Skolledarskap i skolutveckling

Studien var inledningsvis explorativ, jag ville förutsättningslöst ta del av utsagorna. För att få
en närhet till dem skrev jag in hela dokumentationen ordagrant på dator. Därefter läste jag utsagorna
om och om igen. Frågan jag ställde mig var: vilka mönster finns i materialet? Bland
utsagorna om skolutveckling söker jag efter det gemensamma. Vad återkommer? Vilka mönster
finns? Jag söker också efter brott mot mönstren, det som avviker, sticker ut. Jag gjorde ett
första försök att kategorisera utifrån den uppfattning jag fått om vad de uppehöll sig vid. Jag
sökte stöd för mönstren i texterna, reviderade dem efter hand och plockade fram exempel på
signifikanta citat från varje kategori. Kategorierna är mönster som jag tycker mig finna i min
tolkning och förståelse av utsagorna.
De kategorier jag redovisar är av olika karaktär. Flera är sorterande, deras formulering säger
inget bestämt om vilka uppfattningar som uttrycks inom kategorins ämne. Andra kategorier är
gestaltande. De beskriver tydligt ett bestämt förhållningssätt (Ekholm & Lander, 1993). Jag
använder ytterligare två typer av kategorier, en som kan kallas en dimension där jag ställer två
skilda förhållningssätt mot varandra och en som jag kallar dilemman. När jag namngivit kategorierna
har jag i första hand försökt vara öppen för texternas innehåll med avseende på det
valda problemområdet (syn på den egna rollen, syn på medarbetarna, syn på PBS-metoden).
Vissa har jag själv skapat utifrån min tolkning av innehållet, andra lutar sig mot etablerade
begrepp.
De mönster i erfarenheter av skolutveckling som jag eventuellt finner kommer alla från skolor
som arbetar med PBS och jag kan alltså bara generalisera inom perspektivet.
4. Material, urval och avgränsningar
De skolor som arbetar med problembaserad skolutveckling deltar i nätverk för att kunna dela
erfarenheter med andra. Nätverken är indelade geografiskt och träffas någon gång per år. I
oktober 2005 bjöds för första gången personal från alla skolor in till en gemensam nätverksträff.
Under några dagar hölls föreläsningar, work shops och erfarenhetsutbyten i befattningshomogena
och heterogena grupper för 1400 deltagare. Inför och under erfarenhetsutbyten
uppmanades de att söka mönster i sina erfarenheter och gemensamt formulera dem i skrift.
Varje grupp utsåg en sekreterare som skulle skriva ner gruppens erfarenheter i protokoll som
sedan samlades in. Varje enskild deltagare uppmanades också att göra en individuell reflektion.
Som stöd för skrivandet fanns ett antal öppna frågor. Dokumentationen har nedskrivits