Skolledarskap i skolutveckling
Skolledarskap i skolutveckling - PBS - Karlstads universitet Skolledarskap i skolutveckling - PBS - Karlstads universitet
skolutvecklingen finns en medvetenhet om förankringsprocessens betydelse och att man därför arbetar aktivt med den. En annan tänkbar förklaring handlar om att man inom teorin tar sin utgångspunkt i lärares verklighet och att de i mötet med PBS-idéerna upplever att de får gehör för sina önskningar och hjälp i sin yrkespraktik, något som sannolikt gör dem mer välvilligt inställda. Inom PBS finns en uttalad önskan om att initiativet till skolutveckling ska komma underifrån, men det finns också en medvetenhet om att det inte alltid går till på det sättet. Kanske finns inte den aktörsberedskap hos lärarkollektivet, den professionalism, som är en förutsättning för ett bottom-up genomförande. Flera skolledare efterlyser ett sådant engagemang och diskuterar vad de kan göra i avsaknad av det. 7.1.4 Metoden/processen PBS Det finns en stor samstämmighet i utsagorna om att arbetet med den problembaserade skolutvecklingen givit positiva resultat. Framförallt pekas de mycket användbara verktygen ut som effektiva. Ett dilemma som lyfts fram handlar om styrnings- och ledningskonflikter. Många säger att det är svårt att förena den rådande styrningen av skolan med PBS idéer som styrning; att utvecklingsområden ska väljas underifrån utifrån vardagsproblem. Vissa skolledare upplever att det även är ett ledningsproblem; det är svårt att leda i de riktningar man vill när en grundprincip är självledning. 7.2 Retorisk analys Med hjälp av en enkel kommunikationsmodell vill jag pröva innehållet i texterna mot det som de kan förväntas innehålla. Retorikens grundprinciper om kommunikationens utformning och syften ligger till grund för mina funderingar kring texten i kontexten. • Avsändare Samtliga avsändare är skolledare som leder skolor i problembaserad skolutveckling. I dokumentationen är avsändaren anonym men inte i grupperna. Jag förväntade mig att det skulle innebära att det var stor skillnad mellan det som sades i grupprotokoll och individuella protokoll t ex en ökad benägenhet att berätta om misslyckanden eller problem, men
jag kunde inte finna något sådant samband. I den individuella dokumentationen är det ett återkommande mönster att skolledarna reflekterar kring hur ledarskapet kan utvecklas, ofta anknutet till idén att det behövs olika typer av ledarskap beroende på var man befinner sig i utvecklingsarbetet. Några frågar sig om de har förmåga att anpassa sin ledarstil till de uppgifter som krävs. Annars är skillnaderna mellan utsagorna för de olika protokollen små. Vad innebär det att de är skolledare? I många fall är det skolledarna som är de främsta förespråkarna för PBS i den lokala skolan. Det är de som engageras för att engagera de övriga eftersom de är organisationernas ledare. Det finns anledning att förmoda att uppfattningarna om skolutvecklingsprojekten ser annorlunda ut om man frågar lärare eller elever. Skolledarna kan förväntas vara mer positiva till metoden eftersom de enligt PBS-teorin tillmäts en central roll och bland annat ska vara ”idébärare”. • Mottagare Mottagare är i första hand Hans-Åke Scherp och hans medarbetare som poängterar betydelsen av att de samlade erfarenheterna dokumenteras och sammanställs. Alla avsändare kan förväntas känna till vem mottagaren är. • Kontext Texterna skrevs under en konferens med stort antal deltagare som hade som syfte att inspirera, utvärdera och ”fylla på” inför framtida utmaningar. Här mötte skolledare andra i liknande sits att dela erfarenheter med. Mötena var oftast korta även om det fanns goda möjligheter till informella möten mellan de planerade aktiviteterna och under kvällens middag med dans. • Textens utformning och formulering av frågorna Texterna är av utvärderingskaraktär, även om begreppet aldrig används. Att dokumentera sina erfarenheter är en del av PBS-kulturen och utvärderingar av det slag som de använda texterna görs regelbundet. Frågorna är öppna och deltagarna uppmanas själva att beskriva sina erfarenheter för att sedan reflektera över mönster i dessa. Det finns en påtaglig samstämmighet i det språk som används av skolledarna. Det kan förklaras av att man delar verklighet. Det kan också förstås som att man skolats in i ett gemensamt sätt att uttrycka sig kring vissa centrala delar av uppdraget som direkt kan kopplas till PBS. Det finns
- Page 1 and 2: GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutione
- Page 3 and 4: 1. Inledning Ämnet för uppsatsen
- Page 5 and 6: Idag är min ståndpunkt att val av
- Page 7 and 8: Reliabiliteten handlar om mätresul
- Page 9 and 10: under konferensen, jag vet inte i v
- Page 11 and 12: ständigt förändrade villkor och
- Page 13 and 14: 5.3 Forskning om skolutveckling uti
- Page 15 and 16: de. I relationen lärare - elever b
- Page 17 and 18: Skolans viktigaste uppdrag, det som
- Page 19 and 20: kan från de professionella. Det f
- Page 21 and 22: av den övriga verksamheten. Skolut
- Page 23 and 24: och rimligt för skolan att förän
- Page 25 and 26: Många faktorer påverkar utgången
- Page 27 and 28: 6.1 Synen på den egna rollen Skoll
- Page 29 and 30: Valet att kalla skolledaren abdiker
- Page 31 and 32: • Utveckling måste få ta tid Ti
- Page 33 and 34: Åsikterna om hur förankring bäst
- Page 35: 7. Analys av resultaten 7.1 Diskuss
- Page 39 and 40: Ett sådant resultat kan förstås
- Page 41 and 42: Referenser Alvesson, M. & Sköldber
<strong>skolutveckling</strong>en finns en medvetenhet om förankringsprocessens betydelse och att man därför<br />
arbetar aktivt med den. En annan tänkbar förklaring handlar om att man inom teorin tar sin<br />
utgångspunkt i lärares verklighet och att de i mötet med PBS-idéerna upplever att de får gehör<br />
för sina önskningar och hjälp i sin yrkespraktik, något som sannolikt gör dem mer välvilligt<br />
inställda.<br />
Inom PBS finns en uttalad önskan om att initiativet till <strong>skolutveckling</strong> ska komma underifrån,<br />
men det finns också en medvetenhet om att det inte alltid går till på det sättet. Kanske finns<br />
inte den aktörsberedskap hos lärarkollektivet, den professionalism, som är en förutsättning för<br />
ett bottom-up genomförande. Flera skolledare efterlyser ett sådant engagemang och diskuterar<br />
vad de kan göra i avsaknad av det.<br />
7.1.4 Metoden/processen PBS<br />
Det finns en stor samstämmighet i utsagorna om att arbetet med den problembaserade <strong>skolutveckling</strong>en<br />
givit positiva resultat. Framförallt pekas de mycket användbara verktygen ut som<br />
effektiva.<br />
Ett dilemma som lyfts fram handlar om styrnings- och ledningskonflikter. Många säger att det<br />
är svårt att förena den rådande styrningen av skolan med PBS idéer som styrning; att utvecklingsområden<br />
ska väljas underifrån utifrån vardagsproblem. Vissa skolledare upplever att det<br />
även är ett ledningsproblem; det är svårt att leda i de riktningar man vill när en grundprincip<br />
är självledning.<br />
7.2 Retorisk analys<br />
Med hjälp av en enkel kommunikationsmodell vill jag pröva innehållet i texterna mot det som<br />
de kan förväntas innehålla. Retorikens grundprinciper om kommunikationens utformning och<br />
syften ligger till grund för mina funderingar kring texten i kontexten.<br />
• Avsändare<br />
Samtliga avsändare är skolledare som leder skolor i problembaserad <strong>skolutveckling</strong>. I dokumentationen<br />
är avsändaren anonym men inte i grupperna. Jag förväntade mig att det<br />
skulle innebära att det var stor skillnad mellan det som sades i grupprotokoll och individuella<br />
protokoll t ex en ökad benägenhet att berätta om misslyckanden eller problem, men
Change language