Skolledarskap i skolutveckling
Skolledarskap i skolutveckling - PBS - Karlstads universitet
Skolledarskap i skolutveckling - PBS - Karlstads universitet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
2. Syfte och frågeställningar<br />
Uppsatsens syfte är att undersöka vilka erfarenheter skolledare som arbetar med <strong>skolutveckling</strong><br />
inom den problembaserade <strong>skolutveckling</strong>en har av <strong>skolutveckling</strong>sprocessen. Jag är särskilt<br />
intresserad av hur de förstår sin egen roll som ledare, medarbetarnas reaktioner och erfarenheter<br />
av att arbeta inom den problembaserade <strong>skolutveckling</strong>steorin (PBS).<br />
Uppsatsen frågeställningar är:<br />
• Vilka erfarenheter beskriver skolledare som arbetar med problembaserad <strong>skolutveckling</strong><br />
av <strong>skolutveckling</strong> med avseende på den egna rollen, medarbetarna och teorin/metoden<br />
PBS?<br />
• Vilka mönster finns i de erfarenheter skolledarna beskriver?<br />
Den empiriska studien utgår från ett textmaterial författat av skolledare i samband med en<br />
nätverksträff för personal som arbetar på skolor engagerade i den problembaserade <strong>skolutveckling</strong>en.<br />
Texterna är av utvärderingskaraktär där skolledarna beskriver sina erfarenheter.<br />
Målet är att finna mönster i texterna, att söka de gemensamma uppfattningarna, men också det<br />
unika, det avvikande. Genom att ta de individuella erfarenheterna och lägga dem bredvid varandra<br />
hoppas jag kunna hitta sådana mönster.<br />
3. Metod<br />
Redan tidigt i mitt möte med universitetsutbildning inom olika samhällsvetenskapliga ämnen<br />
uppenbarades för mig något som jag uppfattade som en konflikt mellan kvantitativa och kvalitativa<br />
forskningsmetoder. Studieobjekten i de ämnen jag studerade kunde vara nog så lika<br />
men jag lärde mig snabbt att det fanns en ideologisk skillnad mellan olika institutioners – och<br />
enskilda lärares – förhållningssätt till sin vetenskap. Konflikten kunde ta sig uttryck i oblygt<br />
smutskastande och förfäktande av den egna ståndpunktens överlägsenhet. Jag fann konflikten,<br />
som i mitt pre-akademiska liv varit mig fullständigt obekant, fascinerande. I mötet med andra<br />
vetenskaper, naturvetenskaper uppfattade jag ofta en kollektiv vetenskaplig underlägsenhet<br />
från samhällsvetenskapernas sida. (Min tolkning var att det var ur denna upplevda underlägsenhet<br />
som konflikten fötts.) För mig var det en intressant kunskapsresa att kastas mellan, och<br />
anamma, polerna. När jag nu står inför val av metod är det med denna intressanta, men förvirrande<br />
erfarenhet i bagaget.