

Genom resursteamet kan förskolan få tillgång till psykolog och specialpedagog vid behov. I 

projektet ”Sund ungdomskultur” träffas olika myndigheter och organisationer för att diskutera och 

planera för barn och ungdomar i förebyggande syfte. Förskolan hyr en danslokal av den lokala 

föreningen ”Zwing-it” och utnyttjar biblioteket. 



Förskolan har metoder för att utveckla, stödja och samla resultat av omvärldsbevakning (steg 6). 

På Bullerbyns förskola finns VFU-ansvariga pedagoger (VFU = verksamhetsförlagd utbildning) 

som tar emot lärarstudenter, vilket ger kontakter med Lärarhögskolan. I samband med 

utvecklingen av profilen gjorde pedagogerna studiebesök och förskolechefen sökte 

forskningsrapporter. Förskolan prenumererar på Förskoletidningen. 

Arbetslagens bedömningar vid självvärderingen har stor spridning från steg 3 till steg 7. Ett 

arbetslag placerar sig på steg 3, ett på steg 4, fyra arbetslag på steg 5, ledningen på steg 6 och ett 

arbetslag på steg 7. Efter vår granskning kan vi konstatera att Bullerbyns förskola uppfyller 

kriterierna 1-5. Vi kan se att förskolan vid arbetet med profilen sökte stöd genom 

omvärldsbevakning men vi kan inte helt verifiera att förskolan har metoder för att utveckla, stödja 

och samla resultat av omvärldsbevakning, vilket krävs för steg 6. Vi placerar förskolan på steg 5. 

Kompetens 

Förskolan har en hög andel medarbetare med utbildning för arbete med barn (steg 1). 

Samtliga 24 pedagoger på Bullerbyns förskola har utbildning som är adekvat för uppdraget. 

Uppgifterna avser år 2010 

Andel medarbetare med 

pedagogisk högskoleexamen 

Andel medarbetare med 

annan utbildning för arbete 

med barn 

Avsatta medel för 

kompetensutveckling per 

medarbetare 


Jämförbar förskola, 

Stinsgårdens förskola, i 

Kävlinge kommun 

Genomsnitt i hela riket 

enligt Skolverket år 2010 

47 % 45 % 54 % 

53 % 55 % 41 % 

3 300 kr 3 400 kr ------ 

Förskolan har en plan för introduktion av nyanställda (steg 1). I Kävlinge kommun finns 

dokumentet ”Riktlinjer för introduktion av nyanställda samt checklista för arbetsplatsen”. 

Riktlinjerna innehåller syfte, tydliggörande av ansvar, checklista för introduktion och information 

när den nyanställda tillträder samt rutiner för uppföljning. 

Kompetensutvecklingen är kopplad till individernas och verksamhetens behov (steg 2). 

Vi tar del av kompetensutvecklingsplanen för 2011/2012. Den innehåller gemensamma inslag för 

all personal såsom PIM (datautbildning genom Skolverket), föreläsning om flerspråkighet, Qualis, 

Naturvetenskap och teknik i Läroplanen, det pedagogiska samtalet och Hjärtlungräddning. För de 

yngsta barnens pedagoger finns heldagsutbildningen ”Det utforskande småbarnet” och en 

förskollärare per avdelning kommer att delta i en 5-dagars utbildning om förskollärarens ansvar. 

Individuell utbildning planeras utifrån personalens egna kompetensutvecklingsplaner. 

Förskolan har gemensamma och individuella kompetensutvecklingsplaner (steg 3). Alla 

medarbetare har en egen kompetensutvecklingsplan som tas fram under medarbetarsamtalet med 

förskolechefen. Förskolan avsätter jämförelsevis goda resurser för kompetensutveckling (steg 3). 

Förskolan avsätter tid och pengar för medarbetarnas kompetensutveckling. Kommunen har 

gemensamma fortbildningsinsatser, till exempel en 5-dagars utbildning om förskollärarens ansvar, 



som Malmö lärarhögskola anordnar på uppdrag av Kävlinge kommun. Dessutom finns 

Förskolelyftet som barnskötare deltagit i. 

Uppföljning och tillämpning av genomförda kompetensutvecklingsinsatser görs regelbundet (steg 

4). Efter kompetensutveckling berättar pedagogen på personalmöte om sina erfarenheter och 

materialet från kompetensutvecklingen sätts i en pärm som alla har tillgång till. Vi har läst att 

utbildningar följs upp på medarbetarsamtalet men vi kan inte se hur förskolan har säkrat att 

tillämpning av kompetensutvecklingen görs regelbundet och hur uppföljning görs av att insatserna 

kommer förskolan, barngruppen och det enskilda barnet eller pedagogen till nytta. Förskolan har 

hög andel medarbetare med pedagogisk högskoleutbildning (steg 4). Varje småbarnsavdelning har 

en förskollärare och syskonavdelningarna har två förskollärare, totalt ger det 47 % medarbetare 

med pedagogisk högskoleexamen vilket ligger något under riksgenomsnittet på 54 %. En 

barnskötare har fått vidareutbildning genom Förskolelyftet och läst utomhuspedagogik på 7,5 

poäng. Fyra barnskötare har läst fyra kurser vardera á 7,5 poäng. Kurserna har kommunen 

anordnat genom Kristianstad högskola. Förskolechefens ambition är att öka antalet 

högskoleutbildade pedagoger men det är svårt eftersom personalomsättningen är låg. Förskolan 

har god kontinuitet i bemanningen (steg 4). Personalomsättningen är låg och när vikarier behövs 

vänder sig förskolan i första hand till den fasta vikarien som anställts på Bullerbyn och sedan till 

kommunens vikariepool. De nöjda barnen och föräldrarna, den gemensamma värdegrunden och 

Hälsoprofilen med tydliga mål för verksamheten samt ledarskapet på förskolan bidrar starkt till 

personalens trivsel. 

Kompetensutvecklingen är kopplad till förskolans långsiktiga utveckling (steg 5). I 

kompetensutvecklingsplanen för 2011/2012 läser vi bland annat om förskollärarnas 

5-dagarsutbildning med fokus på uppföljning, utvärdering och utveckling. Förskolechefens 

satsningar på vidareutbildning av barnskötarna är ett annat exempel. Kompetensutveckling i 

Naturvetenskap och teknik är på gång och Qualis-arbetet pågår för fullt sedan flera år. 

Kompetensutvecklingen i samband med arbetet med värdegrunden, spåren och hälsoprofilen 

påverkar förskolans utveckling i alla delar både på kort – och lång sikt. Förskolan tillämpar 

framgångsrika metoder för att rekrytera personal på kort och lång sikt (steg 5). En, av förskolan 

anställd vikariepool tillsammans med den kommungemensamma vikariepoolen ger god 

personalförsörjning på kort sikt. Förskolans VFU-mottagande av lärarstudenter, den goda imagen 

och den informativa hemsidan spelar en viktig roll för marknadsföringen. Personalomsättningen är 

mycket låg och därför har förskolan inte behövt ta fram speciella metoder för rekrytering. Vikten 

av att kunna behålla och rekrytera personal framgångsrikt blir viktigare nu, då en nybyggd förskola 

startar mycket nära Bullerbyn, i januari 2012. 

Det finns en tydlig koppling mellan förskolans, arbetslagens och individens behov av 

kompetensutveckling (steg 6). Kvalitetsredovisningen, hälsoprofilen med de lokala målen, 

kompetensutvecklingsplanerna och de pedagogiska samtalen visar att all kompetensutveckling, 

såväl gemensam som individuell, utgår från verksamhetens behov. 






Kompetensutveckling har hög prioritet i vår 

förskola 

Kompetensutvecklingen utgår ifrån 

förskolans, arbetslagens och individens 

behov 

Det finns en plan för min 

kompetensutveckling 

Instämmer 

inte alls 

Instämmer 

till viss 

del 

Neutralt/tar 

inte 

ställning 

Inställer 

till stor 

del 

Instämmer 

helt 

Vet ej 

0 5 0 58 37 0 

0 0 0 32 68 0 

0 5 0 16 79 0 

Tre avdelningar placerar förskolan på steg 5 i Qualis-trappan, två avdelningar och ledningen på 

steg 6 och två avdelningar på steg 7. Vi bedömer att förskolan till alla delar uppfyller de tre första 

stegen i Qualis-trappan samt delar av steg 4, steg 5 och hela steg 6. Vi kan inte helt verifiera hur 

tillämpningen av genomförda kompetensutvecklingsinsatser sker på olika nivåer samt hur 

uppföljningen av detta sker regelbundet (steg 4). Kompetensutvecklingen är kopplad till förskolans 

långsiktiga utveckling men några framgångsrika metoder för att rekrytera personal har vi inte 

uppfattat (steg 5). Kopplingen mellan förskolan behov och arbetslagens och individens 

kompetensutveckling är god (steg 6). Vi gör en samlad bedömning och placerar förskolan på 

steg 5. 

Resursutnyttjande 


senaste år 

2010 

Genomsnitt 

kommunen senaste 

år 

2010 

Genomsnitt hela 

riket senaste år 

2010 enligt 

Skolverket 

Område 

Kostnad per barn 

Totalkostnad per barn 76 055 kr 76 055 kr 117 500 kr 

Totalkostnad per heltidsbarn 88 056 kr 88 056 kr 

Totalkostnad exklusive lokaler 62 559 kr 62 559 kr 101 200 kr 

Personalkostnadens andel 69 % 69 % 73,6 % 

Nettoresultat vid senaste bokslut +86 000 kr ------------------- ---------------- 

Ekonomisk uppföljning görs av löpande intäkter och kostnader (steg 1). Förskolechefen följer upp 

ekonomin med hjälp av en intern ekonomicoach. Personalen informeras om den ekonomiska 

situationen på personalmöten och föräldrarna informeras i föräldrarådet. 

Förskolans budget är i balans och prognoser görs i relation till budget och utfall (steg 2). 

Ekonomin är i balans och år 2010 slutade med ett överskott på 86 000 kr. De senaste två åren har 

förskolan haft ett överskott och året innan slutade på + - 0. Prognoser görs genom att sätta 

personalbudgeten i relation till barnantal och förskolans budget. 

Förskolan har metoder för att skapa delaktighet i ekonomin (steg 3). När förskolechefen var ny på 

Bullerbyn tillsattes en ekonomigrupp för att ge personalen maximal insyn och förståelse för det 

ekonomiska systemet. Idag behövs inte gruppen längre, säger förskolechefen. Personalen är insatt i 

hur ekonomin påverkas av antal barn i verksamheten och i förlängningen hur det slår på 

personalkostnaderna. Det är alltid kö till förskolan och det är stor efterfrågan på förskoleplatser 

inom området, därför byggs nu en ny förskola. På personalmöten redogör förskolechefen för 



ekonomin. Varje avdelning disponerar pengar till förbrukningsmaterial, 5000 kr/år till de stora 

barnen och 4 500 kr/år till de små barnen. 

Metoder för resurshantering utvecklas på flera nivåer (steg 4). Det finns en tydlig 

ansvarsfördelning på flera nivåer inom förskolan, dels genom de olika arbetsgrupperna men också 

för den dagliga verksamheten på avdelningarna. Vid morgonmötet samlas förskolechefen och en 

person från varje avdelning. Då går man igenom personalsituationen under dagen och vid behov 

försöker man omfördela personal. Aktuell, viktig information kan också ges och den skrivs sedan 

på en whiteboardtavla, lätt tillgänglig för alla. Förskolechefens ambition är att ett överskott i 

budgeten ska gå tillbaka till verksamheten. En person fick en summa för att köpa nytt material till 

uteverksamheten och en designintresserad person fick pengar och uppdraget att förbättra 

personalrummet. En duktig gitarrspelande pedagog utnyttjas av flera avdelningar och under 

Afrikaveckan inspirerades många av en konstnärligt begåvad och utbildad pedagog. Bullerbyns 

avdelningar samarbetar vid öppning och stängning. Under våren utnyttjades lekhallen som hemvist 

för en avdelning med de äldsta barnen. Nu upptas lekhallen av Afrikautställningen och enligt vad 

vi uppfattar vid vår granskning används den vid vissa tider av de olika avdelningarna. Under de två 

dagar vi besöker verksamheten utnyttjas lekhallen mycket lite. Det finns en hel del 

kommungemensamma dokument som förskolan använder. I personalenkäten instämmer 100 % av 

pedagoger helt (68 %) eller till stor del (32 %) i påståendet ”Jag känner till hur förskolan utnyttjar 

resurserna”. 

I självvärderingen har en avdelning placerat sig på steg 3, två avdelningar på steg 4, ledningen på 

steg 5 och tre avdelningar på steg 7. Spridningen i självvärderingen inom detta område är stor. Vid 

granskningen ser vi att förskolan uppfyller kriterierna för steg 1-4. För att nå högre på Qualistrappan 

behöver effektivt resursutnyttjande tillämpas i alla delar av verksamheten (steg 5). Som vi 

tidigare har resonerat anser vi att det går att effektivare utnyttja möjligheterna kring spåren och 

lokalerna. Vi placerar förskolan på steg 4. 

Image 

Förskolan låter verksamhetens olika delar på sitt eget sätt bidra till skolans image (steg 1). 

Förskolan gör försök att påverka sin image (steg 2). Pedagogernas positiva engagemang och 

lyhördhet bidrar till förskolans image. Alla är medvetna om att de är förskolans ansikte utåt. Den 

pedagogiska dokumentationen med barnens arbeten finns överallt i byggnaden. Indelningen i spår 

underlättar när barnen byter avdelning från småbarn till syskonavdelning. 

Förskolan har flera metoder för att informera om sin verksamhet och marknadsföra sig själv 

(steg 3). Det finns en folder om Bullerbyns förskola som bland annat beskriver profilen, 

organisationen och föräldrasamverkan. Utställning efter Afrikaveckan finns i lekhallen och 

korridoren. Den levande hemsidan uppdateras kontinuerligt. I hallarna finns informationsväggar 

och den pedagogiska dokumentationen på väggarna syns tydligt. Föräldrarna och personalen är 

goda ambassadörer för förskolan och i det geografiskt avgränsade villasamhälle där förskolan 

ligger är mun till mun- metoden betydelsefull. 



Förskolan har bibehållit eller förbättrat sin image över tid (steg 4). Vi förstår under intervjun med 

ledning, föräldrar och personal att Bullerbyns förskola genomgått en stor positiv förändring under 

de senaste åren. Förskolechefen har varit på plats i nio år och hon har med sitt ledarskap bidragit 

till att lyfta förskolans kvalitet och därmed också påverkat förskolans image positivt. En av 

föräldrarna berättar att hon flyttat från Malmö för att komma till denna förskola. 

Föräldrarnas och personalens positiva syn på Bullerbyns förskola framgår av tabellen nedan. 



Instämmer 

inte alls 

Instämmer 

till viss 

del 

Neutralt/tar 

inte 

ställning 

Inställer 

till stor 

del 

Instämmer 

helt 

Vet ej 

Förskolan har ett gott rykte 1 6 2 25 64 2 

Jag kan rekommendera mina vänner att 

placera sina barn i vår förskola 

Totalt sett är jag nöjd med mitt barns 

förskola 

1 3 3 14 79 0 

1 3 0 16 80 0 




Instämmer 

inte alls 

Instämmer 

till viss 

del 

Neutralt/tar 

inte 

ställning 

Inställer 

till stor 

del 

Instämmer 

helt 

Vår förskola har ett gott rykte 0 0 0 5 95 0 

Jag rekommenderar föräldrar att placera 0 0 0 0 100 0 

sina barn i vår förskola 

Totalt sett är jag nöjd med vår förskola 0 0 0 21 79 0 

Vet ej 

Förskolan har metoder för att kontinuerligt veta vilken image den har (steg 5). De årliga Qualisenkäterna 

till föräldrar och föräldramötena ger regelbundna signaler om hur imagen utvecklas. 

Föräldrarådet förmedlar sina intryck vid mötena och pedagogerna får ofta dagligen återkoppling på 

förskolans arbete genom föräldrarnas och barnens nöjdhet. 

Förskolan har god image (steg 6). Detta bekräftas av allt vi sett, hört och läst under och inför vår 

granskning, i enkäter och vid intervjuer. Föräldrarna uttrycker att de är mycket nöjda med att ha 

fått plats på Bullerbyns förskola. Det betraktas inte som en självklarhet eftersom det råder brist på 

förskoleplatser i området. De beskriver också hur de senaste årens utvecklingsarbete stärkt 

förskolans image. ”Åsikt Kävlinge” är en plats på Kävlinge kommuns hemsida där medborgarna 

kan ställa frågor, lämna ris och ros och andra synpunkter. Förskolechefen berättar att hon den 

vägen fått många positiva kommentarer om Bullerbyns förskola men aldrig någon kritik. 

Förskolan arbetar systematiskt för att utveckla sin image (steg 7). Genom kvalitetsredovisningens 

utvärdering och framåtsyftning sker den systematiska utvecklingen av verksamheten. Personalens 

pedagogiska samtal, då mål och verksamhet diskuteras, bidrar också till en systematisk förbättring. 

Som exempel på utvecklingsarbete som utvecklat imagen kan vi nämna hemsidan som uppdateras 

kontinuerligt och synliggör verksamheten och de senaste årens arbete med värdegrund och 

hälsoprofil, som tydliggör förskolans mål och ambitioner. Detta verifieras av föräldrarna vid 

intervjun, Bullerbyn förskola visar också upp sin verksamhet genom att delta i utställning om 

förskolan på biblioteket och i Kävlinge centrum. 



I självvärderingen placerar sig alla 7 avdelningarna och ledningen på steg 7. Vi kan se att 

förskolan uppfyller samtliga steg i Qualis-trappan från 1 till 7. Vi placerar förskolan på steg 7 



Slutomdöme 

Bullerbyns förskola präglas av ett varmt, strategisk ledarskap med stor delaktighet för personalen. 

Utvecklingsarbetet med värdegrunden, Hälsoprofilen, spåren, den pedagogiska dokumentationen 

och de pedagogiska samtalen har enat förskolan och utvecklat arbetsmetoderna. Bullerbyns 

förskola uppvisar en god men ojämn kvalitet inom alla kvalitetsområden. Förskolan är starkast 

inom stödprocesserna. När förbättringsområdena är implementerade i den dagliga verksamheten 

kommer förskolan att nå mycket god kvalitet inom alla kvalitetsområden. Bullerbyns förskola 

uppnår totalt 80 poäng i sin första Qualis granskning. Förskolan blir därför certifierad enligt Qualis 

kvalitetsmodell där kravet är lägst 60 poäng totalt och minst steg 3 inom alla kvalitetsområden. 

Förskolans starkaste områden, som är viktiga att tillvarata och fortsätta att utveckla, är följande: 

Föräldrainflytande: Förskolan har mycket nöjda föräldrar. Samverkan och delaktigheten genom 

den dagliga kontakten, föräldramöten och föräldrarådet öppnar för föräldrarnas möjligheter att 

påverka såväl verksamhetens utformning för hög måluppfyllelse som barnens utveckling och 

lärande. 

Organisation: Förskolans organisation är välfungerande och effektiv, den utvecklas med sitt 

uppdrag och garanterar en god daglig verksamhet, där den gemensamma värdegrunden löper som 

en röd tråd. De gemensamma målen, kompetensutvecklingen och kontinuiteten i personalstyrkan 

ökar måluppfyllelsen. 

Styrning och ledarskap: Ledarskapet är välutvecklat på alla nivåer. Ledningens strategier har lett 

till en positiv utveckling och kopplats till förskolans långsiktiga utveckling. Det systematiska 

utvecklingsarbetet som bedrivits under de senaste åren har enat förskola. 

Image: Bullerbyns förskola har förbättrat sin image över tid och arbetar nu systematiskt för att 

behålla och vidareutveckla den. Alla, föräldrar, personal, ledning och vi granskare är överens om 

att imagen är mycket god. 

De områden förskolan behöver förbättra är främst: 

Delaktighet i lärprocessen: Förskolan behöver utveckla arbetssätt och arbetsformer som 

möjliggör barnens reella inflytande. 

Arbetssätt och pedagogroll: Pedagogernas regelbundna reflektion över sina egna roller behöver 

utvecklas. 

Utveckling och lärande: Ett gemensamt förhållningssätt inom på språk- och kommunikation samt 

ett aktivt arbete inom naturvetenskap och teknik behöver utvecklas. 



Slutligen vill vi gratulera förskolan till en lyckad certifiering och tacka för det omfattande underlag 

vi fick före platsbesöket. Vi vill också tacka för det varma och professionella bemötandet vi fick 

vid vårt besök. 

2011-12-21 

Billesholm 

Nyköping 

Arja Fekete 

Gunilla Malmqvist 

Bilaga: Sammanställning av poäng 



Qualis certifiering förskola - poängmatris 

Förskola 

Bullerbyns förskola 

Delkriterium Faktor Steg Poäng 

1 2 3 4 5 6 7 

A Trygghet och trivsel 2 x 10 

B Delaktighet i lärprocessen 2 x 6 

C Arbetssätt och pedagogroll 2 x 8 

D Utveckling och lärande 3 x 9 

E Föräldrainflytande 2 x 8 

F Organisation 1 x 6 

G Styrning och ledarskap 2 x 12 

H Kommunikation 1 x 5 

I Kompetens 1 x 5 

J Resursutnyttjande 1 x 4 

K Image 1 x 7 

Poängsammanställning 

Villkor 

Bullerbyns förskola 80 

Certifiering - lägst 

60 Alla delkriterium steg 3 eller högre 

Maxpoäng 126

Qualis Granskningsrapport

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?