PSYKOFARMAKA

Pillersamhället
Starka känslor
ingen sjukdom
Psykoterapeuten Carina Håkansson är förfärad över den
explosion av medicinförskrivning som drabbat barn och
unga under de senaste åren. Hon ifrågasätter om man ens
kan kalla det medicin.
22
– Har man ekonomi kan man gå
till en privatpraktiserande terapeut
som kan göra en individuell
bedömning men det normala
arvodet hos en sådan är 7- 800
kronor i timmen. Det gör att
de flesta personerna är hänvisade
till BUP (Barn- och ungdomspsykiatrin)
med barn och
ungdomar när det är bekymmer.
BUP är psykiatri och i psykiatrin
finns ett synsätt om att allt
är en sjukdom. Det ligger i den
psykiatriska traditionen. Man
kan inte gå till BUP utan att bli
bedömd eller föremål för någon
utredning.
Ovanligt till unga förut
Psykoterapeuten Carina Håkansson
som arbetar på Familjevårdsstiftelsen
i Göteborg har
arbetat med människor som mår
psykiskt dåligt sedan 1980-talet.
Hon är minst sagt bekymrad
över utvecklingen:
– När jag började jobba i
början på 80-talet var det ytterst
sällsynt att unga människor
skulle ta psykofarmaka. Nu är
det snarare regel än undantag.
– Bland barn och ungdomar är
det antidepressiva och ADHDmediciner
som är vanligast och
ibland också ångestdämpande
bensopreparat, sömnmedicin
och antipsykotika.
– De människor som kommer
till oss har en psykiatrisk
eller neuropsykiatrisk diagnos
med därtill följande så kallad
medicin. Och jag säger så kallad
medicin för jag ifrågasätter om
det är medicin.
– Det här har ju spritt sig till
en samhällelig företeelse. Myten
om att man måste ta antidepressiva
för att det är en obalans
i hjärnan, det är ju inte sant.
Den myten skapades på 80-talet
i USA men det visade sig ju
snabbt att det inte var så och det
vet såväl forskare som många
2 § Patienten
ska, om det
inte är uppenbart
obehövligt,
snarast få
en medicinsk
bedömning av
sitt hälsotillstånd.
Patientlagen
psykiatriker inte minst i USA.
Men vetskapen förmedlas inte
vidare i ett bredare sammanhang.
Jag möter ofta människor
som fått höra att de måste ta sin
medicin för att balansera serotoninhalten.
Det finns ofta en oro
hos föräldrar där de flesta fått
höra tidigare att ”ditt barn måste
ta sin medicin”. Förfärande ofta
är det så att människor inte fått
reda på att det finns alternativ
till medicin och det psykiatriska
synsättet med dess diagnoser
och manualbaserade formulär.
Känsla och kropp
- På samma gång är det självklart
att vår kropp och vår hjärna
påverkas av våra känslotillstånd,
att glädje och sorg påverkas och
att det går att mäta i kroppsliga
symtom men det är ju inte
detsamma som det är en skada.
Tonårstiden är för många en
period av upp och ner och starka
känslor och hat mot föräldrar
och samhället. Det här har börjat
beskrivas som en sjukdom.
– Sedan är det klart att det
finns människor som är olika
och det finns människor som har
mer oro i sig än andra har och
det finns människor som är mer
dramatiska än andra. Jag är själv
en upp- och ner-person. Ibland
tänker jag att det är en himla
tur att jag inte tog kontakt med
psykiatrin då jag mådde dåligt i
unga år. Att det fanns människor
omkring mig istället. Böcker,
hästar och vänskap. Samt inte
minst redan då en misstänksamhet
mot medicin.
Söker inte skäl
Familjevårdsstiftelsen består
av två verksamhetsdelar, där den
största delen handlar om att er-
oberoende 1/2015 1/2015 oberoende 23