Innehållsförteckning

2005-Ã¥rs kvalitetsredovisning - PBS 2005-Ã¥rs kvalitetsredovisning - PBS

17.09.2015 Views

D. Skolledarnas lärdomar Skolledarna på Tullängsskolan har i många avseenden vitt skilda verksamheter att leda. Det gäller både omfång, inriktning och elever. Det reella verksamhetsuppdraget är därmed olika trots att uppdraget som rektor är detsamma. Deras lärdomar baseras på erfarenheterna från den verksamhet de ansvarat för liksom det utvecklingsarbete de drivit under 2005. Bilden som växer fram när man tar del av skolledarnas lärdomar har ett tydligt fokus på de processer som är kopplade till elevernas lärande och utveckling. I mindre omfattning lyfter skolledarna fram lärdomar som utgår från verksamhetens mål och graden av måluppfyllelse. De mer processinriktade lärdomarna rör vid arbetet med elevernas lärmiljö, hur man utvecklar förståelsen av uppdraget, förväntningar på inflytande och delaktighet, långsiktighet i lärgruppsarbetet, mm. En lärdom är att ”förståelsen av uppdraget blir djupare när jag utmanar mina medarbetare och vi tillsammans reflekterar över vad som är uppdraget och hur man utifrån det kan bidra till elevers lärande och utveckling”. Att lärdomarna i mindre omfattning handlar om resultatet av genomförd verksamhet och på vilket sätt man kan höja kvalitén på undervisningen får ses mot bakgrunden av att det pågår ett långsiktigt arbete med utveckling av en lärande organisation på Tullängsskolan. Dialog, förståelse, processer är viktiga grundbultar i den utvecklingen. En slutsats man kan dra är ändå att det hos skolledarna och i verksamheten behöver utvecklas en större förståelse för att de processer som initieras och genomförs har en direkt koppling till verksamhetens mål och det resultat vi presterar. Skolledarnas lärdomar Elevers lärmiljö Elever i behov av särskilt stöd Gemensamma lärandet om elevers lärande och utveckling PROCESS RESULTAT Förståelsen av uppdraget Att utmana medarbetarnas föreställningar Inflytande och delaktighet Mål och måluppfyllelse Tillvarata och utveckla kunskaper och egenskaper 24

E. Statistik Elevstatistik Tullängsskolan 15 oktober 2005 Sektor Antal elever Flickor Bygg/Hantverk 418 62 (14,8%) Teknik 530 91 (17,2%) Transport 206 19 (9,2%) RGD/H 119 2 (1,7%) GySär 82 32 (39,0%) Gysär D/H 31 15 (48,4%) IVRH 6 1 (16,7%) IVIK 18 4 (22,2%) Summa TU ungdomsutbildning 1410 226 (16,0%) Vuxenutbildning 125 47 (37,6%) Totalt TU 1535 273 (17,8%) Lärarstatistik Tullängsskolan 15 oktober 2005 (2004 års siffror inom parentes) Heltidstjänster Lärartäthet Antal lärare/100 elever Gy-skolan (exkl RGD/H) 119,41 (103,15) 10,1 (9,6) RGD/H 30,44 (32,7) 25,6 (26,2) KomVux 8,40 (8,4) 7,4 (7,8) GySär 25,35 (15,1) 30,9 (21,0) GySär D/H 13,00 (11,5) 41,9 (60,5) Analys av elev- och lärarstatistik. Tullängsskolan har ökat sitt elevantal med nästan 100 elever till läsåret 2005/2006. Vi har på den reguljära utbildningen (exkl. RGD/H) tagit in 111 elever på Bygg- och Hantverksprogrammet, 23 på El, 14 på VVS, 71 på FP, 6 på Teknikprogrammet, 118 på NOT, 100 på T och 48 på IV, totalt 491 elever, att jämföra med de totalt 310 elever som tog studenten i juni 2005. Teknikprogrammet har fått flest nya elever, 228 st, att jämföra med de 114 som tog studenten i våras. Detta har skett trots den ökade konkurrensen från friskolor med liknande inriktningar. Satsningen på att ändra upplägget på gymnasieinformationen till att mer rikta in sig på att förmedla hur det är att gå på Tullängsskolans Teknikprogram, snarare än att hamra in faktauppgifter, verkar ha gett god effekt. Ett uppfräschat informationsmaterial (film, bilder, rekvisita etc.) och ett gott samspel mellan SYV:arna och den skolinformatör (f.d.) som 25

D. Skolledarnas lärdomar<br />

Skolledarna på Tullängsskolan har i många avseenden vitt skilda verksamheter att leda. Det<br />

gäller både omfång, inriktning och elever. Det reella verksamhetsuppdraget är därmed olika<br />

trots att uppdraget som rektor är detsamma. Deras lärdomar baseras på erfarenheterna från<br />

den verksamhet de ansvarat för liksom det utvecklingsarbete de drivit under 2005.<br />

Bilden som växer fram när man tar del av skolledarnas lärdomar har ett tydligt fokus på de<br />

processer som är kopplade till elevernas lärande och utveckling. I mindre omfattning lyfter<br />

skolledarna fram lärdomar som utgår från verksamhetens mål och graden av måluppfyllelse.<br />

De mer processinriktade lärdomarna rör vid arbetet med elevernas lärmiljö, hur man utvecklar<br />

förståelsen av uppdraget, förväntningar på inflytande och delaktighet, långsiktighet i<br />

lärgruppsarbetet, mm. En lärdom är att ”förståelsen av uppdraget blir djupare när jag utmanar<br />

mina medarbetare och vi tillsammans reflekterar över vad som är uppdraget och hur man<br />

utifrån det kan bidra till elevers lärande och utveckling”.<br />

Att lärdomarna i mindre omfattning handlar om resultatet av genomförd verksamhet och på<br />

vilket sätt man kan höja kvalitén på undervisningen får ses mot bakgrunden av att det pågår<br />

ett långsiktigt arbete med utveckling av en lärande organisation på Tullängsskolan. Dialog,<br />

förståelse, processer är viktiga grundbultar i den utvecklingen.<br />

En slutsats man kan dra är ändå att det hos skolledarna och i verksamheten behöver utvecklas<br />

en större förståelse för att de processer som initieras och genomförs har en direkt koppling till<br />

verksamhetens mål och det resultat vi presterar.<br />

Skolledarnas lärdomar<br />

Elevers lärmiljö<br />

Elever i behov av särskilt stöd<br />

Gemensamma lärandet om<br />

elevers lärande och utveckling<br />

PROCESS<br />

RESULTAT<br />

Förståelsen av uppdraget<br />

Att utmana medarbetarnas<br />

föreställningar<br />

Inflytande och delaktighet<br />

Mål och måluppfyllelse<br />

Tillvarata och utveckla<br />

kunskaper och egenskaper<br />

24

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!