Innehållsförteckning
2005-Ã¥rs kvalitetsredovisning - PBS 2005-Ã¥rs kvalitetsredovisning - PBS
Lärgrupp: Hur lär sig eleverna utnyttja en estetisk dimension i sitt lärande? Det traditionella sättet att tänka lärande är till stor del fortfarande att läsa text, öva och repetera för att senare kunna återge. Lärgruppen studerar hur estetiska uttrycksformer kan vara en annan väg i lärandets tjänst och framför allt hur man gör eleverna medvetna om alternativa sätt att tillägna sig lärdom. Bild och filmanalys exv. bäddar alltid för diskussioner om samhällsfenomen av vitt skilda slag. Viktigt att vi låter eleverna uttrycka sina känslor i samband med diskussionen. Koppling mellan musik och sociala samhällsföreteelser är en annan utgångspunkt. I och med att eleverna får se film om bl. a. livet bakom artisten, scenen, skapandet och se verkligheten, kopplas deras teoretiska arbete till sociala företeelser och insikt och analys av den mediala världen. Man skulle kunna jobba mer ämnesintegrerat med detta. Arbetet med informationsguiderna för internet kring olika områden har haft varierande framgång bland eleverna. Vi jobbar vidare med dessa för att hitta en mer passande form som är lättare att ta till sig, allt för att minimera ”sökslump och textflytt” i elevernas arbeten. C. Sektorernas utvecklingsområden Gymnasiesärskolan Lärgrupp: Hur utbildar vi för en meningsfull fritid i vuxenlivet? Det som inspirerade oss att ta oss an den här uppgiften var en kandidatuppsats med rubriken ”Tema fritid i särskolan”. Uppsatsen handlar om bristen på fritidsutbildning i särskolan trots att detta ligger som en av tre huvudrubriker för vårt uppdrag; Gymnasiesärskolan skall utifrån varje elevs förutsättningar fördjupa och utveckla elevens kunskaper som en förberedelse för ett meningsfullt vuxenliv i arbete, boende och fritid. ( 1 kap. 5§ skollagen) Många föräldrar vi mött genom åren har påtalat att fritiden är ett stort problem. Uppsatsen bekräftar den beskrivningen och lyfter också fram vikten av att fritiden får bli ett redskap för utsatta grupper att öka möjligheten till sociala relationer och ge möjlighet att leva ett självständigt liv. I arbetet definieras också begreppet hälsa på ett sätt som vi känner oss bekanta med: "Med hälsa och livskvalitet avses inte enbart om en person är sjuk eller frisk utan kvalitetsbegreppet innefattar ett psykiskt, fysiskt och socialt välbefinnande.” En frågeställning som vi snabbt hamnade i var hur man skulle tänka runt vår elevgrupp och inkludering. Någon i gruppen menade att våra elever ska väl kunna få ta del i det fritidsutbud som erbjuds alla andra i samhället. Mot det ställdes funderingar om möjligheten att kunna få en tillhörighet i dessa grupper. Hur bygger man kamratrelationer när man har en utvecklingsstörning? 8
Genom studier av bl.a. Irene Nordströms doktorsavhandling: Samspel på jämlika och ojämlika villkor. Om lindrigt utvecklingsstörda skolbarns samspel och relationer med kamrater, har vi fördjupat vår förståelse för hur samspel och relationer fungerar för gymnasiesärskolans elevgrupp. Lärdomar/slutsatser/analys • Samspel och relationer mellan ungdomar med utvecklingsstörning och ungdomar utan utvecklingsstörning präglas av vertikalitet och utmärks av brist på jämlikhet och ömsesidighet och ojämlikheter blir tydligare undan för undan, inte minst i lagsporter och aktiviteter med starka kommunikativa inslag. • Relationer/samspel jämnåriga utvecklingsstörda ungdomar emellan har ett egenvärde, man kan kalla det ett existentiellt värde. Relationerna ger ett unikt bidrag till utvecklingen och karaktäriseras av likhet i funktionella förutsättningar och jämlikhet i makt och inflytande. • Att tillhöra och vara accepterad i en grupp av jämnåriga, jämlika kamrater, som tänker och agerar ungefär som man själv och har ungefär liknande intressen, det är en central dimension av ungdomars psykiska hälsa och livskvalitet. Med de här insikterna/lärdomarna som utgångspunkt har vi försökt att i ännu större utsträckning än tidigare skapa förutsättningar för eleverna att bygga och vidmakthålla kamratkontakter. Vi håller på och utformar ett elevuppehållsrum där eleverna kan ges öjlighet att träffas och bygga såväl kamratkontakter, vänskapsrelationer som ”mer än vänskapsrelationer”. Idrottsundervisningen har förändrats så att det är mindre av prova-på aktiviteter och mer av innehåll som kan överleva efter skolan. Mer av att inte bara, bada i badhus, utan också arbeta med hur man tar sig till badhuset, hur man gör med betalning osv. Vi har inlett samarbete med ”KRAFTEN”, ett aktivitetshus vars mål är att erbjuda funktionshindrade personer ett mångsidigt och kvalitativt bra utbud av fritidsaktiviteter. Att vi i vårt arbete fick behovet av stöd, vid etablerande och upprätthållande av kamratkontakter, så synliggjort kommer att motivera oss att i ännu större utsträckning än tidigare arbeta med dessa frågor. Särskolans höga personaltäthet gör att eleverna omges av vuxna på ett sätt som ibland också hindrar elev-elev-möten. Att lära sig se det exklusiva och värdefulla i mötet mellan elever är viktigt och för vissa elever kan mognaden och förmågan 9
- Page 1 and 2: Innehållsförteckning Sid A. Probl
- Page 3 and 4: De olika förbättringsområdena ha
- Page 5 and 6: arbetet har påbörjats, men kommer
- Page 7: Arbetslag och lärgrupp i Kulturens
- Page 11 and 12: Utvecklingsarbete inom boendeverksa
- Page 13 and 14: Mentorsrollen - ett prioriterat utv
- Page 15 and 16: Transport och Service Hur kan motiv
- Page 17 and 18: har underlättats. Medarbetarna har
- Page 19 and 20: lärare skall kunna ägna åt oss d
- Page 21 and 22: Bygg och Hantverk Utvecklings- och
- Page 23 and 24: Utvecklings- och lärområde Komple
- Page 25 and 26: E. Statistik Elevstatistik Tulläng
- Page 27: Antal avgångselever resp. antal sl
Genom studier av bl.a. Irene Nordströms doktorsavhandling: Samspel på jämlika och<br />
ojämlika villkor. Om lindrigt utvecklingsstörda skolbarns samspel och relationer med<br />
kamrater, har vi fördjupat vår förståelse för hur samspel och relationer fungerar för<br />
gymnasiesärskolans elevgrupp.<br />
Lärdomar/slutsatser/analys<br />
• Samspel och relationer mellan ungdomar med utvecklingsstörning och ungdomar utan<br />
utvecklingsstörning präglas av vertikalitet och utmärks av brist på jämlikhet och<br />
ömsesidighet och ojämlikheter blir tydligare undan för undan, inte minst i lagsporter och<br />
aktiviteter med starka kommunikativa inslag.<br />
• Relationer/samspel jämnåriga utvecklingsstörda ungdomar emellan har ett egenvärde, man<br />
kan kalla det ett existentiellt värde. Relationerna ger ett unikt bidrag till utvecklingen och<br />
karaktäriseras av likhet i funktionella förutsättningar och jämlikhet i makt och inflytande.<br />
• Att tillhöra och vara accepterad i en grupp av jämnåriga, jämlika kamrater, som tänker och<br />
agerar ungefär som man själv och har ungefär liknande intressen, det är en central<br />
dimension av ungdomars psykiska hälsa och livskvalitet.<br />
Med de här insikterna/lärdomarna som utgångspunkt har vi försökt att i ännu större<br />
utsträckning än tidigare skapa förutsättningar för eleverna att bygga och vidmakthålla<br />
kamratkontakter. Vi håller på och utformar ett elevuppehållsrum där eleverna kan ges öjlighet<br />
att träffas och bygga såväl kamratkontakter, vänskapsrelationer som ”mer än<br />
vänskapsrelationer”.<br />
Idrottsundervisningen har förändrats så att det är mindre av prova-på aktiviteter och mer av<br />
innehåll som kan överleva efter skolan. Mer av att inte bara, bada i badhus, utan också arbeta<br />
med hur man tar sig till badhuset, hur man gör med betalning osv.<br />
Vi har inlett samarbete med ”KRAFTEN”, ett aktivitetshus vars mål är att erbjuda<br />
funktionshindrade personer ett mångsidigt och kvalitativt bra utbud av fritidsaktiviteter.<br />
Att vi i vårt arbete fick behovet av stöd, vid etablerande och upprätthållande av<br />
kamratkontakter, så synliggjort kommer att motivera oss att i ännu större utsträckning än<br />
tidigare arbeta med dessa frågor. Särskolans höga personaltäthet gör att eleverna omges av<br />
vuxna på ett sätt som ibland också hindrar elev-elev-möten. Att lära sig se det exklusiva och<br />
värdefulla i mötet mellan elever är viktigt och för vissa elever kan mognaden och förmågan<br />
9
Change language