PSYKOFARMAKA

Biverkningar av läkemedel
kostar miljarder varje år
Vad kostar biverkningar från
läkemedel samhället varje
år? Ingen vet säkert men en
av de som vet mest är Hanna
Gyllensten som gjorde sin
doktorsavhandling på ämnet
för något år sedan
Hanna Gyllensten, 36, utbildade
sig till apotekare av en slump
och fastnade för farmakoterapi
som handlar om hur läkemedel
fungerar för människor som
använder dem.
När Hanna skulle göra sin
doktorsavhandling fick hon
chansen att göra en folkhälsobaserad
stor undersökning
med expertpaneler av läkare,
enkätundersökningar med
7000 deltagande personer och
en genomgång av nära 5000
patientjournaler. Syftet med studien
som är unik i världen i sitt
slag, var att undersöka hur hög
läkemedelsrelaterad sjuklighet
Fakta:
Många drabbade av biverkningar
är. Resultaten var slående:
– Vi fann att kostnaderna för
vård som människor måste ha på
grund av biverkningar från läkemedel,
varje år uppgår till mellan
12 och 19 miljarder kronor. Till
det ska läggas sjukfrånvaro, anhörigvård
och andra kostnader.
Vi pratar om mycket, mycket
pengar, säger Hanna Gyllensten.
Är inte ens nära en lösning
Trots det görs det väldigt lite
eller ingenting:
– Det finns ett problem med
att läkemedelsbiverkningar inte
fångas upp av sjukvården. Det
beror på att det är svårt att se vad
som är läkemedelsrelaterat och
vad som är vårdrelaterat. Det jag
ser i mina studier är att det är
gruppen svårast sjuka med hög
vårdkonsumtion som drabbas
mest av biverkningar. Man blir
extra sjuk utöver det man redan
var. Orginalsjukdomen förvärras
• Enligt expertpanelen av läkare drabbas 50-60 procent av
alla patienter av läkemedelsrelaterad sjuklighet under ett år.
• I enkätsvaren rapporterade 19 procent läkemedelsrelaterad
sjuklighet – under en mätperiod på en månad.
• I journalerna kunde forskarna se att det var 12 procent av
befolkningen som var drabbad under en tremånadersperiod.
av läkemedlens biverkningar och
det leder till ökade vårdkostnader.
– Jag tror inte att vi ens är nära
i att kunna säga hur vi ska kunna
lösa det här. Vi måste ha annan
kunskap. Min kollega har jobbat
med förebyggbarheten. Vi har
diskuterat detta mycket . Vad
är bakomliggande orsaker? Var
uppstår felen? Hur uppstår de?
– Läkemedelsgenomgångar
kan vara en metod men ska man
genomföra läkemedelsgenomgångar
för alla i hela landet? Hur
ska det gå till? Vilka grupper ska
det gälla? Ska man gå efter ålder?
Visst antal läkemedel? Vi måste
fundera på om alla insatta mediciner
behövs. Sedan kanske man
inte behöver göra en läkemedelsgenomgång
varje år.
Ingen ansvarig läkare
Hanna menar också att många av
problemen uppkommer eftersom
det inte finns en huvudansvarig
läkare för varje patient.
– Olika vårdgivare har olika
vårdområden som de hanterar
hos patienten. Det blir lätt en
kompott av olika behandlingar
för olika sjukdomstillstånd. Behandlingar
som fungerar var för
sig men tillsammans leder de till
biverkningar. Den ökade specialiseringen
ger fördjupad kunskap
på varje område men ingen tar
ansvar för helheten.
– Den ansvariga läkaren, i de
fall det finns en sådan,har ett
väldigt stort ansvar och en viktig
roll som hen måste få ha möjlighet
att utföra. Det är en del av
lösningen men jag har ingen
aning hur man rent praktisk
skulle få den att fungera fullt ut.
En annan dellösning är att de
som använder läkemedel får en
ökad utbildning i hur de själva
kan få reda på problemen.
Många biverkningar
Vissa läkemedel rapporteras
oftare än andra i studien.
– Ett tydligt mönster är att
läkemedel som används mycket
ger mest rapporterade biverkningar.
Blodtrycksmedicin och
antidepressiva är de läkemedel
som är vanligast att de ger
läkemedelsrelaterad sjuklighet,
berättar Hanna. När vi analyserar
journaldata eller om vi
frågar allmänheten är det dessa
läkemedel som nämns som problematiska.
Läkemedelsberoende
Hanna kommer in på läkemedelsberoende:
– Det vi kan konstatera är att
vi inte har fångat det jättebra.
Det hade kanske behövs en annan
metod för att göra det. Vi
har i den ena studien försökt att
fånga det från journalerna men
det var inte helt enkelt att hittat
läkemedelsberoende. Bara de
värsta fallen där det är jättetydligt.
Sedan har vi frågat allmänheten
själva men det är svårt
om människor som är mitt i ett
beroende vill rapportera det.
– Läkemedelsberoende är lite
beforskat, och det gör att det
inte är många som vill forska
på det för att det är svårt och
tungjobbat. Forskning som finns
påverkar forskning som görs.
Foto: Jörgen Sundström
– Jag ser vårt projekt som en forskning
andra kan starta ifrån säger Hanna Gyllensten som gjort en avhandling
om läkemedelsrelaterad sjuklighet.
Det behövs en eldsjäl som gör
forskning som andra kan starta
ifrån. Jag ser vårt projekt som
precis det, en forskning andra
kan starta ifrån.
Väckt stort intresse
Hanna Gyllenstens avhandling
har väckt stort intresse hos både
media och profession. Och konstigt
vore väl annars. Varje år dör
mellan 2000 och 4000 människor
av skador man får i vården.
En stor del av dessa beror på de
läkemedel man använder. Något
måste göras. Det är inte helt lätt
att veta vad.
TEXT Per Sternbeck
34
oberoende 1/2015 1/2015 oberoende 35