Skolledarskap i skolutveckling
Skolledarskap i skolutveckling - PBS - Karlstads universitet Skolledarskap i skolutveckling - PBS - Karlstads universitet
Jag ska göra en avsändarorienterad textanalys. Med det menar jag att jag i sökandet efter mönster bland författarnas utsagor ska inrikta mig på textens betydelse vid dess produktion (Bergström & Boréus, 2005, s 26). Det innebär vissa svårigheter. Vi har alla vår individuella förförståelse som påverkar vår tolkning. Konflikten ligger inte i att skolledarnas uppfattningar står i konflikt med ”den objektiva verkligheten” eftersom det är skolledarnas uppfattningar som intresserar mig, utan att min uppfattning om det skolledarna uttalar sig om kan stå i vägen för min förståelse av vad de menar. Det är alltså viktigt för mig att i mötet med skolledarnas utsagor vara vaksam på hur min förförståelse kan leda mig fel. En viktig fråga inom såväl kvalitativ som kvantitativ metod är hur man skapar god kvalitet i forskningen. Staffan Larsson beskriver i ”Kvalitativ metod och vetenskapsteori” (Starrin & Svensson, 1994) en rad kriterier att ha som hållpunkt för kvalitetsgranskning av kvalitativa studier. Jag återger här några som jag anser vara relevanta för min studie. För det första efterlyser han perspektivmedvetenhet. ”Genom att explicitgöra förförståelsen gör man utgångspunkter för tolkningen tydlig” (Starrin & Svensson, 1994, s 165). Konkret kan det göras genom att forskaren redovisar forskningsläget, beskriver sina personliga erfarenheter av det studerade och deklarerar eventuell vald tolkningsteori. För det andra bör arbetet ha en intern logik där det finns en harmoni mellan forskningsfrågor, datainsamling och analysteknik och där forskningsfrågorna bör vara styrande för val av de övriga. Kvaliteter hos resultaten som efterfrågas är bl a innebördsrikedom, beskrivningar ska vara fylliga, kategorier som beskriver uppfattningar ska vara rika på innebörd och fånga det väsentliga. Samtidigt är god struktur i form av överskådlighet och reduktion av komplexitet också ett ideal. Validitet och reliabilitet är centrala vetenskapliga kvalitetsbegrepp. De handlar om relevans och tillförlitlighet i undersökningen (Hellevik, 1984). Validitet ställer frågor om den valda mätmetoden, mäter den det den avser att mäta? För att svara på det måste man utgå från frågeställningen. Min frågeställning frågar efter vilka erfarenheter skolledare som arbetar utifrån PBS-idéerna har av skolutveckling med avseende på den egna rollen, medarbetarna och skolutvecklingsmetoden PBS. Med det material jag använder skulle jag kunna göra en kvantitativ innehållsanalys. Den skulle kunna genomföras så att jag räknade hur vanligt förekommande olika utsagor är. Jag valde att inte göra så eftersom jag inte var intresserad av det exakta antalet i varje kategori. Det som intresserade mig var de övergripande mönstren och avvikelserna från dessa.
Reliabiliteten handlar om mätresultatens tillförlitlighet. Mätresultaten är i studien mina tolkningar och kategoriseringar. Ett sätt att öka reliabiliteten vid en kategorisering av ett material är att genomföra sk interbedömarereliabilitet. En annan tolkare granskar texterna för att se om slutsatserna blir desamma. Om de två forskarnas bedömningar överensstämmer ökar undersökningens reliabilitet. I den här studien har en sådan reliabilitetsprövning inte genomförts pga tid och resursbrist. Det finns andra förhållningssätt och förutsättningar som påverkar möjligheten att göra goda tolkningar. Bergström & Boréus (2005) tar upp det faktum att det är viktigt att ha information om textens tillkomst: vilken typ av text är det här, vad innebär de speciella förutsättningar som rådde när texten skapades? Jag har på en nivå god kontextkännedom eftersom jag är bekant med skolvärlden i mitt arbete som gymnasielärare och har kunskap om idéerna som skolutvecklingsprojekten arbetar utifrån. Jag deltog under den konferens då texterna skrevs och följde några grupper i deras arbetsprocess för att öka min förståelse av de bakomliggande förutsättningarna. Min kännedom om och erfarenhet av skolvärlden ökar mina möjligheter till förståelse av den yttre kontexten men kan också vara begränsande eftersom jag skapat egna uppfattningar i många frågor och kanske inte alltid är överens med texternas författare. Hur påverkas texterna av den kontext som de uppkommit i? Det finns anledning att göra en retorisk analys av texten i kontexten. Retorik är läran om vältalighet och övertygandets konst. Ett retoriskt anförande är alltid styrt av en vilja att framställa något eller någon på ett särskilt vis i syfte att påverka. Retorik är talekonst men skrivandets konst är en oundgänglig del av talandet. De tre grundbegreppen ethos, logos och pathos är namn på olika typer av argumentation som talet består av. Ethos är talarens framställan av sig själv, de argument som skapar förtroende och en positiv bild av personen. Logos är sakargumenten, de tilltalar mottagarens rationella intellekt. Pathos är den argumentation som syftar till att vinna erkänsla för sakfrågan, det är en känsloladdad argumentation (Rydstedt, 1993). Retoriken studerar också de metoder som en talare använder för att övertyga utöver den uttalade argumentationen. I analysen av de empiriska resultaten genomför jag en enkel retorisk analys för att jämföra resultaten med de resultat man skulle kunna förvänta sig att få utifrån retorikens regler. Analysen utgår från en enkel kommunikationsmodell med en avsändare, en mottagare och ett budskap (texten) som befinner sig i en kontext.
- Page 1 and 2: GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutione
- Page 3 and 4: 1. Inledning Ämnet för uppsatsen
- Page 5: Idag är min ståndpunkt att val av
- Page 9 and 10: under konferensen, jag vet inte i v
- Page 11 and 12: ständigt förändrade villkor och
- Page 13 and 14: 5.3 Forskning om skolutveckling uti
- Page 15 and 16: de. I relationen lärare - elever b
- Page 17 and 18: Skolans viktigaste uppdrag, det som
- Page 19 and 20: kan från de professionella. Det f
- Page 21 and 22: av den övriga verksamheten. Skolut
- Page 23 and 24: och rimligt för skolan att förän
- Page 25 and 26: Många faktorer påverkar utgången
- Page 27 and 28: 6.1 Synen på den egna rollen Skoll
- Page 29 and 30: Valet att kalla skolledaren abdiker
- Page 31 and 32: • Utveckling måste få ta tid Ti
- Page 33 and 34: Åsikterna om hur förankring bäst
- Page 35 and 36: 7. Analys av resultaten 7.1 Diskuss
- Page 37 and 38: jag kunde inte finna något sådant
- Page 39 and 40: Ett sådant resultat kan förstås
- Page 41 and 42: Referenser Alvesson, M. & Sköldber
Reliabiliteten handlar om mätresultatens tillförlitlighet. Mätresultaten är i studien mina tolkningar<br />
och kategoriseringar. Ett sätt att öka reliabiliteten vid en kategorisering av ett material<br />
är att genomföra sk interbedömarereliabilitet. En annan tolkare granskar texterna för att se om<br />
slutsatserna blir desamma. Om de två forskarnas bedömningar överensstämmer ökar undersökningens<br />
reliabilitet. I den här studien har en sådan reliabilitetsprövning inte genomförts<br />
pga tid och resursbrist.<br />
Det finns andra förhållningssätt och förutsättningar som påverkar möjligheten att göra goda<br />
tolkningar. Bergström & Boréus (2005) tar upp det faktum att det är viktigt att ha information<br />
om textens tillkomst: vilken typ av text är det här, vad innebär de speciella förutsättningar<br />
som rådde när texten skapades? Jag har på en nivå god kontextkännedom eftersom jag är bekant<br />
med skolvärlden i mitt arbete som gymnasielärare och har kunskap om idéerna som<br />
<strong>skolutveckling</strong>sprojekten arbetar utifrån. Jag deltog under den konferens då texterna skrevs<br />
och följde några grupper i deras arbetsprocess för att öka min förståelse av de bakomliggande<br />
förutsättningarna. Min kännedom om och erfarenhet av skolvärlden ökar mina möjligheter till<br />
förståelse av den yttre kontexten men kan också vara begränsande eftersom jag skapat egna<br />
uppfattningar i många frågor och kanske inte alltid är överens med texternas författare.<br />
Hur påverkas texterna av den kontext som de uppkommit i? Det finns anledning att göra en<br />
retorisk analys av texten i kontexten. Retorik är läran om vältalighet och övertygandets konst.<br />
Ett retoriskt anförande är alltid styrt av en vilja att framställa något eller någon på ett särskilt<br />
vis i syfte att påverka. Retorik är talekonst men skrivandets konst är en oundgänglig del av<br />
talandet. De tre grundbegreppen ethos, logos och pathos är namn på olika typer av argumentation<br />
som talet består av. Ethos är talarens framställan av sig själv, de argument som skapar<br />
förtroende och en positiv bild av personen. Logos är sakargumenten, de tilltalar mottagarens<br />
rationella intellekt. Pathos är den argumentation som syftar till att vinna erkänsla för sakfrågan,<br />
det är en känsloladdad argumentation (Rydstedt, 1993). Retoriken studerar också de metoder<br />
som en talare använder för att övertyga utöver den uttalade argumentationen.<br />
I analysen av de empiriska resultaten genomför jag en enkel retorisk analys för att jämföra<br />
resultaten med de resultat man skulle kunna förvänta sig att få utifrån retorikens regler. Analysen<br />
utgår från en enkel kommunikationsmodell med en avsändare, en mottagare och ett<br />
budskap (texten) som befinner sig i en kontext.
Change language