PSYKOFARMAKA

Pillersamhället
Oberoende sprider fördomar om ADHD
RFHL:s temanummer om
ADHD beskriver ADHDbehandling
som ett sätt att
medicinera bort samhällsproblem.
Det är ett återkommande
tema i flera av artiklarna
och även beskrivningen på
förstasidan. Vi på riksförbundet
Attention reagerar på hur
ADHD och läkemedelsbehandling
beskrivs och vilka slutsatser
som dras i tidningen.
Forskningen kring ADHD
har i många år sett att ADHD
till stor del beror på en medfödd
brist i dopaminnivåerna i
hjärnan. Dopaminbristen ligger
bakom många ADHD-symtom
och läkemedelsbehandlingen
med centralstimulerande medel
avser att minska denna brist.
Behandlingen bidrar till att förbättra
uppmärksamhet, koncentrationsförmåga
och att minska
impulsivt beteende. Frågan vi
ställer oss är varför detta är så
kontroversiellt att man ägnar
en hel tidning åt det? Brist på
dopamin är inblandat i många
tillstånd t ex Parkinson och RLS
(Restless-legs-syndrome), och
dessa behandlas med läkemedel
som stimulerar dopaminreceptorerna
i hjärnan. Ändå uppmärksammas
dessa somatiska
diagnoser inte i tidningen. Vi
undrar varför. Vad är egentligen
skillnaden? Vår tolkning av artiklarna
i tidningen Oberoende
är att medicin i form av dopaminersättning
ifrågasätts när
det handlar om behandling av
psykiatriska tillstånd, till skillnad
mot fysiska sjukdomar där det
inte ifrågasätts överhuvudtaget.
Ifrågasatts länge
Kontroverserna kring AD-
HD-diagnosen är inte nya och
diagnosen har ifrågasatts länge
både på samhällsnivå och bland
enskilda tyckare. Ӏr det inte
ändå lite spring i benen som är
problemet?”, ”Om du bara skärper
till dig så kan du klara det.”
En av de senaste trenderna är att
ifrågasätta ADHD utifrån perspektivet
ӊr det rimligt att det
är så många som får diagnos?”.
Den som ifrågasätter diagnosen
kan då med förenklingar påstå
att ”alltför många får diagnos”,
utan att behöva ange hur många
som verkligen borde få diagnosen.
Kritik mot diagnosen och
dess medicinering kan också
beskrivas som omsorg om de
feldiagnostiserade individerna,
och de som ifrågasätter kritikern
kan utmålas som godtrogna och
naiva. Precis som i tidningen
Oberoende.
Frågan om samhällsproblem
är intressant, men vi menar att
artikelskrivaren angripit frågeställningen
utifrån fel perspektiv.
Det utopiska samhälle
som Lundström efterfrågar, där
personer med ADHD får allt
stöd de behöver existerar inte.
Skolan ser ut som den gör, precis
som alla andra delar av samhället
som dessa grupper kommer i
kontakt med. Elever med ADHD
kan inte välja om de ska ha nedsättningen
eller inte. De tvingas
förhålla sig till den omgivning
som de lever i och anpassa sig till
rådande samhälle. Vi som förbund
konstaterar att om elever
med ADHD ska klara den skola
som finns idag kan läkemedelsbehandling
vara nödvändig.
Risken för att hamna i missbruk
och kriminalitet är högre
för personer med ADHDdiagnos.
Även risken att råka ut
för trafikolyckor, självskadebeteende,
ätstörningar eller suicid
är förhöjd. Risken för dessa
problem minskar vid läkemedelsbehandling.
Tidningen
Oberoende beskriver detta som
att man vill medicinera bort ett
samhällsproblem.
Fördomar
Vi kan bara beklaga att tidningen
väljer att lyfta de fördomar
som finns om medicinering
av ADHD istället för att försvara
utsatta människors behov av
behandling. Frågan är om man
vill hjälpa eller stjälpa en redan
utsatt grupp, som inte bara ska
20 oberoende 1/2015
1/2015 oberoende
Oberoende stjälper en redan utsatt grupp menar Riksförbundet Attention.
leva med svårigheterna av att
ha kognitiva nedsättningar utan
också ska leva med samhällets
fördömande och fördomar kring
läkemedelsbehandling. Det är
Oberoende har besvarat Attentions
debattartikel. Svaret har stoppats av
Oberoendes ansvariga utgivare.
det riktiga samhällsproblemet,
menar vi.
Anna Norrman,
intressepolitisk talesman
Riksförbundet Attention
21