Skolledarskap i skolutveckling

”mantran” som återkommer hos väldigt många, t ex att ”PBS är ett förhållningssätt”, att
”skolutveckling tar tid och måste få ta tid”, att ”skolledarens roll är viktigt i skolutvecklingsarbetet”.
Förståelse och förståelsefördjupande är vanligt förekommande begrepp. En
ytterligare tolkning av den relativa samstämmigheten och det jag skulle vilja kalla ”det retoriska
tillrättalagda” hos utsagorna kan förstås utifrån gruppdynamiska processer där individer
påverkas av gruppens uppfattningar och av det som förväntas av dem. Med fördjupande
intervjuer hade jag kanske kunnat komma närmare individuella skolledares beskrivningar.
7.3 Vad som inte sägs
En vanlig beskrivning av rektor är den överarbetade tjänstemannen. Är det ett mönster i texterna?
Ingenstans i utsagorna uttrycks sådana upplevelser. Det kan tolkas som att arbetet i
skolutvecklingsprojektet förändrat arbetssituationen eller förståelsen av arbetssituationen för
skolledarna. PBS har hjälpt skolledarna att backa tillbaka och se mönster, skapa överblick,
gett dem något att luta sig mot. Det har underlättat utvecklande av organisatoriska förändringar
som fungerar bättre än de gamla och samtidigt ökat medarbetarnas inflytande och minskat
rektors arbetsbelastning.
Den problembaserade skolutvecklingens teori beskriver behovet av skolutveckling som en
resa där verklighetsantaganden ändras med hjälp av förståelsefördjupande arbete som utmanar
förhärskande tankestrukturer. Konkret kan det ta sig uttryck i organisatoriska förändringar,
förändringar av ledarskapet och förändringar i arbetsrelationerna. Men det yttersta målet för
förändringarna är förändring av kärnverksamheten: undervisningen, mot ett förhållningssätt
som skapar förbättrade möjligheter till lärande för eleverna. Det är därför intressant att ställa
frågan om det finns något i skolledarnas utsagor som pekar mot att en sådan utveckling har
skett. Har utvecklingsprojekten lett till förändringar i undervisningen?
Skolledarna uppehåller sig i mycket liten utsträckning kring frågor som rör undervisning. I
gruppdokumentationen förekommer inte ordet undervisning, ordet klassrum förekommer vid
ett tillfälle. Ordet elev förekommer vid 25 tillfällen men oftast i sammanhang som inte är relaterade
till undervisning eller lärande.