Utvärdering av Bromstensskolan
Utvärdering av Bromstensskolan Utvärdering av Bromstensskolan
Enhetens förutsättningar Index enligt stadens socioekonomiska resursfördelningsmodell: 48 Källa: Sweco Eurofutures Index i resursfördelningsmodellen baseras på följande socioekonomiska bakgrundsfaktorer hos skolans elever: - Andel ekonomiskt bistånd - Andel invandrade 0-2 år - Andel invandrade 3-6 år - Andel med vårdnadshavare med högst förgymnasial utbildning - Andel med vårdnadshavare med högst gymnasial utbildning - Andel med vårdnadshavare med eftergymnasial utbildning - Andel boende med en eller ingen vårdnadshavare - Boendemiljö (antar värden 1-4 baserat på ovanstående variabler) - Skolmiljö (antar värden 1-4 baserat på ovanstående variabler) Dessa variabler har tagits fram genom att ett stort antal variabler statistiskt har samkörts med utbildningsresultat. De ovanstående variablerna har visat sig i hög grad statistiskt samvariera med elevers och skolors utbildningsresultat. Variablerna används därför som underlag för fördelning av en del av skolornas elevpeng. De används i denna rapport delvis som utgångspunkt vid bedömning av skolans prestation avseende kunskapsresultaten. Indexet fungerar så här: Ju lägre indexvärde, ju gynnsammare förutsättningar. De lägsta indexvärdena ligger nära 0, medan de högsta ligger över 400. Antal lärare per 100 elever: 7,6 Andel behöriga lärare: Andel lärare med Läsåret 2011/2012 Läsåret 2010/2011 Läsåret 2009/2010 pedagogisk högskoleexamen Bromstensskolan 97,1 93,7 87,7 Riket 86,8 85,9 86,5 Källa: Skolverket Fritidshemmets barn och personal Bromstenskolan Stockholm Riket Andelen (%) pedagogiskt högskoleutbildad personal Antal barn per personal Andelen (%) pedagogiskt högskoleutbildad personal Antal barn per personal Andelen (%) pedagogiskt högskoleutbildad personal Antal barn per personal 12,3 16,4 35 17,3 58 21,5 Källa: Skolans egna uppgifter och Skolverket
Sammanfattande analys Bromstensskolan står inför flera utmaningar, men med en nytillträdd rektor och en pedagoggrupp som har höga förväntningar finns goda förutsättningar för ett förändringsarbete. Elevgruppens sammansättning bör vara utgångspunkt för det pedagogiska arbetet, där bland annat ett språkutvecklande arbetssätt bör genomsyra all verksamhet. Läroplanen bör få ett tydligt genomslag i ett F–6-perspektiv och ett gemensamt förhållningssätt bör tas fram med stöd i kapitel ett och två, Lgr 2011. Förskoleklassens roll och arbetssätt i skolan bör ses i ett vidare perspektiv där pedagogiska diskussioner förs med såväl förskolans pedagoger som med skolans lärare. Återkoppling/gensvar främjar, enligt forskning, elevernas lärande och därför bör pedagogerna på Bromstensskolan använda detta som ett kontinuerligt inslag i undervisningen. Lärarna ger visserligen till viss del återkoppling/gensvar till eleverna om hur deras kunskapsutveckling fortskrider, men inte i den omfattning och med den kvalitet som är önskvärd. Skriftliga omdömen och framåtsyftande pedagogisk planering ses bland vissa pedagoger som onödiga, vilket gör att dessa verktyg i realiteten inte får några större avtryck i verksamheten. All pedagogisk personal bör ha höga förväntningar och visa tilltro till elevernas förmåga och vilja att ta ansvar efter ålder och mognad. Som en del i detta arbete bör skolan skapa möjligheter för eleverna att vara delaktiga i planeringen av undervisningen, informera dem om kunskapskraven, ge exempel på hur de kan redovisa sina kunskaper och även ge eleverna möjligheter att utvärdera undervisningen. Eleverna på Bromstensskolan känner sig trygga, men däremot råder det inte arbetsro i alla klasser. All personal bör skapa respektfulla relationer där elevernas inre motivation med engagemang och en känsla av meningsfullhet blir ledande. Det är angeläget att skolan omgående vidtar åtgärder för att skapa en lärmiljö som ger eleverna förutsättningar att fokusera på lärandet. Skolans värdegrund bör också aktualiseras och vidareutvecklas så att all personal utgår från samma normer och regler. Rutiner och förhållningssätt bör vara väl förankrade som en förutsättning för det systematiska arbetet. Samtliga verksamheter och all personal bör involveras i ett gemensamt kvalitetsarbete, där en analys av uppnådda resultat bör ligga till grund för att lämpliga åtgärder vidtas. Fritidshemmets hela uppdrag bör synliggöras, men med fokus på några få utvecklingsområden i taget. Rektor bör förtydliga uppdraget med samverkan mellan skola och fritidshem i syfte att skapa ett likvärdigt innehåll samt lyfta fram fritidshemmets kvaliteter. Andelen högskoleutbildad personal i fritidshemmet bör öka för att garantera en kvalitativ utveckling av fritidshemmets verksamhet. Skolan behöver även se över hur specialpedagogernas kompetens kan användas på bästa sätt.
- Page 1 and 2: UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN UPPFÖLJN
- Page 3: Uppdrag och genomförande För att
- Page 7 and 8: B. Resultat 2 från brukarundersök
- Page 9 and 10: Undervisning och lärande Förskole
- Page 11 and 12: Stöd för lärande/elevhälsoarbet
- Page 13 and 14: Likvärdig bedömning- grundskola,
- Page 15 and 16: Främjande och förebyggande arbete
- Page 17 and 18: Samverkan Internt - förskoleklass,
- Page 19 and 20: Fritidsklubb - verksamhet och föru
- Page 21 and 22: Kvalitetsarbete - förskoleklass, g
Enhetens förutsättningar<br />
Index enligt stadens socioekonomiska resursfördelningsmodell: 48<br />
Källa: Sweco Eurofutures<br />
Index i resursfördelningsmodellen baseras på följande socioekonomiska bakgrundsfaktorer hos skolans elever:<br />
- Andel ekonomiskt bistånd<br />
- Andel invandrade 0-2 år<br />
- Andel invandrade 3-6 år<br />
- Andel med vårdnadsh<strong>av</strong>are med högst förgymnasial utbildning<br />
- Andel med vårdnadsh<strong>av</strong>are med högst gymnasial utbildning<br />
- Andel med vårdnadsh<strong>av</strong>are med eftergymnasial utbildning<br />
- Andel boende med en eller ingen vårdnadsh<strong>av</strong>are<br />
- Boendemiljö (antar värden 1-4 baserat på ovanstående variabler)<br />
- Skolmiljö (antar värden 1-4 baserat på ovanstående variabler)<br />
Dessa variabler har tagits fram genom att ett stort antal variabler statistiskt har samkörts med utbildningsresultat.<br />
De ovanstående variablerna har visat sig i hög grad statistiskt samvariera med elevers och skolors<br />
utbildningsresultat. Variablerna används därför som underlag för fördelning <strong>av</strong> en del <strong>av</strong> skolornas elevpeng. De<br />
används i denna rapport delvis som utgångspunkt vid bedömning <strong>av</strong> skolans prestation <strong>av</strong>seende<br />
kunskapsresultaten. Indexet fungerar så här: Ju lägre indexvärde, ju gynnsammare förutsättningar. De lägsta<br />
indexvärdena ligger nära 0, medan de högsta ligger över 400.<br />
Antal lärare per 100 elever: 7,6<br />
Andel behöriga lärare:<br />
Andel lärare med Läsåret 2011/2012 Läsåret 2010/2011 Läsåret 2009/2010<br />
pedagogisk<br />
högskoleexamen<br />
<strong>Bromstensskolan</strong> 97,1 93,7 87,7<br />
Riket 86,8 85,9 86,5<br />
Källa: Skolverket<br />
Fritidshemmets barn och personal<br />
Bromstenskolan Stockholm Riket<br />
Andelen (%)<br />
pedagogiskt<br />
högskoleutbildad<br />
personal<br />
Antal<br />
barn per<br />
personal<br />
Andelen (%)<br />
pedagogiskt<br />
högskoleutbildad<br />
personal<br />
Antal barn<br />
per personal<br />
Andelen (%)<br />
pedagogiskt<br />
högskoleutbildad<br />
personal<br />
Antal barn<br />
per personal<br />
12,3 16,4 35 17,3 58 21,5<br />
Källa: Skolans egna uppgifter och Skolverket
Change language