Skolledarskap i skolutveckling

More documents

Recommendations

Info

2. Syfte och frågeställningar Uppsatsens syfte är att undersöka vilka erfarenheter skolledare som arbetar med skolutveckling inom den problembaserade skolutvecklingen har av skolutvecklingsprocessen. Jag är särskilt intresserad av hur de förstår sin egen roll som ledare, medarbetarnas reaktioner och erfarenheter av att arbeta inom den problembaserade skolutvecklingsteorin (PBS). Uppsatsen frågeställningar är: • Vilka erfarenheter beskriver skolledare som arbetar med problembaserad skolutveckling av skolutveckling med avseende på den egna rollen, medarbetarna och teorin/metoden PBS? • Vilka mönster finns i de erfarenheter skolledarna beskriver? Den empiriska studien utgår från ett textmaterial författat av skolledare i samband med en nätverksträff för personal som arbetar på skolor engagerade i den problembaserade skolutvecklingen. Texterna är av utvärderingskaraktär där skolledarna beskriver sina erfarenheter. Målet är att finna mönster i texterna, att söka de gemensamma uppfattningarna, men också det unika, det avvikande. Genom att ta de individuella erfarenheterna och lägga dem bredvid varandra hoppas jag kunna hitta sådana mönster. 3. Metod Redan tidigt i mitt möte med universitetsutbildning inom olika samhällsvetenskapliga ämnen uppenbarades för mig något som jag uppfattade som en konflikt mellan kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder. Studieobjekten i de ämnen jag studerade kunde vara nog så lika men jag lärde mig snabbt att det fanns en ideologisk skillnad mellan olika institutioners – och enskilda lärares – förhållningssätt till sin vetenskap. Konflikten kunde ta sig uttryck i oblygt smutskastande och förfäktande av den egna ståndpunktens överlägsenhet. Jag fann konflikten, som i mitt pre-akademiska liv varit mig fullständigt obekant, fascinerande. I mötet med andra vetenskaper, naturvetenskaper uppfattade jag ofta en kollektiv vetenskaplig underlägsenhet från samhällsvetenskapernas sida. (Min tolkning var att det var ur denna upplevda underlägsenhet som konflikten fötts.) För mig var det en intressant kunskapsresa att kastas mellan, och anamma, polerna. När jag nu står inför val av metod är det med denna intressanta, men förvirrande erfarenhet i bagaget.
Idag är min ståndpunkt att val av ansats inte behöver vara en ideologisk fråga utan bör motiveras av vilket studieobjektet är och hur forskningsfrågan är formulerad. Forskare bör sträva efter eklektiska förhållningssätt där goda idéer och metoder kompletterar varandra för att ge en så bred belysning som möjligt. Men det är viktigt att säga något om vilka antaganden valet av metodologisk ansats medför. Forskningsfrågan i den här studien handlar om vilka erfarenheter skolledare som arbetar med skolutveckling utifrån PBS-idéerna har av skolutvecklingsarbete. Studiens fokus ligger alltså på skolledare och deras uppfattningar. Jag har valt att genomföra en kvalitativ analys av det textmaterial som undersökningen utgår från. Den kvalitativa ansatsen skiljer sig från den kvantitativa i sina vetenskapsteoretiska utgångspunkter, d v s med avseende på hur man betraktar människan, kunskapen, verkligheten och vetenskapen (Starrin & Svensson, 1994). Förenklat ägnar sig kvalitativa metoder i högre grad åt att söka mening och tolka medan kvantitativa ansatser ägnar sig åt teoriprövning och söker förklaringar. Syftet med en kvalitativ analys är att ”identifiera och bestämma ännu icke kända eller otillfredsställande kända företeelser, egenskaper och innebörder med avseende på variationer, strukturer och processer” (Starrin & Svensson, 1994, s 23). En kvantitativ analys har som målsättning ”att undersöka hur på förhand definierade företeelser och deras egenskaper och innebörder fördelar sig i en population, händelser, situationer” (Starrin & Svensson, 1994, s 23). Alvesson och Sköldberg (1994) definierar kvalitativ metod på ett liknande sätt. För det första kännetecknas kvalitativa metoder av ”beaktande och fokusering på öppen, mångtydig empiri” (Alvesson & Sköldberg, 1994, s 10). För det andra utgår de från studiesubjektens perspektiv medan kvantitativa studier i högre grad utgår från forskarens idéer om vilka dimensioner och kategorier som ska stå i centrum. Den kvalitativa metoden syftar till förståelse snarare än förklarande i meningen fastställande av orsakssamband (det naturvetenskapliga förklaringsbegreppet). Inom samhällsvetenskapen är studieobjektet människan i samhället. Utgångspunkten är att människan är en meningsskapande varelse, hon har en bild av verkligheten och agerar utifrån den. För att förstå människans handlande måste vi förstå den bakomliggande verklighetsbilden.
Page 1 and 2: GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutione
Page 3: 1. Inledning Ämnet för uppsatsen
Page 7 and 8: Reliabiliteten handlar om mätresul
Page 9 and 10: under konferensen, jag vet inte i v
Page 11 and 12: ständigt förändrade villkor och
Page 13 and 14: 5.3 Forskning om skolutveckling uti
Page 15 and 16: de. I relationen lärare - elever b
Page 17 and 18: Skolans viktigaste uppdrag, det som
Page 19 and 20: kan från de professionella. Det f
Page 21 and 22: av den övriga verksamheten. Skolut
Page 23 and 24: och rimligt för skolan att förän
Page 25 and 26: Många faktorer påverkar utgången
Page 27 and 28: 6.1 Synen på den egna rollen Skoll
Page 29 and 30: Valet att kalla skolledaren abdiker
Page 31 and 32: • Utveckling måste få ta tid Ti
Page 33 and 34: Åsikterna om hur förankring bäst
Page 35 and 36: 7. Analys av resultaten 7.1 Diskuss
Page 37 and 38: jag kunde inte finna något sådant
Page 39 and 40: Ett sådant resultat kan förstås
Page 41 and 42: Referenser Alvesson, M. & Sköldber

Skolledarskap i skolutveckling

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?