17.09.2015 Views

Skolledarskap i skolutveckling

Skolledarskap i skolutveckling - PBS - Karlstads universitet

Skolledarskap i skolutveckling - PBS - Karlstads universitet

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

2. Syfte och frågeställningar<br />

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka erfarenheter skolledare som arbetar med <strong>skolutveckling</strong><br />

inom den problembaserade <strong>skolutveckling</strong>en har av <strong>skolutveckling</strong>sprocessen. Jag är särskilt<br />

intresserad av hur de förstår sin egen roll som ledare, medarbetarnas reaktioner och erfarenheter<br />

av att arbeta inom den problembaserade <strong>skolutveckling</strong>steorin (PBS).<br />

Uppsatsen frågeställningar är:<br />

• Vilka erfarenheter beskriver skolledare som arbetar med problembaserad <strong>skolutveckling</strong><br />

av <strong>skolutveckling</strong> med avseende på den egna rollen, medarbetarna och teorin/metoden<br />

PBS?<br />

• Vilka mönster finns i de erfarenheter skolledarna beskriver?<br />

Den empiriska studien utgår från ett textmaterial författat av skolledare i samband med en<br />

nätverksträff för personal som arbetar på skolor engagerade i den problembaserade <strong>skolutveckling</strong>en.<br />

Texterna är av utvärderingskaraktär där skolledarna beskriver sina erfarenheter.<br />

Målet är att finna mönster i texterna, att söka de gemensamma uppfattningarna, men också det<br />

unika, det avvikande. Genom att ta de individuella erfarenheterna och lägga dem bredvid varandra<br />

hoppas jag kunna hitta sådana mönster.<br />

3. Metod<br />

Redan tidigt i mitt möte med universitetsutbildning inom olika samhällsvetenskapliga ämnen<br />

uppenbarades för mig något som jag uppfattade som en konflikt mellan kvantitativa och kvalitativa<br />

forskningsmetoder. Studieobjekten i de ämnen jag studerade kunde vara nog så lika<br />

men jag lärde mig snabbt att det fanns en ideologisk skillnad mellan olika institutioners – och<br />

enskilda lärares – förhållningssätt till sin vetenskap. Konflikten kunde ta sig uttryck i oblygt<br />

smutskastande och förfäktande av den egna ståndpunktens överlägsenhet. Jag fann konflikten,<br />

som i mitt pre-akademiska liv varit mig fullständigt obekant, fascinerande. I mötet med andra<br />

vetenskaper, naturvetenskaper uppfattade jag ofta en kollektiv vetenskaplig underlägsenhet<br />

från samhällsvetenskapernas sida. (Min tolkning var att det var ur denna upplevda underlägsenhet<br />

som konflikten fötts.) För mig var det en intressant kunskapsresa att kastas mellan, och<br />

anamma, polerna. När jag nu står inför val av metod är det med denna intressanta, men förvirrande<br />

erfarenhet i bagaget.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!